# ID: svediakorp-per3635
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1933
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,050
# sentences: 410
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


I Vad S har hänt?
Lydia Wahlström: FÖRSTA SOMMAR- nats GRAND av K. A.
P R K.
I X och för gick bilar, av som stapeln anord- i Norra Vram i Skåne inför åskåda- re, inleddes med en svår olycka: redan efter ett par minuter hade en kollision in- träffat, som kom att kosta en människa i grund förstörda livet, flera sårade, vagnar och ett hus nedbrunnet till grun- nyttan den.
Åsikterna om den av liknande motortävlingar växlar, och många ha frågat sig om den är värd pri- set.
Säkerligen kan man icke Iägga, bestående Den tyska kyrkofrihet= S t en e n vi d Ra iv 0 l a.
En tens självförnekelse.
I strålande julisöndag, tio år efter » Tigen stilla: jag, musernas präst, Edith Södergrans död, ägde en gri- sjunger för gossar och flickor sånger pande högtidlighet rum på kyrkogården som man aldrig förr har hört. » dessa dagar, när tyskarna som bäst när det lägre folket i samband med re- i Raivola.
På Finlands svenska förfat- Nu har gossarna och flickorna börjat söka bli a v med sin mindervärde- formationen höll på att arbeta sig fram tareförenings föranstaltande restes en lyssna till de underliga sångerna.
Jag känsla genom att yvas över sin » ariska » till frihet och människorätt.
nämligen un- minnesvård på hennes grav, en hög smal har hört många människor säga att de ras, som är bestämd att hesitta jorden, der bondeupproret 1525, och hade re- sten av sträng och ädel form, kompone- inte kan fatta hur det kom sig att de till formationen därvid förstått a t t taga rö- rad av skulptören Väinö Aaltonen.
De en början inte förstod Edith Södergran.
relsen under armarna, ä r det möjligt, att första raderna ur » Ankomst till Hades » Nu synes hon dem så klar, skönheten i måste det slå en svensk, att Tysklands historia visar så litet av den frihetsanda, som vi äro vana att betrakta som något skulden för det inträffade varken hos nå- utmärkande för just germanfolken.
Vad gon enskild eller den arrangerande Kung- vi framför allt observera i det gamla liga Olyckor kunna » heliga romerska riket a v tysk nations, ju inträffa trots betryggande anordnin- som den officiella titeln alltsedan medel- gar.
Huruvida K. A.
K:s upppifter sär- skilt ligger på detta område kan disku- tiden lydde, ä r dels den starka prägeln av järnhård romersk rätt och romersk teras.
Men ett önskemål bör särskilt kyrkolag, dels feodalismen med småfur- betonas: att K. A.
K. framförallt såge och böndernas livegenskap, som sin uppgift att fostra fram en a ~ steförtryck ~ - som i Preussen kvarstod ännu 20 år efter män körkultur, såväl bland sina egna franska revolutionen.
medlemmar som bland utomstående.
Det Detta borde kunna komma oss att vore i varje fall en, kulturuppgift av en fatta, varför det stora landet alltjämt så stor och allmän betydelse.
lydigt och åtminstone skenbart utan knot I KARLSKRONA har föranlett åtskilliga undersökningar lägger sig vid sin herres fötter.
Tyskland har visserligen i sextio år haft en riks- av förhållandena beträffande logement dag med allmän rösträtt, men sextio år och förplägnad, varvid det framgått att maten inte hållit måttet.
Försvarsminis- är ingen lång tid av en historia om nära tern själv har vidtagit en grundlig inspek- tio århundraden,.
och för Övrigt har tion och man får hoppas att han lyckas Preussens byråkratiska och reaktionära författning sörjt för att riksdagen under tränga in till sakens kärna.
Åtskilliga för- kejsardömets tid blev tämligen oskadlig.
bättringar föreslås, bl.
a. anställandet av Det är självklart, att denna påfallande en husmoder och fackutbildad personal.
Det tycks i varje fall vara en samhäl- brist på demokrati också måste h a in- Iets självklara plikt, att så Iänge försva- verkat på den kyrkopolitiska och religiö- sa utvecklingen.
Det fanns dock en tid, ret kvarstår som en dess angelägenhet och institution, sörja för a t t de som a r -, beta därinom f å sin tillfredsställande för- plägnad o c h vård.
Myteriet SOM M E i R Europa, OCH M som ER M U S S börjar O L I N bli I!
pampen statsmännen reser och hälsar på och frå- gar om råd har uttalat slutomdömet om Londonkonferensen.
Han fördöljer icke dess fiasko och framhåller vilken kata- strof detta plus fiaskot i Genève skulle Hagar Olsson: även i socialt avseende en ny dag redan inhuggna i graniten: då skulle randats för Tyskland.
Men S e, här är evighetens strand, Luther hade icke Wycliffes förutsättning- här brusar strömmen förbi, gar att genast inse reformationens so- och döden spelar i buskarna ciala betydelse eller rättare sagt: han ut- sin samma entoniga melodi.
gick från att den inre religiösa omda- Förutom dessa ord endast namnet: Edith ningen småningom också skulle medföra Södergran.
en social.
Böndernas krav voro så for- T a l höllos, blommor och kransar ned- mulerade * att de ganska tydligt uttryckte lades, men starkare än allt detta, starka- vad vi kanske skulle kalla ett re än alla ord och ceremonier talade den slags » kristlig socialism », och Luther la- stumma stenen i sin egenartade rena de sig i början också ut för de uppro- skönhet.
Mitt bland gamla hus och fall- riska i en skarp skrivelse till furstar och färdiga plank från en förgången idyll, adel.
Men med stigande framgång för- som övergått i misär, stod den där och numera hennes diktning så uppenbar.
Och helt unga människor har kommit till mig och berättat a t t de » upptäckt » Edith Söder- gran.
Ingen har visat dem vägen till henne, de har upptäckt henne på egen hand, och det tycks dem a t t ingen diktare talar så helt deras eget språk som hon.
Det är inte så förvånande, detta, som det kan tyckas.
.Tiden har börjat förstå sitt eget språk, det är allt.
Med eller mot sin vilja har andarna tvingats ned i smältdegeln under dessa år.
Mången som själv säkert hånade den lidelsefulla profetiska andan i Edith Södergrans dikt- lorade bonderörelsen alltmer sin religiösa vittnade om skönhetens oböjliga väsen ning och stöttes tillbaka av dess antite- karaktär; och bönderna övergingo till om ordets okuvlighet, om inspirationens tiska spänningsmoment, dess stridsklang, rent anarkiska våldsdåd, som gjorde re- makt.
När j a g lyssnade till den gråa dess heta brottning med jord och kos- formatorn sa förtvivlad, att han utsände en ny skrivelse till furstar och adel, den- na g å n g med uppmaning att slå ned » den gudlösa rövar- och mördarhopens ».
För upprorets vidare öden hade nog ingen- graniten på Edith Södergrans grav, tyck- mos, har själv fått vandra från Getse- detta Golgata där te jag mig genom seklerna förnimma mane till Golgata klangen av Horatii ord: » Jag hatar den den gamla människan dör och den nya - oinvigda massan och s t ö t e r den ifrån födes.
Hennes eldiga och stränga språk mig.
Tigen stilla: jag, musernas präst, är inte längre så främmande för män- dera skrivelsen någon starkare betydelse sjunger för gossar och flickor sånger niskorna som det var då hon först fram- men slutet blev, a t t bönderna ledo ett som man aldrig förr har hört. » trädde, hennes apokalyptiska Gud som avgörande nederlag, som för framtiden Edith Södergran var i högsta grad en skärpte och befäste livegenskapen.
exklusiv diktare, en av dem som stöter (Forts. å sid. 2).
Hon var den oinvigda massan ifrån sig.
inte förgäves en lärjunge av Schopen- Front mot .reaktionen.
hauer och Nietzsche.
kramar om världen, när han vill skapa ånyo, har visat sig i sitt majestät i da- gens historiska skeende.
Den en gång så förhånade och oförstådda talar det Med intelligens- diktspråk som tidens egen lidelsefulla an- aristokratens förakt vände hon sina va- de söker och förstår.
pen mot massan och deklarerade öppet Om så icke vore fallet skulle stenen i att hon diktade endast för den sällsynta Raivola icke stå där den står.
Kongressen för kvinnans ekonomiska finns anslutna grenar av 0.
D. l. är Stor- individen, den invigda människan.
Så- Men vad är det hon talar om, den gam- frigörelse med andra ord, den tredje britannien, Tyskland, Tjeckoslovakien, Open Doorkongressen, avslutades de sista Belgien och Danmark, medan exempelvis dan var hon i sitt första övermodiga ske- la modern?
Hon står lutad mot stenen - dagarna i juli.
Den hölls med ståt och värdighet i senatshuset i Prag och var föremål för uppmärksamhet och hedersbe- tygelser från såväl myndigheter som all- mänhet.
a. hade fyra regeringar sänt och den tjeckiska regerin- gen själv företräddes vid kongressen av Finland och Frankrike representeras a v föreningar, som anslutit sig.
I anslutning till Open Doors ledande princip om personlig frihet att själv välja sitt arhete, oberoende av kön och civil- stånd, antog kongressen en resolution, där man påpekade betydelsen av att fy- de och man kan inte förvåna sig över och talar om kärleken.
Hon talar om en att hennes dikt och hennes uppträdande ande som sökte visdom hos filosoferna väckte förargelse.
Det måste ske, det och lärde sig förakta, men som inte för- ordbok.
Det förgångna måste glömmas.
en representant.
- Kongressen var i många avseenden Endast genom avhållsamhet kunna ut- högst intressant, säger vår svenska dele- svävningar rättas till.
gat, fröken Ingeborg Walin, som nyligen Vad säger MacDonald?
kommit hem från Prag.
Vad man särskilt ANDHI HAR VÄGRAT att uppge fäste sig vid var det stora intresset från sitt passiva motstånd och till straff en del östeuropeiska länders sida, t. ex. härför återigen häktats tillika med sin Bulgarien, Rumänien, Jugoslavien, Öster- Bland de övriga länder- hustru.
Kraftmätningen med engelska rike, Lettland.
nas delegater var det många, som Tide- imperiet fortsätter.
varvets Iäsare känner väl till och som är bekanta för den svenska allmänheten se- dan kongressen i Stockholm för två är sedan.
Från Danmark, som tillika med England hade det största antalet delega- hade fru Julie ter - eller sju stycken Arenholt och fröken Anna Westergaard kommit, från England Open Door inter- nationalens ordförande och sekreterare fröken Chrystal Mac Millan och fru Le Sueur, samt ordföranden i den engelska inleder i vcckans nummer en serie grenen, rörelsens initiativtagare fru Ab- bott, från Belgien fru De Craene van a r t i k l a r om Duuren för att nu bara nämna några.
De båda huvudfrågorna på program- met var gift kvinnas ställning i förvärvs- arbetet samt kvinnornas ställning inom försäkringen, men man kom också att be- röra andra saker, bl.
a. i samband med Från tvenne slagfält - och de olika grenarnas och anslutna förenin- från ett tredje garnas rapporter.
Det kan nämnas att av Anna T. Nilsson.
Sverige är representerat i Open Door In- ternational dels genom den Svenska Open Door Gruppen, som bildades strax före Ett nytt kvinnoideal.
kongressen här 1931, dels genom de * kvinnliga kårsammnnslutningarnas cen- tralråd, som anslöt sig redan vid Berlin- Johan Falck: kongressen 1929, Andra länder där det sisk träning ingår även i de unga flickor- nas uppfostran.
Det är inte med sannin- gen överensstämmande, säger resolutio- nen bland annat, när man gör gällande att det är något nytt när kvinnorna vill utföra även ansträngande arbete och det är fullkomligt ohistoriskt att påstå att de lämpar Sig endast för s. k.
» fint », stilla- sittande och inomhusarbete - oberoende av hur de kan försörja sig därpå.
De unga flickorna bör genom uppfostran i fysiskt hänseende tränas för olika slags arbete likaväl som pojkarna.
de väl det - hade man i hennes sken- talar om hur denna ande fick stillhet och bart så utmanande och exklusiva diktning ro i den kraft som uppfyller och fullbor- kunnat urskilja den ton av renhet och dar, i kärlek.
ha inneburit om han inte i tid ordnat fyr- maktspakten!
Men nu, säger Mussolini, måste ordet konferens för några år framåt försvinna ur den internationella politikens observatörer G Vi bekänna oss till demokratiens idé.
- Maria Lazar Kvinnan i Tredje Riket.
Böcker.
- Nattarbetskonventionen och Nattarbetskonventionen stod också på För det första med anled- dagordningen.
ning av forsiaget om införande a v 40- timmarsveckan.
Utan att uttala sig om 40-timmarsveckan dade kongressen över att en huvud sådan taget, omlägg- häv- ning av arbetstiderna nödvändigt kräver en revision av nattarbetskonventionen, då kvinnorna annars skulle bli alltför orätt- vist belastade i konkurrensen.
Kongres- sen uttalade samtidigt att en allmän för- kortning av arbetstiden likväl borde med- föra inskränkning i nattarbetet för blide män och kvinnor.
Kravet på revision motiverades slutligen också av Haagdomstolens uttalande förra hösten att nattarhetsförhudet skall gälla även kvinnor i ledarställning - varvid man befarar att även kontors- och lik- nande arbete kommer att beröras.
(Forts. å sid.
4.)
var helt i stil med henne och är ingen- tröttades och inte gav sig någon ro in- ting att efteråt gråta över.
Hade man nan det gudomliga svaret kom: J a g är lyssnat nogare - och en och annan gjor- den du älskar och alltid har älskat!
Hon I trädgården lyste vinbärsklasarna djup oskuldsfull omedvetenhet som ut- märker det skapande geniet.
Redan v i d röda, de härliga gamla träden stod i fyl- det första anslaget hördes denna ton lig högsommargrönska och solen sken från Edith Södergrans lyra och vid de över allt, över det glittrande gräset, de mäktiga slutackorden dominerade den mognande gula hallonen, den lilla halv- helt hennes spel.
Hon var inte exklusiv på grund av effektsökeri, hon Var det emedan hennes egen kallelse fordrade att hon skulle frigöra s i g från allt beroende av en lättköpt popularitet, rena sig från allt slagg, härda sig i strid, motgång och blinda gumman och den blomstersmyc- kade graven.
Mot denna idylliska skön- het stod den höga smala stenen så sträng och sluten, som en inre visshet.
SA såg j a g stenen i detta ögonblick - en sym- bol för det oförgängliga i Edith Söder- ensamhet.
Därför var hon så fordrings- grans diktning.
För det som består även full gentemot Sig själv och dem som när den seger hon nu vunnit förbleknat: skulle lyssna till hennes sång.
F ö r hen- den djupa hemlighetsfulla stillheten som ne var det inte nog att sjunga sånger finns innesluten i allt vad hon skrivit, som folk tyckte om att höra, lätta, vack- bortom det lidelsefullt tidsbetonade, det ra, idylliska visor.
Hon ville en sång disharmoniska, det förgängliga, och som som skulle » omvända alla till en heliga- i underbar klarhet kommit till uttryck i - re gud » en ny sång och nya lyss- hennes sista dikter.
Se, här ä r evighetens strand nande hjärtan.
, Läckert och - hälsosamt är UPLANDSKUBBEN I h y g i e n i s k f ö r p a c k n i n g hos E d e r handlande.
Undvik efterapningar!
Begär u t t r y c k l i g e n U p l a n d s k u b b e n!
.
Den tyska kyrkofriheten.
D e n 1 2 A u g.
1 9 3 3. gon verklig demokrati, så var det också med kyrkan: vid sidan av det årligen sammanträdande kyrkomötet hade Kyr- koförbiindet sin byråkratiska toppunkt i Matilda Widegren 7 0 år.
en juridisk » kyrkopresident » och en är Matilda Widegren.
Fred och Fri- prästerlig » vicepresident » Så kom emel- (Forts. fr. sid.
1.)
: ' hets första - och enda - ordfö- lertid den nationalsocialistiska strömnin- rande sedan 1919 och känd för sitt över- Men för den tyska reformationens ställning till de politiska sociala frågor- gen, och den fick 1932 sin religiösa mot- tygade fredsarhete, fyllde 70 år i mån- tia fick Luthers uppträdande följder, dem svarighet i » Trosrörelsen tyska kristnas, dags var det j u en självfallen sak att han själv icke kunde överskåda.
Genom som genast fick Hitlers beskydd - na- många, många medarbetare, vänner och sitt vädjande till furstemakten, som » icke turligt nog, då den bl.
a. ville utesluta skyddslingar som under årens lopp bli- bar svärdet förgäves,, hade han rakt mot sin egen önskan för framtiden fört den protestantiska kyrkan in i ett allt starka- re beroende av staten och därigenom hi- dragit att öka furstarnas maktlystnad in- te bara i Tyskland, utan även i de nor- Vi bekän n a oss till demo- kratiens idé!
sten i N kristna judar från kristen gemenskap.
vit inspirerade och hjälpta av hennes gla- Efter Hitlers seger i mars 1933 blev den- da och förhoppningsfulla arbetshåg, skul- na rörelse stark nog att kräva omgestalt- le vilja sända henne en lyckönskan, De ning av kyrkan till en riksenhet i likhet många lyckönskningarna hade nu samlats med den nazistiska statens - på ett för Matilda Widegrens arbete sä- kert helt välsignelsebringande sätt, näm- diska länderna, vilkas reformation tog en enhetlig » evangelisk ligen i en penningsumma, som skall göra ´ mönster från den tyska.
Religionsfreden det möjligt för henne att genom resor och annan propaganda fortsätta sina strävan- Augsburg 1555, som lät den tyske fur- kyrka, % ' tysk nation ».
bestämma sitt lands religion, satte Men även på opolitiskt kyrkligt håll den för frihet och fred.
l den r e a k t i o n som nu t y c k s ut- kronan på verket.
längtade man efter enhet och överlämna- Tidevarvet ber fröken Widegren he- b r e d a sig ä v e n till de mest b e p r ö v a - de därvid reformens utarbetande helt na- rätta om s i n a framtidsplaner - vi fråga d e » f r i h e t s l ä n d e r » är d e s c h w e i z i s k a Den lutherska kyrkan drevs turligt åt kyrkopresidenten Kapler, som till att börja med efter de närmaste tio kvinnornas upprop till den 1 augusti från sin ursprungligen op- bl.
a. vid ekumeniska mötet 1925 i Stock- åren!
en h o p p i n g i v a n d e ljuspunkt.
I b e - holm nobelt och taktfullt representerat den - Mina önskningar sträcker sig nog stämda ordalag hävdas här nödvän- positionella hållning till obe- diglieten av a t t d e n till raser, s p r å k tingad böjlighet och t r o s b e k ä n n e l s e r b r o k i g t samman- satta schweiziska nationen av intres- se för sitt eget bestånd och blomst- rande måste hålla fast vid demokra- tiens princip med dess samfällda an- s v a r i det o f f e n t l i g a livet o c h dess inbördes s a m h ö r i g h e t.
De schweiziska kvinnornas paroll är undertecknad av ledarna för 20 kvinnoorganisationer, representeran- de såväl politiska som sociala och y r k e s s a m m a n s l u t n i n g a r B l a n d un- dertecknarna märkas tyska protestantismen.
Denne tillkallade längre än över tio år, svarar fröken Wi- två medhjälpare.
I slutet av april fick degren, de är både djärva och stora.
Den mu~ emellertid meddelande om att Hitler viktigaste uppgift som nu vilar på kvinnor- inför » den överhet som fanns till » utsett en förtroendeman för kyrkofrågor, na anser j a g v och därför också, som Paulus säger, nämligen en dittills jämförelsevis okänd demokrati.
vi Det var måste vara » skickad av Gud ».
regementspastor Mûller från Königsberg, fred och rättfärdighet och framförallt g e på detta sätt, som de kända apostoliska orden om att » den som sätter sig emot som i egenskap av förtroendeman för arbetet en internationell natur.
Detta är överheten, sätter sig mot Guds skickel- Tyska kristna ställdes v i d Kaplers sida ju egentligen Fred och Frihets gamla pro- i ledningen av det kyrkliga enhetsverket.
gram, men nu tror jag det gäller att t a se », kommo in i den lutherska katekesens Och nu yppade sig genast svårigheter, ty I m e r än förr.
Vi får tänka på, att det s. k.
» Hustavla », där de i hög grad bi- Tyska kristna krävde, att den nya riks- inte är nog a t t vara i en förening, som dragit både till den lojalitet mot stats- kyrkan obetingat skulle erkänna den na- har demokrati, fred eller frihet på sitt ordningen och den bondetröghet och zistiska statens överhöghet, program.
Många kvinnor låter sig nöja stagnation, som så ofta präglat de lu- med det.
Men var och en måste på sin therska landskyrkorna.
I Karl Nordlunds -- sålunda de ka- tolska och israelitiska kvinnoförbun- doktorsavhandling får man en intressant välja nazistisk riksbiskop den, Schweiziska sektionen av lnter- inblick i hur smidigt Laurentius Petri och upptaga endast meds nationella Kvinnoförbundet för fred vid tiden för Erik XIV:s avsättning - och f r i h e t - genom fru Clara Ra- naturligtvis icke utan inre strid - till lemmar av » arisk ras ».
gaz, R ö s t r ä t t s f ö r b u n d e t, men o c k s å sist visste taga all opposition till fånga Den rent kyrkliga r i k t n i n g e n svarade organisationer sådana som socialar- under lydnaden för » den överhet som härpå med bestämdhet, att man borde b e t a r n a s f ö r b u n d, d e k v i n n l i g a k å r - var ».
Det var ju vad han fått vänja sig sammanslutningarnas f ö r b u n d och vid redan under Gustav Vasas härda re- handla utifrån » kyrkans eget väsen », var- f ö r riksbiskop borde utses icke av rege- andra f a c k l i g t betonade o r g a n i s a t i o - gemente, som sa starkt präglades av ringen, utan av den redan tillsatta 3-man- konungens förbindelser med det tyska ner.
nakommittén.
Detta föranledde visserligen Denna målmedvetna samling om- småfurstedömet.
Och exemplet från Tyska kristna att stryka den anstötliga kring en idé, fri från all förskräckel- Tyskland har utan tvivel också spelat en » rasparagrafen », men när sedan den av se för att framträda » politiskt » och roll för tillkomsten av Karl XI:s ä n n u kommittén till biskop föreslagne Friedrich säga sitt ord i debatten, är ett gläd- gällande kyrkolag, som gjort, att man Bodelschwing fick övervägande majo- j a n d e t e c k e n på att k v i n n o r n a här in på senare tider icke utan fog kunnat ritet inom landskyrkorna, utlovade Müller verkligen fattat att ögonblicket är kalla vår svenska statskyrka för » staten, för sitt parti - betecknande nog i ett a v g ö r a n d e.
Det f u l l s t ä n d i g a s av en för så vitt den ordnar sina religiösa an- radiotal still tyska folket, - en förbitt- kvinnoaktion f r å n h e l t annat h å l l, gelägenheter ».
rad kamp.
Och fast icke ens T y s k a krist- Karl XI:s envälde utgjorde dock lyck- nämligen Open Doorkongressens na kunde förneka Bodelschwings utom- protestresolution mot H i t l e r s be- ligtvis endast en parentes i en för övrigt ordentliga lämplighet för kallet, hade den h a n d l i n g av de yrkesarbetande kvin- tämligen konsekvent utveckling till riks- nazistiska fanatismen redan t a g i t dem så norna i T y s k l a n d, en resolution som dagsvälde, medan Tyskland däremot än- f a t t, att f a t t a d e s vid ungefär samma tidpunkt da till 1848 och i verkligheten ändå läng- som d e schweiziska kvinnoförenin- re bibehöll en tämligen obegränsad fur- de ifrågasatte lagligheten garnas.
Det är nyttiga påminnelser stemakt.
Överallt möta vi i Tysklands plats utföra vad hon kan i arhetet.
Vad som särskilt ligger mig om hjärtat tir arbetet för alla folk som behöver hjälp, folk av blandade nationaliteter och gräns- befolkningar.
Särskilt de östeuropeiska prohlemen är nu aktuella och vi hoppas inom östeuropeiska kommissionen a t t möjligen få en kvinnokonferens t i l l stånd i den frågan till hösten.
von om k r a v e t på a l d r i g s v i k a n d e aktivi- historia samma underdånighet, som kon- tet från kvinnornas s i d a.
Ty d e om sten förevigat likaväl i Heinrich Manns några ha i dessa dagar anledning att groteska karikatyr » Der Unterthan » b e s i n n a sin s t ä l l n i n g till d e m o k r a t i e n som i de djupt allvarliga Berlin-Skulp- och diktaturen, att pröva sin förmåga turerna, där obetydliga Hohenzollrare stå och v i l j a att påtaga sig sin d e l av som dryga beskyddare framför Luther ansvaret o c h v e d e r m ö d o r n a för d e - Och Leibnitz, Goethe och Schiller.
Här ha vi också rötterna till mokratiens f ö r b ä t t r i n g och framåt- gående.
Vem som än må dra f ö r d e l av d i k t a t u r e n - k v i n n o r n a göra d e t den nuvarande tyska pro- sannerligen icke.
D e m o k r a t i e n s i d e testantismens maktlöshet är en l e v a n d e idé.
Den måste full- f ö l j a s, u t b y g g a s o c h f ö r v e r k l i g a s f ö r gentemot v a r j e t i d e f t e r d e s s k r a f t e r o c h förut- som förträffligt klarlagts i en artikel av sättningar, med d e t därav följande den svenske kyrkoherden i Berlin, Birger b e s k ä r a n d e t o c h omgestaltandet av Forell (sv.
D.
2 juli).
Före novemberrevo- nazismen, av att välja annan pro- testantisk riksbiskop än den som hade den katolske rikskanslerens obetingade förtroende.
glädje att f å mottaga detta förtroende- bevis för mitt arbete, att ännu få fort- sätta att arbeta fast j a g ä r 70 år.
- J a g gör också upp de mest högtfly- gande planer om alla de resor, på vilka dessa pengar skall föra mig.
Först till Genève, så till Östeuropa, nästa år kan- - - ske till Balticum, Riga - Men först får vi s e hur Iångt det räc- ker, slutar fröken Widegren.
Huvudsa- ken ä r att vi söker samarbetet och inte höjer oss under fördomarna!
Casan.
80 procent för de kyrk- Nu började ett undermineringsarbete Härefter torde Muller vara säker om mot den kyrkliga riktningen, och då Kap- ler i slutet av juni av hälsoskäl avsade biskopsvärdigheten, och det återstår a t t sig befattningen med omdaningsverket, s e om den nybildade statskyrkan skall f å tillsatte preussiske kyrkoministern på behålla ens den frihet för bekännelse och midsommardagen en viss J ä g e r till » stats- gudstjänst, som den dock förbehållit sig.
Sveriges protestanter kunna endast be- kommissarie, - obs.
den från Skräck- - -.
Utan den hade vi varit så handicappade, hade inte kun- nat göra mycket.
Personligen har det också för mig varit en gränslöst stor liga nazisterna.
regeringen och bolsjevismen hämtade ti- lutionen 1919, som gjorde Tyskland till re- teln - för samtliga evangeliska kyrkor i Preussen.
D å sålunda den preussiska publik, funnos där icke mindre än 28 täm- ligen statsligt styrda protestantiska lands- staten direkt tagit parti för T y s k a krist- na, ansåg s i g Bodelschwing icke kunna kyrkor.
År 1922 fingo dessa en gemensam idé, som d e s c h w e i z i s k a k v i n n o r n a organisation i det Evangeliska kyrkoför- uträtta något, utan avsade s i g sitt bi- skopsämbete.
Och nu i slutet a v juli, ha u t t a l a t, f å r m å h ä n d a tas som ett Iöf- bundet, som hade en friare stäilning gent- valen till den nya kyrkostyrelsen redan t e s r i k t tecken på kvinnlig vilja till emot staten.
Men likasom den tyska re- med hur pass stor frihet publiken aldrig lyckades genomföra nå- försiggått f r i h e t e n s försvar.
får man lämna därhän - och gett till resultat uppskattas av alla finsmakare.
Endast en kvalité.
Den bästa.
1 / 4 kg.
blyförpack- ningar Kr.
4: gåvan till min födelsedag.
en majoritet av mer än.
formerna, till en allt högre ändamåls- enlighet.
Den kräver livaktighet och även o f f e r.
Den b e k ä n n e l s e till d e m o k r a t i e n s Sörmans Thé - Jag miste riktigt be att f å uttrycka, fortsätter fröken Widegren, vilken stor tacksamhet och glädje j a g känner över klaga denna seger för våld och väld, men de behöva därför icke anse sina tyska trosfränders sak förlorad.
Inga världs- liga vapen ha i längden kunnat kuva an- dens frihet.
Det vore emellertid icke så underligt om Tysklands kristna just nu på olika håll hade sina blickar riktade mot Sverige.
Vår egen protestantism, som en gång gett så kraftig hjälp å t den tyska, borde nu minst av allt kunna låta s i g lockas a v Tysklands reaktionära strömningar.
D e t är intet nationalistiskt S Ö R M A N S Bagarstugan.
överord, utan endast en historisk san- ning, att vi svenskar framför andra folk REGERINGSGATAN 4 och HAMNGATAN 8 STOCKHOLM HORNSGATAN 37 F O L K U N G A G A T A N 65 GÖTGATAN 52 Tel. Söd.
70 00 ha ärvt både den germanska folkfrihe- ” ” ” ” 73 37 tens och den protestantiska trosfrihetens Lydia Wahlström.
333 90 stora förpliktelser.
Böcker.
S t e f a n Zweig har flanerat och tittat på den stora lidelsen, och de noveller han samlat över denna har fått boktiteln Amok (Skoglunds.
5:50).
Namnet ä r symboliskt och hänför sig till en bland malajerna härskande sjukdom, om man så f å r kalla det, nämligen det blinda raseriet.
Driven av besatthet rusar den galne amoklöparen fram och stöter ned alla och envar, som ställer sig i hans väg.
F ö r a t t hindra en sådan rasande människas framfart återstår fur de övriga blott att skjuta ned henne.
Zweigs inledande be- rättelse, som just heter Amoklöparen, handlar om en man, som av en obändig kraft tvingas att förfölja en kvinna till bägges undergång, men denna historia ä r e j alldeles f r i från banalitet.
Bättre sa- ker finns det emellertid i samlingen.
Framför allt tror jag man kan peka på suggestiva skildring av ett skväder och på novellen E n natt dar en tröttkörd lebe- mans återvändande till ett positivt och be- jakande l i v är gripet med intuitiv känsla for valörerna.
Annars förvånas man må- hända mest över hur lidelsefritt Zweig egentligen tagit itu med den stora lidel- sen.
De blir aldrig nåqot furioso, aldrig någon hänsynslös kamp från författarens s i d a Han älskar att framställa sig själv som den borne flanören den litet frånva- Detta ger visserligen besinningfull balansgång därjämte bortom det råmärken Det blir konstruktion, fast naturligtvis en mycket h a b i l sådan I Skytt Skytteholm.
våra dagar, då depression och arbets- löshet spökar bakom människornas kamp för tillvaron, skapas irritationsmo- ment i människornas psyke, som kunna bliva av allvarlig art.
Sysslolöshet kan vara en direkt orsak till neurasteni eller eftergifter för frestelser av olika slag.
F å f ä n g g å r lärer mycket ont., Samhäl- let gör ju Sitt till för att bringa förströ- elser, även av instruktiv art, å t den stora skaran av arbetslösa genom föreläsningar och kurser.
Men hur det än är, så är människan en bräcklig varelse, som ofta faller ihop, när motgångarna hopa sig.
sorgligast blir arbetslösheten, när den får spritmissbruk i sitt följe.
Det låter som en paradox men ä r tyvärr en naken Sanning.
Hur den inkomstlöse kan skaffa sig alkoholstimulans.
tycks för den oin- vigde vara omöjligt att besvara.
men det ä r i realiteten så, att en sup finns här och en annan d i r, om man g å r omkring och driver som arbetslös, Härmed är icke sagt, att alla arbetslösa hemfalla åt sprit- missbruk Tvärtom finns det säkert ett stort antal personer, vilka lida av de- pressionen, som göra det hästa möjliga av situationen.
Alen det torde utan vi- dare inses, att den person, som sysslolös går och låter sina tankar ideligen kretsa kring möjligheten a t t få en s u p låter ett sjukdomsfrö gro, som kan bliva ödesdi- gert.
Nervositet och olust blir en ome- delbar följd av detta liv.
Och så är elän- det s å svårt det kan bliva: arbetslöshet svält hemlöshet och sjukdom.
Lyckligtvis finns det för dessa arma människor (men även för andra nervkle- na) ett sjukhem, som tager emot dem och skänker dem den vård som de i så hög Hans Falladas roman Kleiner Mann grad behöva Det är Stadsmissionens was som tidigare behandlats i dessa Skytteholrn På det vackra Ekerö, tre m i l spalter, föreligger nu i en god översätt- från Stockholm Genom att kommunerna ning under titeln Hur skall det gå med träda ekonomiskt emellan kan Stadsmis- Pinnebergs (Bonniers, 6: 50.)
Denna ytterst välskrivna bok har blivit en litte- sionen har utföra en välsignelsebringande gärning.
Inom Iäkarekretsar är detta rär händelse vars ryktbarhet torde grun- da s i g lika mycket på författarens benå- sjukhem synnerligen uppmärksammat, dade konstnärstemperament som på äm- enär det i vårt land ä r det enda i sitt slag.
som tillämpar arbetsterapi, en fun- nun beklämmande tusende tusende små pinnebergare, som genom sin dåligt förankrade existens blivit lekbollar på ödets nyckfulla vågtoppar, har Falla- tecknat den vemodsfulla den gränslösa medömkan har blivit hans vapen och hans bok står som ett mänsk- ligt dokument fyllt av oändlig förståelse.
En norsk debutant, Gunnar Larsen, har fått så många rosor lagda för sina fötter att det är med nyfikenhet man ger sig på hans lilla roman I somras (Bonniers.
4: 2 5).
Och vad finner man?
Jo en delvis originell begåvning som på ett le- kande och sympatiskt sätt beskriver en liten kärlekshistoria fri från all triviali- tet och sentimental berusning men med en god portion humor Och uppfriskande iakttagelser.
H a n s, rent befängda vänd- ningar och inskott i sammanhanget gör ibland att stilen verkar knagglig, men ger nian sig tid att långsamt avnjuta den, fin- ner man snart tjusning i dess logiska (eller ologiska om man så vill) tankekcd- ja.
Att karaktärsteckningen ej alltid, ä r Från tvenne slagfält - och från ett tredje.
Waterloo.
H elt nära Bryssel ligger Waterloo med sina minnesmärken från den stora Napoleonsbataljen 1815 Från Lejonkul- len - det väldiga minnesmärket över de engelska stupade (e j mindre än 226 trappsteg ledde UPP till krönet) - har man en klar överblick över det forna stridafältet och med hjälp av en karta och en beskrivning kan man tydligt följa förloppet av den 9½ timmar långa kam- Pen, som slutade med den orimligt stora summan av 49.000 döda Mer än hundra år ha gått.
Fridfullt och bördigt breda sig nu vidderna.
Barndomsföreställnin- gen om krig som varande bragd, ära, äventyr passar på något sätt ihop med slaget av den 18 juni 1815 ...
Ypern.
Mil efter mil rullar autobussen genom Flandern, där skyttegravarna under världskriget buktade fram och åter om- kring staden Ypern inneslutande den än som en udde än som en halvö stundom tan som en ö.
Alla spår a v kriget av träd ha iiiiniiit att ya upp.
alla hus äro nybyggda hela Ypern är återuppbyggd, katedralen och den berömda klädeshallen äro nästan färdiga, marken är odlad och d e tyska pengarna synas ha blivit väl an- vända Moder jord har gömt och glömt det förfärliga som varit och blomstrar på nytt.
hundratals små krigskyrkogårdar ligga strödda överallt En av de största engel- ska, Tyne Cot Cemetary, med några tu- sen gravar, är en verklig sevärdhet d ä r sen att den lir så vacker.
Dels är den belägen på en höjd dels var den höljd i rosor och olika slag av blommor och kismetod, handlingen skulle av nervklena.
man kunna säga, för be- mellan gravvårdarna löpte välskötta gräs- Några exsoldater ha tagit det Huru nödvändigt det än ä r att bereda gångar.
som e,, uppgift att hålla den så ytterligt en nervös arbetslös individ en dräglig Frid, försoning och för- nödtorft.
så ä r dock arbetsterapins vikti- prydlig och fin.
gaste moment ett annat.
En nervös män- niska skall icke vila.
Hon skall i stället sysselsättas, h a något för händer, så att seende så mycket, att han känner sig överansträngd.
olusttankarna skingras, Hon skall så under lediga stunder, alltså då arbete Iitet som möjligt tänka på motgångar, som varit, eller svårigheter, som kunna icke pågår (i regel arbetas 4 till 5 timmar om dagen), skola patienterna beredas till- komma efter konvalescensens slut.
Hon fällen till angenämt och omväxlande tids- skall erhålla en sysselsättning, som för henne har nyhetens behag och som med fördriv.
Härför finnas tidningar, radio, framgången i de nya färdigheterna åter- sportattiraljer, schack, sällskapsspel m. m. g i v e r h e n n e sjlälvförtroende och tillit för Promenader i de vackra omgivningarna på Ekerö äro mycket uppskattade på sin egen arbetsförmåga.
På så sätt dör så S m å n i n g o m den.
gamla sjuka männi- Skytteholm.
Man blir där liksom andligt s k a n och i hennes ställe träder en ny upplyftad.
Man gläds åt naturens skön- l e v n a d s g l a d arbetare, Arbetsterapin får het och fröjdas åt den ideella förändring, emellertid hållas inom en avvägd gräns, som fortgår i ens inre.
Man förnimmer barrskogens andedräkt som en ljuvlig bal- Patienten skall icke tröttas i fysiskt av- sam.
Tallarnas sus och det jämna våg- skvalpet mot strandens klippfasta stenar tillräckligt fyllig gör egentligen heller äro en sällsam musik för en rolös själ.
ingenting.
Larsens lilla bok har en för- M a n glömmer sorger och bekymmer, till underlig förmåga att till slut endast låta och med sitt viktigaste om om jag de bästa och originella sidorna stanna I ändå hade plats, när konvalescenstiden ä r läsarens minne.
Johan Falck.
slut.
T.
F-z.
Maria Lazar: hälsning till varandra: u f f dö för Tyskland Kvinnan i Tredje Riket.
Dessa pojkars mödrar ä r just de ä k t a tyskan, de g e r m a n s k a kvinnorna.
Egentligen ä r det nästa komiskt.
Har man alldeles glömt bort att det just var de germanska kvinnorna som först och häftigast och mest framgångsrikt revol- terade emot kvinnans underordnade ställ- ning i samhället.
Kvinnorörelsens vikti- gaste förkämpar har varit de skandina- viska kvinnorna alltså de mest rasrena germanerna engelskor och amerikan- M ånga svenska kvinnor har nog med förvåning och harm, kanske också med ett visst förakt tagit del av underrät- telserna om att det just var kvinnorna i Tyskland som till stor del bidrog a t t be- reda vägen för Adolf Hitler, att de nu blomsterströr denna hans väg och till- jublar honom som en befriare, emedan han vill befria dem från deras självstän- dighet.
D e t står fast att det var en oer- hört Stor procent kvinnliga röster som tillföll Hitler vid de senaste valen som väl också för lång tid framåt kommer att vara de sista.
Ett valresultat från Syd- Tyskland må tjäna som belysande exem- pel: I Hessen var 65 procent a v de natio- nalsocialistiska rösterna avgivna av » Vi ä r nyelse, tänkte man, livet kommer åter till sin r ä t t Då stannar bilen på nytt och vi vandra upp till ett stenrös, Det visade sig vara en efterhärmning av ett rös och djupt nere i en cementhåla låg som ett vidunder en tjocka Bertha.
Den stora kanonen gjorde ett så oväntat och starkt intryck e f t e r all kyrkogårdsfriden och det var så vedervärdigt att tänka på allt det snille och alla de förberedelser, som nedlagts på detta förstörelseverktyg, som odispu- tabelt fraktats dit som anfallsvapen,.
Femton sådana stora odjur ligga nu kvar i Flandern och norra Frankrike, De gjor- de ju aldrig så stor verklig skada som de voro stora till, de voro mera avsedda, sades det.
för att ha en moraliskt nedbry- tande inverkan på fienden.
Det gjorde inte tjocka Bertha mer sympatisk.
Tvärt- om!
Ett helt å r tog det för över hundra man innan de hade färdigmonterat kano- nen som skulle moraliskt försvaga fien- den.
Tänka si: att hålla på 365 dagar med att ställa i ordning sådant rackartyg!
vi vandrade försiktigt genom öppna och övertäckta skyttegravar, som behål- lits som ett slags museum; ovan jord var taggtråden kvar.
gamla skor och vapen- delar voro spridda överallt Nu var man beredd på att föreställa sig att så långt ögat såg hade allt varit sönderskjutet i fyra år levde människor i dessa råtthål, vattenfyllda och lössfylda i ihållande regn i ett helvetiskt oväsen och under oavbruten beskjutning » Hur kunde Ni hålla ut? » frågade jag den engelska kap- tenen som tjiinstgjorde som guide.
V i voro alla t o k i g a sade han sett nytt krig borde inte få släppas lös Från ' idéernas stridsfält.
En ung karikatyrtecknare och förfat- tare, pseudonymen Illion, amerikansk medborgare, icke tillhörande något poli- tiskt parti, har i dessa dagar utan att orsaken angivits blivit utvisad från Bel- gien.
Illion har skrivit några teaterstyc- ken och smÅ böcker, senast ett scenario på 15 små sidor med titeln D e t stora kriget mellan Fikonland och Päronlanda, där han skämtar med hela världens dum- heter Jag har hört honom yttra sig i offentliga dehatter.
Han yttrar sig i n t e politiskt, men säger oväntat lustiga s a k e r ' och tyckes ha publiken på sin sida.
Hans inställning synes vara: individen och ka- raktären, det är det viktigaste.
Komiken tyckes emellertid vara farligare medel än själva tjocka Bertha!
Jag har här hört kommunister och revolutionärer dundra mot samhället och ingenting hände mer än att en äldre man sade: » Så länge Vi ha yttrandefrihet ä r allt b r a Men sol- daterna här i kasernerna lära dra på mun å t sin egen tillvaro, då D e t stora kriget » läses där.
Och det synes ha skrämt myndigheterna.
Det låter otro- ligt, men hänger efter all sannolikhet ihop på så s ä t t Det bebådar en skymning även här.
Bryssel i juli 1933.
Anna T. Nilsson.
födda f ö r kirurger, ammunitionsfabrikerna kvinnlig den tiden, långt innan man alls kände till nämligen att vårda hemmets härd vil- ken i förbigående s a g t den manliga hus- hållningen och den manliga krigspoliti- ken har gjort sitt bästa att i grund för- störa.
Man behöver bara slå upp en tysk tidning, höra ett tyskt radioföredrag som berör något område av kvinnans skor.
Den orientaliska, den romanska, v ä r l d och man får ständigt höra samma den slaviska kvinnan har alltid visat ett visa: den germanska kvinnan skall, alla betydligt svagare behov efter självstän- otyska inflytanden till trots, nu endast dighet och oavhängighet.
Vad nu de tyska kvinnorna beträffar, vara maka och moder, ingenting annat än det, även om mannen ä r utan existens- så var de visserligen inte precis de le- dande inom kvinnorörelsen, men de ar- möjligheter och barnen utan mjölk och bröd.
T y den äkta germanska kvinnan betade med.
De visade i sitt yrkesarbete lever, icke för a t t föda barn utan jag och i kampen för sina politiska och eko- begagnar mig här av riksminister doktor nomiska rättigheter de bästa tyska egen- Fricks ord för att » ställa sina barn till skaper, flit, seghet, energi.
Kriget var kvinnliga väljare.
statens förfogande.
Och har man en dem därvidlag en sorglig medhjälpare.
Den tyska kvinnan, den kristligt-ariska gång hört en radioutsändning från en När man sökte ersättning för den man- kvinnan, germankvinnan, tänker nu änt- afton hos Hitlerungdomen, så vet man liga arbetskraften, när spårvagnarna fick ligen återta sitt medfödda naturliga yrke, också hur dessa pojkar ropar en slags kvinnliga förare, sjukhusen kvinnliga arbetskraft, när man inom post- och järn- detta rysliga ord med sin förklädda ho- vägsväsendet över huvud taget inte kunde telse.
Kanske allt detta hade försiggått litet reda sig utan kvinnliga anställda, när man till och med använde kvinnliga loko- för fort.
Världskriget hade ju över hu- motivförare, då hörde man ingenting om kvinnans ömtåliga och skonsamhet krä- vande fysik, då hördes inte ett pip om huruvida hon skulle vara vuxen ansvaret eller inte.
Kvinnorna stod med båda föt- terna i de olika yrkena när männen, de män som inte fallit på ärans fält eller bli- vit skjutna till krymplingar, återvände från kriget - som j u till vud taget påskyndat den historiska ut- vecklingens tempo på ett ödesdigert sätt.
Man måste riktigt göra klart för sig i vilken rask följd de olika riktningarna inom konst, litteratur, moder, avlöste var- andra, vilka språng det förekommit i na- turvetenskapens och teknikens utveckling sedan 1918.
Så är det verkligen icke att så var ett förlorat krig råga på allt ock- undra på om glädjen Över alla plötsligt öppnade, nya och mångfaldiga levnads- så kom inflationen.
industrien som banor på alla områden ofta sköt över må- lämnats vind för våg under förstörelsens tid blomstrade åter upp, ett uthungrat land utan livsmedel, kläder, skor, utan maskiner och nödvändighetsartiklar ropa- de efter arbete, som inte bara skulle tjä- na döden utan också livet.
Det fanns ar- let.
Man förhastade sig i den endast allt- för ödesdigra missuppfattningen, att efter världskriget, efter det som man trodde sista stora återfallet i barbariet, skulle framåtskridandet Vara en självklar sak.
betstillfällen i överflöd.
Kvinnorna be- hövde inte alls först vänta på att idén om deras självständighet skulle segra, för att få tillträde till alla, nästan alla yrken.
Ingen missunnade dem deras verksamhet.
Det fanns minsann d u b b e l t j ä n s t e r på som i dessa dagar göres om intet med s å tog man som självfallet allt sådant, ett par slagord.
några ofta komiska och orimliga löften: kvinnans likställighet i det offentliga självbestämmanderätten livet hennes frihet över att välja det egna ödet, den egna kroppen.
ä n n u finns yrke det visserligen ingen förordning i Tysk-
en inledningskurs till radioserien om " Internationella ekonomiska frågor ".
Radiotjänsts föreläsningsserie om internationella ekonomiska frågor kommer att bjuda p i många nationalekonomiska ter- mer och begrepp, som man miste känna till for att kunna tillgodogöra sig innehållet i föreläsningarna Guldpariteterna.
växelkurserna, betalningsbalansen, utrikeshandelns grundlagar äro ord, Som ofta komma att ljuda i högtalarna.
För dem, som vilja skaffa sig en inledande orientering i dessa frågor, har Kooperativa förbundets korrespondensskola sam- manställt en korrespondenskurs i nationalekonomi- inne- hållande just sådant.
som direkt anknyter till de internatio- nella ekonomiska problemen.
Kursen är författad a v professor G. Westin Silverstolpe och innehåller fem studiebrev.
Dess omfång är icke större än att man hinner avsluta den före föreläsningsseriens början.
Både enskilda lyssnare och deltagare lyssnargrupper böra skaffa sig denna minimikunskap i nationalekonomi.
, Fyll i och sänd oss nedanstående kupong.
så erhåller Ni prospekt och närmare upplysningar om kursen.
koo pe rat iva f Ö r b U n d et s k 0 r r e s p 0 n d e n s s k 0 l a Stockholm.
Sänd mig närmare upplysningar om inledningskurs till Internationella eko- nomiska frågor.
Namn I ........................................... Adress ........................................................................................... Front mot reaktionen.
(Forts. fr. sid. 1).
Gift kvinnas rätt till arbete har vidsträckt betydelse.
arbetet hänvisa kvinnlig arbetskraft utan hänsyn till om den är lämpad för arbetet eller icke.
På detta sätt kommer hela det husliga arbetet som yrke att dras ner.
Fröken Walin betonar mycket bestämt hur viktigt det är att det husliga arbetet hålles högt som yrke Och inte blir utsatt för den ringaktning, som trots allt tal om dess höga väsen alltför ofta gör sig gäl- lande - i praktiken.
0.D S. protesterar mot Vävskolan i Nockeby.
Ett nytt kvinnoideal.
E I tt besök på fröken Anna Månssons vävskola vid " Rättviksvägen ute i Nockeby är en riktig liten upplevelse.
Den enkla villan i dalastil rymmer ett vackert litet hem, och då de tunga gamla kistor- na öppnas, blir man verkligt imponerad av den yrkesskicklighet och den konst- närliga blick, som funnit sitt uttryck i kuddar, draperier och mattor.
Här finns snart sagt alla stilarter representerade, från gamla allmogeryor till de mest mo- derna små saker i trasmattsteknik för den nutida sportstugan.
Kurserna vid vävskolan, som för hösten ta sin början den 4 september, tyckas vara ordnade synnerligen lämpligt och trevligt.
Man antecknar sig för en månad i sänder, och urdervisningen kan förläggas till förmid- dagstimmarna, som j u är den bästa tiden för de unga fruar, som kanske till största delen tar fröken Månssons undervisning i anspråk.
Genom detta system med en manad i sänder vinnes ju en viss obunden- het, och de, som passerat nybörjarstadiet och hunnit litet längre i konstskicklighet, kunna också på detta sätt få mera indi- viduell ledning och hjälp till vidare ut- bildning.
Även nybörjarkurserna äro in- dividuellt lagda; eleverna ha möjlighet att få ägna sig åt det speciella område, som de själva ha mest intresse och bruk för.
Under slutet av augusti och de första dagarna av september kommer fröken Månsson att öppna en utställning av sina många vackra alster.
Därvid kommer även att demonstreras en ny typ av vävstol, där väven går i lodrät riktning, genom vilket hela vävstolen kommer att uppta synner- ligen litet utrymme och blir lätt flyttbar.
Denna behändiga lilla apparat ä r en ny- het, som med all säkerhet kommer att häl- s a s med förtjusning bland de vävintresse- rade.
Just det skrymmande och otymp- liga hos vävstolarna av den gamla typen har väl på senare tider med våra allt trängre bostadsförhållanden - kanske varit det största hindret i vägen för det mera privata utövandet a v denna gedig- na och fina gamla konstart.
M.
B. W. en liten utmärkt skriven broschyr (ef- ter ett radioföredrag) på 12 sidor har Hulda Flood givit en bild av den nya, och för den nya tiden nödvändiga kvinnan.
Samtidigt som den är strängt saklig med direkta praktiska råd som visar för- fattarens stora erfarenhet och noggranna kännedom om de faktiska möjligheterna - ger framställningen impulser och in- spirerande perspektiv.
Kvinnan som inte tittar i en tidning och aldrig läser en bok är, eller hör, inte längre vara idealet.
En sådan människa passar dåligt i ett demokratiskt samhälle.
Kvinnan skall inte förpassas till hemmet på ett sådant sätt, att hon ställes utan- för den samhälleliga gemenskapen.
Fru prö Flood talar om studie- och utvecklings- möjligheterna också för de kanske mest V E bundna bland kvinnorna, husmödrarna: av » jag träffar på mina resor ganska ofta 24 kvinnor, som bevistat studiekurser.
Det kan vara A.
B.
F:s studiekurser vid Brunnsvik, eller av andra organisationer, Lin med A.
B.
F:s medverkan anordnade kur- ser vid andra folkhögskolor, eller Med- borgarskolans kurser vid Fogelstad.
Alla husmödrar, som deltagit.
berätta ungefär samma historia.
Innan de kommit på iden att söka till kurserna, hade de den T bestämda uppfattningen, a t t det skulle vara fullkomligt omöjligt för dem att läm- M na hemmet den tid som kurserna omfat- a D tade.
Men när det sedan verkligen blev s av, så visade det sig att det gick alldeles utmärkt, och inte bara det, utan de för- klara samstämmigt, att inte förlorade de hemmavarande på att husmodern fick den där ledigheten.
Tvärtom hade bortova- ron och samvaron med andra bildnings- sökande gjort henne gladare.
öppnat hen- nes ögon för nya livsvärden och därige- nom även tillfört hemmet nya värden.
- J a g skulle vilja rikta en varm vädjan till alla kvinnoorganisationer och även andra organisationer, som ha kvinnliga medlemmar, att bereda kvinnorna möjlig- het a t t i så stor utsträckning som möjligt komma i åtnjutande a v förmånen att be- vista studiekurser.
D e ekonomiska svå- s righeterna äro inte heller oöverkomliga med alla de möjligheter till stipendier som finnas. » Radiotjänst Fru Flood slutar med en påminnelse om T planerar till hösten en föreläsningsserie de stora krav man måste ställa på kvin- över ämnet » Internationella ekonomiska norna: » De måste bli medvetna om, skriver hon, frågor », som säkerligen kommer a t t mö- tas med stort intresse.
För lyssnare, som a t t här ä r det inte bara frågan om, att önska i förväg orientera sig i de national- endast lära sig att reflexionslöst s ä g a vad ekonomiska resonemangen och den spe- andra sagt förut, eller att tanklöst traska ciella ekonomiska terminologien har efter i redan upptrampade stigar, nej, d e Kooperativa förbundets korrespondens- måste lära s i g att tänka självständigt och skola ur sin kurs i nationalekonomi ut- att handla därefter.
tagit och sammanställt d e brev, vilka an- Det kvinnoideal som passar in i demo- sluta sig till de i radioserien förekom- kratins tidevarv kan inte vara den kvinno- mande problemen.
Denna minimikurs om- typ, till vars största dygder räknas in- fattar fem brev, och det beräknas att, om skränktheten.
Nej, det måste vara den man b ö j a r studera den i slutet av augusti självständigt tankande kvinnan, vars eller början av september, skall man kun- handlande ledes av klar tanke och stark na vara färdig till dess radioföreläsnin- samhällskänsla, den kvinnotyp, som den garna börja i oktober.
Kursen ä r förfat- ryske författaren Romanov skildrar i no- tad av professor G. Westin Silverstolpe, vellen » En kvinnas brev », i sin bok » Rät- f och omfattar först en allmän orientering ten till kärlek,: kvinnan.
som blir män- A C i de vanligaste nationalekonomiska ter- niska med egen rörelse. » » Ett nytt kvinnoideal » förtjänar i hög merna och begreppen och övergår sedan till utrikeshandelns organisation samt grad a t t läsas.
C.
H., penningväsen och växelkurser.
Denna in- - R ...... - - - - - ... Också ifråga om gift kvinnas rätt till de tyska orättvisorna.
förvärvsarbete gjorde kongressen mycket kraftiga uttalanden.
Man påpekade de Den tyska representanten Gertrud B a e r oupphörliga attacker mot den gifta kvin- hade visserligen icke kunnat komma till nan som överallt göras, men också den kongressen, men hade föreslagit ett utta- enighet som kan konstateras inom kvinno- lande om kvinnorna i Tyskland.
D å Open rörelsen för att söka slå tillbaka dessa Door icke kan beröra politiska eller ras- politiska frågor beslöt kongressen göra angrepp.
På detta område kom diskussionen att ett uttalande, som endast skulle gälla vidröra stora och för hela utvecklingen kvinnan som arbetare.
I den mån ryk- synnerligen betydelsefulla områden.
Man tena är sanna om den nya tyska rege- framhöll att varje förhud emot de gifta ringens behandling av kvinnorna som yr- kvinnornas fria arbetsrätt kommer att g å kesarbetare - framhöll kongressen - ut- ut även över d e ogifta, över kvinnornas talar Open Door sin bestämda protest utbildning, förvärvsmöjligheter och ställ- mot dessa orättvisor.
Resolutionen skic- ning i samhället över huvud taget.
Där- kades till Hitler själv.
emot är den dubbla arbetsbördan för I frågan om kvinnornas ställning till kvinnorna, med både husligt arbete och försäkring, ålderdoms-, invaliditets- och förvärvsarbete ingalunda eftersträvans- arbetslöshetsförsäkring, uttalade sig kon- värd.
De ökade inkomster för familjen gressen för full likställighet mellan män som hustruns förvärvsarbete medför, in- och kvinnor.
Studiet av de olika resolutionerna kun- nebär i stället ökat ansvar för båda par- ter.
I samband med detta berördes också de visst locka till en utförligare behand- att gemensamt försörjningsarbete förut- ling av de tydligen mycket intressanta sätter gemensamt hemarbete och att gos diskussioner, som föregick deras förfat- sarna likaväl som flickorna hör f å litet tande och antagande.
Men tiden och ut- träning och handlag i detta.
P å det hus- rymmet är begränsade.
Fröken Walin liga arbetets område påvisades också vill endast till slut framhålla den stura vissa oegentligheter ifråga om arbetslös- gästfrihet och hjärtlighet med vilken kon- ledningskurs rekommenderas både till en- Hulda Flood: E t t nytt kvinnoideal.
Utgi- hetsunderstöd och arbetslöshetsförsäk- gressen togs emot överallt i Prag, både skilda lyssnare och deltagare i lyssnar- ven av A. åt F:s centralbyrå, Stock- ring, då man tenderar att till det husliga enskilt och officiellt.
grupper som en lämplig förberedelse.
holm.
Pris i5 öre.
- Berlin i juni: » Männens värld kommer ständigt att överlåta precis så mycket uppgifter ock ansvar åt oss, som vi be- visar oss mäktiga att skötan. » Detta för- troende för mansvärlden förefaller nästan ännu mera rörande än de tyska kvinnor- nas lättrogenhet, när det gällde Hitlers löfte om en man å t var och en a v dem.
Fastän det i Tyskland finns 2,800,000 flera kvinnor än män.
Nå, vid denna kvinnokonferens talade fullkomligt tillräcklig för att misskredite- också en fru Braun om » att valet av ra varje arbete, som inte direkt tillhör lämpliga föreståndarinnor för de kvinnli- land, som förbjuder kvinnorna tillträde till de högre bildningsanstalterna eller driver bort dem från deras anställningar.
Det enda undantaget är de kvinnliga do- marna, som redan i mars genast avsattes från sina platser.
Ännu ä r den kvinnliga rösträtten inte avskaffad men vad skulle det också tjäna till?
Några val kommer ändå inte att ä g a rum så snart och för övrigt ä r propagandan från det hela riket behärskande nationalsocialistiska partiet kvinnans s. k. område och komma alla slags allvarliga och svåra studier att före- falla meningslösa.
Låt mig citera en sats, som » kvinno- frontens » riksledarinna Lydia Gottschev- ski yttrade i sitt föredrag om Den natio- nalsocialistiska kvinnan i folk och stat vid kvinnofrontsledarinnornas konferens i man skall tro fru Brauns ord, ä r hus- moderns yrke - kvinnans egentliga, en- da och äkta yrke, som hon med hela sin varelse skall eftersträva i varje fall då- ligt betalt i Tyskland.
Man är förvånad, förfärad, man frågar sig: har då alla dessa kvinnor och deras miljoner efterföljare blivit vansinniga?
Vad de nyss citerade talarinnorna beträf- - vilka icke ville välja och aldrig kommer att välja Adolf Hitler, tyvärr icke var rusta- de.
Ögonblickligt och orubbligt måste de stå upp emot fascismen, varhelst den för- söker smyga in i deras eget land.
T y den är icke blott en sjukdom hos enstaka na- tioner, det måste man komma ihåg den ä r en smitta som lätt går över också på far är det likgiltigt om d e bara är dum- andra nationers genom världskrisen för- ma eller ovederhäftiga eller båda delarna, svagade kroppar.
om de tror på sin egen smörja eller inte.
Vi måste alltså göra allt vad vi kan för Men d e miljoner som följer dem, hur står att förklara vad vi inte kan fatta: att det ga arbetslägren är mycket s v å r t Bäst ä r det till med dem?
om de har vana vid välfärdsarbete och får trettio mark i månaden i fickpengar.
Vilken husmor kan räkna med så mycket för sig? » Trettio mark, det är ungefär fyrtiofem svenska kronor, varvid man dock icke får glömma att prisnivån i Tyskland är en annan än i Sverige.
Om rustade så som miljontals tyska kvinnor, Man kan bedöma de enskilda hur man vill.
Men miljonernas öde är för alla svenska, för alla euro- peiska, kanske för hela världens kvinnor av livsviktigt intresse.
T y detta öde kan i dag, i morgon, i övermorgon om några månader eller år övergå andra länders kvinnor.
Och dessa kvinnor måste vara I verkligen finns oerhörda kvinnomassor i Tyskland som lidelsefullt avstår från sina mödosamt tillkämpade rättigheter och un- derstödjer ett mansvärldens program vil- ket måste såra alla, också de ' mest ' pri- mitiva kvinnliga instinkter.
Maria Lazar.
(Forts. i nästa n:r.)
- I - .. S
