# ID: svediakorp-per3637
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1933
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,565
# sentences: 407
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Emilia Fogelklou=Norlind: Amatörteater Vidgat synfält och självrannsakan.
Den I.
- våra?
På Wendelsberg.
Sjuttiofem eller åttio unga teaterledare, amatörskådespelare och andra ama- S Hur ser världsvirveln ut just nu törteatern närstående hade från hela lan- en mest fascinerande bok j a g på - från klar sikt?
länge läst ä r A.
S. Eddington, Den maferielin världens väsende (Bonniers » Varje individ framstår som ett en- 1931.)
» Fascinerande » ä r dock kanske gångsväsen.
vilket icke kan upprepas, det samlats för att dra nytta av den kurs för amatörteaterns ledare och utövare inte rätta ordet, ty den kommer en att andas friare och i en större värld.
Den mekanistiska världsteoriens beklämman- de hylsa kring livet ä r så tydligt bort- sprängd.
Och undret lyser kring allt det med sitt eget öde och förtjänt av sin egen levnadsbeskrivning, ungefär som Strassburgsdomen eller Peterskyrkan i R o m säger Fritz Künkel i sin Karak- tärskunskap (Natur och Kultur 1932).
ståtliga folkhögskola nära Göteborg.
Det ä r helt märkligt att s e hur in- tresset för amatörteatern håller på att växa fram som en verklig rörelse, vilken i nära kontakt med de stora bildnings- Viola W. Markelius, sångpedagogen Da- vid Odre och studierektorn Gunnar Hird- man, för att nu bara nämna några.
vi- dare träffade man, främst i det intensiva arbete som pågick från morgon till kväll, levande.
J a g antar att fackmänniskor studera denna bok under ständig debatt med författaren.
Men mig, en lekman, tog den på samma sätt som stor dikt gör.
Hans definitivt finala (eller infinala), i stället för orsaksdeterminerade, syn på individen passar förunderligt väl sam- man med Eddingtons universum såväl och nykterhetsrörelserna samlar sina ska- ror till ett allt mera målmedvetet och klart planlagt arbete.
Utom National- templarorden, vars Studieförbund stod värden på stället, Wendelsbergs rektor och N.
T.
O:s riksstudieledare Justus Elgeskog, kursordfiiranden redaktör Ernst Lundquist från Hyresgästerna samt sist som av flera folkliga organisationer i Knut samarbete anordnats På Wendelsbergs Ström, danskonstnärinnan Lalla Cassel och Kinetainstitutets ledare fru Det här ä r verkligen e t t universum för som med evangeliets förkunnelser.
D e t bland inbjudarna till kursen och där ju men icke minst kursledaren själv, d:r M.
Vad har hänt?
människor.
Menneskets Begreb e r Aand.
infinala tänkesättet söker aldrig ett i sig amatörteatern sedan gammalt hör hem- Schischkin från Scenstudion i Ålsten och Man skal ikke la forstyrre sig av a t vi slutet föremål, gentemot vilket det ställer ma - liksom i dess stora broderiorgani- hans trofasta medhjälpare.
scenteknikern sig, utan det ser i allt levande ett evigt sation Godtemplarorden I. O. G.
T.
- Einar Eriksson och Sven E. Persson, Or- g a a r paa to Ben. » (Kirkegaard).
R O O S E V E L T LIGGER I OCH ARBE- J a g har ofta stannat inför det egen- T A R, talar i radio och öppnar egen- domliga faktum, att dokument över ge- händig brevväxling med industrimännen nomgripande andliga erfarenheter så ofta men lyckas även att få de motspänstiga förtälja också om en hela naturens för- industriidkarna att ansluta Sig till hans kodex.
Olje-, kol- och stålindustrierna har gått in på att följa hans linje.
Som ensam motståndare kvarstår nu Ford, som vill framlägga Sin egen kodex, vilken han utlovar skall vara bättre både ifråga om löner och arbetstid.
S SVENSKA REGERINGSMAKTEN öppet, till oändligheten anslutet system.
Dit leder en inre väg för den för- stående, emedan även han ä r förenad med samma oändlighet som det som skall voro rörelser sådana som Arbetarnas ganisationsbyråns ordförande.
Bildningsförbund och Hyresgäströrelsen Vad ä r det nu en ung organiserad nyk- representerade med föredragshållare, le- terhetsman eller en ung flicka ur Stugrö- dare och deltagare och så - icke att r e l e n eller en ungdoms- eller kvinno- förglömma - amatörteaterns egna unga klubbist från Klavreström, Örebro, Julita, vandling till genomlysthet i samma stund.
förstås., men sedan får denna dager så sälIan följa Künkel låter oss s e jagets instängning dådkraftiga organ, Scensällskapens orga- Stockholm eller Sundsvall har kommit till med under erfarenhetens vidare utveckiing inom sin egen (foster-) trånga världsbild nisationsbyrå och Scenstudion vid Ålsten Wendelsberg för att lära sig?
Med en mycket säker blick för vad Rent praktiskt sett hur man med största i lära och liv.
Här hos Eddington, särskilt som i ett fängelse, Den fria rymd som i slutkapitlen om erfarenheten av en and- är dess mål beskriver han inte i det som finns i vårt land av förmågor och och bästa resultat skall kunna utnyttja är framställningen nonisk intresse för denna viktiga gren av konst- det brinnande men oskolade intresse för utövning och människofostran hade or- teater, som finns hemma i logen eller genom den nya världsbilden, medan det Men alla hämningarna, d r e s s a t e n fin- i den gamla var något främmande, en nas framställda så åskådligt, att ingen av ganisatörerna lockat till Wendelsberg klubben och hur alla de tekniska stöte- lig värld, blir detta tillstånd kvarhållet avseende oss kan undgå att se sig i spegeln, hur bl.
a. regissörerna Per Lindberg och tycks inte ha samma kläm på be- fånge, som strax måste flykta inåt, handlingen av sina motspänstiga indu- Det hisnande privilegiet att vara män- gärna vi än ville slippa undan.
strier.
Omröstningen Om det utskickade niska på en planet, som kanske ä r den Künkel har en originell, mycket enkel förlikningsförslaget i byggnadsindustrien enda i sitt slag, blir överväldigande ge- och lättfattlig, ehuru djupt personlig, om- ä r ännu i n t e fullbordad, men situationen nom det ansvar det sätter.
Nuets mänsk- formning av den adlerska individualpsy- ä r dyster.
Vem skall väl hos oss kunna liga förvridenhet blir mera abnorm än kologien.
Gammal sanning i ny dräkt betvinga de tredskande parterna?
Hur någonsin, och ny sanning i ofrånkomlig realitet skulle det vara om Kronprinsen öppnade Då man efter läsningen inte längre kan nödgar till självbesinning.
Vi konfron- en liten brevväxling med murar-masarna trivas inom fyra väggar, utan g å r ut på teras med d e n uppgift, inför vilken uppe i alarna och byggherrarna i Stock- vägar och stigar för att andas luft, då mänskligheten står som inför en okänd (Forts. å sid.
4.)
P. Leroux: holm?
följer bokens under med.
Trädens vä- över nationalsocialismen fortskrider inom vägen, själva knastret av grus under allt blir till stora vingslag av Nationella Ungdomsförbundet Och en liv- skorna N NYORIENTERINGEN HÄN EMOT sen, suset, de sneda solstrimmorna och nästan ogenomtränglig urskog.
vilken dock icke mera kan kringgås: den en- skilda individens självuppfostran Künkel röjer inte stark känsla för vad - Den franska socials demokratiens framtid.
sanningsenlig räckvidden den klyvning som skett inom det social- lig pressdiskussion har kommit till stånd en ny förunderlig skapekeande.
Också vi kalla lycka.
(Han sätter det - enligt demokratiska partiet i Frankrike tycks särskilt Om den nye ombudsmannen.
I rörelserna därinne i de mänskliga själs- min tanke för mycket - inom citations- för närvarande vara nästan omöjligt.
Man hur hög grad förbundet accepterat den landskapen uppenbara sig.
Hur skulle tecken.)
Men han ruskar upp oss ur skulle möjligen kunna rada upp de fak- korporativa staten torde väl bli uppen- väl spelet av dagrar och dimmor och sömnen som en väckelsepredikant, ehuru tiska händelserna efter varandra, dra en bart när det framlägger sitt bebådade ljusblank och stomvirvlar därinne i dem det sker med den mest stillsamma och viss sannolikhetssumma ur mötesproto- förslag till författningsreform.
Att döma te sig för ögon, som skåda djupare än lugna och sakliga röst som tänkas kan.
koll.
och resolutioner men därmed av vissa tidningsuttryck torde kvinnorna skulle man endast ha uppnått en histo- ha anledning att s e upp.
DETTA SAMMANHANG citera vi ur hete i sittande ställning gör henne benä- PLITTRINGEN INOM DEN FRAN- risk framställning av konflikten, som för- I den österrikiska t i d n i n g e n Der Tag följande brottstycken angående arierns hustruval, hämtade ur den tyska vecko- tidningen för rasforskning, Das Wissen des Volkes.
Dess positiva program för rasförbättring genom äktenskap inne håller hemska saker: » Rasen och kvinnan f å r inte lämnas å sig själva utan den ariske hjälten måste alltid bevaka den goda ariska rasens i n tressen.
Vi fordra, att varje man av god ras, varje arier, endast gifter sig med er blond ariska med blåa ögon, öppen blick ovalt långlagt ansikte, rosig hy, sma näsa och liten mun och att han absolu endast tar en oberörd flicka till hustru.
: Äktenskap med kvinnor av medel- h a v s t y p eller s v a r t.
negroid typ » f å icke ä g a rum, ty medelhavskvinnan ä r e hetärtyp och den negroida eller mongo- liska kvinnan en kvinnlig lastdjurstyp!
A r i e r n skall icke gifta s i g med e kvinna som går mycket på bjudningar besöker nöjestillställningar, teater- eller sportföreställningar och gärna visar si ute Framförallt bör han icke gifta si med en flicka som har anställning, ty ar- S gen for hysteri.
En oklanderligt renlig, SKA socialdemokratien har varit strängt huslig, flitig och barnkär flicka uppe på andra Internationalens kongress däremot är den rätta hustrun för en i Paris j u s t n u och d i s s i d e n t e r n a har fått s i g en varning, men försvarat sig arier. » SPÄNNINGEN MELLAN H I T L E R med att deras uppsåt ä r socialistiskt red- OCH D O L L F U S S fortfar och nazis- liga.
Närmare redogörelser för den fran- tiska flygblad regna från tyska flygma- ska krisen Iämnas i detta nummer av skiner över Österrike, Dollfuss har ännu Tidevarvet av den i politiska frågor väl en gång fått resa till sin store rådgivare införsatta Paris-korrespondenten, signa- i Italien, Mussolini, och säkerligen häm- turen P. Leroux, vilken vi härmed ha nöjet föreställa för Tidevarvets läsare.
tat nytt mod.
S Fédération de la Seine till den rent marxistiska doktrinen och som äger sina mest betydande föresprå- kare i Zyromski och Piver - Mellanpar- tiet som inte kan förneka sin starkt de- mokratiska tendens och som räknar Leon Blum och Vincent Auriol till sina ledare och den s, k.
Högra flygeln som för- kastar klasskampen, vill deltaga i rege- ringen och som för ögonblicket otvivel- modligen vore föråldrad redan i det ögon- aktigt ä r den oroligaste och mest aktiva Officiellt gäller blick man skrev ned den Och genom de av de tre grupperna nya händelsernas makt förlorat sin ak- tuella sanning.
Det gäller här - och det skall man göra klart för sig - myc- ket mera psykologiska moment är siff- ännu Renoudel som dess fanbärare.
Som egensinnig och temperamentsfull nor- mand har han redan hunnit kasta många anstötens stenar i den politiska vägba- ror Och dogmer Utbrytningen av de radikala elementen den S. k.
Högra Vän- stern och händelserna i grannländerna har skapat en åtmosfär, som ä r laddad med elektricitet.
Det vore kortsynt att tro, att det en- dast ä r konflikten om budgetsomröstnin- gen som vållat brytningen mellan de två Och gäller som kammarens svarta Efter de senaste händelserna ser det emellertid ut som om Renaudel själv vore i fara att bli bortsopad av yngre element, för vilka de gamla lärorna nu ä r gammalt skrot och som i sin längtan efter handling, efter radikala förändrin- gar formulerar sina fordringar på ett nan får stora grupperna, Fédération de la Seine sätt, som gör dem farligt lika fascismens.
och parlamentarikernas grupp.
Under Meningsskiljaktigheterna inom det so- de senaste åren har det faktiskt uppstått (F o r t s.
å sid.
4.)
2 Familj elön eller “ b ar n e t r y g d “.
I D en, Det 2 6 A u g.
19 3 3.
» Tidevarvet » n:r 28 redegjorde jeg i store trekk for hvilke opgaver det idag efter min mening særlig gjelder at kvinnene koncentrerer sig om i sine be- strebelser for å opnå full frihet som men- neske.
Disse uttalelser er blitt imøtegått av fru Alva Myrdal som særlig fester sig ved mine anførelser om barnetrygd.
Det er ikke mulig å ta op alle de for- “ skjellige anker mot reformen som fru Myrdal fremsetter, så meget mer som jeg " valfria året 1933. føler mig overbevist om a t fru Myrdal selv vilde være den første til å la dem falle hvis hun satte sig nærmere inn i hvad det er reformen egentlig gjelder.
Jeg får derfor nøie mig med å svare på sig » tror jeg sikkert hun ved nærmere studium av reformen vil overvinne.
Man kan jo kalde reformen barnetillegg, bar- nebevilgninger, barnepenger eller hvad- somhelst (hare ikke » familielønn », idet det netop er den nuværende lønn som er familielønn, men en urasjonell og for barnas velferd skjebnesvanger familie- lønn).
Navnet bør da sandelig ikke øde- legge saken.
Det er bare det at når barne- tilleggene gjøres obligatoriske, når med andre ord reformen blir helt, og i k k e ba- re halvt gjennemført, da er den blitt en forsikring.
At det skulde være psykolo- gisk motbydelig at ens barn blir trygget, forsikret, fra de fødes til de er 16-18 år, likesom man trygger, forsikrer sin egen alderdom, er m i g iøvrig ganske system en del og innsett hvor dårlig det skjøtter om samfundets dyrehareste eien- dom: barna, da blir man sørgelig rok- ket i sin tillid til fagfikonomene.
Og man blir styrket i sin tro på at en meget ve- sentlig grund til at samfundet e r så skjevt o g skakt som det er, ligger deri at kvinnene ikke har fått gjøre sin inn- flydelse gjeldende i det offentlige liv.
Særlig hvad sociale reformer angår har vi derfor et veldig arbeidsfelt liggende ubegripelig.
Det e r jo ikke mot barn foran oss, h v o r vi sårt trenges.
Våre man forsikres; det er selve barnas op- dyrekjøpte erfaringer og vår sterkere vekst, deres eksistens i de grundleggende sans for hvad som er til barnas sande år som sikres.
Fru Myrdal stiller som motsettning til beste, får da bøte på hvad vi ennu mang- barnetrygden op » en annen reformlinjes, ler i fagkundskaper.
For barnetrygdens vedkommende er nemlig den at samfundet bør ta mer av forholdet det eiendommelige a t arbeids- barnas omkostninger På sig.
Her møtes D e t skulle i år vara ett av de et par av punktene.
Fru Myrdal kritiserer at jeg for sterkt åren för svensk politik, som låter medborgaren vila från val.
Men betoner at barnetrygden vil tjene kvin- giverne i Frankrike - og senere i Bel- vi delvis, idet jeg bl.
a. ser det som et hur är det egentligen ställt med det nenes interesser.
Det er riktig nok a t jeg gia - gjennemførte den rent uteoretisk stort fremtidsmål a t det offentlige skaf- lugna politiska lugnet?
Finns det?
Och om det finns, borde det finnas?
Förhållandena i världen äro tröst- lösa.
Världen lider av det barba- riska krigets än mer barbariska följ- der.
Det, som sker, och som kallas stiller det store håb til barnetrygden a t den vil kunne hjelpe kvinnene frem til økonomisk frihet, men selvføgelig mener jeg a t dette hare er ett av de mange goder samfundet gjennem den vii opnå.
Det er naturligvis barnas vel reformen är icke ett utslag av først og fremst tar sikte på.
Det er de- storpolitik, statskonst, endast en följd av m ä n - res opvekst som skal trygges ved hjelp niskornas förråade s i n n e n, av m ä n - av den.
Men om den ved siden derav niskornas meningslösa grymhet att også kan bli til gagn for kvinnene, så pina varandra med svält och nöd och skulde vel det hare være en ekstra grund for oss kvinner til å arbeide for den.
lidanden.
Når fru Myrdal anbefalder a t vi skal Det vanvett och den brutalitet, som råder i Tyskland, kan vara för- overlate til fagfikenomene å gi dette pro- klarligt, om än aldrig försvarligt, för blem en » vederheftig » utredning, så kan ett folk, som kämpat först i segerju- jeg ikke være enig med henne.
Når man bel och sedan mot en orättfärdig har studert det nuværende lønnings- fred, och vars väsen till stor del be- härskas av en högtravande milita- de, rism och dito sentimentalitet i un- derbar förening.
Sådant bereder vä- gen till diktatur, övergrepp, ofrihet och laglöshet, Men det är inte nå- got skäl för andra folk att tappa sitt - n förnuft.
Sverige har varit förhållandevis lyckligt lottat.
Men nu ser det ut som om vi mest av alla förlorat för- mågan att reagera.
Vi undgingo kri- som nu i vårt land svärma för nationalsocialism och diktatur, allt- ifrån spädbarnen och t. o. m. de ål- derdomssvaga, vad är det egentligen de önska få fram här i Sverige?
Ha de läst den tyska nationalboken?
F r å g a r m a n, svara de n e j, och det är n: - 00 37 och ansvarslöshet, som i sanning bå- het!
Ha vi blivit så svaga, så andli- dar ofärd.
gen förtorkade, att vi inte h a några Det valfria året 1933 kanske inte levande ideal att g e den ungdom, U t a n tvärtom!
Vi stå som kommer efter oss!
Äro vi fär- är valfritt.
inför ett avgörande av Iångt större betydelse för land och folk än att avge en röstsedel, det nämligen att skapa förutsättningarna för den röstsedel, som skall bestämma om kommande släktes framtid.
I Sverige ha vi intet försvar, ingen förklaring för våra nationalsocialistiska fanta- sier.
Ingenting annat än okunnig- het och en viss f a s t Iåt oss hop- pas avlägsen och bleklagd släkt- o. skap med det tyska patetiska, stra- V. tegiska och otympliga idealet.
Alla 90 I - kt - - fer effektivt og rasjonellt tilsyn til alle barn under skolepliktig alder i form av barnekrybber diga att svika den rätt, som århund- radens strävan kämpat fram och bryta staven över en demokrati, som aldrig blivit förverkligad, detta be- roende p å oss själva!
Livet vädjar till människorna om besinning!
D e t högsta mått av be- sinning är att h a mod a t t söka f ö l j a kärlekens och rättfärdighetens lagar på utvecklingens vägar.
Besinning borde vara framtidens politik.
Vi g å till val!
E.
T. og barnehaver ledet efter fullt moderne opdragelseprinciper.
Men hvorfor enten-eller, hvorfor ikke både-og?
De sociale goder koster imid- lertid samfundet penger og kan derfor bare gjennemføres lidt efter Iidt, mens barnetrygden vil kunne innføres straks uten å koste hverken arbeidsgivere eller stat en øre, idet de penger som ved hjelp av den kommer barna tilgode, under det nuværende lønnsystem allerede finnes innbefattet i lønnen til alle voksne menn, altså også i deres som ingen barn har.
Disse får nu i og med lønnen penger til imaginære barn og lukrerer således På de virkelig eksisterende barn, selvfølge- l i g til star skade for disse.
» The Disinherited Family » har påvist Det vilde føre for langt her å gå inn hvor ulogisk o g for familieinstitutionen på det gjengse argument: skattelettelser, ødeleggende det nuværende lønnings- som fru Myrdal også nevner.
J e g vil system er.
At jeg ikke deler miss Rath- bare slutte med et Iite spørsmål: Hvad bones syn på den videre utformning av monn er best for en arbeider med 7 barn, barnetrygden og slett ikke hennes norske enten å slippe ethvert avdrag for skatt disippel fru Ella Ankers opfatning av at eller å få et tillegg til lønnen, beregnet den vil og bør knytte kvinnene fastere til til barna, på over 100 %?
det ulønnede husarbeide, er en annen Det e r faktisk hvad man opnår i Frank- inte så underligt, ty den är j u odräg- lig med sina oändliga upprepanden och långa meningar på tunna blad sak.
Fru Myrdals antipati mot barnetryg- med ett dåligt tryck och ett ännu för- get.
D o c k icke dess verkningar.
Och färligare innehåll.
Men hur vet man det, som drabbat oss hårdast, som då, att man gillar?
m blev vårt lands svåraste olycka, det Det svenska horgardömet vill h a var - som alltid - bristen på mo- något nytt, något som ger dem deras ralisk kraft.
Den bristen växte och pengar tillbaka, försvarar dem för 0. växte på många sätt och många håll ryssen och utrotar demokratin.
Det och tog slutligen form i företeelserna kanske ändå vore skäl i att ta del av - Kreuger-Ekman.
Icke att vi ha rätt det tyska programmet.
Och att i nå- att lägga skulden för deras hand- gon mån följa händelserna.
Visserli- Iingar på dem allena, utan de äro att gen är det meningen att utrota demo- r se som en produkt av tiden, den tid kratin.
Men till sist är det ändå bor- - för vilken vi alla bära a n s v a r e t.
Det gardömet, som f å r betala fiolerna, är ett fruktansvärt allvarsord till oss d. v. s. om kuppen lyckas.
Även dess alla och en stark maning till själv- rättigheter, som demokratin erkän- besinning medan tid är.
Men hur ner, ska bort.
Om man ville göra, har det verkat?
Vi tala om de då- klart för sig detta, skulle säkert an- s liga tiderna, om vad den och den dra toner låta sig höras.
Vi besked- har förlorat, eller den och den ilar liga svenskar!
S k a vi g e rum för en förskingrat.
Och ofta trösta vi Oss oss ovidkommande brunskjort- och d. med, att om vi bara finge nog höga hakkors-epitlerni, utan att veta, vad tullar och de s. k. arbetarnas löner vi kasta oss in i!
S k a vi o f f r a vårt sänktes, skulle allt snart bli bättre.
förnuft och vår självständiga upp- Det är en blandning av sorglöshet fattning för främmande äventyrlig- n ut fra helt praktiske hensyn, idet ver- denskrigen og dens eftervirkninger gjor- de tilstandene i de lavest lønnede arbei- derfamilier så uutholdelige a t barnetil- leggene fremtvang sig som en uavvisilig nødvendighet.
(Like påkrevet hadde det nok vært å innføre dem i efterkrigens Tyskland, men det blev de ekonomisk begavede franskmenn som gjorde det og dermed viste verden veien).
Samtidig som reformen altså virkelig innførtes i Frankrike lidt efter lidt uten nogen teorier eller videnskapelige forbe- redelser, blev den teoretisk utredet i Eng- land av miss Eleanor Rathbone som ikke er fagøkonom, men som under sitt sociale arbeide følte hvor skoen trykket, og på en beundringsverdig klar måte i sin bok den på grundlag av a t ordet » försäkring har något psykologiskt motbjudande över, Tyska regeringar.
Hitler i sin propaganda alltid be- D å samtliga riksregeringar allt- sedan 19l8 för att ha handlat ansvars- löst och brottsligt mot fosterlandet, och samtidigt åter och återigen betonat att marxisterna burit skulden till Tysklands nöd, har hans anhängare fått den upp- fattningen, att det varit idel marxister, som regerat Tyskland från 1918-1932.
Också här i Sverige möter man ofta den uppfattningen, även hos icke-nazister.
Därför kan det vara av ett visst intresse att konstatera, vilka som verkligen rege- rat Tyskland under den ifrågavarande perioden.
Februari 1919-mars 1920 rikskansler Scheidemann (socialdemokrat).
Mars 1920-juni 1920 rikskansler Muller (socialdemokrat).
Juni 1920-februari 1922 rikskansler Fehrenbach (centrum).
M a p 1922-november 1922 rikskansler Wirth (centrum).
November 1922-augusti 1923 rikskans- ler Cuno (Deutsche Volkspartei).
Augusti 1923-november 1923 rikskans- ler Stresemann (Deutsche Volkspartei).
1924 riks- November 1923-december kansler Marx (centrum).
Januari 1925-maj 1926 rikskansler Lu- ther (Deutsche Volkspartei).
Maj 1926-juni 1928 rikskansler Marx (centrum).
rike med en så moderat gjennemsnitlig trygdepremie 2,7 % av lønningene.
Margarete Bonnevie.
som J u n i 1928-mars 1930 rikskansler Mül- ler (socialdemokrat) (i denna rege- ring sutto fyra socialdemokrater och sju medlemmar av borgerliga partier).
Mars 1 9 2 0 - m a j 1932 rikskansler Brü- ning (centrum).
Som man ser, är de borgerliga rege- ringarna i absolut majoritet.
Nu måste man j u göra Hitler den rätt- visan, att han efter övertagandet a~ mak- ten utrotat inte bara de marxistiska par- tierna utan med nästan samma hårdhänt- het också de borgerliga.
Men i hans hetskampanj mot Weimar-republiken spe- lade det en stor roll, att allting, som skett sedan 1918, lades socialdemokraterna till last.
J.
E.
H.
R e s t a u r a n g Port Arthur B l e k i n g e g a t a n 40 (Hörnet av Götgatan) Bra matställe
Maria Lazar: i Kvinnan i Tredje Riket.
D 111. en husmodersgestalt, som nu besjun- ges i Tyskland som den kvinnliga ungdomens sanna förebild är, när man ser närmare efter, ett högst romantiskt ideal, som saknar varje verkligt underlag.
T y på vad skall egentligen alla dessa Här ä r inte alls bara fråga om massan ståendes får barntillägg av utarmade arhetare.
Jag vill påpeka att det i Tyskland finns inte mindre än i procent på sina inkomster: fyra miljoner s. k. statsräntetagare Propagandamakarna för de barnrika Socialrentner d. V. S. människor som förlorat sin förmögenhet genom inflatio- familjerna kommer förstås att svara, att nen och i gengäld fått en liten statsränta.
staten ämnar hitta på alla upptänkliga Fyra miljoner, det är ungefär två tredje- utvägar för att hjälpa dessa familjer.
N u mer att vidtagas till förmån f ö r kroppslig utbildning och krafternas frigörande f u r tjänandet i familjen.
En planmässig möd- raträning skall införas.
Lärostoffet skall ställas i närmare sammanhang med folk och liv och alltid tillämpas i praktiskt handlande.
En stark minskning av de på i oräkneliga mödrar leva?
vetenskapliga studier inriktade undrrvis- Visserligen har det gjorts ett ganska ningsanstalterna kommer att ske inom intressant försök att underlätta det hor- gerliga hushållets skötsel, Arbetslöshets- försäkringen för hembiträden blev helt enkelt avskaffad.
Därigenom har de so- ciala förpliktelserna, gentemot dessa bort- fallit, j a, man gick till och med så Iångt, a t t man medgav ' arbetsgivaren en skatte- lindring på en procent för hembiträden liksom för omyndiga barn.
Medan allt- så det husliga arbetet å ena sidan prisas över allt annat, blir de flickor som lärt detta yrke och utföra det, helt och hållet utlämnade å t sina arbetsgivares godtycke.
Bröd!
(Käthe Kollwitz.)
flickskoleväsendet och i stället kommer dem till deras » yrke », som det så vackert man aff inrikta sig på skolformer, som tar heter.
Detta ä r nämligen en oförskämd- sikte på praktiskt arbete, hushåll, lant- het.
bruk, konstnärliga sysselsättningar samt Så sade t. ex. inrikesminister Frick ny- olika slag av ungdoms- och välgörenhets- Iigen i ett radioanförande, som spreds arbete., över hela världen: Minskning av lärostoff och vetenskap Vilka sociala skäl man än kan anföra liga undervisningsanstalter det betyder för födelsekontroll och barnlösa äkten- det gradvisa avskaffandet av bildnings- skap.
måste man ändå ha klart f ö r sig och studiemöjligheter för kvinnor.
I stäl- att det i främsta rummet är fråga om ett let hushåll och » konstnärligt skapande yr- psykologiskt och etiskt problem, och inte ken », vilka som fru Braun sade på minst ett pedagogiskt.
Kvinnans håg kvinnokonferensen kan ge 3 0 mark i måste återföras till barnet, Den kvinnliga svinner ur arbetslöshets.
månaden i fickpengar.
Och så mödraun- ungdomens uppfostran måste inriktas på dervisning.
T y landet behöver j u möd- en allsidig förberedelse till det barnrika rar.
äktenskapet » Kvinnans håg måste återföras till har- De tyska ska mödrarna är goda net.
Den är alltså inte Iängre där, Var statistiken.
mödrar Arbetslösa hembiträden får intet understöd och för= de borde inte ä r den egentligen?
Självfallet blir också flickskoleväsendet och hela den kvinnliga utbildningen grundligt förändrad.
Över detta ämne ut- talade sig preussiska undervisningsmini- steriets referent Hedwig Förster på ett sätt som inte kan missförstås.
Hon yttrar i sina meddelanden till det nationalsocia- listiska tyska arbetarepartiets presstjänst: » I motsats till liberalismens förgångna tid skall skolan nu inrikfos, inte på den självhärliga personlighetrns utveckling, utan på t j än a n d e 1.
Tjänande i famil- jen, i församlingen i yrkeslivet.
En vä- sentlig lättnad i undervisningsstoffet kom- förolämpningar, som nationalsocialismen och med den naturligtvis också den natio- nalsocialistiska kvinnorörelsen slungar mot det kvinnliga släktet i sitt eget land.
När man läser vad som säges om kvin- norna och hur mycket man väntar sig av deras uppfostran till mödrar, kan man j u nästan tro a t t de tyska kvinnorna hittills varit några slags mödraodjur försåvitt de alls ville bekväma sig till barnafödan- dets besvär.
Detta ä r skamligt och det är osant.
Det övervägande flertalet tyska kvinnor önskar sig barn av samma sunda vandrande juden », den av folk- förföljelserna för vilka judarna utsatts, fantasien skapade Ahasverus, har som äro anledningen till deras olyckliga, skildrats i såväl dikt som prosa.
Från nödtvungna irrfärder från det ena euro- icke-judiskt håll har det framhållits, att peiska landet till det andra.
detta oroliga vandrande vore ett med ju- dens väsen.
Ofta har man framhållit, att juden därför alltid måste och vill vara en främling bland andra folk.
I antisemitsk agitation har den vandrande juden gjorts till en farlig främling, som under sitt g i s t - spel önskar skada icke-judar så mycket som möjligt för a t t sedan draga vidare, där bättre tillfälle till utsugning erbjudes.
Sällan har från icke-judiskt håll gjorts något allvarligt försök att ur judarnas förflutna verkligen taga reda på vad som ä r orsaken till att juden blivit den oroliga.
rastlösa individ, som man ena gången träffar på i den lilla byn på sydryska stäppen, en annan gång i Newyorks eller Så länge detta faktum kvarstår, kom- mer ingen än så planmässig mödraunder- visning att kunna göra bättre mödrar av de tyska kvinnorna än de redan är.
Trots doktor Göbbels, som offentligt vågar på- stå, att födelsesiffran i Tyskland sjunker, därför att de tyska kvinnorna till varje pris vill vara sköna och smala.
Och så- dana påståenden kan kvinnorna finna sig i!
Sextio procent avbska fols ket lider av undernäring.
är det j u r i t t tvivelaktigt om en stat, som inte ens kan skydda sina vuxna från att svälta, skall kunna sörja för ett så tal- rikt uppväxande släkte.
Men alldeles oavsett detta är det lärorikt att höra hur dessa löften läggas fram.
Så yttrade sig t. ex. riksinrikesminister Frick ordagrant på följande sätt om de tillägg för barn- rika familjer, vilka skall betalas ut ur en visserligen ännu icke upprättad men till- ket dåligt.
Smör kostar i Tyskland 3,60 mark pr kilo, socker 96 pfennig, oxkött ämnad utjämningskassa: » F ö r att asociala människor icke skall ungefär 2 mark, Livsmedelspriserna är alltså mycket höga jämförda med de komma i åtnjutande av samma behandling svenska.
Mycket dyr ställer sig också den som i rashänseende högtstående männi- högre skolbildningen.
Mellanskolan kostar skor, kommer tilläggsbeloppen att utbe- 20 mark i månaden.
Om vi beräknar 70 mark för hyra, 20-30 mark för gas, Ijus talas i procent av vederbörandes inkom- ster. » Denna utomordentligt belysande sats uttalades i inrikesminister Fricks tal inför Sakkunniga för befolknings- och raspolitik, den 28 juni 1933 I en sådan värld, en värld där männi- skovärdet ä r beroende av rasen och den- Och bara ett kilo smör kostar 3.60.
När nas höga eller låga standard står i pro- man en gång har räknat igenom dessa centuellt förhållande till inkomsternas siffror förstår man tillfullo det förfärliga storlek, skall nu kvinnorna föda sina barn.
resultatet av näringsfysiologernas under- process av 60 procent av den tyska be- folkningen.
Det är svårt nog a t t räkna ut hur en medelklassfamilj även av den högre medelklassen med sex barn skall reda sig.
Fullkomligt omöjligt ä r det emeller- tid att säga hur en arbetslös man med hustru och sex barn, vars understöd med alla barntillälgg går upp till en 22-24 Och det finns kvinnor som gillar en så- dan värld.
Kvinnor vilka som de bok- » icke låta det nyktert stavligen erkänt prövande förståndet, det kallt avvägande förnuftet utan fastmer hjärtat tala ».
Så uttryckte sig ju fru Marie Diers på den stora kvinnokonferensen i Berlin.
I san- ning, det måste vara ett mycket hårt och mycket kallt hjärta.
Slut.
Aboner på NORGES KVINDER Kvinders ” " Den vandrande juden 9) Den 48 mark i månaden.
Men Iåt oss som exempel ta en familj med sex barn och utvälja en sådan, där familjefadern tillhör nionde lönegraden.
Det ä r ungefär den bättre medelklassen.
En sådan familj med sex barn får om- kring 3 0 0 mark i månaden.
E n familj på åtta personer kan knappast komma ifrån med mindre än 70 mark i hyra pr månad, även om den bor mycket trångt och myc- och naturliga orsaker som negresser, ju- U t k.
1 g. u.
S e n d t t i l S v e r i g e kr.
9:64 pr år dinnor och fransyskor vill föda sina barn.
Att de tyska kvinnorna är goda möd- * * Norges program er: När de tar sig friheten att tänka efter, rar ä r en sak som man kan påstå men om de också ' har ho och mat åt sina aldrig bevisa.
Bevisa kan man däremot 1.
Større makt og innflydelse for kvinnene i kommune og stat.
ungar.
så härstammar också denna om- att i detta Tyskland, som åter och åter 2.
Kamp mot den overhåndtagende materialisme och senkede moral.
tanke från en sund och naturlig instinkt.
fordrar stora familjer av sitt folk, ä r det 3.
Arbeide for et renere och bedre samfund og en skjerpet retts- De tyska kvinnorna ä r hängivna, ofta en fullkomlig omöjlighet att till friska och opfating i sedelighetsaker.
också fanatiska mödrar.
Precis som andra livsdugliga människor uppföda och upp- 4.
Opdragelse av en målbevisst ungdom.
kvinnor.
Och de tyska kvinnorna borde fostra en fyra till sex barn i en familj.
A b o n e m e n t kan tegnes vid p o s t k o n t o r e n e og i b r e v direkte t i l ekspedi.
en gång för alla undanbe sig alla dessa En sådan lyx kan endast ett fåtal välbär- sjonen, Pilesrt.
1, Oslo.
åtgärder, med vilka man nu vill uppfostra gade människor tillåta sig, men rakt inte Ester Röhl: » delar av milijoner Sveriges befolkning.Dessa fyra och värme, och i genomsnitt 6o mark för skolavgifter, så återstår av de 300 mar- ken i månaden alldeles oavsett att en familj också behöver kläder, skor och nödvändighetsartiklar omkring 4 mark om dagen för denna åttapersonersfamiljs Kanske den dröjer förplägnad.
D, v, s, c:a 5o pfennig pr man.
vid mjölk- och smörprisen.
T y kvinnan låta sig förolämpas.
har som bekant inte endast en själ utan Det husliga arbetet ä r det första i den nalionalsocialistiska staten, som med ett På denna punkt är det äntligen ett till- också en kropp, den kropp som skall penndrag berövats sina arbcetsöshetsun- fälle att försvara de tyska kvinnorna mot föda barnet.
Och denna kropp behöver derstöd.
alla förebråelser, man kan nästan säga näring.
Det förhärligade » äkta kvinnliga, hus- hållsarhetet stämplas som intet annat till slavarbete, ty det unga hembiträdet blir ju formligen omyndigförklarad.
I förbi- gående må påpekas att dessa nya lagar verkar mycket gynnsamt på arbetslös- hetsstatistiken.
T y därigenom a t t man berövade de hemanställda arbetslöshets- understiidet, försvann 400,000 kvinnliga arbetslösan ur den offentliga statistiken.
den stora m a s s a n a v befolkningen.
En mark i veckan, kan uppehålla livet, Här befolkning.
Som enligt näringsfysiologer- upphör fantasin.
Man kan bara säga att nas undersökningar särskilt hänvisas barnrikedom härvidlag ä r detsamma som till den nyligen avlidne näringsfysiologen barnamord.
Grotjahn till 60 procent går till mötes en undernäring på grund av brist på Endast de rprasligt högt, fettämnen.
Det var e j i egenskap av främlingar, ty de hade sedan lång tid tillbaka haft kolonier i det ro- merska rikets olika delar.
Därifrån sprid- des de senare till tyska områden, rege- rade av de tyska regenter, som buro titeln » kejsare av det heliga romerska riket,.
Det var i egenskap av romerska medbor- gare, som judarna efter sin sista misslyc- kade kamp mot romarna fått laglig rätt med bibehållande av sin religion att slå sig ned överallt i det romerska riket.
Deras förföljare kunde mången gång snarare betraktas som främlingar.
Anledningen till förföljelserna var, att ju- darna inte ville antaga den nya religio- som judarna förföljdes, jelserna i Italien under ostgoterna, i plats till plats, utan förföljelserna togo Frankrike under Merovingerna och i Spa- sig mången gång uttryck i allmän utvis- ning av judarna från ett land.
Dessa ut- nien under västgoterna.
* visningar ha sin grund i en antisemitism voro tillfångatagna, berodde på att de grund av det intima sambandet mellan staten och kyrkan, återverkade de på hela statslivet.
Judarna kommo att höra till » kejsarens kammare » under namn av kammarknektar.
De saknade rätt till liv och egendom och voro helt och hållet hän- visade till sina härskares nåd.
Till de ett område var, när de efter kriget med romarna å r 132-135 vid dödsstraff för- bjödos beträda Jerusalem och genom ro- marnas förföljande av den judiska religio- nen och undertryckande av j u d i s k a se- der och bruk tvungos att lämna Judéen.
Jerusalem gjordes till en hednisk stad och folk, som till största delen bestod av enkla bönder och små hantverkare inte ville un- derkasta sig utan vägrade såväl att offra till Jupiter som betala Jupiterskatten, vit- ket alla de andra underkuvade folken gjorde.
Judarna, världens första mono- kejserliga regalia hörde judeskyddet.
Somliga kejsare gåvo judarna privilegier, varigenom deras ställning tillfälligt för- bättrades, andra däremot betraktade dem som trälar.
Judeskyddet, som från början i det skövlade templets ställe uppbygg- En av de första gångerna ett kristet des ett Jupitertempel.
Ända sedan temp- let år 79 e.
Kr.
förstördes hade judarna folk genom förföljelse utdrev judarna ur varit tvungna betala skatt fiscus ju- sitt land var på 1300-talet, när Digerdö- daicus till Jupiter Capitolinus ' tempel, den härjade i Europa.
Judarna, som På trots allt trodde på att de skulle kunna återerövra Jerusalem och återuppbygga templet.
Det var något för romarna fullkomligt Medeltidens grymma lagar voro vis- av religiös karaktär.
Första gången ju- serligen av kyrkopolitisk art men på darna under vår tidräkning utvisades från ofattbart, att detta lilla obetydliga judiska teister, höllo fast vid sin ende Gud.
* var avsett till judarnas bästa, gjorde dem vilket i hög grad kränkte deras religiösa grund mörkrets av barn, sin religion trodde man betraktades vara i stånd som så småningom till livegna.
Det kunde känsla och övertygelse.
Judarnas kamp om Jerusalem under T i - till allt ont.
De anklagades nu för att ha bortförlänas eller avyttras ' genom köp, byte, förpantning, gåva och arv.
Ibland tii regering gällde Jerusalem med temp- förgiftat brunnarna och därigenom åstad- söktes ett dylikt juderegalie av städer, let, deras andliga och religiösa medel- kommit farsoten.
Fastän Påven Clemens som voro i behov av Skattebetalare.
Ju- punkt.
(Skildras av den judiska histo- darna blevo på detta sätt från att ha varit rieskrivaren Flavius Josephus i Jerusa- kejserliga livegna i stället furstars, läns- lems undergång av Leon Feuchtwanger.
herrars, städers och kommo därigenom svensk Översättning hösten 1932.)
Att att drivas från den ena platsen till den judarna sedan mellan 79 och 135 e j gåvo VI påvisade det orimliga i beskyllningen, då även judarna massvis dogo a v sjukdo- men, förlorade man alldeles besinningen.
En psykisk epidemi uppträdde, som gjor- de folket alldeles skräckslaget och t % sig upp kampen mot de stora romerska kej- uttryck i judemassakrer, vilka fingo sär- nen, kristendomen, som höll på a t t erövra andra.
I judarnas historia förekomma emeller- sarna utan kämpade, tills nästan hela de- skild fart På grund av utsikten till ett Från judiskt håll framhålles med stöd Europa.
Så var t. ex. religiös antago- tid inte bara påtvingade vandringar från ras vapenföra manskap hade stupat eller gott byte i gods och penningar.
av historiska fakta, att det ä r de täta nism uteslutande orsaken till judeförföl- vilken storstads som helst judekvarter.
lan kroppens träning till ett skönt och I) digt instrument for konstnärliga impul- ser och sjalens odling över huvud taget, Amatörteater På Den franska blev s i klart belyst genom de olika före- dragshållarnas framst ällning av sina socialdemokratiens Wendelsberg.
äm- (Forts fr. sid.
1.)
stenarna på pjäsvalets, regiens, talkon- stens och uppträdandets områden på bästa möjliga s ätt skall lunna klaras med de krafter som kan sta amatörteater till buds.
Därutöver bjöds även intres- santa historiska översikter över olika om- nen, att man - även efter ett bara hel: framtid.
ger faran inte så mycket i deras verksam- het som i deputeraden Marquet s, vilken man sedan länge i skämttidningarna kal- lat Mussolini II Marquet, borgmästare i Bordaux, till y rket tandläkare, kan ifråga om grundli- ga kunskaper och facklig erfarenhet inte mata si: med barken Deat eller Mon- (Forts fr. s i d.
1).
en cialdemokratiska partiet i Frankrike bor- jade år 1924 när kartellen bildades.
Då försökte man av naturliga taktiska skäl bilda en gemensam front och anade inte att de inre motsättningarna inom ett i r i d e n av teaterkonsten Den som fått v ilken outtrö tlig energi och ar- betsglädje Wendelsbergskursen gick till sitt mångsidiga värv kan heller inte tro annat an att amatörskådespelandets konst se med yttre måtto ännu t i l l synes enigt parti var för stora för att någonsin kunna till- skall uppnå en hög standard i vart land Kanske ar det ingen tillfällighet att det just ar teaterkonsten som kommit att på detta satt s a hängivet vårdas och utövas Utom kort besök på Wendelsberg - kände si: i de stora folkrörelsernas hägn att den äger just det drag av kollektivi- övertygad om vilken allvarlig roll detta låta en framgångsrik kamp I åratal lyckades man utåt » radda ansiktet », men meningsbrytningarna blev ständigt all- obest ämbar maktutstrålning, som alltid kommer att undandraga sig en noggrann och objektiv undersökning, men som i stället blir avgörande.
Marquet besitter Han är en troligen detta politiska » det ».
glänsande talare, som kan försätta sin publik i extas och han förfogar över en tillräcklig grad av brutalitet för att kunna slå sig igenom som oppisitionsman.
När Deat och Montagnon motivera sitt mot- R varligare, tills det äntligen kom till en stånd mot de gamla partidoktrinerna med vetenskapliga argument, födda ur en klar öppen brytning vid omröstningen om bud- hjärna, hämtar Marquet sina argument ur p geten.
Som man minns innehöll budgets- nerver och temperament.
Han talar inte forslaget en betvdande post for militära om vad som ar ratt, diskuterar inte utan V kastar bara med ett par träffande ord a teaterintresse har att fylla inom de stora rustningar folkrorelserna Enkelhet och äkthet, Enligt beslutet i Amsterdam 1902 har allt över ända Om Montagnon och Deat 2 också ibland ar häftiga i sitt motstånd, onda till hotten av vad man känner och socialistiska riksdagsman inte rätt att lämnar de aldrig den akademiska debat- L tanker, kortare kan man inte samman- rosta vid hudgetshehandlingen Med den tens ram Marquet däremot skjuter ofta Hans öppna brev till Leon fatta innehållet i de utomordentligt fängs- sammansättning som det franska parla- över målet, quet Lalla Cassel.
tet, som gör den särskilt ägnad att bli en samlande kraft inom en krets av män- niskor med vissa gemensamma utgångs- punkter, innesluter den j u i sig nästan allt, som kan bidraga till en manniskas utveckling, förskönande och fördjupande vad man skulle kunna kalla den goda smakens befrämjande, taget i den vidaste bemärkelse.
Falska tonfall och fula rö- relser har ingen plats har, Iikaväl som man fordrar ett utvecklande av färg-, Det nara sambandet mel-.
den, kommer.
.
.
musik- och boksinne och av det egna om- la dömets kraft.
i nästa nummer av Tidevarvet.
C.
H. sina ideer - och det förefaller som om de drivits in i en radikalism som egentli- gen ar deras vasen frammande Iig- i - Paris i augusti 1933.
P. Leroux.
I Tyskland började judemassakrerna karna eller de judiska tyskarna.
En fram- (1495-1520) behålla en del a v dem.
Han pogromer.
Tsarens rådgivare Pobiedo- redan innan pesten hunnit utbryta.
P å stående tysk jude, Hermann Cohen, död lat därför tvångsdöpa 20,000.
Från d e noszow uppfann ett juderecept: en tredje- 1918, framhåller att vastjudarna e j böra utvisade lät Manuel taga alla deras barn del döpes, en tredjedel slås ihjäl och en en del håll beviljade kejsaren på förhand ansvarsfrihet for eventuella judemassak- se med avoghet på denna från Polen åter- mellan 15 och 20 år och bekostade deras tredjedel utvisas.
Under Nikolaus 11 rer.
I mer an 350 forsamlingar blevo vändande jude, ty han menar, a t t östju- uppfostran i kloster.
(1894-1917) organiserade myndigheter- judarna » dräpta, dränkta, brända, ste- den, som genom förföljelser fått en nästan En hel mängd av dessa portugisiska na » de svarta hundradena,, vilka hetsa- nade, hängda, strypta, levande begravna övermänsklig kraft att lida, hade en mis- judar, som alla från Spanska halvön har- de till anstiftande av pogromer, nar man och plågade med alla dödsstraff till for- sion att fylla bland vistjudarna: att lära stammande judar numera kallas, fördes efter upptackten av Nya Världen till on harligande av det gudomliga namnet,.
dem uthärda lidande.
bakom vilket man då som nu sökte skydd S:t Tomas, andra åter till Holland och för själviska syften.
De tyska judarna, därifrån kommo p i 1600-talet några till behövde en syndabock.
Detta var fallet efter rysk-japanska kriget, d å » myndig- heterna kvävde 1905 Ars revolution i ju- deblod ».
som kunde undkomma funno en tillflykt Den 31 mars 1492 undertecknade Fer- Nya Amsterdam.
Via Holland kommo Efter 1905 utvandrade tusentals judar I Polen.
Somliga återvände därifrån till dinand och Isabella a v Spanien ett utvis- åtskilliga till västra Tyskland, och från från Odessa via Bremen till New-York.
Tyskland, ty även de städer, som » för evigt, förvisat dem tilläto dem mot en hög avgift återvanda.
Men deras lev- nadsförhållanden blevo si svåra, att de levde i ständig dödsångest.
Under 1500- talet fortsattes utvisningarna men nu un- der våld, s å att judarna uttrangdes ur Tyskland.
Som flyktingar kommo de även nu till Polen.
Dessa tyska judar, nu kal- lade östjudar liksom östeuropas, ha ofta tyska namn och många av dem känna sig alltjämt som » tyskar » och hälla fast vid den tyska munart, som då talades och - Iande föredragen och demonstrationerna mentet tidigare haft hade denna bestäm- Blum, där han hånfullt förebrår partile- av kroppens, rostens, det döda materia- melse inte någon större betydelse.
Men daren hans » orientaliska passivitet » och i och med detta uttryckssätt antagit den lets och det skrivna ordets behandling - vid årets budgetsbehandling skilde sig ett fascistiska tonarten, väckte också utanför men jag tror att man därmed också har antal socialistiska representanter - f. o partiet stort uppseende från sina kamrater, for- För narvarande måste det socialdemo- gjort friredragen en viss rattvisa.
Fram- majoriteten förallt om man tillagger att de åhördes klarade Amsterdambeslutet for otidsen- kratiska partiets ställning betecknas som Iigt och opatriotiskt och röstade för bud- mycket oviss.
Nittio parlamentsledamöter med verklig begärlighet.
av etthundratjugu tillhör » dissidenterna », I samband med teaterledarkursen hade geten.
Kongressen, som därpå inkalla- de som blev offentligt tillrättavisade och det anordnats ett stort öppet-torgs-möte des av Federation de la Seine uttalade vägrar att erkänna partidisciplinen.
De i Göteborg, dar kursdeltagarna tillsam- sitt skarpa ogillande mot de uppstudsiga förklarar enträget Vi lyder inte.
Ni har Dessa haft er chans.
Nu är det vår tur.
mans med åtskilliga ungdomsorganisatio- riksdagsmannens handlingssatt Hur denna » auktoritetskris », som Mar- ner från Göteborg framtradde med mass- svarade I sin tur med en forklanng a t t deklamation under d:r Schischkins och de avvisade varje inblandningsförsök kallar att sluta ä r f ö r fru Cassels ledning.
Denna talkör på från partiets sida och a t t de ämnade fort- forståndslosning förefaller knappast moj- K over hundra deltagare, man och kvinnor satta på den inslagna vägen.
lig.
D i skulle endast återstå en slutgil- t i c splittring, som på det allvarligaste - vilken signaturen endast hade tillfalle Det är onödigt att här gå närmare in måste försvaga den franska socialdemo- att åhöra under repetitionerna på Wen- på själva händelserna.
Vad som fram- kratien.
Hur långt den utbrutna gruppens pla- delsbergs vackra gårdsplan - gav ett forallt ar intressant ar mannen som ganska starkt intryck av vad det sam- åstadkom reformen för att inte säga re- ner och åskådningar overensstammer med fällda.
ärliga arbetet for en idé kan volten.
Under oavhängighetsrörelsens partiets ar inte lätt att överblicka och en S åstadkomma.
I detta sammanhang kan första tid var det framförallt de båda viss oro förefaller befogad.
Det namn man knappast låta bli att nämna några Parlamentsledamöterna Montagnon och som dissidenterna fått och som de delvis Deat som stod i förgrunden.
Montagnon, också känns vid, nämligen National-so- ord om själva platsen för denna demo- bergsingenjör till yrket, kan snarare be- cialisterna ar inte heller ägnat att sking- konstövningsskola, nämligen tecknas som anhangare till Proudhon an ra oron.
kratiska Men for a t t Wen- som ren marxist.
Vid sidan av Mon- Kammarens inkallande i oktober och Wendelsberg själv.
delsbergs ideer skall komma riktigt till tagnon, den store syndikalisten, står Deat, omröstningen över finansplanen kommer sin ratt behovs det bilder, och j a g s e r att en man på omkring fyrtio år, universi- antagligen att medföra det slutliga avgö- tetsprofessor, som länge gällt som parla- randet som a r av den allra största be- utrymmet är förbrukat.
Låt oss därför mentariskt framtidshopp.
Hur radikala tydelse ' inte bara for de franska socialis- återkomma till Wendelsbergs folkhögsko- Deat och Montagnon an ibland kan vara terna utan för hela Europa.
ningsdekret genom vilket de spanska ju- Hamburg ha portugisiska judar aven Det var hemlösa, utfattiga flyktingar, darna befalldes att inom fyra månader kommit till vårt land.
D e flesta a v dem ofta spillror a v en stor familj.
Vill man lämna Spanien, såvida de e j ville låta hamnade emellertid i Turkiet.
, Saloniki, följa deras fortsatta öden i New-Yorks döpa sig.
Endast ett fåtal gjorde detta som då hörde till Turkiet, blev en spansk- fattigkvarter, kan man få tillfalle därtill frivilligt.
Det har beräknats, a t t 200,000 judisk stad.
(S e Ehrenpreis, österlan- I Golds bok » Judar utan pengar,.
judar under namnlöst elände måste gå I dets sjal.)
D e t som lär vara utmarkande för dessa landsflykt.
I Sevilla mördades p i en fattiga judar ä r deras oerhört stora hem- gång 4,000 judar och resten tvångsdöp- När man ser de oerhörda lidanden, som längtan till fosterlandet, Sydryssland, där tes och gjordes sedan till trälar.
Om- judarna fingo utstå under medeltiden, tyc- deras förfäder bott många hundra Ar.
Hur kring 100,000 kommo till Portugal for att ker man, a t t det förefaller fast otroligt, har ett land, som givit så liten kärlek därifrån så småningom med portugisiska att ett folk utsatts for så mycket ont av kunnat få så mycken trofast hängivenhet?
konungens utlovade hjälp foras vidare, andra folk.
Men nu tycks man litet De visor, som spelas och sjunges av ryska men en senare regent bröt under spansk har och var i världen vara böjd för att judar i New-Yorks fattigkvarter, äro syd- - som nu uppblandad med hebreiska ord påverkan sina loften och lat med våld ut- leka medeltid.
går under namnet jiddisch.
ryska stäppens kanda vemodiga visor om driva dem.
I ett land har medeltiden aldrig upp- hemmet, hembygden och fosterbygden vid Efter världskriget återvände en del av Som judarna på spanska halvön voro hört.
nämligen i Ryssland.
Alexander Dnjeprs och andra sydryska floders dem till östra Tyskland, dar de e j blivit kanda som duktiga och flitiga medborga- 111:s regering (1881-1894) utmarktes for strander.
val sedda vare sig bland de kristna tys- re önskade konungen, Manuel den store, två slags åtgärder: undantagslagar och I Ester Röhl,.
, S
