# ID: svediakorp-per3647
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1933
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,271
# sentences: 432
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Vad har O hänt?
" Demokratins anda bygger på varje medborgares ansvar att tjäna samhället SKARSHAUN FAR ÄNTLIGEN sitt terna sjukhushusbygge enats om att fortsätta i gång då arbetet båda par- mot den timavlöning som gällde I april, dock utan ackord.
Arbetarparten förklarar s i g ha för sakens skull gjort dessa upp- offringar.
Arbetsgivarparten förefaller nöjd.
Önskvärt vore att övriga sjukhus- byggen följde efter.
Men i Eksjö tycks situationen trassla till sig.
K v i n n o r, S a m l a d e t i I I m S f o c k h o l m d e n 2 6 o k f 1 g 3 3 h a e n h ä 1 1 i g t h e S l u t a I f ö l i a n d e U t t u I a n d e: Insikten om den enskilda männskans oberoende av kön, ras och klass, är ett av V E N I S V E R I G E HAR NU sent omsider bildats en sammanslutning för bistånd åt landsflyktiga intellektuella.
Ä gera, men Mowinckel lämnar avgörandet endast i stortingets händer.
Ö O R I huvudvit nen nazistiska hu- ha sett honom i sällskap med Lubbe i riksdagshuset.
Mysteriet fortfarande olöst.
fiska åskådningar, anse kvinnornas fulla medbor- garskap vara ett omistligt samhällsvärde och äro fast beslutna att hävda vår rätt till yrkesutbildning och yrkesutövning på grund av fallenhet och intresse, oberoende av värde, mänsk- lighetens dyrbaraste kulfurförvärv.
Under den kris, som nu råder i världen, är denna insikt i fara att gå förlorad.
Därmed bli också frihet, jämlikhet och rättvisa förkastade som samhälleliga ideal.
Reaktionen riktar sig i särskild grad mot kvin- norna såsom arbetare i snmhället och hotar att starkt begränsa deras verksamhetsområden.
Vi här församlade svenska.
kvinnor, represente- runde skilda verksamhetsområden och olika poli- D DET SEGRANDE NORSKA ARBE- NSKVÄRDHETEN AV SKANDI- NAVISK F R O N T till försvar fur de demokratiska statsförfattningarna har framhållits av statsminister Stauning i Folketinget, där han även stryker under a t t Sönderjyllands gräns ligger fast och skall försvaras och att angrepp på den är ett angrepp på Norden.
Det föreslag- na samarbetet har av pressen allmänt uppfattats såsom innebärande överens- kommelser oh krigsberedskap.
Stauning har stoppat sitt avrustningsförslag i fic- kan och d e svenska anhängarna av na- tionell avrustning äro osedvanligt tysta.
Nu om någonsin borde de dock träda fram.
EGERINGEN DALADIER har stör- tats i Frankrike av höger och so cialister på grund av föreslagna bespa- ringsåtgärder.
Guldfrancen darrar och Poincaré nämnes åter.
TYSKA BRANDPROCESSENS femte vecka vittna tyska sakkunniga .att Lubbe omöjligt kan ha varit ensam om dåddet.
M a n talar om att en självantiind- lig vätska, så farlig a t t den sakkunnige ' e j ens törs nämna dess namn, förut m i s t e ha varit införd i plenisalen.
Och ö f e i o h e r g ö r a vanstdende det på civilstånd, vdr rätt och plikt att ställa vår erfarenhet och duglighet i det allmännas tjänst.
vi vilja verka f ö r kvinnornas höjande ekonomiskt mellan, kvin- nor och män i medborgerligt hänseende.
och socialt och för full likställighet V i vädja till kvinnorna att sluta sig samman i målmedveten kamp för mänsklig själi~hesfämnings- rätt och rätt att taga ansvar.
hade även undertecknat inbjudan, bl.
a. Fredrika resolution antogs enhälligt vid inbjudan av kvinnoorganisatio- Bremerförbundet, Svenska Kvinnors Medborgar- ner i Stockholm anordnade opinionsmötet Kvin- norna inför världskrisen som ägde rum torsdagen förbund, Svenska Open Door gruppen, Svenska Kvinnornas Nationalförbund, Svenska sektionen av den 26 oktober i Konserthusets stora sal.
Bland inbjudarna till mötet märktes först och främst d e Internationella Kvinnoförbundet för fred och frihet, V i t a Bandet.
Vidare märktes bland inbjudarna politiska kvinnoorganisationerna, Sveriges Social- fackliga kvinnosammanslutningar från olika områ- demokratiska Kvinnoförbund, som även tagit ini- tiativet till denna samfällda kvinnoaktion, Svenska den: Stockholms fackliga centralorganisations kvinnosektion.
Sveriges folkskollärarinneförbund, Kvinnors Vänsterförbund och Frisinnade Folkpar- tiets Kvinnogrupp.
Däremot saknades högerns kvinnoorganisationer samt de kommunistiska kvin- norna.
E t t stort antal opolitiska kvinnoföreningar Kvinnliga Kontoristföreningen i Stockholm, Akade- miskt bildade kvinnors förening, Kvinnliga tele- grafpersonalens förening med flera betydande kär- sammanslutningar.
Kvinnorna inför världshr isen.
Det TYSKLAND HAR,, NU,, DEFINITIVT stora opinionsmötet i går var en slags mentalitet skulle i nämnvärd mån anmält sitt uttrade aven ur Natio- samlad deklaration från 1,700 sven- sprida sig även till vårt land.
nernas Förbund och Internationella Ar- ska medborgare för mänsklig självbe- Ar då kvinnorna vuxna att som full- betsbyrån, förut ur Nedrustnings- konferensen, liksom Hitler betygar i alla s i n a stämningsrätt och medborgerligt an- myndiga medborgare bära sina uppgifter Kvinnornas insatser till i den demokrati, som vi nu säga oss vara tal tyskarnas stara fredskärlek och att de svarstagande.
endast vill vända sina vapen mot kom- demokratiens försvar och deras bero- villiga att försvara?
Nationalism i Norra Ishavet.
Två unga negerpojkar i Alabama an- klagades i somras som det vi- sade sig med orätt för överfall på ett par vita flickor.
Då de av försik- tighetsskäl skulle föras från det fängelse, där de sutto häktade till ett annat, kom de under at fal i omständigheter » folkdomstol », som man just avsett att skydda dem för, d. v. s. den negerhatan- de, lynchningshungriga massan.
De båda oskyldiga negerpojkarna avrättades un- der denna färd, i vakternas närvaro på det grymmaste sätt som kan tänkas, tor- terades för sin svarta färgs skull till döds av blodtörstiga vita.
Det är upprorande för europeiska be- grepp.
Eller hur?
Men man tycker sig finna inte så litet av samma oresonliga hat till främmande blod i de straff8tg; ir- der, vilka t. ex. drabbar » ariska&gt; flickor i Tyskland, om de vågar visa sig till- sammans med judar.
Till skampblen med dem!
befaller tyskhetens befrämjare.
Tyska kvinnor skall lära sig att inte be- sudla den ärorika tyskheten genom um- gänge med judiska män!
Ge dem offent- plats!
Detta Och ä r rashatets vica dem hemlighets- deras rätta lig bestraffning fulla, lidelsefulla, förstörande makt som vi här uppe i det lugna och som er- ganska människo- farenheten lärt oss vänliga Norden, tycker ä r ofattbar i sin grymhet.
Vad skall man då tillgripa för tröst när ett liknande hat visar sig i full kraft mitt ibland den nordiska folkgemenska- pen själv?
På redaktionens hord låg en dag ett brev från en landsman, bosatt p i en till synes sval och fredlig ö i Norra Ishavet.
Det talar visserligen inte om hat till främmande ras, eltersom del är fråga om folk av samma ras, men om en nationalism så stark, att den ibland de egna icke tsl ens en främmande nyans ettproblem som mer än någon det i brevet, och det ä r nationalitetspro- blemet, speciellt kvinnornas, gifta i främ- lära sig att det behövs ryggrad för att mande land, Under de å r jag bott här kämpa för ideer, yttrade fru Wessman uppe har j a g haft tillfälle att riktigt i bl.
a., orka hålla på sin självständighet grund studera det.
Det ä r inga UPPen- i stället för att genast vid starkare på- bara förföljelser, men vad danska kvin- frestningar falla undan för demagogiskt kvinnor och halvdanska barnfått häruppe kan ingen ana.
Och ' t ut- tal.
Men ett svar Pa frågan härovan gavs Nationalitetskänslan tar sig de under- ligaste former.
En människa ligger sjuk munisterna.
Den väntade mussolinska ende a v dess vara eller icke vara var Frågan tyckes ofrånkomlig, då man i fröken Elisabeth Tamms anförande.
Det har ofta blivit sagt, sade hon, att och väntar på döden.
medlingen tycks ha torkat in och både visserligen en av tyngdpunkterna i upp- konstaterar alla övergrepp som göras på Men han hatar danskarna til ' den läggningen a v problemen.
Detta allde- kvinnornas rättigheter och som de ha den nya medborgarrätten både blivit illa Dessa övergrepp fick använd och icke använd, ett påstående danskt les naturligt eftersom den kvinnliga med- låtit gå över sig, grad att jagar bara blodet ett vänligt upp Ord i hans om något eljest nerad till den 4 december.
NDER TIDEN HAR ETT REMAR- borgarrätten ä r en av de punkter, mot en mycket klar belysning i såväl fröken som i hög grad riktar sig mot kvinnorna nästan Iivlösa anlete.
Jan förstår det inte, säger brevskri- KABELT närmande ägt rum mel- vilka de nyaste diktaturerna med sär- Ingeborg Walins uppfordrande påmin- eftersom vi utgöra omkring halva väljar- lan U.
S.
A. och Ryssland.
Presidenten skild kraft riktar sig.
Men den kvinn- nelser om reaktionen mot kvinnorna som kåren.
Det politiska livets skuggsidor varen, jag har aldrig upplevat annat än Frankrike u Roosevelt skriver till sin ryska kollega liga självständighet som de fem talarna fövärvsarbetare som i fru Signe Wess- alltifrån ett Val Kalinin och beklagar att de bägge län- från olika synpunkter så starkt hävdade, mans översikt över kvinnornas särställ- derna sakna praktiska organ för direkta behandlades ingalunda som ett fristående ning i samhället Skall kvinnorna aldrjg relationer samt inbjuder till öppenhjär- tiga och vänskapliga överläggningar.
kvinnoproblem utan sågs konsekvent ur Kalinin svarar i samma älskvärda ton det gemensamma samhälleliga intressets och skickar så småningom sin utrikesmi- synvinkel.
Doktor Ly Ly wahlström, mötets första nister Litvinov över till Amerika.
Detta rysk-amerikanska närmande torde knap- talare, gav redan från början anslaget past falla Japan på läppen.
med sin påminnelse om att Sveriges kvin- Skall demokratin förs SVaraS med vapen?
VILL INTE låta s i g nor i denna stund kunna sägas ha en ROOSEVELT toppridas av guldet söka starkare ställning än kvinnorna i något Stabilisera dollarn efter utan varor ämnar dollar- värdet sänkes med c:a 20 % och där- annat land, därför att deras medborgar- Staten och veteöverskottet.
med vinna en stabil köpkraft.
rätt endast utgör sista konsekvensen av BILOLYCKORNA BÖRJ A ANTA fan- en urgarnmal historisk uh.eckling.
Nät » Vi vilja Pa vade avgörande tastiska mått.
82 procent av olyc- vi i dessa dagar ställas inför den världs- korna anses komma pa spritens konto.
historiska kris, som diktaturerna fram- Allmänheten ropar som vanligt på lag- kallat, måste vi, sade hon, vara fullt stiftning.
Men effektivast torde vara om allmänheten beslutsamt upphörde med medvetna om vad svensk demokrati be- tyder Och fullt beredda att värna orii toleransen mot halvfulla människor.
EN SEDAN EN MÅNAD tillbaka densamma gentemot eventuella angrepp.
D arbetande Hemgården för arbets- D: wahlström ~ gav en saklig redogö- lösa kvinnor i Stockliolm hade p8 ons- relse för de åtgärder som just nu i Tysk- dagen sin officiella invigning.
Tidevar- land riktas mot kvinnornas självbestäm- vet hoppas få återkonima till detta vack- ningsrätt.
Om v i i dag måste syssia ra och glädjande resultat av enskilt ini- med dessa ting, sade talaren, sker det tiativ och samfällt arbete.
endast som ett giv akt till de många, som inte tro p i de faror vilka hota även oss från det hållet, om nämligen samma Jordbruksministern uttalar för Tidevarvet om detta mål ».
kämpa för punkt Tyska kvinnoideal.
Ny Sillanpaä på svenska av H a g a r Olsson Sven StAl skriver om Blodet ropar under almarna.
* Elisabeth Janstein, känd österrikisk journalist i Paristskildrar skönlietsdrottiiingarnas problem i artikeln Vad säger Miss Europa?
Vad säger Miss Europa?
till de valda, deras uppdrag och återval, ha tagits fram och synats i sömmarna.
Likaså partipoliti- kens lättköpta segrar genom ett slag av överenskommelse som officiellt beteck- nats med namnet kohandel, Och man mark gott från och de dansk glada, sida, vänliga jag danskarna.
älskar Dan- Vi svenskar ha j u aldrig haft några kontroverser, men min sjuårige son har för längesedan upptäckt att han är halv- ras, icke fullt jämbördig med d e helra- siga.
Vad utländska kvinnor och deras barn många gånger få utstå i ett främ- har sagt: S e där demokratiens följder.
Men varför lägga skulden just PA demo- trotsar varje beskrivning.
» Resa hem » kratien?
I alla tider och under alla sty- kan de ju inte, man har inte Iängre nå- relseformer ha missbruk övats i samhäl- got hem, då man inte har något land.
Ja, vad har då vi nordbor att komma lets namn.
Men den allmänna medbor- gentemot negerhat garrätten har ännu inte ens fått tid där- och judehat, till.
Knappt ä r den stadfästad, Så ä r gon som minns unionskriseps dagar, hur man färdig att förkasta den.
De faror, det kändes för en människa som hade som nu hota världen äro icke demokra- mod att icke plötsligt på befallning för- neka sina norska vinner?
När svenska tiSka, d e härröra ur det gamla samhälls- kvinnor bokstavligen drog kjolarna åt systemet med våld Och guld soiii kamp- sig för att slippa förnedringen att snudda och maktmedel.
Och vi ska minnas att vid en norsk kamrat.
Det är inte värt en sak är inte genomförd i och med att att söka slippa sjalvrannsakan.
Må vi bli världsnomader enligt Harry ett beslut ä r stadfnstat på papperet.
Låt oss vänta tills den blir genomförd och Martinsons metod, för att friska up ' be- ler i värsta greppen.
Eller fall esperantobrevväxlare bara väluppfostrade el- i verkningarna då visat sig.
v i alla, som så nyss fått vårt medansvar i samhället förhållandet till våra medminniskor.
Men miste få tid att lära oss bruka vår rätt låt oss för all del göra klart för oss att och känna vår makt, Det tar också tid vi är för moderna för så urmodiga vid- skepelser som att döma människor efter för dem som måste ställa om sina tanke- deras &gt;&gt;blod » eller den gräns p; l jordens banor för a t t ge rum för den nya sam- klot inom vilken de lät sig födas.
Casan.
(Forts. å sid.
4.)
om någon som
TIDEVARVET Radikal Staten och politisk veckotidning.
veteöverskottet.
REDAKTOR: Carin Hermelin.
ANSVARIG UTGIVARE: A d a Nilsson.
Den 28 O k t.
1933.
Skall demo- kratien för- svaras med vapen?
Statsminister S t a u n i n g h a r i Fol- ketinget uttalat s i g för ett f a s t a r e nordiskt s a m a r b e t e g e n t e m o t dikta- turens a n s t o r m n i n g a r f r å n s ö d e r.
I hans idé t y c k s även i n g å p l a n e r på ekonomisk s a m v e r k a n i f r å g a om tullpolitik och ö k a t variiutbyte.
Det är dock i första hand frågan om nordisk front på krigsberedska- pens område, som v ä c k t den i v r i g a diskussionen till liv, vilken just nu p å g å r i den s v e n s k a p r e s s e n s spal- ter.
Hr Staunings y t t r a n d e i Fol- k e t i n g e t h a r i tiden s a m m a n f a l l i t m e d en t y d l i g o m s v ä n g n i n g i av- r u s t n i n g s f r å g a n f r å n l e d a n d e sven- s k a socialdemokraters sida.
Den förut klart avrustningsvänlige redak- tören f ö r S o c i a l - D e m o k r a t e n h r E n g - b e r g h a r nu som k y r k o m i n i s t e r i re- g e r i n g e n i en u p p m ä r k s a m m a d in- t e r v j u b e k ä n t sig h a ä n d r a t s t å n d - punkt.
Även hrr Rickard Lind- ströms o c h Georg Brantings utta- l a n d e n i samma r i k t n i n g h a tillvun- nit s i g d e b o r g e r l i g a t i d n i n g a r n a s livliga b e v å g e n h e t o c h uppmunt- ran.
H r L i n d b e r g i Umeå f ö r e f a l l e r idevarvet har vänt sig till Jordbruks- T ministern för att få höra hans me- ning om möjligheterna att förverkliga vårt i n:r 39 framförda förslag beträf- fande den lagrade brödsäd, som nu ho- tar att förstöras i de statliga lagerhusen.
Nämligen att de ännu till bröd brukbara partierna borde överlämnas till Arbets- löshetskommissionen för att på denna väg i någon form kunna komma de ar- betslösa till godo.
Hr Sköld nämner inledningsvis att han de senaste månaderna varit mycket upp- tagen just av detta problem om den Iag- rade spannmålens användning.
Han stäl- ler sig emellertid tveksam till Tidevar- vets förslag framförallt av den anlednin- gen att man inte kan påvisa om det verk- ligen föreligger ett behov av ökad bröd- konsumtion.
Behöver folk verkligen mera bröd?
Man kan trots allt inte komma ifrån, säger hr Sköld, att det är lättare att ge kontanthidrag än understöd in na- tura.
Emellertid ä r för närvarande en plan uppe på att placera överskottet av vete i vissa trakter av Norrhotten.
där man nu använder korn till brödsäd.
Spannmålsnämnden är på Jordbruksmi- nisterns direktiv sysselsatt med en under- sökning av föreliggande behov och för- slaget kommer troligen att inom den när- maste framtiden framläggas.
Om vetet kunde komma till användning som männi- skoföda, kunde kornet lämpligen använ- das till kreatursfoder.
Möjligen, säger hr Sköld, kunde också vissa delar av Västernorrland komma ifråga, där nöden ä r mycket stor till följd av arbetslöshe- ten vid sågverken - kanske också Bo- huslän och Blekinge.
Men allt detta får den igångsatta undersökningen lämna närmare besked om och resultatet av som en r o p a n d e s röst i ö k n e n o c h s ä k e r l i g e n är l ä g e t r i k t i g t b e d ö m t i hr Vougts f ö r s ä k r a n i Arbetet, att » d e m e d l e m m a r av vårt p a r t i, som nu ä r o a n h ä n g a r e av d e n n a t i o n e l l a a v r u s t n i n g s l i n j e n, inte äro t i o n d e d e - len i d a g av v a d d e voro för ett e l l e r två år sedan,.
Var är nu f o l k r i k s d a g e n s stolta u p p g i f t att h å l l a a v r u s t n i n g s t a n k e n s l i n j e k l a r i s v e n s k politik?
Demokratiens försvarare vilja med beredvillighet lägga detta sitt försvar på den militära krigsberedskapens linje.
Men v a d är d e t e g e n t l i g e n för be- vänt m e d en a n t i v å l d s u p p f a t t n i n g, som vid f ö r s t a p å f r e s t n i n g s k y n d a r att k a s t a argumenten mot d e m i l i t ä r a rustningarna åt s i d a n, för att i stäl- Tyska kvinnoideal.
l e t ty s i g till d e t v ä p n a d e f ö r s v a r e t s b i s t å n d?
Att d e n n a s i n n e s ä n d r i n g så hastigt k u n n a t äga rum beror väl på att s o c i a l d e m o k r a t i n e n d a s t m e d halvt h j ä r t a gått in för d e t o b e v ä p - n a d e m o t s t å n d e t s idé.
M e d a n man f r e d a t samvetet m e d b e s p a r i n g a r i försvarsbudgeten,.
vilka kännbart försvagat den existerande försvars- organisationens arbetsduglighet, h a r man innerst inne icke k u n n a t släppa tron på k r i g s b e r e d s k a p e n som d e t bästa försvaret.
Men nu om n å g o n s i n, när k r i g s - m o l n e n svartna vid h o r i s o n t e n, f o r - d r a s b e s l u t s a m h a n d l i n g av N o r d e n s f o l k, att d e gemensamt o c h h e l h j ä r - tat v å g a g å in p å d e t v a p e n l ö s a mot- ståndets väg, d e n väg som man re- dan m e d l ä p p a r n a b e k ä n t s i g till.
denna väntas som sagt under den när- maste tiden.
I varje fall, slutar hr Sköld, kan det troligen inte bli fråga om att på detta sätt placera några större partiet brödsäd.
Tidevarvet t a r med stor tillfredsstäl- lelse emot underrättelsen om denna Jord- bruksministerns plan.
Ifråga om mäng- den be vi dock få framhålla, att den stat, som för närvarande utgår i spann- mål till statare, utgör 300 kg.
vete och 600 kg.
råg beräknat pr å r och för en familj på 4 personer, alltså sammanlagt 900 kg.
pr år.
Det ä r knapast troligt a t t de arbetslösa på sitt kontantunder- stöd kunna konsumera så mycket.
An- talet arbetslösa som i en eller annan form erhöllo hjälp från stat eller kommun ut- gjorde ju enligt arbetslöshetskommissio- nens statistik för juli månad 95,928, fa.
miljerna oräknade.
Det bakningsdugliga sädesöverskottet beräknas uppgå till c:a 1½ miljon säckar sammanlagt.
örsta häftet av den tyska tidskriften F Die deutsche Frouenfront, den av Lydia Gottschewski utgivna kvinnotidnin- gen, börjar med en dikt, V i kvinnor, som kastar ett ganska klart ljus över den nya tyska kvinnorörelsens art: ” — — Vi vilja på varje avgörande punkt kämpa för detta mål. ” V id Fogelstadförbundets årsmöte mid- sommar 1933 var huvudämnet för föredrag och diskussioner Kvinnorna in- för diktaturen.
Som redan meddelats i U r kvalfyllt mörker stego vi fram.
Vi ledo under tystnad, ingen kände våra pressen utmynnade diskussionen i en re- smärtor.
solution, och det uppdrogs å t förbundets Tigande buro vi vårt folks nöd.
styrelse att vid Iämpligt tillfälle offent- liggöra densamnia: Men nu ligger framtidslandet framför oss, ljust och fritt, vi f3 äntligen gestalta en tysk kvinno- värld!
Herre, hjälp oss att kämpa så att segern ni3 bli vår!
Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogel- stad har från begynnelsen av sin verk- samhet framhållit som sin uppgift att ge s i t t bidrag i arbetet f ö r att vårt med- horparskap måtte utövas av självständi- ga och ansvarsfyllda människor.
Fogelstadförbundet, som omfattar kurs- Tidningen T y s k Kvinnofront vill vara deltagare, lärare och föreläsare vid Med- ett uttryck för det » tyska folkets unga borgarskolan, samlat till årsmöte mid- livsvilja, i obetingad överensstämmelse sommar 1933 kring ömnet med vår ledares, Adolf Hitlers, väg ».
Dess ledande ord om kvinnans politiska KVlNNORNA INFÖR DIKTATUREN » I en tid som hor därvid gjort följande uttalande: uppgift äro förbluffande.
vår består denna uppgift huvudsakligen Vi utgå från den uppfattningen i att kvinnan, vid sidan av sina egna om- att kulturens uppgift ur att bereda råden, stärker hjältesinnet hos mannen, de enskilda människorna möjlighet uppfostrar sönerna till heroism och dött- rarna till förståelse för heroismen ».
till utveckling och minska deras li- En anmärkning förefaller emellertid danden.
Vi anse att insikten om den riktig, nämligen a t t » flertalet kvinnor enskilda individens värde är mänsk- funnit politiken och kraven på medbe- lighetens dyrbaraste kulturförvärv.
stämmanderätt likgiltiga, för att inte säga tråkigan.
Men h u r skall en större Enligt vår åsikt är människovärdet allmänanda åstadkommas?
Därpå sva- oberoende av ras och kön.
Vi resa rar Lydia Gottschewski själv i en artikel därför vårt krav på ett medborgar- om den kvinnliga ledaren: » Nu har vi skap innebärande försvurit oss till gemenskapen med hull R ä t t att välja och utöva yrke på och hår.
Nationalsocialismen kräver av vårt folk obetingad disciplin.
Också en grund av fallenhet, håg och egen an- befallning, som man anser felaktig, måste svarskänsla, oberoende av kön och först utföras, precis som det gick till i civilstånd, preussiska armén.
Först efteråt har man P l i k t att ställa sin uppfattning, ratt att kritisera den., erfarenhet och duglighet till det all- Då den nya kvinnorörelsens måi ä r en » livsstegring inom tyska folket,, är det männas tjänst.
självklart att människor tillhörande en Detta medborgarskap, som i prin- främmande ras inte har någon plats inom cip är lagfäst i vårt land, hotas i rörelsen.
» Den unga rörelsens ansikte nuvarande stund av en mer eller kan endast formas av sådana kvinnor mindre öppet framträdande reaktion, som ifråga om blodsarv och öde s t å helt under vårt eget folks lag., vilken, förnekande frihet, jämlikhet Fastän kvinnorna för enhetlighetens och rättvisa, starkt söker begränsa skull skola s t å under en manlig högsta kvinnornas verksamhetsområde.
ledning, höra de kvinnor som ha nog Fogelstadförhiindet ser i denna höga egenskaper för uppgiften - och reaktion ett ödesdigert angrepp på det är faktiskt viktigare med kvinnornas än med männens kvalifikationer - fost- mänsklig självbestämningsrätt och ras till ledarinnor.
» Sitt hårdaste prov rätt att taga ansvar.
Vi äro av den får detta ledarinneskap bestå, när den åsikten att kvinnornas fulla medbor- manliga ledningen ä r alltför hårt belas- garskap måste hävdas, och vi vilja tad for a t t kunna inverka på den stora på varje avgörande punkt kämpa för i hårdaste massan av kvinnor, d.v.s. nödtider för vårt folk (krig).
Men när detta mål.
de tiderna komma veta vi inte., Mycket belysande ä r den historiska återblicken på den nationalsocialistiska kvinnorörelsens utveckling.
För a t t för- Medborgerlig ungdomsundervisning stå den nationalsocialistiska rörelsens vä- för ungdom mellan 15-18 år kommer sen, ä r det nödvändigt att komma ihåg att anordnas under november — april må- hur den började, heter det.
Den började nader.
Lokal: Arhetareinstitutets biblio- helt enkelt som en lottarörelse.
» Dess teksrum, Klara Norra Kyrkogata 8.
Tid: första uppgift var S.A.-männens för- måndagar kl. 8 e. m.
Anmälan skall ske plägnad.
Sedan tillkom förplägnad och till Morgonbris expedition eller till Frö- vård av fattiga partimedlemmar », etc ken Anna Lindhagen, t e l.
40 31 23 före Tidevarvet har vid e t t tidigare tillfälle kl. 11f.m.
framhållit den fara som kan ligga i Lot.
Kurserna hava till ändamål att bereda tarörelsen såsom en omedveten vägba- ungdom tillfälle till inhämtande a v kun- nare för diktaturen.
Vi ha därmed inga- skaper för livsorientering genom fram- lunda velat rikta något personligt an- ställningar dels av nutidsspörsmål, dels grepp mot de enskilda medlemmar, som av livsverk av epokgörande betydelse av uppriktig övertygelse ägna sina kraf- inom religionens och tänkandets område.
ter å t denna rörelse.
Men det tycks oss, Ämnena äro bl.a.: Några drag ur natu- som om den nya tyska kvinnorörelsen rens historia, naturskydd, ungdomen och med dess uppgivande av den kvinnliga samhället, mänskliga utvecklingsskeden, dess tjänande inställ- drag ur religionshistorien, bärande idéer självständigheten, ning gentemot de manliga institutionerna, under olika århundraden, judefrågor, dess ohetingade Iydnadsplikt skulle fram- sexuell hygien.
häva det iidesdigra samhandet mellan Kursen har erhållit följande föreläsare: kvinnornas hållning och diktaturens seger.
Fil.
lic. Anton Sörlin, rektor Honorine Hermelin, fil.
lic. Iwan Bolin, jur. kand. S t i g Bendixon, prof.
Johan Bergman, fröken Anna Lindhagen, fil.
kand. Gösta Kock, studierektor Gunnar Hirdman, frö- ken G r e t a Stendahl, prof. Gunnar Myr- dal, fil.
kand. Alva Myrdal, studiesekr.
F.Thunborg, d:r Alma Sundqvist, fil.
d: r Karl-Erik Forslund.
Anmälan torde ske omgående, då kur- sen är avsedd börja den 6 november.
T I D E V A R V E T Sven Stål: Blodet ropar under almarna.
.
’ Neills något förlegade bondedrama O ’ n e i l l ån s New England har på blodigt, övermänskligt allvar fatt sitt framförande på vår Dramat.
Hade vi, innan » Klaga månde Elektra » presenterats, fått lära känna denna sorts europeiska tragediav- art, tror jag knappast att vi reflekterat på den triologiska Elektra.
» Desire under the Elms » är ett tydligt förarbete, en upptakt till vad som sedermera kommit, men i sin pretentiiisa utbredda form mis- ter skådespelet något av sin enkelhet, trots att dramats konturer äro d e renast tänkbara.
O´Neill tar sitt författarskap tenskapliga » utlåtanden om scenkonstens ismer.
Det goda, skulpturellt håll- bara i iscensättningen av » Blodet ropar under almarna » har inte det upplevdas tavellångods kvalitet eller utkristallisering, och poser.
Artisternas det verkar 3 Hagar Olsson: Ny Sillanpää på svenska.
shakespearianska patos och dubbelexpo- illanpääs senaste roman » Miehen tie », nering av varje tvåstavigt ord gjorde en sexaktare av denna treaktare.
O m en som utkom förra hösten, föreligger svensk hondetragedi uppfördes med sam- nu i svensk översättning I trots av sitt ma klassiska pretention och i samma lu- mustiga och ofta grovkorniga innehåll är sign takt, skulle bestämt även den gå i En mans väg en betydligt mera blek- na kom till stugknuten i ett naturärende konst än de kritiken och publiken.
Jag har märkt att lagd ättling av Sill sade de » Va det ä grant,.
Uteblev den- en teater mycket väl själv kan ange den stora genombrottsromanerna » Det from- na replik kände man sig manad att säga dur i vilken den vill att recenserandet ma eländet » och » Silja ».
På original- den i Stället för skådespelarna, regissö- skall gå.
Denna regiella vädjningsmetod språket utövar Sillanpääs stil naturligt- rens skuggspel av aktörernas huvuden ser u t att höra till institutionen, vis alltid sitt oemotståndligt suggestiva mot en snäll himlakupa eller molnappa- om det var på grund av indisposition inflytande, men kan dock inte dölja den raternas projektioner fordrade absolut eller sunt förnuft, som herr Lars Hanson inspirationens avmattning som situatio- denna replik.
Malms översättning hade agerade saktfärdigt och natursant, det nernas utformning ådagalägger.
» En så många uppenbara språkliga förtjiinster kan inte jag avgöra, men ifrån publikens mans väg » är inte ett genomstrålat och att det var stor skada att regissören och sida sett var d e n n a yttring att betraktas besjälat verk som Silja, och den fräna som ett glädjens budskap.
Momentvis artisterna inte gingo honom till mötes var skådespelaren monumental och doften av erfarenhetsstoffet i Det from- och per naturligt uttal av orden bringa- scenbilderna givit honom en f r i a r e bak- ma eländet har tunnats nv betydligt.
Man de fram det sköna i språket.
Dramatens grund, plats till en aura, tror jag att in- har alltför ofta förnimmelsen av att man artister äro nu en gång begivna på att trycket skulle förstärkts med 100 %.
Fru vandrar på upptrampade stigar.
S, så övernaturligt högtidligt, och den pu- blik han närmast avser att skriva för blir för honom skolbarn i övergångsstadiet - skolexempel repeteras via åskådnings- metoden.
Pekpinnen, läromästaren stic- ker fram bakom varje replik, ja, man har en känsla av att författaren skolmästare- viktigt betygsätter sig själv med en upp- muntrande nick d å och då.
Som ren am- av det enklaste språkliga material tota till det teaterhistoriskaste munväder.
O ' Neills pjäs kunde lika gärna försiggått på me- deltiden som anno 1850, att döma efter den mästerolofsrecitation artisterna bit- vis excellerade i. bitionssak är det naturligtvis berömvärt a t t pjäsen kommit upp på våra breddgra- der, men varför i herrans namn så hög- tidligt och begravningsaktigt.
Man kän- ner föreställningen som en jätteansträng- ning, något över förmågan.
Skall slika skådespel uppföras post festum bör tea- terledningen s e till att föreställningen f å r rättframt sätt mottaga pjäsen.
Åtta tion- delar av scenvidden skymdes av ett trä- hus i den typiska amerikanska farm- sprängstoff Handlingens housestilen.
tvangs att hålla sig inom ytterligt snäva gränser och scener som skulle mot en friare rymd fatt en skräckinjagande ka- raktär tedde sig nu många gånger rent hade Tejes Abbie rörde m i g mindre, det var mera tekniskt lin det var frigjort och hon spelade på strängar som v i hört så många gånger a t t de snart upphöra att ge ifrån sig någon inre klangvibration.
Tora Teje inger alltid respekt för sitt allvarliga arbete - men jag tycker inte att detta konstanta respekterande bör Iscensättningen, av Alf Sjöberg i sam- vara nog tillfredsställelse för konstnärin- arbete med Skawonius, gjorde det inte nan.
Högre, djupare och enklare bör Iättare för publiken att på ett normalt, hon sikta.
Hennes motspelare, styvsonen-älska- ren, tolkades av herr Henrikson.
Allt det i denna skådespelares konstnärsjag som har en stilla, äkta ton blev i denna Upp- gift förstorat och uppblåst.
Han an- strängde sig med att skapa tragedi, han nölade och suckade och led hörbart, men inte synbart.
Ansiktet följde inte med, ty ansikten ha inte så lätt att ljuga som stämmor.
e n clubbteaterkaraktär och inte den tyn- av i löjlighetens skimmer.
Dopfesten hos För m i g var denna kraftpre- station uteslutande kraft, felriktad, över- Ephraim Cabot, den sjuttiosexårige för- flödig kraft.
gande soliditet, som nu blev fallet.
En av våra yngre, havsfriskaste poeter mente fadern till Abbies och sonen Ebens Totalintrycket av denna tungrodda h a r åtagit sig det svåra värvet att över- barn, grötade ihop sig till en amatör- föreställningen blev: mödosamt arbete för- flytta den o ' neillska prosan till svenskt kopia av Habimas » Dybuk » allra helst gäves.
Den konstnärliga övervakningen mål.
Men i syfte att f i n n a ett lämpligt som barnamodern var den enda vitklädda och kontrollen vid vår statsunderstödda » mål » har han låtit sig förledas till att gestalten i detta spöksvarta kabinett.
un- scen ä r mer än lovligt loj och slö.
Vem använda en rent östgötisk vokabulär der spelets gång föll de o ' neillska före- redigerar programbladet?
Jag har ett önskemål, kunde inte Tefirman som an- prov- uppblandad med gamla testamentets kar- bilderna i sär och man kunde plocka upp nonserar förmås att Iämna med va fornspråk och när inte förebilderna bit för hit och etikettera dem - en god, paket, alldeles som tygmagasinet redan inom språket räckt till, har han ömsom förstående och konstnärligt intuitivt ska- gör.
Det uppfyller ens Sinne med fröjd fallit ned i rena busspråket och ömsom pande regi skulle aldrig låtit slika an- Och gamman a t t veta var detta bruna Crepe Venedig, 130 cm.
a 5:80 kr.
fin- förlitat sig på a r t i s t e r n a ovana att se- fallspunkter förbli oförsvarade.
nes att köpa.
Var teaterns dåliga konst dan elevåren säga med struntförnäm mun Alf Sjöberg har otvetydig talang, det fabriceras veta vi redan och med ett prov- G-u-d-s-k-e-l-o-v och L-e-d-s-a-m-t.
Hela har han framförallt bevisat med sin paket te i handen när vi gå hem från första aktens inledning med de hemvän- ypperliga återdiktning av » Markurell », detta konsternas tempel, skulle vandrin- &amp; Det finns partier i » En mans väg » som rent av kunna betraktas som försvagade och schematiserade kopior av motsvaran- de partier i tidigare romaner.
En mans ä r Sillanpää, så bygdeskildrare han är, en sannare modernist än mången konti- nental snobb som går under detta namn: i förmågan att skildra dubbelbottnad verklighet, att jämsides med de yttre händelsernas brutala framfart återge den stumma och åskådande själens vagt framglidande och rytmiskt fluktuerande inre monolog.
Här är Sillanpää mästare.
Även d i r hans yttre skildring verkar mindre inspirerad, kanske en aning fram- tvingad, väver han kring sina gestalter denna mjuka slöja av inlevelse som så oemotståndligt fängslar en.
Hans inre gehör, hans sinne för själens rytm ä r fenomenalt utvecklat; ett av de finaste instrument en ordkonstnär kan ha till sitt förfogande.
Den ordens musik en konstnär som Sillanpää betjänar sig av är självfallet oöversättbar, Den kan möjligtvis omdik- tas inspirerad konstnär, Men så- dant inträffar sällan.
jag har själv som av en väg till ena pigo har av Sillanpää tidigare översättare brottats med problemet sil- skildrats med större charm och glansfull Ianpääs prosa, så jag vet vad det är fråga fraicheur.
Skildringarna av fördrängen om.
J ag gör aldrig om det.
Henning Taatilas hemliv och hans förhållande t i l l Söderhjelm som översatt » En mans väg » den sjuka hustrun återgå tämligen di- har åtminstone den tillfredsställelsen att rekt till liknande skildringar i Det from- ha lyckats skriva korrekt svenska.
Men ma eländet.
Vad författaren kan åstad- ack, doften, rytmen, den beslöjade mu- komma genom ett förnyat upptagande av siken .. dessa ömtåliga stämningar är endast ett försvagat eko.
Man ser här att en till ett visst lokaliserat folkskikt begränsad miljö innebär en icke ringa fara även för en stilkonstnär av Sillanpääs rang.
Det som betecknar ett nytt inslag i romanen och själva den förstadsskildringarna uppåtgående livslinjen, det så kallade lyckliga slutet - förefaller inte att ha lockat fram Sillanpääs verkliga mäster- I allmänhet har man väl visat sig väl sangvinisk när det gäller att bedöma alkoholismen som faktor i samhällslivet, Docenten Dahlherg från Uppsala har ge- nom sina undersökningar av alkoholis- men i Stockholm kastat ett bjärt ljus över de råd dande förhållandena.
Alko- holismen tenderar till att bli en allvarlig samhällsfara, det visar med all önskvärd tydlighet de kalla siffrorna i docent Dahl- bergs undersökning, Stockholms nykter- hetsnämnds a r k i v har lämnat material till undersökningen, och materialet har be- arbetats i samråd med docenten Stenberg, Stockholm.
Resultatet av undersöknin- gen har framlagts i några artiklar i Da- gens Nyheter i mitten av september må- nad, och har i Stockholm väckt ett visst uppseende.
Fredagen den 13 oktober höll dessutom docent Dahlherg på Stock- holms högskola inför en intresserad pu- blik ett föredrag om sin undersökning.
Det var anordnat av Stockholms studen- ters nykterhetsförbund.
Efter föredraget följde en livlig och intressant diskussion.
särskilt inbjudna voro tjänstemän i nyk- terhetsnämden jämte en del intresserade från socialstyrelsen, kontrollstyrelsen och de enskilda nykterhetsorganisantionerna.
Bland publiken lade m a n även märke till ett påfallande stort antal läkare, Docenten Dahlherg inledde sitt före- drag med att påpeka, a t t vi av brist på fullständigt material sakna ingående kun- skap om alkoholismen.
Genom sin un- dersökning hade han velat bidraga till att belysa åtminstone några av dess problem.
Det material, som lämnats från nykter- hetsnämnden vore väl i och f ö r sig täm- ligen representativt.
Men undersöknin- gen var dock gjord med kunskap om, och med hänsynstagande till bristerna i detta material.
En av de mest påfallande bris- terna var, att de förmögnare klasserna voro underrepresenterade i statistiken, beroende på, att alkoholisterna inom des- sa klasser i allmänhet undgå anmälan till Nämndens klientel nykterhetsnämnden.
rekryteras nämligen till Största delen från de mindre välsituerade.
En annan hrist var, att de enskilda alkoholisterna av nykterhetsnämnden iakttagas för kort tid av sitt liv.
Nykterhetsnämnden kan ju inte följa dem ett helt liv igenom, utan har endast med dem att göra under den tid de äro övervakade eller internerade.
Med de siffror docenten Dahlherg fått fram i sin undersökning, avsåg han inte att visa hur många stockholmare Som för närvara hans tid till miss velat göra gällande att för närvarande var tionde stockholmare är alkoholist.
skall kunna fånga detta?
DÈ S M E G O E K R R A OCH T I N Om skap: man tillåter sig här, i synnerhet KRIS av docent Herbert Tingsten, vilken skriver prof. i Georg D.
N.: Andrén vad förstadslivet beträffar, att göra jäm- förelser med den i Sverige hittills tyvärr » Den har mycket att lära bort och ger mycket att tanka på obeaktade Joel Lehtonens mera humor- förgyllda inblickar i liknande miljöer.
skapligt verk » Ett i bästa mening populärveten- Att man det oaktat fängslas av roma- nen beror självfallet på det djupt egen- artade i Sillanpääs människoskildring, vilket aldrig förnekar sig.
Framför allt hans enastående förmåga att inom ramen av en begränsad, rent realistiskt uppfat- dande teaterbönderna, jättegluffar med men sedan dess har han irrat emellan u t gen dit inte förefalla att ha varit helt tad och återgiven miljö fånga den mänsk- förgäves liga själens hemlighetsfulla och evigt lika hackor på axeln, lät som sagorim och Iändska uppslagsböcker och planschverk häpnadsväckande liv.
I detta avseende varje gång någon av familjemedlemmar- och luktat en smula för mycket på w e - Alkoholismen i Stockholm.
.
vem Så v a r icke fallet, hans siffror avse inte rade a l k o l i s t e r har det dock visat s i g rena procenttal, utan äro risksiffror.
Det att 1 / 3 på nytt bli internerade.
Orsaken till denna ineffektivitet i nyk- har visat sig att terhetsnämndens arbete, ansåg docenten 25 % av männen riskera att Dahlberg bero på brist på resurser.
Nyk- terhetsnämnden lider av brist på perso- bli dömda för fylleri nal, den har inte tjänstemän nog för en minst en gång, under förutsättning att effektiv övervakning av alkoholisterna.
de leva upp mot 70-årsåldern.
Motsva- Den lider även av brist på utrymme, man rande risksiffra för kvinnorna är e j fullt h a r inte plats för internering annat än i 1,5 %.
En man, som lever upp mot 70- hegränsad omfattning.
Docenten Dahl- årsåldern står även en risk av 12 % att berg den kortare förordade interneringen den längre ansåg interneringen, han va- bli anmäld för nykterhetsnämnden, me- ra tillämplig endast när det gäller rela- na d i v i är d att 0,9 bli % internerad på alkoholistan- tivt lindriga alkoholister.
Den längre in- är första volymen av VÅ R E GE N T I D S HISTORIA B O N N I E R S talar sina böter.
Han kan upprepa denna förseelse nästan h u r många gånger som helst, ty nykterhetsnämnden blir ej un- derrättad av polisdomstolen.
Här bor- de reformen sättas in så, att ett samar- bete etablerades mellan nykterhetsnämnd och polisdomstol.
Direktör Göransson påpekade även att nykterheten i landet allvarligt hotades av det omåttliga pils- nerdrickandet.
Ett bättre förhållande skulle man måhända nå genom att skolorna.
upplysningsvägen: genom undervisning i dan motsvarande procenttal för kvinnorna är 0,9 %.
Risken för en manlig in- Tillgren visade, huru den k. överklassalkoholismen ofta döljes Professor S. terneringen verkar kroppsligt genom hotande, den tvungna och såsom den s. k. siukdom akuta alkoholismen eller nevrasteni.
gick profes- Även stalt dessa är siffror 2,7 %, måste för en dock kvinnlig sägas 0,3 vara %.
Alla mi- avhållsamheten efter en tid försvinner det fysiologiska be- sor Tillgren till rätta med: vår tid, som nimisiffror, då ju många alkoholister bå- utmärker sig för kravet på ökad effekti- * gäret efter sprit.
vitet på alla områden har inte rum för de ur högre och lägre samhällslager und- gå att bli anmälda för nykterhetsnämn- I diskussionen yttrade sig bl.
a. direk- t. ex. en sådan företeelse som den.
Rundar man av siffrorna en smula för Göransson, Wenngarn, som ansåg, i kommer man alltså till den skrämmande att man i det sociala arbetet borde vara Olycksfallen visa en enorm frekvens av slutsatsen, att för närvarande risken för mycket försiktig med så hårda åtgärder En omgestaltning av vanor- en man att under loppet av livet bli al- som frihetsinskränkning, och att man bor- berusning.
koholist är, lågt räknat, 1 / 10 om han de föredraga förebyggande åtgirder, Ef na ä r tydligen nödvändig.
Först måste lever till hög ålder.
fektiviteten i nykterhetsnämndens arbete man emellertid göra klart för sig att det » florshuvan trafiken ».
som berusar holisten på ett hem, ty hela hans vilje- sas in i häk- liv ä r förslappat.
Det har visat s i g vara
Genom lidandet.
I Ögon blicksbilder J Ifrån Genéve.
ag läste hos en tysk författarinna, den Galahad, geniala vars och böcker energisprakande här och där » Sir trots Ga- sitt ofta överdådiga skämtlynne vittna om en djup förtrogenhet med lidandet: » Den tappra människan ställer sig i kampställning mot lidandet, så att d e t ' kan hugga in på henne överallt, stöta till på varje ömtålig punkt, kasta henne till marken, för att hon - ännu darrande - skall resa sig och möta nästa slag.
Att kämpa till blods mot ödet, till dess det är besegrat, att kämpa sig till ädlare slipning, finare celler, rikare liv, är den hjältemodiga hållningen mot lidandet.
Det som är värt att veta, begynner först på andra sidan kvalet - på den mogna, fria sidan av lidandet.
:, Hennes inställning mot lidandet är lik Nietzsches.
Under år av lidanden höll han sig uppe genom tanken, att lidandet tvingar själens alla försvarsresurser att träda i aktion och därigenom medför en stegring, vidgning och fördjupning av personligheten: » Det som icke krossar mig, gör mig starkare.
Först den stora smärtan, den långa och ihållande smärtan, som tar sig tid och bränner igenom OSS, tvingar oss att sti- g a till de djupaste djupen.
Jag vet icke, om en sådan smärta förbättrar - men jag vet, att den fördjupar.&gt; Ingen av dessa båda har älskat lidan- det.
Ur deras verk stiger en lidelsefull längtan efter livets fullhet och rikedom - den djupa glädjen, den ideala kärle- ken, de ovanskliga stunderna av liv i högsta potens, då blodets säng och s j ä - lens eld susa i samklang med allt levan- de.
Och varför skulle de kämpa mot li- dandet om icke för att övervinna det och få händerna fria att mottaga andra gåvor - gåvor av drömda ljus, anad klarhet frihet och skönhet?
Emy Ek.
O N a t i o n e r n a s förbunds 14:de försam- Iing Var några dagar kortare ä n assembléerna bruka.
Flyktings- och mi- noritetsfrågan, utvidgad till att beröra vad som brukar kallas de mänskliga rät- tigheterna, jämte frågan om förbundets finanser ha varit de spännande frågorna.
Det nya Tysklands representation har naturligtvis också varit föremål för tresse för att icke säga nyfikenhet.
ord som församlingens president- M r te Water från Sydafrika, gav som Iösenord;; m skönhetstävlingar, deras betydelse och följder har berg av papper bli- vit fullskrivna.
Delegerade i Nationer- nas förbunds sociala kommission har ytt- rat sin mening likaväl som exempelvis herr Medelsvenson, En röst har dock fattats i denna kör av sakkunniga den utkorades egen.
Vad tänker dessa flyk- tiga majestät om sin roll?
Vad tänker de inte i det ögonblick när de står på scenen bländade av strålkastarljus, Om- brusade av bifallsrop - men efteråt, när ask-onsdagen infinner sig efter detta i tolv månader varande maskeradupptåg?
Bär de med sig denna skriftligen bekräf- för närmaste framtid Var en önskan om tade och undertecknade, på linneduk och en mera generös politik, att stormakter- filmband fasthållna framgång ända in i na - j a, alla - från att föra en fruk- s i n ålderdoms klarnande dagar, ser de tans och en hämndlystnadens politik, triumfen som en lysande gloria omkring skulle föra en mera vidhjärtad sådan.
sin ungdoms år Eller medför den be- I fråga om minoritets- och flyktinge- rusning - som lovprisandet av sköna frågan var där naturligtvis Stora svårig- skuldror den felfria ansiktsovalen, en heter att övervinna.
Åter Och åter n~~ fulländad midja har framkallat - medför betonas värdet av att det finnes ett den kopparslagare som utplånar all glans världsforum som Nationernas förbund och all gloria?
där dylika ömtåliga frågor k u n n a Offent- Miss France, noga taget Fröken Frank- ligt och sakligt behandlas.
Naturligtvis rike av 1927, som vid tävlingen i Galve- måste ä n n u då Och d å en subkommitté ston upphöjdes till Miss Europa, har l i g t tillsättas, som har privata sammanträden, fram sina erfarenheter i en bok, Den san- för att lösa någon särskilt hård knut.
na historien om ett skönhetspris (i Nou- Ett allmänt uttalande om minoriteter- velle Revue Francaise och har med dessa nas rättigheter, att alla medborgare i en levande och roliga etthundrasjuttio rader stat skulle ha samma rättigheter, obero- sagt mera om den kommersiella institu- ende av ras, religion eller nationalitet, var tion, vilken höljer s i g i skönhetsdyrkans uppe men blev inte antaget.
Här ha mantel än alla som hittills försökt att kri- kvinnorna att bevaka vad ordet » medbor- tiskt sig med ämnet, Den sanna g a r e betyder.
Ä r det fråga om minori- historien innehåller inga avslöjanden, inga teter, så betyder det att minoritetens skandaler, ingenting som man inte redan kvinnor ha samma rätt som landets andra vet.
Men den återger den rätta atmosfä- kvinnor, det är ratt och klart.
Men får ren och för första gången får vi se denna resolutionen en mening av a t t vara en skönhetens årsmarknad ur deras syn- allmän förklaring om mänskliga rättighe- punkt som den mest direkt angår, De så behöver man bara tänka sig att mellan ärelystnad och avsky.
Me- efter ordet » medborgare » infogas, » så- dan trumpetfanfarerna och bravoropen väl män som kvinnor », för att första vilka ännu Ijuder, tror de sig vara en sorts hed- svårigheter som möta ett antagande av niska skönhetsförkunnerskor, men alltför snart upptäcker de att man betraktar dem som en post på kreditsidan.
ett kapi- tal som skall arbeta och avkasta vinst - a t t de inte betyder något annat än en vandrande, svartsjukt vaktad reklam- apparat för hudkräm, klädningsmodeller och hårmedel.
Skönhetstävlans egentliga grundlägga- re var Maurice de Walleffe, en mycket affärsbegåvad herre, som först predika- de herrdräktens reformerande men sedan snart nog kastade s i g på det betydligt mera inbringande yrket att vara general- arrangör för skönhetstävlingar.
Stadgar- na som gäller för dessa skönhetstävlingar och som vårdas och proklameras som om det gällde själva lagens tavlor, faststäl- ler att i tävlingen deltagande kandidater icke får ha fyllt aderton år, att de måste komma ur borgerlig familj och skall pre- senteras av sina föräldrar.
Därmed har man åstadkommit en social och moralisk begränsning, som endast skenbart ä r till fördel men som i själva verket innebär en fara.
För det första känner skönhe- ten inga ålders- och klassfördomar och därmed är det egentliga ändamålet med att offentligen förevisa det skönaste exemplaret av en ras förfuskat och för- felat.
För det andra är emellertid de.
fallgropar och snaror, som gillras för en befatta ter stalt, Han bor på hemmet och äter på hemmet och betalar för s i g, men det är ingenting som hindrar, förutsatt att det av praktiska skäl låter sig göra, att han behåller sitt arbete och sköter det som resolutionen.
Antagligen tänkte ingen nu på kvinnorna, utan måhända på negrer- n a; för judarnas skull var man eljest ganska intresserad av a t t en dylik de- monstration mot Tyskland kom till stånd.
Man enades nu i stället om att ånyo an- vanligt.
Inspektör landeer i nykterhetsnämnden taga det som allmänt stadgas i Versailles- påpekade, att nämnden måste vara traktaten om minoriteter.
Tyskarna ville försiktig med att internera, bland an- icke betrakta judarna som minoritet inom svårt mycket nerad man göra klart arbete Dessutom Detta På en anstalt är farlig för den alkoholist som kommer d i t för första gången, gäller tyvärr, hur bra anstalten än skötes, hur god disciplinen än är.
Det är stam- men av gamla alkoholister, som finnes På varje anstalt, som är farlig, Inspek- tör Ölander ville för sin del rekommen- er Miss Europa?
Kvinnorna inför världskrisen.
dera professor Tillgrens förslag om att Iägga i n alkoholisten på sjukhus någon tid, Hade han e j blivit bättre efter exem- pelvis en månads vistelse På sjukhus, kunde man därifrån sända honom till en slitas i lilla Estland, hela långa raden av herrar följde med leende välbehag Englands exempel.
Förra årets kvinnliga propa- gandakommitte var splittrad och sking- rad.
Endast några få kvarvarande visa- de Chile sin tacksamhet och sitt stöd.
(1 orts.
f r.
sid.
1.)
fundsordningen.
Detta allt gäller män och kvinnor och män mot kvinnor och skilda samfundslager.
Medborgarrättens motståndare ha alltför höga tankar om de nytillkomna medborgarna, när de mena a t t vi på knappa 12 år skulle ha hunnit att helt förändra världen, dess vanor och tänkesätt och att förvandla människornas sinnen.
Den allmänna med- borgarrätten har inte hunnit att förverkli- gas i egentlig mening, Dess anda bygger på varje medborgares ansvar att tjäna det gemensamma, tjäna samhället.
Den omsluter både rätten och plikten att ta det ansvaret.
Domen över medborgarrättens tid kan e j falla, förrän kvarlevorna av missbruken från en gången tids styrelse- form Och de plantor Som k a n ha växt upp ur därav sådda frön.
blivit ersatta med den nya tidens levande former.
Den kan inte falla utan att tiden låter åt- minstone ett par generationer fostras till självständiga och ansvarskännande med- borgare, som a v vilja målmedvetet välja och väljas.
skyddad borgardotter, farligare därför Denna idé om de enskilda människor- att hon i sin avskildhet fått mindre erfa- nas avgörande betydelse togs ytterligare renhet, upp och utvecklades av d:r Andrea Raymonde Allain Andreen-Svedberg.
Hon ' ställde upp in- gången från det patetiska till det rent dividen mot massan och konstaterade a t t affärsmässiga.
Påståendet att de unga masstillvaron, den ledda och befallda flickorna beskyddas av sina mödrar är massans liv, som söker trygghet just i dessvärre fullkomligt grundlöst.
F ö r det mesta är mödrarna ännu mera ärelystna Och lättrogna än den unga kandidaten själv och förresten, hur i hela världen skall en aldrig så erfaren och förnuftig kvinna ensam kunna hålla stånd emot de sin egen mängd, måste bli ett lidande i samma mån Som en levande varelse slipade, av alla hundar hetsade impres- sarierna.
som har reda På alla fördelar känner till alla tricks, alla övertalnings: konster, alla hotelser in i minsta detalj.
Utan allt tvivel kan Skönhetsdrottnin- garna uppleva timmar, dagar, ja, kanske med egen personlighet.
vi tro På mänskligheten Mötet leddes av fröken Kerstin Hessel- gren som förde klubban med sin vanliga sagolika glädjen Varje övermåt- lig meningsyttring bevisades häst a v det spända intresse och den stämning av Denna fråga är emellertid så segsliten månader, som förefaller dem underbara att den väl kommer åter liksom frågan om de mänskliga rättigheterna.
sitt noggranna, stränga program.
överallt D e n fröken där femte Hesselgren, kommissionen, svensk den delegat, sociala, togo I Nationernas i år 13 kvinnor, förbunds varav församling 1 delegat, del- 8 lurar i de mest otroliga förklädnader kon- människan, nått fram till förmåga av självständigt tänkande, förmåga att handla på eget ansvar, blivit en individ Och, slutade d:r Svedberg brio och charm.
Att mötet var en allvar- entusiasm som alltifrån början vilade över den från golv till tak fullsatta salen.
satt som ordf., hade en Iång dagordning rörande opium, handel med kvinnor och barn m. m., som kunde förtjäna sin egen artikel.
Jag konstaterar endast succés.
Miss Horsbrugh, M.
P. engelsk supple- ant, rapportör, talade också bra, liksom suppleanter, 3 experter och 1 attaché, En kvinnlig jur. d:r, anställd i tyska utri- kesdepartementet, deltog intresserat i allt som föreföll och hon och de två tyska kvinnliga experterna inbjödo till en mot- tagning, där det redogjordes för det na- många andra talarinnor.
De äro hemma I sina stycken, välklädda, kamratlika och N. F. är van vid dem.
Däremot väckte Chiles regering ånyo frågan om gift kvinnas nationalitet, som behandlades i första kommissionen.
De okända kvin- nor, som det d å rör sig om, och frågans politiska karaktär gör att man inte här har samma lust att vara:, generösa.
Chile väckte endast ett förslag att man till tionalsocialistiska Tyskland och kvinnor- de troligen inte hade en aning om förut, läsningen dennes » Tysklands ära nas plats i uppbyggandet.
Ett mycket bemäktigar sig dem, ty de är j u inte kom undertecknad att tänka På ett skå- intresserat samspråk fortgick till långt in längre Mademoiselle Dupont, Fräulein despel som i min ungdom gick Iänge På på natten.
Men det är inte gott att skilja de många olika trådarna åt.
Ibland tycktes det som om reaktionen en- dast klätt sig i nya ord.
Faktum är att vis-à-vis feminismen synes mig Mussolini (den moderna förebilden), Hitler (för- klarad genom de tyska kvinnliga delege- anstalt.
Slutet av diskussionen kom att röra sig om, huruvida man borde betrakta alko- holisten som sjuk eller ej.
Från Iäkar- nästa år inom N. F. skulle öppna ett pro- rade), Judarna (vid nyligen hallen kon- tokoll där de stater, som kunde gå läng- gress i Genéve), de flesta herrarna i re än Haagkonventionens bestämmelser N.
F:s första kommission (under debat- håll gjordes gällande att ifråga om gifta mäns och kvinnors lika ten om gift kvinnas nationalitet) alla alkoholismen är en svår rätt till nationalitet, skulle kunna teckna vara fullt ense.
Det är rätt underligt, att sjukdom.
sig.
Den engelska delegaten lyckades s e a t t de i andra avseenden kunna skilja Doktor Mannerfelt i Sigtuna, vilken är finna ett formellt skäl för att inte kunna sig så iångt från varandra!
Anna T.
' Nilsson.
läkare på Wenngarn, gjorde gällande, att antaga förslaget, Italien, Tyskland, det vid kronisk alkoholism en svår och djup- gående förgiftning föreligger.
Alkoholis- ten är förgiftad när det gäller omdömet.
Omdömet klarnar efter en längre tids an- staltsvistelse.
Detta uppklarnande har visat sig e j vara simulation av bättre omdöme, utan en förbättring av den kro- niska förgiftningen.
Sekreterare Åhman ansåg däremot att en psykisk defekt förelåge vid alko- holism.
Detta vore e j att betrakta som sjukdom.
Man borde e j betrakta dem som sjuka, utan som vanartiga - för att e j försvåra möjligheterna till arbete.
T y arbetet hade j u visat s i g vara det bästa medlet, när det gäller att få en alkoholist på fötter.
Frågan, om alkoholismen är att betrak- ta som en sjukdom eller ej, blev e j slut- giltigt löst, men diskussionen hade ju gett svar på många andra frågor när det gäl- ler alkoholismen som samhällsfara och åtgärder emot den.
K. F. i kurrensen, avunden, faran.
Efter några få veckor av denna rasande utställnings- hets börjar de unga flickorna hata var- andra, varje blomsterbukett, varje hyll- ning, Varje brev blir kommenterat och vägt På våg.
En löjlig nationalism, som Müller eller Miss Smith utan Miss Frank- rike, Miss Tyskland och Miss England.
Politiska intriger kommer dessutom till för att fullständigt förgifta atmosfären och efter ett par månader är detta dussin av vackra unga flickor ett dussin svart- sjuka, misstrogna och avundsamma män- Till Redaktionen av Tidevarvet Stockholm.
Vid läsningen Vid a v Tidevarvets ledare gamla Dramaten.
Nämligen Sudermanns Ära.
Gustaf Fredriksson hade som greve Trast en av sina största roller i denna pjäs.
I en Iång dialog Iägger han fram begreppet ära.
Huru olika det uppfat- tas och tolkas hos olika folkslag.
Sen dess har världskriget härjat och niskor, som under denna korta tidrymd människorna tycks ingenting h a lärt.
lärt känna mer av konkurrensavund, av Studentduellerna som de senare åren förvillelser och affärsmässig falhet, än varit förbjudna i Tyskland äro åter till- andra människor under årtionden.
låtna.
Nu tycks Hitlers ära fordra en Ännu inte aderton år, av borgerlig fa- folkomröstning för att han skall få veta milj och föreställd av föräldrarna, oklan- vad hela världen vet förut.
Såvida han derlig v a n d e l,.
, fröken Frankrike 1927 inte tänker låta alla som försmäkta i återger endast ett par brev och inte de koncentrationslägren Och alla tyska flyk- som hon fått från erotomaner tingar få fri lejd för a t t utöva sin röst- värsta och sinnessjuka, Telefonsamtalen som rätt.
Att det tyska folket bara orkar.
förgiftade ett par månader av hennes t+ Efter allt vad mänskligheten genomlidit varo berör hon med några ord, som låter t y c k s mig endast en Ära värd att efter- ana åtskilligt, Allt som kan uppbringas sträva.
Nämligen Nobelska fredspriset.
Wilma Iskull.
a v cynism och skamlöshet lägger man öppet och hemligt för deras fötter, dessa skönhetens prästinnor, vilkas vador och höftmått hela världen diskuterar.
Raymonde Allains bok bekräftar a t t de » skönhetsturneringar », som skall återupp liva antikens ande, i själva verket inte är någonting annat än en den mest glänsan- de organiserade handel, som skötes a ett par dussin impressarier och några hundra agenter.
Om man också inte kan hindra dem i deras hantverk, bör man alla fall sluta upp med a t t betrakta denn marknad som en nationell angelägenhet där regeringarna låter s i g representera och som står under de nationella färger- nas beskydd, Elisabeth Janstein.
