# ID: svediakorp-per3644
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1933
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,965
# sentences: 478
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Vad har hänt?
i Elin Wagner: Margarete Bonnevie: Nödvändigt och möjligt.
Man fornekter idealet: » Denna konferens är icke en blodig satir men Rettferd for alle!
en blodig nödvändighet. » medlemmar REGERINGEN i HAR arbetslöshetskommis- UTNÄMNT nya sionen, där representanter för arbetarpar- Likaledes har till- ten nu återinträder.
satts en kommitté för att utreda före- komsten av slumbostäder i Sveriges stä- I intet av der och större samhällen.
dessa fall har regeringen ansett sig be- i stå nu tätt inför den 16 oktoher, höva någon kvinnlig sakkunskap.
Vore det ändå icke skäl uti att även låta kvin- början.
avrustningskonferensens nor ta ansvaret i det demokratiska sam- Rykten ha visserligen gått om ett nytt hället?
uppskov, men ha, när detta skrives, åter tystnat.
Avrustningen ä r aktuell på det sarskilda sätt som pressen menar med husbyggena, i första hand Oskarshamn.
Det torde bli svårt för Byggnadsindustri- aktualitet, ungefär så som ett mord, en förbundet, sedan arhetarsidan reserva- mordhrand eller en jordbävning för ett tionslöst förklarat sig villig, att fortfa- ögonblick kunna göra en plats eller någ- rande av ren halsstarrighet sätta män- ra människor aktuella.
Sommarens slöa niskoliv på spel.
passivitet och tystnad har avlösts av ett DEMOKRATIENS FÖRSVAR Liberala Föreningen i Stock- febrilt kannstöperi.
Regeringarna mar- holm i måndags mobiliserat d:r Torsten schera n u upp i de ställningar de valt och disponent Gerard de att intaga vid början av den hjärnornas Fogelquist Geer, som inför den fullsatta lilla Kon- och viljornas kamp som förestår, och det serthussalen talade om diktatur ur folk- upplysningens och näringslivets synpunkt.
D:r Fogelquist ställde i medryckande formulering upp bilden av v i r a dagars diktaturer som med mörker, tystnad och bojor söka åstadkomma enhet och säker- het - mot bilden av det fria och sunda nternationella Arbetshyråns rapport samhälle, som endast kan bygga på tän- för sistförflutna kvartalet över ar- kande och prövande människor.
Den andre talaren ondgjorde sig över arbe- betslöshetssiffrorna i de olika länderna, tarorganisationernas övergrepp, vidrörde visar för de flesta en ganska vässentlig med Iätt hand arbetsgivarorganisationer- nedgång.
visserligen spela omläggnin- nas motsvarande fel, önskade utsträckt gar av arbetslöshetspolitiken, olika sätt lagstiftning på kollektivavtalens område, men undanbad sig f. ö. varje statsingri- att insamla och bearbeta materialet, pande i näringslivet, så vore allt bra.
förekomst av korttidsarbete etc. en vik- STÖRRE BRANDFACKLA kasta- tig roll för denna statistik och göra att des ut av en annan ekonomisk ex- siffrorna icke utan vidare kunna jämfö- pert, norrmannen A m l i e i Amerika.
Han föreslog inför en konferens av radikala ras med varandra.
Ilen allmänna ten- politiker i Chicago, en sådan ändring av densen i Arets siffror synes dock vara Förenta Staternas grundlagar att ingen en viss påtaglig förbättring i jämförelse människa skall kunna äga produktions- med fjolårets.
medel, om hon inte själv arbetar i resp. För Sveriges vidkommande är augu- förslaget mottogs av den ra- företag.
stisiffrorna - de senaste offentliggjor- d i k a l a kongressen som en befrielse.
da - ifråga om arbetsansökningar, EN LÄNGE PÅGÅENDE FINSKA SPRÅKSTRIDEN har nått kok- visserligen något lägre än föregående punkten i och med framläggande av un- månad, men visa i jämförelse med förra dervisningsministerns förslag till stats- årets siffror en icke obetydlig ökning.
universitetets reformering.
Detta innebär Medan det i fjol inregistrerades 366 an- att universitetet helt förfinskas medan sökningar på 100 lediga platser i svenskarna tillgodoses med ett särskilt Motsva- upprättat miniatyruniversitet, ett annex, augusti var antalet i år 476. med ringa antal professorer.
Där f å r rande siffror för juli voro 370 resp. 503.
Antalet a v arbetslöshetskommissionen svenskarna vara för sig själva.
De som inte f å r rum där måste val söka sig till rapporterade hjälpsökande var 144,000 i Sverige, som ju redan har fyra universi- augusti i år mot 99,800 i fjol.
tet, varför skall man skänka dem ännu NU ä r det visserligen för tidigt att ett?
Men t. o. m. annexförslaget beteck- nas i finskspråkig press som grovt för- av denna rapport dra några allmänna räderi mot finskhet och fosterland och de finska studenterna har med demonstratio- ner gett sitt missnöje till känna.
Den Lubbe.
Lider han av fängelsepsykos, är svenska frågan i Finland får mer och mer han simulant, ä r han döende?
Ingen vet.
karaktären av minoritetsfråga, färgad av Den som mest tilldrar sig uppmärksam- alla de lidelser, mindervärdeskänslor och het är i varje fall Dimitroff, som i sina maktmissbruk, som brukar känneteckna medanklagades namn besvärjer Lubbe att säga sanningen, Inte svar.
Idiot!
striden om minoriteterna.
säger Dimitroff.
Tyst!
säger doma- MORDBRANDSPRO- ren.
Och Dimitroff förvisas ännu en DEN TYSKA CESSEN har nu förflyttats till Ber- gång från rättssalen.
lin.
Säte: riksdagshuset.
Domaren f å r HJÄLPORGANISATION FÖR DE fortfarande ingen rätsida på van der TYSKA FLYKTINGARNA har på förslag av holländska regeringen beslu- Vi BYGGNADSMEDLINGEN fatala sjuk- TILL hade Det norske valg och kvinnene.
ä r omkring dessa inledande rörelser, des- sa ställningstaganden, som ryktena smi- om.
ette er ikke noet lystelig kapitel å das.
skrive l intet land har vel Det sätt varpå detta sker står i ett un- skuffelsen over kvinnenes spede innsats i derligt perverst motsatsförhållande till politikken efter stemmerettens innførelse den oerhörda betydelsen av konferensen vært større enn i Norge.
och vikten av att den når ett resultat.
Man må atter og atter spørre sig selv Huvudsaken tycks för de flesta tidningar om hvad grunnen vel kan være.
Opnådde vara att kunna rapportera att nu stå vi vi våre legale rettiqheter for lett?
Denne inför konferensens sammanbrott, nu finns tanke blir man bestyrket i när man leser inga möjligheter att få en konvention till » Den svenska kvinnorörelsens historia) stånd.
Ofta stöda sig dessa påståenden og ser hvorledes den hårde motstand de på rykten som äro rent nonsens och man svenske kvinner møtte, gjorde dem be- undrar om det bara ä r nödvändigheten undringsverdig enige, sterke og målbe- (Forts. å sid.
4.)
visste.
D tall.
Dr. Signe Swensson e r stillet på en helt sikker plass og blir gjenvalgt.
Des- uten er det overveiende sandsynlig a t Oslo får en, idet arbeiderpartiet og høire - som hittil har delt mandatene i hoved- staden mellem sig - begge har nominert en kvinne på den usikre fjerdeplass som kampen står om.
Vil fru Helga Karlsen av arbeiderpartiet eller fru Gulla Grundt av høire gå av med seiren?
Arbeiderpartiet er av gode grunde for- hindret fra å gjøre, speciell reklame for å vinne kvinnestemmer.
Dette parti har nemlig ikke hare ikke et ord om kvinnene I forrige periode hadde vi på stortinget på sitt program, men det har desuten i Arbetslöshetssiffrorna.
I EN — D — — EN Bröd eller icke.
Hagar Olsson: Viktoriansk parnass.
* Hitler » erövraren » av Jan-Erik Holm.
* Minister Alexandra Kollontay det største antall kvinner vi nogengang årevis direkte gjort front mot kvinnenes har opnådd, nemlig to: frøken Augusta rettigheter.
Nårsomhelst og hvorsom- Stang, Oslo, og dr. Signe Swensson, helst de kan komme til, sahoterer de Trondheim.
I å r kan man med temmelig kvinnenes berettigede krav og forsøker slutledningar om utsikterna i Sverige.
stor sikkerhet gå ut f r a det samme an- (Forts. å sid.
4.)
Den konjunkturförbättring som kan av- läsas i stigande produktionsindex ut- jämnas i någon mån av konsumtionsin- dustriens sjunkande index och bör där- för inte ge anledning till alltför stora förväntningar på en snabb förbättring av arbetslöshetssituationen.
De » goda tidernas, återvändande är inte alldeles definitivt.
Utan tvivel spelar också den fortsatta byggnadskonflikten en viss hindrande roll direkt likaväl som indirekt, för den varvet hade i somras glädjen att nomförande av kollektiv drift, som den svenska arbetsmarknadens återhämt- ning.
Men den stora frågan blir till M i c genom h e l e s en D intervju e a n i med samband f r u Vera med förhärskande formen inom jordbruket, Vera Micheles Dean: Det ryska jordbruket inför en vänd Tidevarvet slut, om de nya riktlinjerna for arbets- löshetspolitiken i Sverige med större möjligheter till offentliga arbeten ha bi- dragit till att framkalla ett större antal arbetslösa.
På detta kanske man kan svara, att de utvidgade Offentliga ar- betstillfällena också avsågo att möta en stegrad efterfrågan.
Ju längre krisen varar, desto större blir antalet kommu- ner, som uttömt sina tillgångar och hennes besök i Stockholm f å föreställa har ansetts rättfärdiga de stränga och för vår Iäsekrets denna intressanta och ibland hänsynslösa metoder, med vilka kunniga unga rysk-amerikanska publicist.
man sökt åstadkomma omläggningen.
Fru Micheles Dean, som är anställd vid utrikespolitiska informationsbyrån i New York, dör hon omhänderhar bl.
a. den avdelning som sysslar med Rysdand, har just återvänt till New York från en stu- diefärd i Ryssland.
Den redogörelse för de aktuella förhållandena inom det ryska kollektivise- ring har varit den ryska regeringens stora prövo- sten.
jordbruket, som f r u Micheles Dean sänt Tidevarvet, synes oss g e en mycket in- som nu gripa detta tillfälle att med sta- tressant bakgrund till minister A l e x- Hur viktig den industriella utvecklin- tens medverkan f å arbeten igångsatta, andra KoIIontays uttalande om gen under femårsplanen än har varit har som de kanske redan länge förberett.
läget i Ukraina, vilket återges på annan d e t dock Iänge varit klart, att socialis- plats i veckans nummer av Tidevarvet.
mens framgång i Sovjet-Unionen är nära 1933 års utmärkta skörd i Sovjetunio- beroende av om man lyckas finna en till- även och detta ä r det viktigaste - frän Amerika.
Amerika anser tysk upp- rustning som ett brott mot den tysk-ame- rikanska fredstraktaten - undertecknad 1921.
Amerika tog som bekant avstånd från Versailles-freden.
RIGSFARAN SOM VILAR TUNG ÖVER VÄRLDEN hotar nog i n t e Det Europa med sin första urladdning.
ä r framförallt vid fronten Japan-Sovjet som situationen ä r ytterst kritisk.
EN SISTA KREUGER-SKANDA- — K D tats i N.
F:s ekonomiska utskott.
Rådet LEN, nämligen Christiernsonska skall tillsätta en overkommissarie, som brevet som offentliggjorts av Dagens med hjälp av en styrelse och frivilliga Nyheter, h a r föranlett dels att J. O. på ekonomiska bidrag får i uppdrag att anmälan av hr Christiernsson föranstal- bistå flyktingarna.
Tyskland var inte tat undersökning om hur brevet från po- nen, kan beteckna en vändpunkt i den kamp, som Sovjetregeringen, understödd av en socialiserad industri, ända sedan 1930 har fört för att för- vandra det ryska jordbruket från en indi- fredsställande lösning på jordbrukets problem.
Den socialistiska hushållningen är icke fullständig förrän den Omfattar också jordbrukskooperation.
Ilet dröjde ända till 1930, innan regeringen angrep viduellt till en kollektivt driven näring.
Denna kamp uppnådde sitt akuta sta- dium i fjol.
Det förnekas inte längre att ingripandena i jordbrukets skötsel med- den rådande paradoxen, individualistiskt jordbruk i en socialistisk stat.
Den gjor- de detta med framläggandet av ett stort kollektiviseringsprogram.
Men den revo- Oavbrutna förde en viss desorganisation och att lution på agrikulturens område som detta tillförseln av jordbruksprodukter allvar- medförde, åstadkom inte bara ett avbrott ligt minskades.
Inte heller att detta med- förde en livsmedelsbrist, som kostade svåra förluster i människoliv.
Men tillför- litliga underrättelser om jordbrukskrisen i produktionen.
Den väckte även stark opposition bland många av bönderna, också bland sådana, som inte kunde be- tecknas som kulaker eller storbiinder.
särskilt förtjust i förslaget och krävde att lisens förvar trängt sig ut till Offentlig- i Ryssland har egentligen först nu nått Utan att överge sitt ursprungliga syfte, kommissarien och styrelsen skulle vara heten, dels uppmaning från högerpartiet yttervärlden.
Sovjet-regeringen, som med jordbrukets kollektivisering, försökte re- en av Folkförbundet övriga stater oavhängig tillmötesgick organi- den- sation.
na önskan, men Tyskland nedlade sin röst Meningen är i det heslutande utskottet.
att arbetet skall börja omedelbart.
politiska till hr Christiernsson och kommunala att avsäga förtroendeupp- sig sina oerhörd konsekvens hållit fast vid iden g drag, varpå denne svarar att han stan- om jordbrukets kollektivisering.
har inte d riar kvar i riksdagen men utträder ur låtit sig påverkas av förlusterna.
Ett ge- högerpartiorganisationen.
en komma tillrätta med de växan- righeterna, genom en ofta växlan- (Forts. å sid. 3).
Fogelstadsförbundets Stockholmskrets uttalar sig om den goda skörden i Jordbrukets har sammanträde å Kvinnliga Kontoristföreningen, Brunkebergstorg lördagen den 21 oktoher 1933 kl. 7.30 e. m.
15,
T I D E V A R V E T 2 TID EV A RV ET För Hitler " erövraren ".
mäns och kvinnors många, som tror, att den na- mente - från de revolutionära elemen- likställighet i med- D et tionalsocialistiska rörelsen med ten i den sonderfallande nazistiska rörel- styrkan av en naturkraft vuxit sig fram sen till fackföreningarna.
behagade borgarrättslagen.
till den då det en historisk nöd- inte junkrarna.
o c h då det Det visade sig, är dag, ANSVARIG C a n H UTGIVARE: e r r n el i n.
Ada Nilsson.
D ADVOKATER av Sveriges Advokatsamfund Eva Andéns Bröd eller Advokatbyrå Eva Andén.
Norrlandsgatan 18.
Tel. 7575, 7576 STOCKHOLM valtningsuppdrag.
icke.
Även Advokat KUNGSGATAN 6, STOCKHOLM Tel.
Växel: 333 15. det till fodermedel.
Tandläkares Förening.
Kvinnliga tandläkares klinik.
Ad.
Fredr.
1 (v. Leg. tandläkarna Astrid Gyllen- creutz, Ruth 200373.
Särskild mot- E tagning för barn (tandl.
Månd., fred.
3.30 — 6.
Fabrik och utställning: 39 612098 Efter affärstid: Enskede 2930 I säckar ' ' (f.
d. Wissnells.
etabl.
1818) Begravningsbyrå &amp; Telefoner: 673436 var vändighet, att den övertog makten i att Schleicher liksom Brüning hade ett Tyskland.
Många tror också, att den got: öga till vissa storgods, var det slut s. k.
» nationella revolutionen » var en re- med den iistpreussiska sympatin.
Schlei- volution - vilket den ingalunda var.
En cher gav inte vika för några hotelser, D e n 1 4 O k t.
1 9 3 3. revolution förutsätter motstånd, och här utan satte hårt mot hårt.
östhjälp-skan- fanns intet motstånd.
Mussolini mar- dalen prisgavs åt en indignerad allmän- scherade mot Rorn.
Kanske hade Hitler het.
Skandalen berörde Hindenburgs också drömt om att en dag som segrande närmaste vänner och fränder.
Därmed erövrare få tåga genom Brandenhurger var Schleichers öde beseglat.
Genom Tor.
I stället släpptes han in i rikskans- Papens förmedling tillkallades arbetarle- lerspalatset genom en hakdörr.
Och nyc- daren Hitler för att skydda junkrarnas keln räcktes honom av de iistpreussiska intressen.
Först tvekade Hitler.
Han junkrarna med Hindenburg som mel- ville alltjämt helst bli envåldshärskare.
lanhand.
Men han visste, att nationalsocialismen Knappast ett år tidigare var det, som passerat sin höjdpunkt, att detta var hans mellan män och kvinnor blir genomförd.
Den nu avlåtna skrivelsen ä r en kon- de repuhlikanska organisationerna våga- sista chans.
Dessutom gick rykten om.
de liv och lem för främjandet av Hinden- att Schleicher förberedde en militärkupp sekvent fortsättning på de stora kvinno- burgs återval.
» Trohet mot trohet » - förenad med generalstrejk.
(Det sägs, Det börjar komma meddelanden organisationernas strävanden för hette det i valplakaten.
att Schleicher verkligen föreslog fackför- Knappast ett Ar tidigare drog Brüning eningsledaren Leipart generalstrejk - om de stora vetelager från fjolårets hetens nationalitetsfrågans lösning i likställig- runt land och rike och talade för Hin- och att Leipart avhöjde.)
Hitler försa- tecken, vilka bland annattagitsig skörd, som finnas förvarade i olika En del är redan uttryck i den skrivelse t i l l konungen, som denburg.
Medan han trodde sig värna kade segertåget genom Brandenburger ur om demokratin, urholkade Brüning allt- T o r och tog emot rikskanslersposten delar av landet.
i detta syfte överlämnades i december mera dess ställning - hans nödförord- junkrarnas hand.
odugligt, och det är intet att förvåna 1932. ningspolitik bidrog i hög grad till att Ett tag såg det ut som om dessa skulle sig över, om man känner till svårig- Emellan 1932 och 1933 Ars skrivelser vänja hela befolkningen vid tanken på en ha missräknat sig.
Som om en del av heten att förvara brödsäd över som- auktoritativ styrelseform såsom något Hitlers många sociala löften verkligen maren.
Man hoppas kunna använda ligger riksdagens beslut om Haagkon- oundvikligt.
Och det var Brüning, som skulle komma att uppfyllas.
Hugenberg ventionens ratificering, Haagkonventio- gjorde Hindenburg till kejsare - lade i avlägsnades, det tysknationella partiet till bröd dug- nens ikraftträdande innebär att en kvin- hans händer en makt större än Hohen- likviderades liksom alla andra partier liga säden, som beräknas till en m i l - na som gifter sig med en utlänning för- zollrarnas, förlitande sig på varaktighe- det kunde vara en upptakt.
Men det blev jon vete à 100 kg.
och nära lorar sitt medborgarskap endast om hon ten av sitt samarbete med rikspresiden- inte någon socialisering av.
Ostpreus- en halv miljon säckar råg à 100 kg., förvärvar mannens nationalitet.
Det är ten.
Först då det var för sent, fick han sens oräntabla gods är alltjämt ouppde- märka, hur föga berättigat detta blinda lade - Ruhrkungen Thyssen sitter som e j f ö r f a r e s.
D e t är den ena sidan sålunda möjligt för de enskilda Iänderna förtroende varit.
Att han underskattat ledamot i statsrådet.
Hitlers hjälpare av saken.
Den andra ä r, a t t å r e t s att reformera sina medborgarskapslagar det inflytande de östpreussiska junkrar- och penninggivare har i alla fall inte skörd av vete och råg, som var syn- med avseende på kvinnans ställning, utan na hade över sin granne herr von Hin- gjort någon dålig spekulation.
Beundrare av en auktoritativ statsform nerligt god, måste f i n n a avsättning att kvinnorna behöva riskera att under denburg und Beneckendorff.
Sedan två århundraden tillbaka har tillrådas att åter och återigen erinra sig och priserna ej s ä n k a s allt för Iågt ställas medborgarrättslösa.
junkerdömet varit den mäktigaste klassen de februaridagar, då Tysklands öde låg genom den överproduktion, som Det framhålles också i Skrivelsen att i Tyskland.
Behandlande sina underly- i den åttiofemårige generalfältmarskal- uppkommit genom d e n n a riksdagens man vid N. generalförsamling 1932, dande som livegna har junkrarna suttit kens, eller kanske rent av, som många » hjälp å t jordbruket ».
Det ena året då gift kvinnas medborgarrätt behandla- kvar på sina för längesedan oräntabla gör gällande, i hans inför ingen ansva- förstör f ö r d e t andra Som det nu des, fäste uppmärksamheten på hur jättegods, som endast kunnat uppehållas rige sons händer.
Den parlamentariska genom statstillskott, viIket de ständigt styrelseformen ger alltför stort spelrum är går det k n a p p t att sälja en säck.
önskvärt det är att de enskilda länder- på nytt fordrat som en solklar rätt - åt egoistiska och grupp-intressen, påstår Varför inte då s k ä n k a den dugliga reformera sin resp. lagstiftning på och även fått.
Weimar-repuhliken, som dess belackare, Auktoritativa herrar där- b r ö d s ä d e n å t Arbetslöshetskommis- detta område, så att den kommer att alltid älskade sina dödsfiender, bröt inte emot sägas stå över partierna.
I februari sionen.
Inte f ö r a t t utdela säd i stäl- bättre motsvara principen om full likstäl- med den traditionen.
De första Aren av 1933 spelade godset Neudeck en avgö- let f ö r pengar å t d e arbetslösa.
Men Iighet mellan män och kvinnor.
Dessa Hindenburgs presidentskap var h a n inte rande roll för sextiofem miljoner män- bröd!
Och bröd, som arbetslösa nationella reformer böra helst upptagas riktigt åtkomlig för de östpreussiska her- skors öde.
rarna, han regerade ihop med socialde- Den som önskar närmare orientera sig h a d e bakat.
Man k a n s k e r e n t av och genomföras före år 1936, då en revi- mokrater och tycktes ta sin trohet m o t angående ovan flyktigt berörda förhål- k u n d e i n r ä t t a bagerier i lagerhusen, sion av Haagkonventionen sannolikt republiken mycket allvarligt.
Men till Ianden, hänvisas till en l i t e n bok, som ut- där arbetslösa k u n d e f å sysseIsätt- kommer till stånd detta år och man så- Hindenburgs åttioårsdag skänkte de - » Hitler erövraren på Axel - Holmströms avlivandet förlag av en le- ning.
Det borde i varje f a l l kunna lunda skulle ha möjlighet att påverka den eller rättare sagt förmådde de storindu- kommit gend ».
Författaren ä r en tysk d. offi- f i n n a s en lämplig f o r m f ö r att f ö r - i gynnsam riktning.
cer och borgerlig politiker, vilken, då Skrivelsen påminner om att ett samar- vandla en del av arbetslöshetsunder- burg aldrig mer sina ferier i Bayern som h a n tydligen ännu befinner s i g i sitt hem- I.
bröd, och d ä r i g e n o m också bete mellan Sverige, Norge och Danmark förut, utan i Ostpreussen.
stoden .. Och sedan Iand, av Iättbegripliga skäl föredrar att tillgodogöra s i g de stora mängder i dessa frågor har ägt rum med dess har en oansvarig, osynlig camarilla vara anonym.
Utan att ha några direkt av föda, som eljes gå till spillo, sam- gott resultat.
De nu gällande medbor- varit medbestämmande om Tysklands nya fakta att komma med, återger han på n å g r a av ett klart och instruktivt vis de intriger, garskapslagarna, som innebära åtskilliga tidigt som arbete k u n d e beredas.
som föregick Hitlers utnämnande till i kvinnans ställning, äro » Lagerhus » är ett f ö g a förtroen- förbättringar mest bankruttmässiga storgodsen till för- rikskansler, och f r a m f ö r allt den roll deingivande ord.
Det är något, som nämligen byggda på ett av Skandinaviska mån för småbrukarrörelsen tre kvarts junkrarna spelade härvid.
Författaren med effektivt drä- skall lagra, det rost och delegerade gemensamt utarbetat förslag.
år senare fordrade den även Schleichers.
håller vad han lovar åtskilligt i Tysklands olycksaliga ut- pande vapen avlivar han legenden om mal förtäres ».
Men olyckan h a r Samtidigt med de svenska kvinnoorgani- veckling under de senaste åren måste Hitlers erövrande av makten.
Därutöver redan h ä n t, den var a t t f ö r u t s e, och sationernas hänvändelse ha också norska läggas general von Schleicher till last.
I skisserar han upp den politiska utveck- nu är det blott att reda ut saken och och danska kvinnoföreningar gjort lik- sin egenskap av riksvärnets egentliga le- Ii gen i Tyskland från och med Brünings försöka göra det b ä s t a möjliga av nande framställningar till sina resp. re- dare hade han gjort detta till en stat i id och ger triiffande psykologiska por- den.
Både för de a r b e t s l ö s a och geringar och danska kvinnoföreningar ha eller rättare sagt över staten.
Jämte ca- trätt av schleicher, Papen och Hinden- f ö r att jordbruket inte skall bli ännu t.o.m. framlagt ett utarbetat lagförslag.
marillan hade även han ett stort inflytan- burg.
(Endast porträttet av Brüning fö- sämre lottat på grund av sin stats- Frågan är alltså fortfarande en gemen- de över Hindenburg och drev honom allt refaller åtminstone anmälaren ensidigt bort från Weimar.
Hade han fått och något orättvist.)
sam skandinavisk angelägenhet.
hjälp.
behålla makten i Tyskland, skulle han Bokens omslag prydes av en mycket Då det i så hög grad ä r kvinnors och utan tvivel gjort det till en militärstat.
Men den » nationella revolutionens » blo- belysande fotografi, som visar, hur er- barns intressen som beröras av de nu av- sedda medborgarskapslagarna, hemställa diga äventyr skulle besparats folket.
en gamla och dock icke lösta frå- gan om gift kvinnas nationalitet har åter tagits upp av e t t stort antal kvinnoorganisationer, politiska och opo- litiska.
De ha i en skrivelse till konun- gen hemställt om att ett skandinaviskt samarbete snarast möjligt måtte åväga- bringas i syfte att genomföra en sådan revision av våra nordiska medborgar- Skapslagar, att den av kvinnorna länge önskade och begärda fulla likställigheten Agnegatan 40.
15.
40 533528 30 87 Eldbegängelseföreningen strin att skänka honom släktgodset Neu- Eldbegängelsen är den bästa formen för förvandlingen av de avlidnas eldbegängelsen (S.
E. byrå, 25, 2 (hiss).
Vardagar 9 — 4, lördagar 10-2.
2280. i föreningen en gång för alla: för medlemmar i Svenska Eld- begängelseförsäkringskassan 5: för andra Föreningens tidskrift » Ignis » 2.50 (åtta Medlemskap i Eldbegängelseförsäk- ringskassan befriar de etterlevande bestyr den dödes bcgravning.
premier.
Alma Axelssons FORLOSSNINGSHEM 19 Mottager inackord.
för tid.
och - då han ville likvidera som » av tid ARBETSINKOMST 778 24.
OCH FAMILJE- Svenska Patentbyrån FÖRSÖRJNING David Bagaresgatan 33.
1916.
Norr 693, Stockholm.
Uttager och försäljer patent.
Utför alla for patent erforderliga handlingar.
råd eller begär gift.
Nämn denna tidning.
av Eva Lucks kaffe special 10-12 och 1-4.
Moderata arvoden » Eva broschyr i ämnet bör läsas av alla dem, ha intresse av detta vik- tiga sociala spörsmål. » Maja Björkman-Broberg i Social-Demokraten.
övraren Hitler underdånigast och inför Så kom var det demokratins sig, att sista reaktionären hopp.
I den ordensöversållade, uråldrige gene- de undertecknande kvinnoföreningarna Schleicher att även kvinnliga representanter måtte motsats till Papen ville Schleicher skaffa ralfältmarskalken.
J.
E.
H. förordnas att deltaga i det begärda in- sig en demokratisk basis för sitt rege- terskandinaviska revisionsarbetet.
Hitler erövraren.
Avlivandet av en le- gend.
Axel Holmströms förlag.
Pris 50 öre.
Hitler E r ö v a e Avlivandet av e n legend.
» Alla som v i l l förstå och föl- ja den tyska utvecklingen hör taga del av denna men koncentrerade och yp- perliga framställning av tred- je rikets födelse. » Clartè.
» — mycket värdefull Ture Nerman i D. intressanta problem som författarinnan får tillfälle att beröra i sin bok ... » O. Månsson i Studiekamraten.
Pris Bouppteckn.
Testamenten i samt därmed jäms förl.
låga TORNA.
Stureplan 13.
IV.
Tel. 103396.
Mott.-tid 2-3, 6-7.
6 de 50 1:50. öre.
Erhålles i varje bokhandel.
N O R S T E D T Restaurang Axel Döbelnsgatan 67 B, STOCKHOLM Arthur n g a g a t an 40 (Hörnet av Götgatan) B I e Bra a ts t ä,
Det ryska jordbruket.
kets ryggrad och i vars händer förråden av jordbruksmaskiner numera är koncen- trerade.
Vidare dekreterades att bön- derna hädanefter skulle lämna säden i form av en skatt, eller » tionde », vars storlek fastställdes redan före sädden.
På (F o r t s.
fr. sid. 1.)
detta sätt undvek man den osäkerhet, som de politik.
Den svängde mellan tvångs- det gamla systemet med spannmålsleve- åtgärder och eftergifter - en metod som ranserna medförde.
försatte både bönderna och de lokala D e politiska sektionerna, som huvud- myndigheterna i den största förvirring.
Bönderna, som led brist på åtskilliga sakligen rekryterades ur Kommunistiska Partiet och Röda Armen, fick i uppdrag konsumtionsvaror - därför att industrin företrädesvis ägnade sig åt maskinpro- att organisera sådana kollektiva jordbruk, blev alltmera ovilliga a t t upp- som varit dåligt skötta.
Den stelhenta duktion — fylla sina a v staten påbjudna skyldighe- ter beträffande leveranser a v spannmål och andra lantbruksprodukter.
Visserli- gen var det mycket ovanligt med öppna revolter.
Men i flera distrikt tog bön- derna till det betydligt effektivare vapnet a v passivt motstånd.
De besådde inte större arealer ä n deras eget behov kräv.
de, de vägrade ibland att bärga skörden som fick ruttna på fälten, d e lagrade sä- den i stället för att leverera den till sta- ten.
» Politiska sektioner » och en ny form för böndernas spannmålsleverans.
Regeringen som v a r hårt pressad av niidviindigheten att kunna genomföra sin plan för 1932 - så mycket viktigare som krigsfaran hotade i Fjärran Östern - tog inte bara ifrån de motspänstiga bönder- na både utsäde och spannmål, utan på- bjöd till och med i några distrikt a t t de kollektiva jordbruken, som redan hade fullgjort sina skyldigheter, skulle klara upp sina grannars underlåtenhet på kö- pet.
Missnöjet som blev följden av detta betecknades nästan undantagslöst som ett verk av » arbetarklassens fiender » och många bönder, som beskyllts för sabo- tage, utvisades från Norra Kaukasus och Ukraina och placerades vid skogsavverk- ningar och olika slag av anläggningar i de nordliga distrikten.
Andra bönder, som hotades av hungersniid, utvandrade från sina byar och samlades i stora ska- ror i städer och industricentra, där un- dernäring och trångboddhet medförde epidemier och andra svårigheter.
Regeringen hade klart för sig att om inte det passiva motståndet från bön- dernas sida definitivt kunde brytas.
skulle jordbruksproblemet fortsiitta att hindra hela landets ekonomiska utveckling.
Den vidtog därför under förra vintern två slag av viktiga åtgärder.
Den bildade för det första politiska sektioner inom maskin- och traktorstationerna, vilka nästan har utgjort det kollektiva jordbru- att uppfylla vissa förpliktelser, den skall avlämna sin del till staten och till ma- skin- och traktorstationen, där den fått låna sina jordbruksmaskiner.
Vidare skall den hålla en viss spannmålsreserv.
Men sedan delas överskottet ut bland kol- lektivets medlemmar, där var och en er- håller säd i proportion till d e arbetsda- g a r som blivit antecknade för honom.
P å det sättet ligger det i böndernas eget in- tresse att öka produktionen och sålunda tillförsäkra sig själva en större andel av överskottet.
Kollektivets medlemmar har ar sanningen om hungersnöden i rättighet a t t s ä l j a den säd, som de inte Ukraina?
Från Genève komma själva behöver, på öppna marknaden.
fantastiska skildringar om nödtillståndet Dessa två slag av åtgärder, av vilka den första ökade statens kontroll över bland befolkningen, samtidigt som man byråkrati, som växt fram på en del far- de kollektiva jordbruken, medan den medger att det ä r svårt att få faktiska upplysningar om förhållandena.
De sven.
ska tidningarna innehiilla då och då upp gifter om att Ryssland svälter.
Men sed- da mot underrättelserna om de god; skördeförhållandena i år, verka dess; meddelanden förhryllande.
Det förvånar oss alla mycket att man i år skriver om hungersnöd, sva- rar minister Alexandra Kollontay på Tidevarvets fråga om hur det verkligen förhåller sig.
- I fjol var det på sina ställen en mindre god skörd och fram- förallt var det vissa svårigheter med or- ganisationen a v själva skördearbetet.
I år är det inte hara en ovanligt god och Maskin- och traktorstationernas utveckling sedan 1928: varje traktor på bilden riklig skörd.
Det har också lyckats att tack vare ett intensivt och målmedvetet betecknar 25,000 maskiner.
Varje hästhuvud 250,000 hästkrafter.
arbete från myndigheternas sida organi- sera bärgningen av skörden så att resul- tatet blivit utomordentligt gott.
Rege- ringen har bl.
a. skickat ut instruktörer, som hjälpt till att organisera arbetet.
- De ryska tidningarna sysselsätter uttalar sig om Den goda skörden i Ukraina.
V - Kollektiviseringens fortskridande: rel besådd areal under enskilt bruk, till 10 % av totalarealen.
mer avskaffades och » samhällsfientliga » element rensades ut: Fastän de politiska sektionerna enligt sina instruktioner hell- re skulle använda lämpor än tvång, ha de många gånger infört en nästan mili- tärisk disciplin på de kollektiva farmerna.
Regeringens nya metoder är framgångsrika.
Genom anordningen med en spann- målsskatt, betalbar in natura, i stället för de gamla spannmålsleveranserna, sporra- des böndernas företagsamhet och pro- dukiionen ökades.
Under den nuvaran- de ordningen har kollektivfarmen först Hagar Olsson: Viktoriansk parnass.
jätte delen av Bonniers illustrerade Litteraturhistoria har utkommit.
Den är författad av Fredrik Böök och behand- l a r den viktorianska tidsåldern i engelsk litteratur, denna guldgruva för alla älska- re av engelskt kynne, denna skattkam- mare av originella och särvuxna indivi- der, av motsägelsefulla och djärva idéer, a v sprudlande vitalitet, humor och kärvt patos.
Det är en festlig anblick, i sanning, som den viktorianska parnassen erbju- der!
Draperad i sin profetiska mantel, med örnblicken riktad mot det förgångna och det kommande och hjärtat i kärv li- delse bundet vid det arbetande folkets sak i industrialismens och pauperismens England, står Thomas Carlyle, den bistra och argsinta skotten, som mäktig por- Alexandra Kollontay andra innebar större medgivanden åt jordbrukarna, spelade en viktig roll för det goda skörderesultatet i år.
Men Sov- jetmyndiglicterna anser - och med rätta - att med ökningen av själva grödan är endast halva slaget vunnet.
Bärgning och tröskning blev i somliga distrikt förse- nade på grund av bristen på arhetskraft.
Soldater såväl som arbetare beordrades att hjälpa till med skörden.
Det förefal- ler som om dennas storlek överträffat myndigheternas förväntningar, ty i vissa fall fanns det varken magasin eller trans- portmöjligheter nog stora att tillgodose behoven.
Det är också ännu för tidigt att fast- slå, om årets goda skörd betyder att striden mellan staten och hiinderna har bilagts.
Att det kollektiva jordbruket kommer att bibehållas är visserligen utom allt tvivel.
Medlemmarna i de olika kol- lektiven är på mer än ett sätt bundna vid dessa.
Det beror inte hara p i att den yngre generationen redan är vunnen för det kollektiva jordbrukets idé.
Men det skulle också vara mycket svårt för en bonde, som önskade a t t lämna sitt kol- lektiv, att komma över jord och maski- ner på annat håll och han löper också risken att heskyllas för sabotage.
Emel- lertid är bönderna ännu långt ifrån till- fredsställda med det vederlag de får för sitt arhete.
Friheten att sälja spannmåls- överskottet i öppna marknaden måste visa sig ganska illusorisk, så länge sta- ten under andra femårsplanen inte för- mår öka produktionen inom den lätta in- dustrien s i mycket, att hiinderna får sitt behov av konsumtionsvaror täckt.
Regeringen liar åtagit sig - som det förra vintern präglade slagordet lyder inte hara att » göra alla kollektiven till bolsjeviker » utan även att » göra alla kol- lektivjordbrukare välbärgade ».
Uppfyl- landet av detta löfte kommer att sätta Sovjets jordbrukspolitik under den när- maste framtiden p i ett stort prov.
- Vera Micheles Dean.
diktares och tänkares verk.
Deras livs- l i g t förbryllande inställning till tillvaron tillägnelse är så intensiv, deras känsla är kännetecknande för hela den viktorian- för organiska sammanhang så levande ska tidsåldern och det är kanske det som och djup att inga förnuftsslut kan fånga gör att dess ledande andar, all opposi- dem och inga gränser mellan rationellt tion till trots, förblivit så moderna.
De voro i all sin diktan och traktan, såväl och irrationellt kan dragas.
Ute på den ödsliga heden kring Ha- utilisterna som esteterna, såväl roman- worth prästgård fann den hemlighetsfulla författarna som profeterna, besjälade a v tysta flickan Emily Brontë, endast med en anda som häst kan karakteriseras med hjälp av sin jungfruliga fantasi, en värld ett ord a v Ruskin om konstens uppgift: av passionerad realitet, av hat, kärlek » till bruk för människan och till ära för hämnd och skräck.
I sin skönhetsläng- Gud ».
De kämpade på två fronter, de tan fann esteten Ruskin vägen till det so- levde, andades och arbetade i en dubbel- ciala reformarbetet och den omutliga ra- bottnad verklighet.
Den religiösa verk- tionalisten Stuart Mill läskade sin ande ligheten stod alltjämt öppen för dem, den med Wordsworths poesi och vårdade de empiriska verkligheten hade just öppnat emotionella källsprången i sitt inre som sig i hela sin omätlighet och prakt.
Ut- en helgedom.
Charles Darwin, den kon- vecklingen och framsteget visade sina sekventa vetenskapliga forskaren, bekän- lockande perspektiv, men den alltför me- de i sin självbiografi att han visserligen kaniserade världsuppfattningen väckte en handlat rätt genom a t t ägna sitt liv å t dunkel skräck och tvingade till opposi- vetenskapen, men att han åter och åter tion, till ett värnande av människovärdet, beklagat att han inte gjort mera direkt av det originala och en gång för alla giv- gott för sina medmänniskor.
Och Car- na värdet hos den mänskliga individen.
lyle, den irrationella romantikern, den för- De som kämpade för Guds ära kunde bittrade motståndaren till rationalism inte glömma människans behov, och de och materialism, var samtidigt och just i som kämpade för människans goda kun- kraft av sin metafysiska inspiration en de inte glömma Guds ära.
ga hundratals mil av järnvägar eller ge- nomföra halsovårdsreformer.
Darwin och Huxley, Ruskin och Dante Gabriel Ros- setti - så motsägelsefulla äro de par som ställa upp sig på den viktorianska parnassen!
Dickens och Thackeray, Meredith och Hardy!
Pessimister och optimister!
Utilister och prerafaeliter!
Och som en lustig slutvignett på det hela kommer den problematiska Samuel But- ler som blivit hyllad såsom banbrytaren och föregångsmannen för modernt tan- keliv.
Betraktar man det myllrande liv av människor, åskådningar, hugskott och ideer som den viktorianska litteraturen rullar upp för ens syn, får man verkli- gen g å till ett yttrande av Butler för att finna en acceptabel formel för meningen talfigur for ett tidevarv vars andliga under allt detta: » Att leva är som att spänningsvidd omfattar en svuren utilist älska, allt förnuft talar mot det, all sund och framstegsvän som John Stuart Mill instinkt för det,.
Bättre kan man knap- När man i dessa dagar ser den bistra lika väl som en mystiker av John Henry past uttrycka den förbryllande lärdom obönhörlig revolutionär som aldrig upp- Newmans skrot och korn, en man som denna litteratur skänker en.
Något a v hörde a t t hota och förskräcka kapitalets viktorianen Carlyle jämförd med de yt- tersta dagarnas profet, Hitler (Böök har ansåg det nödvändigare att rädda själen kärlekens paradoxala väsen, dess glöd herrar.
Denna motsägelsefulla och egendom- exellerat i detta), kommer man att i en enda vild bandit i Calabrien än hyg- och dess tvång flammar emot en ur dessa S sig inte längre så mycket med den stora grödan, som är ett känt faktum, utan med underrättelserna från själva skörde- arbetet, fortsätter fru Kollontay och bre- der ut några ryska tidningar på bordet, innehållande de senaste rapporterna och illustrerade med storartade bilder från de olika skördeområdena.
Betecknande för hur läget förbättrats ä r också de olika byarnas rekvisitioner av varor till kooperativa affärerna.
i år är det Överflöd på bröd, man har allt vad man behöver i den vägen och skall nu köpa vad man vill ha av andra saker.
I ett brev t. ex. skriver en bonde att han skall ha schal och kappa åt sin hustru, nya stövlar och kostym å t sig själv, har- nen skall få nya kläder, blyertspennor, skrivböcker och en radio och så skall fa- miljen skaffa sig goda emaljerade kok- kärl, och nytt tvålförråd.
Leveranserna till de kooperativa affärerna måste for- ceras.
Detta är typiskt för läget.
Vad själva skördesiffrorna beträffar, har man på sina ställen fått ända till 100 — 120 pud spannmål pr hektar, där man under tsartiden inte brukade komma upp till mer än 30-35 pud.
Både i Nord-Kaukasien och Ukraina har årets skörd varit synnerligen god jämförd med fjolårets.
Och vid det här laget för- beredes redan nästa års skörd.
Någon veteexport kommer inte att äga rum från Ryssland förrän först och främst jord- brukarna själva fått så mycket de behö- ver, vidare alla städer och industricentra och slutligen den statliga reservfonden blivit fylld.
Blir det någon spannmåls- export vet man alltså att det är över- skott, sedan reserverna tillgodosetts, - Det ä r ganska typiskt, säger fru Kollontay till sist, att när det inträffar lokala olyckor i Ryssland, skriver de bor- gerliga tidningarna genast att de drab- har hela Ryssland.
Om det är missväxt i Indien, eller i nå- gon annan koloni, faller det inte någon in att förkunna att hela Brittiska Impe- riet svälter.
Men blir det missväxt på någon plats i Sovjet-Unionen, skyndar man sig att utnyttja detta för sina egna politiska syften och förklara att hela Ryssland svälter under det nuvarande systemet.
grubbla på innebörden av ett av G.B.
Shaws många kloka uttalanden i ett av hans många kloka företal.
» Ja, även konstnären själv har ingen annan utväg att bli medveten om strålen; på grund av en blind instinkt fortsätter han att bygga upp sina mästerverk ända till dess att topparna a v dem kunna uppfånga glimten av den sol som ännu inte helt gått upp. » Den sol som just gick upp när Carlyle fångade dess strålar på sina toppar skall, enligt många vittnesgilla utsagor, för närvarande vara stadd i sjunkande.
Är det kanske därför en livs- aspekt sådan som Carlyles och så många andra viktorianska andars synes överens- stämma med den som världen a v i dag tillägnat sig - när kapitalismens sol g å r ned?
Är det kanske i dessa övergångs- tider, vid soluppgång och solnedgång, som rationellt och irrationellt, reaktionärt och revolutionärt, vävs samman till en förhryllande väv?
Hur man än ställer sig till det speku- lativa inslaget i den viktorianska littera- turen, dess odödliga romandiktning skall man inte undgå att tjusas av!
En hel epoks, ett uppåtgående mäktigt folkskikts samlade vitalitet utstrålar från de gestal- ter och situationer som göra sig breda på de digra romanernas sidor.
Den var- ma, rikt fasetterade mänsklighet som är
Rettferd for alle?
(F o r t s.
fr. sid.
1.)
å puffe dem vekk.
Den herskende krise Måste kvinnan försörjas Ungdom utan arbete.
av mannen?
U Willy M ... edan de tyska kvinnorna kämpa en ojämn komp mot diktaturen f ö r sinn rättigheter, skall man inte glömma bort, a l t det också i Sverige göres åt- skilliga angrepp på kvinnornas fri- och rättigheter.
Nedanstående lilla skildring från en av våra prenumrranier i Skåne, återger bilden av en aktuell och säkerli- gen ganska vanlig miljö.
har fått dem til ganske å fornekte so- cialismens ideal: rettferd for alle.
P å dette område rekker det norske arbeider- parti Hitler og allt hans vesen hånden.
De partier som har en speciell kvinne- post på sine programmer er: venstre, høire og det frisinnede folkeparti.
(Dette själv en av de så illa sedda gifta lära- rinnorna har j a g visserligen inte av siste er et ganske lite parti som ved for- rige valg nesten helt gik op i høire, men infödingarna, där j a g har mitt arbete, fått känna på något obehag för mitt gifta iår har emancipert sig temmelig sterkt stånds skull, skriver vår rapportör.
Dock og i mange kredser » skeiet ut » i listefor- vet man ju och känner ändå så innerligt hund med det nye fascistiske parti: Na- väl hur genompyrd atmosfären här som sjonal Samling.)
annorstädes ä r av ovilja mot självför- Høire og frisinnede har som sagt fun- sörjande gifta kvinnor.
Det som känns net det fornuftig å ta kvinnenes sak inn hårdast är hemkvinnors och lyxkvinnors ofta totala brist på föreståelse, deras på sine programmer - og ære være dem avundsjuka och deras heliga vrede, över for det.
Alen det viser sig desverre i at: man går i vägen för arhetslösa.
praksis at denne post, fra de konserva- Mest ledsamt är det med arhetslösa tive menns side ialfald, bare er ment som kamrater, som hara helt kortsynt skulle en pen gestus uten reellt innhold.
I de vilja gripa efter möjligheten att få ett ar- bete oberoende av att de gifta skulle off- konkrete tilfeller gjør høire de forunder- ras och utan tanke på att de själva kan- ligste sprell for å vri sig undav når det ske snart skulle stå i en liknande situa- gjelder å yde kvinnen rettferd.
tion och utan intresse för att de upp- Venstre derimot har alltid vært og er växande flickornas framtid skulle te sig fremdeles det parti kvinnene kan stole sämre än vad under senare å r varit för- hållandet.
Nog förstår man de arbets- mest på.
lösa, men det är beklagligt med en så- Vi har netop hatt et slående eksempel dan kortsynthet.
på at høires løfte om å hevde kvinnenes Gift kvinnas ratt till förvärvsarbete likestilling bare er floskler.
Der skulde har diskuterats i ortspressen både i nylig ansettes ny overlæge ved Ullevål Engelholms Tidning och Helsingborgs Dagblad.
En manlig insändare uppträd- sykehus ' hudavdeling.
Til denne stilling de bl.a. i allmänhetens spalt och fram- var av de sakkyndige enstemmig innstil- let en kvinne, frøken dr. med.
Inga Sae- ves.
Normalt skulde hennes ansettelse derfor vært en helt kurant sak i formand- skapet.
Imidlertid - fordi hun er en kvinne - blev der fra arbeiderpartiets og høires side manipiilert og intrigert på en måte som nærmet sig det groteske for (Forts. fr. sid.
1.)
d undgå henne.
Venstres representanter var en stund de eneste som holdt på dr. att få underlag till sensationsrubriker, Saeves kandidatur.
Manøvrene mislykke- som beveker tidningarna att publicera des allikevel tilsist.
Dr. Saeves var hel- dem.
Om man ä r så sugen på sensatio- S ställde sig som en stackars karl, som i regn och rusk arbetslös och eländig strö- vade gata u p p och gata ned, allt för de gifta kvinnornas skull, som tagit brödet ur munnen på honom.
Han intogs a v ett så brinnande nit mot dessa usla varelser, att han rakt glömde bort alla manliga kr.
i månaden, anställda med 100 — 125 män uppe i 30 års ålder.
Verkligen ly- sande inkomster, som kunna förmå ve- derbörandes fästmör att säga upp sina anställningar och sätta ho.
Detta var alltså rent ekonomiska synpiinkter, enkla och klara nog.
men som man varken viii eller kan förstå.
Att få folk att fatta att en kvinna kan vara fäst vid sitt arbete likaväl som en man ä r naturligtvis omöj- ligt.
Nej, » fruntimmer » ha intet existens- berättigande utom som gifta och försörj- da av mannen.
Engelholms husmodersförening hade diskussion för några månader sedan an- gående gifta självförsörjande kvinnor.
Där yttrades bl.a. den meningen att det var osedligt, att en gift lärarinna gick i sitt arbete, om hon var i grossess!
Ogifta yrkeskvinnor ser man på s å där halvt beklagande, övertygad om att de kommit alldeles på sned.
Ja.
sådan är den stora Att allmänhetens åsikt i Kullabygden.
det finnes ett fåtal mera klarsynta, vil- kas röst drunknar i larmet, det är ju gi- vet, men det ä r icke de, som betyda nå- got.
J a g studerar så många tidningar jag får tag i för att söka få klarhet an- gående deras hållning till gifta kvinnors förvärvsarbete.
Sydsvenska Dagbladet har tidigare intagit en rätt försiktig håll- ning.
Under d e senaste månaderna sy- nes det luta mer och mer åt nazismen och ngdomsarbetslöshetsproblemet be- handlas i boken Slavar av Walfridsson.
Vi vilja icke i detta sam- manhang yttra oss om bokens litterära värde.
Den ger i varje fall en bild av den arbetslöses ständiga konfrontation med lösdrivarlagen.
Verkligheten är kan- ske inte alltid så svår som boken skild- rar den.
Både fröken Palmberg och herr Karlsson kunna ha sina sidor.
Men verk- ligheten kan även bjuda på värre trage- dier, in de, vilka de arhetslösa ungdo- marna i Walfridssons bok få priiva.
Den ger oss dock en stark påminnelse om att vi ännu icke lyckats bli av med lösdrivarlagen, likaväl som vi måste er- känna att vi icke kommit fram till en slutlig lösning av ungdomsarbetslöshe- X-Ray.
tens problem.
Walfridsson: Slavar.
En bok om ungdom i nöd.
Wahlström och Wid- strand.
K r.
5: —.
Willy följer denna rörelses åsikter angående kvinnans uppgifter och arbetsfält.
Det ä r synd, att inte alla Sveriges självförsörjande kvinnor kunna samla sig kring en egen daglig tidning.
Det skulle behövas.
Jag vet faktiskt ingen tidning i hela Sveriges rike, som i vått och torrt stöder kvinnornas intressen mera än just Tidevarvet.
Men kanske kvinnorna ska igenom ekluten först på rama allvaret, innan de lära sig hålla samman och slå v a k t om gemensamma intressen.
Är det nu bara rena hyckleriet, rena som skulle efterträda yrkesarmén och dessutom inte vill vara med på att upp- komedispelet?
Nej, så enkelt ä r det inte.
lösa sina nazitrupper, så förskräckes man Man kan peka på många inkonsekven- och utsikterna för en lösning mörkna.
ser, mycken egoism och många misstag Men att inte ännu allt ä r hoppliist kan hos dessa och alla andra statsmän.
Alen man sluta sig till av vissa tecken.
Efter de begripa med den överblick de ha att det tyska svaret höII franske konseljpre- en överenskommelse är niidvändig, fast sidenten ett vädjande, försonligt och det är så svårt at!
betala priset.
Det ä r medgörligt tal, riktat mot Tyskland.
Vi- i ny upplaga den rike ynglingen som så dare: Italien förklarar att det ännu finne?
gärna ville bli salig men skrämdes av att villkoren voro för hårda.
utsikt för sammanjämkning av stånd- digvis så absolutt den best kvalificerte al ner, varför inser man då inte, att gläd- Det ä r j u klart att de nuvarande sta- punkterna, och även Tyskland ä r ange- terna i sin nuvarande gestalt icke kunna hun ikke var til å komme forbi, og hur jande nyheter från avrustningsfronten - läget att låta förstå detsamma.
slutgiltigt eller ens tillnärmelsevis lösa blev for nogen dager siden utnevnt til och även sådana förekomma - ha vida uppgiften att avskaffa kriget eller skaffa stillingen.
mer sensationsvärde än de sorgliga som en vettig internationell ordning, ty de äro Olika önskemål omkring Når høire tilsist gav sig (arbeiderpar- vi hört nu i tretton långa år, och varför icke villiga att gå till grunden, som vore tiet stemte til siste øieblikk imot) spilte ger man inte dem en likvärdig plats?
kontrollfrågan.
en rättvisare fördelning av utrymmet och det formodentlig inn a t det dog var for resurserna på jorden.
Men de äro j u icke Det finns ögonblick då man på allvar Huvudintresset har kommit att röra sig några monstra, de äro en form som det farlig nu like før valget så absolutt å frågar sig om det ligger en medveten omkring frågan om kontroll eller icke mänskliga livet gestaltat på jorden och la hånt om den programpost som hevder taktik i denna pessimism.
Resultatet ä r kontroll av respektive länders krigsbe- måste också ha sin uppgift, innan de för- kvinnens rett til arbeide på like linje med i varje fall det att folk bli nedstämda, redskap.
P å den punkten äro fransmän- svinna för nya bättre former.
Den upp- mannen.
bli misstrogna och avskräckas från att giften som de på sitt ofullkomliga vis ar- nen obevekliga.
Det ä r den nya form i Margarete Bonnevie.
betat med i tretton år, har varit och ä r manifestera sina krav på resultat.
Vad vilken deras krav på säkerhet nu kom- att i en överenskommelse uttrycka den skall det tjäna till, då det hela redan ä r mer fram.
De vilja ha regelbunden auto- tanken att ett lands krigsheredskap lik- den viktorianska erans kännemärke har omöjligt?
matiskt skeende kontroll medan engels- som ett lands fientliga handlinpar mot ett i en Dickens ’ och Thackerays romanska- männen stå - eller nyss stodo - på den annat land icke ä r dess enskilda angelä- pelser funnit ett fullödigt uttryck.
Hem- psykologiskt ohållbara ståndpunkten, att genhet utan angår alla och därför måste Tysklands särställning.
in under internationell l a g och kontroll.
ligheten med deras människoframställ- kontroll bör ske endast där man miss- Komma de till ett gemensamt om än \ a r e det långt frän mig att förneka ning ä r den djupa vidsyn och tolerans tänker någon stat för att bryta mot sina aldrig så svagt fördrag i höst, så ha de i vilken den bottnar - en tolerans som att ställningen ä r bekymmersam och att utfästelser i konventionen.
Tyskarna uppfyllt sin uppgift att göra en första den kvickögde Butler uttryckt i följande nya svårigheter uppträtt i och med att våga inte direkt sätta sig mot kontroll, början och därmed säkra oss en frist, ett sentens: » ingen mans åsikter äro värda Tyskland preciserade sina krav på en av- det ser för illa ut, de ha valt vägen att andrum på några å r, under vilken den att hysa, med mindre att han vid given rustningskonvention.
Det ä r naturligtvis förena sitt medgivande med en rad svåra inre tyngden i avrustningens och den in- ternationella organisationens idé skulle anledning lätt och behagfullt kan förneka inte bara Tyskland som gör svårigheter villkor.
Men det finns det hoppet att kunna verka och skräckstämningen utan- och krampaktigt håller på sin fördel= dem i barmhärtighetens intressea.
eftersom de begära säkerhet för att de för och inom det nazistiska Tyskland lösa I denna viktorianska värld ä r Fredrik sina rustningar.
Men Tyskland intar en farliga offensivvapnen komma bort, de upp sig.
Böök en förträfflig guide.
Då det gäller särställning därför att det gäller att Henderson hade rätt när han nyligen skola inse att kontroll över att så sker den högre tragiken får man visserligen reglera om dess rustningsstandard.
vore till fördel även för dem.
Det ä r i sitt fredstal i London sade ifrån om nödvändigheten a t t vi bekänna vår tro I våras hade man kommit så långt som nu som alltid ta den robusta professorn inte bara franske konseljpresidenten som att en folkens världsorganisation ä r nöd- med en viss reservation.
Hans karak- att enas om att olikheten mellan Tysk- tagit ordet inför avrustningskonferensen vändig och möjlig.
Det ä r den rätta in- teristik av Hardys » hysteri » kommer en land och de andra borde minskas genom u t a n även andra statsmän såsom Musso- ställningen och den enda som gör fram- att bäva för vad han skulle kunna preste- att Tyskland fick uppriista lite och de stegen möjliga.
Det ä r visserligen sant Baldwin lini, och Henderson.
r a i fråga om en Lawrence eller O ’ Neill!
övriga nedrustade lite, d.v.s. förkortade att bakgrunden till avrustningskonferen- sen ä r ett utomordentligt splint politiskt Men där han känner sig hemma, och det värnpliktstiden och lade bort de nyaste, gör han j u för det mesta i drottning Vik- mest aggressiva vapnen - allt detta un- Aven de nuvarande staterna ha och militärt läge.
Men detta gör denna konferens icke till en blodig satir utan torias Iandamären, lir hans stilistiska bra- der en kortare period, varunder man en uppgitft i den internationella till en blodig nödvändighet.
Det är det v u r oemotståndlig.
Därtill kommer den skulle pröva möjligheten av en verksam organisationens tjänst.
vi måste hålla i sikte och det ä r därför klara dispositionen, den träffsäkra, le- kontroll.
Alen sen har niisstron mot vi måste rycka upp oss till att sjunga ut Den tanke som går igen hos dem alla med våra krav på ett resultat rom stop- vande karakteristiken och det glänsande Tyskland av lätt förklarliga skäl vuxit, bildmaterialet som karakteriserar hela och när nu Tyskland begär artilleri och är den att vi äro tvungna, så sant vi vilja par rustningarna, samt införa kontroll på rädda livet och civilisationen, att komma vapentillverkning, vapenhandel, vapenbe- detta ypperliga verk.
tanks (av mindre typer), jakt- och spa- fram till en överenskommelse som sätter stånd och rustningsbudgeter.
Hagar Olsson.
ningsplan till den nya värnpliktsarmé stopp för kapprustningarna.
Elin Wägner.
Nödvändigt och möjligt.
