# ID: svediakorp-per364
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,633
# sentences: 738
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
N: r 38, ..
.
' I - .. *.
.
...
.
-.
S t.
&amp; k h o l 1 Oktobei.
1 9 0 s.
~rsnuneratibnapriti:.
iladaktina: kr.
2: 60 llIiistcrst~muelsgntau 61, eu tr. r: 6011f, s.
.
.
1: ?5.
- Telelouer: L+snummer 10 Bre. '
Allm.
65SY.
Riks- 12185.
Prenumerntion sker sllviil i lnndsorten som i Stockholm B ilarmaste postanstalt eller bok- UtgLtniugstid h.v~rje towdag.
handel.
Ifl Ar ... kr.
4: 50 If2 Ar ... .... I IXediktor 0. ansvarig utgifvarc: I, 1 ELLEN KLEMAN.
Mottegningstid - l: a Milstersamuelsgatnn 61, en tr. Kl. 3-2.
- Stockholm 1008, Aftonbladeta tryckerl.
c.
I..
1 I Post- och telegramadresa: D A a N Y, Stockholm.
Kvinnotidskrifter.
Arg.
I.
~x~cdition och Annonukontor: - - Annonspris: 16 ore per mm.- Enkol epaltbredd.50 mm.
Marginalannons under testen 16 mm: s hbjd .per gang 10: Rabatt: 6 ggr 6 Ofo, 10 ggr 10 Ofo, 20 ggr 20 ' 10, 50 ggr.25 Ofw Annons bor vara inlamnad senast mhndag f.
m.
-.
.
.
\ Englishwoman ' s Review.
8l + vinnotidskrifter i egentlig mening - de namli- ligen, of tast utgifna af kvinnor, lzvilka verkligen liro organ f6r kvinnororelsen, hvilka framtrada som blirare af nya ideer och kraf och som stlilla principi- ella spirrsrnkl under debatt - k o m k a alltid att utgora .gods dokument till kvinnor6relsens.
historia.
Af en alldeles sarskild betydelse blifva naturligen de aldre tidskrifter och publikationer, hvilka.
tillkominit redan i rorelsims.
aydaniags- och forsta bry tningstid och ge- liom h; ilka Miss Antoinette M. Meckenzie.
Rednktiir of Englishwomf~n ' s Review.
man kan flllja hela den fortgilende utveok-.
.
lingen ...
.
En sHdau tidskrift lir Enylishwomnn ' s 7i ' eviao, den .aldsta existerande kviunotidniagen i Eugland, Sifven om- man ej.
kau beteckna den slisoin den-fiirst frarntriidande.
Redan pA sin tid utgaf Oliyer Gold- smith eb tidning benlirnnd Ladie ' s Jfaya~ine, shledes en kvinnotidning - ehuru vi ju p&amp; goda skal kunna antagti.
; att den icke var 11Agon kvinnosakstidning.
SBsorn shdan m h t e daremot Wccuerley Jozw~zal kanne- tecknrts, en visserljgen- till sitt inneh811 skaligen obe- tydlig pul~likation: men soin afshg att tala kvinnor-.
nas sak och.
som redigerades af kvinnor, och llvilken.
utgafs redap i borjan af 1850-talet.
I sjlilfva verket.
- ar det just forekomsten af denna obetydliga - bid-.
af.
ning, som- fbranledde startaudet och utgifvandet Englishwomads Review.
Det var Br 1856, som ma- dame Belloc i ett litet bodfirnster i Edinburg fick syn
p % ett numiner af Waverley Journal.
Hon gick in och valbarhet for kvinnor, den poli tiska rostrattsfrligan och kopte den men farm intet lfisviirdt eller af be- m. rn.
har behandlats i sakrika och uttommande art.iklar.
tydenhet i den.
A s p e n af tidningen hade emellertid Kviunororelsen har i utlandet f oljts med vaket intresse, ingifvit h e m e idden att starta en verkligt god kviuao- och man finner redau i de tidigare Arghngarna intres- tidning, och hon inledde omedelbart underhandlingar sauta redogorelser for fbrh5,llanded i andra lander.
De forsta sju hren af tiduingeus utgifvinde .for- om inkopaadet af Waverley Journal i afsikt att helt omlaggn och omredigera densamma.
Detta miss- floto utan att nPtgra storre forandrillgar intriiffade.
lyckades, men madame Belloc ofvergaf icke sin id&amp;, Under denna tid forvtirfvade tidningen p i ett egen- och aen 1 mars 1858 hade hon tillsanmans med miss domligt siitt till medarbeterska miss Jessie Boucherette, Barbara Leigh Smith kolnmit s % lRngt, att det fiirsta hvilken senare kom a t t aktivt iugripa i tidskrif- numret a£ BzglisiiZvo~~~c~~z ' s Jozmal, som den d5, kal- tens vidare tiden. '
Miss Boucherette, som kcant eu lades, utkom.
Nalnne t forandrades senare till Eng- stark onskan att p&amp; nf~got sat6 deltaga i kampen for en forblittrad social och eltonomisk ' st&amp;lloing fCir kvin- lishjvom an ' s Review.
Det ar dledes i Br jamt ferntio Br sedan den nu norna, fiok p&amp; en jarnviigsstation tag i ett nuinmer af aldsta engelskst kvinnotidningen borjade utkomma, och Englishwoman ' s Journal.
Hou liade frapperats af den har i fir firat sitt femtioArsjubileum.
Det K r, clB titeln men.
kiigte den beredd pP1.
att finna det van- .. den korn till, 1858, kan viil icke betecknas som begyn- liga tomma och platta inueh %ll, sorn bruliade fiirekijmma nelsetiden EiSr kvinnororelsens historja i England men i kvinnotidningar.
Till sin of verraskning och glad je val s %som en tidpunkt, cl&amp; den engelska kvinnororel- fann hon sina e p a gomda ouskemil och framtidafor- sen .bdrjade framtriida i en helt ny och mAl~~edveteu I~oppuingar dar uttalade.
Ron upps6kte aitikelfor- form.
Innehhllet i tidningens f orsta hrgdng anger,.
fnttarna ocb var snart mod hela sin sjal inne i arbetet for huru lifaktigt kvinnorm soka arbeta sig fram och deu sak, At hvilkeu de &amp; gust sig.
hvilka f6randringar i uppfattningen aE kvinnans sociala Efter dessa fCirsta sju br inflirlif vades tidningen stlilluing, som borja gora sig giillande.
E n artikel i under en kortare tid med Alexa~zcl~c~ Mccguzine.
Sam- vid- manslagningen rned denna tidniug visad e sig emel- ftirsta numret, kallad The profession of CG Tec6cJ&amp;e ?-, ror den enskilda lararinnans f 8rhAllanden sbsom guver- lertbic ej lycklig, det hela bar sig icke.
Dot var d % nant i familjer, den dB niistan enda utvag som stod miss Boucherette ingrep och of vertog u tgif vandet af oppen f6r en ung flicka att forsiirja sig genom eget tidskriften under dess nuvarande nalnn.
ITon kvar- arbete.
I artikeln framhAlles nodvandigheten af att stod ej h u g e som tidskriftens redaktor men forblef agare de engelska kvinnorna mBste hjiilpa hvarandra fram af densamma till sin dijd 1905.
FrBn 1870 till 1889 till olika f6rvtirfsmisjligheter ocli att livarje ung arbe- redigerades Englishwoman ' s Reviewy af miss Caroline tande kvinna skulle hafva nlojlighet och rattighet att Ashurst Biggs, hvilken eftertraddes af miss Helen valja den verksamhet, son1 passczde heme, dymedelst Blackburn, soln tillsamnans med miss Antoinette M. afveu banande vag till nya sysselsiittnin$ar fhr dem, Mackeneie skotte redakttirskapet till br 1903, dB miss soin kommo efter.
Ett Ar senare var li ' oreningen for Mackeneie ensam Gfvertog ledningeu efter miss Black- mskaffaude a£ austallning At kvinuor bildad, ocp ge- burns dod.
Det ar med den.
storsta tacksamhet o c l ~ nom denna iippnades 1nBnga nya verksqmhetsf alt for tillgifvenl~et~, som miss Mackenzie sjalf talar om dennn de arbetande kvinnorna.
tids samarbete med miss Blackburn.
Mjss Makenzie Den kvinnliga skolundervisningens hijjande var sager, att miss Blackburn liirde h.enne d l t hvnd 11012 &amp; fven en af de forsta frhgor, som tidskriften kraftigt behofde karma for redigerandet a£ en tidning.
.Miss arbetade for.
Visserligen funhos en he1 del fashionabla Blackburns milda toleram i forenin, mcd hennesfasta r boarding-scliools D, men fR eller inga tillgangGga goda of vertygelse och hennos vidsynta blick kudde ej annat skolor for kvinmlig uagdoln af meclelltlassea.
Enskilcla.
iin utofva ett ' starkt iaflytande p B illa, solii konlmo i skolor startades emellertid, en rorelse for hogre kvin- narmare beroring med henn.e, och miss Macltenzie noutbildning sattes i gb.ng, och 1863 hade man kom- sager sig llat ' va haft det stiirsta utbyte genom umgiibget mit sB lbngt, att lcvinuor forsoksvis fingo taga s. k. rned henne.
Hon var en a£ de n ~ e s t ihardigri och 1oka.l examen i Cambridge.
Tvh %r senme hade de rBtt ofortrbttade arbetare, s o ~ n viil nAgonsin fijrekomkit, till studier vid universi ktet diirstiides och 1867 till- tdltid fardig att laga den tyngsta b8rdan och - aldrig delades dem rfittigheter till examen vid universitetet Eiir sysselsatt for att .icke h.inm hjalilpa andra.
Med i London.
lzeline forlorade kvimosaken en af sina l~iista fijrkiim- Forutoul ~~adervisniugsfrAgan, hvilkea alltid varit par, henues sunda och goda omdome var grundadt pA det narmaste forbunden med kvionor6relsens tidigare pb en iughende och djup kunskap.
skede i hvarje land, har Englisliwo~nan ' s Journal efter Miss RIIackenzie, so.m 1111 sedan sex Br tillhka hand upptagit alla frBgor rbrande kvinnans lagliga, sociala ensam redigerar Englishwoman ' s Eeview, iir f6dd och politiska stallning i sa&amp;hiillet.
Den gifta kvinnans 1844 i Greet Garmouth, dar henaes far vm kyrko- ' stallning inom aktehskapet, henries egendoms- och for ': herde.
' Uppvaxt i ett fiut och.
bildadt prasthem, dar vlirfsrlittjgheter, kvinnois f6rhhUandeu siso&amp; industii- frainstAende persouer ofta ' gastade, fick hon tilfsam- och hemarbeterskor, frtigan om kommunal r~istritt- mans med sina systrar tidigt borja deltaga i sinafualdrars ' '
arbete inom foraamliilgen, undervisa i siindagsskolan, besiika.
ocl1 hjiilpa de.
fattiga, in.
in., 11vilket gjorde att llon liirde k # ~ i n a ocll: fiirstA mr " Lnga af d e svhrigheter so111 sh hBrdt tyngn den och sociala ~~~issf ' ijrhL " llla~: ~clen, arbetnnde klassen.
PA detta siitt forv8rfvade hon en god del lifserfareid~et sAvii.1 genoin berbringen rned de ringare in0111 saml~iillet soin genom sammantrii.ff andet med personer af hbgre bilduing och stora insikter.
AE stor betydelse blef demia fond af erfasenllet fiir Ilenae, niiir 11on senare helt iiigna.de sig At socialt arbete.
Miss Mackenzie ' s fader, solu ernellerticl forflyttats till olika stiiillen, blef utniimnd till domprost i Lincoln samt darefter till biskop i Nottinglmm, men fortfor att residera i Lincoln.
R4iss hfaclrenzie talar med nijje 0111 det utbyte hon hade af det forfiuade och glada.
sallskaps- lifvet i denua gainla stad.
Efter faderns dbd 1578 flgttade fam.iljen till Lon- don, diir miss Mackenzie skaffnde sig en sysselstittning S ~ L S O I sekreterare, ~ hvilken bragte Ilenae i beriiring 111 ed miiuga Biir lrvinnosaken in tresserade personer.
Bland dessa var miss Jessie Boucherette, hvilkeu an- modade I ~ e n n e a.tt tillsnmrnaus ined miss Blackburn &amp; tag&amp; sig redaktiirskapet nl ' English wo1na.n ' ~ Review, hvilket hon, shorn redan namnts, gjorde vid miss Aslnurats 18813 timade frhnffille.
Miss Mackenzie talar ined stor erkfinsla 0111 miss Boucherettes lefvande in- 11011 utgjorde tresse f6r Englishwonlan ' s Review.
alltid en saker tillflykt, ntlr svArigheter uppstodo, all- tid fardig att reda u t e n trasslig hiirfva och g i f ~ f n ett slritert och ti1 lftirlitligt omdijme, Vid hvarje kvartals- haftes publiceranrle lrom alltid: Erin h e m e nkgra er- k#nnnnde, men iihen.
kriti~era~nde ord, och bhda del- a r n a voro af stor betyclelse f a r miss Mackenzie, som darigenom kiinde sig siikrare pAs hvad tidskriften verk- ligen r a r vard.
Englishwoman ' s Review har, under sins skilda redaktiirer och aaslande bclen, alltid I ~ U l i t sig fri frhn allt partitagande.
Den lmr alltid klart behtillit i sikte sitt inhl att arbeta fiir kvinnosaken utan att sluta sig till nhgot politiskt parti.
P&amp; senare tider, sedan den kvin111jga rbstriittsfr8gan i England blifvit b r ~ n n n n d e och skiljaktiga rostriittsforeniilgar bildats, har tidiiingen alltjiimt l u g ~ och ~ t opartiskt fiiljt de olika arbets- ocl: ~.
ka~npmetodema.
I sin egenskap af ksartalspublikation kan tidskriffen.
icke i dessa handelserika tider p&amp; ett ' fullt nktuellt satt ~nedverka, men d e rapporter, som meddelas iifver riistriittsarbetet, gifaa en klar ocli ijfver- skAdlig blick af riirelsen.
Tidskriften utkommer, son1 ntimats, en g k l g i kvartalet, ett grhtt hgfte i oktnv-format 11 % olnkring sjuttio sidor, tjockt soin en liten bok.
Under miss Antoinette M. Mackenzie ' s skickliga ocln insiktsf ulla leduing utgiir Englislnwoinan ' s Review allt fort- farande en betydelsefull insats i arbetet f6r kvinnor- nas sak.
I lugu och.
fast 1rontinuit.et arbetar den ridare pO den utveckling af kviin~orijrelseu, hvilken tagit ny fart gellorn de i tiden jiisande iddemo och ytterligare framskjutna miilen.
.
ELLEN KLEMAN.
Svenska FattigvBrdsforbundets Barnavhrds- afdelningar.
edan februnri ininncl detta Ar har Svenska Fattig- v5rdsforbundet till sin ofriga verksamhet afven lagt ett nrbete speciellt for barn och for ensamt stiiende och nodst~ll ' cla moclrar.
Geno~n annonser i hufvudstadens tidningnr soker forbunclet nu ntt f&amp; denna dcl nf sin ' verkeamhet mern, kand, i fiirhoppning ntt darigenom £ran cle lyckligare lottndes sicln kunna erhAl1a dels behofligt ekonomiskt stocl for salten, clels intressera.de personliga krafter for arbetet bland olyckliga och vnnvhrdade barn.
Afsilzten med nnnonseringen iir afven, att i vidare kret- sar frl spridd vetskap om, att clet existernr en organiea- tio?, som bar till hufvuclsakligt indamiil att soka fylla de luckor, som uppsttltt genom de kanda och er- kiiqda bristerna i vSr nuvarande lagstiftning till barnens skycld, och den storn eplittring, som kiinnetecknar sam- hallgnrbetet pK clettn oinrAcle.
Att afdelningarns icke egentligen skola behandla sidana fall, som tillhora, offent- lign myndighet.ers verksamhetsomr&amp;de, siilunda uppta- gancle en konkurrens mecl clessn, borde icke behofva 95- gas.
Men hvilkn dessa fall Era, d5rom hnr den enskilde, som pH sin viig pHt r#ff,zr ett vanv5rdad t, rnisshandladt, fiirsumrnt$t eller vilseleclt barn, svilrt att cloma.
n e t 5r dKrfijr meningen, ntt afdelningarna slrolrt upptaga och utrecln hvarje till desnmmn nnmalclt fall for ntt sedan nntingen beforclrn cletsnmma vidnre till vederbiirande officiella institution eller ock Ibta clet kommn, under af- delningens egen behandling.
For att barnavArdsafdelnin- gen slrnll Icunna nH s: ' 1 nxinga fall sorn ~niijligt, biir emel- lerticl hvnr och en, som FHr khnnedoln om ntt el; t barn vnnvArdns eller rHknt pa afviigitr, eller ock pAtrKffslr tiggande barn, diirom onledelbart gora anmalan till barna- ~Krdsddelningens expedition (se annonsen).
Har i Stockholnl hnr, soin niimntcs, scdan sistliclne februnri m&amp;nad Sveuska Fattigvi " lrdsforbundet haft en bnrllavhrclsafdelni~~g i verksamhet.
Den tidy sorn gAtt, sedan denna stnrtndes, har gifvit m h g a bevis for, att clylika b: ~rnnvArdsafdelning~r hafva en stor uppgift att fylla.
Fijrbundet kommer diirfor att nrbetn for upprat- p ?i skilcla platser i vHrt tnncle nf barnav: " lrdsafdeli~ii~g.zr land och stiir i detta syfte till tjinst med upplysningar.
till f ijr saken intresserade.
Till fiireiiingen V~ks&amp;llihet~ hem i Stocklrolin har ankedrottningen ofverlamnat en giifva a£ 500 kr.
att clisponerns for he~.nmets uppsiltt~&lt;ing aamt cliirjiimte ut- lofvat ntt under tre 8r understodjn hemmets verksamhet niecl 300 kr.
Hrligen.
I&lt;ronprinsessan har likalecles utlof- vnt att under 3 51: bidragn med 100 kr.
Hrligen.
Tid skolkiiksko11g1-esse~i i Preiborg den 29 och YO septeinber fr,zml3gger froken Sigrid Melander en redo- gijrelse fBr Preclrika-Bremer-I~orbuntleta Jandthush&amp;llnings- skolas orgnnisat.ion och verksam het .. Froken Melander ar anetKlld stisom skolans Iararinna i tradg %rdsskotsel.
De norska kvinnorna och rostratten.
I anledning av artikelen, Allmiin rbstratt &amp; t Norges kviunor:, i Deres serede blad nr 33 d. a,, er jeg saa fri at be om pjads for uogle bemerkninger.
- Den kongelige proposition om indforelse av almindelig stem- meret for kvinder paa, samme vilkaar son1 for msends, der i statsraad av 19: de august d. a. samnen lned endel andre meget vigtige og ytterst liberale for- andringer i grundloven, er besluttet fremsat for Nor- ges storting, er kolnmet meget overraskende for os stemmeretssokende kvinder.
Glzdelig overraskende naturligvis!
Den er ogsaa koininet fort, fortere end vi hadde ventet, idet man ~ n e n t e at wvore msend~ forst vilde se hvorledes de nye stenmeberettigede vilde utove sine pligter soin statsborgere, iuden de gilc videre.
Da norske kvinder fik, fiirst sin kommu- nale, og saa i 1907 sin statsborgerlige stemmeret rned valgbarliet i kommune og stat, var der vistnok glsede i kvinderaes lejr over sejeren som var opnaad, men vi betragtet dog deune som kun halv vundet.
Alle de sorn gjennem de mange aar - sideu 1886 -- har arbejdet for kvinders stemineret, var ikke helt for- nbjde, fijlte sig ikke belt tilfredsstillet.
Vi fandt at retfcerdigheten ikke var sked fylclest, a1 den stund der stod en he1 skare kvinder utenfor, mens d l e ~nsead var sluppet ind.
Hver gang kvinder i Norge, gjennem de to stemnieretsforeuinger, har indsendt petitioner ti1 storting 9g regjering, har det altid vreret sagt, at vi krseve t s telnnieret sTaa samze heti~zgelse~ 8om 91zt~rnch.
Og efterat stemmeret blev almindelig for alle insend i vort land, har kvinderne ogsaa krsevet den alwzi.ncle- lig for sig.
Farst naar det krav vnr efterkomrnet, var efter vor mening retfrerdigbeten f uldko~ntnet.
Det kom ogsaa noksaa uventet i 1907, at endel av os virkelig fik politisk stemmeret., og uagtet soin sa.gt glaeden kun vnr halv, hadde vi forelobig intet andet at gjijre end at ta iinod den, og saa arbejde videre.
Der var vistnolc et eller et par av Landskvinde- stelnmeretsforeuiilgens mindre led -- blandt de yngste og siclst t,ilsluttede -- i smaabyerae, hvor det l~adcle vreret vnnskelig at ' faa led overhovedet, son, mente at nu kunde det vsere nok.
De vilde ikke gaa videre - ialfald for det forste: det gik for fort for dem.
Og det kan de forsaavitt ha ret i, det er gaat fort, fortere end vi hadde t m k t.
Tiltrods for de mange aars ar- bejde og kamp!
De p a r led faldt imicllertid tilfijje, og forstod att der iniatte arbejde ' s videre for dein son1 endnu var utelukket.
Jeg trorjkke det faldt en eneste a v.
forkjremperne, eller dem som g j &amp; k ~ e m alle de mange aar hadde staat saken nser, at nu kunde aarerne lsegges op. L.
K.
S. F. sendte ulniddelbart eftemt sejeren for de enkelte kvinder var vundet:, ehpetition ti1 stortinget, i hvilken der fordredes ab~zindelig stern- mrewt f o ulle ~ kvincle? *.
Dette krav er det silnrne som har vseret sendt 11vert nyt storting -- hvert 3: dje aar alts % - siden forellingen stiftedes.
i 1898.
.Og L.
K.
S. F. har aldrig - ifijlge sine love - ifolge sin exi- stence alltsaa - kunnet seude andre petitioner.
Vor anden stemnieretsforening, som er en landsforening, har, saavidt jeg erindrer, kun 1 gang sendt alter- native forslag, men det priucipale har altia rieret spaa samwze vilkaar sonz nzmzds.
End yderligere vil jeg meddele, at straks eftera.t vi fik von politiske stemneret, koin der foresporgsel ti1 os, bm vi n u agtet at melde vor landsorganisation ut av Den Internationale Kvindesten~inerets .Alliance.
Paa dktte svarte L.
K.
S.
F: s formand bl: a.: L.
K.
S.
F: s program har altid vseret at arbijde fo?
like stenimeret rned msendene.
Jeg haaber at " ~: i ikke skal kotnrne ti1 at svigte dette program, inen fortssette, og gjore yort bedste for at alle yore sostre -. '
de norske saavel.
som andre landes kvinder - snart: skal opnaa det sarnine held soln v i har hat.
Vi ail .paa ingen inaate n e d l ~ g g e vort arbejdes.
- Naar det i artikelen i Deres serede blad sies om de norske kvinder: u bland kvinnorna sjalf va.
synes det emellertid, son1 om m h g a icke ktint niigot starkare l~ehof af att nu fijra striden vidare utan att en viss trotthet intr#dt och ined clen en b j e l s e att tills vidare slli sig till ro p&amp; den sunna segernB - saa er dette i hbj grad missvisende.
Der arbejdes og.
~ i bli l ar- bejdet videre, indtil alle norske kvinder: de arbejdende, gifte og ugifte -- cclle - har opnaad det som cort ste~nrneretsarbejde altid liar gaat ut paa: fzdd jevn- hyciig7zet med mtEnd i stat og kom ?~zune.
Likesaa sikkeft er utsprunget av et demo- som stemineretsl~evsegelse~~ kytisk princip, likesaa visst er det at de norske stem- rner etskvinder a1 d~ig Izar ment a t p i v i l i y e ~ e de ernkelte.
At L. I&lt;.
S. F. paa Lillehammer-motet ikke tok en kraftig position ti1 spbrsmaalet altnindelig stenmeret for kvinder, kan ingen mere beklage end vi som ikke kunde vzere med der, og jeg kan desvzrre ikke pa.ata ' mig at forklare grund.en ti1 hvorfor dette ikke skedde, Vil bare bemerke at det hos mange.
av foreningens inedlelnmer liar vrekt opsigt og misnoje.
Men at L. I&lt;.
S.
' F: s medlemmer og de Bvrige stemmeretssokende kvinder i vort land ikke hviler i sit arbejde for maal-et er naad, derfor borger blaudt andet de to sternmerets- foreningers freindeles bestaaea.
Om man stills vidare hade en biSjelse till att sl % sig till ros, saa hadde man n u ophsevet foreningerne og overladt valpladsen ti1 arbejderpartiets lcvinder at sbrge for sig selv.
Men se det gjor vi altsaa ikke, da det ikke falder os ind at aoje os med begrxmset stemmeret, m a r n m n d har almindelig.
Naar kvinderne i 1909 for fijrste gang skal gaa ti1 valg ' paa reprmentanter ti1 stortinget, vil S m y r n a, A r g a m a n, Kos- tnos, R a d i u m.
A x m i n s t e r.
K i d d e r m i n s t e r.
R o c k m i n s.
t e r.
~ e h e t, 6 r u s s e 1 rn.
fl, i alia kvalitdor och storiokar::.
:::: E n g e l s k a Magasi.net Drottninggatan 3 1 Orienfaliska flattor och otriga Atpassade mattor, s8som
de sikkert vise;.
at I i L.
K.
S.
F: s love ikke er .dode bogsta.ver, men ved interpellationer sorge for at deres s t e r n e r kun gives .de reprssentaater - mand- lige el.
kvindelige - sorn vil forpligte sig ti1 at stotte Midt emot mig sutto tv8 unga man.
Af deras samtal kunde jag forst %, att den ene var medicinare, den andre jurist.
Plotsligt f %r den ene af dem ogonen pA rostratts- market i uppslaget pA min kappa och vander sig till kamraten rned en hviskande frhga, shvad det dar market kvindemes krav paa ak ?zindelig stemv~zeret.
- betyder?
2 D % den tillfrhgade upplyser om, att det ar kvinnornas Saa maa det tilslut vere mig tillat at uttale sorn mit inderligste haab det onske, at det ikke .mas vare internationella rostrattsmarke, utbrister han lifligt: ~ D e t ar ju riktigt vackert!
Det mAste ja.g ha fatt i for att lrenge, f6r alle svenske kvinder opnaar a t faa politisk f % nAgra till utdelning bland mina kvinnliga bekanta - stemmeret, saa hele norden kan bli en kjrede av frie rned villkor att g % in i foreningen, forsths.
Kvinnor aro kvinder.
Ned beundring liar vi fulgt det dygtige og sH troga att fA in i foreningar, Bfven nar intresset finnslu.
, Sedan denna lilla handelse,, fortsatter den unga energiske arbejde I har h g t for dagen i jer lands- organisation, og a r ganske hjerte haaber jeg at de .flickan,)) bar jag market s % demonstrativt sorn mojligt.
svenske m s n d sorn n u v d g e s ti1 jer rigsdag, og som Suffragetterna bara sina sandwiches for sin rostratt, skulle .dA inte vi agitera rned vArt lilla finn, eleganta vil komme ti1 at sitte inde rned magten, maa forstaa, foreningsmarke?, .at slike krn.Eter sorn de svenske kvinder liar vist sig a t eje, kan Sveriges land og folk ikke la ligge ubrukte.
Friln Tiirna: folkhiigskolas fiir kvinnor verksalnhet .Deb har de ikke lov til.
under den 28: de larokursen sommnren 1908 meddelas foljande: Kristiania 9: de sept.
1908.
Den tjugo %t tonde larokursen, sorn borjades lordagen Med hojagtelse 25 april, har besokts a£ 61 elever.
Af dessa tillhorde den FR. MORCK.
36 VHstmanlands lan, 5 St. Kopparbergs, 4 Uppsala, 3 Gafleborgs, 3 Jamtlands, 2 Stockholms, 2 Bohuslan, 2 Till svar pB froken Fredrikke Morcks ofvan publi- MaImohus, 1 Sodermanlands, 1 &amp; tergotlands och 1 cerade bref f B vi framhhlla, att YBrt uthlande i saken Kristianstads lan samt 1 Stockholms stad.
Elevernas medelllder.
var vid intradet 19 Ar.
grundar sig ph Landskvin.destemmeretsforeningens re- Den forsta lkokursen vid den ' nya afdelningen inom presentanters hhllning vid Lilleharnmermotet, hvilken var folkhogskolan: Husmoderskolan, tog sin borjan onsdagen shdan, att froken Agnes Lie i en artikel i Nylsnde ansig den 6 maj rned 16 eiever - det hogsta antal denna sig uppfordrad att plipeka, att f oreningens inedlemmar afdelning har plats for - samt pdgick ungefar en vecka icke borde glomma 5 I i sina stadgar - stemmeret paa in i augusti mlnad.
Eleverna har representera: 10 st. lan, 4 St. Kopparbergs, 1 Gafleborgs och samme bethyelse sowz for fiztznd.
Att L.
I (.
S.
I ?.
p i Vastmanlands, 1 Malmohus lan.
Deras rnedelillder var vid intradet detta mote icke tog en kraftig position i frhgan, sager ju nAgot ofver 21 ir.
froken Morck sig ocksB beklaga, m e n kan dessvarre icke Det eammanraknade elevantalet vid s %val den kvinn- phtaga sig att forklara grunden diirtillr.
Att utanfor liga skolans bbda afdelningar from vid den manliga folk- sthende, sorn icke heller forstA orsaken, draga den hogskolans och landtmanna~kolans kurser har detta l a s h uppgatt till 140 - den hogsta siffra, sorn hittills nAtts.
slutsatsen, att en tillfallig trotthet och olust att n u fora striden vidare forsports hos kvinnorna sjalfva, Br - jb forklarligt.
Emellertid se vi med stor gliidje, om s&amp; ej ar forhAllandet, och acceptera alla de skal froken Folkskollararinneseminariets i Stockholm M ~ r c k anfor daremot.
Frbgan - albntilz rostratt for nybyggnad.
kvinnor lika sorn for man, utan n %got streck -- har ju ockse behandlats n u senast ph internationella rest- lekommen anledning f i vi p %peka, att vi vid rattsalliansens kongress i Amsterdam, och enhalligt besiik i det nya folkskoleserninariet ingalunda enade sig alla landers representanter om att endast for bishgo, hvad byggnedens arkitekt, h r intendenten Gustaf under denua betingelse vore saken slutford.
Vi tro Petterson, hiir iistadkommit a£ arkitektoniskt viirde och ocksk darfor, att de norska kvinnorna icke kunna nOja skonhet.
Dh vi i vAr artikel uppehollo oss vid rektors sig med en partiell rostrattsreform utan verkligen ar- insats, syftade vi, s&amp;som sammanhanget visar, dels p % att beta vidare p$ frAgaas slutgiltiga losning.
Till sist ett tack till froken Morck for hennes varma han tagit initiativet till heln foretaget, dels p % de ur ren pe- dagogisk synpunkt fullandade detaljerna vid larorummens ord om de svenska kvinnorna och deras arbete och inredning, hvilka tyda p %, att har hade en larare, och all- for hennes djupt kanda ijnskan, att de snart matte n&amp; sitt.
m a.
Det &amp; r oss en gladje att veta, alt rhrt deles sarskildt en senzinarielamre, varit rned om anordnin- garna.
Endast den, sorn sjalf under l h g a Ar skott ehdan arbete filljes med intresse och goda onskningar.
undervisning, kan forst % och uttanka dylika detaljanordnin- RED.
gar.
Detta ar ju en sak, som icke pA niigot satt kan for- ringa viirdet af den storartade insats, hr intendenten Pet- terson gjort genom skapandet af den vackra och monu- Riistriittsmiirkets propagmtda.
Af hvilken betydelse mentala byggnad, som nu intager det gamla seminariets det 5r att bara det internationella rostrattsmarket, framg %r a£ foljande lilla episod, sorn, berattats oss af en ung dam plats borta vid Prastghrds- och BjorngArdsgatorna.
RED.
tillhoiande ~ o t e b o r ~ F. s I&lt;.
P.
R. rDet var i spkrvagnen.
Mobeltyger, Gardiner, Portierer, Linoleum \ Stort urval af nyheter inkomna Engelska Magasinet +E- Drottninggatan 31
494 DAGNY Santa Finas stad eller La citta delle belle torri.
.
Ett resemi ?ne frKn Itnlien.
R ar vi kommo ut ur stationshuset vid Poggibonsi, sjbar och - ja det lir omojligt att- beskrif va.
B -.
var det som om vi kommit rakt in i en svarm ~ P r a r i e r!
muttrade ~ vi fbraktfullt till hvarandra.
4 af retade bin, sB surrade alla kuskarna omkring oss, Nu trafvade andligen ~Lellaw in rned oss genom, under det de strackte upp sina piskor.
Vi stannade stadsporten, och kusken i den tomlna va.gnen vaknade.
och .. ofverforo hela den hvasande pojkhopen rned kri- och gaknade sin hatt, hvilken han p i den danska.
tiska blickar, och s i ropade min reskamrat rned ofver- pappans begilran fick igen.
Ulisse fbreslog oss att.
lagsen siikerhet: dJlisse Pogni!
W, namnet pd en kusk, stanna vid albergo, Leone Biancoa, och det gjorde vi.
som hon fhtt uppgift pfi, darfor att han kunde tala Dar blefvo vi vanligt rnottagna a£ varclfolket, och den franska.
Han var just tagen af de 6&amp;da danska her- vackra dottern, som man kunde kbpa vykort med rarne, de enda uto~n vi, som skulle till Ran Gimignano, portratt af, serverade oss kaffet.
men hastigt och lustigt bytte hall plats ' Sedan ghfvo vi oss ut p i upptackts-.
med pglingen pb vagnen bredvid, och vandring i staden, och efter en ener-.
sh bar det i 11a.g.
gisk strid med guider och gatpojkar.
Landskapet var mycket kuperadt, fingo vi andtligen efter egen hAg och ltulle vid kulle och vinraukor mellan foljande B~deckers anvisningar ta oss.
fram till rfidhuset och domen.
~ t ' t traden.
.
Sedan r i Bkt ett litet stycke forbi ett medeltidsfaste uppe pa a .en nf det forst&amp; som tilldrog sig v&amp;r upp- hojd, skymtade vi i fjarran .la citth m8rksamhet, uar vi kommo in i stora delle belle torris med sin.a tretton torn, salen i rtldhuset, voro ett par gamla diir den lLg hogt, hogt uppe och shg taflor med scener ur Santa Finas lif, ut som en enda stor fiistning.
Vagen mhlade pfi tra.
De forestallde, hur Santa Fina bofade sjuka, chef ut onda gick, som sagdtl, fratn genom vinod- lingar, och man kunde tanka sig, hur andar - mycket drastiskt afbildad t, vackert det skulle vara, nar vinet blir en stBr och klamnler den stackars be- moget och sedan under skorden,, niir.
sa.tte p % magen, och db hoppar en vagnarna, dragna af de stora hvita ava-rt fl.5iderrnnsd j5tSvul " upp ur iliunnen oxarna med vlildiga horn och roda pd honorn, under det Santa Fiaa stir trasor dinglancle i pnnnan, iiro fyllda bredvid och stracker ut handen A San Gimignano.
med drufkorgar.
N&amp;r ett sadant fik- rDe rackra t.on~ens stnd.~ vidare huru hon besvor en eldsvida och till sist hur hon l i g p i sitt ytter- don kommer koraiide p % San Gimig- nnnos smala ggator, stota oxarnas horn ngra phi vaggarna, sta och rhttorna sprung0 omkring heme pd sten- och m$inniskorna m h t e riidda sig in i portgAngarna, golfvet,, for att Santa Fina var molto poverella~, under det vainen vid korsvennens slag och rop skram- sade vaktmastaren, och det glindrade till i hans grad- lar forbi.
Si ' stn halftimmen bar det standigt uppfbr, svarta ogon.
Sauta Fina tycktes vara S m Gimigna- staden var alldeles dold bortom vagens krokningar, nos M a iilsklingshelgon.
Ho11 lefde pB l200-talet, dog hiistarna lunknde, kuskarna gingo bredvid vagnarna den 12 mars 1253 eaclast 16 &amp; r gammal.
I3enues och prntade, utom en kusk, som korde bredvid oss i rykte har for ofrigt trlillgt anda upp till hoga norden.
en torn vagn och som lade sig ned p % botten a£ vagnen Det finns en bild a£ henne i Hattula kyrka i Finland, och somnacle O G ej ~ ens vaknade, n k dauskarnas pojke dar folket brukade auropa henne mot rhttor.
Uto~n dessa taflor fanns i rkclhuset ett helt rum snappade hatten af honorn - och vi tycktes aldrig med ganila stiliga, blommiga fajansburkar, miirkta med kornina fram!
Ulisse underhirll oss mycket s n u t hela tiden, han S. F. frAn Smta Finas apotek.
Diix var en he1 upp- bade lart sig franska genom att dasa i bockerr, sattniug, varierande i form och storlek och praktiga i och han var god van rned mhnga utllindningar, som linjer och ornamentik, mycket roligare an den s&amp; be- han skjutsat; hau hade kolorerade vykort frhn .alla romda inredningen i Farmacia Maria Novella i Florens.
viirldens ltinder men inte frhn Sverige, sfi det mfiste Till dessa ~ninnen af Santa Fina kom s i henlies vi lofvn att skicka honom.
Vi fingo hans tryckta kort kapell i d6men rned marmoraltare af Giulio och Bene- for att.
kuana rekommendera honom till resande van- detto da Majano, ti hvars reliefer framstalles, Ilur Santa ner.
rAr det stora prarier i Sverige ?~ - 2 0, nej, Finn uppvacker en d6d saint heunes egen dad och berg,.
riktiga snoberg i norden och floder och m h g a begrafning, och rned Dornenico Crhirlandaj.0~ ber6mda '
Santn Finas clird.
Frcsli nf Domenico Ghirlnnclnjo.
fresker, af venledes visande hennes dod och begraf- ning, af hvilka den ena.
fimes afbildacl har och pB hvilken phfven synes komma svitfvande i det lilla helgonets sista stund.
Pd den aadra.
begrafnings-.
scenen, finaas mdnga adelsman och priister och borgme i 1200-talsdrakter, mgcket typiskt och intressailt nihlade.
Det sldr emot en, nar man betraktar denna fresk, en flakt a.f medeltid och riddartid.
En lie1 procession med fanor och standar foljande ett litet femtondrigt jung-.
fruhelgon till grafven!
Mgcket troligt 5ir, att Santa Fina liksom Santa Catharina rn&amp;ngen gBng f8rsokt.e m&amp;la fred mellau guelferna ocll ghibellinerna, dd partistriderua just under hennes lif st-odo heta i San Gimignano och stadens stolta, nobili forsvarade sig mot hvaraudra i sina befastade torn.
I-Ivar.
nobili skulle ha ett torn pk sitt palats till tecken pd sin bbrd, och sp&amp; den tiden var har mbnga fler au tretton torns, sade vdr morkogde vaktmgstare i r %dhuset, smen de evinnerliga striderna inellan guelf erna och ghibellinerna forstijrde hela staden,.
Ar 1299 talade Dante i r8d- sa.len for f orbund med guelf erna, hvilken tilldragelse &amp; r bevarad i minnet genom en inskrift, som vi laste p&amp; salens viigg bredvid den gamla vaggfasta banken, hvars en g %ng praktiga inliiggning till storre delen fallit bort.
Efter att ha njutit af alla de beromda konstverken af Lippo Memmi, Benozzo Gozz,oli, Filippino Lippi m. fl.
ocll atit lunch ph Leone Bianco, strofv ' nde vi p % mhfh orukring i de pittoreska snld smala gatorna mecl sina lnurar 6fvervusna af klangrosor och mur- grdi~a, sina ldga, dunkla hvalf, sina sopliogar och backar upp och ned.
Men det var niigot oerhordt, att tvh framlingar gingo omkring p&amp; egen hand, och s&amp; fort vi stannade, fingo vi en skock af ungar omkring oss, som fr %gade, om vi inte ville se det eller clet eller om vi d % Atminstone inte ville kopa frim&amp;rken till v&amp;ra vykort.
De pigga italienska gatungarna larde kanna igen oss pk de fb timmar vi vandrade omkring dar, och nar vi omsider kuskade i v&amp;g med Ulisse igen fiir att taga ' kviillsti~get till Firenze, var det en spjuf- ver, som bockade sig mycket a.r&amp;gt for.
oss och kopade hogst ironiskt: ~ a c k sk mycketkor alla drickspen-,, ningarna!
D Nej, riddartidens traditioner hade do&amp; icke alldeles forsvunnit ur San Gimignaao, de striickte sig t. o. m. till Poggibousi!
Vi hade inte ifrBn borjan fiireti ?~tt, att Ulisse bodde i Poggibonsi, sb att vi ej kunde betala houonl efter Bmhckers tam, dd han skulle ha vmt- pengar, eftersom vi ville ha honom till Aterfarden ocksB.
Men vid uppgorelsen ville han inte allcleles krafva ut.
sin ratt sfor att vi skulle ha ett godt in:.
Och vBr gernytljge fa.chino- (b&amp;rar) - tryck af fiirden~ gubbe ' i Poggiboiisi ofverrackte oss rued det soligaste leende ett par rosenknoppar hvar.
sSatt dem i vatteh, sh iiro d e.
frisks i morgon ocksb, sade vhr svarte, solbrtinde, snlutsige riddare, dar han stocl och smklog p % perrongen i ' sin smutsiga, randiga blus.
Det gjorde jag, och dageu diiqrp8 kunde jag stita med en stor, harlig ' 1n6rkr6d ros.
Inte vet jag, om Santa Fina hade sitt finger med i det unclret, men nog ltunde det 11s varit heme vardigt.
.
.
Riksdagsmannavalen.
i hafva vunnit mer an vi vdgade hoppas.
Re- sultatet af valen ofvertraffar vira djiirfvaste for- viintningar.
Vi a.ndas Bter ut efter striden och span- ningen, och i medvetande om ett intensivt arbete se vi med tillfredsstallelse tillbaka pd irets valkamprrnj.
Vi liafva vunnit mdnga vinster i antalet anhangare ' i riksdagen, men detta ar inte allt.
SBsorn aldrig forr her vds frBga trtidt fram sbom en,aktuell politisk frkga.
Vdrt rostriittskraf har blifvit kandt of ver liela landet, det liar debatterats PA moten och i pressen, Sveriges manliga medborgare liafva f i t t klart for sig, att vi ej lftta oss noja med form riksdagens beslut.
fullt monterade med kuddar och ofverkast i moderna monster.
KF.
101: - 9 120: - 9 145: - 9 161: - Qf Rostrattsstriden i v&amp;rt land koinnler ej att afbldsas, forr an kvinnorna tillerkannas samma rattigheter som mannen.
Den kvinnliga rostriittsfr&amp;gans stallning liar klarn at.
De nyvrrlda riksdagsmannen hafva varit tvungna be- stiinlma sill hAllning till densamma.
Mdnga, om hvilka v i forut ej vetat, om de sltulle plnceras bland an- hangare eller motstAndare, liafva i svaren pA vAra frAgoformu1a.r lklart sagt ifrAn sin Bsikt.
ICvinnori~as rostratt oc11 valbarhet ilr .en programfriga, pb hvilken de blifvit valda.
Hbgerman bland v&amp;ra anhangare Bro bundaa af sina uttalanden och fria att, afven om ----,
-.
partiet icke skulle upptaga v %r sak i riksdagen, gifva ut- tryck St sina hsikter.
Liberalerna aro, for sS vidt de ej i dema punkt reserverat sig, valda pcS, programmet rost- ratt Bt kvinnorna och st8 infor sina valman till wars for, huru de handla i denna frhga; likasi social- demokraterna.
Valstriden har afven ytterligare klargjort partiernas stallning till v i r frhga.
Hogerns var for- utsedd.
Vi veta nu, att oaktadt vi bland hogerman- nen hafva m8nga pcrsonliga vanner, tror detta parti sig bast hafva gagnat landets och de moderataref ormviln- nernas sak genom att ftir narvarande utesluta hoger- kvinnorna f r h politisk delaktighet och medverkan vid arbetet for hbgerns intressen.
Daremot hafva libe- ralerna, som klart insett, huru politiskt oklokt det vore att under vantank tid stota bort den till alla partier lika erbjudna kvinnliga hjalpen for att sedan behofva nedlagga ett stort arbete p i att Btervinna de bortstotta, och.
som under valarbetet lart sig uppskatta kviunornas medverkan, allt mera.
.
inbjudit till sam- arbet-e.
Tydliga.st framtrader denna situation i Stockholm, satet for de olika partiernas ledning.
Flere af d8r uppstallda hogerkandidater hafva forklarat sig shsom anhangare, ja en till och med soin radikal anhangare.
Men b valmote har det bestamdt sagts ifrSn, att med kvinnorna vilja de intet hafva att gora.
Det satt, hvarpb ett mote skrek ut sitt nej shsom svar p i den framstallda begiiran att f8 interpellera och det satt hvarpl~ interpellationen mottogs (det hemstiilldes att den icke skulle besvaras), utgjorde ett tydligt bevis pi, att hogervalmiinnen i ifrhgavarande krets ej anse kvin- noria s&amp;som likvardjga medborgare, ' hvilkas Hsikter, lbt vara att de kunna vara dem frammande, aro varda att profvas oc11 respekteras shsom uttryck for en med- manniskas stSndpunkt.
I skarp nlotsattning hartill sthr liberalernas inbjudan till en kvinna, att % deras stora valinote framhgga sin Ssikt om v8r rbstratts- frhga och de liberala kvinnornas stallning till partiet.
~ M e d segern i Stockholm liar inseglet blifvit satt p8 Arets valrdrelse~ sB inleder en vanstertidning sin ledare om valen i Stockholm, och kvinnorna gora riled afseende p % sin rostrattsfrbga af fullaste hjarta dessa ord till sina egna.
Vhr kanske intensivaste motsthn- dare, den som diva1 i riksdagen som i sin tidning talat emot oss med sS mycken ifver, rednktor K. Hildebrand, har fallit.
Af de sex som forra Aret ta- lade einot oss i riksdagen BterstSr nu blott L.
J. Jans- son i Djursatra.
Skall han ensam komma att lltgora ledare af motstindet?
Det fSr kommande riks, I; ut- visa.
Vi ha ej anledning tro, att nSgon af de n j Ida riksdagsmanuen ar villig att i denna frSga axla L * ar Hildebrands eller Geijers mantel.
Herr Hildebrandt I1 ar ej den enda vinsten for rostrattsrorelsen i Stockho.
.
Genom bestiimdt uttalande bekriiftade herr Hammarlu:.
sig shsonl motsttlndare, och f B vi shledes i hans a gbng rakna en vinst for vv&amp;r sak.
Dessa aro viusterm genoin upphbrdt riksdagsmannaskap, men darfor icke de enda.
omval Sterfinna, vi sAsom represen- en om ~un~hammar mobler, utf6ras i ' alla trHslag och - - - solidt stilarter O C rnodernt ~ - - - tanter for Stockholin rnhnga af v %ra sanna vanner.
Sarskildt markas borgmastare C. Lindhagen och dok- tor I (.
Kjellberg, i n o e alla .omrhden kvinnornas trogna forkampar.
Friherre E. Palmstierna har redan visat sig vardigt st8 vid deras sida, Vi behofva bara tanka ph hans uppoffrande arbete under forliden vinter i Landsforeningens for F. I .. P. Rs samhallskurser i Stockholin for att vara forvissade om, att Ban kraftigt kommer att arbeta i riksdagen sbsom mSlsman for vSra kraf.
Men ej blott i Stockholm, afven i landsorten upp- visa de efter den 20 september skedda valen glad- .jande resultat.
I U2q~sala har shsom vi hoppades professor Eden besegrat hogerkandidaten, akademisekreferare v. Bahr, en anhangare af 2 uppskofspolitiken D, och ' darigenom har vHr friiga for sin losning ej blott att pSrakna en .rest mer an forut utan afven .vunnit en varm van i riksdagen.
I Soclermanlands Z h ar stiillningen ofdrandrad.
Genom valen i Nykbping och Eskilstuna har lands- hofding Width, ej liingre dtirstades valbar, ersatts med ell socialdemokrat och E.
K.
Kropp i Eskilstuna Atervalts.
I ~ s t e ~ ~ o t l a ldn ~ d befarade s vi tv&amp; forluster, men hafva dessa nu reducerats till en.
En plats 1-1a.r niim- ligeu vumits sedan lektor Beckman i Linkoping be- segrats af yrkesinspektor Hellstrom.
I Jonkoping har annu ej valts d&amp; detta skrifves.
Folkskoleinspektor Johanssons omval anses emellertid tryggadt och skulle i sii fall i detta 1an stallningen blif va of orandrad.
Eronobeqmgs lun.
I min forra redogorelse angafs E.
0.
Magnusson i Tumhult sbsom anhangare.
Jag vill har fA bekrafta detta och p&amp; samma g8ng berik- tiga en uppgift i den i samma numiner af Dagny farekommande artikeln ~ D e t lyser frin SSrn8lantlr.
Dilri anfordes efter en insgndare i SmSlandsposten ett yttrande af herr Magnusson, hvari han skulle kallat rostrattskvinnor filr pratmakerskor etc. Herr Magnusson har n.amligen i skrifvelse till Markaryds F. I&lt;.
P.
R. forklarat sig aldrig hafva fallt ifrhgavarande yttrande.
Genom valet i Karlskrona a£ fangelsedirektor N. Leander har Blekinge Z c h att uppvisa en vinst.
Forre representanten S. W. Roos ' stallning af statsriid giir namligen, att vi ej kunde i lionom for narvarande r&amp;na pA n8got understod.
Nal~nohus lun ka.n nu uppvisa 5 definitiva vinster, .sedan liaradshijfding J.
T. Larsson i Lund htervalts.
Hallands lun fhr rakna en vinst.
Af de vid tiden for min forra redogorelse. %tersthende valeu har ett utfallit ined 8terval af en anhangare direktor J.
A. Lundgren och i Halmstad har laudshofding Asker er- satts med liberalen lektor P.
E. Alfvengren.
I Vastmanlc~nds 18n har vHr anhangare tidnings- mannen Larsson omvalts i VasterHs.
I Vasterbottens lu ?z torde valresultaten kunna anses bsom definitiva, fastan alla rostsiffror ej annu aro EnSelska Iagaslnet Drottnilnggntnu- 3l
D A G N Y 497 kanda.
E n n y krets har antagligen besatts ined e n icke sage S.
S.
U.
H: s storn, nationella betydelse, 9 % skulle motstAndare, under det att vi hoppas, att i de nyvalda jag icke bryt.t.
mig on1 att tags till ordn.
Men S.
S.
U. H.-.
liberalerna, herrar E., Hellberg, Rehn i Hissjtj och rorelsen Br till syfte och planlaggnhg alldeles for god Jonsson i Guniboda hnfva anhiingare.
I sA fall skulle for att forfuskas och forflackas, diirigenom att hufvud- vi fA en definitiv .viust i detta laa, dh af d e fallna,.
syftet trHnges i bakgrunden af det, sorn bor ut.gora ett underordnadt moment.
Darfor bar jag icke tvekat att, 2, afven d e liberaler, voro inotsthndare.
nar jag ansPlg det nodvandigt och sedan jag frdn flera olikic ~MW inhiimtat upplysningar och erfarenhetsron, draga saken infor offentligheten.
Att man riskerar att bli miss- forsthdd iir ju gifvet.
SA har t. ex. herr D. Mollerstrom i sin ifver tagit min artikel sorn en.
kritik af en sarskild S.
S.
U. H.-forening, ja, t. o. m. uppfattat den shorn Stockholms stad ..... en skildring af samma forenings arbete och gor sig mpc- Stockholms lan .. ken moda att pAvisa fiir oss hvad godt och nyttigt den.
Upsala D .. SPdermanlands D .. foreningen, eller rattare sagt foreningarna i X, utrattat.
bstergtitlands D .. Fullkomligt ofverflodigt,.
Jag vet mgcket val, att iirligt ' Jtinktipings D.
.
Kronobergs D .. arbete clar utforts, och jag tviflttr inte alls pA, att de om- I ' almar D .. niinlnda studiekurserna gjorde de unga forel&amp;arna all Gottlands .. Rlekinge D .. heder, ehuru jag ej bade tid att bevista nhgon forelas- Kristianstads B .. ning.
Men sorn ett frnmhafvande af en enskild S.
S.
M Jmtihus D .. Hallancls D .. U. EL-forenings fortjiinster ligger utanfor ramen af en Gtiteborgs- och Rohu framstallning, sorn vill blotta en svaghet hos en grupp liln .. Alfsborgs Skaraborgs D .. af fijreningar, 9 % m % herr M. tillgifva mig, att intet niimn- Vilrmlande D.
des hvarken om det eller om n %gon enskild medlems .&amp;ebro .. D .. Vitstmanlande D .. satt att skota sin ansvarsfulla post .. - Hvad de ex. Kopparbergs D,.
betraffnr, med 6vilka jag ansett nodigt fortydliga min Gafleborgs D .. Vitsternorrlands;.
.
mening, s&amp; aro de hvarken ~ h i s t o r i e r eller ~)) hopkokad Jamtlands D .. soppa)), utan helt en kelt fakta.
Genom en flickforenings Vilsterbottens D.
.
Norrbottens D .. ordforande anholls hos laroverkets foresthndarinna till- stfind for foreningen att bevista ett disku~sionsmote i en grannstnd, till hvilket diskussionsmote man skulle inbjuda * Valet i Jtinktiping Aterstk; resu1tera.r antagligen i omval (eller shade inbjudit)), darom Br jag okunnig) represen- tanter for bryggeriforeningarna.
Forestbndarinnan ans %g af anhtingare.
foreningens medlemn~ar for omogna att befatta sig rned Rakna vi tillsamn~aas resultatet finna vi, att vi vun- ndgot dylikt .och gaf iclce den begarda tilliitelsen.
Huru- nit 31 anhangare i 16 Ian samt att i 5 Ian antalet af vida motet, eller motena, kom t.ill sttind, har jag mig v h a anhangare minskats med en i hvarje.
Alltsh icke bekant.
Det hor icke hit.
Inbjudningen ar i sig summa 25 vinster.
Det iir ett storartadt resultat.
tillracklig for att illustrera i hvilket foreningsarbete Enligt en)) valbarometers i Sveuska Dagbladet rakna barnen kunna indragas.
D % herr &amp; I. sA tvkreakert gitran- liberalerna 10 vinster och socialdernokraterna 16 emot terar, att foreningarna i X.
# ro tczcksamma fijr att f % forluster far de moderate af 8 och for hogern sf 18 r#ttelser, sorn kunna leds till n %got battre, s % kan jag platser.
Vi h a f r a helt sakert slagit rekord i antalet ej underllta att uttala min forvhing ofver att en dylik vinster.
tacksemhet ej lades i dagen gent em&amp; de moclmr, s o m M.
S. v. H. anmodnts att bispringa, dem rned r %d vid den stora basaren hijsten 1907, en niijestillstallning, sorn herr M. ej aktat nodigt namna.
(Mycket mojligt att ej herr M. raknar basarerna till den kategorien, men jag kan for- ~ n n u ett ord i S.
S.
U. H.-frkgan.
sakra, att for barn finns det fA saker 9 % roliga, sorn ait i en eller annan egenskap vara rned om en basar).
Och B den diskussion, hvartill min artikel i Dagngs n: r slutligen annu ett svar till herr M.
Ja, jag anser, och 28 varit upphof, nu tyckes lida mot sitt slut, ber m h g a andra rned mig, att nykterhetsarbetet har siirskild jag att f i gora Bnnu ett uttalande.
stor betydelse fiir den nlanlige individen.
Men daraf f oljer Jag skulle vilja tacka dem, sorn dels genom insan- icke alls, att S.
S.
U.
H. skulle anses som nAgon riidd- dare i Dagny, dels i privata ' bref till mig, visat sig ta ningsplanka for dem sorn ha latt ' att falla i frestelse.
min artikel just for hvad den var amnacl att vnra, niim- Den tanken har jag ddrig forr hort nttalas.
Tviirtom ligen ett till.
S.
S.
U. H.-foreniagnrna uttalat ~ g i f a k t ~ torde den uppfattningen vara allmiin att S.
S.
' U.
H. vill mot en hotande fara.
Om jag icke, i likhet rned froken samla under sina f anor all den kraf tiga och lif svar ma Rose-Hansbn, kande varmt for ungdomen och om jag ungdom, sorn vill varja sig och sitt land mot alkohol- " Sanitair " rned elastisk stiilvafsbotten, .hopfalltiara gaflar och iygg, levereras i alla storlekar och fbger.
Pris ~ C I E 25x190 om.
Slngen 14: -, Soffan 20: - Engelska Magasinet 3 1 Drottnlnggatan 3 1 ' '
fienden.
Men clet vet 1 ~ a r j e miinnisks, som har nAgon erfarenhet af vfrt samhiillslif, att frestelser till brulr och missbruk nf nllrshol motn ynglingen 1Angt rnera 5n flic- kan, nmnnen mera 511 kvinnnn, och diirfiW Kr det.
som den forre behofver vnra starkare rustad.
JENNY WALLERSTEDT. '
FrBn allmanheten.
Hon.
gladcle sig Ht clet erkannande aE lryinnornas eak, son1 l3g i att hon blifvit nnmodnd ntt tala p % mijtet, sanlt fram.hol1 som sin Ksikt, ntt cle libernlas program- punkter i mycket sammanfolle med lrvinnornas intressen, sHsorn i bostnds-; fattigvbrds- och sociala lagstiftningsfrii- gor.
7.
' alarinnnn uppeholl sig vid de fordelar, det libe- ral % partiet skulle vinnn, om kvinnornn finge rostratt.
Ant ' oranclet hiilsades mecl liflign qpl8cler.
i) frign ta- lare voro d: r Fridtjuv Berg, frih.
Palmstierna samt ha.- radshofding Karl Staaff.
Cirkus var fylld till sista plats.
Bland den till ungefiir 2,500 personer uppgAencle publi- ken marlrtes ett mycltet stort mtnl darner.
Valriimlscn i Stockhohn.
Sdsom ett nytt moment i ~Grat,l; ex le Russe et vons verrez le barbarer Rr ett gammalt orclstiif.
TyviLrr k m 1na.n med ganskn mycket fog olnslrrifva vnlrorelseii miirktes valdagen i Stockholm en flsggsmyckad denna snts ~ n e d orclen: det behiifs icke mycket skrapning, f6r aatomobil, utrustnd och utsand af frisianade kvinnor i ntt gentlemnnnens fernism gAr nf och en uppfnttning af kvin- hufvuclstaden.
nan framtr$icler, so111 har f6gn nied knll.nr och vlisterl8ndsks Do kvinrliga kontoristorni~s l) cnsionsknssrt har i ds- teorier om kvinnan att skaffn.
Det synes, som on1 pb cle ~1110- d e r a t a s ~ valtnote i ijsternmln1slrret sen f reclagen den 18 september garna bildnts i Stockholm med aclress Miistersamuelsga- detta beclrijflign fiirl1bllande demonstrerncles.
~Alclrig liar jag, tan 63.
Mec~lernsk~p i den nyn pensionsknssan, son1 har till alclrig i Folkets h u s ~, yttrscle en kvinna, son^ var niirvnrande, ~lriint en shclan ancln nf rhhet och kvinnol ?6ralct sl5 elnot mig, BndamM att berecla sina cleliignre en Brlig pension af nzinst 3.00 kr.
vid 55, eventuellt 60 Hrs Hlder, erhHller l gom pfi dettn mote i Stockholma ~Iinaste w l k r e t s ~.
I l ~ a c skedcle?
Jo, en hoflig f6rfr; gnn frbn en lcvinnn., om hon pA (1et.t~ mote nlla nledlemmnr nf den kvinnligtl kontorist- och expedit- (liksom fornt Igt ruin pA en infingd viinstermbten) fick interpel- foreningen, afven i landsorten.
h e r s k o t t e t i pensions- lern knncliclaternn om cleras st8llning till kvinnornas rostriitts- fonden anvzndes clels att tiicka eventuell brist, clels for frAga, inottes mecl skranande nej-rop, son1 i oforstiillcl Bfversiitt0- beredande nf till8ggspensioner.
SHd: tn tillaggspension ut- ning kuncle tolkas med orden: ~ K d r nt dema eller nbgot dg- gAr tilis vidnre mecl 20 kr.
i drligt belopp.
En under- likt.
Visserligen gnf orclf.
henne ordet, men !cnndidatern (z fri- stoclsfoncl ii.r % !ken inrKttad, hvnrs medel skola anviindas till ntt betaln utgifterna fijr sf~dana af kassans deliignre: knllacles Brh Besvaret att svnra henne.
som till Coljd af sjukdom, nrbetsloshet eller annan irAltad FrRnsedt nu (let sorgliga fnktum, att clen beprishtle wktningen for kvinnan 110s clen svenske mannen inom clo ofre snn~hi %lls- nod icke sjiilfva kunna erliiggn ntgifterna for ntt behklla sitt medlernsknp i kassnn.
.
lclgren slllan innesluter mer lin en kvinnotyy - den h s n v m t De lrvinnliga kontoristernas pensionering ur en ge- sig att tolorera eller i basta fall ntt beundrs - s h k a n man serkligen hlipna ijfver oklokheten 110s hogeras mlin att gKrs allt lnerlsam knssa 5r ett behjiirtansviirclt foretag, som fortjii- for att raclikalieera kvinnorna, for att drifvn.
clem ofver till riinster- nar allt understod, icke minst frAn principalernas sida.
Det vore sAlundn ett onslren~hl att respektive principaler pertiema.
] let linns ju ingen mojlighet att hejdn ntvecklingens strom.
biclroge med en del till pensionernas inbetdande, t. ex.; h e n den mest optimistiskn motsthnclnre till kvinnornss r6st- med hiilften, och sakerligen skulle de icke forlora diirpk.
riittskraf vet jn Bndb, att detta skall aegra .. ~r clet CIA klok politik att behandln kvinnorna sh.
son1 sker frbn hogerhAlI?
B.
G.
S.
(Kvinnliga Gymnastikforeningen Stroms- Foljden ~nbste bli forskjutning fit vBnster.
borgJ Hr namnet pK en af f. d. elever vid clr J. Arved- D: i Dngny Br oppen for nttalacden frBn ekilcln hhll, sb skullo sons gymnnstiska institut i Stockholm bildncl fiirening, jag vilja frAga rijstrlttsintresseracle hogerkvinnor, 011-1 clet icke hvilken selll !an nAgon tid bedrifvit sin verksamhet darstii- vore inbjligt, nl; t hogerns kvinnor s: ummanslijte sig till nagon des.
Foreni15gens iindamil iir att genonl gymnastik, dans siirskilcl form nf propagancla blnncl htjgerns 111811?
Bllmiinna och idrott sanlmanfora kvinnlign gyrnnastilrdirektorer till \ ralmahsf6rbundet har ju clock oppnnts for kvinnor, ehuru man gemensamt arbete for kroppsuppfostran.
FrAn och nled skulle knnna betvifln cletla, om inan ej visste, att det \ w ett jnnevarande hosttermin anordnnr K.
G.
S. iifven gymna- faktnm.
Jag ksn ej framliiggn nfigon plan for den nf mig h y f - stik for lrvinnor utom foreningen.
Det olrade intresse for kuncle viil giiras 1) et synes mig, fysisk utveckling, so1.n pA senare tider gjort sig gallande, tnde prodagandan, ~ i ~ e n3got n att vi hogerkvinnor - mecl ett psr 1ys: lncle unclantag - %ro for gifver all anledning ntt troy det m %nga skola begagna sig passiva under den nuvarnnde situationen.
af detta tillfalle till rekreaiion.
Ofningnrnn Eortgd tvA ghnger i veckan i den nastan nyinreddn gymnastikloka- Hiigrwsinmd ~.ostt-attskvinna.
len vid Oskarsskolan, ' Riddaregatan 23, och ledas nf frii- ken Alice Ljungclahl, Limegatan 39 A, 111, hvilken 1a.m- nar narmare upp1.ysningar.
Notiser.
Viil stort politiskt lniitc ctcn 23 sopt.
i ~to&amp;kholm, mordnadt af Liberala valmansforeningens centralstyrelse fi Cirkus p i DjurgArden, hijll froken Anna Whitlock ett nnforancle om lrvinnornn och rostrlittsfrilgan.
Froken W..
betonade, att det icke var sAso1n represent.ant for den kvinnligi rostriit.tsforeningen, som hon talade vicl cletta liberala mote, u t m att det var hennes rent persorzliyapo- litiska stallning, som gjorde detta for henue naturligt.
H; Kvinnornas r6strllttsmfirlre, ~ J n suffragiin, s rekvireras, om ststirre ' pnrti i5nuknsJ frKn f ru Johnn ne Peclersen-Dan, Gvifenfeldts- yade 39, I&lt;openliunzn.
S m r r e par tier kunn a rekvireras B Pore- ninyens f i.
kvivinnuns pslitisku viistvlitt mpeclition, Lastmuka~eyutu~ 6, Stockliolm.
.
PRAKTISK TIDNING FOR Hvar kan man prenumerera pB Dagny?
KVINNAN.
I landets alla povtsn~talter och boklkdor kan man bestalla huru miingn ex. so111 holet.
Utgifven af Fredrika-Brerner-Fijrb~mdet.
.
Skall man alltid prenumerera 4 dessa sfallen?
- Ja, ifall man 6nskar endnat 1, 2, 3. eller 4 ex. skall man alltid gars det.
Utkomner hvnrje vecka - under somn~arn~Ana~ dernn l~varannan veckn - lned 40 numrner om: \ ret.
Ticlningen vill fortfar: tnde till billigt pris forse cle svensk: ~ lien~meu mecl on nyttig och rosncle liis- ning och Borniner ntt innoh %lla korta religiosa upp- sntser, beriittelser, lefmadateckningnr, verser, prak- tivkn rAd och upps3t.sor sarnt i ' oljetongsnfdcll~~ig.
A11 prenumeration sker &amp; posten.
Pris per &amp; r 1: 35, inberiiknadt postnrvode.
Stod " HEMTREFNAD4l genom prenumeration!
t Hvad kostar Dagny I postanstalter och boklttdor?
Dagnys post~prennmerat; ions- och boklLc1apris iir kr.
4: 50 for I !,, 2: 50 f6r I / /, och 1: 25 ftir 1 ', Ar H vilka villkor erhdlla prenumerantsamlare d Dagny?
Don, sou?
earnlar rninst 5 prenumeranter, erhAller en provision sf kr.
1: - f6r t~varje I~elArs-, 50 ore f6r hvsrje MfArs- och 20 lire f6r hvarje kvart,alsprennmerant.
Huru skall man forfara for denna provisions er- hcillande 3 I I sokas p&amp; alla platser i landet och erhglla fordelaktiga villkor.
Tillskrif I I Dagnys Expedition, Stockholm C.
= Annonsformedlare, = pilitliga och valrekommenderade, ' Seclan Inan snlnlatl rttirtst 5 pronumeranter, gAr man tillvaga p&amp; ett ttf f~ljnncle sstt: I) Bw !in.geela: Genom iusandmdet af prenumerationsafgiften med afdrng.
nf provisionon bestiiller man det behofliga antalet ex. (hur mbngtveom llelst, men alltid minst 5) direkt frAn Dagnys exp., Stockholm, sotn under earnla-ena adrese i ett odl snrnma palcet eiinder cdln bevtiillda ex. Samlaren har dfi att ombesdrja utdelni~igen till de samlade pre- numeranterna.
2) Ellw: Man prennmererar A narmaste postkontor (ej an- noratiidea) f6r do sa~nlade prenumerauterna, detta under hvnrs och ens adress, begar postens kvitto &amp; asrntliga er- lagda nfgifter, tillstiiller 00s detta kvitto, clA vi omgfiende pr postanvisnii~g siinder s ~ m l a r e n den stadgxde provisionen.
Hvar, och fill hvilket pris kan man nummervis Iosa Dagny - -?
I stadernns tidningskontor och cigarraffirer samt lies Cag- nys kominissionilrer i landsorten.
Pris 10 lire pr nnmmer.
.
Alla slirifvelser riirande expeditionen adresseras: DAGNYS EXPEDITION, onskas for Dagny s h a l i landsor- I I I STOCKHOLM.
ten som hufvudstaden.
Anmalan Drott / ri / zggatan 54, Stockholm Vejbystrands Sjukhem Kemisk Tvgtt.
vid Skelderviken A,-B; Iyu BIB Hand, C, (BnrkRkra station, Viistkustbanan) f6r ben- och korteltuberkulos, rachitis och allm.
svaghet, mot- tnger barn .pch vuxnn, dngnfgift 4-6,50 kr.
Oppet Aret 0111, central nppviirmning, hiirligt] %go i bnrr- hsf v a till n ppgift ntt, f ?k~ckonmu V C L ~ L 0 V f &amp; Bcwn; ~ &amp; lo och stvc (ja wlicl- skog vid lmfvet.
Liikare: Dr Ernst stii; llrla mocZ~.a~; beifin c a n v k l c f bcu.12 genom Ktgarcler mot, forsumliga Lindahl vid Kronpr.
Victorias for, fdv Z&lt;ustsanatorium, Barkkkra.
.ForC~ldmr och mA.lsrn %n; utsc bl: mcl ~ i n a medlem~nar G&amp;-~CLIT, szwmaclc Barn; verka for ctllmiin~zu dt1~8vtlcl., iiglinde att Irgmjn ba~nck ndaw cbvcl och mode~.sk: yc2c2; siika: " lstadkomma ett \ rcrks: ~mt su~wct~.bctc qflc97 t 1iga och ~ ~ i l i i bcor.~zauii~~dsj ' o~~etc~g.
l~l~ F r Btn j a bilclc~nclc c~f11.
: ycb ~ U ~ C L - Utbildningskurser m. ma cBwZsqfilcbringcw!
Stiitl nfdclniegnnlns vcrksn~iilict gc11011i 1) ersoliligl: wl) ol,o cllor gerlonl gkf vor!
rln.tecln~a cdcv som ~nccZle,lr!
Bnwlil van.
Muntliga och skriftliga by rh, Storm Ny c&amp;rlcitlc ellcr tigycmile barn!
Stoclrl~olsus: tfdel~~i~~gens vatit11 41, oppen a1l: c 1rvn1d: iy: rl- nt.o~n oi~udagar och 1ord: igar kl. 10-12 upplysningar genom 5 ' r. n l.
All~n.
T.
27 15.
Rika.
7 '.
1546. verkar S~lubrinbel~n~idling shal A hiimorrojtlor som: " I b l ~ d ~ t o c l i - dB cle t an- 11iug: tr i: ~11111linl1ct, K v i n n l i g a juridiska \ %ncles ntepiiclt och pii sntt, soln i Vnllingatan 12.
- I~rulrsn~ivisliil~ge~~ ~i~cclclclas.
Till- A.
T.
188 36.
54 Drottninggatan.
i P: irfym-, Spcccsi- &amp; Iinnd: ~l~~: i.lles Boutrcdningar, Itrkasscri~~gar, FBrlilcrtingar, ~rittcgli~igar, Egendontsfiirsll~ittit~gnr, l ?iirgal ' l ' iiror.
Par1 ihger 110s Afflirs6fvcrlBtelscr, Lcgala hnndliogars uppslittattde, Jtwidiska uppdrag af alla slag.
Geijer &amp; C: o, Stoc1; holsn.
Kontorstid kl. l /, 10-4.
SY enska Fattigvardsforbundets Barnavardsafdelningar Kvinnliga arbetsomrdden.
byrdn Fredrika - Bremer-For- bundets byr8,
DAGNY - TENOGRAF, kvinnlig, fullt lrun- 3 Dngny for hnljva prisct eller rl / * ore pr mna.)
nig i svensk och engelsk steno- yafi och rnaskinvlirifning er1: lbller ' ast anstiillning R Grossl~nnclels- i011tor.
Sokande lnhste iif ven vnrs ~Agot kunnig i och vjllig att del- aga i tifrign kontorsg6rorn,51.
Svar ill D Prima referenser D, under adr.
3.
Giimzelii Annonsbyrh, Stock- 1011i-~, f. V. b. FIhTP \ TES I h !IELT,ERSTb S VE- RIGE nRgot lngnt och stilla hem, hvars husmoder har plats E6r en ansprnkslds ung flicka, som iir villig deltaga i forekommsnde husliga goron&amp;l.
IAn begiires ej.
Svar elnot ses med tacksamhet KVINNLIG GYMNASTIKDI- under adr.
:, Betty D, Algutsboda, REICTOR erh %ller fast anstall- $ng.
vid somrnar- och vinterknr- NG FIXCKA, som n e d 11t- nten ICneippbeden.
Ansdkningar Y Iramrerarekont~ret~, mrrkta betyg yenomghtt 8- ~ ~ N U L till klsssigt flickliiroverk, l r nlgot kuni idr.
Kneippbaden.
nig i s6mnacl och villig att bitrlds i hushlllet, onskar snarast plats ARBETSFORESTANDER~I~A.
sotn slllskap eller att gh frun till- Plats som arbe ' tsf6restAnder- handa.
.
&amp; alven villig att lBsa ~ka, t illika sl6jdlllrarinna och sSm- ~ n c d mindre barn, dock ej ny- nerska, vid Manilla ddfsturnskola horjare.
Svar till P Samvetsgrana *, ir ledigDntt tilltr %das instundnnde.
.
RSotala p. r.
1 okt.
Arlig 1011 800 kr., foda, bo- EGlTlM l3RAD SJU [&lt;GYMNAST stnd nled bralisle saint tvltt.
An- stlillds till stvrelsen for.
.
soker ~ r b e t e i Stocki~olm, l-~elst; 6kninnsr och At- soln assistent.
S w r till D Energisk, iijrsta~6fstu1uskoledistriYktet 1908~, Ticlningskontoret, Storga- l6ljdn ef int yg, hvarmecl sijkande vill styrka sin komyetens till be- tnn 8. iettningen, kunua fore clen 25 sept.
Kontor: Vasagatan 38.
AI~KEKOJ !~~ \ ' I .. ER~ DERAD FRISK ~lisiindns till rektor J. Prawita, FLICKA gnskar den 1 nov.
!$milla, Stockl~~oluo.
Beqagna denna sparbank for in- led liygienisk C r h e ~Arnoureuse~.
ntgoa l~mplig plats.
Genornghtt eattning R spnrbanksrlkning.
Kan ncla medlet att fB hvit, fraiche kurs i sjukvhrcl.
Van vid sinnes- USHKLLERSKA, fullt kunnig: h elastisk hud.
Borttager pR anvlindas afven for hushhllsriikning.
sjukvA.rd och kunnig i husliga Intill 500 kr.
kunns i regel u t f b i enklare och finare mrttlng- sysslor.
Svar till Vhrdarinna, ning, syltning, bak m. m. samt for- wt tid nlsrodnacl, finnar, frliknsr, utan uppsii,oning.
Svenska Dagbladets expedition, secld med goda rek.
erhlller i host ?formar, porrnaskar, solbrilnna, Oppen half 10 f. m.-7 e.
111. ynkor, den rijdaste liud I~lir hvit, Stockholm.
Bikstel 73. plats att ensam skota 11uehUlet: h inneh %ller densam~lla ing?
fijr Allm.
tel. 917.
InlBningsriinta f. n.
5 ' 1, proc.
E N 35 ~ R S FLICICA, ran vid for ungherre pk Ianclet.
Svar uden skaclliga besttldsclelar.
.
TillhandahRlles for 3 o. 5 kr.
pr allt arbete in0111 ett hem, on- iiim te betygsafskrifter till Lagerfors nrk hos sjukgymnast Anna Will- slrar plats som husli %llerska 110s Sruk, hloholtn.
lark, Bral~egatan 3, Bllm.
Tel. iinkernan, ungherre eller n-risclre Prak tisk ~netod.
Eleven syr familj.
Har i Flera Br forestatt K ' uNGC) RETX~E.
Sjuk~k6terske- 13 23.
Riks.
123 10.
Till lands- endast eget arbete.
platsen viil Jockmocks sjuk-: ten mot postforskott.
ungkarlshush~ll, men iir, dB dett: ~ skill uppllisas, ledig.
Svar tack- stuga kungores ledig till ansdkan &amp; termal.nzsg.
31, 2 t r.
Tel. Ost.
4331. for kornpetent sjuksktjterska.
Sj uk- samt till ~ 1 3 H.P,.
Avesta.
Augusta Regnander.
skoterskan skall h 3 l e utspisning S.
KV ' ZNN.1,.
SJ ' UKGYMWAST \ lid ~jnkstugan fijr ett pris at 95 tfnskar plats pH.
Institot eller Bre pr dag och patient.
Idin 800 i fnmilj.
I-liir eller utrikes, Cullt kr.
jiimte fri bostad, veil, lyse och - ...
- kunnig i engelska.
Svsr till # P o tvatt.
Ans8kningnr, stiillcl~~ till -.
.
.
-.
...
.
.
.
.
sition wanted~.
811m.
tidn.-kt, kommunalnlmaden i Jocknlock, ~ r i d r i k a - ~ r e n t ~ e i ~ i b - u n d e t: D&amp;ttnhggafan: 54.
Gust.
Ad.
torg.
insiindas fore 1 inst.
okt.
Jock.
Allm.
tel. 48 16.
Rikstel.
27 ' 62.
.
.
' F6rburide,Ls y r %.
Oppen 11-4; mock clen 1 sept.
1908.
L J.OZE siikes a1 p L A T S PA KOV1 I ~ ~ M ~ ~ \ I ' U ~ A I; N A M N D E Fredrika-Bremeh- N. Forbundets Sjukskoferskebyr6: Tunnelgatan 25. ling flicka, ~ £ 1 realskoleex.,.
kun nig i 13okf.
och nAgot lnaskinskr.
~ i k s t e l.
68 98..
Allm.
tel. 32 11.
NG DAM med aftfl ' %rsvana frBt~ Svsr, miirkt DA.
18 k 3, torcle in finare butik er11Nler anstl11.
sandss under aclress S. Guma4ius sing i forstklaasig musikinstru Annonsbyrl, Stockholm, f. v. 11. n~entaffiir hiirstlcles.
Kompetens.
villkor: godt s&amp;tt och verklig s8.l; jareEbrm&amp;gn.
Svsr, helst Btfoljdl L A af fotografi, emotees under signa L~RAIUBAA onskas pA lanilel tur ~ ~ i i ~ i k i ~ S t r l l l l l C l ~ t a f f Da, iir~, 1111 genast i privat familj, kom gens Nyheter, Gustaf Adolfs torg petent i engelskn, tyska aalnt piano spelaing.
Tnviincl ref., ldnesnsprblt ~ ~ R A K; I N N van A att nnclervisa till C.
A. Sjoberg, Rilk) ingsnli.r i vanliga skoliimnen smnt kun ghrd pr Forserum.
tiig i somn~cl oc1-1 villig att efrersc P VISSINGSVAN 19rmin.
3 b: ~rn, fR.r plats fi storrc egendom na erl.~tWer plats att nrlcler~ Swar med hetygsnfskrilter, Alder visa, 4 fliclior, 16-11 &amp; r.
Betyg, Eho.
och 1611 t i l l ~ O r d n i n g s f ~ l l l ~ lii ~ sfinc1a.s till kyrko, wider adr.
S.
G u ~ ~ ~ t c Arlnons fotografi O C ref. f. v. b. byrh, Stockho111-1, hercle Svedbesg, adr.
Besdregn.
- - - U L Egnahemssparbanken v Virda hyn?
H ' - Kurs i linnesomnud.
E - U EDIGA PL TSER.
L UND " '.
PRA~XIR A En guclfrnktig!
viiluppfostrncl flickn af god A. fa, milj f h plats att lasn mecl tvi barn, flickan for intrgde till 1: stn Mass, gossen 6 Br, hjiilpa 4 lildre nled liixliisning salnt unclervisn i pianospelning.
13etyg och referen ser till Fru .Hulda Boberg, apote, ket i (': dl; cn, Orebro.
, 5 ~~.LI; S.KAP OCH YARE I t lindrigt sinnessjuk fru uti cler vistelse 1 % ssc1re.r landtegen dorn sijlres viilrekomtnenclerad skb terska snarast ~ntijligt.
S v ~ mecl r erforderliga uppl ysningar och npp, gift om.
l6neansprA.k utbedes u n der ndress aSiillskap och v f t r d ~, Svensbn tclegmmb., Mslmo.
FOR Prenumeration ii Dagny sker ntirmaste postanstalt (Tid- = ningstaxa n: r 5) eller bokhandel.
