# ID: svediakorp-per3641
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1933
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,130
# sentences: 395
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Vad D Giv a har hänt?
DOMSTOLSFÖRHANDLINGARNA OM RIKSDAGSBRANDEN i Ber- lin taga sin början den 21 ' september i Leipzig.
Vi återge har huvudpersonerna i dramat, sådana de framställts av den Sedlig hetsproblem just nu.
E t t avgörande nalkas.
engelska arhetartidningen the New Lea- der: anstiftaren, verktyget, offret.
den N på fortsättning diskussionen i Yr- keskvinnors Klubb e n, 16 oktober sammanträder avrust- uppfattningen att avrustningsfrågans läge om Samhället Och ogifta makar, kom ningskonferensen på nytt i Genéve ä r hopplöst, men så är det ej.
efter ett uppehåll av över tre månader.
En av två möjligheter kommer nu att in- träffa.
Antingen kommer en konvention till stånd efter tretton års förberedelser Rätten att föra krig är icke längre självklar det föredrag om ak- tuella sedlighetsfrå- gor som helt nyligen på inbjudan av ett Det ä r en mycket underlig tid vi leva i.
Stort antal kvinno- eller också måste hela problemet om den internationella avrustningen ställas på T y samtidigt som nationalismen skriar organisationer hölls framtiden.
Men vad det senare alterna- talet om ett nytt krig kommer allt i Stockholm av Miss och tivet skulle betyda ä r inte svårt att tänka oftare, sker en skridning i uppfattningen Alison Neilans från London.
Miss Nei- sig: en oerhörd pessimism, försämring om den enskilda statens rätt att föra och av det internationella läget kapprustnin- förklara krig och att hantera sitt krigs- lans har i över 20 å r instrument, det vill säga rustningarna.
Allmänna opinionen i världen har allt- Det är nu praktiskt taget så att ingen så största anledning att rycka upp sig stat, inte ens den stoltaste, längre törs just nu, sätta sig in i vad det är frågan hålla på sin rätt att kriga och rusta efter stått i främsta ledet bland dem som ar- beta icke endast i den sakliga forsk- gar, krig.
om och g e sig tiii känna med sina krav.
vi få verkligen inte vara så ytliga och dumma att vi rycka på axlarna åt av- rustningskonferensen därför att den behag.
Det är fastslaget att hela det ningens tjänst på militära väsendet måste in under inter- moralproblemens nationell kontroll, och vi som tycka att område utan även det lika g ä r n a borde avvecklas med ens, utföra ett uppfost- gång på gång kört fast, därför att de måste medge att detta i alla fall är ett rande och opinions- arbete.
olika ländernas intressen varit så svår- framsteg trots den djupa inre motsägel- väckande är nämligen förenliga, och därför att den haft att ar- sen och att det är viktigt att denna nya Hon beta i en ytterst ogynnsam atmosfär av syn blir praktiskt utnyttjad i ett verk- sekreterare i den av Josephine Butler för domarnas förekomst nu nedbringats till misstro och stegrad nationalism.
Just samt kontrollsystem av världens rustnin- Omkring sextio år sedan grundade Asso- Omkring 16 fall på 1,000 i armén det ciation for Moral and Social Hygiene och enda område, där det finns exakta siff- d ä r f ö r att stämningen i världen ä r sådan gar Frågan om kontrollen blir en av de har på denna sin post genom den direkta ror tillgängliga.
den är, synes det vara särskilt viktigt att Det verk som Josephine Butler starta- en avspänning kan nås medels en över- viktigaste v i d förhandlingarna om kon- beröringen med tusentals enskilda män- enskommelse, och att denna blir sådan ventionen, Utan en sådan tjänar ju ingen niskor, och genom organisationens arbete de emot den reglementerade prostitutio- att oron för vad grannen företar s i g i konvention t i l l någonting, Märkvärdigt rustningshänseende k a n avlösas av trygg- nog ha emellertid de.
förhandlande sta- terna i p r i n c i p gått med på att under- heten a t t hans åtgöranden äro under kasta s i g kontroll, Förenta Staterna kontroll.
Det vore förlåtligt om även den vakne som förut varit emot det, Tyskland blir även och intresserade tidningsläsaren fått den (Forts. å sid, 2).
V för övrigt haft tillfälle att på närmaste nen, för erkännande av samma moral för håll åse de väldiga förändringar i sed- mön och kvinnor har också burit goda vänjor och uppfattning som ägt rum efter frukter Den allmänna opinionen h a r kriget.
Då Miss Neilans dessutom rent ändrats till det bättre och ett av de icke personligt ä r en mycket intagande män- niska, med ett synnerligen vinnande sätt, vidsynthet och djup förståelse för alla mänskliga svårigheter, kommer man att med ett särskilt intresse lyssna till vad hon ur sin rika erfarenhet har att säga.
E n återblick P å de sextio Sista åren visar ju oerhörda framsteg på sedlighe- tens område, säger Miss Neilans, särskilt ifråga om prostitutionens bekämpande VÄRLDENS NORDLIGASTE ELD- BEGÄNGELSEANSTALT är kre- matoriet i Kiruna, som invigdes den 17 september av domprosten i Luleå.
Redan efter fyra års arbete har den å r 1929 bil- dade avdelningen av Svenska Eldbegän- gelseföreningen i Kiruna alltså åstad- och förekomsten av veneriska sjukdomar.
HYRESSTRIDEN I GÖTEBORG blev kommit detta Sveriges tionde kremato- Medan vi för sextio år sedan i England lyckligen avvecklad i slutet P å för- rium.
Till jämförelse kan nämnas att hade en sjukdomsfrekvens på omkring ra veckan, då de återstående blockaderna världen i sin helhet har 236 krematorier.
260 fall på 1,000 inom armén och flottan återkallades och alla ersättningsanspråk Med hänsyn till vår folkmängd intar Sve- och i engelska armén i Indien icke mindre .. 500 på 1,000 har de veneriska sjuk- för blockader före 1 juii 1933 uppgåvos rige alltså inte någon dålig plats på skalan.
än från båda sidor.
Underhandlingarna om SITUATIONEN I BYGGNADSKON- FLIKTEN har förändrats på ett genom statsministern och socialministern hyressättning, förhandlingsordning m. fl.
ganska m ä r k l i g t sätt då regeringen själv angelägenheter fortsätta.
efter förhandlingar med parterna över- - lämnat ett förslag till uppgörelse.
För- Man får hoppas att professor Zondek, den framstående gynekologen och forska- ren på sexualhormonernas område, som genom medel från Rockefellerfonden be- retts möjlighet att arbeta i Sverige och instaiierat sig i Stockholm, kommer att få det lugnare.
H S PRYGELSTRAFFETS ÅTERINFÖ- RANDE har enhälligt fordrats av de P preussiska medicinaltjänstemännens kon- gress i Bad Pyrmont.
Som läkare och tjänstemän sade sig kongressdeltagarna beklaga att lagöverträdare fortfarande behandlades alldeles för milt av staten.
Prygelstraffet hör i vissa fall tillämpas också inför offentliglieten.
skampålen ' komma till heders och de humana tukt- husen utbytas mot mera lämpliga förvis- ningsorter.
D EN HÄMNDLYSTNAD som talar ur ovannämnda resolution har pro- fessor Albert Einstein som jude fått kän- na på.
Av fruktan för tyska lönnmör- dare bevakas den koja i England, d i r han funnit en tillflyktsort.
dag och natt av beväpnade vaktposter.
Bilden här- nere visar professor Einstein utanför den anspråkslösa l i l l a stugan.
England har dock icke barn erbjudit husrum och be- vakning.
Einstein, vilken som » statslös » fått lämna Tyskland har erhållit engelskt statsborgarskap.
slaget innebär sänkning av ackordslö- nerna med upp till 1 1 procent - mot medlingskommissionens 20 - omedelhart återupptagande av arbetet samt förnya- de förhandlingar om de nya detaljpris- listorna.
Svar på detta förslag skall lämnas senast den 30 september.
Rege- ringen motiverar sitt ovanliga steg med att situationen också varit ovanlig och särskilt kritisk, men framhåller att dess ingripande ingalunda innebär något miss- troende mot medlingskommissionen.
P R E S I D E N T R O O S E V E L T OCK- SA KÄNNA på svårigheterna av en arhetsmarknad under omläggning Det har ju gått med få undantag, att genom- föra kodexen i de olika industrierna.
Svårigheten är n u att få det nya syste- met att arbeta i praktiken.
De talrika strejkerna och bankernas motstånd kan komma att vålla presidenten bekymmer.
minst intressanta dragen i det moderna Englands ansikte är verkligen det intres- se och den ansvarskänsla med vilken även munnen börja handskas med dessa problem.
Det är t. ex. inte längre tänk- bart att engelska regeringen kunde av- löna kvinnor i Indien, för att de skulle förse garnisonernas bordeller med till- räckligt mycket flickor.
Men man behö- ver inte ta till så drastiska exempel för att kunna konstatera framstegen.
E t t 20-årigt arbete med undersöknin- g a r och förebyggande åtgärder på prosti- tutionens område har lärt mig, säger Miss Neilans, att det egentligen inte finns (Forts. d sid. 3).
tillsatt kommissioner för att lösa dessa tekniska svårigheter, och de ha löst dem.
På det sättet h a folken överlistat sig själva.
Man vet nu hur det ska gå till a t t jämföra de olika ländernas rustnin- gar, man vet hur man ska gå tillväga för att jämsides nedbringa militärmaktens andra Iänderna, men nedrustningen skall effektivitet.
Man kan nu sättet att kon- bestå däri att värnpliktsarméernas öv- trollera och man beslutens har funnit lojala formler genomförande for säkerhet.
ningstid sänkes överlag.
I fråga om ma- Det finns knappt något mera att hitta på.
terialet går man fortfarande på den lin- () ch under arbetets långsamma gång har jen att de grövsta anfallsvapnen skola den ena staten efter den andra gjort förbjudas, men det franska förslaget om medgivanden, uppgivit ståndpunkter som en internationell armé som spelade så stått som hinder i vägen.
Ett avgörande nalkas l (Forts. fr. sid.
1.)
då inte längre ensamt om att vara kon- trollerat, vilket bör göra kontrollen lät- tare att bära.
Kan en kontroll tekniskt genomföras?
Ja, svaras.
under förut- D e n 2 3 s e p t.
19 3 3. sättning av att ingen stat begår särskilt himmelskriande brott mot lojaliteten.
Det finnes självklart misstro här staterna emellan.
Här har den opinionshildande stor roll vid konferensens början Ar för farande När man svårigheter skildes åt kvar.
i j u n Motsatser i funnos fort- mel- pressen en stor uppgift i att göra klart närvarande icke aktuellt, och Frankrike lan Förenta staterna och Japan, Tyskland for folken att de så sant de vilja leva, driver det ej heller så ovillkorligt som och Frankrike, Italien och Frankrike och så vidare.
Det är j u klart att om man måste dra in även sitt militäväsen under förr.
Luftbombardemang skola förhjudas, Ar vill stoppa upprustninqen måste vissa de moraliska normer, från vilka det förut sämre rustade stater begära justeringar varit befriat.
det meningen e n l i g t det engelska försla- I det nuvarande styrkeförhållandet först.
get.
Vi erinra oss det betänkliga engel- Men dessa svårigheter viile man inte ska förbehållet: » utom vad det gäller förevisa och behandla i sittande förhand- Den internationella k o n kolonialfolk ».
Men det f i n n s hopp att lingar inför världens ögon, utan konfe- trollens uppgifter.
England uppger detta förbehåll om hela rensens ordförande Henderson fick i upp- drag att förhandla under hand Om dem Nå, men vad f ö r beslut är det då som förhudet skulle hänga på den saken.
med respektive regeringar.
Hur långt I fråga om budgeterna skall kontrollen han hunnit och vad han åstadkommit veta Torsdagen den 21 september öpp- en internationell kontroll skall övervaka?
nades i Leipzig, efter exempellöst Avrustning?
Nej, Nedrustning?
Ja tillsvidare bestå i skyldighet för varje vi ej.
Men säkerligen skulle det hjälpa honom n u och senare om opinionen rör- lång väntetid, rättegången mot de och nej.
Rustningsbegränsning är sna- land att publicera sin militära buc iget.
de på sig och otvetydigt f o r d r a d e ett re- för riksdagsbranden i Berlin den 27 rare det blygsamma ordet, Flottrust- Budgetkommissionen lär ha så väl henat Den världs historiska branden.
februari anklagade.
Dramats detal- ningarna lämnas ungefär oberörda utom upp den frågan att det icke blir så lätt sultat ' Vi ha nu åskådat avrustningsarbetet i så många år, att vi nästan kunna räkna jer är för alla i färskt minne, hur så till vida att det begäres att Frankrike att kamoflera budgeterna ut hur det kommer att gå till Aven denna anklagelsen ögonblickligen av de ny- och Italien skola anta Londonöverens- gång.
ligen till makten komna nationalso- kommelsen som skall tas upp till revision Angriparen har äntligen cialisterna riktades mot kommunis- å r 1935, då en ny konferens skall för- definierats.
Det är återigen en sam terna, vars ledare omedelbart häkta- bereda ett nytt avtal.
I landstyrkorna des.
Den infångade gärningsman- skall enligt det engelska förslaget som Vi erinra oss hur avrustningsfrågan lad folkvilja som måste nen van der Lubbe sprang med sitt ligger som bas för konventionen den fur- gång på gång växlats in på spåret om holländska pass och sin kommunis- ändring företagas, att Tysklands värvade säkerhet som en förutsättninq för av- ge sig tillkänna med sina tiska medlemsbok i bakfickan i po- armé skall utbytas mot en värnpliktsar- rustning, och därmed ha alltid de stora lisens armar och då han även be- mé.
På detta underliga sätt skall Tysk- politiska frågorna rivits upp: vilka ga- kände sig ha haft förbindelser med land få sin eftersträvade likhet med de rantier vilja staterna ikläda sig, hur iångt Man bekänner sig under fanfarer till socialdemokratiska partiet blev det i solidaritet med en angripen stat vilja principerna Om avrustning, rustningsbe- gränsning kontroll och solidaritet, men anledning till åtskilliga häktningar de gå?
Hur ska man definiera angripa- även inom detta parti.
Världspres- anförda vittnesmål synes framgå, ren?
Det har alltid sagts att det ä r så så komma de små förargliga invändnin- garna som representera varje lands hän- sen dröjde icke att framhålla att de att den som huvudanstiftare av tyska oerhört svårt att definiera angriparen, syn till sin m i l i t ä r a p p a r a t s effektivitet psykologiska faktorerna talade för, regeringen utpekade kommunistle- men den definition som så småningom strömmande i n med sina b e g r ä n s i n g a r att kommunisterna, som hade allt att daren Torgler kan uppvisa ett full- börjar tränga igenom är enkel som Co- i och undantaq från principerna.
Och så förlora men ingenting att vinna av ständigt alibi inte bara ifråga om lumbi ägg: angripare ä r den som befin- uppstår en situatlon av osäkerhet, irri- denna terrorakt knappast vore an- själva branden utan aven ifråga om nes med sina trupper på en annan makts tation och hysteri, och d e t ser ut som om allt skulle harka i t skogen.
Då är stiftarna.
Men man torde kunna förbindelser med den s. k. kommu- område, och viii man slippa att anses någon som stiger upp och säger: fastslå att det uppseendeväckande nisten van der Lubbe.
som sådan bör man hålla sig hemma hos herrar låt OSS komma ihåg vad fol- n vänta av oss.
Låt oss komma ihåg Världsopinionen riktar sin ankla- sig.
dådet i hög grad bidrog till den sto- vi måste göra medgivanden och jämk- ra nationalsocialistiska valsegern gelse mot ministrarna Göbbels och Man skulle tycka att frågan om solida- den femte mars.
Göring som huvudanstiftare.
Men ritet mot angriparen skulle vara död efter ningar för att få en konvention.
Vi kunna Sedan det blivit ' sannolikt att det att framlägga fullt bindande bevis skandalen med Kina, Japan och Man- och ha för följderna.
för branden erforderliga antänd- torde stöta på stora svårigheter.
schuriet, men nödvändigheten tvingar den dant ord ska kunna göra effekt, som det ningsmaterialet, som var utstrött på Tyvärr måste man säga att varken i upp igen.
Trots alla nederlag för soli- flera gånger har gjort da måste han talrika ställen i riksdagshuset, fors- den nationalsocialistiska eller den daritetsidén vågar man nog ända säga som säger det ha något a t t stödja sig lats dit genom en underjordisk gång kommunistiska ideologin sannings- att den gått så iångt fram att en situa- på, att hänvisa till.
Det ä r inte lätt at!
börja på igen och från minister Görings ämbetsbostad, kravet intager något högsäte.
Ännu tion som den vid kriget 14-18, då de organisera opinionsyttringar för avrust- riktades misstankarna med allt stör- mindre kan ansvaras för vad oan- neutrala staterna obekymrat drevo affä- ningen.
Det är värre nu än då det re bestämdhet mot den högre natio- svariga underordnade företagit sig i rer med båda de krigförande inte mer skedde sist år 1931.
Ända miste det ske.
nalsocialistiska ledningen.
Mordet känslan av de överordnades innersta anses självfallen.
Förenta staterna har Vad som hållit avrustningsarbetet i gång är den stora, djupa, tysta nödvändighe- på den tysknationelle politikern d:r önskan.
avstått från rätten till neutralitet vid ett Man erinrar sig ovillkorligen en krig och förhinder sig att sammanträda Bell - mördad av nationalsocialis- d ä r bakom skrik ter på österrikiskt område - samt annan världshistorisk brand, tempel- med de andra makterna för a t t diskutera veta att den konvention som nu kan tän- den likaledes tysknationelle doktor branden i Jerusalem under Cæsar läget vid en hotande krigsfara eller ett kas bli antagen och ratificerad icke kan Oberfohrens s. k. självmord tillika Titus belägring av staden år 70 e. krigsutbrott.
Vidare: därest man kan bli mera än en föriitsättninr: för ett kom- med avslöjandena i hans - förut i Kr.
Det har heller aldrig där histo- uppnå enighet i frågan om hos vem skul- mande verkligt arbete p ' avrustning.
Det är inte vad vi hoppades.
Långt därifrån.
Tidevarvet återgivna - promemoria riskt kunnat utredas, om den romer- den ligger, så går Förenta staterna med det k a n inte hjälpas, Alla är ense beträffande riksdagsbranden, bidra- ske imperatorn själv var medveten på att delta i sanktioner mot den som om att konventionen skall avsätta en ga icke att minska dessa misstankar.
om det dåd, som kanske anstiftades brottslig förklarade makten, i varje fall frukt i en permanent avrustningskom- mission som skall fortsätta och lägga Skall domstolsförfarandet i Leip- av någon av hans centurioner.
Men icke understödja den på något sätt, fram förslag till en verklig avrustning, zig under sådana omständigheter templets förstöring fick likafullt sina sedan den femåriga respit Hitler gått Nedrustningskonventionen kunna framtvinga sanningen?
Det följder, judarnas förskingring.
med på ä r utlupen, Det resultat, som i är väl knappast någon som väntar Vare sig några bevis kunna kom- bästa fall blir nu, ä r alltså inte på något detta.
Det allmänna rättsmedvetan- ma att framdragas mot den national- börjar ta gestalt vis slutgiltigt.
Ingen fredens tjänare kan det har därför framtvingat den full- socialistiska ledningen eller icke, står Som av dessa antydningar framgår, ännu på Iänge få fara i frid.
Det blir komligt enastående företeelsen att det dock fast att det var de och en- börja linjerna för en nedrustningskon- av hålla på och inte förtröttas.
Kanske det svåraste av allt, men absolut ofrån- en sorts internationell privatdomstol dast de som hade fördel av riksdags- vention att klarna, vilket j u inte är för komligen nödvändigt.
bildats i Paris, bestående av juris- branden i Berlin och att den snabb- tidigt.
Det ä r underligt att tänka hur ter från olika länder, som gjort till het varmed de utnyttjade den till sin uppgift att söka klarlägga hän- sina motståndares tillintetgörande righeter, som man tornat upp, den ena delseförloppet och som under förra talar för, att de icke stodo helt efter den andra.
Men samtidigt har man veckan sammanträtt i London.
Av främmande för planen.
krav.
och ta ett så- inte fara ansvaret hem misslyckats ten som oväsen finns även och Vi allt Men det sin har gått til att Regeringarna har klätt Några betalande gäster mottagas på Ekereds gård, 2 mil söder om Göteborg.
Lämpligt för den som vill arbeta i fred eller vila i vacker, lugn omgivning.
Pensionspris 5 kr.
pr dag.
Referenser denna tidnings red, Postadr, Ekered pr Kållered.
Tel. Ghg 741 50.
Leksands Bad= och Kuranstalt är utrustad med alla badformer enligt Skodsborgs metod.
Helinackordering, diet, emottages året runt.
Enskilt rum pr dygn 9:50, delat 8 kr.
Obs.
inklusive behandling.
även Elin Wägner Avd. av Svenska Kvinnors Vänsterförbund sammanträder torsdagen den 28 september 1933 kl. 8 e. m. å Fenix palatsets f e s t v å n i n g, i n g å n g f r å n A d o l f F r e d r i k s k y r k o g a t a 10.
Sthlm.
F r u M a r g a r e t e Bonnevie, håller f ö r e d r a g om Diskussion.
N y a m e d l e m m a r v i n n a inträde.
upptagas.
Tesupé.
kr.
3: Oslo B A R N E T R Y G D.
Gäster få medtagas.
Arsavgifter
Moa Martinson: Svart och N o r d o s t e n är ljum, ändå blåser det halv storm.
Kanske värmdes den av solen redan långt borta på den sibiriska tundran, där den böjt steppliljorna till ödmjukhet in- för sin egen skönhet och har sedan i oändliga vindlingar stormat sig hit upp till Skandinavien med dess heta sommar, utan att svalna på vägen.
Runt omkring tornar skogarna upp sig likt oändliga massor segelduk, där varje flik fångar den varma stormen och seglar jorden hi- devind genom rymderna.
Korpbergets jättegranar flaxar vilt med sina tunga fransschalar och på himlen seglar vita gipskattor, som troligen ramlat a v byrå- arna hos jättefolket på Mount Everest.
Mina enkla gula liljor vajar i stormen som klockor i hrandklämt.
- - - I en av mina höga gula liljor sitter en humla Och vaggar.
Vaggar?
Visst inte.
Nyttans symbol sätter sig inte få- fäng och vaggar mitt på blanka dagen.
Hon humlar och mumlar förtörnad, där- för att v i n d Och lilja väggar henne är irriterad av a t t bli störd i sitt arbete, bö- kar och sliter och drar i den arma liljans innandöme.
Lilla nyttoklump.
tänker jag.
Lilla ludna nyttoklump.
Vänd din om.
Stick ut känselspröten i den soliga, vind- Sedlighets- gå problem på åkern med höjd rygg, sextonärig, för- vuxen rygg och nar hon hela vintern gick med hackhosta var det ingen som brydde sig om det.
» Hon a r ju litet efter i för- ståndet., En dag forsade blodet, en friimmande människa fick se det och nu skrider en vitklädd gestalt fram och åter där uppe på hacken.
Hon som var efter i förståndet och som prästen tyckte synd om och lät » gå och l ä s a för att hon skulle kunna göra sin tjänst i samhället.
hon åker till Uttrans sanatorium i dag, i sista stadiet av lungtuberkulos.
Hon.
är snart aderton å r nu, hon var sexton när hon fick sin plats.
Fick ett tungt arbete, som ingen annan ville ha, ty hon var efter i förståndet och utan föräldrar.
Bur-m urm, surrar humlorna i mina gula liljor.
J a, j a g sände nog brev, j a g sän- de brev till barnavårdsman att hon hade en för otäck och svår Plats.
Jag har brevsvaret kvar.
J a g fick det efter två månaders väntan och efter ä n n u en på- stötning - Jag har varit sjuk, har ej tid med flickan K. stod det, Burm-urm mum- lar humlorna och liljorna vaggar och nordosten blåser varm, Nu bär de ut henne i b i l e n, aderton år är hon snart, Vem vet, kanske mumlar humIan av varma blå Iuften Och känn hur ljuvligt det är att vaggas i en hög lilja en dag när nordosten blåser varm över Öster- sjön.
- T a g dig fem minuter i värmen ditt ludna belåte Fem minuter!
aldrig i livet!
Humlor- na är lydiga ekonorner.
skallen ned- borrad i botten på liljekalkarna, bakbe- nen spretande ansträngt vid liljeranden, hela den lurviga vardagsfärgade kroppen i ansträngt slit, allt medan korpbergs- granarna viftar, livade och glada med sina fransar.
Burm-urm, slut, inte mer att hämta, sommarens vansinnigt morgonen till sena kvällen Det korta livets d a g, ty i höst när blåmunkarne f a l l i t av och de gula liljorna är blott ett m i n n e, då ligger de ludna + ar- arbetarna utslitna o c h döda på min grus- gång och jag sopar upp dem i högar, Tack att jag ej blev humIa e l l e r b i, U ppe i hyn kastar solen reflex från Iackeringen pi socknens nya sjuk- b i l vars spinnande j a g hör ända hem till mig, framburet av stormen.
Solen gnist- rar och blixtrar och en vitklädd figur, sjuksköterskan, skrider av och an.
Ja, jag vet, i day skall hon i väg.
Hon » släpptes fram » fur två å r sen, prästen.
tyckte synd om henne lät henne gå och läsa fast hon var » litet e f t e r i förstån- det, hon behövde komma ut, fä en plats.
Ja, hon var litet efter i förståndet.
Hon gick i ur och skur i vall med djuren, gick glädje o c h livsbejakelse Hennes surm är en glädjeton och att hon blivit nyt- tans symbol bland manniskorna är väl något hon ej rår för.
Jag har hört män sjunga under tungt arbete.
Jag h a r sett pojkar, hungriga pojkar, försaka middagsmålet för att få en stor- artad wigwam färdig.
Och j a g har hört nyttodrakar predika: Sång under arbe- te förbjudet och: pojkar ska göra nytta och inte leka, och med välbehag har nyttodrakarna refererat till bin och humlor, dessa Som jag sopar ihop i döda högar på min grusgång om hösten.
just nu.
(Forts. fr: sid.
1.)
Det är bara medvetandet om de faror, läste i går i en bok om en målare och vetenskapsman som iklädd dykar- kostym steg ned till havsbottnen och må- lade av djurvärlden d ä r med särskilt preparerade färger.
Han satt på bott- nen och målade och målade och hittade de underligaste saker, en dag drog han ur Mexikanska golfen upp en tvättsvamp som sjöng Det bodde sjungande räkor i svampen!
Hallå nyttodrakar!
En tvätt- svamp som sjunger!
Ja: Nu samhälle.
den yngre arkitektgeneratio- ket sagt att nu, blott tre ar efter Stock- nens realistiskt sociala orientering holmsutställningen, funktionalismen redan ä r ett av de tecken i tiden, som gör att slagit igenom.
E t t yttrande sådant som en normalt klok och moraliskt icke ge- Myrdals här ovan anförda skulle för tre nomfördärvad människa inte alldeles be- år sedan väckt allvarliga farhågor höver känna sig ha kommit på fel pla- n e t.
Det ä r professor Gunnar Myrdal som fäller detta yttrande i e t t av tid- skriften Spektrums två nummer, som be- handlar problemet Arkifekfur och sam- del II kr.
hälle.
(Pris: del I kr.
5: 3: -.)
Om man nu ginge igenom de svenska tidningarna från 1930 och på nytt läste deras uttalanden om Stockholmsutställ- ningen det året, skulle man finna väsent- som vi just nu har att kämpa mot på sedlighetens område och den sanningen inte har tillfälle till missbrukad frihet.
att det verkligen ligger något be- rättigat i dessa krav på införandet av någon slags ordning på det sexuella om- gonde är, då hon en dag händelsevis kom att hörn ett föredrag om kvinnlig rösträtt, varit en övertygad kvinnosaks- kvinna och aldrig förbisett det.
viktiga att i n g e n människa kan trivas Och ut- sambandet mellan kvinnans ekonomiska vecklas.
om hon sätter idealen för lågt självständighet och sedliga frihet och an- svar.
Vid sidan av sitt arhete för ' mo- ralisk och social hygien fortshtter hon därför målmedvetet sitt arhete för kvin- nornas frigörelse.
C.
H. om \ rar den inte.
Gotthard Johansson fram- håller nu, att konsthistorikerna hittills i huvudsak satt likhetstecken mellan stil och ornamentik.
Detta anser han vara felaktigt.
Stilen bör i stället uppfattas som något vida mera, som en kulturföre- teelse.
T y stilen dikteras a v funktionen.
Barocken var furstarnas stil, rokokon sjalens längtan efter ett djupt och inner- ligt andeliv (d i e Ausdrucksform des Sehnens nach einer Vertiefung des Le- b e n s).
Spektrum anmärker ironiskt att samma folksjäls praktiska läggning kom- Funktionalismen är en stil författarnes sinnestillstånd, men torde nu lika väl på samma ha utsikter att vinna gehör.
Det ä r ytterst intressanta, innehållsrika sätt som de gamla stilarna.
och roligt illustrerade specialnummer som Den är e n produkt av nyn funktioner, Spektrum ' gett ut.
Arkitekter, social- en ny teknik och en ny skönhetsuppfatt- ekonomer och konsthistoriker har här ar- ning ».
Gotthard Johanssons analys ä r och tjänstevärde.
Det vill säga de byggdes stadsbyggaren och tvingar honom till för att tillfredsställa ett givet behov.
Men ständiga kompromisser.
i och med industrialismen (bör vara: Två andra författare tar också just kapitalismen) började man i storstäderna äganderättsförhållandena till Utgångs- bygga hus på spekulation Detta inne- punkt för sina resonemang.
Arkitekt Sune bär att husen i huvudsak fick ekonomiskt Lindström uppvisar i Kapitalet i bostads- värde.
Den Ohämmade utvecklingen av betat tillsammans.
Alla artiklarna står förträfflig.
Det är också intressant att denna storstads nackdelar förde till the väl inte på samma höga plan, men min konstatera att den materialistiska histo- black c o u n t r y ' den svarta staden Men avsikt ä r inte att kritisera utan att fästa rieuppfattningen segerrikt framträngt än- uppmärksamheten vid några av de i mitt da till Svenska Dagbladets konstkritiker.
produktionsmedlens ägare tycke viktigaste.
J a g tillåter mig därvid ' Sambandet mellan arkitektur och sam- gan ä r befogad, därför att de allra flesta till en början i funktionalismen endast såg en stilmodenyck, medan de funktio- nalistiska arkitekterna själva betonade att vad funktionalismen i n var, en s t i l terna söker demokratisera den nya stads- bebyggelsen t. ex. genom lamellbygge.
Detta för oss in på funktionalismens ekonomiska problem.
Här har arkitekt Sven Wallander en intressant utredning, mer att sörja för att dessa attribut blir Stadsbygge, där han i likhet med Gre- utförda på fabrik med sinnrika maskiner.
gor Paulsson framhäver, att man, för Billigt och starkt.
T y Tyskland har bo- att kunna uträtta något i bostadsfrågan, måste ta upp till ingående behandling aristokratins och empiren borgerskapets, stadsnöd.
I Arkitekfur och politik skiljer doktor och dessa stilar fick sin speciella utform- Gregor Paulsson På varan som ekono- markexploateringsfrågan.
ning på grund av de funktioner byggna- miskt värde och som tjänstevärde, och S ä r s k i l t kraftigt angriper han privat- derna skulle fylla.
tillämpar denna distinktion på huset.
I äganderätten till jorden, vars tusentals småstäderna förr hade husen framför allt ägogränser som ett fisknät fångar in ligt andra tonarter.
T y vad hade denna att frangå Spektrums egen ordningsföljd.
hälle belyses också i den uppsats om upplysta press att säga om denna propa- Ar funktionalismen en stil?
frågar Tredje rikets arkitektur, rom även fatt gandautställning för funktionalismen?
På konstkritikern Gotthard Johansson.
Frå- komma med.
Denna arkitektur tyckes, ett eller annat undantag när idel smädel- ser och oförståelse!
Det var inte många som förstod vad saken egentligen gällde Men sedan dess har situationen väsent- Iigen förändrats.
Det är icke för myc- kan lita på hennes trohet och där hon Just för vrålar bilen i gång en sista blixt- rande reflex.
I n ung varelse vars liv v a r dumt arhete, en myckenhet dumt arbete - ty man handlade efter ord- språket: Lånad säck skall släpas - j a, hon åker i väg, för första gången i sitt liv åker hon bil, åker till sitt dödsläger.
Äpplekarten lyser, stormen drar och liljorna vaggar, humlorna mumlar och en bil rusar i väg mot sitt mål Arkitektur D e n n a länder, Italien, Tyskland, där man vill återgå till att av kvinnan göra en skyd- d a d varelse i hemmets hägn.
där man några gränser för den mänskliga natu- ridet, är denna tendens så farlig Men rens förmåga att resa sig.
Vad som är den stora svårigheten ä r fattigdomen, därför är det också nödvändigt att vi.
som inte gå med på detta tvång dra upp denna förfärliga fattigdom som f i n n s i linjerna för vad vi vilja och i folkopinio- London som ingen annanstans Och Om nen söka väcka en verklig ansvarskänsla vilken man Som utlänning inte k a n göra till liv.
sig ett begrepp.
I ett samtal med Tide- U r den synpunkten anser j a g också varvet skildrar hon närmare den extra tillspetsning problemen fått genom ar- säger Miss Neilans, att äktenskapet är den form av sexuell förbindelse som Jag har själv berättar betslösheten verkligen är värd att arbeta f ö r att för- hon v ' arit mycket fattig.
Jag har fått söka anpassa till den nya ekonomiska reda mig själv sedan j a g var fjorton a r, ordningen och i förbättrad form uppstäl- utan föräldrar, och j a g vet därför, vilka svårigheter som kan möta en ung flicka l a som ideal.
Man bör inte förmena dem, som i allvarligt syfte experimentera med särskilt i London, Men allt detta har ju andra former att göra detta, men man blivit fruktansvärt skärpt efter kriget, bör ha klart för sig att det ständigt med arbetslösheten och det obeskrivliga måste ställas krav på människorna och elände som följer i dess spår Nå, även om det nu verkligen har skett inte tolerera vad som helst.
De skandinaviska äktenskaps- och stora framsteg i den moraliska uppfatt- skilsmässolagarna äro j u mycket längre ningen, kan man inte förbise de nya pro- komna än de engelska.
Men j a g vågar blem a v väldiga mått som har uppstått just genom omvandlingen.
Vi kanske tro, slutar Miss Neilans, at?
det arbete vi utföra inom vår organisation inte är liar uppnått en viss grad av jämlikhet helt betydelselöst som opinionshildande män och kvinnor e m e l l a n, men frågan faktor.
Och j a g vill säga att det engel- blir då vilken standard man skall ena sig ska folket mött de enorma påfrestningar- om, den lägre eller den högre.
Och här na under sammanbrottet av ett helt eko- understryker Miss Neilans med mycket nomiskt system, med stor styrka och stort eftertryck nödvändigheten att ändå självbehärskning.
hålla en linje i uppfattningen om de Ansvaret för den kommande utvecklin- sexuella förhållendena.
Det är inte gen ligger nu inte minst hos kvinnorna.
världsfrånvändhet eller rädsla för frihe-, ten som dikterar hennes stränga krav.
Miss Alison Neilans har sedan sitt tju- Lilly Arrhenius: och Reaktionen mot den nästan obegränsade frihet, som kvinnorna fått t. ex. i Ame- rika och Ryssland visar sig nu i andra drog sig undan från den svarta industristad de Själ= om den nazistiska tyske arkitekten Karl Willy Straub får råda, bli en återgång till små själfulla hus med tegeltak o c h) och byggde sig villor utanför städerna, sniderier.
Dessa krusiduller skall enligt t. ex. i Djursholm.
Denna utveckling har bokbrännarna bilda den yttre formen f ö r nu hejdats genom att de unga arkitek- va skapat bygge, hur i den äldre bebyggelsen pri- vatkapitalet blir ett hinder för en ända- målsenlig utveckling av byggnadsindu- strien, hur dessa kapitalistiska intressen söker hindra subvention till byggnader, tillförsel av nytt kapital och modernare stadsplanering.
Som botemedel för detta föreslår Lindström: Att varje hus bygges som förbrukningsartikel, d. v. s. avsett att vara endast för kortare tid.
Beträffande den äldre bebyggelse, Som nu likt en kompakt mur Spärrar utvecklingen, me- nar Lindström, att antingen skall man
Viola W. Markelius: Ry S S l a n d U S t n U Staten,var » II.
Arbetet.
det är - ett uttryck som 0 samhället, Som en dRrav följer det arbetet.
Man strävar, såsom redan påpekats, efter att upphäva rubriceringarna » fint » arbete och » mindre fint » arbete.
För de äldre och övergångsgenerationerna har genom- förandet n a t u r l i g t v i s stundom in,,ehurit bittra degraderingar och psykologiskt mo- tiverat motstånd, D, V. s, i de f a l l där utjämningen betytt en förflyttning » ned- åt ».
För dem som nu växa ilpp är för- hållandet ett helt annat.
Fullt konsekvent försöker man upphäva motsättningarna mellan manuellt och in- tellektuellt arbete och den praktiska och troretiska utbildningen gå hand i hand, En stor f a b r i k för industri i L e n i n g r a d drives t, ex, uteslutande med vad Vi här hemma skulle praktikan- ter, D, v, s, studenterna - efter genomgången bottenskola - direkt i n i det praktiska arbetet i n o m sitt blivande fack s a m t i d i g t som de inom fabriken få sin teoretiska iithildning under Iiiipskole- professorers Iedning, De förtjäna såle- des på ett t i d i g t stadium sitt uppehälle, och de iind \ .ikn den för den västerländ- ska iingdonien så skadliga och typiska från dP levande arbetsuppgif- terna under dr mest sjudande och ener- gimättade åren.
(I praktiken delas ar- var typiskt för sin epok, » Staten I Sovjet och denna nya mentalitet, denna känsla av deläsarskap tar sig uttryck i tusen små bagateller: En av Moskvas huvudgator är t, ex, Men uppriven för någon reparation, man svär och gruffar över tra- fikstockningen och omvägarna.
Man föl- med arbetet och pekar stolt på detta av plankor, grus, djup- på hål och r y k a n d e asfalt.
Varje pojk- vasker har reda på vilka m a s k i n e r och m a t e r i a l som användas.
Det är » VI » som reparera och göra förbättringar, » de » som stilla t i l l besvär och trafik- trassel.
iiver fabrikernas och verkstä- dernas fasader hänga röda iiitteplakat, som med stora siffror och bokstäver ropa iit hur I n n ~ man t den sista månaden h u n - nit i den Iieriiknade produktionen.
Svets- ninesarbeten 110 %!
Montage 98 %!
Siffror och produktionstal hagla över en.
Diagrarm r i t a s på och i sanden framför parkernas bänkar och sovjet- ungdomarna visa en förintande förvåning över att varje i i t l; i n n i n S på rak arm tala om hur mycket stål det egna l a n d e t producerar, Il,,r mycket trä det betsdagen i a l l m ä n h e t m e l l a n 4 timmars exporterar, hur mycket vete det importe- verkstadsarbete och 4 tinmars teoretiska - det är ri », säger man rar,hur många kvm.
bostäder det byggs om Aret.
Samma sak gäller t i l l po- lis och förordningar.
Allmänheten har inte något förstämde leende för den, som stiger på spårvagnen från fel håll, som försöker snedda någon trafikerad gatu- korsning utanför de vita strecken, som röker på förbjuden plats.
Ett partita- studier inom facket samt i politiska och Samma system allmänbildande ä n n e n.)
är redan genomfört inom ett stort antal omr.
?den: för arkitekter, olika och vetenskapliga grenar m. fl.
Till dessa högre studier, som så- ledes endast äro avgiftsfria utan be- talade av staten, uttagas endast de som ha naturlig läggning och verkligt intresse hans kamrater, till godo.
som tillåter ut- vidgningar, inkiip av nyn arhetsbesparan- de maskiner o. S. v. Staten ä r inte längre något avlägset, opersonligt.
Det ä r staten som ger honom hans lön, som - genom en långt driven socialförsäkring - sörjer för honom - eller henne - vid sjukdom, barnsängar, eventuell arbetslöshet.
Det ä r staten som ordnar med hans studier och hans rekreation, med bespisningen på arhetsplatsen.
Han sig ex- ploaterad och ä r således att utan hämningar göra sitt bästa.
Den andra stora anledningen till ar- hetsledan - vilken icke på lång sikt hortelimineras genom ett frivilligt och ro- mantiskt avstående, från vår tids veten- skapliga erövringar ä r mekaniseringen.
Den som vet hur det går till inom den moderna rationaliserade industrien måste - när välvilliga människor tala om ar- betsglädje v i d det Iijpande bandet och skaparlust vid automatsvarven, arbeten, där ett par, av experter på förhand ut- experimenterade handgrepp iipprepas på samma sätt timme efter timme.
dag efter dag, ä r iit och å r in och där den mest nervpåfrestande precision och påpasslig- het fordras.
Vilket i sin tur leder till att en driven specialarbetare praktiskt taget för hela, livet blir Iiiiiiden vid dessa en gång inni) tta Iiandgrepp ' Fullt försöker man både i arbetsuppdelningen och genom den ma- skinella iitrustningen motarheta den långt I en stor ma- drivna specialiseringen.
skinfabrik i Moskva demonstrerade man t. ex. en serie specialapparater, vilka, sedan de en gång ställts in av en er- inom telefonen och vissa grenar av ke- misk industri.
- Inom de flesta fabriks- lokaler sitta högtalare inmonterade och försök ha gjorts med olika slag av un- derhållning under arbetets gång, allt va- pen i In t ' arbetsolusten, Skenbart som en motsägelse står det faktum, att arbetarna pressats oerhört under genomförande av femårplanen.
Man har emellertid - åtminstone då det gällt de fullt lojala befolkningsskikten - i dessa fall alltid byggt på frivilligheten.
Man har stimulerat arbets- och tävlings- Iiisten, ärelystnaden den ungdomliga driften till hjältedåd, kvinnornas vilja att » bräcka » sina manliga Vi äro här inne på ett område, som ofta behandlats i den svenska pres- sen: förmåns- och belöningsystemet, som man tycks ha varit tvungen att infrira som en ersättnings för det individuella pen- ningeförtjänandet, ett fÖrhällnn (fe, som man inom kapitalistiska kretsar spått snart kommer att föra fram till ett nytt statistiken från ett flertal företag ha des- sa försök inverkat mycket förmånigt på personalens psykiska hälsa.
Genom kal- kyler framgick även att de av västerlandets -- under en tid av ar- N är charmör iiver s i g, Det där typiska » VI » lyten, Sovjet existerar den för det dominerar återigen.
Det existerar inte kapitalistiska samhället typiska någon motsättning mellan folket och motsättningen mellan arbetare och ar- myndigheterna.
Åtminstone inte så vitt betsgivare.
Genom representanter inom man ser på gator och arbetsplatser i fabriksledningen hålles arbetaren hela ti- Moskva: förhållandena på landsorten har den à jour med fabrikens ställning.
Han undertecknad inte varit i tillfälle att iakt- vet att ökad arbetsintensitet leder till ö k a t överskott, vilket staten, d, taga.
Systemet bygger på principen det v. S. fabriken och ytterst honom själv och vådligt arbete ända ner till 4 -- 5 timmars arhetsdag och 5 dagars arhetsvecka.
Så- som t. ex. inom gruv- och dykararhete, faren arbetare, med full effekt kunna skötas av ungefär vem som helst.
Det är givetvis svårt för en icke fackman att yttra sig om anordningen, men enligt undertecknad GPU-männen aldrig höra till sett storstadens och milis- mest och upphävandet sig en själv av de innebär psykologiskt således Systemet i av populära figurer, välklädda, vältränade, betingade orsakerna till arbetsolusten, en hjälpsamma och godmodiga unga och även kvinnor män någon direkt besparing.
utan uteslutande kommit till i arbetarnas Vidare förkortas såväl arhetsveckan som den dagliga arhetstiden.
For dem som ha särskilt pifrestande eller hälso- O 0 p e medfört ' Rationell fotvård Syster Elisabets Fotvårdsklinik.
Kungega1.n 30, III.
hiss.
10 -- 5 e. m.
Tid pr tel. 20 37 90.
MÖBLERINGSRINGSAFFÄR STILFULLA [) et är svårt dit yttra s i s om detta.
MÖBLER Därtill ä r systemet för ungt; man saknar e f t e r e g n a r i t n i n g a r. jämförelsematerial.
Ett par saker måste Kostnadsförsl.
utarb.
Vackra Enrums- möbler på lager.
Låga omkostnader.
man dock komma ihåg d i det gäller Sov- Billiga priser.
iet-Ryssland: rörligheten och elasticiteten JOHN ERICSON i systemet, anpassbarheten efter skiftan- Wallingatan 42.
Tel. 20 59 95. de behov och experimentviljan, som hind- rar ett stelt fastlåsande i dohmer.
Därtill NATURSAFT ett faktum, som man här haft till- moralbe- fälle a t t konstatera: att de S. greppen och idealbildningen, dessa vik- Specialité: Firman APELSINSAFT- grundad tiga faktorer inom samhällshyggandet, verkligen äro påverkade genom medvetet Adr.
: Fridhemsgatan 66 dirigerade åtgärder, Använd LUTTEMANS Safter.
Tel. 50 32 20. r a t i V fe s t Nordisk Kooperativ Stämma hölls från den svenska Iandsorten hörsammat Stockholm i Iördags och söndags inhjudan till en tvådagars stämma i blev det starkaste intrycket att här var Stockholm.
Att det blev trångt i staden i AKTA HANDVÄVT (direkt.imp) ENGSTRÖM &amp; ENGESTRÖM Dalagatan 34, 1 tr., 10-5.
Tel. 31 29 20. ett folk i fred och blomstrande välstånd, kan inte förnekas.
Men en imponerande ga, moderna bostäder som byggts på om- som samlats för att fira sina fredliga samling om de ideella och praktiska må- rådet.
De framsteg.
Under två dagars samvaro, len inom rörelsen var det man fick be- sta egenskap, den fabrikernas främ- som man målmedvetet förevisningar och goda festligheter fick vittna ' sökt förverkliga, ä r den stora renlig- de djupa leden inom den kooperativa rö- Det egentliga innehållet i dessa dagar heten och höga hygieniska standarden relsen ett storartat tillfälle att själva ta var förevisandet av Kooperativa Förbun- inom tillverkningen, Att den genomförts del av rörelsens praktiska åtgärder i dets industrianläggningar, Luma glöd- genom ett långt drivet utnyttjande av Hovblomsterhandel Säg det med blommor!
centrum.
lampsfabrik vid Hammarbyleden samt maskinerna är självfallet, med därav föl- Utom stora besökarskaror från grann- Hästholmen med dess komplex av fabri- Västerlånggatan 14.
STOCKHOLM ringa användning av mänsklig ar- Blomsterförmedling till In * och utlandet länderna, ledare såväl som menige man, kvarnen, brödfabriken, margarinfa- betskraft, Emellertid var det några verk- Tefegr.-adr.
: Flatow.
Telefoner: 10506, Norr 2117.
Postgirokonto 549 hade, mindre än 45,000 kooperatörer briken under uppförande samt de trevli- ligt imponerande fabriksinteriörer som de intresserade hesökarskarorna fingo se.
genomföra en ordentlig sanering av den- rentiering av hyresnivån: att trycka ner En socialiserad byggnadsproduktions som också behandlas av Spektrum- Alldeles i stil med dessa voro också de na äldre bebyggelse eller också ingen sa- hyran för de fattiga för att ge dem bättre överlägsenhet skulle visa s i g både tek- författarna.
) Men det anförda må vara solbelysta, blomsterinhägnade radhusan- ute på Hästholmen, F:s nering alls.
Det senare alternativet skulle bostäder och en högre levnadsstandard niskt och administrativt.
Utgående från nog för att fästa läsarens blickar på de betyda en medveten värdeminskning av och samtidigt kompensera detta genom faktiskt existerande behov kan man vid intressanta och innehållsrika volymerna.
egen domän d ä r de v i d fabriken an- ställda ha sina bostäder.
de gamla fastigheterna, framför allt om att av de bättre bemedlade utkräva över- stadsplaneringen göra en realistisk social Och ä r det någon som fortfarande er- Söndagen f ö r g i c k under fester av olika man dessutom strängt utdömde olämpliga normal hyra och genom beskattning.
Man kostnadsanalys, vilket inte ä r möjligt vid f a r obehag inför de platta taken och stål- och hälsofarliga lokaler, något som till skulle kunna genomföra privat äganderätt.
rörsstolarna, vill sluta med att er- slag på Skansen.
som i det strålande slut måste intressera fastighetsägarna inra om alla värdens relativitet och till hiistvädret hade en rekorddag och fyll- en rationalisering av bo= själva för genomgripande förbättringar.
tröst anföra ett par strofer ur den för- des till sista hörn.
Blandningen av dia- som Ännu mera på djupet av det ekono- stadsproduktionen och Plan, lekter och typer visade att det var en rik- träffliga norska arkitekttidskriften miska problemet tränger professor Gun- nu tillfaller » det enskilda även hedrad med ett omnämnande i tigt allsidig representation som de sven- H.
F L A T 0 W bo= nar Myrdal i Kosta sociala reformer pen- gar?
Han behandlar här frågan, hur en stadsförvaltningen.
Hur långt man därvid kunde går är För att socialisering av byggnadsproduktionen självklart en kostnadsfråga.
skulle genomföras, ett centralt omorganisera hela bostadspro- vars viktigaste delar här skall refereras duktionen måste man ha en rationell och ganska utförligt.
effektiv organisation av hela det produk- En socialisering av byggnadsproduk- tiva livet.
Ingenstädes framträder anar- i det nuvarande produktionslivet tyd- tionen med full ersättning å t fastighets- ägarna skulle, menar Myrdal, inte kosta ligare än på bostadsproduktionens omrP- någonting, om nämligen fastighetsägarna de.
Långa tider trycks produktionen ner, initiativet,, skulle inte längre bli en hämmande faktor.
Dessutom skulle man övervinna den enskilda byggnadsproduktionens konser- vatism i fråga om teknik, arbetsmetoder och planlösningar.
Byggherren vågar nu inte experimentera i någon större ut- betalades med räntebärande Obligationer.
arbetskraft och övriga produktionsmedel sträckning.
Det offentliga bostadsbyg- T y mot dessa skulle då i de offentliga blir outnyttjade.
En planmässig bostads- gandet kunde planera på längre sikt och budseterna stå motsvarande fastighets- produktion skulle hålla produktionen i vänja människor att bo praktiskt.
värden, där inlripande hyror liksom förut gång.
Ilen nuvarande säsongva- Så Iångt Gunnar Myrdal.
I allt vä- täckte reparationer, skötsel och underhåll riationen skulle ersättas med en sentligt ä r hans utredning förträfflig.
samt räntor och amorterin: av obliga- nuerlig drift året runt, något som rent Åtskilligt skulle vara att tillägga om tionskapitalet.
tekniskt och organisatoriskt är fullt ge- alla de praktiska d e t a l j f r å o r bygg- Vid en sådan socialisering skulle man nomförbart.
Man skulle få minskade ar- nadsmaterinlen .och deras användning, kö- ha möjlighet att genomföra en från den hetskostnader genom att byggnadsarbe- reformering.
fönstrens storlek och S. avvikande diffe- tarna bereddes oavbruten sysselsättning.
placering, belysning, ljudisolering o. s. v. Spektrum: 1933 sjunger det nygifta paret: Husker du mammas salonger?
Palmer fra gulv og til tak!
Plysjen med røde pongponger.
Nipsen du!
T e n k for en smak!
ska bygderna skickat till sin huvudstad och den glada, Iijirtliya stämningen tyd- de på gott samförstånd och beliltenhet med vad som bjudits under den nordiska kooperationens stora samlingsdag.
Solen stengte hun ute.
brune chaiselongue.
S n i r k l e r på pølle O g pute.
Stilløs var mammas salong!!
1973 sjunger samma par For mangler børnene sansen.
Håner vår yndige håll Uffer sig over fajansen og stolen av Iiederliq stål!
48 42.
Mottagningstid helår kr.
6: halvår kr.
3: 25, rtal kr, I: 75. lösnummer 15 öre.
Stilsans o s hygge er svundet.
Tenk dig en av stol a v glasitt!
Pressmøbler av sulamitt!!!!!
Stockholm 1933 Zetterlund &amp; Thelanders Boktryckeri-A.-B.
