# ID: svediakorp-per365
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,722
# sentences: 686
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


~: rj39.
Stockholm 0 Oktober 1908 I Pre~~u~~loratio~isyris: Iletlaktio~i: A.
k.
2: 50 Miistersrtrnnolsgntc~i~ 61, en ' A.
k.
4: 50 / / ... ... 3: boll /, 1: 25 .Lamummer 10 ore.
~,reIlnnler~tio,l sker sA,,iil landsorte~l soin i Sto~kholin II niLrrna~te postnnstnlt eller bok- hnndel.
tr. Telefoner: Ah.
G: 1.5: 3.
Riks- 12285.
- Utgiiningwtid hvnrje (Red~ktijr o. ausvrtrig utgifvare: (E L L E N KLEMAN.
Mottagningstid.
torsdug.
Stockl~olnl IDoe, Arto~ihlndetr I Pxpcdi&amp;1011.
A I I I I O I I R ~: ~ ~ R och Aanonskontor: 15 are per mm.
Fnkel spultbredd 50 mm.
Mliistors~mirels~atall 61, en tr. Ma~~illalallllona ulrcler tegtell 15 mm: s hbjd per g h g .lo: Knbatt: 5 Sgr 5 Ole, 10 ggr 10 OlO, 20 ggr 20 O / o, 50 ggr 25 ' 10.
1bost- ocll telegmmndrcss: Aunol~s bor vnrci illlfi.mnnd.
1) A (4 # Y, N ~ ~ O C ~ I I O I I.
II.
seilast n l h d u g f.
m.
-.
- ~ 1 1-2..
- 1: a &amp; rg.
.
trpckerl.
Kvinnorna ooh vansterns valseger.
vlinster- och socialistl~artier~~as seger: s va.1 11ar w r i t afgjordare an niigon i sominar kunde drijinma 0111.
I %$pm I-lade velWigen haft nhgon fdrhoppning att kunna behiilla Ofvervikten i anclra lcainm: \ ren for att uuder d e m a sista riksdags- period fore de proportionella valens infijrande kunna geno&amp;drifva en stark antisocialistisk lagstiftning.
Bi- hehfillandet af den&amp; lagstiftuing skulle sedan forsta kamrnaren garantera mot den genom proportionalis- men antagligen sedermera raclikaliserade andra kam- niaren.
Nu gro dessa f orhoppningar grusade, och redan den narmaste frnmtiden kommer uog s t t utvisa, bururiba ' v&amp;~lsterpartiernes valseger varit en fiirmAn for ' landet eller ej.
For den, son1 betraktar socialis~nen sA.som en zdlt- igenom samhlillsfientlig och negntiv foreteelse, mot.
hvilken inan endast har k t agiira front.
genom ab- solut motsthnd for att om mojligt utrota dess gift ur, - m h t e utghngeo af hastens; a1 samb&amp;1lskrop~e~~ endast te sig som ' ett utslng a € en ' farvillad tidsancla.
0 c h skarpa falls ocks ' h pA clet hAllet ordeu 0111 vlinstbm, som fijrrhdt inte bars de borgerliga pnrtiernas gemen- samma k1assintresse1.l utaa ' ocksl~ a l h de san&amp;illsbe- varandes sak genom sin onat.urljga valkartell med socialistpartiet.
~ i titcrstirr r knappast nnnat a n att klaga ijfver tiden och taga emot saken som en straff- d o n, sB rida man icke &amp; jligen vill hoppas p&amp; en.
kommande ljusning som foljd a£ det proportionella, valsattet.
Me11 sh k o i n ~ ~ l ju a de ' sorn saga, att denna t ters ' t.
opersonliga vulrnetod, sorn tvingar alla .att gii in i ~ ~ r t om i, cle verkligen vilja drifva en kahdidat igenom, i stiillet kominer att bli till den storsta For- m h l for socialismen, dil clenna ensam Hr stark nog att kunna rpiska fra1n.u massorna vicl vnlen.
Och en-.
ligt denna uppfattning skulle vi shlllunda endast 11.a.
ytterligare radikalisering att vanta; SiEven en hiiger- seger i br skulle eaclast Im gett oss ett stycke &gt;) galgen- firistr fore inbiottet af for6delseus stygg&amp;e.
Det finues dock fi.
: fven ett annat och ljusare sgtt att se saken.
Man lzan nied dell pessi~nistiska clelen nf 12iigern betmktn radikdiseringen son1 oundviklig, men lindii illte kasta yxan i sjon eller slitta sig att grAta.
vid de &amp; lfvar i Babel.
Har man en sinula tro p i en fiirsyn i dell historisks utvecklingen - och 116gern ttslar ju ofta, sorn o m den hade monopol p i en dylik tro - d % lnisstrostar man inte O L I ~ att miiask- ligheten, .trots alla farvillelser och alla utbrott at liclel- ser, dock gbr.
: fralnBt.
For de kristna iir delma ugp- Pattning en religiiss plikt, for de historiskt bildade fix deli en sjtllfklar f d j d af deras studier.
De veta, att det onda # r nilgot mycket gaminalt, t. o. m. cZei onda, soin tar sig uttryck i forfiiljelser mot strejkhrytare; ineclelticlens fackforeningar - gillen och sl&lt;ri°ln - kande till och med inindre an vRr tid till n %,aon arbetets n alla negativa strafvanden i grund frihit.- ~ e nledan och botten aro sterila, nar det galler nya metoder, och '
darfor Iatt kannas igen fihn tid till annau, aro de positiva daremot igenkailnliga genom sin rikedom ph nya - uppslag.
Det nya den historiska utvecklingen gifver, ligger darfijr inom det godas omrhde, ty endast det goda, form Ar draga den i.deella l~nfijrelsen till sig och endast denna liar verklig skapande G f t.
.
Med delqa grunduppf attning lhter de t ' tiinka sig, att iifven det s ~ e n s k a statslifvets demokratisering kan bli ett godt, om alla ideella krnfter i vkrt land vilja.
enas om att gbra den dastill.
Ser inan sake; som ett oundvikligt gei&amp;ng~ngs- stadium - ocli hvarf6r skulle egentligen Sverige 11iil.- hdlGebtg6ra ett undantag f r h den allmau-europeiska utvecklingen?
- sA forbattiar man inte sake11 m ed att lameatera, man f&amp;r fastmera se realiteterna i an- siktet.
Och vida battre dh en demokratisering, for- beredd och vantad med arlig rilja f r h de bildade klassernas sida att tilllnlitesgh berattigade kraf 0-ch uppfostra politiskt omogna massor, a11 eu demokratise- ring, inbrytande som en stortflod, i det laagsta for- damd genom segt motsthnd.
En uppfostrad arbetarrijrelse kan i mknga afseen- den bli till nytta, medan en oforsthdd och endast be- ktimpa.d dylik banar Vag far revolutionen.
En af Stockholinsliiigerns basta kandidater vid senaste valet, kyrkoherden Hallberg, f allde i sitt program tal de kloka och framsyata orden: rsocialisterna Bro vida farligare utanfor riksdagen iin iuom densamma.
r Han kunde med skill sagn s&amp;, inte bara dfirfijr att ansvarigt in- flytande otta far~andlar de rbdaste radikaler till be- ttinksamma statsmiin, utan a h e n darf8r att hvarje 6kning af socialistpa&amp;ets riksdagsn~annaantal m h t e kolnnla att minska partidisciplin.ea ibland dem.
De aro ju redan nu af s i pass olikartad fargton, att en af dem af sitt eget parti niistan bctecknas som rhoger- s i n n a d ~, och det fir icke svBrt att riikna ut, att 30 riksdagsman m&amp;ste blifva vida svArare att i alla frhgor spiska in, i den socialistiska.
partidiciplinen a11 17 stycken, som hittills varit antalet.
Det ar salnma for- 1iAllaude sol11 ined partiet i stort: ju mera laudtarbe- tarnas och kvinnornas socialistiska organisation irkas, dessto mer forlorar partiet i samhhllighet, nhgot rednn nu bijrjat visa sig.
BRda dessa grupper utgijra vida bettinksalnmare element a11 stadernas manliga industriarbetare, och ur partidisciplinens synpunkt kun&amp;i socialisterna icke enbart lyckirnska sig till att fA d e b med, dartill aro de alltf ' or svkhandterliga element.
Jag har ve1a.t frainhBlla detta gentemot dem som %di a£ haggradig socialistskr~ck och som, kanske utan att riktigt ha satt sig in i hvad det kan innebam, instam- ma i det odesdigra faliropet rfront mot socialismen r.
Det iir for iiPrjgt sjalfklart, att en socialismens makt- period aldrig knu komma att bli bestandig.
I samma man som de viirsta sociala missforln %llandeaa bortfalla, komma de hittillsvarande partigrupperingarnas farut- siittniugar att f6rsvinna oc11 nya partier rned andra behof att uppsti.
Utvecklingen ar lyckligtvis i miingt ocb mycket sitt eget korrektiv, och kommande gene- sore ratioaer tiio icke ntidvandigt rradikalarer an de fore- giieode,.
darfor att de ha andra idealer.
I, alla tide *, hur klasskillnaderna a11 fa ?.
ofrigt mb utjami ' as, kom.
mer .en gram att finnas mellan de; bildade, intellige&amp;- arbetarna h &amp; a sidan och k r ~ p ~ s a r b e t a r ~ &amp; i a den andra, och lika sjitlfklart komma de farra] b8de att vara de be~indin~sfullaste och de mliktigaste inbin samhiillef; Arbetarklasselis .framtn+rscli koinrn er e g e ~ t - ligen att; skjuta fram den s. k. rintelligensens in&amp; an fijrut varit fallet, ty om v&amp;ra dagars politiskt trauade kroppsarbetnre ha; vordnad for iAgon tiog ' .s&amp; &amp; - ' det for bildning, medan allmogeklassen &amp; ter ofta visar en - flir ofrigt inte sallah f ~ r k l a r l i - ~ misstro .till kuo- skaper, siisom liimpliga att.
rlura bonders med.
En andra karnrnare a f.
endast kroppsarbet.are o&amp; kviunor -- flir att nu t&amp;nXa oss rdet varsta mi ?iligav - skulle shluuda visserligen rnedforp, en sankning a f.
andra kaminareus bildningsnivh, men pk samma ghng skylle en shdan riksdag just genom bristen pk bildoingI.-for- lora i politiskt inflytande.
.Men dB det ligger i sakeas 0 natur, att de allmanua areridena alltid ko~ntua ' att krafva bildning och sakkunskap, koinlner utvecklihgen af sig sjalft att gA d&amp;rh&amp;n, att riutelligensehr ili&amp;ste besatta regeringen och de kominittder, som af rege- ringen tillsattas.
d c h p&amp; detta siitt blefve en ijkhing af det bildade fhtalets makt en gifven foljd ju&amp; af den allrnanna rostratten.
AlltsA en reaktion, om &amp; an s&amp; vill, men vi ha ju ocksA i s&amp; rfrisinnader lander som England och Amerika aktuella exempel ph att de- mokratiskt valda riksdagar ldta sig fullstandigt behaeikas af dugliga ininistrar eller presidenter - just d t l r f ~ r att sakkuuskapen alltid i langden mbste beharska mas- sorna .. Har har jag nu operernt en stund med vidtgAende tankeexperimenter, men jag har gjort det rned flit, eftersom jag vet, alt m b g a af v k t lands basta kvin- nor i dessa dagar rned undran och oro se framtiden emot och Bro tacksamna for nya synpunkter, afven om dessa icke alltid sainmanfalla rned deras eglia.
Val vore om ett resonnemang frAn fullstandigt neutralt hhll skulle ' kunna i nhgon m&amp;n bidraga att bevara Sveriges r6strattsintresserade kvinnor frhn deq hatska partifanatism och den uppjagade pessimism, soln p$ sista tiden bar och dar beharskat tidningi- priissen.
Ehuru icke sjalf tillhiirande det liberala par- tiet, vdgar jag phsth, att de basta bland dess ledande man just rned sin mhngomtnlade allians rned sociali- sterna arligt haft for afsikt att soka forebygga revolu- tioner.
Och ar det s&amp;, dh kunna de ju lugnt bara.
alla forebrhelser for fosterlandsforraderi och allt hhn for att de rlhuat sig till drangtjanstr M ett parti, som nar det virl kommit sig upp, kanske skall soka sparka undaa stegen, som det anvandt.
Jag hoppas, att &amp; tminstone Sveriges kviiznor skola kuuna fatta ett shdant tal; man borde &amp; miustone af dem kuuna begara opartiskhet och fortroende till ut- vecklingen, dB deras rarelse star utanfar den egentliga partipolitiken och de sjalfva, sarskildt den stora mBng- I
den a£ ogiftn och .sjalffijrsdrjande, med deras lAga loner och smB utsikter till befordran, st % oberoende af ordensjakt och liknande klassintressen och darfijr ocksll borde vara fria frlln de genom yttre omstandigheters.
tv&amp;ng plilagda Asikterna.
allvarliga bibellasare och gudstjiinstbes6kare kvar inom de djupare lagren af v&amp;rt folk.
Vissa af v$ra rost- rattsforeningar aro ocksh vackra exe.mpe1 pA hur en for- stllndigt s k v t agitation filr kvinnans rostratt just inom dessa lager ksn framkalla en p&amp; samma gang lugn och handlingskraftig rorelse.
Den, sorn vill komma nllgon hvart med v&amp;rt folk, b6r nalkas det sh att saga.
.
.
Otvif relaktigt har utghngen af hostens val varit inifrh, rned utghgspunkten i dess egen enkla, ratt- till f6rm8n .for den kvinnliga rbstrattssaken.
Man har framma syn p&amp; tingeri, som inte vet af nyangser och nu rktt att vanta sig en andra kammare, sorn genom kompromissande.
Man nbdgas diirvid visserligen liigga tillmotesghende vill skaffa vAr sfrAgas ur varlden och bort nBgot a£ stadsbons ofverlagsenhet och f ordomar ge oss fruktbarare saker att skota.
Redan kvinuornas - hvilka icke A l a n kunna vara enfaldigare an till flitiga delt ' ag9nde i valrorelsen har utgjort en varning och rned de smiilandska; men sh har man ocks % riklig for de extrema motsthndarna och en vink f6r vannerna ersattning for rfllrlusten.
i den inblick man mAngen om d p Maktighet, sorn kvinnor afven i politik kunna g&amp;ng £&amp;r i v&amp;rt folks inre lif, bredvid hvilket de bil- ut.veckla.
Men med battre utsikt.er att kunna upp- dades sjalslif ofta ter sig forfarande torftigt och an- defattigt.
Storre idealitet, storre hjartats finhet ken 11A vkrt mB1, m&amp;ste ocks&amp; folja en alltjamt vaxande ansva&amp;kansla inf or d e sam hallsplikter vi kiimpat for imgen sbildad.
uppvisa, an den jag en g&amp;ng mott hos att fA utofva.
Sjalfva kvinnor6relsens partiloshet bijr en socidistisk arbetarhustru, som just piiniute om en gbra det lattare far oss an for mannen att se rned namndemansmor p&amp; landet, och en anhan gang hos kritik afven p&amp; oss sjalfva och v h t arbete.
NAgon en fattig halftenbrukares hustru i den smorkaste&gt;&gt; ledarroll inom politikeu kunna kvinnorna icke komma delen a£ Vastergotland.
att spela p&amp; flera &amp; r sedan de f %tt rostratt - dartill aro de for litet tranade och de bildade klassernas kvinnor afven for litet golitiskt bildade.
Men det ar Ingen som besokt de olika rilstrattsfareningarns.
i vhrt icke haller darph, soln hufvudvikten ligger, ty hvad land kan forneka, att de vari t en skola for enighet och det galler i kvinnornas rostrattsfrliga, det ar helt sjalfuppfostran bland kvinnorna, och har den vagen fort enkelt att fA in nobla viljor och rena hander bland oss framht, ar det ocks&amp; pA den vi skola fortsatta.
Till massan af v h a samhallsarbetare.
Det ar en blygsam nllt starkare solidaritetsk5insla m b t e vi fordjupa oss, uppgift, som vanta.r kvinnan i politiken, om ' man ser och detta inte bara rned de sefterhlifnaw inom v %rt p&amp; det yttre namligen - men for den sorn ser dju- slakte.
For oss mBste kvinnorostratten utan gens&amp; pare, .ar den st&amp;tlig nog.
Och kanske det darvidlag gelse st&amp; ofver partifrAgorna.
For oss galler det helt kommer att g$ enligt bibelns ord, att de yttersta skola enkelt, om hemmets och familjens intressen skola f &amp; varda de framsta.
nhgon sakkunnig representation iuom statslifvet eller Jag fordes osokt in p&amp; den tknkeghgen, nar jag om en uteslutande af man behiirskad politik skall absor- nyss i ett Dagnynummer liiste den i mer iin ett afse- bera afven de omrAden, som ford0.m legat inom rack- ende tadklosa och ovederhaftiga artikeln w Det lyser hA11 for kvinnligt inflytande.
Med den ~uvarande frAn Smkland~, l~vars anda, kanske ruer an sjalfva utvecklingen, som alltmera lagger nykterhets-, halso- - ordeo, genoni sin ofinhet sakerligen gjort ett pinsamt v&amp;rds-, sedlighets- och uppfostringsfrllgorna under lag- intryck p&amp; nikiga a£ tiduiugens lasare.
Att 8mAland stiftningen, kan det, om kvinnorna icke f&amp; rostratt, ar ett i flera afseenden efterblifyet land, det erkanner mycket val kornlna att intraffa, att Sveriges miin iif ven hvarje konssrvat.iv person, sotn exempelvis en skulle kunna genoinfbra exempelvis folkskolan sorn smula satt sig in i dess vanskatta follcskolevtisen, hvilket bottenskola, religionsundervisningens afskaff ande, rus- helt naturligt mhste alstra vidskepelse och okunnighet.
drycksforbud och skarpande af reglementeringen, utan Men en till stor del just a£ de bildade klasserna st % att Sveriges modrar hade den ringaste del i en lag- forsummad allmoge har r8tt att fordra att bli be- stiftning, som s&amp; inteusivt anginge deras egna barn.
handlad rned taktfullhet och fiirstAende af dem som for- Jag uppraknar dessa frhgor huller om buller utan af- mena sig iiga bildning, och darutinnan tyckas just seende p&amp; partifarg; det enda for dem gemensamma ar, de i artikeln omnamnda ungdomliga agitatorerna ha att de intensivt b e r ~ r a hemmets viirld i olika riktnin- brustit.
Den ton nf forakt, som genomglir artikeln, gar, nedbrytande eller motsatsen.
Och den statssocia- gor ett oviirdigt intryck, nar den, sorn har tycks vara listiska * fallenheten for lagstiftningens iugripande i.
fallet., afven om det icke direkt utsages, bland annat g %r det enskilda lifvet kornmer genom vanstersegrarna att ut ofver allmogens religiositet.
Hur barnslig och naiv ytterligare viuna i styrka, hvarf6r det for kvinnorna denna iin i m&amp;nga siua yttringar kan vara, nlir den endast blir and&amp; nodvandigare an forr att f&amp; del i icke forenas rned bildning, sB ar den dock just i sA- denna lagstiftning.
De flesta kvinnor skola dock niir dant fall det enda skyddsmedlet mot rhhet och last.
det galler hemmet sakerligen.
kampa A t samma hBl1.
Sarskildt Sveriges kvinnor, vkrdarna af hemlifvets helgd, borde vara glada Bt att det finns sB pass m&amp;nga * Obs.!
Uttrycket fOr ej ftirblandas med socialdelnokratisk. '
, *
I alla 1iii.ndelser Jean det bli kvinnorna forbehhllet att I Saloniki visade sig redan kort fore forftittnin- 139 grund af sina mhnga af uaturen sjiilf bestiimda gens proklamerande eu ungtnrkisk officers unga hustru, geniensanma intressen bli cle l#nkar, som ena de kiiin-.
utan sloja p % gatan ined ' nationalfanan i handen.
Det pande klasserna och briagn frid, diir andra utshtt hat.
fallas icke en, som skaka.de pcS, hufvudet darht eller ' De ljusare.
utsikter for vhr sak, sorn utghngen af ens forundrade sig, och beteckaande ' for de vaster- hostens val erbjuder, fb endast mana oss till ett p&amp; landska iddernas intrangaude tir, att ingen manniska samma geLng allt mhlrnedvetnnre och allt besinniags- mer tog anstot af att den uuga liustruu lugnt 1at handen af sin mans kamrater.
I Mona- fullare arbete.
Skall kvinnan verkligen ' bli i sthnd kyssa sig att skota sin dryga andel i det allt mern iuvecklade stir gPLr nlau visserligen icke sB ' lbngt, men afven har politiska waskinefiet, sk m h t e hon forbereda sig vida tillkannagifva l~uaclra teckerl den nya tiden.
- %Jag allva.rligare for denna uppgif t 811 miinnen ha gjort.
blef motta.gen af Kesim Pascha i hans harems - be- Det 5ir icke nog, att kvinnorna i regel ha storre for- riittar engelsmaanen.
- &gt;) Htln ar en mycket rik kop- fining !in de jamforelsevis fh m#n, som i vhra kon- inari och nnsedd anhangnre af den ungturkiska rorel- stitutionella .stater Wuu aro Iiimnade utan rostratt, sen.
Han presenterade rnig strax for sin hustru och man borde ocksA af heme pB gruud af heulles upp- diirph for sina bBda systrar.
Tngen af danierna var fostrarkall kunna begara en ideellare sthadpunkt au ' af beslijjad, alla buro europeiska klader och lade i dagen man i allmi %mhet; Ktn1inston: e. hvacl ' ausvarskansla be- omsorgsf ullt u ppf ostrade, hogt bildade kvi~lnori.
tjus- traffar.
); Den, so111 lnycket gifvet ar, af hon0111 sk~11.j.
kraft ooh behug.
De talade en flyt,ande, priiktigfran-.
ock mycket varda utkriildt)), heter det.
ska, och med Kesirn Paschas geinhl samtalade jag Och i sjalfva verket sgnes ~ n i g tideas tecken visa liiage om de po1itisk.a dagsfrhgorna, och jag forundrade ban pB, att ankomstea af det guds-rike, sorn vi val mig ofver hennes kunskaper ' ocli appfattningsghfva. '
alla, rned eller utan ord, skulle vilja ' utbedjja oss, h5.i-.
Kvinnorna hade alla ifrigt och handlingskmftigt; del- danefter kommer att bero mest af kvinnnn.
tagit i ~fijrberedelseverkets.
for ded stora omhvalfnin- gen, soln skull ' e utmynna i konstitutionea.
hlbuga kvinnor ha berattat rnig, att de tillryggalagt lhnga resor for atk bringa vikt-iga partibudskap frAn .en ort.
Med anledning a,£ det h5r ofvan gjorda omniimnandet till en aanau.
Just ' i denna uppgift var forbundet af en nrtikel i n: r 37. a£ Dagny, onska vi framhhlla att med kviiinorlia af.
synuerligt varde, ty de beslsjade niirni~da, artiksl sdsom utgorande en beskrifning af ett haremsdottrarna hade ingenstades att befara misstro- moment i den agitation, son1 kvinnorna .beclrifvit uncler vnlperioden oc11 hvillzen Dagny haft till uppgift att folja, eude elle-r undersokningar.
Mhuga kvinnor i Mona-.
stir, son1 voro kustrur till rika ocB ansedda ha ansetts beriittignd till en plats i tidniagens spaher.
afskedat sind tjanare for att veta sig sakra for spio- neri.
.
De togo garna p&amp; sig bordan att sjalfva for- ratta det lilla handarbetet.
Andra kvinnor aulade matt drakt, och forst den dagen, db forfattningeri ut- ropades p&amp; gatorna, hiiljde de Bter sina lemmar i den 1. glada, ljusn, hvita fiirgen.
dcke ett enda fall af for- riideri eller spioneri har forekomniit bland kvinnornav - 7-e stora omhviilfningar, son1 ayligen omgestaltat ber~ttade mig stolt Kesim Paschas gem81.
Men niir lifvet i Turlciet, l ~ i d ~ icke i ~ gjort halt ham- jag stallde frhgau, om lion vid revolutionen icke kuot for haremsgernakens forgallrade f 6aster, och den forhoppningen om en.
fullstiindig emancipation af sitt turkiska kvinnans stdlaing har rued ett slag i grund kon, ' d % skakade hon energiskt pB hufvudet och ett .blifvit f orvaadlad.
Icke endast i Koastan tinopel, trefaldigt beslutsnmt nej var hennes enda svar.
De dar dell niira beroringen nied europderna redan ha intet annat m&amp;l ail sitt fzideraeslands frihet; dema ' borjat lossa p % de orientaliska sedernas striinga bun- frihet skall dB ocksa betyda alla dess unders$tars, ty denhet och d&amp;r inan hos de forniima turkinnorna koranen foreskrifvef icke, kvinnorna nhgon afsttingd- knappt laugre kunde betrakta viisterlandsk bildning het och det ar mer den gamla vanan och de g a d % sisoln ett undantagsfall, utan iifven fjiirrau frAn de stora sederna, som doma kviunorna till ' harems ensamhet, an sa.n~f c ' rdsviigarna i det oroliga hfacedonien, den ung- relionens foreskrif ter.
.
turkiska rorelsens centrum, hafva kvinnorna nled gladt Engelsllmnnen &amp; r ofverraskad of ver dessn kvin- jubel halsat frilieten sAsom skenet af en morgonrod- nors intelligeris, hvilka anuu i ' gAr ' me ' ci .slojan tatt nad, son1 skulle gifva iifven deras miirka tillvaro fri- dragen Srainfor ansiktet icke fingo snudda vid en heteiis klara solljus.
En en.gelsman, son1 koinmande man rued en blick.
Profetens dottrar konversera frhn Yskyb.
i dag.a.rna besijkt Monastir, skildrar den med en otvungen, naturlig, fullkomlig sj %lfbehiirsk- forandrade bilden och det satt, hvarpb kvinnorua upp- ning med de friiminaude gasterna, son1 om de lange taga de nya forhi ' t-llandeua, i hvilkas uppkomst de ha varit vana darvid, och m Angst ' andra kviunor kunde mer andel an den fjarran st&amp;knde europden i allmaa- af dessa.
orieutalisks darner lara sig.
det personliga het antager.
upptriidandets koust.
~Derns gester Siro fiSrnania, fulla.
p&amp;. '
' ' Revolutionen harem.
.
. '
* ' '
.
af behag och gra.tie, ofver deras min ligger en lugn, tande kvinnor bora ansluta sig till foreningeri S.
B.
K., .stills vardighet, och det finnes ingenting mera for- - trollnude an dessa bildade turkinnor, som sA harmo- - niskt forena Vasterns vakna sjal rned 0sterns tjus- ning.
I bijrjau ofverraskar deras teints bleka, nligot - vasenlosa fBg, men diirpd ser man dessn SO kl ' art ly- isande ogon och ett hir, sorn rent af ar underbart: ~ (St.
D.)
.
Foreningen So B o Ko gfven.
kvinnor ur andra kretsar och i ekonomiskt lyckligare forhhllande bbra genom att anteckna sig sdsom medlemmar i den annu icke bildade foreningen bidraga till fbrverkligandet af densamma och dar- med iif ven mojliggora uppniendet af det behjartans- varda, m$l, sorn den afser. '
Tarna husmoderskola.
den utgifna arbetsberiittelsen for denna skolas amnet har ofvan ar sakerlige ' n s&amp; godt sorn okandt forsta kurs, hvilken pAg&amp;tt frAn den 6 maj till den for de flesta af Dagnys lasarinnor, och i sjalfva 6 augusti, lamnas en redogorelse for arbetet, hvilken - verket ar det ocks&amp; sA alldeles nytt, att foreningen lned kan vara a£ intresse att h5i.r delvis Atergifva.
Det egentliga dagsarbetet i husrnoderskolan har Sdetta nsmn icke ens annu existerar.
Det vore val - ocksb darfor rattare att saga., att det anllu st % lange tagit sin bijrjan kl. I /, 8 f. m., sedan eleverna forst blott I r namnet pB en idd, som vantar pA sitt for- stadat sina rum, kokat och druckit kaffe eller choklad - verkligande, men sorn mkste blifva kand - och ka.nd samt deltagit i den ijfriga skolans morgonandakt.
aoch omfattaci a£ mBnga - for att kunna realiseras.
Eleverna, som varit 16 till antalet, hafva uppd.elats i Hemmet a.r icke nu sorn i forna tider sjalffallet fyra hushhll eller familjer rned b a r sin ahusmors, ' kvinnans varld.
Utvecklingen har bragt det darhan, whusa~, ~kijksas och ~bakerskaw, och dessa sysslor ha .att det ar utanfor hernmet som den arbetande kviu- turvis behiillits en vecka af hvarje elev.
Det arbete, sorn fijrekommit, har varit enklare nan mBste soka sin verksamhet.
Det finns icke langre - tillrackligt bruk for hennes krafter inom dess skyddande och finare matlagning, dukning och servering, slakt vaggar.
For att icke ligga a.ndra till last maste den och korfberedning samt bakning.
Eleverna ha sjBlf va - 0bemedlade kvinnan ur medelklassen soka sig ut pB f htt gora kostnadsberakning f 6r de olika mAltiderna, .den stora arbetsmarknaden, dar hon, i konkurrens rned och har medelpriset per dag uppgiitt till 69 ore per .mannen, i vanligaste fall finner sin utkomst genom elev.
Medelpriset pB middag har uppgdtt till 22 ore istrafsamt arbete och en fijrhAllandevis oftast mycket per person.
Vid mdltidernas sammansattning har han- blygsam lon.
Hren gA, utan att hon kan liigga af syn tagits till familjer rned storre och mindre Brs- ohgot p&amp; denna lilla ion, hvarken for sjukdom eller inkomst, s&amp; att den ena veckan lagats finare och den andra enklare mat.
rHusmors har for hvarje familj .f or Alderdomen.
.
G b g efter annan 118r man talas om kvinnor, soxn fort sin kassabok.
Janinsides med det andra a.rbetet arbetat ut sig pA sill post.
Utslitna och fiirbi kastas 11a.r mej erihandtering pt %gMt, darvid dagligen forekom- de &amp; t sidan.
Man hor talas om dylika fall, finner mit separering, 1-2 gdnger i veckaa smorberedning samt ostbereduing.
.det sorgligt - och gliimmer sd bort det hela igen.
De sista tvd veckorna iignades At saftning och.
Det finns en och annan, som icke glommer.
Och a % k.om det sig, atst tre sorgliga fall af detta slag un- syltning.
Hvarje elev har tre gAnger deltagit i stor- der sarnma %1.
hos en varmhjartad lcviana, froken, tvatt med htfoljande mangling och strykning samt Valborg Lagervall, vackte en tanke, som sedan icke glansstrykning.
Tradg %dsskiStsel shorn gronsaks- och blomsterodliag lat sig afvisas, den tanken.
naml.igen, att nAgot skulle och borde goras for alla dessa sjiilffhsorjaade bildade har fbrekornmit.
I samband med det praktiska arbetet har teoretisk kvinnor, sorn hafva s&amp; litet tillfalle att sjiilfva skaffa - sig rekreation och h.vila frAn ett anstrangande arbete.
undervisning meddelats i fodoamneslara 3 timmar i Ett hvil- och.
rekreationshem fijr sjalff6rsiSrjaude bil- veckan.
Hvarje lijrdag hafva 4 elever under lararinnans dade kvinnor var idden, som tog allt fastare form och aorn mbste bringas till realiserande.
Froken Lagervall ledning gjort torguppkop i Sala.
I regel har arbetet i husmodersafdelningen pb e. m.
.lyckades intressera en del personer for sin id&amp; en kommittd tillsattes, man fick klart for sig att en varit slut kl. 3, dd eleverna.
haft 1 timme ledig for f orening mBste bildas, f bi.milzgen for sjti7fomorja~ade) att rned friska krafter Bter kl. 4 borja handarbets- bildade kvi9znol; 8.
B.
K.
Det upprop, sorn publiceras lektion tillsammans rned de ofriga eleverna.
Aftonmatid har intagits kl. 8, och vid 9-tiden pB pd annat stalle i tidaingen, framlagger den plan,.efter hvilken man tanker sig att idden.
skall kunna for- aftonen har arbetet varit slut, sbvida ej, hvilket ofta verkligas.
Men for att komma darhiin, inrattandet varit fallet,.
vattning af.
tradgdrdsland och frivilligt af ett hvilohem pB landet, fordras ett stort och handarbete forekommit till kl. 10 pd.
aftonen.
allmant intresse fijr snken.
Icke endast alla arbe- ' O
Goteborgs Kontoristforening och dess.
nybyggnad.
ordagen den 26 september invigdes hogtidligen - ningen till ett a.f hyggnadens allra behagiiga.ste par-.
tier.
Goteborgs nyaste monumentalbyggnad, ett sexvlmings- De manliga medleminarna ha sitt las- och sallskaps -- hus, fritt och harligt beliiget sid Ba+ionsplatsen, midt rum forlagdt Bt Bastionsplatsen.
Det &amp; r en lhngstrilckt far Tradghrdsf oreningens vackra och lummiga park.
sal, hvarifriln darrar kunna oppnas till stora samlings- - Vi syfta pQ Goteborgs Kontoristforenings nybyggnad.
salen vid behof af storre utrymme dar.
1. llisrummet .. Redan den 30 sistlidne maj opp- st&amp;r en byst af v %r nurarande.
nades lokalerna for f oreningeas konung och pB vaggarna fin- medlemmar - Hans maj: t ko- nas portratt af bemarkta man.
nung Gustaf hedrade samma ur Goteborgs handelsvarld i dag foreningen med.
ett besok itldre och nyare tid.
At Triid -- - men sjalf va invigningsakten giirdsgatan ligga bibliotek och har af flern skal ansetts bora s tyr elserum.
uppskjutas till hostens inbrott.
I vhningen tvh trappor upp- Intet enskildt byggnadsfore- Liro matsalarna f orlagda, en.
tag il1ustrera.r val tydligare ta- storre och en mindre, jamte.
let om ~ d e rika t Goteborg)) an den bredvid dem lopande for -- detta stora hem i den stors hallen, som afven kan tagas i handelsstaden for dess konto- ansprhk for servering.
De inre- rister a£ bagge konen.
delarna.
af denna vhning upp- Vi bedja nu deu arade la- tagas af koksdepartementet med saren gora oss sallskap, d&amp; vi dess hissar, kylanordningar och.
forst skola s6ka orientera oss diskrum.
nhgot inomhus, innan vi sl&amp; Foreningen drifver sjalf i. sin nya lokal fullstandig hotell- oss ned inoin lokden, esempel- och restaurationsr6relse.
Ho-.
vis i clainernas formak, dar jag vill soka redogara for forening- tellaf delningen ar f orlagd till fjarde, femte och sjiitte vB- ens syfte och dess olikn insti- tutioner.
niagarna och har egen ingang frhn Stora Nygatali samt eget Trader inan in genom deu stora granitportnlen frhn Ba- kontor.
Det fi.nnes ett trettio- tal resanderum af olika ~torleka~r, stionsplatsen, liar man forst p i ExteriGr.
med och utan balkonger.
Tele- hoger ' - hand ~ontoristforening- ens egna kontorslokaler: rum foner i alla rum samt elektriskt far kalnrer och rum f6r &amp; ingens - ~Koutoristens - ljus och centraluppv5irmniug, badrum etc. tyder p % redaktion.
Till vanster films ett storre biliardrum samt att allt k att hanfora till, first class %.
1 hvarje hotell- schack- och bradspelsrum.
Vestibulens ena sida upp- vtiaing finns en konversations- eller dar tages af kapprum, sarskilda for darner och herrar, samt de resande kunna liisa tidningar och ata sin frukost, medan stiidningen af rummen p&amp;g %r.
Hotellgasterna darinnanf or toalettrum Frhn vestibulen g&amp;r man stora trappuppghngen eller &amp; ga icke tilltrade till foreningens egna lokaler rned med elektrisk personhiss upp till sarntliga ofre v8nin- mindre de aro medlemmar af foreningen.
I hotellet garna ..
Man har dB forst en trappa upp den rymliga, forekommer ingen soin helst spirituosaservering.
tv&amp; vhningar h6ga samlingssalen, forsedd med tvA lak- Vid v %r roud genom Kontoristfiireningens lokaler tare snmt en mindre scen i fonden for siillskapsspek- ha vi helt visst hvar och en fhtt ett odeladt gynn- takel, musiktillstallningar o. dyl. Inghngen till stora samt intryck.
Allt ar solidt, fint och vackert, pB.
iamlingssalen flr fib andra.
vhningens forhall, hvilken samma gBng som praktiskt inrattadt, ~r man fram- ser helt hemtreflig ut med sin stora oppna spis.
ling ph plabsen, tr&amp;nger sig ovillkorligen den frhgan Pi, andra sidan om dema fijrhall, i facaden ht fram: Hur ar den forening organiserad och ledd och stora Nygatan, ligga tvenne rum, ett storre och ett hvilka olika uppgifter aro forelagda dess institutioner, mindre, for foreningens kvinuliga medlemmar.
Den dP en sQ stor apparat &amp; r satt i rorelse?
D % vi gB a-tt s6ka svaret p&amp; spijrsmhlen, finna vi; smakfulla och heintrefliga inredningen och den vackra utsikten %t TriidgArdsfijreningens park gora damafdel- att vi f % ett rittt betydande material att rakm med:,, hvarom de da.gliga tidningarna haft att formala - ' - '
Som rubrik kan foljande generella sats sattas: wGoteborgs Kontoristforening liar till andamti1 att ena Goteljorgs kontorister till samfalld strafvap for gemen- samma intressen,.
Enighet ger styrka.
Det har synts mig son1 en af fareningens allra starkaste sidor, en hufvudpunkt af oanad stor social betydelse for sgrskildt de.
kvinn- liga medlemmarna med deras alltid ekonorniskt under- skattade arbete, att kontorister af bliyge konen sanzfdilldt strayea for gemensanznza intressen.
Organisationen arbetar lluf vudsakligen p % foljande af delningar: Arbets- ochplats- byrhz, sorn kostnadsfritt for- medlar platser At foreningens medlemmar.
&amp; ven tillfal- ligt arbete med bokforing, revisioner, ofversfitt.ningar o. dyl. formedlas genom by- rtin.
Under Ar 1907 annial- des a [srbetsgifvare IS9 le- diga platser och lamnades 147 forslag till besgttande af dessa.
Unclerstoclskussan, sorn har till BndamAl att lalnna un- Damernas afclelning.
derstod eller l i n i t medlem ' vid oforv&amp;llad platsledighet eller eljest d6 nadstlilld belligenhet flireligger.
irsaf- giften ar frivillig, dock lagst 2 kr.
Sjzc7t- och Beg~afizilzgs7cassc6~z ar registrerad och At- njuter bidrag af stat och konimun.
Gifver fast sjuk- hjalp med 2 kr.
pr dag och i begrafningshjalp 100 kr.
Arsafgiften, 12 - kr., kan erlgggas kvartalsvis. '
Pensions7cassan, hvilande p&amp; matematiska grunder, .bereder mot billiga premier utmatningsfria lifi ' 8ntor Ht sina delagare.
Egfiakemsforlaget underlilttar anskaff andet a£ egna hem genom kostnadsfria r %d och upplysningar samt genom bekvama l&amp;n, tillhandahtiller erforderliga rit- ningar, arbetsdeviser, amorteringsplaner etc., anskaff ar forslag &amp; tomter, traffar aftal med arkitekter och leve-, rantorer, allt i syfte att gora det mojligt for Kontorist- filreningens medlemrnar att skaffa sig egna hem.
Fackkomntittdn, sorn tillsattes p6, extra sarnrnant.riide d.
15 febr .. 1907, verkar for utredandet ocil forbatt- randet af kontoristens arbets-, lone- bch lefnadsfdr- hiillanden.
Resestipendiefonclen bereder drligen en eller flera af f oreningens medlemmar tillf alle att f orkof ra sig genom praktik B handelskontor i utlaadet.
Styrelsen f6r Gote- borgs Kontoristf orening har af kuugl.
kommerskolle- gium beredts tillfalle att afi gifva y ttrande of ver f ordel- ningen af de statens handels- stipendier, som pi, f6rslag af kommerskollegium utdelas af Kungl.
Maj: t, och ha tvenne af de storsta stipen- dierna under Ar 1907 till- fallit medlernmar af fore- ningen.
Bibliotelcet, som utlam- nar fria boklhn, bestod vid 1907 Brs slut af 1,586 band, hva.rb ungeftirliga bruttovar- det uppgick till 5,721 kr.
Eom !o&amp;ten D, Goteborgs)).
Storn mstsalen.
kontoristforenings organ, sorn Ar 1907 omdanades till aktiebolag f6r att f B storre ekonomisk barkraft, utdelas gratis till h.varje mecllem och innehiiller vardefulla uppsatser i kommersiella Brnnen och frAgor af allmant intresse samt meddelanden fr&amp;n foreningens verksam- hetsfalt.
Tidningen utkommer en gang i mdnaden och kostar for icke filreoingsmedlemmar 2 kr.
pr &amp; r. Diskussions- och sprdk7cZzibBccrna soka utveckla med- lemmarnas fardighet att uttrycka sig siival p i eget sorn p % frammande spr %k.
Dessa klubbar med sina goda tillflillen till intellektuell f6rkofran ha visat sig mycket lifaktiga.
Musik- oclz s&amp;ngiifningarna bedrifvas af skilda Sam- manslutningar: amatGrkapellet, sorn anordnar musi k- aftnar, dB vardefulla kompositioner utforas; danikoren,
som har ordinarie skngofningar och stundom lbter hbra sig pb damafdelningens sedvanliga klubbaftnar.
.
ScI~ac7cltluBBen lamnar undervisniug i spelet och an- ordnar turneringar.
Sir ' lls7ca2diga forstroelser tif olika s1a.g beredas rued- lemmarna af en slirskild nojeskommitt6, som.
mhnat- ligen anordnar gemensamma sallskapsaf tnar, db s %ng och musik, deklarnation sarnt viirdefulla ftiredrag i samband med scioptikonbilder och mera s %dant fore- kommer.
Vanligen afslutas dessa samkvlim med dam.
Fbr eningslokalerna erb j uda iif ven i hvar dagslag en an- genam tillflyktsort med tillgkng till ett rikhaltigt refe- rensbibliotek och llisning af en mangd in- och.utllindska ' tidningar.
.
Restaurationen ar ett omrgde af icke ringa betydelse for sarskildt de kontorister, som sakna egna hem.
For ett jamforelsevis billigt pris saljns kuponger till for- eningsmedlemmar, som icke endast f i Atnjuta f ordelen af god mat med fin och prydlig servering utan ock f % trefnaden a£ gemensamma nxlltider lned kamrater och vanner i en lokal, dar man # r som &gt;) hemma 110s sig, - sitt eget foreningshern!
, .I: Medlemsantalet inoin ~ 6 t e b o r ~ Ihntoristffirening s var vid forra Arets d u t med b %de aktiva och passiva 1,742, men har i Ar stigit till ofver 2,000.
Pijreningen raknar medleminar i vidt skilda delar af v %rt land, afvensom i utlandet.
De fordelar, som tillfalla p % an- nan ort boende genom att ingb i Goteborgs kontorist- forening a.ro i ullt desamma som for lokalmedlemmarna, naturligtvis med unduntag af hvad sjalfva lokalen och gemenskapeii erb juder af ny tta oc11 noj e.
Prospekt och meddelanden lamaas fr %n kamrerarekontoret.
DK nu den officiella invigningen af den byggnad forsigghtt, inom hvilken detta mhngsidiga arbete be- drifves, om hvilket vi sokt g h a en forest.&amp;llning, till- onska vi Gijteborgs Kontoristf6rening en allt starkare samling kring det gemensamma mKlet, en allt djupare uppfattning aP de gemensamma fbrpliktelserna och all- miinhetens allt varmare intresse for de sociala upp- gifter, dem foreningen forelagt sjg ait losa.
MARIA HOLNSTROM.
, Filosofien, litteraturen - och kvinnorostratten.
yskarna aro ju som bekant ett folk med utpraglad filosofisk liiggsing.
Att d e tyska rfistrattskvin- norna icke vanslaktas utan i enlighet med sina natio- nella benagenheter afven skAda sin frhga ' i det filoso- fiska tankandets ljus, bevisas af en liten artikel i Die Frauenbewegung of ver amnet: r ~r kvinnan &amp; nu icke politiskt mogen?, Det ar hvarken mer eller mindre an Kant, som fbr slappa till belysningsmaterialet for frhgans skarskAdande.
I sin r Religion innerhalb der Grenzen der blossen Vernunf ta yttrar den store tankaren:, Jag tillstir, att jig icke kan finna mig vid uttryck, hvaraf afvea kloka man begagna sig: att.
ett visst folk (som ar inbegripet i strafvan efter laglig frihet) icke ar moget fijr frihetea; att en egendomsagares lifegna annu icke aro mogna for friheten .och att manniskorna of verhuf vud annu icke aro mogna f or trosfriheten.
Men med en shdan fhutsattning skall friheten aldrig intrada: ty man kan icke mogna for friheten, om man icke ftirst saittes i friliet (man m %ste vara fri for att andamblsenligt kunsa begagna sig af sina krafter).
De f ijrsta f orsoken blif va visserligen r %a, merandells ocksi, f orbundna rued ett besvarligare och farligare tillstBnd, an ddB man annu stod under andras befd men- iifvea omvkdnad; dock, man mognar icke p % n %got anuat satt for fornuftet Bn genom egna fijrsok (man ~ A s t e vara fri for.
att v&amp;ga gora dem).
Jag sager ingenting darom, att de, som hafva makten i sin hand, nodgade a£ tidsforh8llandenY annu l&amp;uge, mycket lange, uppskjuta so~derbrytandet af dessa bojor; men att fastslh som grundsats att friheten icke passar for dem,.
som en gbng liro under oket, och aht man &amp; r berattigad att stadse undanh&amp;lla dem friheten, iir ett ingrepp i den gudoms rattigheter, som skapade manniskorna till friheten.
Det ar visserligen Bekva9nare att hars7ca i staten, hewmet och ky-kan, om man for- mAr genomfora.
en sadan gruudsats.
Men til.
clet ocks$ ruttvist?
s SB lkngt Kant.
Ja, om nu bara de tyska mannen ville best&amp; litet af den beromda manliga logiken pb de ihkonsekventa kvinnorna!
De skulle dS blifva tvungna, att endera afstA fr8n den alskade argumenteringen att kvinnorna bora mogna for rostratten, innan de erhblla den, eller ocks % - betvifla den store dodes auktoritet.
Ty han har ju uttryckligen sagt, att manniskorna en- dast genom praktik kunna utveckla sina krafter.
Och man kan val icke tillgripa den utvagen att forneka, att afven kvinnorna aro manniskor?
Betraffande litteraturen har man i England gjort ett litet of verslag, huru dess representanter stalla sig till rostratten.
Med tillfredstiillelse kunna suffra.gisterna Bonstatera, att George Meredith och John Morley, de - som man val f %r anse - mest ryktbara af samtida engelska manliga fihfattare, sedan gammalt aro an- hangare a£.
kvinnornas sak och att ingen madig for- fattare af ilQgon betydenhet upptradt mot rijstratten.
Som deciderade anhangare uppgifvas: Edward Carpen- ter, Augustine Birrell, Bernard Shaw, H.
G. Wells, I. Zangwill, Cunninghame Graham, H. W. Nevinson, John Galswortliy, H. Belloc, Laurence Housman, Stephen Gwynn, Jerome K. Jerome, Granville Barker, Gilbert Murray, G.
K. Chesterton och A.
E. W. Mason.
Af kvinnliga f orf attare aro, f arutom mrs Humphry ' Ward, miss Rosa N. Carey och miss Marie Corelli emot saken, medan Olive ~chreinek, Sarah Grand, Beatrice Harraden,, Vernon Lee a, Elizabeth Robins, May Sinclair, Evelyn Sharp och Cicely Hamilton aro suffragist er.
Ja, sA stAr saken i England!
H u r skulle en dylik.
undersokniug i Sverige utfalla?
H v a d v l r a kvinnliga fiirfattare betraffar, sA veta vi atl; de, son1 Bro vhra framsta, Bro afgjorda auhiiagare af kviniiorostratten, medan ofverliufvud taget blott en kvinnlig forfattare framtradt son1 motstAuclare.
Men hvad saga d e man- liga?
Det a r verkligen att fruktn - o m iia~nligen deras kvinnoskildringiw iiro uttryck for hvad d e tanka och tro o m kvinaorna - att cle i allmanhet p i den ofta forekommaude frBgan, om kvinnan ar politiskt mogen, skola svara blankt nej.
~D11 iir den encla kvinna mecl hvilken inan kan tala p o l i t i k ~ sager Hjal- mar Soderbergs Kanning till Ger trud, d&amp; lion vill ofvergifvlt honom.
- ~ a n s k e skulle en uudersokning kunna bevisa, att hon i alla handelser ar den enda kvinna i samtida svenskg forfattares bocker, At hvilken godhetsfullt skankts denna formAga.
Onekligen aro de kvinnotyper, soin - ofta skildras, af en a l l t o r utom- ordentlig intellektuell inkelllet, for a t t de skulle kunna a Man k a o verkligen misstankas for p ~ l i t ~ i s k intressen.
understundom uodra, genom hvilken process det ~ a r i t mojligt att framstalla dessa hjilltinnor s&amp; kemiskt fria f r l n alla de tankef orestallningar, som genomsyra med- vstandet 110s det verkliga lifvets kviunor i v %r tid.
Dock -- det synes afven i Strindbergs land symtom till ntt m a n borjar trottna vid att ideligen i litteratusen skapa feminina exempfar af .lu bGte Iru~~zaine.
A.
K.
Bland Edra bekanta finnas sakert mGnga, sorn annu ej prenumererat p i DAGNY.
Upplys dem om tidningens tillvaro, strafvan och m i l och sok formi dem att understodja desamma genom prenumeration.
. '
, M h g a af de sjiilff6rsbrjnode bildade kvinnor, som i v&amp;r huhudstad arbeta pB olika omriden, sBsom under- visning, konstaarlig verksamhet, banker, kontor &amp;., fora ett ytterst strafsamt och uypslitande lif.
Efter flera Bra troget obh snrnvetsgrnnnt arbete svika ocksB icke siillan deris krafter, och de iiro niira att &amp; kit under for iifver- anstriingning och sjuklighet.
NBgra veckors hvila och vBrd i ett godt hem pB landet skulle likviil mojligen vara i stAnd att Aterskanka clem halsa och krafter.
For de - fiesta aro dock de stora kostnnder, sorn aro forbundna med en dylik ' hvilo- och rekreationstid ett oofverstigligt hinder.
Ett verkljgt billigt och pA smnlma.
gBng godt hvilohe~n pk Itmdet f i r sj2ilfforsiirj; tirde bildude kvili~ior skulle darEore fylla ett stort behof och vara till gagn icke blott for dem sjalfva, utan Bt ' ven for de verk- samhetsomrAden, inom hvilka de arbeta och dit de kunna Atervanda med friska krafter och okad arbetsformfiga.
Genoin sammanslutning, genieilsnmt arbete och uppoffringar skulle iden af ett dylikt hvilohem kunna for: verkligns.
Och vi hafva tankt oss, att detta skulle kunna kstadkommas narmast genom.
stiftande af en fijrening, dar icke allellast sjalfforsorjande bildade kvinnor utan afven andra for saken intresserade personer inginge som med- lemmar, antingen iirsbettdmulc, som erlagga en Brsafgift af 2 kronor, dler stibdigu, son1 erliigga femtio kronor p l en gHng eller tio kronor om Aret under fern kr.
Sorn dessa afgifter svBrligen kunna riicka till, vBga vi hoppas, att foretaget dessutom skall .kunna pirakna stod af frivilliga peaningbidrag och andra gifvor, och mottaga undertecknade tacksammast sHviil gAfvor son1 an-.
miilningar af medlemmar till den blifvande foreningen.
, Maria Lewin Elin Rlreborg l,ii.mri~~na vid Walliuska skolni~, Anst .. i Kungl.
Postsparbailksstyrelsen, 13iddrzregntan 23.
Upplandsgntaa 33. '
' Sigrid Cn1-lhei1n-GyllenskiiIt1 .. Norit Stc15l von Holstein Pimist, 1nnehn.fvt~re af ~Stockholms Jl~~sikinstituts, 13ltriid.
sekreternre i Foren.
Sjukvlril i fattign hem, Brahegatan 7 B. Hnma van Hede~rberg Hamngatan 16.
Clara LBfgren Anna ~hi ' tlock Kontorist, hllllarinnn, FiirestRl~daritrna liir Whitloukskrt Snmskolnn, Styrrnnnsgatan 39.
Sturegatan 16.
Kam~nakaregatan 8.
Ellen Klclnnn Ada Nilsson Louise MTikstr51a Redaktor af Dngny, Prnktisernnile lLkare, Gymllastiltdirektor, Valhallaviigen 59.
S: t Paulsgatan G C. Artillerigatan 7.
Vrnl borg 1; qpwnll I~onise Pdander f.
d. Violoncellist, Kflssor i Sthlnis Ilnsk.
Bank.
Utgifvttre nf Kvinaligt Yrkesregister, Birger Jarlsgatan 5.
Skeppshol~ne~i 2.
Regeringsgatan 46.
Bcrtlrn Wi 11zic11
F r h allmanheten.
S * S * U * H.
Det 8r lned gladje jag erfar, att froken Jenny Wallerstedts artikel i ftrrra Dagnynumret l r betydligt gynnsammare mot S.
S.
U.
H. Itn svartmlllningen i ett Ctiregllende nummer.
Emot fr. Xr: s kritik tifver ett par punkter i mi11 artikel ber jag emellartid att fA taga uppm8rksamheten i ansprbk Bn en ghng.
Fr. W. khser obeho0igt af mig at.t framclraga nAgra enskild- heter fr&amp;n f6reningslifvet i de filialer a £ S.
S.
U.
H., son1 i lokalt h#nseende %ro fr. W. nBrmast,.
Men jag anser, ntt pltagliga fakta iiro battre som be \ + och gagna S.
S.
U.
H. mer an de w~er- granna allmlnna frsserna, hvilka aro betydligt .n8tta och 1 ' ligen vcrka, att S.
S.
U.
H. gillas teoretiskt men kanske ej praktiskt.
Fr. IT.
fraindrager emellertid, en ny enakildhet, nlmligen en basar, vid hvilken S. 6.
' U.
H.
' skulle ha ftirs~ulltt cle aldres v#l- villiga kritik.
Beklagar a.tt S.
S.
U.
H. i S. ej kunnat visa sin tacksanlhet for den del a £ kritiken som kom fiil.
sent och son1 minst nf allt anclas viilvilja mot S.
S.
U.
11.
Betraffancle diskusuionsmbtet med bryggerirepresentanterna an for fr. JV.
fakta.
~ f v e n jag framhbller sldana i mil1 forra artiliel.
Slutligen siiger pig Pr.
131. aldrig hafva hijrt den Asikten, att $ 6.
U.
H. sliulle varn en riiddningsplatdcn for evagn individer.
Och dock I r clenna lsikt den ftrrhiirskande i fr. Mr: s narmaste omgifuing, dar en forndig agitation bedsifves mot S.
S.
U.
H., och dar det inprsntas i de unga: rF6rst nBr 11i 8ro riktigt for- tappnde, behofca ni gh in i S.
S.
U.
HD.
Men som det framglr af fr. W: s bLda artiklar i S.
S.
U. H.- frhgan, att hon fullt fattat f6rbiinclete nationella betydelse, och hon i den senare artikeln fdrklnrat sig afven se fortjlnsier 110s S.
S.
U. EL-arbetet i S., vill jag iitt~ln den f&amp;irhopp !~ingen, s t t fr. W. afven visnr in vidvilj~ mot S.
S.
U.
H. hvilket tyvarr ej hittills varit fallet.
Men om sP sker, v8nta vi ~ n e d tillfreds- st#lielse, att wotstRndet mot har Rsyftade S.
S.
U. H.-ftirening liitt skall vara brtitet.
DAVID &amp;!
~ I, L E H S T R ~ M.
i pamma stad inkornmit med a~bA,1lb&amp;llan, att dknna ville verka for anordnande af ~ociala kurser i Landskrona.
PA m s o k m .a£ den si~tniimnda ha stadsfullmaktige nu beviljat ett anslag af 300 kr.
t.ill anordnande af kurs i samhallslara, hvilken kommer att 6ga rum i samband rned nykterhetskursen den 25-29 oktober.
Landakrona torde vara den forsta kommun, som beviljat anslag till kurs i samhallslara.
Piirening fiir k v i ~ ~ ~ i n politiskit ns riistriitt ar bildad i Ulricehamn efter foredrag af fru Frigga Carlberg.
45 personer antecknnde sig sfisom rnedlemmar, bland dem.
stadens riksdngsman.
Foreningen anslot sig till Lands- foreningen.
Svensk skolkiikslnodell till Freiburg.
PA begaran af Pedagogiaka museet i Freiburg har frAn Stockholms folk- skolor u t l h a t s en model1 af skolkok med full inredning .samt dartill horande planscher och annan.
undervisnings- materiel.
Moclellen har f6revieats infor den kongress fijr undervisning i huslig ekonomi, som .. hBllits i namnda stad, e c h cfemonstrerals sf skolkoksinspektri~en froken Kerstin Hesselgreu.
~Vnkst~tnhets~) verksamlret.
Foreningen Vaksamhet i Goteborg har beelutit,, uppratta ett hem for resande unga kvinnor.
Ljimplig lagenhet ar redan hyrd och fore- ~thndereka an tagen.
Pressen.
Anmalningsbevis har meddelats froken Estrid Eva Sofia Rodhe att i Stockholm utgifva Svensk sjuk- skotersketidning.
K v i a n o r ~ ~ p ~ i, jiir~rvBgsstyrelsens kontrollkontor.
JPirnvagsstyrelsen hemstaller i sitt forslag till arf vodesstat for 1909, att d % en stor del af A styrelsens kontrollkontor forekomrnande arbeten, enligt hvad erfarenheten gifvit vid handen, rned fordel knnna utforas rned kvinnlig arbets- kraft uppkornmande lediga platser inom de manliga kontorsskrifvarebefattning~na m % be$attas rned kvinnliga kontorsskrifvare.
Kvinnornas diskussio.nsklubb i Stockholm hijll fre- dagen den 2 okt.
i Liikaresallskapets sal sin forsta sam- mankomst for vintern.
Styrelse- och revisionsberattelser No tiser.
foredrogos, ansvarsfrihet bsviljades och styrelse valdes.
Yrkesfn.rekoin11ritt611.
Infor n8innda kommittk ha Denna kom att bestb af de forutvarande medlemmarna, represent-anter for Fredriks-Rremer-Forbundet haft tillfiille froknarna ElisabetB Andersson, Augusta v. Diiben, Sig- att framliigga Forbundets sgnpunkter mecl afseende pb rid C+yllencreutz,.
Anna Lindhagen, Anna Ljungberg, kvinnlig yrke~inspektion, hvarvid hufvudanfornndet holls Rlathi1cl: i Stael von Holstein och Axianne Thorstenson af f roken Kerstin Hesselgren.
De vid sammantriidet ut- s a m t ' fruarna Hilda Sachs ' och C. Snhl v. Koch.
Defis: vecklade synpankterna komma att senare sainmanfattas u tom nyvaldes fruarna Alma Faustman, Helga Kjellberg och friherrinnan Pdmstierna.
i en till kommitten stiilld skrifvelse.
Det beslots, vidare, ntt kluhben skulle snmmantrada Enq116tc om kvialdig y.~-kesinspcktio~~.
Freclrika- till ordinarie moten blott under ni&amp;naderna: november, Bremer-Forbundet har tillstallt flertalet kvinnliga yrkes- februnri, mars och april nled forbehallen r a t t for styrel- inspektorer i utlnndet e t t frRgoformuliir for, ntt erh %lln sen ntt anordna extra sarnmankomster, d % n %gon sarskilcl kannedoin om den kvinnliga yrkesinspg !ktionens orgnnisa- fr3.ga pikallade detta.
tion och utveckling i respektiveJliincler.
Enqueten hsr Foredraget for aftonen holls af froken Carin Wiistberg haft god framging och fr %n samtliga 15ncler foreligga ut- om)) l \ lAlet for Handarbetets vanners verksamhet,) b och forliga svar.
Det sAlunda ~anllade rnderialet far en sKr- for att illustrera foredraget hade foreningen prydt salen skild betydelse, dh, som bekant, frAgan om tillsattande rned en utstallning af sina alster.
Bonader i olika fiirger af yrkesinspektrker $ar i landet nu iir fullt aktuull.
och monster prydde vkggarna.
Dessu tom exponerades K o n m ~ ~ ~ l mslag alt till E ' redrikth- ' Bre~ncr-Piirbu~~dct.
kuddar, dukar, spetsar. '
och dylikt.
Som prof pb den Driitselniimnden her med anledning nf Fredrika-Bremer- kyrkliga textilkonsten visades brcderier ' till masshakar Forbundets ansol&lt;an att for anordnande af foreliisningar - i for Storkyrkan.
praktiska ii ' mnen erhiilla understod nf Stockholms stad E ~ ~ g c l s k ~nttgnsinet t~ annonserar sitt rikhaltiga och beslutat, att i sitt forslng till utgiftsstat for niistit Ar upg- sorterzlcle lager i viir tidning.
Firman ar i sitt slag taga ett belopp af 300 lrr.
sAsom anslng till fiirbuudet.
kiind och erkiind for utmHrbta varor, moderata priser, Ku~n~l~ul~alt anslng till kurs i st~~nl~illlsliir~~.
~tyrelsen punktl ' ighet och storsta tillmotesg4ende i frtiga om att for Foreningen for kvinnans politiska rostratt i Lands- tillfredstklla sina kunder.
Vi kunna tryggt rekommendera krona har till den nybildade foreningen for socialt arbete namnda firma At vRra lasare. '
' ' '
I ' ' HEMTREFNAD " I Hvar l8an man prenumerera pd Dagny?
I I.
Utgifven s f Fredrika-Bremer-Fiirb1.indet.
I i ' andets alla postanstalter och boklRc1or kan man bestiilla h a p rnmPnga ex. som 11el~t.
I I - a Skall man alltid prenumerera 4 dessa stiillen?
Ja, ifall man (Inskar endast 1, 2, 3 eller 4 ox.
skall man alitid g6ra det.
Utkomner hvarje vecka - under sommarmha- .. derna hvarannan vecka - med 40 nummer on1 Aret.
Tidningen vill fortfarande till billigt pris fijrse de svenslra hernmen med en nyttig och roande las- ning och korn~per aLt jnnehAlln korta religi6sa upp- satser, berilttelser, lefn ' adsteckningar, verser, prak- tiska ' rAd och uppsatser samt f6ljetongsafclelning.
All pl ?enumeration sker A posten.
Pris per br 1: 36, inberaknadt postarvode.
Stod " HEMl ' REFNADa genom prenumeration!
Hv4d kostar D#&amp; i postanstalter och boklddor?
D,agnys postprenumerations- och bokl&amp;dspris tlr kr.
4: 50 IdT L / l, 2: 50 f6r ' 1, och 1: 25 f6r ' 1, hr ~ v i l k a villkor ' erhdlla prenumerantsamlare d Dagny?
Dsn, som samlar minst 5 prenumeranter, erhhller en provision af kr.
1: - f6r hvarje Iielbs-, 50 6re for l ~ v ~ r j e hrtlfk-rs- och 20 6re fSr hvarje kvsrtalsprenll~ne.rant.
Huru skajl man f6rfara f6r denna provisions er- htillande 3 sokas pB alla platser.
i landet och erhalla fordelaktiga villkor.
Tillskrif Sedan man samlat ' minst 5 pronnmermter, g b man tillvZlga pQ ett af foljande sPtt: 1) dntingen: Genoln ins&amp;ndandet ' af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestlller man det behtifliga antalet ex. (hnr rnEGnga som helst, men alltid wainst 5) direkt fr %n Dagnys exp., St,ockholm, som under samla.
ens adress i ett och samma paket stlnder alla best %lldS ex. Samlaren har dll att ombes6rjs utdelningen till de sainlade pre- numeranterna.
2) Eller: Man prenumererar EG nsrmaste postkontor (ej an- norsti %des) far de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar postens kvitto A samtliga er- lagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto,.
die vi omghende.
pr postanvisning sander samlaren den stadgnde provisionen.
I Dagnys ~ x p d i t i o n, Stockholm C.
Hvar, och till hvilket pris kan man nummervis ltisa Dagny - -?
- Annonsformedlare, = -.
I I stadernas tidningskontor och cigarraffarer samt 110s Dag- nys komlnissionBrer i landsorten.
Pris 10 6~33 pr nnmmer.
pilitliga och valrekommenderade, I onskas for Dagny sival i landsor- Alla skrifvelser riirande expeditionen adresseras: I DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
ten som hufvudstaden.
AnmaIan &amp; DAGNYS EXPEDITION, Vejbgstrands Sjnkhem Drottninggatan 54, Stockholm C. vid Skelderviken ADmBD Hya BIB Hand, ', (B a r k h a station, V~stkustbanan) f6r ben- och korteltuberkulos, rachitis oeh allm.
svaghet, mot- tager barv och vuxnat dagafgift 4-6,50 kr.
t) ppet Aret om, central haf va till nppgift at; t forekonur~a vunv&amp;d af Burn; 9.8da och stodja nb ' d- uppvarmning, J~ilrligt liige i barr- stallda ~nb ' dva ?.
; beifla vanvbvd af barn genonl BtgSirder mot ftirsu~nliga ekog vid hafvet.
Lakare: Dr Ernst foraldrar och mblsmln; utse bland sina medlemmar v&amp;dave ftir for- Lindahl vicl Kronpr.
Victorias sumnade barn; v e r k ~ for allnzanna dtyardw, agnade att.
frgmja baqrzn- Kustsanatoriurn, Barkhkra.
vitd och nzodwskydd; sirka Kstadkom~na ett verksamt sanzarbete nzellan o$cntliga och enskilda bat~navKrrrJsfo~.etag.
Fram ja bildande uf nya bawza- Utbildningskurser m. m. vavdsafdelningur!
Stiid rrfdeluingnrnas verksnlnhet gelronl personligt arbete eller genoln g&amp; ' fvor!
Antecknn cda- sonz fizcdlem!
Annzal van- frHn lanclets fSrnL~nsta Muntliga och skriftliga vdrdacle ellw tiggande barn!
Stockhol~nsafdelningens byrB, S tora Ny- fabriker slljas mot er- gatan 41, tippen alln hvardagar utom onsdagar och 16rdsgar kl. 10-12 Ilggande af 4 % af pfiset strax upplyshingar genom f.
111.
Allrn.
T.
27 15. d3iks.
T .. 15 46. och sedan 12 % i hvarje fliljande kvnrtal under 2 Br ' snmt mot 4 % strax och Kvinnliga juridiska byrdh 8 % i hvarje kvartal Valllngatan 12. under 3 br.
54 Drottninggatan.
A.
T.
188 86.
Kataloger och narrnare upplys- Boutredningar, lnkasseringar, Piirlikningar, RBttegAngar, Egendomsfiirslljningar, ningar e.rbAllas mot 20 ore i frim.
Svenska ~attigv iirdsforbnhde ts Barna~iirdsafdelningar Kvinnliga arbetsomriden.
ORGLAR - - AffBrsiifverlAtelser, Legala handlingars uppslttande, Jurldiska uppdrag af alla slag.
Kontorstid kl. 1 / 210-4.
Fredrika- Bremer-For- bundets byri, PI ANINON P.
0.
AKERLUND, ' Stromsbro.
F l d C K h kompeteiit ocli ', irillig at!
undervisa 6-12 Brs barn ' i mu.
V$RDAILINR.-1 h t sjoklig iildre sik snm t bit.riidn vid 18xki~ningen erhlller plats i (In111 eller Iierre, ijnskar bilcl., o. Iiusliga, ot~or1i8,1, o. kine nllvsrlig ' flick&amp; ii~ed: godt @ tt.
Exa- koping, 0111 b ' etygs~fskrifte~ min.
i- sjukvArc1 och hoslig.
SmA anspr&amp;.k gindss nncler aclress D A; pret.
Svar till ~ S f i l l s k ~ odh p \ ~ $ r d ~ H., D, Avesta 11: r.
....
Knlnmr, p. r;.
., - ._.
- _ ---.
- - -- .-.
.-.
.
. -- &amp; -; ~R~-I.NE.~AD, .kvinnlig - sjuk- NG ' FLICKA, .som: .~necl ut- gymn&amp;, van " id sjokvkrd, nC marktp Betyg ge~lamgiitt 8: ~ o kim~iig t i so~nnad, far plats BOIU klassigt flicltl %roverk, iir nKgot knn ' - khliap och hjiillp i h e n ~ q e t 110s nig i s2ilnnad och villig ntt bitriidn Blclro datla - 4 - Stock.l~ol.~ns nibhet.
i hushAllet,-.
oi~bk-a?
sriar~&amp;li -- jditfj Svar mecl ref .., ldnennsprfik och som stillskap eller at t gA frun till: foto, slinclns .till fril A. b: clelst.am, handa.
Are Bfven villig att.
l8sa Elfsjo.
med mindre bai-n, clock ej ny- birrjare.
S v ~ till r aSam vetsgrann a, V r D A ~.
~ N C; B ~ S.
R P I D L M I S ~ U K -.
-.
Motnla D.
r. --.
HUS iir fr5.n tlen 1 nok.
d.
H. NG 13 ATTZEE F I J C K A ons knr plats i sktningsvihd t ' n~nilj som hjrilp ocli siillskap: Vim vid alln erhfilles upggi r ' t genom Hi %lso \ iHrds- i .. ett hem forekornmande giSronxfL nMrnnclens sekreterare,.
reclnktrjr Onskar nnses soln fa~niljemedlem.
Alb.
Michelsen, Blingsfis.
Nligon liSn iSnskv [ircl.
Svar till.
D Vil- Beeagna denna sparbank fdr in- lig OCII arbetsarn a p. r. Osknrshamn.
.J ' UKSKOTE~ESICEPLATS EN vid med hygienisk Creme a Amoureusea.
sgttning h sparbnnksrilkning.
Kan Endn medlet att fR hvit, frniche I3orgholms epidemisjnkhus iLr NG lundtbruknretlott er 6nsknr ocli elast isk hud.
Boi-ttager pB nnviinclns Sfven for hush8Ilsriikning.
s n a l p t rnojlig att f t komma ledig den 1. niistk.
nov.
Ansoknn kort tic1 niLsrodnac1, finnar, frii.knar, Intill 500 kr.
knnnn i regel utf %s med meritpapper och lnlzarebetyg till trefligt hem p5i landet for ntt uban i~pps %gning.
fore den 1 6 ref ormar, pormaskar,.
soIbriinn8, mot ndgon liSn deltltga i nlln inom till l~i~lsovtrclsnilmnde~i Oppen half 10 f. 111.-7 e.
111. rynkoi *, den r6daste hucl Llir h i t, hemmet fijrekom~nande gorom$l.
okt.
JA6n 500 kr., fri bostad i epi, och innehhller densanin~n ing6 for All~n.
tel. 917.
Bikstel 73.
Genon~ghtt en sliolltoksknrs ocl!
iir demisjnlihuset, veclbrnd, lyse snml huden skaclliga best~~ndsclelar.
Inlhningsriinta f: ' n.
5 ' 1, proc.
fritt vivre, d t sjnkstugnn 8r belngd van vicl dla husliga gdrombl.
Talar Tillhanclal~Blles for 3 b.
5 kr.
pr Bfve~i, erter en tids vistnnde i ut.
BitrBde finnes, db sjnkn finnns.
burk lioa sjukgytnnnst Annn Will- Borgholtn den 22 sept.
1908. lnnclet tyskn eprfiket flytancle.
Svnr mnrk, Brahogatan 3, A h.
Tel. RXLSOV %RDSNAMNDEN.
v %ncles till rD.
18 KrD, Winninm 13. r. Pragisk .meted.
.
Eleven syr 213 23.
Rika.
1.23 10.
Till lnncls-.
endast eget arbete.
ILL LAN DTEGENDOM eller E P I D E ~!
~ I S J U K S K O T E R ~ K E orten] not.
po~tfijrskott.
h e n p&amp; landet siSker 26-Brig ~stwnzctlmsg.
.
?I, 2 tr. Tel. &amp; t.
43.31.
YlJATSEN iir nu ledig in0111 bilclacl fIicka plats s o n husfijre- Mhlilla clistrikt.
LiSnen I r 600 kr Augusta Regnander .. sthndariiina.
~r van vicl st6rre Kompetentrt sokande Bgn att in IandthiishEill samt kunnig i alln stlncla nns8knn jnlnte betyg till ' pro, slags linshkllsg6ron~ 61, vil f n d, kliicl.
vinsidliikaren under adr.
Mfililla och linnesomnad .. Svnr till DSrnL- libnclska~ Mallno u. r. Fredrika-Bremer-Forbunde f: Dro f fninggu fun 54.
V A N BOKF~RERSKA kunnig ARARINNA van att undervisn iifven i linssas skotande, bok- i vxnliga skolilmnen s a ~ n kon- t Allm.
tel. 48 16.
Rikstel.
.27 62.
F6rbundet.a; byr&amp; dppen 11-4. slnt samt for dfrigt de flestn kon- nig i solnimcl och villig ntt eflerse Fredriku-Breemer-Forbundefs ~juksk6terskeb~ra ': Tunnelga fun 25.
~o&lt;~gtirotntl och Horn iiger c: a 10 3 barn, f h plats 5 storre egendom.
ws prnktik p5 ticlnings- sntnt fn- Svnr mect betygsafskrifter, Alder, Allm, toel.
82 11.
Rik~tel.
68 98. wikskontor, ons1; ar gora plntsotn- Eaho och Ion till aOrdnin,asfulla.
byte nu eller till nybret.
Svnr tor- de adrevseras till s Kontor 30a Gn- n d i i Annonsbyrt, hlalmti, f. v. b.
I L D A D, D UC+.I; TG FLICKA, NG, MUSIKA IATS K BILDAD med godt lynne, son1 vill htrtga FLICKA, 6lislrar plnts son&gt; ~jtllp i hnshQ11 mot fritt vivre A Jig att ~necl husmoderns 11 jiilp verk- 3torre lantltegendoin, halet i niir- ~ttllla samtlipa p6romAl, utom skur- leten nf stacl.
Villig ilfven uncler- ning och t \ rntt., erhgllei 1 nos.
plats .Dagens nimmer ' innehiller:.
.
visa i rnusik.
Svar till aGottl~nc1- i el t af 2 personer Best5encle hus- h5ll ie minclre herrgbrd.
Svnr 1uec1 rkar, Pivby p. r. nppgift 3 16nean~prhk till nFan~ilje- Kvinlro~wa, och viinstoras vnlseger.
For Dagny af ' D: r I / ycZ.ia ANSPRAKSLC) ~ P L ~ C K A, med meclle~n D, Stigtomta.
T.Tm7t7striinz.
godn betyg frdn hushkllsskole- Rcvolrrtione~l i Imreln.
curs, kompetent att sklita mindre inshlll, d8r hjglp till grofre syss-.
.
FCrellillge~r S. 13.
K. or liimnns, sbker plats i Stockholm Tiiallri, I~usmoderskola.
dler cless omedelbara niirhet., Svnr ill r Ansprbkslosa, Eksjd p. r. CiMeborgs Kontoristfircning odi iless nybyggnc~d; +f Maria u.
I ',, I.
E ' U Virda hyn?
u a S Kurs i LinnesOmnud.
T L U - B ~nneh~lls~rteoknin~.
Lediga platser L EDIGA PL A TSER.
FLIOKA, nf god fnm .. onsknr plats i .bildaclt.
hem, som siillsknp o. ~j#lp med huslign g6romR1 eller lorn skrifbitrsde.
GenorngKtt sl6jd-) ch hushUlsskoln.
Goda rek.
Svrtr ulrkt ~ H 6 s t e a 1908r, Mrins18f p. r. inoni d l a m r i i d h af f6r kvin- Holnzst ram.
nor la~npliqt arlsete annonseras Fordelnktigast i Dagny, hvil ken, FilosoAen, litteraturen - och kvi~l~~oriistriitte~~.
Af A.
K.
3om tiching fijr svenslta kvinno- U P P ~ ~ P.
rorelsen, torde erh %lla den mest P r h wllmiinl~ete~r.
vidstriickta spridning landet; rundt.
Prenumeration Dagny sker ii ntirmaste postanstalt (Tid- = ningstaxa n: r 5) eller bokhandel.
-
