# ID: svediakorp-per3636
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1933
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,243
# sentences: 493
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Pier Gudro: Maria - Lazar: I Kristus på hakkorset.
Kvinnan i Tredje Riket.
D et Tredje Riket har som bekant ny- kvens därav omedelbart upplösas Det ligen slutit konkordat med påve- var priset påvestolen erlade J II.
a. nationalsocialismens program sårar, det varit na- Den katolska kyrkans frihet erkändes.
som jag redan har framhallit, också gjort att det Dess skydd garanterades Vatikanens de mest primitiva kvinnliga instinkter, Ty nåtts ett för- rätt att självständigt välja de tyska att vara en nationalsocialistisk kvinna be- dras mellan Vatikanen och Tyskland i biskoparna fastslogs.
Religionundervis- tyder att obetingat och lydigt ställa sina sin helhet.
I själva verket är d e t något ningen gjordes obligatorisk.
Kongrega- barn till statens förfogande, en stat som numera så föraktat som konstitutionen i tioner O c h ordnar fingo rätt behålla och hyllar det S. k. naturliga urvalets princip Sitt jordiska gods.
För de och uppfostrande samman- om rymmas under namnet Catolica öppnades en vidare hori- Det var vad Hitler for sin et medförde inga= mellan Hitler och Vad har hänt?
JORDBRUKMINISTER illa med- farna, motståndslösa individer åt under- gång Att vara nationalsocialist betyder a t t gilla sådana lagar som återinför pry- gelstraffet i skolor och uppfostringsan- d. v. s, vill prisge alla ömtåliga minimum.
Att vara nationalsocialist be- tyder att förhärliga kriget predika ras- h a t tolerera dödsstraffet, ansluta sig till en världsåskådning som hånar och för- kande.
Han kände starkt nödvändighe- ten av att hryta igenom den cirkel, som dagligen drogs allt trängre och att till de inre triumferna lägga även en yttre seger.
Så gjordes allt vad göras kunde.
Inom Knappt hade de 34 paragraferna signe- rat-.
så började emellertid nya stormar.
Den tyska pressen hade stolt ordat om att den katolska kyrkan nu stode helt i nazis tjänst sarntidigt som den med en brist på sammanhang som i dessa dagar Tyskland, enkannerligen i Bayern, iscen- sattes en skallgång p i katoliker, som om den också ofta var uppriktigt menad, dock ännu oftare var dikterad av lusten att framställa läget som så allvarligt att hjälp vore absolut av nöden Och se- icke är ovanlig, jublat över att » den mäk- sida, och vore den än så svår, men sam- socialismen i Tyskland till hjälp: Den tiga.
självständiga He g i l a Heliga S t o l e n givit tidigt vara alltför mjuk, fin och kvinnlig triiffade kvinnorna i ett f a r l i g ögonblick, sitt fulla erkännande At den nationalso- cialistiska regimen.
Svaret kom prompt.
Och skäligen tvärt.
Det Ar icke sant, upplyste Osservatore, SKÖLD.
h a r, i ett tal i Uddevalla visserligen bekänt dan, nar vreden och rädslan - under- Vatikanens tidning, att den tyske katolske nått prästen försvurit sig tjäna n a z i s sak.
Han sig till det fria varuutbytets idé Men sam- stödd av lämpliga pressöverdrifter aktar begreppet humanitet, som förföljer pacifismen Som en svar förbrytelse.
om världen i allmänhet och kvinnorna i synnerhet, måste man slika finna grunder Man måste komma ihåg a l l t detta och och orsaker.
som åtminstone delvis för- man skall veta att det tillhör den natio- klarar den kvinnliga nationalsocialismens nalsocialistiska kvinnans väsen a t t inte fenomen.
opponera emot någon råhet från m i n n e n s En viktig omständighet kom national- för att kunna dela det så kallade manliga då deras egen frihetsrörelse var gripen arbetet i politik, näringsliv, i vetenskap, av förvirring och förtvivlan.
De var för- sjukhus, kontor, affärer och laboratorier.
tvivlade inte hara därför att de var fat- Om man inte vill förtvivla helt och hållet (Forts, å sid.
4.)
- tidigt Säger hr Sköld med gillande, att när lagom punkt, sändes till Rom påvlige är tillsvidare förbjuden vara medlem i ett nöden verkligen kräver ett steg f r å n det kammarherren, riddaren av malteseror- politiskt parti, det ä r riktigt.
Men därav fria varuutbytets princip till självhushåll- den etc. etc. vicekanslern Franz von Pa- följer ingalunda att han skall avhålla sig ningens, då har hans parti också vågat ta pen med medvetandet, att vad det än det, När Sverige nu antagit självhus- kostade f i c k han e j komma tillbaka med oförrättat ärende hållningsprincipen ifråga om jordbruket Förhandlingarna drevos i ilfart.
Stor- är det för att svårigheterna varit överväI- digande, men, säger h r Sköld, vi skall miga voro de nog emellanåt.
Men efter vara beredda att vända om så fort tillfälle tio dygn Iåg verkligen resultatet klart.
De tyska katolska prästerna voro för- Då kanske det inte går erbjuder sig, bjudna deltaga i partipolitiken.
En rad så lätt.
katolska organisationer skola som konse- BYGGNADSKONFLIKTEN har må- hända kommit närmare sin lösning genom förlikningskommissionens förslag, som innebär frivilligt införande av max-i- B Om förslaget, som går ut på reduceringar mellan 6 och 15 procent för timlöner och upp till 20 procent för ackorden ä r det ännu för tidigt att yttra sig och förslaget ä r icke heller tillstyrkt av någon av par- miarbetstid och minimilön har inte skett alldeles friktionsfritt och Roosevelt har sett sig föranlåten att ganska skarpt upp- mana de stora industriella arbetsgivarna att hjälpa till med den stora uppbygg- terna.
Det framsteg som för ögonblicket nadsplanen.
En korrespondent till Manchester Guar- kan noteras ä r att den allmänna opinio- nen i detta fall tycks ha gjort verkan dian berättar följande belysande historia: därhän att man verkligen sökt framarbeta Arhetsministern Miss Frances Perkins har ett avgörande med alla papper På bordet.
En NY NATIONELL besökt stålverken i Pennsylvania för att arbetarnas för- Borgmästaren i en stad för- FRIHETS- på nära håll undersöka hällanden.
STRID, har uppstått på Irland, bjöd henne a t t underhandla med arbetar- denna gång Emot den ur-nationelle fri- frihetshjälten och Englands-bekämparen representanterna vare sig i stadshuset el- presidenten de Valera.
Det Ar det s. k. nationella gardet eller blåskjortorna un- der general O ' Duffys ledning som vid olika tillfällen demonstrerat sitt missnöje med Valeras regim och sin önskan att stödja de år 1921 ingångna fredliga över- enskommelserna med England.
Blåskjor- torna har medhåll hos förre presidenten Cosgrave, de Valeras motståndare, själv en gång i tiden irländsk revolutionär Nationalismen på Irland lindar in sig så många varv a t t det till sist är bäst endast ange skjortfärgen pli de nya rörelserna.
Nyanserna i den nationella samlingen.
kan vara svårare att avgränsa.
FÖRENTA STATERNA går vågorna höga omkring genomförandet av den I gen till Roosevelts s. k. blanket Code De magiska händerna.
från varje deltagande i offentligt liv.
Ej heller att han måste följa endast den eller arom dagen gick jag och knogade den härskande meningen.
Tvärtom - diverse bördor över ett järn- just tack vare sin frihet från partitvång vigsspår, då en herre kom fram och tog är han friare än någonsin.
Han kan, lik- den tyngsta av dem.
J a g ä r inte den som vägrar en vänligt erbjuden hjälp är den som över huvud varje katolik, hysa vilka behövlig blir man j u räddad ur en kläm- politiska åsikter han vill.
Och h a n h a r ma, ä r den obehövlig så har också det inte hara rättighet men också plikt att sin charm.
Men den här gången stretade jag emot, och då det inte lyckades, sökte (Forts. å sid. 4,) j a g ett par gånger återerövra min låda.
Inte så som om den skulle varit orimligt ler stadsparken.
Hon fick ta sin tillflykt tung, men handen som har den var for till postkontoret, som ä r allmän egen- dyrbar.
Det var minsann en av de övre dom.
Detta skall vara typiskt för de lo- fyra hundra händerna i landet.
P å tåget satt jag sen och tänkte över kala myndigheternas partiskhet i ståldi- strikten.
Stålindustriens förslag till ar- de fyra hundra främsta händerna i Sve- rige.
Det finns gudskelov bra många fler arbetstid Och Iönereglering kunde inte välsignade och viktiga händer än så i godtagas.
Miss Perkins kräver att tolv- vårt land, händer under vilka växa upp timmarsdagen, sjudagarsveckan och barn- barn, rosor, säd hälsa, köttbullar, konst- arhetet i stålindustrien måtte avskaffas, verk toner.
Men frågan är att välja ut de fyra hundra Som äro så magiskt skick- samt att arbetarna skall få åtminstone lipa, som kunna så sällsynta grepp att det fem minuters frukostrast.
rider ovisshet om det kan komma andra Frågan f å r lösas på en gemensam kon- att ersätta dem då de lägga ner instru- ferens.
menten.
Var och en skulle göra ett olika urval.
Men om man över huvud ä r överens om några händer, då ä r den hand som har min låda en av dem.
J a g var viss om det, så som alla måste vara som sett dessa händer arbeta.
Mitt besök på Orrefors glasbruk ty det var var därifrån j a g kom med min låda kort, så jag hann inte lära termerna för handgreppen, ej heller de fackliga uttryc- ken för verktygen eller över huvud någon- ting Måste därför hara säga att herr Bergkvist mannen med de magiska hän- derna, satt där som en skapare vid sin ugn och formade sitt gIödande mjuka Härom kort glasämne med en tång han höll i ena han- den medan han med den andra höll ma- terialet samman genom att ständigt trilla på stången där det var fäst.
De Yngre Och Yngsta i hans arbetslag gingo honom därvid tillhanda som man föreställer sig att änglarna av olika grader gjorde när den stora beställningen jorden skulle bli färdig på sju dagar.
Medan en skal av kristallmassa sålunda blev färdig.
hann man få klart for sig vad det skulle bli av solarna den dag vår herre tyckte de fått sin slutgiltiga form och slutade trilla på stången: en Orrefors- utställning.
Emellertid är Vår Herre ä n n u inte fär- dig och så kan Orrefors lyckligtvis f å fortsätta att experimentera liksom vi alla.
De praktpjäser som framkommit ur dess senaste utvecklingsskede äro kända på tre eller var det fem?
kontinenter.
Konstnärerna som få idéerna arbeta i tankarna med massa och med form, de bryta form och skapa form, liksom de väl bryta ämnena i massan och de sätta sin orre, sina signaturer på verket antingen med något nytt raffinemang, genom att ta bort föråldrade sådana eller på annat sätt som en konstnär kan.
Men mellan idén och det färdiga verket, komma de magiska hiinderna in.
Det ä r d e som materialisera idéerna, de som se, handla och blixtsnabbt forma under de sekunder då glasmassan har sin skapel- sestund.
emellan en grop genomlyst änderlig pelse av ande och hand, a v eld och ma- teria.
Devinez.
,,,.
,.
,.
.
.
.
,.
.
.
.
.
.
,.
.
.
...
.
.
Alva Myrdal: - utan framförallt för barnens skull.
Bar- Vem skall för- sörja barnen?
den enskilda familjens godtycke och dess med den moderna individuallönen ofta otillräckliga försörjningsförmåga.
Bättre än något omstöpande av löne- systemet och bättre än en barnförsäkring ter sig från den synpunkten en a n n a n re- formlinje: Fru M n r g n r e t e B o n n e v i e R för- slag om » barnförsäkring » har uppfordrat fil.
kand. fru A / i, n M y r d a l till följande inlägg, vilket vi införa som underlag för en allsidig diskussion av den viktiga frå- gan.
För undvikande av missförstånd vill D e n 1 9 A u g.
1 9 3 3.
Red.
påpeka, att fru Bonnevie i sitt för- Striden om pits såsom närmast motsvarande demokratien h i r d verklighet ställer oss allt obön- hörligare inför den frågan.
Familje- faderns inkomst är icke längre självklart tillräcklig för en familjs uppehälle.
Och gets innebörd.
En Demokratiens problem är, som sig det är en illusion, att den skulle kunna bli det, om bara kvinnorna lämnade arbets- bör, f o r t f a r a n d e det gängse diskus- sionsämnet.
Statsministern har öpp- konkurrensen och det patriarkaliska para- gen med två föredrag i diset f i n g e förverkligas på jorden.
Den nat höstsäsongen Bergslagen, där han definierat illusionen ä r icke livsduglig.
D e n ser icke de olika faror som i kommunisters, na- zisters men framförallt vissa höger- gruppers och t. o. m. liberalers ge- stalt just n u hotar » den starkaste mokratiska kraften i detta land », nämligen socialdemokratien.
På flera punkter har den sålunda ånyo inled- klarögt vartåt tendenserna i det ekono- miska livet verkligen gå.
Vi måste i stället sätta i n hela problemet om barnens de- försörjning i ett större socialt samman-, hang, pröva det tillsammans med vad vi vet och vill ifråga om kvinnans ställning i arbetslivet, om arbetslöshetsrinken, om da diskussionen kommit att fortsätta barnavårdens och det meningsutbyte, som under som- kvalitativa höjande.
levnadsstandardens När vi så kan se maren pågått inom socialdemokra- samspelet av dessa problem och utveck- ternas egna led med utgångspunkt lingstendenser med oskymda ögon, måste från författarna Stellan Arvidsons VI djärvt dra upp några reformförslag för och Erik Blombergs artiklar i Clarté.
att komma till rätta med svårigheterna.
I De hävdade att det existerar en skillnad mellan vad de kallar den » borgerliga » och den » socialistiska » demokratien och varnade för att för- lita sig på den förra.
Denna uppdel- ning av demokratiens princip i olika värdefulla g r a d e r förskaffade dem en tämligen skarp avbasning bl.
a, från t. f, partisekreteraren Rickard Lindström, som framförallt framhöll nödvändigheten av att de demokra- tiska krafterna bjuder diktaturen Fru Margarete Bonnevie har på ett storvulet sätt i sina skrifter och föredrag angripit just dessa sammankopplade pro- blem, och nu senast har hon med sitt för- nen får inte utan vidare överlämnas till heller för frågan om barnens försörjning den stora vikt, som det i fru Bonnevies ut- t a l a n d e k o m m i t att få.
Även om » likalöns- principen » vore erkänd och praktiserad fullkomligt efter kvinnosakskrav, skulle barnens försörjningsproblem stå kvar.
Dessutom är likalöns-principen ett lösen- ord för endast ett ganska litet skikt av minska kostnaden och be- sväret med barnen genom sociala och kollektiva an- ordningar samt fördela dessa kostnader jämnare på hela befolkningen via tjänstekvinnor.
För de stora folkklas- serna är den, eller rättare marknadsprin- beskattningen.
cipen j u redan i viss mån genomförd.
Det- Låt de barnlösa betala en » ungkarls- ta gäller f a k t i s k t det största antalet yrkes- skatt., eller kanske psykologiskt smidi- arbetande k v i n n o r, de i n d u s t r i -, handels- och hushållsanställda.
I n o m de yrkena gare: låt m i n och kvinnor med barn få är nämligen kvinnolönen en marknadsfö- kraftigare tillmätta skatteavdrag.
Den ojämförligt drygaste posten i fa- reteelse l i k s o m mannens lön.
Där hålles miljebudgeten är hyran.
Vi bli så små- lönen icke nere av argumenten om ningom tvungna att lägga om hela vår bostadspolitik på social bog - där ha vi » mannen som den ende utväg att bidra till barnkostnaden ge- inom att sätta låga hyror på stora vå- rätte familjeförsörjaren ».
.
ningar för familjer med barn.
Även de övriga kostnaderna för har- Det är dessutom just för dessa folk- nen k a n till stor del avlyftas från famil- grupper barnförsörjningsproblemet ge- jen.
Genom att samhället övertar ansva- ret för en allt större del av barnavården, staltar sig mest tragiskt.
Det är alltså svårt att se på vilken väg kan denna förbilligas och förbättras.
Folkskolan ä r ett gott exempel.
Varför en genomförd barnförsäkring skulle kun- inte bygga ut det sociala välfärdssystemet na verka till högre lön eller till rikare an- på snarlikt sätt, så att det utan sken av ställningsmöjligheter för kvinnorna.
J a g fattigvård hjälpte alla barn med deras tror därför, att det icke främst ä r för att viktigaste levnadsomkostnader.
Om vi ta reglera kvinnornas utkomst på arbets- skolan som utgångspunkt för en storar- marknaden på något » rättvisare » sätt, icke tad kollektivorganisation (och den ä r inte besmittad av välgörenhet och understöds- för att bryta motståndet mot kvinnans ar- tagaranda), så kan däri inpassas fri skol- betsrätt, som en samhällelig barnförsörj- materiel, fri skollunch, läkarvård, tand- ning blir en kvinnoangelägenhet, utan vård, skolresor, ev. fria skolkläder, s a m t utifrån delvis andra synpunkter och so- utbildningsstipendier för dem som beford- ras till högre skolformer.
ciala önskemål.
, en En barnförsäkring skulle verkligen icke På detta sätt kunde det mesta av skol- slag om barnförsäkringen) öppnat en heller g e kvinnan större anledning att ska- genom att skolans redan påbörjade so- som med all makt bör hållas pa sig en självständig arbetsexistens utan ciala verksamhet byggde6 ut.
När det kanske ofta tvärtom.
Åtminstone den gifta gäller de mindre barnen te s i g ingrep- vid liv.
pen och förändringarna givetvis radika- Det intressanta uppslaget ä r dock inte modern skulle i barnförsäkringsbeloppet lare.
Det beror till stor del därpå, a t t alldeles nytt.
Här i Sverige har redan kunna tillgodogöra sig en viss » hustru- det j u just ä r dessa barn, som nu rättfär- tidigare fru Eva Wigforss gjort sig till lön » och hennes kvarstannande i hemmet diga talet om » modern i hemmet ».
Men talesman för liknande reformer, då under bleve rimligare.
Rent allmänt vore barn- till en annan del beror det därpå, att just beteckningen » familjelön ».
Nu rymmer försäkringen därför nästan ett tacknäm- deras omvårdnad ännu ä r ganska för- emellertid alla dessa olika förslag i den ligare argument för dem som arbeta för summad och föga rationaliserad.
Man har motstånd.
inte vant sig vid tanken a t t dessa barn En inventering på olika håll av mån de g å ut på förändringar av Iöne- » kvinnans plats i hemmet ».
Det kan v i ska få kosta så mycket.
En hel del fram- demokratiens tillgångar, försvars- systemet (t. ex. genom att avgiften tas inte förneka om vi sedan däri vill s e steg kan visserligen tänkas s k e redan och förnyelsemöjligheter kan heller ut av arbetsgivaren), en så r i k mängd ett gott eller ett ont, det blir åsiktssak.
inom det egna hemmet, när föräldrarna inte vara annat än riktig och nödvän- specialproblem om » biverkningarna » inom Någon » behovsprincip », som alltså t a r lärt s i g mer om barnuppfostran, om hälso- d i g för alla som håller på demokra- det ekonomiska livet, att fackekonomerna sikte på familjens storlek som lönebestäm- kost o. s. v. Men kostnaderna och orga- nisationssvårigheterna stå då som hinder tien.
Om det någonsin har varit vik- först skulle behöva g e en vederhäftig ut- mande, fungerar icke i det moderna sam- I vägen och just där borde en social väl- tigt att fixera målet, och i arbetet redning.
De olika förslagens förtjänster hället till skillnad från forna tiders pa- färdsorganisation komma till mötes.
Efter för detta ingjuta så mycket koncen- och deras olika organisationsformer kan triarkaliskt ordnade arbetsformer i t. ex. trerad kraft och nyskapande inspira- först därefter avvägas.
hantverket och vid bruken.
Alla försök en utvidgad moderskaps- tion som en verklig övertygelse över Några randanmärkningar till fru Bon- att väcka liv i den löneformen ä r dömda huvud taget är mäktig, så borde det nevies förslag om barnförsäkringen kan att misslyckas.
D e skulle också vara far- hjälp, som gåve alla möd- vara nu, när demokratierna eller emellertid göras på rak arm.
Själva idén ligt reaktionära för kvinnokraven, det I.
varje fall det får gå under om en försäkring har i mitt tycke något menar nog både fru Bonnevie och jag.
rar möjlighet att för en namn av demokratier störtar till psykologiskt motbjudande över sig.
Man Men vi måste också hålla klart för ögonen, ganska lång tid ägna sig marken runt omkring oss som storm- brukar j u typiskt försäkra sig mot olyc- att även ett barnförsäkringsbelopp tar åt de späda barnen kor.
Och a t t sammankoppla företeelsen knäckta träd.
bort ett av skälen för modern att söka Om denna inventering med nöd- barn med eldsvådor, ålderdom.
sjukdom och samtidigt vila från yrkesarhetet, borde förvärvsarbete.
vändighet skall ge till resultat att och inbrott ä r inte psykologiskt välfunnet.
Jag skulle vilja se det här problemet på man alltså kräva fri uppfostringsrådgiv- ning och läkarvård samt kollektiva barn- demokratiens försvar vilar uteslutan- Inte heller är det tekniskt Iämpligt, ty ett helt annat sätt; inte se det viktigaste kammare, där barnen finge vistas under de hos den » starka kraft » som so- over barnens vara kan man dock själv be- i.
det ekonomiska tillskott, som man skulle moderns bortovaro och där även ett hu- cialdemokratien enligt Statsministern stämma, medan försäkringar just bruka kunna få för barnens vård, utan fastmer vudmål serverades dem.
utgör, är däremot en annan fråga.
avse oförutsedda eller oundvikliga föränd- I.
samhällets övertagande av just vissa av Med dessa och liknande åtgärder kunde man alltså vinna, att de sirskilda kostna- Liberalismen-marxismen har till- ringar i ens livsomkostnader.
Hela hennes resonemang om hur kvin- de Från barnavårdande samma utgångspunkter funktionerna.
att något der och de särskilda inskränkningar i rö- sammans genomfört den politiska de- relsefriheten, som nu betungar familjer mokratien, men gått bet på den so- nans arbetslön bestämmes ä r nog också radikalt måste göras, kan man alltså kom- med barn, avlastades utan att den indivi- ciala och ekonomiska Ty så Iänge ganska skevt.
Det har emellertid inte ma fram till andra reformalternativ än fru duella familjens ansvar för det egna har- det råder en skarp klasskillnad på 1) D. v. s. ett system, där varje arbets- Bonnevies.
Man kan då enligt min mening net försvunne.
inbe- också starkare betona att det som göres,.
Kostnaderna får inte tas som ett skräck- d e t ekonomiska området, kan man givare till en barnförsäkringskassa injagande motargument.
Till en stor del uppenbarligen icke tala om en ge- talade ett visst belopp pr arbetare, och göres inte endast för kvinnornas skull gäller det ju endast en överflyttning av nomförd demokrati.
varifrån sedan ett visst belopp pr barn ut- då har vi alla antifeminister klart emot oss kostnader från f a m i l j e n till samhället, d.
Den r e n o d l a d e marxismen i Ryss- betalades.
diskussion, -,.
, 0 7 1 som land har hamnat i en diktatur och ekonomisk sätter en makt oer- i konsekvent något skall socialdemokrati, betyda, kan näppeligen om den hörd andlig och som planhushållning, några f å människors händer.
f ö r: Religion, Mystik, Teosofi, Psykologi, spiritualism, Frimureri, Modern Upp- S p e c i a l b o ostran, etc. kh a n d el En syfta mot annat än en mäktig stats- kapitalism och andlig uniformering.
Den verkliga d e m o k r a t i e n måste enligt vår uppfattning uppbyggas på ett praktiskt hävdande av det all- männas rätt t i l l jordvärdena samt på d e t andliga livets frihet från s t a t s - monopol.
Vi Viggb yholmsskolan ERNATSKOLA FÖR GOSSAR OCH FLICKOR.
Ian vill i sitt arbete s ö k a ta hänsyn till de olika elevernas be- (förberedande klasser) samt en därpå en allmän medborgerlig utbildning.
studier kunna inom två A r nå student- kolor för vidare praktisk-teoretisk ut- bildning (tekniska, merkantila eller praktiska skolor).
Såväl gossar som flickor mottagas från nybörjarstadiet.
Skolan ä r belägen vid Stora Värtan, c:a 2 mil norr om Stockholm.
Prospekt genom undertecknad, adr.
Viggbyholm.
Tel. 50.
P E R SUNDBERG.
En heterogen samling.
Amerika har ordet.
te blåser sommarvind » kallar Jeanna Oterdahl sin sista bok som kom- mit ut på J.
A. Lindblads förlag.
Det är ocksa friska, svala, milda vindar som blåser, allt blommar så fagert och man blir snäll och varm om hjärtat; jorden grönskar och gläds och hör den gode till.
Men vad ä r vi för gamla inpiskade » U den i form av sjukdom, e j ålder är synnerligen styvt skrivet.
» Mor » såg att den unge läkaren som gav henne döds- domen tänkte: » en gammal gumma skall väl närmast vara nöjd att » dö, På detta svarar hon: » han ser mig som en gammal gumma.
Han ser inte att j a g också ä r en fjortonårig flicka, en tjugu- .För Sverige, som har professor Cassel säkert den srörsta nu levande nationalekonom i världen där de eko- nomiska vetenskapsmännen också delta- ger i den politisk-ekonomiska diskussio- nen och d ä r man efter allt att döma är väl orienterad i ekonomiska frågor, var den ekonomiska världskonferensen säkert brud, en kvinna.
fyrtioårig ä r identiskt med mina yngre jag som för- ganska överflödig ur upplysningssyn- svunnit för alla andra, men som lever i punkt.
Men för Amerika hade den fak- mig, inte bara i mitt minne utan i mitt tiskt en stor betydelse som tankeställare.
kött och blod ».
Hon beslutar att inte Den amerikanska delegationen kom dit så inviga tappert någon, hon att kan.
försöka » Döden dö är ensam ett hart och egentligen utan någon fast ståndpunkt pris att betala livet med, men jag accep- men återvände med betydligt klarare be- terar det dock med fri vilja.
Måtte mina grepp om den aktuella situationen och barn en gång säga detsamma.
Må de Amerikas läge.
Om konferensen var miss- liksom j a g välsigna livet även inför dö- lyckad ifråga om positiva resultat var den dens bittra nödvändighet., kanske inte ändå alldeles bortkastad, åt- G u n h i l d Tegen antyder i bokens bör- minstone inte från vår synpunkt sett!
jan att ett olyckligt samliv utan diup kär- skälmar som inte riktigt vill vara nöjda önska årig vi litet mera av vildvuxet snår, där man kan g å på upptäcktsfärd för att bland tistlar, enris och fjolårsbråte finna en enda liten vacker - blomma.
Här få vi färdigplanterad, det har gått idel för träd- fort hela gårdsväxter, täppan och och för enkelt tillväga.
Jeanna Oterdahl kallar sin roman för en ungdomsbok och det ä r ju möjligt att hon har menat att den skall vara pedago- giskt tillrättalagd för de unga och yngsta.
Men j a g tror att även ungdomen av i dag är tillräckligt härdad för att få med litet mera av livets Sammansättningar på gott och ont.
Inte bara svårigheter att kämpa med utan karaktärs- och intressekonflik- ter.
Man måste måla också med mör- ker, det hjälps inte, inte bara för den verklighet det representerar utan därför att utan skuggor förlorar själva ljuset sin kraft.
Det som saknas hos Jeanna Oterdahl finns i överflöd i Gunhild Tegens bok » Vi kvinnor » (Bonniers).
Här vore sna- rare benägen att röja undan något av allt det vildvuxna och snåriga för att fort- sätta bilden allt det disharmoniska, otillfredsställda, heta och tilltrasslade som hopats på den enda familj kring vilken boken rör sig.
Redan från början skulle man vilja invända detta: var det nödvän- digt att tränga ihop skådeplatsen till en enda familj?
Det tycks kanske en små- aktig anmärkning men det ger boken en sammanpressad atmosfär, en ängslig and- nöd som är betungande.
Men kanske just detta ä r författarinnans avsikt?
I SA fall ä r medlet den trånga familjekretsen alltför Iättvindigt och billigt.
Boken har sin egna teknik.
Modern; familjens upphov (fadern ä r död), skriver en sorts dagbok, där han samtidigt blic- kar tillbaka på vad som hänt.
Dessa ka- pitel » Mor skriver, läggas emellertid emellan med andra (t. ex. » Tora tänker », » Eva skriver », eller endast » Lucy », » Sel- man tret ioårig mor,en kvinna.
en fyrtiårig fyrtioårig lek var upphovet till alla dessa nervpis- kande, egocentriska, begåvade, hetblodiga och sönderslitna barn.
Kanske är det hennes mening att visa konsekvenserna härav.
Det finns också tydliga spår av Freudianskt inflytande, dock utan störan- de pekfingerstendens.
En sak är säker.
Det ligger en djup förståelse för allt mänskligt äkta hos Gunhild Tegen.
Hon har en intelligent blick, ofta med ett stänk av ironi, Och även om personerna någon gång verkar konstruerade, så är det en konstruktion som talar om både kunnig- het och konst och därför stå de levande och verkliga framför oss Den tredje i ordnimgen i denna hete- rogena samling, » En arbetarhustrus me- moarer » av Emma Sofia Åberg (Berg- grens Bokförlag), intresserar betydligt mera genom sitt innehåll än genom sin form.
Här finns ingenting av konstruk- tion, varken konstnärlig eller konstlad.
Det är ett hårt och strävsamt liv som skildras med klar och enkel berättargåva, ett liv s e t t från det perspektiv som en sorgfri ålderdom på ålderdomshemmet ger.
» Fast troligvis mången av oss har tänkt sig sin ålderdom annorlunda, så ä r det få som klaga », säger Emma Åberg i sitt företal.
En liten flickunge kastas tidigt ut i livet.
Emma kom till en fostermor » Mia på taket, » som för det mesta kastade ved- Selma, » Anita ») tillfälle att trän ken.
efter Den henne och slogs med spiskroken efter vissa avbrott återkommer » Mor skri- vers som en överskådlig sammanhållning, ett mera lidelsefritt, objektivt berättande.
Denna kvinna » mor » som skriver Professor Maverick från Los Angeles berättar:?
Råd och Rön DESINFEKTIONSANSTALTEN emot bland kollegerna vid universitetet.
Annars är de amerikanska » economister- rad desinfektör.
Specialitet: Cyanrökning na » ofta mera benägna för att dra sig tillbaka till en vetenskaplig isolering, utan Giftfritt.
Kan utföras av vem som helst.
att blanda sig i dagspolitiken, något som Följ n o g a bruksanvisningen.
j a g för min del anser är till skada för det hela.
De borde vara med som opi- INREDNINGAR nionsbildare, som t. ex. Cassel och Ohlin hos er, ni har all anledning att vara nöj- yngve Lundström da med era ekonomer.
För övrigt, slu- tar Mr.
Maverick, kan ni fråga en ame- rikan i dag och en i morgon om Amerikas i åsikter för närvarande.
Jag är säker på Det är professorn och föreläsaren nationalekonomi vid University of Cali- att ni kommer att få rakt motsatta svar!
fornia i Los Angeles, Mr.
Lewis Adams Mnverick som med dessa ord samman- F r u Vera Dean från ut.
fattar sina erfarenheter från London-kon- rikespolitiska informations= ferensen där han deltog som åhörare.
byrån i New York Men.
Mr.
Maverick uthärdade inte till kon- ferensens slut, utan när det gått så långt För att söka fullständiga bilden av att man kunde gissa Sig till resultatet läm- amerikansk inställning till Europa upp nade han London och for med sin fru till söka vi alltså en annan av de trevliga Ryssland.
varifrån han just nu återvänder.
människor som för ögonblicket reprsen- dekorerar.
Konserverar färgsätter.
kungsg.
39,6tr 117073 NATURSAFT Använd LUTTEMANS Safter.
Specialité: APELSINSAFT.
Firman grundad 1872 Fridhemsgatan 66 Tel. 50 32 20.
OPTIKER Ur&amp;Optik (Petrus Åhlén Karlavägen 87 Tel. 6241 17.
Mr.
Maverick känner Sverige sedan 1916 tera Amerika i Stockholm, nämligen fru då han som ung student och deltagare i Vera Micheles Dean.
Fru Dean är i sin Utprovning av glasögon efter Iäkarrecept Fordexpeditionen kom hit på själva jul- tur just på väg till Ryssland, där hon skall under fullgod garanti utföres av mång- afton på det berömda fredsskeppet.
Han studera utrikespolitiska förhållanden un- årig fackman.
Urreparationer utföra omsorgsfullt.
ä r en man med humor, mycket vänligt der några månader.
Hon är själv rysk- stämd mot Sverige och kan Vill gärna be- född men ser ut som en svenska, lång och rätta för Tidevarvets .läsare om något smärt och ljus.
som kanske kan vara belysande för Ame- Fru Dean ä r sedan flera å r anställd vid rikas ställning till Europa och de ekono- den intressanta institution.
som heter Foreign Policy Association, v. s. en or- Tvätt, och mangling 45 öre.
välgjort miska problemen 8. ganisation med ändamål att förmedla sak- optimism stäv= lig upplysning, i utrikespolitiska frågor.
Man vet så litet om Europa i Amerika, jades vid konferensen säger fru Dean, det ä r så mycket känslo- Mr.
Hull, den amerikanska delega- tänkande och föreställningar och okunnig- tionens ledare vid konferensen, kom till het säkert mycket större än i, Europa.
KahnsTvätt Amerikansk rönte, gör därför ett så djupt intryck på henne att det blir avgörande för hela hen- London Så förhoppningsfull med sin goda nes liv.
Hon kommer nämligen därige- vilja att sänka tullarna och trodde det nom till att gifta sig med en man som skulle vara tillräckligt att vilja det.
Men i fem jagform döttrar har och haft de sju samlas barn, i två bokens söner bör- och hon detta ej äktenskap själv skulle som ha skildras.
valt och Trots det alla ä r där träffade han på större svårigheter: jan till ett släktmöte hos äldste sonen i olyckor, strider och slitningar, som slut- det omedgörliga Frankrike, kravet på sta- Uppsala.
Redan d e n n a första kväll bör- ligen leda till skilsmässa, finns det mel- bilisering, Roosevelts lika stora omedgör- j a r åskan att mullra.
Man anar att ett lan de båda makarna en kamratlig tro- lighet inför detta, och det blev nog en av äktenskapen ä r färdigt att gå i sär och fasthet som ä r gripande.
Där känslorna besvikelse för den stackars Mr.
Hull.
Men en av döttrarna får sjukbud från mannen spela in ä r det en knapphet i formen som Amerika som just har börjat en inflation som gjort självmordsförsök.
Man får till- gränsar till det konstnärliga.
fälle att titta in bakom kulisserna och Det är något ganska märkligt med det- kan inte tänka på en valutastabilisering man upptäcker att i vart och ett av » bar- ta som återges », sådant som det verkligen nu.
Däremot tror jag; säger Mr.
Mave- nens » liv finns det disharmoniska slitnin- var).
Det är ofta något fel med det, ty rick, att man om en sex månader, kanske gar och ruvande olycka.
att låta förgånget stå upp och få liv har längre, kanske möjligen kortare tid, skall Det värdefullaste i boken är » Mors » ka- inte alltid med sanningen.
att göra.
Dik- kunna komma till någon överenskommel- pitel.
Det ä r en klok människa som skri- ten blir verkligare för oss än den minu- mellan de tre valutablocken, fast den ver, en kvinna med både förstånd och tiösaste sanningsskildring.
Det ä r diktens hjärta.
Även ödmjukhet.
» Vi jonglerar styrka.
Men å andra sidan övertygar det naturligtvis får genomföras utan någon med ord, vi moderna människor, men i starkt upplevda på ett annat sätt.
Genom konferens den gången!
grund och botten äro vi hjälplösa inför det människoöde som man kommer i kon- Man märker för övrigt hur den anti- livets makter », säger en av döttrarna och takt med.
Nota bene om detta öde är franska stamningen blir allt starkare i den instinkten har hon från modern.
Det värt att Iära känna.
Och det är det i Amerika.
Frankrike har bestått stora sista kapitlet som innehåller denna mors detta fallet.
summor för en storartad fransk propa- E, B.
G, ensamma kamp mot den annalkande dö- se v. s. till oss alla.
Dessutom förbilligas fak- tiskt en hel del av barnavården genom att kollektiviseras.
Den kostnadsökning man utan tvivel har att därbredvid räkna med gäller en kvalitetshöjning: standarden på barnens fysiska vård och deras andliga fostran måste bringas upp mycket högre än nu.
.
Fördelarna ligga i öppen dag vid en jämförelse med försäkringssystemet, där varje familj.
i stället finge en kontant summa som barnuppfostringsbidrag.
Då vore barnen lika mycket som nu utlämna- de å t familjegodtycket; här däremot kun- de samhället garantera att de finge det bästa i fråga om vård.
Med en utbetal- ning av försäkringspengar bleve barnens uppfostran fortfarande i huvudsak formad olika efter familjernas olika ekonomiska stallning; den sociala - hjälpen i tjänster och in natura verkade däremot i högre grad inkomstutjämnande.
Endast några mycket rika eller konstifikt funtade skulle nämligen komma att hålla sina barn un- ganda i Amerika men den har alldeles misslyckats.
Förhållandena är helt om vända mot tiden före kriget, när Frank- rike gjorde en liknande aktion med gott resultat.
Egentligen har vi numera en stor respekt för Tyskland i Amerika, fast de senaste händelserna där väckt mycket stark opposition.
Vad Roosevelts program beträffar ä r det naturligtvis olika meningar om det.
Vi har haft livliga diskussioner för och men också enligt min mening lyckligt för- dan från de för alla lika fördelarna.
Även till kvinnorna toges på ett lyckli- bunden med ett stort problemkomplex: gare sätt hänsyn än medelst försäkrings -- frågorna om den » sjunkande nativiteten,, metoden.
För att en kvinna med barn om barnens rationaliserade uppfostran, skall kunna friare disponera sin tid, till- om folkhälsans höjande o. S. v. Det fram- varata sina arbetsmöjligheter, sina intres- tidsperspektiv, som öppnar sig när den sen och sitt behov av ekonomiskt obe- gamla familjetypen slits sönder av den roende, behöver hon nämligen inte så ekonomiska utvecklingen behöver inte mycket några hundratals kronor i barn- vara så avskräckande.
T y det ä r bara bidrag utan framförallt frigörelse från på oss det kommer an att smidigt forma en ny familjetyp så att den mera friktions- bundenheten till hennes lilla S. k. värld.
Samhällsreformatoriskt ter sig alltså löst passar in i det förändrade samhället.
programmet ungefär så: samordna skol- ' Och det sker utan tvivel bäst genom att väsendet med samhällets övriga barna- vissa av familjens traditionella funktioner vårdande verksamhet och vidga sedan kollektiviseras.
Att lösningen därmed för- denna nya fullständiga barnaskola nedåt utsätter ganska radikala omgestaltningar till allt lägre åldersgrupper.
På den vä- av stela samhällsinstitutioner ligger i gen kan vi hoppas att nå en förnuftig och dess natur av långsiktigt framtidspro- smidig samlänkning av familjens och gram.
Det betyder inte ett lättsinnigt samhällets uppfostraregärning, en utjäm- ommodellerande av verkligheten, utan en ning och fördelning av ansvaret och kost- siktlinje längs vilken förverkligandet ve- dan målmedvetet går över etapper av om- naderna för barnen.
Hela frågan om kvinnans möjligheter ständliga socialpolitiska dagsprogram.
Alva Myrdal.
till arbete visar sig på detta sätt intimt Vi försöker därför att noggrant följa ut- vecklingen i de olika länderna och sedan lämna objektiva redogörelser för de vik- tigaste händelserna, dels genom on liten veckoskrift, dels genom en var fjortonde dag utkommande större publikation, dels genom diskussioner med inledare från båda sidor, vilka radieras ut från New York.
Själv har fru Dean Ryssland och Italien på sin lott o c h det ä r på en av d e för hennes arbete nödvändiga studiefär- derna hon nu gjort en liten anhalt i Stockholm.
Amerikas förhiinade till sky Enkelt örtmedel för slemlösning Pris kf.
i: 25, ortglhdprltet tilf e n liter dekokt.
Å apotek.
Lindholms Droghandel, Stockholm 21.
Ryssland.
på utländska valutor har j u gjort det omöjligt för dem att skaffa allt vad de Vad de rysk-amerikanska relationerna beträffar ä r de bättre nu än under Hoo- vers tid och diskussionep om Amerikas erkännande av den Sovjetryska staten efter 16 år!
är mycket aktuell.
Dels har Amerika efter konferensen slagit in på en ganska utpräglat nationell politik, men måste söka upp affärsförbindelser med nya länder, i stället för de gamla, från vilka det isolerat sig.
Vidare anser man att eftersom så många länder nu lå- ter bli att betala sina skulder, kan i värsta fall Ryssland också ursäktas för sina försummelser på det området och slutligen är man inte längre så förskräckt för den kommunistiska propagandan så länge Ryssland ä r så upptaget av inre uppbyggnadsarbete.
Självfallet finns det också starkt motstånd mot tanken på er- kännande och i varje fall kommer det sä- behöver.
Egentligen.
är det så mycket i Ryss- land och Amerika som överensstämmer att det säkert skulle vara till fördel för båda om de ekonomiska förbindelserna stabiliserades.
Om ryssarna inte hade så bråttom med sin återuppbyggnad skulle de nog kunna använda mera amerikansk arbetskraft och dra nytta av amerikansk erfarenhet.
Men de är så ovana vid ma- skiner att de många gånger behandlar dem som djuren hemma på sina bondgår- dar, de slår och bråkar om något kom- mer i olag.
Här kommer intervjuaren att tänka på vad professor Maverick berättade om be- folkningen i Krakow.
Det kom en regn- skur, varvid folk på gatorna, som ännu bibehållit typen av riktiga ryska bönder, tog av strumpor och skor, stoppade dem innanför kläderna och gick barfota.
Det kert inte att ske utan vissa villkor om skuldbetalningar, återställande av kon- fiskerad egendom etc.
Villkoret för några handelsförhindelser med Ryssland är ju att krediten på något sätt kan ordnas och ett erkännande kan möjligen ge större förtroende för Sovjet.
För min del, så ger fru Dean, är j a g övertygad om att ryssarna gärna skulle äta andra saker än svart bröd, om de kunde, men deras brist var i varje fall mycket amerikanskt!
Emellertid, fortsätter fru Dean, ä r Ame- rikas erkännande av Sovjetryssland fram- förallt en prestigefråga.
Ger man med sig nu får det inte verka återtåg.
Det ä r verkligen ett ganska invecklat problem.
Men det Skadar i varje fall aldrig att noga följa den faktiska utvecklingen och för- söka hålla kontakten med sanningen.
Casun.
Kristus på hakkorset.
Kvinnan i Tredje Riket.
(Forts. fr. sid.
1.)
fritt lära och utlägga sin kyrkas olika lämnar påvestolen likgiltigt oberörd.
Klarare kan man knappast tala.
Och maximer, de dogmatiska såväl som de Hitler har e j kunnat svara stort annat än moraliska.
En och annan förbiser måhända vad det genom att för det första offentlig- är Osservatore genom denna förklaring göra ett påbud om sterilisering av dege- framförallt inpräglar.
I själva verket är nererade individer.
Detta hopsattes en (Forts. fr. sid. I).
tiga i ett fattigt och besegrat land, utan därför att de - just vid en tidpunkt då begreppet » dubbelförtjänare » skapades, var på ett ödesdigert sätt belastade med dubbla arbetsbördor.
det först och främst nazis judekampanj vecka innan konkordatets undertecknande som notens författare haft i sina tankar.
men har framlagts nu efteråt för att mar- Deras » befrielse » är bara ett ord.
Kvinnan hade alltså nätt och jämnt uppnått sin befrielse, som det kallades.
Kvinnorna digna under system då hon av råkade utnyttjande, i n i ett framkallat nytt och genom farligt kera att nu får religionen hålla sig inom det ekonomiska livets allmänna utveck- sitt noga avgränsade område, och inte vi- dubbla arbetsbördor.
ling.
Och inte bara detta, också i sitt dare lägga sig i vad den statliga makten, Detta förhållande började redan under mest privata liv, i sitt förhållande till sig företager.
För det andra har Hitler inflationen, alltså under den period, när mannen, måste hon ofta betala sin nya ökat sin vänlighet mot de protestantiska alla möjliga yrken stod öppna för kvin- självständighet fruktansvärt dyrt.
En kyrkorna.
norna.
Här snubblade kvinnorörelsen av sexualmoral, som varat i århundraden, farten i sin egen utveckling.
T y former- låter icke förändra sig från ena dagen » Kapitalism, marxism och na för hushållsarbetet, som sedan århund- till den andra utan att svåra missförstånd raden varit hänvisat till kvinnornas dag- uppstår.
Den s. k. dubbelmoralen - å Tidevarvet g e r varje vecka e n översikt liberalism fördömas av Gud »!
liga omsorger, hade inte förändrats så ena sidan hustrun, den obefläckade, å över världens händelser.
prästen kar skyldighet fördöma den ena Samtidigt med konkordatet har ju näm- att den yrkesarbetande kvin- andra sidan älskarinnan, skökan, var ännu D e n kostar för halvt år endast kr.
3:25 rasens hets mot en annans medlemmar.
Iigen Hitler skänkt Tysklands protestan- väsentligt nan verkligen kunde känna sig fri och inte utplånad när kvinnorna började häv- Det var det viktigaste i Osservatores ter en ny konstitution, som betecknar en avlastad från arbete, när hon kom hem da sig i en ny och självständig livsform.
I n s ä n d avgiften p r postgiro 1544. första inlägg.
Dagen därpå kom ännu ett centralisering analog med den som tidi- trött och utsliten efter yrkesjobbet.
Ratio- Att en kvinna varken ville vara helgon Tidevarvets exp.
STOCKHOLM 2. svar.
Völkischer Beobachter hade skrivit gare skett inom staten i övrigt.
Och kort naliseringen, som annars gjorde nästan eller sköka, att hon inte längre ville vara att eftersom ' påvestolen ingått konkordat därpå har den som är Führer för de tysk- skrämmande framsteg överallt, förekom beroende av mannens materiella försörj- med Rikets president och Riket är helt kristna - d.,,.
s. för den härskande nästan inte alls inom hemmen, den an- ning, att hon t, o. ville välja sin man man UPP ett högt och säkert räcke om- igenom nationalsocialistiskt.
så hade allt- bland de 28 grupper som förenats i vändes egentligen bara vid utställningar själv i stället för att helt skamset låta sig Berlins radiotorn.
sådan flicka har så Vatikanen öppet och rättsligt godkänt obrottslig lydnad för en och samma Riks- eller i lyxformat i förening med en ele- utväljas, uttyddes ofta som om hon där- en vän, som inte tycker om att se henne Tysklands regimbyte.
D. v. s. ställt sig biskop - i det stolta programmet Unser gant husjungfru.
med ville överta mannens roll i det sexu- arbeta ut sig och försumma sitt yttre och som nazis vän och beskyddare.
Kampf framlagt huvudlinjerna för våra Det var och förblev därför självklart ella livet.
Man nekade henne varje natur- gärna viii ha henne ständigt glad och be- dagars protestantiska tyskar: Pastor att den unga k v i n n l i g a Iäkaren eller kon- lig hänsyn.
Den arbetande modern blev redd att älska.
Det är också mycket tro- Vatikanen lägger sig icke i Hossenfelder förklarar att kyrkans poli- s j ä l v får sina s t r u m - toristen själv stoppade sina strumpor och ofta mycket mindre skonsamt behandlad tiska neutralitet är ett misstag som måste diskade sina tallrikar, medan hennes man- än den kvinna, som förstått att göra ett kvällarna och att ingen gör i ordning ett lands inre styrelse.
bannlysas.
Han säger att kapitalism, liga kollega lika självklart lät sin mamma, yrke av moderskapets naturliga funktion.
hennes knappa kvällsvard åt henne.
Det där är oriktigt, genmälte Osserva- marxism och liberalism.
äro olycksbrin- sin väninna eller sin fru utföra detta ar- Och därtill kom också den allmänna miss- tore.
Påvestolen sluter konkordat med gande doktriner som fördömas av Gud.
bete åt sig.
I äktenskapet var det en uppfattning, som alstrade ett falskt kam- Hitler lovar ett paradis at stater utan att bekymra sig om ifall de äro Och att äktenskapet är en gudomlig in- naturlig sak att hustrun skötte hushållet, ratskap på bekostnad av den erotiska de utslitna flickebarnen.
katolska eller protestantiska, hedniska stitution som Gud instiftat endast för per- även i sådana fall där äktenskapet bestod hänsynen.
Vad skulle inte kvinnorna allt eller lekmannastyrda, om de ha president soner av samma ras.
Samt att den kor- av s. k.
» dubbelförtjänare », och hushål- förstå och förlåta.
I stället för att vara Och nu måste man göra klart för Sig eller kejsare, äro liberala eller socialde- porativa staten, som nazi hålla på att in- let vilade precis som på mormors tid den omhuIdade kvinnan skulle hon både vad denna utslitna, utnyttjade flicka mokratiska.
Det enda som intresserar föra, också den är inrättad av gudomlig till största delen på » individuell sköt- vara mannens goda moder, hans hjälpan- plötsligt blir utlovad: Vila, trygghet, kär- lek, en man som bestrider hushållsutgif- Vatikanen är att staten i fråga ställer ve- hand.
sel », d v s. på dagliga och besvärliga de vän och alltid lockande älskade.
Där- terna, barn, som man inte bara får utan derbörliga garantier för katolicismens Det finns elva korta tilläggsparagrafer Den dubbelbelastning av till föda barn, sköta ett yrke och för- skall sätta till världen.
Det är inte lätt skydd.
Och det är så långt ifrån att Den till konkordatets egentliga trettiofyra.
I kvinnan som uppstod genom att det mo- tjäna pengar.
att behålla omdömesförmågan inför så- Heliga Stolen enbart väljer regimer var- en av dessa stadgas att förbudet mot del- derna hushållet inte utvecklades i samma Sedan kvinnorna under flera århund- dana utsikter.
med den kan sympatisera som den tvärt- tagande i politiskt partiliv gäller även för takt som kvinnornas yrkesfrihet och själv- raden av en viss kultur hade låtit sin för- Som t. ex. den berömda äktenskaps- hjälpen: » Tyska medborgare, som ingår om, ju mer fjärran den står en styrelse- tyska präster inom andra religionsformer.
ständighet, var faktiskt i många fall måga att älska betalas a v mannen, fanns äktenskap kan erhålla äktenskapslån på forms doktriner, j u ivrigare strävar efter Det finns tydligen många möjligheter för nästan outhärdlig.
Därtill kom dessutom det efter några få årtionden plötsligt upp till 1,000 mark ».
Lånet är räntefritt att förskaffa sig clara pacta.
Påvestolen att det omedelbart skall bliva nya påmin- det likaledes alldeles självfallna förhål- knappast mera en människovärdig form, och återbetalas i hundra månadsposter.
har alltså inte på minsta vis uttalat sig nelser om den dualism, som löper genom landet, att ett arbete utfört av kvinnor under vilken en andligen, kroppsligen och Det gäller endast för inköp av möbler och för den nazistiska regimen.
Att en dylik all tysk historia.
Och icke minst på re- betalas betydligt sämre än samma arbete i sitt arbete självständig kvinna kunde husgeråd.
Storartat, inte sant!
1,000 mark på en för tillfället råder i Tyskland är helt lan- ligionens fält.
utfört av män.
Medan alltså kvinnorna finna sin plats i samhället.
Kvinno- gång, hur skall det verka på en människa dets ensak.
En inre angelägenhet som Pier Gudro.
utförde dubbelt arbete, inom och utom emancipationen hade dessutom, och det för vilken varje par skor, varje tvålbit hemmet, betalades de sämre för sitt yrkes- var ända från början dess största fel, varit ett problem.
Visserligen ä r villkoret arbete, medan deras husliga arbete under alltför mycket utvecklat sig efter manligt för erhållande av lånet att den blivande sådana förhållanden över huvud taget var mönster Det fanns ännu ingen verklig frun har haft arbete och förbinder sig att egen kvinnlig självständighet, när kvin- inte åter ta plats förrän lånet är betalat, Även inför den katolska kyrkan äro vi nämligen alla smålänningar.
Påvekyr- kan kan erkänna att en ras är vit, medan en a n n a n är röd, den tredje svart o. s. v. Men den tillåter ej påståendet att en ras är bättre och finare än den andra.
Och framhävandet av.
prästens rätt och plikt att predika sitt religiösa samfunds Iäror, är alltså i detta speciella sammanhang liktydigt med understrykandet av att Tidevarvet radikal politisk veckot tidning, kring stoppa ligt att h o n småsysslor.
De österrikiska kvinnorna och Tysklands expansionsplaner.
an har väntat på ett uttalande från de österrikiska kvinnorna angåen- de Hitlers planer på att genomföra na- zismen i deras land.
Särskilt deras in- ställning till hans behandling av judarna.
Världskriget öppnade alla slussar mot Asien och massor av judar med säcken på ryggen strömmade in för att fylla luc- koma efter de stupade germanerna.
Vis- serligen finns ingen motsvarighet till den tyska statistiken som belyser judarnas fredliga penetrering av landet, men man behöver icke vistas många dagar i öster- rike för att kunna konstatera de förvå- nande dimensionerna av denna invasion.
Man kunde tänka sig att Österrike skulle gripa till samma metoder som Tyskland och ta emot Hitlers utsträckta hand antingen den var väpnad eller ej.
Men Österrike intog ungefär samma ställ- ning som de skandinaviska länderna: ingen jude f å r ställas utanför lagen endast den jude som målmedvetet arbe- tar på att skada landet och folket eller som begår handlingar som enligt landets lagar äro brottsliga kan behandlas som M - brottsling.
österrike fattades av samma indignation som alla kulturfolk över.
att månniskor dömas och behandlas som brottslingar på grund av ras och religion, icke på grund av asocial livsföring.
Men nazismen väckte de österrikiska kvinnornas indignation icke mindre genom sina brutala anfall på kvinnorörelsen.
Un- der medverkan av andra kvinnoorganisa- tioner i Wien har det österrikiska kvinno- partiets presidium avfattat och överläm- nat till regeringen följande resolution: Vi hälsa det modiga framträdandet för österrikes självbestämningsrätt.
Vi tro att endast ett Självständigt, oavhängigt Österrike kan erbjuda tillräckliga garan- tier för den egna och den europeiska fre- den.
Av ett i denna anda styrt öster- rike vänta vi kvinnor även fasthållande vid och främjande av den under så hård kamp förvärvade och för samhället så värdefulla kvinnliga medborgarrätten.
Varje politik som åsyftar fredlig utveck- ling och är i sanning österrikisk skall vinna kvinnornas understöd.
I en ledande artikel i kvinnopartiets or- på de åtta föreskrivna år.
Förlusten återbetalnings- av hennes d. v. s. med villkoren, arbetsinkomst under åtta år gottgöres med tio mark i månaden.
Och det stäm- mer ju inte heller, ty dessa tio mark skall hon betala igen till staten.
En raffinerad metod att fördriva kvin- norna från arbetsplatserna, samtidigt Charlotte Lehmanns historia.
spela välgörare och dessutom spara in Egentligen är Här måste jag infoga fallet Charlotte arbetslöshetsunderstöden.
Lehmann i Berlin.
Det är en historia som den j u inte ens raffinerad, men lätt att alla kvinnor skulle känna till.
Det är genomskåda.
Man behöver bara tänka o a v l ö n a t.
bara ta några få ' konkreta exempel: Kvinnliga tjänstemän i Tysk- land betalas för lika tjänster tio procent lägre än männen.
Samma princip gäller alla avtal för arbetare och anställda.
Vid giftermål förlorar kvinnan sina pensions- rättigheter, hon får endast en engångs- summa motsvarande 8 till 16 månadslö- ner, när hon Iämnar tjänsten.
Sedan 1926 får en gift kvinnlig tjänsteman i norörelsens i och för sig litet förhastade erövringar genom ett oerhört bakslag i den tyska kulturen åter blev omintet- gjorda.
gan D a s Wort der Frau ger dess redak- tör, fru Hélène Granitsch, en bild av lä- get.
Hon framhåller att Österrike kan bemästra sin arbetslöshet genom plan- det var från radiotornet i Berlin som hon ma själv.
(Forts. och slut i nästa n:r.)
kastade s i g ner.
Hade hon hoppat ut Maria Lazar.
genom fönstret på en hyreskasern, skulle ingen veta något om henne.
Charlotte mässig utbyggnad av sin inre kolonisa- tion.
Förutsättningar för denna optimism är landets oavhängighet, partistridernas upphörande, samling om den österri- kiska tanken.
Landet har icke många in- vånare, men när dess kvinnor som fria livet.
Offentligheten började intressera sig för henne och hennes öde.
Man fick veta att Charlotte Lehmann efter femårig anställning som telefonist Tyskland behålla sin plats endast om intet enastående fall.
Det finns i Berlin och över hela Tyskland tusentals unga mannen är utan inkomster.
flickor som heter Charlotte Lehmann och som delar hennes öde.
Denna Charlotte skiljer sig från de andra bara därför att och ansvariga medlemmar göra sin in- sats vid männens sida, är dess styrka fördubblad.
Man kan i sanning säga med skalden att österrikaren har ett fä- dernesland, äIskar det och också har or- sak att älska det.
Jenny Richter Velander.
efter litet.
Men den som håller på att drunkna tänker inte efter, hon griper efter det halmstrå som dumbommen eller be- dragaren håller ut at henne och glömmer att försöka det enda förnuftiga: att sim- I Lehmann hoppade från Berlins radiotorn T I D E V 2, A R V E T hade en månadslön på 90 kronor, att hon dagligen hade 9 timmars telefontjänstgö- r i n g och att hon och hennes kolleger själ- va fick klara upp arbetet för sjuka kam- rater och tjänstemän.
Det är lätt för- klarligt om en sådan flicka får förstörda nerver.
Den allmänna meningen var upp- rörd.
Till och med myndigheterna tog sig av saken.
Och vad hände?
För att undvika ett upprepande av historien satte Triewaldsgränd REDAKTION:, Telefon 10-12.
20 48 42.
3 t r.
Stockholm.
Mottagningstid EXPEDITION: T e l e f o n 20 4 8 4 2.
f. m., 1-4 e. m.
Postgiro 1544.
PRENUMERATIONSPRIS: För helår kr.
6: -, halvår kr.
3:25, kvartal kr.
1: 75.
Lösnummer 15 öre.
ANNONSPRIS: I text 25 öre per millimeter.
Stockholm 1933 Zetterlund &amp; Thelanders Boktryckeri-A.-B.
