# ID: svediakorp-per3639
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1933
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,237
# sentences: 472
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Vid har hänt?
Greta Gardell: M O T O R C Y K L A R N A S GRAND P R I X - TAVLAN vid Saxtorp blev även en olycksdag med spillda människoliv.
Det har allvarligt diskuterats huruvida icke ett tävlingsförbud nu borde följa.
Dalarnas Iandshövding har redan vägrat Sven Stål: Hyresstriden i Göteborg.
E n konflikt av synnerligen allvarlig 1,500 lägenheter uppsagts till 1 okt.
Men beskaffenhet ligger i Göteborg för det är underhandlingarna om hyresreg- " O v Oväder d e r " Riksteateridéen, med ty åtföljande ga- mellan meningarna i hans dramatiska lit- ranterat folktomma turneföreställ- teratur för att kunna värdigt och sant R g e sitt tillstånd till en ifrågasatt tävling närvarande som ett mörkt orosmoln vid lering som nu Iåst sig.
Garantiförenin- ningar för våra medborgare ute i landet, återtolka den.
Sjöberg-Dramatens ren- Det är gott och väl att horisonten.
Parterna i konflikten är gen vill icke ingå på några underhand- inledde den 30 augusti sin aera med dering av O v ä d e r var goddag yx- sålunda förekommas.
fastighetsägare och hyresgäster.
Fastig- lingar om hyressänkning förr än vissa Strindbergs kammarspel O v ä d e r skaft.
vem hindrar motorförare att på all- hetsägarna representeras av Garantiför- villkor blivit uppfyllda.
Dessa villkor Anslaget var makabert det visade U r detta förvillande tal- och bildkaos landsväg rusa fram på ett ansvars- eningen, som omfattar 1,400 fastighets- äro: främst att det 10-tal blockader, som att regissören, direktionen och övriga är det dock tvenne gestaltningar, som s ä t t Aven tävlingsolyckorna hade ägare.
Motparten är Hyresgästernas ännu pågå skola utan vidare hävas, dels medansvariga medlemmar i detta illustra göra sig gällande, var och en på grund anledningar.
En större körkultur Centrolförsamling, vilken omfattar 20,000 att hyresgäströrelsen icke f å r lägga sig utskott gått till sin kulturgärning utan av sin personliga inställning till diktver- - i Hedemora.
tävlingsolyckor Men män löst sina och större ansvarskänsla skulle säkerli- hyresgäster.
Kan överenskommelse icke i fastigheternas skötsel (d. v. s. avstå den blekaste aning om vad pjäsen hand- ket.
gen minska även tävlingsolyckorna.
Hur komma till stånd, blir det vräkningar i från sin fordran på att få disponera ett lade om eller vartåt Strindberg syftade Fru Bosses Gerda den frånskilda 150 fastigheter.
Förste stadsfogden har antal lägenheter för medlemmar, som ti- med sin kammartragik.
För det första hustrun hade redan från sin första redan vid förfrågan meddelat, att de pla- digare blivit vräkta, v i s a önskemål be- annonserades pjäsen med trenne rollinne- entré konturerna klara.
Hon gav den den har åtta - och Strindberg hatbild, hennes frånskilde man tecknat av nerade vräkningarna skulle kosta staden träffande vicevärdar i fastigheterna m. havare 10,000 kr., då 30 extra exekutorer skulle m.)
Vidare kräves a t t hyresgästförenin- skrev aldrig biroller.
Engagerandet av henne.
Hon blev ett H o n m o n s t e r behövas.
Verkställandet av vräkningar- garna avstå från sin fordran på ersätt-, herr och fru Natorp hade varit värt ett skrämmande och brutalt.
I en tysk, eller än bröd.
Jättefyrverkeriet på partida- na skulle ta en tid av omkring tre veckor, ning för utgifter i samband med blocka- förhandsomnämnande.
Speciellt är fru ryskt intellektuellt betonad återgivning gen i Nürnberg uppges kosta miljon- från 15 okt.
räknat då vräkningsutslagen derna Natorp en konstnärinna av sådana mått, av kammarspelet skulle hennes presta- summor.
Men den som en verklig ro- väntas vara klara.
Stadsfullmäktiges Hyresgäströrelsen å sin sida önskar att man inte nonchalerar henne, tion blivit pricken över i ' et.
Nu blev det mersk imperator hyllade kanslern upp- ordförande professor Malte Jacobsson hyresreglering, samt dessutom, den ovan Uppvisandet av detta kammarspel, vil- ensamkonst men god sådan.
Fru manar samtidigt sinn trogna att om sön- framhåller, att staden inte har någon möj- nämnda ersättningen.
Hyresgäströrelsen ket som en initierad person yttrade i Bosse hör hemma på Dramaten.
Hon dagarna leva på rester från övriga da- lighet att ta hand om de 4-5,000 perso- anser dock dessa båda krav vara skilda salongen - dragit en tid av 40 repeti- har varit med om vår scenkonsts guldål- gar.
Ännu några svenskar, som kanske ner det skulle gälla.
Var alla dessa sko- frågor, som var för Sig skola upptagas tioner, visade tydligt, hur lätt det är att der kanske varit den som rikast bi- inte jublat tillräckligt, har grymt miss- l a få tak över huvudet ligger alltså i vi- till behandling, medan garantiföreningen slå dövörat till för författarens innersta dragit till den- och som den artist, hon skulle det vara om Kungl.
Automobil- klubbens egna medlemmar visade vägvett och hyfs?
SKÅDESPEL B J U D E R H I T L E R sitt folk I betydligt större utsträckning s - folk - handlats i klackar.
H Tyskland av tyska stövel- da fältet.
Fakta i målet äro följande.
vill sammankoppla båda frågorna.
In- mening.
år, skall hon offentligt hedras.
Hyres- gen underhandling om hyressänkningar Herr Sjöberg hade totat till en lätt Som herrns släkting Louise gav fru HERR OCH FRU CHARLES LIND- gäströrelsen har brukat använda sig av förrän blockaderna äro hävda och vill- hopfällbar transportabel dekoration, ett B E R G H lyckades obemärkta smy- kollektivuppsägning av lägenheter för hy- koren i övrigt fyllda!
Så står man nu spökmellanting mellan dålig opera och (Forts. å sid.
4.)
ga sig in i Stockholm, som verkligen resreglering.
Så har även nu skett, då illa utfört tjugofemörestryck.
Ryska före- tycks vilja respektera deras önskan om bilder och sneda tigonkast mot salig obemärkthet.
Strindbergs eget makalöst smaklösa hem F ORD VÄGRAR FORTFARANDE att gå in under den Blåa Örnens tecken, det Rooseveltska specialmärket och man undrar om regeringen skall förklara hoj- kott mot Fordfabrikerna.
N HEMSK HUNGERSNOD uppges E hota stora områden i Ryssland men samtidigt rapporteras att årets skörd är synnerligen tillfredsställande.
Rätta för- hållandet torde vara att föregående vin- ter var mycket svår men att det nu ljus- nar.
D Pier Gudro: Mussolinis sympatier för Österrike.
D et var e j många år sedan Mussolini överskredo gränserna för vad man i mel- stod i Italiens deputeradekammare lanfolklig samlevnad kan tillåta ville EN FRAMSTÅENDE SPECIALIS- och med obeskrivligt förakt utropade: T E N på manteldjur fil.
dr Augusta Osterrike - tja, Osterrike det ä r vad det I våras stod han i samma talar- Ehrnbäck Christie-Linde vid, Riksmuseet, är!
har fått det smickrande uppdraget att stol och försäkrade att han komme alltid utföra en specialundersökning på detta område för British Museums r ä k n i n g, att kämpa för den tappra, ädla österri- RESULTAT i bygg- kiska nationens skydd.
Sedan dess har byggnadsförhandlingarna, Under t i l l han ägnat lejonparten av sina krafter At Ännu INTET, skjutsas förlossningspatienter den nio- milslånga vägen från det genom strejken omöjliggjorda lasarettet i Oskarshamn, till det överbelagda Kalmar lasarett.
Regeringen har nu själv övertagit för- handlingarna med parterna och medlings- kommissionens arbete är uppskjutet till den 14 september.
Mussolini ensam försöka föra nazis på bättre tankar.
Han förkastade varje plan på officiell diplomatisk intervention.
Han fördömde tanken på en hänvändelse till Nationernas förbund.
Han är ju f a d e r för nationalsocialismen - det kan han med sin eljest klara realism aldrig glöm- spårades, men en enhetlig, samlande och framhävande dekor fanns ej.
Landsor- ten kommer nog att säga de slutliga orden om denna genomgående ynkliga regis- Natorp kvällens riktigaste insats.
Hon underordnade sin person, trängde sitt markanta j a g i skymundan och lyckades skapa en atmosfär av ro och vila i detta sorgliga drama - precis så som förfat- taren önskat det.
Det var en ypperlig prestation, vittnande om att fru Natorps konstnärskap gör henne fullt ut värdig att tillhöra vår kungliga scen.
sörsprestation.
Man skall älska S t r i n d - berg - första både orden och pauserna Herr Brovallius har inga betingelser (Forts. å sid.
4.)
Margarete Bonnevie: Betraktninger foran Valgene i Norge.
D et trekk som speciellt karakteriserte folkestyret sammen til en enhet og ar- a t t söka åstadkomma varaktigt lugn i ma.
Han är ju den som under många år det norske stortingsvalget i 1930, beiderpartiet fikk angre at det hadde Centraleuropa i allmänhet, men österrike hjälpt Tyskland a t t resa sig ur sin van- var ubetinget kampen for og mot dikta- gapt for høit: Istedenfor å gå frem, i synnerhet.
makt - det minnes han också gärna.
tur, utøvet fra marxistisk hold.
Det nor- mistet det hele 12 mandater til de for- Mussolinis sympatier för Österrikes självständighet politiskt som ekono- är utan tvivel något gott.
Det miskt är ej bara för österrike nödvändigt att det i ena som andra avseendet f å r all den hjälp som kan skänkas.
Men frågan som för närvarande osökt smyger sig på är: Vet Mussolini själv egentligen vad han vill och kon han så följa den linje han önskar?
Det nyss arrangerade mötet i Riccione Han är den ende som på grund av att han själv genomfört en revolution verk- ligen kan förstå det revolutionära Tysk- land, upprepar dagligen den italienska pressen.
Vad var naturligare än a t t han, som Så ofta tidigare givit rad, nu på nytt trädde upp för att ställa allt till rätta?
Det föreföll ju också ett ögonblick som om han lyckats.
Men när den officiella kommunikén förelåg in extenso kunde man e j låta bli att draga Vissa Slutsatser.
ske arbeiderparti hadde nemlig dengang skjerpet sitt program så sterkt i revolu- sjonær rettning, at det måtte dele hele folket op i to skarpt adskilte leire: de som holdt på det bestående samfund og slutade med förklaringen att Mussolini och Dollfuss voro fullkomligt eniga om samtliga de spörsmal som intressera de- ras länder.
Den kom ju inte som en över- raskning.
Ty Wien och Rom ha givetvis lika starkt intresse av att Tyskland icke Enligt detta dokument skulle Rom redan i början av juli gjort framställningar om att a l l a störande intermezzon, mellan Tyskland och österrike skulle omedel- bart upphöra.
Först den femte augusti mottog Italiens Berlinambassadör försäk- ringen att så komme att ske.
- Det disse siste mandater, vilde det således være ensbetydende med a t demokratiets dager var talte i Norge.
Følgen var at all interesse blandt de borgerlige i valgkampen samlet sig om dette ene: å hindre arbeiderpartiet å få flertall på sine revolusjonstrusler.
Disse når till Brenner Men äro de bägge stats- männen också överens om de medel var- med Österrike skall kunna räddas?
Dollfuss tyckes flugit ned i hopp om att f å Mussolini att lägga större bestämd- het i sina förmaningar till Berlin Da- gens problem är e j bara: Vill Mussolini det utan kan Mussolini detta?
bekant då det blev klart att Tysklands n ä r m a n d e n till Osterrike som skjellige borgerlige partier.
Iår er det også på en måte spørsmålet om diktatur som dominerer, men dikta- tur fra den stikk motsatte leir den fa- scistiske.
Forskjellen er dog den store at ingen for alvor tror det vil lykkes de de som vilde velte det.
Ved det nest foregående valg i fascistisk anstrøkne partier å få ordent- 1927 var arbeiderpartiet gått veldig lig vind i seilene.
Men at de utfolder en frem, slik a t det ikke manglet mange stor aktivitet er sikkert.
De nye nasjonal-socialistiske partier: mandater på å få absolutt flertal!
i stor- tinget.
Skulde det lykkes dem å erobre N a s j o n a l S a m l i n g med forhenværende framgår alltså redan härav att Mussoli- sveiset for anledningen alle venner av nis omskrivna inflytande på H i t l e r inte är så alldeles stort som mången förmo- dat.
Men vad värre är: efter den femte augusti fortsätter nazis övergrepp.
En österrikisk gränsvakt dödas.
Radiopro- pagandan visar inga tendenser att s !ap- (Forts. å sid.
4.)
statsråd i bonderegjeringen Vidkunn Quisling i spissen, og Bygdefolkets Kri- s e h j e l p dette underlige konglomerat av kommunisme og nasjonaiisme.
håber vistnok å kunne hevde sig ved hjelp av listeforhund, dels med hverandre, dels med frisinnede folkeparti, dels med bon- (Forts. a sid. 2).
Lis Tørsleff: Dagny Thorvall.
L.
S.
- det danska jords 1 brukets oroshärd.
L S, (den Statens ve vetelager och hjälpmefoder.
Den socialdemokratiska jord- danska jordbrukarsamman- slutningen Landbrugernes Summen- slutning, Red:s anm.) er ikke faldet til r o med de indrømmelser, de opnaaede gen- nem kriseforliget, De er stadig umaade- lig aktive, og de har i dag tre hovedpro- grampunkter, som j e g her lige skal om- tale.
Produktionsstrejke.
Ligesom højere arbejderne strejker for en løn vilde bønderne gennem en b r u k s m i n i s t e r n f å r s k ö r d a, v a d d e n organiseret strejke med hensyn t i l deres produkter Opnaa en højere aflønning a f frisinnade j o r d b r u k s m i n i s t e r n sått, disse, altsaa: højere priser.
Dette direk- d. v. s. a l l t d e t ö v e r s k o t t a v vete- te maal var dog maaske ikke saa vigtigt.
m j ö l, som h r S t o c k e n s t r ö m f r a m - som den magtposition, de herigennem bringat.
S p a n n m å l s r e g l e r i n g e n h a r nu vi- vilde demonstrere: kunde man blot for sat h u r d e n v e r k a r.
Man b e h ö v e r en ganske kort periode afskære byerne fra enhver forsyning med mælk, æg smør inte l ä n g r e k o m m a m e d a n t a g a n d e n, og kød, var der maaske nok chanse for utan h a r f a k t a att l ä g g a f r a m.
När a t byboerne med nogen større opmærk- den frisinnade regeringen träffade somhed vilde lytte efter bondens krav.
sin överenskommelse m e d kvarn- Men en saadan strejke fordrer na- ä g a r n a, v a r d e t l i k a n a t u r l i g t som b e k l a g l i g t, att k v a r n ä g a r n a sutto turligvis, a t man har tropperne vei orga- niseret, saaledes a t der ikke er nogen inne med sakkunskapen, och rege- slinger i valsen.
Man vedtog derfor, r i n g e n, som h ä r s k u l l e r e p r e s e n t e r a først a t foretage en » prøvestrejke med producenterna, kom till korta.
mælken ved de sønderjydske mejerier K v a r n ä g a r n a voro s k y l d i g a att in- den 23 juli.
I Sønderjylland er forhol- köpa all f u l l g o d vara, senast i j u n i m å n a d o c h d å till visst p r i s, men b a k o m s t o d staten som garant.
Kvarnarna k u n d e ju ej t v i n g a s att k ö p a mer än b e h o v e t p å k a l l a d e, o c h d e t k u n d e t ä n k a s, att t i l l g å n g e n på vete b l e v större än behovet.
Det blev större.
Det b l e v a v s e v ä r t m y c - k e t större.
O c h s t a t e n f i c k i n k ö p a Det är d e s s a s t o r a l a g e r av vete.
inte så l ä t t a t t l a g r a v e t e i h e t t a n.
Men v a d gör staten m e d a l l t d e t t a vete?
Jo, säljer d e t till l å g a p r i s e r - nu när p r i s s ä t t n i n g e n är fri - o c h p r e s s a r d ä r m e d ner p r i s e r n a o n o r m a l t Iågt på d e t nya vetet av årets s k ö r d f ö r l a n t b r u k a r n a, d e l a n t b r u k a r e som äro tvungna att s ä l j a, d e sämst s t ä l l d a.
S å d a n är d e n h j ä l p s p a n n m å l s - r e g l e r i n g e n m e d f ö r t.
O c h om k o n - sumenterna k u n n a g l ä d j a sig åt b i l l i g a m j ö l p r i s e r, så f å d e i s t ä l l e t b e t a l a statens v e t e l a g e r o c h a l l a d ä r - med följande organisationskostna- der.
Kvarnarna h a r ä d d a t sig ge- nom att a l d r i g h a f å t t f u l l g o d va- ra.
O c h j o r d b r u k a r n a h a l å t i t sig narra att ö k a sin v e t e o d l i n g över hövan.
let sig velvillige overfor pinnen Om at udstede sterlingveksler i stedet for at give danske kroner, men for bønderne vil det naturligvis ikke være nemt gen- nem Iængere tid a t tilbageholde valutaen, da de ikke kan vente at faa ubegrænset kredit hos deres leverantører.
Hvis ikke L.
S. finder en eller anden storstilet fi- nancieringsplan er der altsaa ikke større fare for at dette angreb mod kronen vil Iykkes, Nu stiller det sig imidlertid saadan at det er ganske nødvendigt a t have bøn- derne enige bag disse planer, og da det i enkelte tilfælde kan knibe, har L, Iigesom nazisterne fundet ud a f at magt s,, kan anvendes, der hvor fornuften ikke slaar til.
De har derfor paabegyndt en uddan- nelse a f L.
S.
Garden, Bondegarden, der Iigesom vore hjemlige stormtropper gaar ud paa øvelse og skal hjælpe bønderne til at sætte haardt imod haardt, De bærer naturligvis i k k e uni- många länder och många läger är det sorg efter Dagny Thorvall nu.
Förra hösten, när hon låg under operation sam- tidigt som den internationella kväkar- konterensen samlades i Amsterdam, var hon bland dessa människor ett av de mest personligt angående föremålen för tan- kar, kärleksfull oro och förhoppningar.
Hon var en av dem, de älskade henne, och det var ett betydelsefullt ögonblick inte bara i Dagny Thorvalls liv, d i hon strax efter kriget mötte denna värld Och fann att hon länge tillhört den Detta liv spände sin vackra båge från prästgården i västmanland till settlemen- tet i Birkagården, Mycket kunde berät- tas om hennes femtiåriga vandring, men det är särskilt en sak att minnas.
Me- dan hon vidgade sin värld och tog upp nya verksamheter, släppte hon ingenting av det gamla, Den iiiiga studentskan i Uppsala släppte ingen enda av de om- sorger som tillkomma en hemmadotter, en prästgårdsfröken och en församlings- bo, tvärtom, hon tog dem allvarligare, och lika litet gjorde den Dagny Thor- vall det, som sedan bar alla Birkagårdens ungdomsbekymmer på sitt hjärta, och som hade så många vänner och uppdrag i andra länder att sköta om.
P i samma sätt behöll hon sin barndoms och ung- doms kristendom genom hela livet, även sedan den djupa kunskapen med stor- stadsungdomens liv och alla de onda konsekvenserna av den nuvarande socia- la strukturen egentligen gjort henne re- Det är förresten orätt att volutionär.
saga » aven sedan », ty Dagny Thorvalls kristendom var konsekvent och revolutio- när.
Kan det tänkas att en ny generations form, da dette e r forbudt men derfor er det j o uhyggeligt nok.
Hvorledes udviklingen vil komme til at forme sig, er det paa dette tidspunkt me- kvinnor så som Dagny måste ta olika dende værst, befolkningen mest ophidset, get vanskeligt at sige noget sikkert om, skedens olika bördor på sina axlar på en gång Det är svart att tänka det, på saaledes a t det var ganske klogt at vælge N u er der jo blevet nedsat en stor land- den punkten ä r hon just e t t barn av var denne landsdel til prøveklud.
bokommission, der skal undersøge mu- tid, och om man så vill ett offer för den.
Men det ä r något hos Dagny Thorvall, Det viste sig dog, a t strejken kun del- lighederne for regulering a f priser og vis Iykkedes, enkelte andre dele af lan- produktion a f korn, endvidere paatæn- och det ä r det väsentliga, som ä r löst ur det deltog med sympatistrejke », kun faa kes der mangfoldige indgreb til genrejs- a l l tidshundenhet.
Hennes hållning till människorna hon mötte var den - och steder hørte man advarende ord.
ning a f landbrugets økonomi, som jeg hur många av oss har inte med outsäg- Meningen var saa som sagt senere a t dog ikke her skal gaa nærmere ind paa, lig vila och tacksamhet känt det - att foretage en landsomfattende strejke a f da de er meget indviklede.
hon inte ställde några villkor a t t vi skulle Iængere varighed.
Men maaske indsaa vara så eller så fur att hon skulle älska man vanskeligheden ved en virkelig til- OSS.
En brytningstid bryter människor.
bageholdelse.
Nok er det, man er imid- Dagny Thorvall var mangen gång hårt lertid kommet i tanker om endnu et mid- pressad, om man k a n säga så om en som del, som uden at fordre den store orga- gjorde allt hon gjorde fullt frivilligt.
Men nisationsapperat, vil være meget effektivt bruten kan ingen säga att hon var, nej, til gennemførelse af et a f L, S,s hoved- i sin själ mera obruten och hel än n i - gonsin den söndagsmiddag, då hon läm- (Forts. fr. sid. 1).
programpunkter: departiet, og dels med høire, I det hele nade alla sina vänner vid den tid på da- tatt går de konservative partiers valg- gen då hon älskat a t t samla vänner om- Valutastrejken.
kring sig i sitt lilla hem i Birkagården.
Som j e g tidligere har omtalt e r L.
S. kamp hittil vesentlig ut på frieri til hver- Elin Wägner.
stadig gaaet ind for kronens sænkning andre om listeforhund.
Det e r de fak- til et niveau, der vilde bibringe land- fiske spørsmål som interesserer.
Sakene bruget rentabilitet.
De andre partier i de arbeider for, hører man mindre til.
rigsdagen har holdt igen, idet de har set Særlig er dette tilfelle med høire.
som Valgene i Norge, den umaadelige fare, der heri ligger for j o forresten alltid hare har det travelt Danmarks handel, og for en udenlandsk med å stritte imot.
spekulation i den danske krone.
Selv om Mellem de nevnte høirepartier og ar- kronen altsaa nu staar paa e t betydelig beiderpartiet - som i parentes sagt, be- Diskussioner o c h föredrag.
lavere niveau er dette altsaa ikke nær, Iært av siste valg, iår har stemt tonen Yrkeskvinnors klubb hvad L.
S. ønsker.
adskillig ned står venstre Som det anordnar måndagen den 1 1 september Det vore b ä s t staten lät b l i att Men da det nu har voldt vanskelighe- liberale fremskridtsparti.
Det får ved 1933 kl. 8 e. m. en diskussion over äm- b l a n d a sig i o c h r e g l e r a f ö r m y c k e t.
der at faa yderligere kronenedskærning enhver anledning hipp og spark fra de net: Samhället och ovigda makar.
Inle- Men i p r e s s e n t a l a r man t y s t om fru ad lovgivningvej, vilde de forsøge at tage øvrige borgerlige partier fordi det vil dare bli advokat Märta Björnbom s k a n d a l e n, ty a l l a p a r t i e r äro m e d - ansvariga.
E.
T. Brita Julin-Dannfelt Carin sagen i deres haand, og gennem tilbage- holdelse af den valuta, der kommer ind, ved exporten, kunstigt a t skabe et højere niveau for sterling her i landet, vilket at- ter vil sige e t lavere niveau for dansk holde sin sti ren og ikke innlate sig på alliancer med nogen.
Hvorfor skulde det holm.
også gjøre det?
Med sin tro på en na- turlig utvikling ad reformenes vei føler det sig like lite i slekt med de øvrige mønt maalt i sterling!
borgerlige partier som med arbeiderpar- Havde man hidtil med en vis uro be- tiet.
tragtet L.
s.
' s stadig voksende aktivitet, Hvad vil velgerne nu gjøre?
Miss Alison Neilans den mycket kända engelska kvinnosaks- Vil de kvinnan kommer på inbjudan av ett an- blev man nu for alvor klar over, a t der innse at eventyr til høire e r like farlige maatte gøres noget, og nationalbanken som eventyr til venstre - at diktatur ' udstedte da ogsaa midt i juli e t cirkulære.
ikke passer det norske folk hverken i den der henstillede til bankerne ikke a t yde ene eller den annen form, a t med andre laan mod sikkerhed i sterling.
ord det beste for landet vil være at L.
S. havde naturligvis tænkt sig, a t venstre f å r lov til i fred og ro å utbygge de sterlingveksler bønderne skulde for- sin sociale fremskridtspolitikk?
lange i stedet for danske kroner, vilde Den 16. oktober vil gi svaret.
Den kunne omsættes til dansk mønt uden at almindelige mening e r vistnok den at der paavirke kursen, idet man kunde stille ikke vil bli nevneverdige forskyvninger, dem, som sikkerhed for laan i bankerne.
at arbeiderpartiet muligens har chancer Denne vej afskar nationalbanken dog med denne bestemmelse, idet det heref- ter sikkert kun vil være faa banker, der vil være tilbøjelige til at støtte valuta- spekulationen.
Hermelin Gäster få medtagas.
til å vinne igjen nogen av de i 1930 tapte mandater, men at hverken de konserva- tive partier eller arbeiderpartiet vil f å absolutt flertall, således at venstre som mellempartiet vil beholde regjeringsmak- Mejerier og slagterier derimod har stil- ten.
M.
B.
Stockholm för ~ ~ föredrag svensk publik, Miss lans ä r generalsekreterare i Josephine Butlers förening, The Association for moral and social hygiene.
Hon ä r dess- utom redaktör för världens äIdsta Pe- riodiska tidskrift för socialhygien.
näm- ligen T h e Shield.
Miss Neilans har vi- dare förtroendeposter inom Open Door, Brittiska kvinnornas nationalråd och In- ternationella Rösträttsalliansen.
Hon satt på sin tid tre gånger i fängelse för del- tagande i suffragettrörelsen.
Som före- läsare är hon mycket uppskattad.
Ämnet för miss Neilans föredrag i Stockholm blir: Present Day Moral Pro- problems Det äger rum fredagen den 15 sept.
kl. 8 e. m. å Läkarsällskapets lo- kal, Klara Ö.
Kyrkogata 10, Stockholm.
Inträde 50 öre.
i -
Judarna, P åvek yrkan och Luther.
.
sig med blod - det vore inte antagligt a t t de som t. o. m. vore förbjudna a t t bruka djurblod skulle våga liv och egen- Kejsaren frikände samtliga judar Bostad och färg.
En rolig och lärorik utställning, be- tapeter alls.
Man kan i stället bestryka titlad Bostad och färg, pågår för väggarna med limfärg eller oljefärg.
En i riket och förbjöd anklagelser för ritual- närvarande i ett av HSB:s nya hus ute sidan väggbehandling blir i allmänhet mord.
Detta hjälpte dock e j utan judar- på Gärdet.
Anordnare ä r Svenska Slöjd- billigare än eller lika billig som tapetse- Judendomen ä r moderreligionen till I stort sett kan man säga, att påvarna na måste vända sig till påven.
Ar 1247 föreningen i kompanjonskap med HSB.
ring och gör också ett rent och behag- världens två monarkistiska religioner: voro motståndare till judarna, fast ju- utfärdade Innocentius IV en bulla, genom Meningen med utställningen ä r att lära ligt intryck, men den ar inte motstånds- kristendomen och islam.
Judarna tro, dendomen för dem blev » tillåten reli- vilken han förbjöd de andliga och världs- folk att välja tapeter förnuftigt.
kraftig och knappast ljusäkta och tvätt- a t t de alltjämt har en uppgift att utföra gion ».
Somliga påvar utfärdade krän- i världens religiösa utveckling.
De tro, kande förordningar, genom vilka judarna a t t den uppgiften inte var slut, när kris- fingo Iida mycken smälek och förföljelse, tendomen föddes.
(Montefiore, Juden- andra påvar uppträdde däremot som ju- domens ställning.)
Därför mena de, att darnas försvarare mot prästerskapet.
Gud av dem fordrar trohet mot sin re- Man kan som ett allmänt omdöme säga, ligion, mot en utvecklad.
fördjupad, för- att ju större prästväldet och den reli- nyad judendom, profetismens judendom giösa fanatismen voro, desto värre hade i dess högsta form, den judendom, som judarna det.
Lagstiftningen togs till Jesus bekände sig vara anhängare av.
hjälp.
Judarna blevo så småningom med- Men det fordras inte bara trohet utan ett borgare av andra graden.
438 förbjö- alltjämt pågående arbete p i religionens dos de att inneha alla äreställningar och utveckling.
ämbeten i staten, såvida de e j » genom dopet förbättrade sin tron.
En jude fick inte vittna mot en kristen o. s. v. Kyr- Judarna i förskingringen - diasporan kan höll på judens stränga avskiljande voro talrika redan före Kristi tid.
De från de kristna.
Äktenskap med judar hade i allmänhet rätt till fri religions- förbjödos och likaså samhälleligt um- övning, t. ex. i världsstaden Rom, men gänge, » på det a t t ingen skugga mä falla när förföljelserna därstädes började mot på Ijusets barn genom dess förening med de kristna, så tycks man ha jämställt mörkret ».
judar och kristna.
(Schück, Rom genom seklerna.)
Båda voro bärare av en främmande missionerande religion och båda missionerade genom Gamla Testa- D e Kejserliga undantagslagarna mentet.
liga herrarna att uttänka dylika grymma, osanna anklagelser.
Denna bulla måste flera gånger bekräftas av senare påvar.
Ar 1913 beskylldes en rysk jude, Bcilis, för att ha mördat ett kristet barn för rituella ändamål.
Man måste då vända sig till det påvliga sekretariatet för att få hjälp.
Den tyske riksdagsmannen Ley, som i flera år varit Hitlers närmaste man, påstår sig tro på ritualmord och lär med framgång förkunnat sin tro.
De första kristna fingo använda upptogos i den kanoniska rätten men till- synagogorna för sina möten.
Det ä r inte endast kristna, som lidit martyrdö- den under kejsartiden utan även judar.
Klyftan mellan judar och kristna blev emellertid allt större och till slut upp- stod fullkomlig brytning.
Schismen gäll- de framförallt de genom Pauli förkun- nelse antagna dogmerna om Kristi gu- lämpades icke alltid i hela sin stränghet.
Det fjärde Laterankonciliet fastställde, att judarna skulle på sina kläder bära » den gula fläcken », så att alla skulle veta, att de voro judar.
Det var genom kyrkligt inflytande, som judarna blevo hållna som slavar, vilket från början e j varit fallet.
Tomas från A q u i n o förkla- dom, treenigheten och Jesu offerdöd.
rade på 1200-talet att judarna borde hal- Striden mellan judar och kristna fördes å Ömse sidor med stor hätskhet.
D e polemiska skrifterna från den urkrist- na tiden ha varit till oerhört stor skada.
Så har exempelvis urkristna, judefientliga skrifter genom kyrkans förmedling bli- vit ett underlag för judeföraktet; de ju- diska, kristendomsfientliga från samma tid grundlagt förakt för de kristna.
Ge- nom att kristendomen avgick med se- gern och blev statsreligion i det romer- ska riket blevo kyrkans män i tillfälle att skriva lagar för judarna.
Dessa la- gar grundade sig på uppfattningen att judarna voro » gudsmördare », voro » de brottsliga, de trolösa », att de kristna voro » det rätta Israel, de utvalda », då judarna däremot voro de av Gud förkas- tade.
En vanlig benämning var m ö r k - rets barn, djävulens barn » - det sist- nämnda en benämning, som Luther sär- skilt älskade.
För judarna voro de själ- va däremot » de utvalda, och de krist- na » de föraktade och förkastade, gojim ».
Men de judiska synpunkterna fingo en- dast inflytande bland judarna och blevo inte av någon världshistorisk betydelse.
I las i evigt slaveri.
Tider, när de reli- giösa lidelserna togo överhanden över människornas förnuft, såsom vid korstå- gen, voro särskilt påfrestande för judar- na.
Korstågen föregingos vanligen av judemassakrer.
Före de!
första korstå-: et kastade sig pöbeln, som gick fram- för korsfararna, över de judiska försam- lingarna, som plundrades och förstördes.
En mycket stor roll i förföljelserna har beskyllningarna för ritualmord spelat.
Första gången m a n i historien hört talas om att barn dödats för att deras blod skulle användas vid påskfirandet var väl i det första Arhiindradet, d i romarna anklagade de kristna för en sådan omänsklighet.
På 1100-talet uppdöko liknande historier om judar i Frankrike, England och Tyskland.
På 1200-talet avrättades av korsfarare 34 judar, eme- dan de i Fulda dödat fem kristna barn.
Fredrik den andre sammankallade på grund härav en Iierredag, som tillsatte en kommission med uppgift att undersöka ritualmorden.
Kommissionen förklarade efter ingående undersökning, » att det varken i gamla eller nya testamentet sto- de något därom, att judarna begagnade människoblod utan fastmera Moses ’ la- g a r och talmud förbjöde dem befläcka Margarete Bonnevie har skrivit i vilken fru Bonnevies och mina inlägg ä r (n:r 2 8 och 32, om barn- trevare, verkligen öppna det konstruktiva försäkring (barnetrygd), j a g har (i n:r skedet i programmets utformande.
Just 31) berört en annan form för utjämnad nu skulle ett kvinnornas gemensamma Tidevarvet navård.
Den så väckta diskussionen får inte urarta till polemik.
Det ä r därför kanske värt att ytterligare stryka under, att diskussionen föres p i en basis av hu- vudsaklig överensstämmelse.
Både fru Bonnevie och jag, liksom tusentals pro- slutet komna judefientliga re enig med henne,.
Vad j a g sade var, att » Nu rymmer emellertid alla dessa oli- ka förslag i den mån de gå ut på föränd- ringar av lönesystemet en så rik mängd specialproblem om ' biverkningarna ' inom B a r n fö r s ö rj ni n g e n barnförsörjning, en utvidgad social bar- kampprogram för » barnpolitiken » ett rum med svart- och vitrandiga tape- ter, i vilket det fordras starka nerver för att inte bli vansinnig.
Inte mycket mindre hemska ä r tapeterna med böljande rän- der, som nära nog gör åskådaren sjösjuk, eller de ilsket helröda som sticker i ögo- nen.
Dessa rent parodiska prov ä r val- * da för att ge besökaren en chock, till- Den unge Luther uppträdde till judar- räckligt kraftig för att fil honom att be- gripa tapetproblemets vikt och betydelse.
nas försvar och skriver: » Våra narrar, Mera realistiskt åtminstone har v i påvar, hiskopar, sofister och munkar re- sett liknande ting i levande livet - men gera och lära den kristna tron, så att jag skulle hellre h a b l i v i t en so än kris- fruktansvärt smaklöst ä r ett sådant tapet- mönster som det med de röda rosorna ten, om jag vore jude.
T y de ha hand- Iat mot j u d a r n a, som om de varit hun- och gröna papegojorna.
Det verkar på- dar och i c k e människor. » I s i n skrift: tringande och ger åt hela rummet ett » Dass Jesus Christus ein geborener Jude oroligt intryck.
Den vidskepelsen torde sei » (1 5 2 3) kräver han en förändring i likväl alltmera ge med sig, att tapeter nödvändigt måste föreställa något.
Idea- judepolitiken.
Den gamle Luther utmärkte s i g emel- let, ett enkelt mönster eller - ännu hell- lertid inte för tolerans mot oliktänkande re - inget mönster alls, tränger sig i och kände s i g besviken på judarna, som stället fram.
Lyckligtvis!
ej emottogo den nya läran sin 1443 E t t härmed sammanhängande viktigt utgivna bok » Von den luden und ihren problem är frågan om en tapet bör vara Lügen » angriper h a n judarna och uppre- ljus eller mörk.
En betydande del av par de flesta beskyllningarna från medel- svenska folket har en synnerligen olyck- tiden.
Därigenom har Luther t;, [prote- iig kärlek till snusbruna tapeter.
Man måtte inbilla sig, att sådana gör rum- stantismen befordrat de av honom själv met » hemtrevligt ».
Det lir absolut fel.
tidigare så starkt fördömda påvliga be- skyllningarna, från vilka dock de prote- Låt solen spela in och se vilket som är stantiska förkunnarna under århundra- hemtrevligast, rummet med den mörka, den frigjort sig.
Tyvärr har den i Nord- dystra färgtonen eller rummet som med Tyskland v i d av 1800-talet upp- sina ljusa väggar återspeglar det varma, levande ljuset!
antisemitismen skrifter men upptagit ignorerat Luthers de För den som inte senterar det funktio- nalistiska i detta resonemang må påpe- kas, vad man blir upplyst om på utställ- ningen, att man spar 35 kronor om året pi ett rum med ljusa tapeter i stället för I Svea rikes bokhandel, Karlavägen, mörka.
Det visar sig på elektriska Ijus- Stockholm, rekommenderas Martin Lu- räkningen.
För att få tillräcklig arbets- thers Von den Juden und ihren Lügen.
belysning i ett visst mörktapetserat rum Skriften ä r på för vår tid fattbar tyska på utställningen mellan R på morgonen utgiven i Dresden 1931 av Landesverein och 8 på kvällen måste en 1 2 5 watts lam- für Innere Mission.
Luther rekommen- pa brinna 1,510 timmar per Ar.
I sam- derar där som straff till judarnas för- ma rum, Ijustapetserat, räcker det med bättring (» Rächen dürfen wir uns nicht ») en 60 watts lampa i 820 timmar.
Det bl.
a. att sätta eld på deras skolor och mest funktionalistiska ä r det mest ekono- synagogor, att bryta sönder och förstöra miska.
Alan kan också låta bli att ha några deras hus, att lägga beslag på deras bön- böcker och talmudister och att vid döds- straff förbjuda deras rabbiner att vidare anföras en bok, Judendom och kristen- bedriva sin undervisning.
Det tycks som om Luther blivit bön- dom av J.
L.
Den förkunnar att JU- hörd över förväntan.
Judarna som » djä- dendomen ä r djävulsdyrkan, som genom vulens barn, satans anhang, betyder den judiska andens inflytande trängt in mycket i såväl svensk antisemitisk litte- i och håller på att fördärva kristendo- ratur som muntlig förkunnelse i vårt men.
Därför, heter det, ä r det varje land.
Som prov på vad svensk ungdom kristens plikt att utrota judendomen.
Ester Röhl.
bjudes på I Svea rikes bokhandel kan, Alva Myrdal: Fru Utställningen ä r anordnad efter den principen att visa inte bara hur tapeter skall vara utan också hur de inte skall vara.
Vissa rum ä r verkliga skräckkam- mare.
Rekordet i detta avseende tas av det ekonomiska livet, att fackekonomerna först skulle behöva ge en vederhäftig ut- redning ».
Och det tror j a g vi gör klokt i att bli ense om.
» Problemet » skall visst inte » överlåtas » åt fackekonomerna - Iäggas initiativet, reformnitet, målsättningen upp.
Ense ä r vi då, att det skall vara radikalt i syftningen, visa ohämmad djärvhet i målsättningen, men samtidigt en rentav akademisk försiktighet och grundlighet vid detaljutformningen.
Först ett sådant av kritisk diskussion genom- gressivt tänkande kvinnor och män, a r kontrollerat program är värdigt att föras ense om detta väsentliga: att d e t nuva- fram till aktion.
rande lönesystemet - och j a g g å r läng- Den föreslagna barnförsäkringen är nu re: inkomstsystemet visar skriande en dylik rent teknisk detaljform, och den brister, sett ur både ekonomiska och so- måste diskuteras och vägas i jämförelse ciala synpunkter.
Utjämning ä r parol- med andra föreslagna alternativ för sam- len.
Och närmast är vi ense om att krä- ma problems lösning.
Och där behöver va en utjämning mellan de relativt väl- vi hjälp av alla slags experter.
Alltid då betalda självförsörjande och de relativt vi resa vittsyftande sociala reformkrav, får vi akta oss för den goda viljans för- underbetalda barnaförsörjarna.
Mycket skulle vara vunnet allaredan mätenhet.
F r u Bonnevie säger: » Når fru om denna utjämning vore allmänt erkänd Myrdal anbefalder at vi skal overlate til Då skulle fagökonomene å gi dette problem en ’ ve- som ett kvinnosaksprogram.
den nu förestående detaljdiskussionen, till derheftig ’ utredning, så kan jeg ikke væ- är vår egen sak.
Men liksom 8-timmarsda- gen, arbetslöshetsförsäkringen o. s. v. in- nebär även barnförsäkringen vissa eko- nomiska specialprohlem, som vi måste ha utredda.
Kvinnorörelsen har icke rad för sin prestiges skull att avstå från sådan R e s t a u r a n g Po rt Art h u r BI e k In g e g a t an 40 (Hörnet av Götgatan) Bra matställe hålla sig till de försäkringsfria yrkena, väger vi dem sedan efter v i r a mål och där intet avdrag ju kunde göras, för a t t önskningar och väljer till slut en hand- sedan söka sig in som lönearbetare, då Iingslinje - helst med maximum av till- de få barn.
Men därmed hade man pro- gänglig kunskap till ledning för vårt val.
portionsvis fler barn inom dessa grupper, Lönesystemet i dess helhet är nog mest resp. mindre att dela ut pr barn, alltså resultatet av olika kompromisser i drag- än större avdrag nödvändiga, därmed än kampen mellan olika intressen; att begä- större skillnad mellan lönen för de barn- ra att det skulle vara » teoretiskt förnuf- lösa där och utom systemet, med i sin tur tigt » ä r ohistoriskt och ogörligt, eftersom förstorade verkningar av samma art o. ingen all parters praktisk ögon.
lösning är » förnuftiga » i s. v. Detta ä r f r i n min sida endast antydan om en möjlighet - vi skulle behöva eko- nomisk fackkunskap ö r att lösa problemet om en utjäm- ning av barnens försörjning har i hu- fyra olika reformförslag fram- För för att utreda, hur vudsak känslig arbetsmarknaden ä r för ingrepp av den storleksordning varom här är frå- En del nationalekonomer ha också ga.
allsidig utredning av sina förslag.
redan intresserat sig för olika sidor av detta problemkomplex.
Chicagoprofes- oss om ett Vi måste veta, innan vi program, som syftar till en motion i lag- sorn Paul Douglas ä r en, d:r Eve Burns en annan och därtill kvinna, om det skall stiftningsfrågor, hur den föreslagna barn- försäkringen verkar på arhetsmarknaden.
vara en ytterligare kvalifikation (boken » Wages and the State » samt artiklar).
Ändras sysselsättningsgraden?
Påverkas Däremot ä r det oriktigt a t t göra några rationaliseringen?
Alldeles särskilt ha vi anledning att undersöka, hur denna form teoretiker ansvariga för hela det nuvæ- rende lønningssystem med dess alla bris- verkar på yrkesrörligheten (man måste ju t. ex. kräva någon tids sysselsättning ter.
Det ä r politikerna och vi alla, som ä r ansvariga: lönepolitiker och socialpo- inom ett yrke, innan barntillägg utbeta- las), på den geografiska rörligheten o. litiker.
Från teoretikerna begär vi en- dast kunskap om verkningar och biverk- s. V. En dylik sidoverkan skulle kunna ningar av olika politiska förslag; själva bli, att de ogifta arbetarna komme att enar bar.
F ö r att den skall uppfylla dessa fordringar tarvas en omständlig behand- ling, som ställer sig betydligt dyrare ä n tapetsering.
Goda tapeter skall uppfylla alla de nämnda villkoren.
E t t stort utrymme på utställningen ägnas å t belysandet av färgsamman- sättningar.
Möbler, gardiner o. s. v. måste ha sådana färger, som harmoniera.
Också ur denna synpunkt visas både hur det skall och hur det inte skall vara.
Mot en orolig eller mörk tapet står en mörk möbel dåligt.
A andra sidan demonstre- ras en rad rumsinredningar, där man sökt åstadkomma en harmonisk färgsam- mansättning.
Naturligtvis finns det ett betydande subjektivt moment i detta färgval.
Professor Ostwalds harmonilära som h ä r lagts till grund för färgvalet, kan inte betraktas som ett fixt och fär- digt system av allmängiltiga normer.
För min personliga del måste j a g be- känna en mycket bestämd motvilja mo: de - som jag tycker - osunda eller sliskiga nyanser i skärt, Ijusblått och gul- grönt som dominerar på utställningen.
Att man håller de mättade och mörka färgerna borta från tapeterna, är ingen- ting att invända mot.
Men möblerna be- höver väl inte genomgående ha denna bleka, anemiska anstrykning!
Utställ- ningskommittén synes mig ha varit allt- för rädd för den djärva accent som ger Ost- rummet dess slutgiltiga karaktär.
wald är, s i vitt jag försttir, inte heller alldeles utan skuld härtill.
Varmed inte ä r förnekat, att hans system kan vara av värde som grund för en färgregistrering, en nomenklatur över de olika färgnyan-.
serna.
Utställningen slutar med att visa mot- sättningen mellan en felaktigt möblerad våning och en acceptabelt inredd.
Den lagts och det kan vara allt skäl att an- knyta sakdiskussionen och jämförelserna till vad man inom olika intresserade kret- s a r utomlands och inomlands hittills fram- bragt av argument.
Jag kan här bara ange deras huvudlinjer: I) den frivilliga löneutjämningen (som den startats i Frankrike och Belgien, praktiserats bland t. ex. de apoteksan- ställda i Sverige och inom flera enskilda industriföretag världen runt), där arbets- givaren betalar viss premie, som drages av på lönen, till en kompensationskassa, varifrån barntilläggen utdelas.
Samma » industriella » system kan även lagstadgas (t. ex. i Frankrike en förordning 1924 gällande firmor, som äro leverantörer till
~~ Mussolinis sympatier .. (Forts. fr. sid.
1.)
pas, Flygblad utdelas.
Etc. etc. - Och " Oväder Hyresstriden i Göteborg.
(Forts. fr. sid.
1.)
(Forts. fr. sid. I.)
skap för Dollfuss släppte han ej planen att kunna trovärdigt återge den ledande i stridsställning mot varandra.
De makt- hår och där började man le åt dispropor- på att genom understrykande av det manliga rollen.
tian lämnar ett starkt medel som hyresgäströrelsen kommer att tionen mellan den italienska » segerför- tysk-italienska samförståndet öva tryck intryck av att han är en fin personlighet använda som påtryckning ä r blockad och på Frankrike.
Han lät offentliggöra rätt - alltför fin till a t t tänka Strindbergs hyressfrejk.
Hyresstrejken kommer att klaringeno och verkligheten.
omfatta icke blott de omtalade 1,500 lä- Då kallade Mussolini Dollfuss ned till krystade förklaringar om att det är B a - mindre noggranna tankar.
Herr Kåge talade pålitligt - enkelt - genheterna utan gälla f ö r samtliga till Riccione.
Ännu mindre än någonsin ville jern som, i hopp om att kunna tillfreds- hyresgäströrelsen anslutna medlemmar, han förena sig med England och Frank- ställa egna separatiststrävanden, rakt utan konturer.
samme hyresgästen har små möjligheter att hävda sina intressen gentemot fastig- hetsågarens villkor.
hetsägaren ' Han får Han f i n n a kan sig inte i fastig- upp- skjuta sin efterfrågan, h a n kan inte vänta med att bo, han måste betala.
Därtill kommer, att på grund av den ojämna inkomstfördelningen, de minsta av hy- De stumma eller endast för en sekund jämte affärsinnehavarna i fastigheterna.
inkomsterna bli tyngst belastade reskontot.
Medan 1 5 - 2 0, 0 0 0 kr.-in- talande personerna f o r o alla vill.
De Garantiföreningens vapen ä r vräkningen.
komsten betalar hyra med omkring 10 % %, voro spöken - och lykttändaren smög som kommer att verkställas, Om icke UPP- stiger hyresposten för 2 -- 3,000 kr.-in- komsten till 30 -- 40 -- 45 %av denna.
Un- sir: in som en inkvisitor.
Agnes, kondi- görelse kommer till stånd.
dersökningar ha vidare klarlagt hur fas- torns dotter, spelade rysk fångdramatik De " neutrala " medborgarna verkliga sin i många år närda dröm om på något sätt lämnas utanför en uppgö- à la Primdragarna från Volga.
i typiska centrum, ar- betarkvarter tighetsspekulationen längt från åven stadens att under italiensk överhöghet förbinda relse mellan Lilla Ententen, österrike och Totalintrycket var - onödigt - kost- plockat åt sig ansenliga summor, som samt arbete nedlagt av fel ledning på ha en svår ställning.
måst betalas av hyresgästerna.
Även industrilandet Österrike med agrarstaten Ungern.
Liksom Italien slutit pakter med De stridande parterna ha försatt sta- i dessa kvarter ha fastigheter 2 - 3 - d u b b - Ungern och föra bägges in- och utförsel dessa länder så kommer också Tyskland fel pjäs.
Starten liknar mest en sortie.
dens medborgare i en synnerligen obe- lats i värde på jämförelsevis kort tid.
Att Sven Stål.
över den - alltsedan den blev italiensk att göra.
den senaste köparen av fastigheten inte - döende hamnstaden Triest, För att Men - medan i den italienska Riccio- haglig belägenhet.
Dels f å dessa vid- kan förränta det av honom i fastigheten sedan srnåningom däröver draga också ne-kommunikén försåkras att Osterrike är kännas de extra kostnaderna för vräk- nedlagda kapitalet, på grund av tidsläget tjeckoslovakisk och rumänsk samt i nå- berett till samarbete med samtliga sina - Om ock aldrig så » vänskapliga » - ningen, dels tvingas de ovillkorligt till jämte en hel del andra faktorer, kan sam- gon mån även jugoslavisk handel.
grannar och således också Tyskland » så stats hamn är det verkligen över huvud att ta ställning till frågan: vad är att gö- hälleligt sett inte beklagas.
En slidan snart detta är möjligt », så står i den för Det Tredje Riket möjligt att avstå ra om 4-5,000 personer, däribland rätt förräntning skulle vinnas endast genom den hårdaste press på förut små och otill- från att » närma sig » Österrike?
Mussolini vill hjälpa Östers österrikiska upplagan av samma förkla- många barn, stå praktiskt taget utan tak räckliga inkomster, alltså kravet på För det första, utgår ej Hitlerianismen over huvudet.
Och - hur företaga eller en hyressänkning synes väl motiverad är ring, att Österrike önskar samarbete med rike men samtidigt =för från rasism?
D. v. S. från tron på en ras ' Tyskland » soweit wie möglich » - d. v, s, underlåta något - utan att detta betrak- detta knappast fallet med erssättningsan- svara Tyskland.
i den mån d y l i k t samgående kan visa supremati Över de andra.
Och hur kan tas som partitagande för endera av de språken i samband med blockaderna.
Att den då avstå från de pan-germanistiska stridande parterna?
motparten skall betala krinskostnaderna Men samtidigt som Mussolini genom sig möijligt.
ä r en farlig princip och alls icke sympa- seglatser och bilfärder visade sin vän- Skillnaden är mycket viktig.
Den vi- kraven på att inom ett rike sluta tyskar- Därtill kommer, att det som bort vara tisk, na i Österrike såväl som de i Elsass, sar Österrikes förklarliga misstro huvudfrågan, hyresregleringen, låg väl Tjeckoslovakiet, Schweiz, Lothringen, till Tyskland, Men den visar också att till för en lösning.
Bägge parterna ha Hyresgäströrelsen får icke förra med sina palmer och jättemöbler Östetrike, medvetet om Englands - och Sydtyrolen O. S, V. nämligen godkänt vissa bestämda normer F ö r det andra, medan den italienska och mörka gardiner och tapeter gör när- i viss mån Frankrikes - stöd, inte fogar för hyressättning, vilka nu skulle kunnat urarta till en terroriseran- mast intryck av » lustiga huset ».
Den se- s i g så helt i Italiens ledning som man fascismen hitintills varit upptagen, och komma till användning.
Men konflikten de makt.
nare är naturligtvis bättre, om än inte ännu länge kommer att vara upptagen kunde förmoda och vidare känner miss- av inre moraliska, sociala, ekonomiska har i stället tagit den allvarliga vänd- idealisk.
på hyresmarknaden har hyresgäströ- troende också ifråga om Italiens förmåga omdaningar står j u Det Tredje Riket full- ning, att den icke längre utgör en fråga reisen uppträtt och genom sammanhåll- I varje fall måste man komplimentera att realisera sina planer.
ekiperat och i .stånd att vända hela sin om hyresreglering utan blivit en prestige- ning och ytterst genom blockadvapnet utställningskommittén för att den på ett tilltvingat sig underhandlingsmöjligheter.
illustrativt sätt satt problemet under de- Österrike hyser vissa tvi= våldsamma kraft till yttre förändringar fråga för de bägge organisationerna.
Vad vill då de bägge parterna vinna?
Som förut nämnts ha parterna även enats batt.
och erövringar.
Hitler behöver ej bygga Garantiföreningen v i l l, efter vad som ut- om en norm för hyressåttning, vilket väl på utställningen tillhandahålles en Ii- vel på dubbepoltiken.
får anses som synnerligen välbehövligt.
skolor och vägar, han behöver e j konso- ten broschyr, Välja tapeter, som till för- Det är icke svårt att förstå denna lidera industrien eller dika ut träskmar- talades vid ett nyligen av föreningen an- Att hyresgsströrelsen i sina stridsmeto- fattare har Gotthard Johansson, Denna skepticism.
Alldeles oavsett det vansk- ker och bekämpa malaria, Han står fri ordnat möte för fastighetsägare, få ett der gått ganska bryskt tillväga, och a t t från det allra mesta av det som bundit slut på den terror som utövats av hyres- blockadvapnet lätt kan missbrukas lär broschyr betonar på ett förträffligt sätt liga i att tro att ett land som Tyskland, Liksom strejken gästföreningarna.
Hyresgästföreningarna inte kunna förnekas.
det väsentliga i utställningen och bör kö- som nu reser sig för att kämpa för sin Mussolinis tid och kraft, Men mot Polen kan han ej vända sitt vilja å sin sida icke vika från den ställ- måste blockadvapnet betraktas som ett plats i solen, skulle offra Hamburg och p a s av varje besökare.
n i n g de tillkämpat sig på hyresmarkna- allra yttersta maktmedel mot med en ytter- över- Bremen för att rycka upp en främmande övermått a v energi, D ä r står ett väl- mäktig motpart.
och hanteras Lilly Arrhenius.
s t a varsamhet.
l annat fall kan man med rustat folk berett a t t omedelbart giva den.
fog tala om terror och den sympati och svar på tal.
Medan Osterrike - Ja, man Kvavet på hyressänkning de goda förhoppningar som fästes vid vore frestad bruka Mussolinis ord fast rörelsen kan förspillas.
Det är att hop- med annan ' betoning.
Österrike är tyvärr är väl motiverat.
pas a t t hyresgäströrelsen i den mån den uppskattas av alla finsmakare.
blir en erkänd institution på hyresmark- vad det är En liten nation, utarmad Endast en kvalité.
REGERINGSGATAN 4 Hyresgästföreningarnas kamp för att naden ålägger sig behövlig självtukt.
D e t och splittrad, utifrå,, trängd och innan- och HAMNGATAN 8 Den bästa.
tillvarataga hyresgästernas intressen och är rörelsen själv mest betjänt av.
till tveksam.
STOCKHOLM ¼ kg.
blyförpack= Ett initiativ till lösning av konflikten vara ett organ för dessa har säkerligen ningar Kr.
4: Pier Gudro.
varit av allra största betydelse.
Den en- har tagits av landshövdingen och stads- fullmäktiges ordförande genom samman- kallande av parterna.
Vid detta sam- staten).
Detta är allts5 barnetrygden, verkligen lägges expansivt, är den vad ges vidkommande kan vi våga en giss- ma, det är ett faktum vi måste räkna med.
manträffande blev det klart, att någon rike i en gemensam officiell hänvändelse till den tyska regeringen, Ty det vore j u detsamma som att medge eget nederlag.
Ännu uppriktigare än förr önskar han för- hindra Anschluss för att i stället för- emot Riksregeringens önskan fortsätter hetsen mot Österrike och att man såle- des ej får skylla Berlin därför.
Han lät vidare sin press förkunna att Tyskland ä r ett Donaurike och följaktligen e j kan om Sörmans Thé S Ö R M A N S - -.
» barnförsäkringen » i fru Bonnevies för- j a g velat förorda.
ning, att de icke avlönade yrkesutövarna I Frankrike kunde barnförsäkringen, allt- tvist om hyresbeloppet icke längre före- et är nu alldeles tydligt a t t de bäg- utgöra minst 40 %.
Så många skulle allt- så arbetsgivarnas program, dock ge- ligger beträffande de kvarstående bloc- så s t å utanför » barnförsäkringen ».
E n nomföras i så stor utsträckning just kaderna.
Tvisten gäller ersättningsan- 2) den lagstadgade Iöneutjämning, där ge sistnämnda förslagen ha den slag; staten ej blott föreskriver utan även ga- ranterar Iönearbetarnas barntillägg, som sålunda inte bli beroende av växlingar i konjunkturer etc,, och där avgiften beta- las av arbetare, arbetsgivare och staten i vissa proportioner (föreslagen t. ex. i England, dock minst ofta förordad); D ovedersägliga överlägsenheten över de bägge andra, att fördelarna och kostna- derna kommer alla medborgare till godo och till last.
Det första förslaget går däremot ut på en särlagstiftning, som skulle gälla endast arbetare och anställ- da.
Förslag n:r 2 innebure därutöver en omfördelning mellan klasserna, i det att 3) den statligt garanterade familjein- kostnaderna i viss mån delades av alla komsten, där staten lämnar barntillägg åt alla medborgare, oftast de under en viss minimiinkomst (genomfört i New Zealand fr, O, m. tredje barnet).
Pre- mierna betalas antagligen Iämpligast ge- viss skillnad mellan stad och land komme emedan den pågående penningvärdesför- språken.
Förlikningsmännen ha föresla- git ersättningsansprakens hänskjutande även a t t göra sig gällande: proportions- sämringen samtidigt gav arbetarna no- till en skiljenämnd, blockadernas hävan- vis fler stadsbor är Iöneanställda och minella lönehöjningar, som gjorde att de de, s a m t upptagande av förhandlingar skulle därmed komma under barnförsäk- e j märkte de avdrag, som betingas av om hyresreglering inför förlikningsman.
Man får allvarligt hoppas att detta för- ringssystemet.
Barnförsäkringen som en premierna.
del av lönesystemet bleve alltså ett sär- intresse för vissa kategorier och komme e j att gälla landets alla medborgare.
Det- ta är för det politiska avgörandet viktigt men fördelarna endast av lönearbetarna.
att hålla i minne.
Detta visar klart upp den olika socialpo- Även om barnetrygden sålunda tar di- litiska innebörden i de olika förslagen.
rekt sikte på arbetarklassen (jämte na- Om man förordar » barnförsäkringen » turligtvis tjänstemannagruppen), är det får man inte skymma undan det faktum, inte säkert a t t den ens där riktigt väl- Även andra skäl än dessa har hindrat slag kan leda till ett resultat den industriella barnförsäkringen att bli Och att par- terna betänka att seger eller nederlag för ett arbetarprogram.
BI.
a. står Frank- grundval för fortsatt arbete än samför- rike som ett illa valt mönster, emedan ståndsfred.
kompensationskassorna där faktiskt Göteborg den 2 sept.
Greta Cardell.
skötts av arbetsgivarna.
Och denna pa- triarkaliska välfärdsomsorg, knuten till enskilda företag, enskilda yrkesgrupper eller ev. enskilda distrikt, är icke ett Det brukar i stället vara så att framtidsmål för arbetarklassen.
E n in- nom progressiv direkt beskattning av att stora folkgrupper skulle s t å utanför komnas.
alla inkomsttagare.
Detta statliga system systemet, med ett ord alla som e j äro lö- den formen föredras av arbetsgivarna, i någon form förordas av de flesta refor- neanställda.
Man kan inte tala om a t t medan arbetarna ger sitt tillstyrkande till mens förkämpar, t, ex. miss Rathbone, » barnen » under det nya systemet skulle ett statligt program.
Ett bestämt exem- fru Wigforss; f å det så och så bra, när systemet dock pel på ett sådant ståndpunkttagande sågo 4) den statliga utjämningen av barn- icke skulle omfatta barnen till bönder, vi hos de engelska gruvarbetarna.
I kostnaderna för alla medborgare via be- hantverkare och handlare, fria yrken, ar- Frankrike har likaledes arbetarna talat skattningen såsom i förra fallet, men utan betslösa, änkor, arbetare med kortare och för, arbetsgivarna emot förslagen om att barntilläggen utdelas kontant (an- tillfälligare anställningar, hjälpfruar, före- statssystem, de senare föredrar » det in- nat än i undantagsfall).
I stället admi- tagare, fångar m. fl.
Dessa kategorier dustriella systemet,.
Och att arbetarna av lönepolitiska skäl i allmänhet ställt nistreras barntilläggen av det offentliga behöva dock lika väl barntillägg.
för utsträckt barnavårdande verksamhet.
Det å r svårt att f å någon statistisk sig ovilliga mot ett förslag, som innebär När denna form göres tillräckligt radi- uppgift om antalet självständiga och an- lönenedsåttningar för stora grupper, låt kal, d. v. S. den sociala barnavården ställda familjeförsörjare, men för Sveri- vara-att totala Iönesumman blir densam- komstutjämning via beskattningen ligger mera i linje med deras intressen och ideal.
Fru Bonnevies barnförsäkringsförslag innebär: L å t arbetarna och funktionärer- na försörja sina egna barn, men refor- mera det därhän att de slår ut kostna- derna på alla inom gruppen samt låt resten av folket försörja sina barn på det gamla sättet, De bägge sista för- slagen äro däremot ense i detta: L å t oss alla deltaga i försörjandet av samhällets alla barn.
(Forts. i nästa n:r.)
Stockholm 1933 Zetterlund &amp; Thelanders Boktryckri-A.-B.
