# ID: svediakorp-per3640
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1933
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,970
# sentences: 449
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Skattebetalarnas gåvor Med artikeln En fågel klockan i handen 8 ger S V E N STAL en presentation av skådespelarna i den första riks- teaterturnén som har en komedi av John Drinkwater på programmet.
Fru Viola W Markelius börjar i detta nr.
en serie reseskildringar från Är samhället äkten- Jan-Erik Holm: " Man har för- skapets fiende?
Vem drabbar gripit sig på M e d det intresse för det sociala livets aktuella problem.
vilket ä r utmarkande för den manstarka och ak- tiva sammanslutningen Yrkeskvinnors Klubb, hade denna på sitt första diskus- sionsmöte för hösten satt upp ämnet: Samhället och ogifta makar.
Diskussionen gav en mycket samlad och mycket omisskännlig bild av de många orsaker, som samfällt bidra till I sin andra och sista artikel om att unga minniskor i allt större ut- sträckning ingå sexuella förbindelser utan att underkasta sig det lagliga i k - avslutar fru Alva Myrdal sina jämfö- tenskapets former.
Att detta gäller även relser mellan barnförsäkring och förbindelser av trofast och ansvarsbe- social barnavård.
tonad karaktär, avsedda att vara vad * man i egentlig mening menar med sta- digvarande, gör saken s i mycket mera Svenska kläder.
Intressant mannekänguppvisning vid allvarlig.
Ulriksdal.
De ur många synpunkter rent dras- tiska beskattningsförhållandena klar- gjordes av advokat Märta Björnbom i hennes inledningsföredrag.
Advokat Björnboms exempel om det gifta och det ogifta paret, där skatteavdragen för EGERINGEN FORTSÄTTER sina det senare med ett par tusen kronor med parterna i iiversteg det förras, var tillräckligt av- Det nya angrepp, som skräckande, byggnadskonflikten, följd av hela lan- dets spända intresse.
Om framgången av samhället tillåter sig rikta mot äktenska- pet ä r ju dock icke beskattningen utan ingripandet vet man ännu intet, men för- i k n i n g s k o m m i s s i o n e n s återupptagande de gifta kvinnornas avskedande i stor Ryssland just nu.
.
Barnförsörjningen Vad har hänt?
R överläggningar av medlingen har uppskjutits från den 14 utsträckning från avlönade anställnin- gar.
Vilken betydelse detta har för sept.
då e t t sammanträde var utsatt, till Sktenskapsfrekvensen framgick både av len 19 sept.
fru Brita Juhlin-Dannfelts inledningsan- S Ä M R E HAR D E T GATT med för- likningsförsöken i Göteborgs hyres- strid.
Ännu i lördags utsändes hoppfulla meddelanden från sammanträdet mellan parterna.
där man enats om att blocka- derna skulle hivas och nyuthyrning äga rum men därefter strandade överens- kommelsen på vissa oeniglieter om vilka blockader, som trots allt skulle få un- dantagas.
Medlingen är för tillfället av- bruten, och vräkning av ett tusental hy- resgäster förberedes.
M a n får dock hop- et synes vara den tyska litteraturens pas att det ännu måtte kunna finnas en öde att bara genomleva » över- väg att bringa denna orimliga strid ur När den politiskt radikala världen, en tvist som till yttermera visso gångstider ».
stod inför sin omedelhara lösning expressionismen på 20-talet stod i sitt I S V E - flor i Tyskland, slukade vi med begärlig- LANDSORGANISATIONEN förande och av flera med henne instäm- mande sakkunniga i diskussionen.
Att verkningarna av dessa ingrepp från samhällets sida mot den enda form av äktenskap som det själv godkänner måste ha de mest olyckliga följder inte minst u r mänsklig synpunkt ä r ju själv- fallet, och ur det kaos, det osäkerhets- och likgiltighetstillstånd som skapas, uppstå allehanda olyckliga följdförete- elser.
Så framhöll t. ex. d:r Alma Sundquist ur sin erfarenhet som läkare bl.
a. hur de fria förbindelserna bidra till ökningen av fosterfördrivningsfre- kvensen.
Märk väl, att utgångspunkten hela tiden var icke de slarviga, men an- svarsfulla och relativt » fasta » sexuella förbindelserna.
Den uppfattning, som Tidevarvet v i d olika tillfällen har framhållit, att den nuvarande tendensen innehar en stor fara icke bara fur kvinnorna, utan även och kanske mest för faderskapets rät- tigheter, framfördes inledningsvis av re- daktör Carin Hermelin, som också p &amp; pekade det betydelsefulla uti att även de icke p i vanligt s i t t legaliserade för- bindelserna komma i n under någon form av samhälleligt erkännande.
Denna fordran underströks och belystes ytter- ligare av advokat Eva Andén, vars för sju år sedan framlagda förslag till s. k. BIA-boks-äktenskap, nu blivit ytterli- gare utbyggt, fördjupat och - av be- (Forts. å sid.
4.)
bojkotten?
A Iltsomoftast finner man i Völkischer Beobachter en notis av följande ningsmännen, som » tvivelsutan var kom- munister&gt; ' * har tyvärr inte kunnat gripas, men i stället straffas deras meningsfrän- der i koncentrationslägren med indrag- ning av middagsmålet i så och så många dagar.
Det är således en vanlig metod i Tredje Riket: om en person undgår na- zisternas hämnd, så utkräver de helt en- kelt hämnden på dennes oskyldiga brö- der, som de har i gott och säkert förvar, Ungefär på samma vis kommer säker- ligen de bruna herrarna att reagera på den bojkottaktion mot tyska varor, som nu igångsatts i Sverige.
De köpstrejkande svenska arbetarna de andliga krafternas kapitulation före- faller uppenbart, därtill en åtgärd som den kan genomföras effektivt - måste få högst komplicerade verkningar.
Månne icke den isolering från den övriga världen, som Tyskland mest av a l l t tycks att en gången tid gick i graven och en ny föddes och man var inte sen att med pukor och trumpeter hälsa den nya eran.
eftersträva, bör Iämnas åt landet självt att genomföra, och icke ytterligare skär- pas genom åtgärder u t i f r å n, v i l k a snart En komma att likna ett krigstillstånd.
viktig synpunkt, n ä m l i g e n risken för de oskyldiga, framhålles i bojkott-artikeln om platsen på den stormiga parnassen.
- om Nu ha de stjärnor som då steg upp på firmamentet dalat och nya namn trängas samtidigt kunna fira ett - därtill med några de art) - men koncentrationslägrens in- års påbröd - som aktiv arbetare i kvin- vånare och de egna arbetarna, dem kom- nosakens tjänst.
Med en sällsynt tro- mer man åt.
De, och allra först de, blir fasthet har hon hållit sin l i n j e och under (Forts. å sid. 3).
alla år av framsteg eller motgångar fort- satt att ägna de frisinnade idéerna sina krafter - varvid hon alltid sett arbetet f ö r kvinnans frigörande och hetroende med fullt medborgerligt ansvar som en viktig förutsättning for dessa frisinnade idéers förverkligande.
Inför den starka reaktion mot kvinnor- nas medhorgerliga fullmyndighet, vilken ka U K N ber kan j u Hitlerregeringen inte göra mycket om hon ville När n u det sanna tyska väsendet blivit just n ' gör sig gällande i de flesta län- Det finns inga människor mera i Tysk- der Och som har fått sin skarpaste till- land, det finns bara tyskar.
Människa kulturpolitikens mål, kan det inte förvåna ä r ett föråldrat begrepp.
Mänsklighets- att tidskriften själv ställer upp frågan: spetsning i Tyskland, är det i n t e under- ligt om fru Hagen på var vördsamma an- » Vad är nu alltså tyskt och vad är det eran är slut.
Det ä r inte bara människan som ä r icke ?. » En ganska knepig fråga, onek- hållan om en födelsedagsintervju, svarar: Kära ni, tycker ni verkligen en sådan här föråldrad.
Anden, tanken, kulturen äro ligen.
Men artikelförfattaren drar sig på dag är något att fira?
Jag tycker den också ur räkningen.
J a g läste härom- verkligt storslaget nytyskt vis ur dilem- ligger precis mitt i livet och att man dagen den i alla avseenden solida och mat.
Gäller det franskt eller italienskt måste ha ett helt Iivs arbete framför s i g aktningsvärda tidskriften Die Literatur, väsen, säger han, kan man någorlunda ännu.
augustinumret för i år, trettiofemte år- besvara en dylik fråga.
» De själsrymder Men Tidevarvet ber att få ägna dagen gången.
Det var då j a g riktigt fick upp som öppna sig vid e t t försök att definiera ögonen för hur totalt försvunna de all- det tyska äro däremot omätligan.
Helt sin uppmärksamhet och är övertygad om att många av Tidevarvets Iäsare, för vil- mängiltiga begreppen äro ur tyskt språk- enkelt.
Den tyska anden innefattar alla fru Hagen ä r väl känd, vilja instämma bruk - det hänvisas aldrig till en män- tänkbara avgrunder och höjder, det ä r i vår lyckönskan.
nicka, alltid till » en tysk människa », till lönlöst att där försöka definiera, preci- Åter förkunnas samma hemlighetsfulla » tysk tanken, » unga tyska människors » Zeitwende », åter hälsar man med pukor idealism » o. s.
Y.
Den nya litteraturens Det är uppgift visar sig vara att förhjälpa de och trumpeter den nya eran.
bara den skillnaden att där det för tio tyska människorna » till förnimmelse av på annat ställe I dagens nummer.
Saken och femton å r sedan hette » vi människor deras sanna tyska väsen » och kritikens har flera sidor.
I varje fall lär de en- av en övergångstid », där heter det nu » vi att verkställa » upptäckandet av Tyskland skilda människorna inte längre komma tyskar » etc. i dikten ».
ifrån att personligen ta ståndpunkt till den principiella frågan om den ekono- miska hojkottens berättigande som PO- Palestina, och att sedan samla pengar kongress lade man särskilt märke till litisk faktor i den mänskliga och mellan- från alla länder till dess bistånd.
Var ett ovanligt stort antal framstående och och en kan där få sitt judebarn att be- hedrade kvinnliga deltagare.
folkliga samlevnaden.
NIFORMSFORBUDET BÖRJAR VEN FRÅN JUDARNA har prokla- tala f ö r merats moralisk och ekonomisk HERRSKAPET LINDBERGH TYCKS BLI BESVÄRLIGT i sina konse- Nu har polisen ingripit mot bojkott mot Tyskland.
Judiska världs- TRIVAS bra i Sverige, där d e stan- kvenser.
kongressens exekutivkommitté har vid sin nat ännu någon tid, mest kanske för blågula armbindlar vid ett högerung- i flygaffärer domsmöte och en storm av indignation konferens i Genève helt nyligen antagit överstens överläggningar en resolution i detta syfte.
Den fram- med våra egna f l y g s a k k u n n i g a, Besöket har brutit ut över detta » attentat mot den håller att judarna intagit denna sin i hemlandet Skåne b l e v emellertid kort svenska flaggans frihet ».
Ja, det måste ståndpunkt endast efter långt betänkan- och medförde inte några närmanden till ju kännas mycket tråkigt.
Men i Iäng- de, men att konferensen väntar, att det den gamla släkten.
Men så började släk- den går det icke att uppehålla bluffen judiska folket ställer sig oböjligt i detta tingarna också tala om d e lå n,.
som Lind- att konservatismen ensam är opolitisk legitima försvar mot Hitlers krig.
berghs farfar fått av deras egen farfar och neutral, och därför får frikort över- Vid konferensen överlades vidare om och inför sådana spekulationer kan det allt.
Uniformsförbundet ä r nog inte sär- utvägar att rädda de judiska barnen i väl i n t e vara något nöje att återvända till skilt lyckat.
fast det väl kan vara bra ibland.
Och svenska flaggan är all he- Tyskland undan andlig och lekamlig nöd.
fädernebygden.
der värd.
Men det hindrar inte att det Man har redan försökt att få skicka ut ONSTHISTORIKERKONGRESS får vara måtta på de förvrängningar och judebarn med utlänningar, som passera HAR AVSLUTATS i Stockholm överdrifter som de s. k. nationella göra Tyskland, eller att om möjligt få dem och dess deltagare ha spritt sig till andra sic skyldiga till, när de slass för sinn me- upptagna i främmande Iänder som foster- av landet eller rest hem.
I den toder som de enda, vilka kunna lända barn.
Största intresset väckte ett för- den svenska flaggan till heder.
glansen på denna sällsynt ståtliga slag om att få till stand en barnkoloni i Ä Fru Ellen Hagen med sin son.
a r fru Ellen Hagen den 15 septem- fyller sina 60 år skulle hon, åt (utom kanske motåtgärder av l i k n a ~ - trettio-årsjubileum Ma n är ti d e n i h ä ar n a RIGE har antagit Internationalens het alla de profetiska förkunnelser den paroll om bojkott mot tyska varor.
Ett lyckliggjorde världen med.
» Zeitwende » nytt bevis på den ekonomiska bojkot- tens betydelse i vår tids andliga och po- var då ett stående uttryck i alla program- Att det innebär en förklarinkar.
Man var på det klara med Iitiska uppgörelser, ’ ’ innehåll: på den och den platsen har en nationalsocialist anfallits eller en natio- nalsocialistisk symbol skändats; gär- Hagar Olsson: D kvi n n 0 rna!
sera, intellektuellt klarlägga.
Man för- står att det är fråga om en gudom.
Ett fördjupat studium av ifrågavarande tidskriftsnummer ger även den icke invig- da en viss föreställning om denna gudoms art.
Det är något dionysiskt, något or- (Forts. å sid.
4.)
DE NYSS AVSLUTADE L A N D S T I N G S V A L E N gick bonde- förbundare och socialdemokrater i Jönkö- ping under den gemensamma partibeteck- ningen Arbetarpartiet.
Stor uppståndelse och avstandstagande i motståndarnas press.
Men när det var fråga om bor- gerlig samling tog man inte vid Sig så mycket över litet blandade färger.
, För den som har h å l l i t över 2,000 före- drag - säkert inte heräknat i överkant - som har berest Sveriges l a n d i alla dess avlägsnaste delar u n d e r otaliga före- dragsresor och som har stått ansikte mot ansikte med svensk mötespublik av de mest olika nyanser, måste det vara en rörande tanke att påminna s i g sitt första offentliga framträdande för den sak man gjort till sin.
.
Det var 1902 i Uppsala, som fru Hagen egenskap av ännu i c k e trettioårig, ny- ung fru hoppade - som hon uttrycker s i g - på huvudet in i rösträtts- rörelsen och med ett föredrag få ganska många intresserade Efter en del övertalning fick frun därefter Ann-Margret Holmgren - enkom upprest från Stockholm till den i inflyttad (Forts. å sid.
4.)
Läckert och hälsosamt är smörgdsbrödet UPLANDSKUBBEN I h y g i e n i s k förpackning h o s E d e r handlande.
Undvik efterapningar!
B e g ä r uttryckligen U p l a n d s k u b b e n!
T Alva Myrdal: Stockholm - Riga - Wien.
arnförsörjningen.
B II.
H i t t i l l s har alltså klarat ut den » po- rhckvidden av de olika för- litisk s l a g e n till utjämning av barnförsörj- ningskostnaderna, som vi närmast disku- Den 16 s e p t.
193 3. ag k- id Skatte- m vi noarhetet som mer frigjort från » den na- S e d a n också genomgå ’ ende post kan råka ut för den tyska brevcensuren, turliga uppgiften » att vara hiishållerska.
måste vi nog akta oss att propagera ett h a r det från svenskt håII föreslagits att system som direkt konserverar denna den som postväg polska korridoren för våra förbindelser skall användas med terat i anslutning till fru M. Bonnevies propaganda för barnetrygd, » barnförsäk- ringn ».
En annan djupgående skillnad gäller » kvinnosaksintressena », och då bundenhet.
Och att i vår tid, då det hus- liga arbetet mister i produktivitet och barnens antal minskar, anstränga sig för att ge kvinnan betalning för det arbete i går gränslinjen mellan de förslag, som föreslår utbetalande av kontantbidrag och det sista, som förordar ett utvidgande av samhällets barnavårdande verksamhet.
hemmet, som allt mindre behöver ta hen- ne i anspråk, synes åtminstone mig en nu effektivare ha därpå några affärsin- smula förlegat.
Nu vet jag, att fru Bon- tresserade genom N.
D.
A. förslagit flyg- nevie i motsats till miss Rathbone har förbindelse Stockhalm-Konstantinopel Östeuropa.
Man har tänkt sig direkt båt- förbindelse t. ex. Karlskrona-Gdynia, en väg som ju också med fördel kunde utnyttjas av resande till Östeuropa, som Hur man än resonerar på den punkten samma inställning som j a g till frågan om över Riga, varvid man påpekar, att det kan man aldrig komma ifrån att de möd- kvinnoarbetet, och därför förvånar det endast tas, för ä att r sträckan denna förbindelseled Visby-Riga, som skall fat- bli betalarnas g a v 0 r.
- rar, som får kontanta barnbidrag.
får mig, att hon inte mer beaktat just den fullständig.
Det förefaller heller inte omöjligt att en anledning mindre att söka sig arbete konsekvensen av sitt förslag.
Ville vi skåda litet längre fram i en av en sådan flygförbindelse skall komma till utom hemmet.
Barnförsäkringen bidrar så till att hålla kvinnan kvar inom hem- Oss idealskapad framtid, kunde man ock- stånd, kanske redan till nästa sommar.
Medan man väntar på vad Aerotrans- met - det är dock odisputabelt.
(Det så säga, att ett par » dubbelförtjänande » O Regeringen h a r nu utanordnat 3,4 ä r visserligen sant, att detta liksom alla föräldrar, med stöd av moderskapshjälp kristidshjälpen f ö r ar- de andra förslagen, då de inte innebär och en mer socialt ordnad vård för bar- i denna sak, finns redan nu den möjlig- betslöshetens bekämpande f ö r s, k. någon » hustrulön », skulle genom Iöne- nen, inte behöver barnbidraget.
Men alla heten för resande till Östeuropa att ta - miljoner av s t i m u l e r a n d e av bostadsproduktion sänkningen vidmakthålla och eventuellt dylika idealjämförelser mellan de olika bit från Stockholm till Riga och sålunda Anslagen förstärka det ekonomiska motivet för alternativen är egentligen falska.
Så ock- v i d resor öster och söderut undgå Tysk- och bostadsförbättring.
fördelas på hushållningssällskapens just de barnlösa hustrurna att söka s~ den arbetare med 7 barn, till vilken e g n a h e m s n ä m n d e r och skola utgå dels som n y b y g g n a d s l å n, dels som f ö r b ä t t r i n g s b i d r a g.
D e t skall kom- ma landsbygden till godo.
Nybygg- nadslån löpa med 4 % ränta, fordra säkerhet och $ nen f å: derna sig förvärvsarbete.
Ty ingen kategori blir så hårt drabbad av utjämningen som de barnlösa hustruförsörjarna: de måste ju vidkännas avdrag liksom ungkarlarna.
Men denna grupp kvinnor söker sig ändå amorteras på 20 år, Lå- alltmer ut på arbetsmarknaden.)
e j överstiga 70 % av kostna- Kvinnoarbetets fru B. ställer frågan: » Hvad monn e r sare, som ofta reser mellan kontinenten hest, enten å slippe ethvert avdrag for och Sverige, fått mottaga följande till- skatt eller å få et tillegg til Iönnen, be- fredsställande beskrivning.
» Resan på Odin var rena rekreationen regnet til barna, på over 100 %? » Om frågan hade ställts riktigare, nämligen det ena alternativets skatteavdrag jämte hyresrahatt, fri skolgång, lekstugevistelse (innebärande fritid för modern), något mål om dagen för varje barn, Iäkarvård över huvud taget.
F ö r b ä t t - frigörande.
ringsbidragen äro räntefria, kräva etc. mot det andra alternativets 100-pro- När miss Rathbone vänder sig emot e j säkerhet, skola i regel utgå med ej m e r än 50 % av kostnaden och ett utvidgande av den sociala barnavår- centiga Iönetillägg, skulle svaret kanske (Allt beror ju högst 1,000 kr.
De anses b e t a l a d e, den och talar för ett statligt system av inte vara lika tvärsäkert.
kontanta barnbidrag, är det också just på hur högt man ställer bidraget i ena när arbetet är utfört.
D e t t a är kanske vid första ögon- emedan hon ser ett ont i att mödrarna eller andra fallet - det ä r därför jag kal- kastet en form av bidrag, som med- söker arbete utom hemmet, Hon inser, lar jämförelserna falska.)
Stockholm och är nästa morgon i Riga.
(Obs.!
Det går mycket bra fara I I klass Man bör inte köpa biljett vi- dare förrän i Riga.
Om man vill fort- =35 kr.)
sätta direkt går tåget kl. 3,1O e. m. från Riga.
KI.
1 / 2 9 ä r man vid gränsen till Polen, Zemgali, där man byter tåg, det andra tåget ä r redan framkört och står på spåret bredvid, så det är hara att gå över till sovvagnen.
God tid.
Tull och Och även om passvisering försiggår i kupén.
Vid in- komsten till Lettland måste man uppge lemmar av alla partier kunna tycka att i och med barntillägget finge möd- » han » hellre toge kontantbidraget, är det sina pengar för att kunna få föra ut dem om.
Jordbrukarna bli h j ä l p t a, arbe- rarna ett ekonomiskt vederlag för sitt ar- då säkert att det komme barnen till bästa ur landet - som man ju måste göra överallt på kontinenten numera.
Så lägger man sig i sovvagnen vid nio- tarna f å bättre bostäder och a r b e t e bete i hemmet.
samma argument följer så? ')
De olika förslagens verkan för möd- (Fru har i själva ver- beredes.
Men - vad tycks härom?
fru Wigforss.
Den f r å g a n riktar sig inte b a r a till ket i sin bok » Arbetsinkomst och familje- rarna kan kortast sammanfattas så att:: b tiden w. skattebetalarna, utan till den allmän- försörjning, givit en klar och innehålls- intet av dem direkt bidrar till att höja na o p i n i o n e n, om den skulle vilja in- rik framställning av ej blott denna utan kvinnoarbetets lön på marknaden i för- hållande till manslönen, att alla gör det tressera s i g något f ö r saken.
Med flertalet hithörande frågor.)
strävan att ekonomiskt l ä t t a r e mödrarna men att allt erkännande av, att bostadsfrå- Husmodersföreningarnas över till ett annat tåg och sedan sitter man i samma kupé, tills man stiger ut i Wien kl. 8,30 på kvällen.
Utmärkt re- staurantvagn genom Polen.
På allt vis gan ä r en av de viktigaste s o c i a l a höja det husliga arbetet skulle alltså Iö- endast det sista dessutom tar sikte på att f r å g o r, som finnes, så måste man pa väl tillsammans med denna reform- ge mödrarna mera egen tid, d. v. s. fri- och billigare och lika bekväm. » säga, att dessa bidrag höra till de linje: kontanta barntillägg.
De borde het att disponera sitt liv på egen hand.
mest orättvisa och mest obetänkta, emellertid då helst välja ett statligt sy- som lämnats.
Det omdömet gäller stem (förslag 3), eftersom detta omfat- - -.
,, - England att ganska hyggliga barnbidrag skulle dra 3 2 / 3 % av nationalinkomsten.
Därmed skulle Visserligen 26 % av be- Kostnaderna.
» förbättringsbidraget e j nybygg- nadslånet, det l i k n a r de flesta andra av liknande art. Att f å ett lån, som anses b e t a l a t, tar landets alla mödrar och ej » barne- Och de olika förslagens kostnader?
De trygden », som endast gäller de lönean- Ser vi där- avser ju alla olika former av beskattning ställda familjeförsörjarna.
emot den framtida utvecklingen av kvin- och innebär därför i och för sig endast en utjämning a v kostnader, e j kostnads- när kostnaden är gjord, det är nå- ökningar (mer än vad administrationen got, man aldrig f ö r r hört talas om!
» Barnförsäkringen » är en be- Och vem f å r h j ä l p e n?
Är det fat- kanske inom k o r t stå på h u v u d e t, kostar).
tiga a r b e t a r e, som ha dåliga b o s t ä - Men de, som sköta sig och hålla sina skattning av vissa löntagare för utdelning Nej Ty ingenting.
För är skyldig att övervaka b o s t a d s f ö r - övrigt - var går gränsen?
Den hållandena.
Blir det a r b e t e åt ar- jordbrukare, som inte h a r råd till en betslösa?
Nej.
I varje fall obetyd- s t o r gård, kunde m ö j l i g t nöjt sig ligt, ty man a n v ä n d e r givetvis sin med en mindre Skall h a n ha bidrag Men i detta l a n d e t förutvarande a r b e t s k r a f t i största u t f ö r den skull?
sträckning, Alltid finns det några är det ju s &amp; att skötsamhet skall som äro kunniga med sådant.
Det med plikt beläggas och b e s t r a f f a s, står också föreskrivet i formuläret och b r i s t a n d e a n s v a r s k ä n s l a skall der?
h ä l s o v å r d s n ä m n d e n gårdar att det skall göras billigt.
mindre j o r d b r u k a r e?
Nej.
i stånd, få År det underhållas och uppmuntras.
Sökan- Till sist blir det kanske ändå med Om på något som 400 milj. kr.
Summans höjd förskräcker, även om, som ständigt be- höver framhållas, det egentligen endast bland vissa andra; de övriga systemen skulle gälla en överflyttning av kostna- utsträcker beskattningen och utjämnin- der.
Alla förslagens kostnader blir till sin gen till även andra än löntagare.
Emel- lertid ter sig förslag 3), d. v. s. ett stat- totala höjd beroende av den kvalitet på ligt system av kontanta barnhidrag i vård man vill kosta på barnen, dock med realiteten ganska avskräckande, emedan den fördelen för det sista förslaget (sam- det skulle betyda att en finansminister hällets övertagande av en del barnavår- plötsligt skulle våga belasta budgeten dande funktioner).
att det tar direkt med miljonanslag.
Man har räknat ut i sikte på denna vårds kvalitet, medan man i de andra fallen får nöja ' sig den skall » vara i behov a v ekono- d e t t a, som med spannmålsreglerin- miskt bistånd ».
O c h vem är icke i gen, dar man t a l a r om att lägga sär- lönetillägg behov av ekonomiskt bistånd.
D e skild skatt på de j o r d b r u k a r e, som lön han med antagandet på att vården blir bättre när familjens ekonomiska villkor blir så beror det dels på hur låg bättre - Om det sista förslaget gäller men även kanske därpå att speciellt, att det kan utbyggas successivt ike gårdarna kanske allra mest.
, största De, som ha spekulerat i Kreuger och folkningen, d. v. s. barnen, försörjas.
alla barn under 15 år i Sverige skulle få 5 kr.
i veckan, skulle det årligen gå löst genom spannmålsregleringens ändamål i mån av råd och lägenhet och på grund- enligt i ett Iand, där man politiskt lir i n - val a v vunna erfarenheter.
ställd att uppmuntra folkökningen.
Vi vore säkert icke benägna att särskilt pre- H miera de stora barnkullarna.
- Det skul- ur påverkas nativiteten?
le också vara roligt att veta hur så sto- pas!
D e s k a h j ä l p a s att f å saluvär- priser, som staten g a r a n t e r a t f ö r a t t ra tillägg tir möjliga utan att även för- Reformernas inverkan p i nativiteten det på sin gård f ö r b ä t t r a t, när de h j ä l p a jordbruket.
Så måste det väl f å r som även fru Bonnevie nu senast för- vållande k o m m i t att öka sin veteod- förlorat och intecknat upp över Iing.
D e skola f ö r s t b ö t a f ö r att de öronen, Det är dessa, som ska h j ä l - odla vete och sedan erhålla de högre sörjare också i all rimlighets namn även bli lägg.
Det blir beroende på antalet barn så riktigt framhållit, inte överdrivas.
i förhållande till antalet familjeförsörjare.
En engelsk statistik uppvisar 1,150 barn Huvudsyftet ä r att ta bättre vård om de s k a väl med tiden komma att på arbetare.
Det tir da lätt att barn vi får.
Skulle en politisk vilja göra i v s m e d e l med förbättringsbidragen.
a l vegetariska varor bedes Ni med förtroende Eder färska varor.
B R 0 M in 15, Stockholm.
ägarna Bostads- 1.000 I Annars blir det f ö r dyr- höja bidragen så väsentligt, att eko- bart.
- Eller o c k s å f å r hela spek- inom olika yrken (statarna t. ex. Över 2 nomiska motiv för att ha barn ska- 75 yrkesutövare % kvinnor endast textilindustrien 1 / 3 barn).
med pas.
Och vice versa, om så vore det po- sina barn pr Tel. 10 34 52.
20 50 99. taklet upphöra.
S &amp; S 0 reparera.
N
Sven Stål: Svensha kläder En fågel i handen klockan åtta.
Vid id Ulriksdalskapplöpningarna i sön- dags förekom en modeparad av ett visst allmänt intresse.
For första gången i Sverige hade vår konfektions- industri trätt fram för att med en man- nekänguppvisning av väldiga mått visa hur mycket den kan.
Medan man med begreppet mannekänguppvisning gärna hört säkra uppfattning med vilken fru Kleen sedan Iänge varit en de svenska kvinnornas vägvisare i konsten att välja kläder, så att skönhet förenas med för- nuft och den dyrbara egenskap som he- ter stilkänsla blir enkelt och självfallet tillgodosedd.
Intresset för uppvisningen förhöjdes brukar förbinda föreställningen om den ytterligare genom en broschyr som till- handahölls om den svenska modepara- oåtkomliga och överdrivna lyx, som har intresse egentligen bara för modets ex- den, Redaktion och text: Gwen.
Här perter och ett fåtal r i k a privatpersoner, fick m a n veta vad man troligen inte fick man nu se en klädparad, som i stäl- visste förut, nämligen vilken oerhörd let var en den stora allmänhetens ange- betydelse konfektionen har för landets klädkultur i vår tid, inte bara därför att Iägenhet, Ty de sjuttio mannekänger, konfektionen tillgodoser de stora mas- som här visade upp modeskapelser från sornas klädbehov, utan också därför att tre storskrädderier - det fanns också en g r u p p m a n l i g a mannekänger så det i stor utsträckning är konfektionen som tillhandahåller de modeller som de största svenska konfektionsfirmorna, har inte bara kläder, passande för de få passera för pariseroriginal, därför att de överensstämma med gällande pa- exklusiva.
N e j, här kom man ändå ner till ylleklädningar, kappor och vardags- r i s e r m o d Konfektionen blir därför i hög grad dräkter i sådana Iägen, där de bli nöd- vändighetsvara också för den vanliga idealbildande och i dubbel måtto avgö- rande för smak och allmän standard, yrkesarbetande kvinnan.
Kläduppvisningen berörde endast Gwens karakteristik i broschyren av de svensk k l ä d t i l l v e r k n i n g, T, o, m, ma- ledande svenska konfektionsfirmornas terialet var till allra största delen särdrag var rolig och intressant, Ett svenskt, och det var ett nöje att se de gemensamt omdöme må framhållas: Sedan må det j u vara vars och ens en- sak att h ä r och d ä r undra en smula över det nya ärmmodets välsignelse, måga, beror ytterst, påpekar Gwen, av skickligheten hos de damer, vilka äro D Det strindbergska ovädret följde vä- derleksspåmännens vanliga route och svepte in över ett romanengelskt landskap med antikverade åsikter, värds- hus och dito bekvämligheter.
Rikstea- terns nästa turneprogram har engelskt ursprung och rötter i forna tiders sede- komedier S h e stoops to conquer och T h e School for S c a n d a l s med flera lik- nande komedier, ja.
ända fram till våra tiders brittiska skämttidningar.
Den ang- losaxiska humorn av i dag ä r den samma som fyrades av i g å r och i förrgår - kedjan som binder ihop skämtlynnet g å r i en enda monoton linje - sak samma om man ser framåt eller bakåt i tiden.
John Drinkwaters » En fågel i handen har en ovanligt lödig upptakt, första ak- ten mer än lovande, typerna presentera- des på ett originellt och levande vis, men akterna två och tre äro långsamma blädd- ringar i de senaste femtio årens skämt- tidningar.
Situationerna äro lika naiva - firmorna svenska konfektionsfirmors som sättningen var strålande ledigt gjord, re- verkmästare i n o m våra konfektionsfa- snitt vidlyftigheter kvinnotyper förtjänta inom domsminnen ger vid handen - men sam- tidigt m å det påpekas att det ingalunda var extravaganserna som dominerade, arbeta modet, spörjs det om icke dessa dock äro d e allra bästa.
De äga förmåga till estetisk översikt liksom de Det var nog inte för inte som manne- känguppvisningarna på denna Svensk Klädkulturs Stora Dag stod under led- ha ett orubbligt praktiskt förstånd de Iåta icke förleda sig av alla irr- bloss, och de bevara genom livets långa ning av fru Else Kleen.
arbetsdag den friska och tacksamma plikerna passade precis i munnen och man tvangs inte till att ideligen tänka på originallåten.
varatog alla pjäsens Regien, intressen Rune Carlsten, och gjor- till- den tunna komedien lödigare.
.
de ställvis modets Det finns väl sak någon teoretiskt upplysande sådan fostrande sammanhang så som hon.
Hela anordningen präglades av den oer- och E i n T r natt som e förälskade i Falkenberg.
poliskonstaplar, Men över- k l ä d k u l t u r e n s skönhet bakom alla moder,. '
litiska målet.
De olika förslagen förhål- l a s i g härvidlag ungefär lika.
I viss mån kanske dock allt kontantbetalande a v barntilläggen lättare ger de ekonomiska motiven spelrum.
Framför allt har det Casan.
häst sker vid en allmän revidering av lönesystemet.
samordnad med t. ex. minimilön och en hel del andra be- stämmelser.
som faktiskt skulle om- skapa lönen från att vara en mark- Herr Barcklind, den koleriske, god- hjärtade men trångbröstade fadern hade in i de ohetydligaste detaljer utformat sin studie.
Man beklagade uppriktigt att detta arhete, det bästa skådespelaren presterat bagatell.
Nu först hänvisat tycks herr ten Barcklind Dramaten glidit in i ensemblen - nu hör han dit.
I stället för damerna Rorlander och Dö- Vem drabbar bojkotten?
scen.
Herr Florin, också ny, hann inte ned att giva något direkt varaktigt in- tryck, men vad han gav var dock till- räckligt för att se att hans bortavaro från Stockholm ingalunda skadat honom.
Har: har vuxit till sig och fått god lär- dom - resultaten visa sig nog i sinom tid.
Vasotcatern har också slagit sitt slag för hösten, första program Edna Ferbers Middag klockan 8.
» Vinner at e i g h t regisserad av Gösta Ekman själv.
I rum tilläts fröken Borgström gastera i stort sett ett mycket bra arhete, men en, för hennes facetterade talang, på alla tyvärr sett som diverse filmuppställnin- vis ovärdig roll.
Fortsätter förföljelser- gar, ett rått material framkört till kame- na mot Hilda Borgström?
I en flickroll, ran.
Publiken får vara med om att idealisk genombrottsroll för en av tea- själv s e var saxen bort meja.
Det- terns många unga elevdamer, visade fru ta ä r ödesdigert för komedien, som spe- Molander sitt kunnande, sin fräscha lats in med långa stycken i ultrarapid- apparition och naturliga replikföring.
takt.
Middag klockan 8 skall snurra Har inte fru Molander snart vuxit ur ung- som en väl smord karusell.
flickskorna och kunde tänkas fä brottas Oavsett ur vilken synvinkel man vill med lämpligare rollmaterial?
Rent konst- betrakta fru Zellman, som komedienne närligt sett tycker j a g att hon vore värd eller en all round artist, hon står dock i det.
Det ä r som kvinna hon har sin en särklass och är en av de få verkligt charme, inte som flickunge.
stora i Sverige.
Hon har ett ansikte, en Herrsidan var stark till att börja med, personlighet och själslig grace som en- d. v. s. så länge författaren öste repli- dast de utvalda artisterna besitta.
Hon i n i Winge gled kerna ur egen fatabur.
får tyglumporna och rekvisitan att leva handlingen med en mystisk mjukhet som och agera med, hon sveper in hela scen- omstrålade hans första scener med en utrymmet med en oemotståndlig vital särskild charme, i de övriga akterna grep charme och antingen rollmaterialet varit han till sin gamla vanliga hjälpgubbe, bra eller dåligt, ger hon en samlad bild gnällig, ynklig och mässande, och fram- av något upplevt och varmt.
Hon över- sagt på det maneret blev inte de moss- sätter all slags dramatik till det enda belupna var inte glosorna helt i nivå roligare.
med sitt Winnerstrand allra bästa rätta språket.
Vid sidan om henne bli flertalet av våra aktriser bleka rollpra- j a g - m e n.
.
.
det ä r något alldeles sär- tande små damer i sista modet.
Tollie skilt med Winnerstrands sceniska varan- Zellman är nästan alltid likadant klädd de, man kan inte låta bli att älska ho- till snittet och man svår ändå på att hon fining och nom.
Han en representerar enfaldig hjäirtevärme kultur och som för- bär det sista skriket i klädväg.
E j a att alltid kommer i kontakt med publiken.
vi hade många till av hennes utsökta kva- litet.
Gösta Cederlund, nyengagerad för tur- Gull-Maj Norin ä r på väg, tack vare néen, visade s i g som ett utmärkt nyför- sin personlighet, att skaffa sig en ställ- värv - alla hans välkända meriter, den ning vid teatern, medan hon ännu kan ypperliga diktionen och sceniska hemtam- så gott som ingenting av skådespelandets heten gjorde att han föreföll som fisken elementära kunnande.
I stället för kun- skaper har hon liv och hennes själfullt, de ytterst få som dessutom vet att man- säreget vackra huvud lämnar inte åskå- Stockholm darna någon frid.
Man tvingas a t t i hen- nen bör komma med kläderna och inte nes anlete utläsa replikernas innebörd, tvärtom.
En sällsynt merit på denna och det ä r sak samma hur hon ä r skru- dad.
Får den unga artisten utveckla sig arenan eller förvandla honom till en snäll i ro och stillfärdigt anamma svenskan demokrat, ä r väl ändå väl naivt, Om man som ett vackert språk, utan tekniska choser, då blir hon ett rikt tillskott.
genom bojkotter lyckas framkalla en för- Den teknik hon behöver kommer hon att vandling hos Hitler, Så vore det nog ingen arbeta sig till, lida sig till eller smila sig förvandling, som skulle linda de tyska till.
Schatteringarna täcka inga större fält, men de äro äkta och själv ä r hon arbetarna till glädje.
Förresten är det inte så uteslutet, att ett ansikte man minns.
mångsidig befarats att en del asociala föräldrar nadslön till att helt bli en socialpolitisk (Forts. fr. sid. 1).
skulle lockas att sätta stora kullar barn företeelse.
(Så t. ex. d:r Burns.)
Men det, som får lida under dylika bojkotter.
i världen för att förtjäna på barnbidra- dithän ha vi mycket Iångt, och de flesta Fångarna kommer att få allt färre mid- Hitler kommer att känna en viss tillfreds- gen, utan att sedan ge dessa barn den av- människor äro säkert mer inställda på att dagsmål, och allt flera av dem kommer ställelse över dylika bojkotter: tack vare andas och spela i lugnare miljö och när sedda vården.
J a g vill inte fästa stor vikt driva socialpolitiken över beskattningen att bli ihjälskjutna vid flyktförsök; och dem kan han få syndabockar för even- hon med tiden får en roll som passar det blir henne bättre än Mrs.
Jordans gör i tea- vid sådana farhågor; vill bara framhålla, som utjämningsmedel.
Och j a g tar nog om arbetet på grund av bojkotter blir tuella ekonomiska katastrofer nuvarande program, tror jag att att vid ett förverkligande av det sista al- icke mycket fel i en förmodan, att den allt knappare, vilka kommer d å att först ken internationella marxismens och inte fortsatta diskussionen i Sverige kommer bli vräkta om inte just de ofrälsta ar- nationalsocialisternas skuld, om det g å r ternativet är de alldeles undanröjda.
Fru Fru Kolthoffs teaterns ' Nu är det givetvis endast i klarhetens att röra de bägge sista alternativens oli- betarna.
galet i Tredje Riket.
Både skyldiga och oskyldiga kommer L.
0: s syfte med hojkotten förefaller intresse de olika reformlinjerna skilts åt.
ka fördelar och nackdelar.
I verkligheten kan och hör och måste inte riktigt klart.
Den skall pågå så att drabbas, medges det i uppropet till Men när det gäller att man kombinera dem.
J a g har inte heller Den sociala barnavårdens länge Hitler ä r kvar vid makten, heter bojkottaktionen, velat beskylla fru Bonnevie för någon så- möjligheter.
dan ensidighet som att vilja frälsa barnen och kvinnorna genom universalmedlet En f fördel med just metoden att betala barnförsäkring.
Vi lir j u tvärtom lyckligt ut kontanta barntillägg sticker i ögonen: - och ovanligt!
- eniga i t. ex. kraven den är lätt att propagera.
Den ter sig på en utvidgad samhällelig vård av barnen före skolåldern, och rädas inte ens för ordet kollektivisering Enda skillnaden är att jag trof man på samma vägar, om man bara ställer framtidsmålet högt och gör kraven hörda, kan nå allt man vill.
Barnförsäkring kan gå an som ett provisorium.
Mången ser, barnetrygden något som vore lättare a t t hastigt genomföra inte hemma.
Hjördis Pettersons kugg- hjulsdel i detta skådespel v a r i s i n knapp- het fullträff.
Repliken kom snabbt, Väl sli- pad Och med en inre, elegant poäng.
Bravo!
Fru Tidblad gestaltade en vugär.
det endast.
T r o r man att Hitler till följd kämpa för demokratin får man inte vara k a l l t beräknande uppkomlingsdam med av utländsk påtryckning kommer att åter- sentimental, heter det vidare.
gatan och gränderna i ett guldgrävarlä- Tredje Riket är ett fängelse.
Inte bara ger som hakgrund.
Nervfullt och med en Iämna riket i socialdemokraternas hän- der?
Eller räknar man med att dylika koncentrationslägrens offer, utan miljo- frän satir gav hon ökad vidd till sin sce- niska silhuett.
Det var skickligt gjort bojkotter skall stegra nöden i Tyskland ner tyska underståtar, som inte hyllat s i g till en sådan grad, att de förtvivlade mas- till nazismen, ä r värnlösa fångar i sitt sorna drivas till en blodig revolution?
Det land.
Är det verkligen sentimentalt, om vore en katastrofpolitik av samma slag man vägrar gå med på en aktion, vars som kommunisternas och nazisternas - praktiska följder - om den utsträckes till a t t medverka till och glädjas åt varje för- många länder - kan bli ett utsvältande i så måtto även lätt att genomföra, som det bara skulle behövas några paragra- fer i en lag för att sätta den i livet.
Re- former via den sociala barnavården blir så mycket svårare, eftersom de förut- sätter ingripanden på många olika punk- sämring av ett helt folks helägenhet, i, hopp om att denna försämring ska främ- ter j a de egna målen?
Vi har svårt att tro även den s o c i a l a barnavården som re- att det är detta L. O. åsyftat.
Men att formlinje har emellertid vissa möjligheter tro sig medelst ekonomiska repressalier att göra sig gillande i den socialpolitiska kunna förmå H i t l e r att frivilligt lämna diskussionen.
\ ' i måste då v i l j a att pro- pagera vissa första etapper: social ho- stadspolitik.
folkskolans underbyggande gen mot varandra.
Man skulle illustre- och därför värt vår första möda.
Skulle så vara, ä r det möjiigt att vi bör ta den Även om jag rik- med fria kindergarten och lekstugor, skol- ra hur systemen verkar för olika familje- som ett provisorium tat en del kritik emot barnförsäkringsfor- läkarinstitutionens utvidgande, uppfost- typer, för ett barn - många barn, en- utbildningsstipendier samma mödrar - fadern-familjeförsör- men, ä r det endast i jämförelse med an- ringsrådgivning Det får däremot inte centraliserade och därmed bättre skolfor- jare - bägge föräldrarna anställda, oli- dra reformförslag.
r i d a något tvivel att den ä r bättre än mer för landsbygden med fria skolskjut- ka socialklasser (kontantbidraget har det nuvarande tillståndet.
Men då skulle s a r etc. etc.
Därjämte måste vi för de ofta föreslagits graderat, så att en ut- den tas med den kalla beräkningen att kostnader, som fortfarande betungar den jämning egentligen skulle komma till fortast möjligt göras överflödig.
Den enskilda familjen för barnens uppehälle, stånd endast inom varje inkomstklass), skulle e j få stänga vägen för de refor- propagera större skattelättnader för fa- mer för samhället i stort, som dock ä r miljeförsörjare.
Så g a r var väg över Den måste tänkas som etapp dagsreformer, om vilka åtminstone kvin- viktigare.
i ett större program.
noväljarna borde kunna ena sig.
Nu har jag emellertid svårt att tro, Här vore tusen ting att tillägga för att att ens den begränsade barnförsäkrin- g e problemet dess rätta belysning och gen ä r så lätt genomförd.
Man brukar på ett allsidigt - och först därmed rik- också framhålla, hur den föryndringen tigt rättvist - sätt väga de olika försla- Ekman Edna Ferbers plus av miljontals fängslade tyska bröder?
Det är inte hela sanningen, att bojkot- ten kommer att drabba både skyldiga och oskyldiga.
Den kommer att i främsta rummet drabba de oskyldiga.
- Jan-Erik Holm.
för stad och land o. s. v. Men detta ble- ve ett helt kommittéarbete och vida mer än som kan uträttas m e d en tidningsar- tikel.
Dess enda uppgift har varit att in- tressera framförallt kvinnorna för den konstruktiva uppgiften att skapa ett ra- dikalt men ändå genomdiskuterat och kringsynt politiskt program för barnens val.
Alva Myrdal.
Viola W. Markelius: Ry s s l and ju s t nu Iändska intellektuella kvinnor så vanliga maskulina posen.
Kraftigt säker, kvinnligt mjuk eller kvinnligt myndig, sitter sovjet- kvinnan vid sitt skrivhord eller sköter sina i Man är tiden i hälarna.
kvinnan arbetar är fullt och jämställd spakar.
Den med nyn mannen, ryska hon fyller sin uppgift, hon intar inte någon undantagsställning, varken förmånlig el- I.
Människorna.
typer, som man ser i trafikvimlet bland ler oförmånlig, hon ä r varken martyr el- en vanligaste frågan då man kom- bilar, bussar och spårvagnar: tibetaner ler hjältinna, om hon fullgör sina åtagan- (Forts. fr. sid.
1.)
med platta näsor, smala ansikten och den inom ett riskabelt eller påfrestande mer tillbaka från Sovjet: Vad är skillnaden mellan här och där?
tunt hakskägg, liksom klippta ur Sven s. k. manligt yrke.
(Passar hon till det giastiskt över det hela.
» Es mutet an Hedins reseskildringar, mongoler med så är det bra, passar hon inte så får hon wie ein aus Bluttiefen dringender Erinne- Det svar man spontant ger: breda plana ansikten, slanka smidiga söka sig något annat!)
Och hon behö- rungsblitz » - såsom en författare oöver- Människorna.
A l l a dessa människor, som man stöter kaukasier med fint skurna drag, mörka, ver inte heller i klädsel och åthävor sättbart uttrycker det.
poängtera någon slags avkönad särtyp på: soIdaterna som postera under det högknäppta rockar, patronbälten och utöver den praktiska anpassning, som yr- Särskilt upplysande ä r en av de cen- röda plakatet då tåget sakta glider över pälsmössor, folkslag som äro släkt med trala uppsatserna som behandlar Schiller gränsen, bondfolket som arbetar på fäl- perser och afganer, folk från tundrorna ket kräver (uniform, arbetsbyxor etc.).
Man vet således aldrig på en teater, ten, ungdornarna som en och en droppa I norr, från bergen, från stepperna och som tragiker.
Författaren gör gällande över Leningrads v i d a torg och öppna från sandöknarna i söder.
usbeker, kir- restaurant, i en spårvagn vem man har att det ä r det tragiska som ä r det cen- platser, de som hänga i soldiset över bar- giser, tatarer.
Ryssland är inte det nå- bredvid sig: en kroppsarbetare, en konst- riärerna till Nevans metallglänsande vat- gorlunda enhetliga land man minns från när, en vetenskapsman eller en politisk, trala i Schillers diktarmission.
Han lät Ryssland rymmer ledare.
Och denna klädedräktens nivel- länge fängslas av den kantska dygde- tenyta.
Eller massan som brådskar och skoltidens geografi.
större kontraster än mellan Lappland och lering ä r uttrycket för en lika uppskatt- an, en filosofi för » slavar », och tyvärr trängs i det hetsigt kokande Moskva, En ny ekonomisk och social struktur Sicilien, än mellan Färöarna och unger- ning av allt värdefullt arbete, som vi i kså alltför Iänge av den koncilianta och färgar alla det dagliga livets detaljer, ska pustan.
En sjättedel av jordens yta, västerlandet inte känna motsvarighet till.
allt annat än heroiska Goethes klassiska I lyser igenom i alla de ofullständiga, där en ny mentalitet håller på att arbeta Uppdelningen » fint » arbete och m i n d r e som syftade till den tama kulturprogram fint » arbete existerar inte längre liksom otillräckliga, tillfälliga enskildheter som sig fram.
Den nya mentaliteten, som svetsar en » fin karl » inte längre ä r den som för- » sköna » människan.
Men på djupet av främlingen sedan skall ordna och sam- tjänar mycket pengar.
Trots att man hans urtyska dionysiska väsen glödde manfatta t i en ~ ~ enhet: bilden a " det nya.
samman alla har övervunnit rasmotsätt- Men det gamla och det nya är invävt, ningarna.
I sovjetmedvetandet existerar verkligen kan förtjäna pengar i Sovjet.
heroismen - der brennende Drang nach Uppfinnare, författare, konstnärer ha i n f i l t a t i varandra, » Rasens » - om man inte någon » högre » eller » lägre » ras, en- Heldengrösse.
Den slog ut i lågor i hans k a n tala om en rysk ras - egenskaper dast sådana som behöva upplysning och tantiem på sina arbeten och en läst för- och typiska reaktionssätt äro så intimt sådana som kunna upplysa.
Man arbe- fattare går ut i upplagor på åtskilliga första drama och den lät sig aldrin helt förbundna med den nya mentaliteten, att tar, studerar, producerar sida vid sida tiotals tusen exemplar - med inkomster nedslås.
Med hänförelse kommenterar man har svårt att skilja mellan orsak och som kamrater i strävan för samma mål.
i proportion: Inom Sovjets gränser kan författaren Moors utrop vid anblicken av verkan, vilket som ä r resultatet av miljö- Den som passar för en post f å r den, obe- han göra ungefär vad han viii med sina den sjunkande solen: » Så dör en hjälte!
påverkan, påtvungen anpassning, efter- roende av rasen.
En hel del av dessa pengar: resa, köpa sig en bil, ho på ho- Tillbedjansvärd!
Som gosse var det min rationalisering.
Hur mycket a " svårig- folk, som före revolutionen pressades tell, samla konst.
Bara inte sätta igång heterna kunna skyllas på ryssarnas even- mellan två sköldar: tsarväldet och de in- företag, där andra personers arbetskraft älsklingstanke att leva som hon, att dö tuellt negativa egenskaper, och hur myc- födda medeltidsdespotiska härskarna, ha utnyttjas.
Och inte heller föra ut pen- som hon! » Medan han med lätt hand ket på det nya systemet?
Hur stor del överträffat förväntningarna i fråga om garna eller växla in dem i utländsk va- låter Kant och Goethe och deras tama av framgången, genomdrivandet, entusi- bildbarhet, receptivitet och självverksam- luta.
T y Sovjet behöver både sina pen- ideal falla, låter han den missförstådda gar och sin arbetskraft inom landets asmen bör tillskrivas den ena och den het.
andra faktorn?
Hur skulle det kommu- Den nya mentaliteten yttrar sig också gränser.
Arbetet ä r den axel omkring och delvis hämmade tragikern Schiller nistiska systemet te sig, genomfört i ett i något som slår en från första ögonblic- vilken både samhällets och den enskildes stiga upp som en klart lysande stjärna på land med annat materiellt och tekniskt ket i Sovjet: den ytterliga enkelheten, liv kretsar.
den nya dionysiska erans himmel.
Vad underlag?
0. s. v, Allt detta är frå- för att inte säga tarvligheten i klädedräk- det nu gäller ä r utvecklandet av den tra- gor, som man måste göra sig själv ten, en nivellering som inte uteslutande giska religion Schiller var på spåren.
Det och som än så länge vänta på svar Man beror på varubrist, ekonomiska svårig- är den sanna tyska religionen!
Den frå- f å r nöja sig med att skumma på ytan, heter eller sommarvärme.
Man kan träf- f a chefen för en fabrik, en berömd skå- gar inte efter dygd och lycka eller efter att se, iakttaga, fråga, jämföra.
despelare eller en succèsförfattare, en av synd och bot, den syftar till heroisk * (Forts. fr. sid.
1.)
dem som hos oss ideligen skulle före- stegring.
» Dess gudom är inte rättfär- Leningrad är fortfarande en europeisk komma med fru, rashund och hobby i hovet påkallat genom utvecklingens dighet, utan öde.
Och denna gudoms stad.
I Moskva snuddar man vid Asien.
den illustrerade veckopressen.
Det kan egen gång.
.Sammanfattningsvis kan om denna motspelare ar inte den goda eller onda Det ä r inte bara den tunga Kremlmuren, vara högsta chefen för en stor tid- diskussion bland en representativt och viljan, utan storhet, glöd, själens heroiska som skapar detta intryck, inte heller ning eller en betydande politisk per- mängden av rikt och barbariskt orna- sonlighet - men hos alla samma klass- mångsidigt sammansatt, till flera hund- spänning ».
ra personer uppgående kvinnoförsam- smala kyrkor, tätt löshet: öppen skjorta och svångrem eller mentöverlastade, Grösse, Glut und heldische Spannung krönta med sammangyttrade guldflim- den långa ryska blusen i linne eller bom- ling sägas, att den utmynnade i tre rande kupoler.
Det är människorna som ull.
den ryska bondens klassiska plagg.
krav: Rättvisare beskattningsförhållan- der Seele!
ge staden dess ansikte, representanterna Eller, om det ä r en sovjetkvinna det gäl- den för äkta makar.
Kvinnornas obe- Filosofin ä r väl tillrättalagd för ett för de omkring 150 olika språk, som talas ler: en enkel kjol och blus, samma dräkt gränsade rätt till förvärvsarbete, även som gifta.
Ett samhällets erkännande i icke-demokratiskt styrelsesätt.
Kom inte inom Sovjet-Unionens gränser, för de som den anspråkslösaste fabriksarbeter- och tala om mänskliga fri- och rättighe- någon form även av de stadigvarande, olika raser och nationaliteter som nu fått ska bär hos OSS.
kanske bara hen i som- ter!
Den tyska människans gud heter självstyrelse och som sända sina ombud marvärmen, en basker över det kortklipp- sexuella förbindelserna utan vigsel, Det ä r möjligt att kvinnoopinionen till Moskva, som ha tillträde till univer- ta haret eller den konstlösa hårknuten, T y inte rättfärdighet.
Ropa inte på förtryck, sitet och utbildningsanstalter, alla dessa man ser nästan aldrig den bland väster- håller på att vakna.
Vad säga männen?
godtycke, militaristisk upphetsning!
Så grundas den tragiska kulturen, så skapas D - Är samhället lig respekt.
Uno Henning var en medvetet instrue- rad kopia av sin store chef - en något makaber instruktion, och hans framställ- ning av den underminerade filmhjälten f å r helt bedömas som en teknisk leve- rans.
Under de senaste åren har Hen- ning gång på gång fått utöka sitt kun- nande med dyrköpta, men även dyrbara, aktrörsknep.
Han har skolats om, och registret börjar bli ganska fulltaligt.
En dag kommer med säkerhet hans chans och den bör tillfalla honom som dubblant till Hamlet.
Det ä r min fasta övertygel- se att Henning sitter inne med både kun- skaper, energi och ett inre, subtilt liv, som i Hamlets roll står redo att f å sin utlösning.
Lagerwall har en tid verkat stillastående flabbig, men som den semi- tiske managern i » Middag klockan 8 » växlade han om och lät replikerna kom- ma med en nyansering och en dubbel- bottnad Poängtering, som gjorde mig fullkomligt häpen.
Inte på många å r kan jag minnas att jag lyssnat till en replik- föring som så subtilt länkat känslan till orden.
Det var en » särdeles » gärning och den visar att den unge mannen läm- nat ekmanimitationen bakom sig och att han växer med stormsteg.
Herr Peters gav sin teaterdirektör med " Man, har för - gripit sig (Forts. fr. sid.
1.)
något fruktade akademiska staden - att hålla rösträttsföredrag på ett möte, där Elsa Eschelson satt som ordförande och vid vilket Uppsala kvinnliga rösträtts- förening bildades.
Fru Hagen blev dess ordförande från dess första dag till dess sista.
Redan som barn hade Ellen Hagen varit upprörd över den i hennes omgiv- ning vanliga traditionen, att pojkarna skulle kostas på så mycket mera i ut- bildning och möjligheter i allmänhet än flickorna, En annan liten tankeställare från ungdomsåren berättar fru Hagen.
I det nygifta unga parets hem i Uppsala skulle det en dag serveras buljong till middag.
Husets herre blev emellertid tvungen att oväntat resa bort, varvid den i hemmet anstälIda hushållsmedhjälper- skan med förfäran kom och frågade: Det är val aldrig meningen att vi skall äta buljong till middag, vi hora fruntimmer??
der alla tider och i alla folk, misshand- lade till kropp och själ.
Vad man har förgripit sig på dem på olika sätt, Tänk på de.
instängda kinesiska kvinnorna med sina inklämda och förstörda fötter, tänk på häxprocesserna, tänk på prostitutio- nens offerväsen och det ekonomiska ut- nyttjandet med underbetalning och ut- svettning!
Och ända in på vår tid går detta förgripande med kriget, som sköv- lar kvinnornas hem och barn utan att de haft något att säga.
Naturligtvis.
tillägger fru Hagen, ör det ett ständigt växande antal kvinnor, som reder sig, som står för sig själva och kommer till sin fulla rätt.
Men jag skulle önska att man kunde ge dem fulla möj- ligheter a t t utveckla sitt eget väsende, sin egenart och att göra sin insats därefter!
* Men - vad skall man göra, säger nu Ellen Hagen i dag för att få kvinnorna mot f r u Tidblad, på det stora hela fyll- med, för a t t få dem att stå upp och de ensemblen bra och ökas speltakten träda fram s i att det inte längre går att och vridscens-karusellningen ä r det inte komma förbi dem?
Jag hyser en djup otänkbart att succèsen blir hållbar.
Önskan a t t kvinnornas lidandeshistoria Elle.
Den anda som genomgår detta till det yttre så akademiska tidskriftshäfte ä r en anda av protest mot » en mänsklighet av pygmeer som tappat bort Hitlers bild och inte har någon plats för storhet ».
Av referaten att döma gå de nya böckerna i samma anda.
I dramer, romaner och dikter för talkör föriläriigas den nazisti- ska revolutionens hjältedater.
» Kampf um Rät felse: I Ester Röhls artikel, Judarna, påve- Danzig », » Ein Trupp SA » - det ä r näs- kyrkan och Luther i föregående nummer tan sovjetrysk pli på sådana titlar.
Man av Tidevarvet förekommo två missvi- är tiden i hälarna.
sande tryckfel.
I stället för .judendo- » Vart har Weimar tagit vägen? » frå- men ä r moderreligionen till världens två monarkistiska religioner » skulle det h a gar den franska » Nouvelles littéraires » i stått monoteistiska religioner etc. Luthers en ledande rubrik.
Frågan klingar som bok V o n den Juden und ihren Lügen ut- ett eko ur det förgångna.
Weimar?
Hur kom - som framgår av sammanhanget!
betryckt man än kan känna sig inför dess - år 1543 - icke 1443. försvinnande, kan man inte annat än er- känna riktigheten av tyskarnas motargu- ment: Om Weimar var en levande kraft så ligger det framför oss.
Det är lätt att nu falla tyskarna i ryggen och göra sig lustig över deras dionysiska rus.
Men något finner man även nu som inger till- försikt och kommer skrattet att dö på ens Iäppar.
Det är det rörande storögda allvaret i sökandet efter det egna.
Även augustinumret av die Literntur, s i be- klämmande i många avseenden, ä r brädd- fullt av detta allvar, detta sökande.
