# ID: svediakorp-per3633
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1933
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,394
# sentences: 531
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Elsa Busck: President Roosevelts Striden mellan program.
Danzig och Gdynia.
Amerikas näringsliv får sin författning.
et ekonorniska program.
som håller på att genomföras i Förenta sta- terna, innebär en märklig omvälvning.
Den fria konkurrensens, den oreglerade arbetsmarknadens, den av privatmän helt behärskade produktionens system, som i Amerika haft sin mest typiska utveckling, skall nu under hela samhällets medver- kan, med presidenten och hans krets av extra tillkallade rådgivare som iscensät- tare, bytas ut mot ett systern av Iångt gången planering och samhällelig kon- troll.
En ekonomisk statsmakt håller på att v i r a fram, understödd och gillad av den politiska staten, men med ett helt sy- En viss stem av nya, egna organ.
sarnmankoppling av politiska och ekono- miska uppgifter i statens hand har ju ägt rum i de flesta länder, fastän mindre drastiskt genomförd och med långsamma- re takt.
Den hastiga övergången från absolut frihet till långt genomförd stats- kontroll som sker i Förenta staterna, av- speglar just genom det koncentrerade för- loppet på ett intressant sätt hela skalan av faror, för- och nackdelar hos det nya systemet.
Då d e t därtill beslutats och D, Vad har hänt?
F A S T Ä N INGA STORA HÄNDELSER för dagen äro att anteckna, arbetas det dock intensivt på de ekonomiska fron- terna.
I Amerikas Förenta Stater Ar den stora omstöpningen från fri konkurrens till kontrollerad plan i gång.
På e k o n o - miska världskonferensen har ett avtal mellan silverländerna avslutats, gående ut på reglerad produktion och försäljning av silver och avsett att i sin man förbättra världshandeln.
Därefter har emellertid lagts ner.
konferensen oåterkalleligen TREDJE OPEN DOORKONGRESSEN - för kvinnans ekonomiska frigö- relse - öppnades i måndags i senatshu- set i Prag.
Den kongressen behöver inte leta efter arbete.
Snart sagt hela värl- dens händelser äro anledningar till dess sammanträdande.
På programmet stå bl.
a. frågorna om kvinnans rätt till ut- bildning.
arhete och befordran, om Akten- skap och arbete, pensionsfrågor.
arbets- Iöshetsförsäkring.
SKJORTFÖRORDNINGEN, d. v. s. för- budet mot politiska uniformer har ut- färdats att träda i kraft den första augusti.
Med politisk uniform » menas också arm- bindlar och liknande tecken.
N u återstår att se vilken betydelse kläderna spelat för de yngre årgångarnas politiska idealbild- ning.
Ä TA RIKSDAG få vi se en ny kvinnlig ledamot i andra kam- maren, denna gång - den första - från de frisinnade.
Fru Vira Eklund i Ösmo har nämligen vid röstsammanräkningen efter rektor Mosesson, som avsagt sig, förklarats vald med 4,105 röster ATARINAHISSEN I STOCKHOLM står nu inför fullständig förintelse.
Endast de sista resterna av hisstornet äro kvar, sedan bron tagits ner.
Men sina traditioner värdigt erbjuder den försvin- nande anläggningen ännu varje kväll sina trogna vänner e t t skönt skådespel då de fyrverkeriliknande gnistregnen vid svets- ningen spraka i mörkret Säkert kommer den att saknas av många ty den har gjort sin sak b r a DÖDSSTRAFF FOR ANGREPP mot S.
A. och S.
S. män är den nyaste bestämmelsen i Preussen.
samtidigt som T S Vid K D NÄSTA.
hittills genomförts under lagliga former och utan den blodiga revolutionens upp- hetsning och omdömesförvirrande på- frestningar.
har man ett utomordentligt tillfälle att studera dess verkningar.
Roosevelt har blivit kallad diktator och besitter ju också stor maktfullkomlighet.
Det Ar dock icke anledning a t t glömma att makten frivilligt lagts i hans händer genom valen och att kongressen till stör- sta delen biträtt hans program.
Redan som presidentkandidat samman- kallade Roosevelt representanter för olika områden av det ekonomiska livet, vilka hade att iitarheta planer för en komman- de rekonstruktion av hushållningen. '
S ä r kongressen sedan i sinom tid fick del av dessa » the brain trust ' s » planer blev de ytterligare omgjorda och utformade, och den organisation, som skall betros bed ansvaret för den amerikanska planlhus- hållningen tycks sannerligen bli rikhaltig och invecklad och mångsidig nog för a t t verka helt hetryggande!
Vilka ä r då de viktigaste åtgärderna i den nya planen (Forts. å sid, 3).
a t t nationalsocialister diga till brott i revolu- II gå fria eller - om de dömts benådas De f ' örsta döds- domarna ha redan fällts mot några kom- munister.
HITLERS TIDNING, VÖLKISCHER BEOBACHTER har nu fatt en veckobilaga för kvinnorna, som heter Die deutsche Frau och som hetsar de natio- nalsocialistiska kvinnorna till nationalis- tiska dåd Den nya tyska kvinnofron- t e n s gruppledarinnor hade nyligen en konferens i Berlin, under Iedning av Lydia Gottschewski, där man bl.
a, u t t r y c k t e sin gIädje över att det nyktert prövande för- ståndet och det kallt beräknande förnuf- t e t icke fick råda, utan i stället hjärtat ständigt talade!
Konferensen inleddes med redogörelser för en rad åtgärder mot judiska affärsmen.
De tydde i varje fall inte på något varmt hjärta.
Aktuella vardagsbilder från polska korridoren.
D Danzig, Gdynia, polska korridoren, det ä r ord, som sätta sinnena i brand i Weichsellandet.
Lägger man där- till namnet Adolf Hitler, så vet man, att samtalet ej så snart tar slut.
I den fria staten Danzig vajar hakkorsflaggan, vy- korten ha prytts med ett flammande hak- kors i skyn, och i skyltlådorna tronar den store mannens bild liksom prästerna på en schartauansk jungfrus byrå.
» Hans parti har haft majoritet vid valen nyss, han kommer snart att hjälpa på det vet jag säger den agiterande hotellstäder- skan.
S n a r t tillhör vi åter Tyska riket.
Jag har omvänt många, t. o. m. kommu- nister till nazismen. » - S n a r t ä r Dan- zig polskt,, berättar den polske skoput- saren, » Danzigs hamn är snart öde, det kan inte reda sig utan Polen.
Hade Dan- zig ej satt.sig på tvären från början, så hade vi ej behövt bygga Gdynia. » Härmed är man genast inne i den ojäm- har Polen gjort sig så gott som oberoende na.
tragiska kamp, som här pågår mellan av Danzig, den gamla hamnstaden vid Gdynia, som ligger gammalt och ungt mellan den anrika sta- Weichselmynningen.
den, som dör och uppkomlingen, som bre- 18 km.
nordväst om Danzig, var för åtta der sig, mellan Danzig och Gdynia.
Alla är sedan en liten fiskarby med 40 a 50 tala politik i Danzig, och alla äro miss- invånare.
Där har byggts och planterats nöjda.
Handelstidningarnas veckorappor- med frejdigt mod och amerikansk hastig- ter äro nedslående, transitohandeln går het staden har n u 50.000 invånare, mo- Danzigs näsa förbi transporttåg, som p i derna hus och fiskarstugor om varandra.
närmre väg skulle ni Danzigs hamn, gå stora parker och en stadsplan med fär- direkt till Gdynia etc. Dock berömmer diga gatuskyltar, som blott vänta på hus.
sig Danzig av Europas största lyftkran, att visa väg till.
Polen sparar ej på pen- och dock stipulerades det i Versailles- gar, d i det gäller Gdynia, som det redan fördraget, att Polen ej skulle f å hygga börjat kalla Östersjöns p ä r I a Ham- Danzigs till fullo ut- nyttjats.
» Men där står inget om förhud för Polen att hygga hamn på eget om- r å d e svaras från detta håll » Vi be- egen hamn, förrän nen är utmärkt järnvägsvagnarna sina kol direkt i fartygen, tömma vilket lär ha den fördelen med si:, att de d i ej smu- las sönder så lätt.
Många länder, bl.
a. höva vår östersjökust, egentligen borde Sverige.
äga egna hamnkajer i Gdynia.
vi haft kust vid Svarta havet o c k s å sä- Hälften av Polens kolexport går till Sve- ger det ungdomsfriska och för tillfället Sverige Och en stor del av vart järn och var gatsten skeppas över Gdynia och segerrika Polen Genom att anlägga egen hamn, Gdynia, (Forts. S sid.
4.)
.
Kvinnorörelsen behöver sina verkstäder.
Som om gammal Fogelstadförbundare kom a g ner till Medborgarskolan vid Fo- över veckoslutet.
Den stora, ak- tiva och månqsidigt sammansatta som- markursen 1933 befann sig mitt i det gla- da och intensiva arbetet av sin just p å började tredje kursvecka.
hiedhorparsko- lan brukar rymma högst ett trettiotal kursdeltagare.
Nu hade antalet stigit till b o t å t fyrtio, alla mer eller mindre till- fälliga gäster och besökare oräknade.
Men skolans resurser hade utnyttjats på det mest uppfinningsrika sätt och resul- tatet av det osedvanligt stora deltagaran- talet blev ingalunda den känsla av trång- boddhet, som man hade kunnat vänta, men så mycket mer känslan av Okad dåd- kraft och målmedvetenhet.
Fogelstad Detta intryck förstärktes också under samvaron med k u r s a r n a.
både i arbetet och under lördagskvällen ganska impro- viserade men helt förtjusande, glada och strålande festligheter.
Det slog mig, kanske starkare än f ö r r vilken mognad.
vilket ansvarsmedvetande inför en ödes- diger tid.
vilken heredskap att ta på sig sina uppgifter, som präglade denna sam- ling av äldre och yngre kvinnor från olika yrken och stånd.
Nog fanns det pionjär- själar i den 1926 Ars kurs, där jag var med.
Men vi var bestämt trots allt mera sorglöst omedvetna.
Det förefaller mig som om skolan och dess deltagare vuxit med de växande världsbekymren.
Visst lider kvinnorna ännu av många (Forts. å sid.
4.)
Kvinnorna i Hitler= Är man rädd Från en Utvisningshot mot Camille Drevet Tyskland.
känd medlem av tysk kvinna- men detta har inte inverkat på det Slut- och fredsrörelse har Tidevarvet fått mottaga följande skildring av kvinnornas ställning i det nya Tyskland.
Författa- rinnan, som uppehåller sig i Schweiz, har med hänsyn till sina vänner och anför- vanter; Tyskland och risken far repressa- lier mot dem bett oss att icke offentlig- göra hennes namn.
liga resultatet.
T y fortfarande finns det människor som lever sorgfritt och högt i E Ett exempel på reaktionens landvinnin- gar också.
, I n e u t r a l a länder var Hitler-Tyskland.
medan andra svälter, den schweiziska regeringens uppseende- försmäktar i fängelserna, koncentrations- vickande beslut i början a v juli att ut- lägren flyr till utlandet.
Stora delar ' \ ' visa m:me Camille Drevet, Internationella medelklassen reder sig möjligen - eller kvinnoförbundets för fred och frihet in- också inte.
De!
är ' inte värt att låta sig t e r n a t i o n e l l a sekreterare, Motiveringen jämlikhet är Iösenordet i Hitlers Tysk- luras J land.
Byggnads= för freden i Genéve?
a v statistiken över den genomförda till utvisningen uppgavs officiellt vara att Jämlikheten har också tiii sy- jämlikheten,.
m:me Drevet » förde en politik,som gjorde När Hitlers ekonomiska Program äntli- hennes uppehåll i Schweiz icke ö n s k v ä r t nes genomförts på alla områden utom I själva verket lär det vara hennes kän- på de allra viktigaste, nämligen arbetet gen lades fram efter fyra månaders vän- konflikfen.
och.
levnadsstandarden.
Möjligheterna tiii tan, innehöll det som bekant inte en enda d a arbeten mot den internationella rust- arbete, förtjänst, anställning har endast ny tanke.
Utom de redan i oändlighet ningsindustrien som gjort henne så fruk- Förlikningskommissionen i bygg- nadskonfIikten s k a l l åter sammanträ- da på torsdagen.
Det är den till- förskjutits i det Tredje Riket, Tjänste- planerade gatu- brobyggnads- och kraft- tad i Genéve, där den inflytelserika tid- man om som inte lät sig » likställas ifråga anläggningarna är det över huvud taget ningen journal de Genéve som bekant åsikter, otaliga judar, därför att de inte tal om att åstadkomma något nytt äges av rustningsindustrien.
När rege- är judar, otaliga kvinnor, endast ' därför arbete.
Utbredningen av det elektriska ringen betecknar fru Drevet som en r e - fredsställande underrättelse som se- nast Iämnats från denna förvirrade att de är kvinnor, har blivit ersatta av kraftnätet står för övrigt i egendomlig volutionär propagandist » och antimilita- och beklagligt långvariga strid.
Se- manliga, r a s r e n a, nationalsocialister, motsättning till påståendet, att Principiellt rist är dess åtgärd emellertid samtidigt endast mänsklig arbetskraft skall använ- en märklig utmaning mot Kvinnornas das.
Maskiner får användas endast där fredsförbund och fredsrörelsen i sin hel- Nu inträffar emellertid det märk- det är oundgängligen nödvändigt.
Vad het, Det är som The Nation mycket brott ha pågått sedan februari liga att man under de långvariga, skall man då ha den elektriska kraften kärvt anmärker, inte några uppmuntran- har allt varit tyst på denna front.
förhandlingarna fastnat på utarbe- till?
Man frågar sig ovillkorligen hur de utsikter för den som vill arbeta för Undantagandes, naturligtvis, den tandet av textens formulering och det skall gå att förverkliga sådant non- fred i Genéve!
Om världsfredsrörelsen alltmera irriterade diskussionen i aldrig kommit fram till själva löne- sens i de arbetsbesparande maskinernas måste flytta från den stad, där nedrust- pressen och bland allmänheten.
läget.
E n t r ä g n a uppmaningar från tidsålder.
Nå för övrigt innebär arbets- ningskonferensen har sitt säte, kommer I flera avseenden erbjuder denna det visserligen u t o m s t å e n d e men programmet endast en omplacering av ar- dess effektivitet säkerligen att bli lidande, a r b e t s k o n f l i k t särskilt allvarliga icke desto mindre starkt berörda betskraften, framförallt på bekostnad av Efter att ha fått mottaga en rad av in- drag.
Byggnadsindustrien är för det samhällets sida om att en fullständig kvinnorna.
Man beräknar att överföra ternationella protester mot utvisningen, första en nyckelindustri på vars in- förklaring måtte framläggas tiii det- omkring 300,000 kvinnliga anställda från blev schweiziska regeringen tydligen be- intensitet eller stillestånd e n stor ta besynnerliga fastkörande, har kontor och fabriker tiii hushållsarbete.
tänksam och har tillsvidare uppskjutit mängd övriga industrier beror.
icke lett till något resultat.
Om de ä r ägnade för sådant arbete eller dess verkställighet, Driftsstopp inom b y g g n a d s v e r k s a m - Det är inför s å d a n a förhållanden inte bekymrar föga herrarna som skickar Samtidigt med aktionen mot Drevet heten har ett förlamande inflytande i vi upprepar de synpunkter vi redan ut förordningar för det Tredje Riket.
HU- meddelas, att två av fredsförbundets mera allmänhet På n ä r i n g s l i v e t, dubbelt vid tidigare tillfällen haft anledning vudsaken är att nya förtjänstmöjligheter kända medlemmar i München blivit ar- dan förhandlingarna avbröts i bör- jan av juli - efter att med flera av- ödesdigert i tider av het.
stor arbetslös- att framlägga: frågan om icke det blir åtkomliga för Hitlers mannar.
kollektiva förhandlingssystemet all resterade, Den ena togs på sjukbädden Jämförelsevis sent grep man sig an med och fördes till ett sjukhus där hon beva- För det andra har som en extra sin formella f u l l ä n d n i n g till trots är kvinnoorganisationerna infogande i Sy- komplikation tillkommit frågan hu- i behov av en förnyelse och framför- stemet.
Rikskanslern uppdrog åt fröken ruvida de av riksdagen beslutade be- allt frågan, hur länge de b å d a par- Lydia Gottschewski att sammanföra alla redskapsarbetena byggnadsverk- terna på arbetsmarknaden skall ha kvinnoorganisationer i den s, k. tyska samhetens Område skulle kunna b e f o g e n h e t att hårdnackat fullfölja Kvinnofronten.
Damen med det urtyska igångsättas innan konflikten bragts sina strider, m e d a n samhället får namnet Gottschewski dikterar: Kvinnoor-.
ur världen Saken h a r därigenom i sitta emellan.
D e flera gånger stran- ganisationernas representanter kommer ännu högre grad än vad Som vid dade förhandlingarna i b y g g n a d s - till oss och skriver under följande för- konflikter i allmänhet är fallet, kom- konflikten ä r åter ett nedslående bindelse: Som ansvarig ledare för det ' ' mit att beröra även icke i konflikten exempel på ett sådant ställningskrig indragna grupper.
Och dess ödesdigra konsekvenser Meningsskiljaktigheterna i denna D e t synes framförallt vara viktigt, punkt tydligast exemplifierade ge- att de förhandlande parterna På ar- nom den protestskrivelse mot rege- betsmarknaden icke utvecklas till en ringen, som timmermännens fackför- f r å n det övriga samhällets intressen kas, den andra har efter arresteringen spårlöst försvunnit och alla efterforsknin- gar ha varit förgäves Nazisterna ha under tiden beslagtagit de båda kvinnor- nas hem, som &amp; inrett till kvarter å t sig själva Att vara pacifist i Tyskland är ju bland de värsta förbrytelser man kan begå.
Att det anses samhällsvådligt också i Schweiz och det förbundet, förklarar Jag å egna är emellertid ett betänkligare tecken.
och den mig anförtrodda organisationens vägnar, att j a g obetingat underordnar mig det tyska nationalsocialistiska arbe- i likformigheten, trots att de nationalso- Därmed är cialistiska kvinnorna inte Iämnade några tarpartiet, Adolf Hitler inträdet i Kvinnofronten klart.
Sedan metoder oförsökta for att förhindra deras åläggas de till kvinnofronten anslutna upplösning.
Låt oss inte tro att den tyska kvinna- förbunden att företa en upprensning inom respektive ledningar.
Icke-ariska styrel- rörelsen är kuvad och förintad, fast tryc- seledamöter blir ersatta med nationalso- ket som pressar den ä r hårt.
Den skall cialistiska kvinnor eller sådana Som i växa av svårigheterna och framstå med varje fall ha en pålitlig nationalistisk fördubblad styrka.
Men den skall också åskådning.
igenkänna, att den trångbröstade natio- P å Kvinnofrontens program står arbete nalismen inte är ett kvinnorörelsens san- för det allmänna luftskyddet, uppfostran na mål.
Den skall förstå att fullfölja av de unga flickorna för äktenskap Och kvinnornas omutliga, självständiga, egna moderskap, en omgestaltning av välfärds- syn och kraft, som spränger gamla grän- och barmhärtighetsverksamheten.
Pro- ser och inte släpper målet ur sikte.
grammet har ingenting vare sig med kvin- ening i Stockholm författat och rege- isolerad makt.
Näringslivet behöver ringspressens skarpa avståndstagan- kontakten mellan alla sina olika in- de härifrån med hänvisning till stanser välfärdsutskottets uttalande att den olösta byggnadskonflikten ä r et hinder för det allmänna byggnads.
har programmets förverkligande ytterligare skärpt läget.
Den ursprungliga konflikten mellan lan arbetsgivare och arbetare föran- leddes som bekant av arbetsgivarna avtalsuppsägning med förslag til sänkning av timlönerna med 12½ upp till 30 procent, samt revidering, norörelse eller politik att göra.
Det slu- av ackordsprislistorna.
Arbetarn;, tar med följande fras: Vi tyska kvinnor krävde för sin del förkortad arbets- ha anslutit oss till nationens kamp för tid, som en nödvändig förutsättning sitt vara eller icke vara.
Vi ställa folket för bättre förhållanden inom yrket främst och söka tjänandet, icke rättighe- icke minst vad beträffar arbetslöshe terna ten, men fordrade denna arbetstids Men det tycks inte ha varit så enkelt förkortning kompenserad med höjd,, att genomföra, likformigheten&gt; bland timlöner.
kvinnornas organisationer.
Tyska kvinno- föreningarnas förbund, Allmänna tyska lärarinneförbundet, Medborgarinneförbun- det, Akademien för socialt kvinnoarbete m. fl.
upplöste sig, lät sig inte infångas - -
mit med i kvinnorörelsen men inte kvin- nornas stora fredsdag 1915 med begäran Elin Wägner: Lydia Wahlströms bok om kvinnorörelsen.
II.
S om j a g redan förut antytt ä r doktor Wahlströms redogörelse för den mo- derna svenska kvinnorörelsens historiska sammanhang och dess förutsättningar gjord med stor sakkunskap.
Detsamma är så vitt anmälaren kan bedöma på sin plats att säga om den efterföljande histo- rien som i olika avsnitt behandlar: rika het och pen Fred- Bremerförbundet och dess verksam- på olika områden, rösträttsrörelsen, dess avveckling samt till slut kam- för att förverkliga medborgarskapet och föra det nya medborgarskapet ut i praktiken.
Dit hör kapitlen om Kvinnor i statstjänst, om Kvinnoutbildning och kårsammanslutningar, men strängt taget också kapitlen om G i f t kvinnas ställning, kvinnorna och sociallagstiftningen och kvinnorna och de sexuella problemen.
Om rösträttsrörelsen fått för stort ut- rymme på andra sammanslutningars be- kostnad så spelar det mindre roll inför det faktum att detta skede, som j u är ett färdigt och avrundat helt, fått en sak- om neutral medling i världskriget, e j hel- ler de senare upprepade olika försöken från » Fred och frihet » och andra att på- verka vårt utrikespolitiska handlande, ej heller de mycket intressanta och belysan- de försök som gjorts av kvinnor att vid President Roosevelts program.
olika allmänna och kommunala val gå (Forts. fr. sid.
1.)
fram med kvinnliga kandidater och eget Den innefattar först och främst lag- program.
Ingenting har ändå bättre tjä- stiftning för industrien, The Industrial Teckningen av läget synes vara riktig.
nat till att belysa mäns och kvinnors in- Recovery Act, med minimilöner, kortare Den försöker förklara de nedgångsfeno- s t ä l l n i n g till just jämlikhetsproblemet.
arbetstid förslag om trettiotimmars- men vi nyss talade om på ett opartiskt Det finns ju även hos de kvinnor som vecka införande och uppmuntrande av och objektivt sätt, varvid en historisk syn ha blick för och arbeta för sammanhåll- kollektivavtal alltså ett organiserande naturligtvis är både nyttig och trösterik ning till värn om de egna intressena en ... av arbetsmarknadens båda parter, arbe- att ha.
Det är riktigast att inte sväva tendens att betrakta kvinnofrågan såsom tare och arbetsgivare garantier mot EDV.
JACOBSSON, RINGVAGEN 149, på målet här och ett ärligt konstateran- isolerad i världsalltet utan samband med ohejdad och skadlig konkurrens.
I sam- de bör åtminstone hjälpa till att avliva det allmänna inrikes- och utrikespolitiska band med detta lagkomplex har 3,300 av hela fastigheter.
Ensamförsäljare för den även bland kvinnor kuranta villfa- läget.
Det ä r väl på denna tendens som miljoner dollars beviljats för igångsättan- Tulléx-vätska utföras Tulléx-Rökblock.
av vem som Obs.!
helst.
Giftfritt.
Kan och relsen att kvinnosaken är en s a k på av- detta skedes försök att konsolidera k v i n - de av offentliga arbeten.
Följ noga bruksanvisningen.
Tel. 4 0 0 0 2 1, 43 1993. skrivning.
Det är Ju så frestande a t t då nornas vunna s t ä l l n i n g a r kommer att stu- För jordbruket har antagits en liknan- och då träda upp och slå en värld med pa.
Ändå är den inte så obruten som en INREDNINGAR de lag, som genom produktionsbegräns- denna sats, ty genom att förkunna den, icke införsatt läsare kunde tro, därest han ning, understöd och ganska vidsträckta kan även en flapper f å intervju och por- hoppar över de par små m e n i n g a r där möjligheter till reglering av prisnivån, trätt på första sidan i en daglig masku- doktor Wahlström i förbigående avför skall tillförsäkra lantbrukarna lättnad linistisk tidning.
all kvinnornas politiska verksamhet så- från depressionen.
färgsätter.
Doktor Wahlström är i alla fall inte som icke angående.
Jag menar inte att Både banker och järnvägar bli föremål Kungsg.
hopplös, hon är övertygad om a t t » fastän doktor Wahlström skulle ha tagit med för samhällelig kontroll.
situationen för närvarande ser mörk ut den, men det hade behövts att säga ifrån Man behöver inte se länge på denna NATURSAFT kommer den inte länge att så förbliva,.
att här går en annan linje av kvinnosa- väldiga plan för att upptäcka vilka svå- ..............................................................................
Hon bygger då på ungdomen, den man- ken fram.
righeter som måste uppstå vid dess ge- liga som den kvinnliga och torde hoppas Norstedts reklamnotis framhåller vär- iiomförande.
Vad åtgärderna för jord- Specialité: Firman APELSINSAFT.
grundad 1872 att båda parterna skola hjälpas åt att få det av att denna historik blev skriven av bruket beträffar liknar d e j u betänkligt in det kvinnliga inflytandet i samhället, en » som bär på en levande tradition och de försök som gjorts överallt, inte minst Adr.
: Fridhemsgatan 66 där det rösträtten till trots har så litet att medan rörelsens ledare ännu äro i livet,.
hos oss, att komma ifrån den väsentliga Tel. 50 32 20. s ä g a till om.
Även världshändelserna me- Med varmt instämmande av den första punkten: en sänkning av det alltför höga Råd och Rön .. DESINFEKTIONSANSTALTEN av .............................................................................. Yngve Lundström dekorerar 117073 Använd LUTTEMANS Safter.
kunnig och förstående skildrare, som kän- ner alla detaljer och kunnat g e vackra nar hon skola tvinga fram kvinnorna och och riktiga karaktäristiker av de bort- de kvinnliga synpunkterna.
T y kvinnor- gångna bland ledarna och av den enda na » kunna icke stillatigande acceptera en kvarlevande av pionjärerna, Ann Margret värld som regeras utifrån i stället för in- Holmgren.
D å nu Fredrika Bremerför- ifrån, a v rutin utan själ, av behaviourism OPTIKER delen av satsen förvånade j a g mig över jordvärdet och samhällets övertagande av att förlaget inte brydde sig om att skilja kontrollen över detta.
Den amerikanska &amp; på rösträttsrörelsen och kvinnorörelsen.
jorden kan uppvisa fruktansvärda exem- (Petrus Ahlén) Sedan såg j a g a t t frestelsen till denna pel på enskildas rovdrift med samhälls- Tel. 6241 17.
Karlavägen 87. tillfälliga sammanblandning fanns given skapade värden.
Icke minst gäller detta Utprovning av glasögon efter läkarrecept bundets 50-årsdag står för dörren är det j u också lämpligt att dess insatser bli samlade och värdesatta rent historiskt.
Och de sista kapitlen slutligen g e en myc- i stället för religion,.
D e måste bli » p e r - sonlighetstankens bärare, deras uppgift är att förvandla livets stoff till personlig kultur och för att kunna det måste de redan i bokens företal där det heter: » Det är heller icke betydelselöst att den första samlade översikten skrives av någon som själv bär på levande tradition och medan ket tankeväckande bild av de verkligt stora framsteg i kvinnornas rättsliga och medborgerliga ställning som lagfästes medels en rad stora reformer i demokra- tiens skydd.
Men de visa också hur oer- hört svårt det sedan varit för kvinnorna att konsolidera sina vinster, dels på grund av bristande inre sammanhållning, dels på grund av ett segt och genomfört sa- botage från männens sida mot lagens bokstavliga tillämpning.
Så ger doktor Wahlström själv tydliga själva hålla sig fria från mekaniseringens inflytande,.
Allt det där ä r riktigt, men om kvinnorna äro redo nu att sätta in på denna punkt i historien veta vi ej.
Där är fältet öppet för antaganden och för- hoppningar och i allra högsta grad för arbete.
Doktor Wahlström har för att f å en bestämd avgränsning på sin bok definie- rat kvinnorörelsen som arbetet för jämn- ställdhet med mannen och därmed obön- hörligt uteslutit all politisk verksamhet ännu en stor del av rörelsens ledare äro i livet ».
Denna sammanblandning är förresten av mindre betydelse, ty doktor Wahlström säger ju själv att kvinnorö- reken icke ä r ett avslutat skede.
Men orden om rörelsens ledare som ännu äro i livet, kom mig a t t fundera över var rö- relsens ledare egentligen äro.
Och j a g beslöt mig först för att de egentliga le- darna ännu gå i bottenskolan, och se- nare, då j a g tyckte det var lite långt att vänta på dessa, a t t de hunnit upp i det belägg för att inom det korta avsnitt hon liksom allt fredsarbete under det skildra- skildrar, tydliga vågrörelser g e sig till de skedet.
Det kanske var nödvändigt, men på nägot sätt borde ha motiverats känna.
I doktor W a h l s t r ö m avslutande over- en arbetsprincip genom vilken Husmoder- sikt kan man p i det hela taget instämma.
föreningarnas julbord i Blå Hallen kom- treåriga gymnasiet eller, allra bäst, be- finna sig på kurs hos Medborgarskolan på Fogelstad, där de ha utmärkta möj- ligheter att känna igen det gry de äga, och vad det skall brukas till.
Harry Martinson: .............................................................................. Ur Optik gen.
Oljelampan i skansen syntes vän- I kväll var skansen ett hem.
Ett byxlapparhem, tyckte många.
J a g och andre eldaren tyckte ingenting.
Vi gick iland.
Han hade sju shilling kvar sen sista gången i England.
Nu skulle vi se Middlesbrough.
Stålverket ulmade upp eldsken i dimman.
Det s i g ståtligt ut.
sam rymden slår in när man kommer Men vi var eldare och tröttnade fortare än från ett mörkt rum.
Sedan kunde jag fort på industriheklan.
Vi gingo nu på aldrig bli kvitt den staden.
När j a g nu en skrotgård av jättedimensioner.
Mitt tänker efter så hände det ingenting där.
på skrotgården en väldig båglampa ding- Inget hack i hjärtat och ingen smekning lande som ett jättepäron på sin stålstolpe.
Den cirklade in en ljuskrets stor som tolv gav den.
Den var bara vit.
Adjö, Kerteminde.
Du var bara vit norrländska dansbanor.
Överallt Iåg järn- och tack ska du ha för det.
Du var skrotet i drivor.
Allt verkade fantastiskt Dianas vita linne, men inte Dianas kropp.
och stålverket hostade sitt muller ut mot Du var svanefjädrar utan kött; sedesamt oss.
Vi stannade inom ljuskretsen och synade skrotet.
Det mesta kunde vi här- avruggade på sökandets kiselstrand.
leda, det var massor av nautiskt skrot Adjö, Kerteminde.
däribland, utdömda ångpannor vilka vi II.
glodde in i som i vinfat, en halv sönder-.
iddlesbrough är en medelstor stad i sprängd tysk ubåt från Scapa Flow.
Den östra England.
Vi kommo dit en låg som en avskuren haj med tilltrassla- dimmig oktoberkväll, lastade med järn- de maskinrester som inälvor.
Den ena malm för de stora stålverksmasugnarna: torpedtuben var ännu nästan hel och glod- Middlesbrough Iron Works.
I dimmorna de på oss.
Vi kastade ett par skrotstyc- tycktes hela staden hosta.
En dånande, ken in i aset.
Prick rakt i tuben.
En skrovlig hosta.
Genom traverstakens gap trasig manometer dinglade på sitt smala kastade masugnarna och valsverken upp kopparrör.
Den slog vi loss.
Bredvid låg en driva med bara kasse- hemska vulkansken mot himmelen.
Det var som om man kommit till ett väldigt rade skift- och ställnycklar.
Vi tog en Det stönade i utbrott.
väldig propellernyckel, en av de där på isländskt Hekla.
Tullen kom ombord och frågade om vi fyrtifem kilo och slogo med den sönder en hel del annat skrotsplint på ubåten.
hade sprit.
Nej.
Vi arbetade därmed tills vi blev alldeles T a c k då.
svetta och matta och gingo sedan där- Tack.
ifrån.
E t t par barnsliga pojkschakaler Godnatt då.
som huserat sig trötta på krigsskrotets Godnatt.
D e försvann i dimman över landgån- Campo santo.
, iig.
Platser där inget händer.
K I. erteminde är en liten vit dansk stad med vita hus.
Det är något ängla- likt i murbruket.
Fasaderna le som kri- ta.
D ä r är renligt och sjövinden går in på de goda gatorna.
Staden ligger på Fyen.
Kerteminde tillhör det i livet man inte kan bli gramse på.
Den är vänlig denna stad.
Gatorna ljusa om än havet är aldrig så höstmörkt.
På sommaren är den ännu ljusare och i högsommarns sköna juli strålar den stiliserat ren, som om inget funnes att tillägga.
En stad av ljusa, till synes helt lyckliga klotsar är Kerte- minde.
Man skall drömma en barna- dröm där och dricka limonad medan man ser på havet.
Det är en stad för jung- män och barn.
Den lämpar sig möjligen också att spela tennis i.
Tennis går i vitt och är den enda klart stiliserade vild- heten som finns i världen.
Kerteminde ä r en stad för vitklädda, ljusblonda dårar Där borde världens och för stråhattar.
vitklädda flottister steppa på kajen, som i en revy, ty staden liknar en kuliss.
Går man på baksidan liknar den också en kuliss.
Folket i staden är vänligt.
Man blir aldrig klok på staden.
Kom emellertid dit en gång när j a g var sexton år.
Kom in från sjön och den vita staden slog in i mina ögon lik- M - - - - skogar i enskild ägo, som, rätt skötta, under fullgod garanti utföres av mång- Urreparationer utföres skulle kunna ge arbete och inkomst åt årig fackman.
omsorgsfullt.
tusenden, men som skövlats för enskild TVÄTT vinst och ödelagts för Iång framtid.
Så- .................................................................. .......... dana exempel borde verka uppfordrande att verkligen gå till grunden med jord- frågan, icke bara uppskjuta katastrofen Tvätt, och mangling 45 öre.
Välgjort ytterligare genom tillfälliga understöd.
arbete.
Hämtas.
Gyllenborgsgatan 8.
Frågan hur den nya planen skall kunna Telefon 53 71 20. undgå alla en planhushållnings fallgro- par samt dess slutliga mål ä r j u nu vad VILOHEM Amerika närmast har att svara på.
Det SYSTER E S T E R S vilo- och konvale- är lätt a t t se, vilka farliga vägar som s t å scenthem är öppnat Sankt Eriksplan 1, öppna åt olika håll.
Men försöket måste 3 och 4 tr.
Soliga, tysta rum.
Läkare - Diet väl göras och det avsatta lät-gåsystemet Telefon: 3001 04 har icke många ord till sitt försvar.
Föreståndarinnan.
Dessutom: nykonstruktionen är avsedd som provisorium för krisläget och har alla möjligheter Öppna till fortgående an- passning och småningom skeende för- bättringar.
Kahns Tvätt .............................................................................. Lucks Komna utanför ljuskretsen tände vi ci- garretter.
Innan stickan slocknade och medan vi voro bländade av den, snubb- lade vi över ännu en stor skrotdriva.
» Är förstås en förbannad subhaj till?, tjöt John, som slagit en tå.
Han tvär- stannade.
- » Nej stopp, här ä r en sten!, Vi repade stickor och lyste uppåt stenen, som var en kort tjock obelisk i formen.
» Här står läsning,, sade John, » tänd stickor och lys!
Det är väl om järnbru- ket.
Eller här vilar kanske mannen som uppfann det rökta fläsket., Vi började läsa och fylldes a v den ky- lande magi som uppstår då man skäms.
Sticka efter sticka repade vi.
När bägge våra askar voro tomma hade vi ändå inte läst mer än en av de fyra sidorna på stenen.
» Grabbar från stålbruket.
Ha dött i kriget », sa John.
- » Stickorna slut », sa jag.
» Vi köper en ficklampa uppe i hå- lan så kan vi läsa hela memorialen., är grusigt och sjaskigt under våra breda skobottnar.
Först kolstybb långa sträc- kor mellan stänkpladaskiga utkantsplank, sedan bostadsruckel: av vilken färg vet ingen.
Brunt svartgrått kanske.
Ett pa- radis för ögon som inte tåla grella fär- g e r; vilsamt på något sätt: slöigt.
Män- niskans levnad går här troligen i tre skiftningar: slött, slöare, slöast.
Miljöns själ ä r ju slö som ett vätt råttbo.
Folk gå förbi fulla av slö, heroisk proletär proletärer a v äro den väster- anled- landets kineser flegma.
Englands mycket Vi fortsatte längre bort över skrotgår- darna och passerade vaktporten.
Vakten satt och stirrade i en sporttidning, satt där som fastspikad; man tyckte att ögonen skulle bränna ut två hål i bladet.
inte vände Nu gulbruna han som ögonen man mot hade oss.
kunnat De voro vän- Världen ä r ta mej tusan alldeles person- lighetskluven i en femton tjugo ideal och kön.
Eller vad säjer du John?
ta, men mycket ljusblågrå och högst snälla: Seamen ar ’ n ’ t you?
Mycket riktigt, gubbe.
Vändkorset gnisslar.
Gubben nickar.
Vi gå uppåt hålan.
Dimman flyter på gatorna.
Klockan är bara sju.
- ningen att de äro för många på öar som äro för trånga.
Och ändå ä r England urkällan för västerlandets moderna fas: industriepoken.
Allt måste bestämt hänga ihop på an- nat sätt än som folk sagt.
Stryk bort Englands namn.
Stryk bort alla landbe- teckningar.
Livet är psykiskt.
Länderna äro psykiska.
Ligga på olika psykiska plan och äro olika plågade av dogmerna.
- - Ah, du pratar din förbannade goja.
Här ha vi i alla fall ett skyltfönster.
ha?
vi ha ficklampa eller ska vi ingen Ska - JO, Pratar vi köper goja.
en.
sa du.
Sånt begriper du inte gosse.
T r o r du kanske att stor- gubbarna hitta på nägot annat än sam- ma gamla England och Tyskland och landgräns och tullgräns och fan och hans mor.
Och sådant ynglar av sig med ubåtar och sånt, begriper du väl.
D e t är smutsigt och dammigt och - J a j a, men du talar så djäkla kne- dammet har sörpat sig i dimman, pigt jämnt.
- -.
te, i vidaste och bästa bemärkelse, till vil- ket Medborgarskolan vill bidraga att göra sinn deltagare skickade.
Ty det fram- gick av föredraget hur de kvinnofientliga rar som nu har vunnits i Tyskland säkerligen haft ett visst hemligt men be- stämt gensvar i mycke: av den tyska kvin- novärldens - i varje f a l l en del av denna - inställning till utvecklingen.
Hur en obetydlig kapitulation: in här, än där kan- ske för fem eller tio år sedan, får sina ödesdigra konsekvenser i det ögonblick, när de vanliga måtten förloras och kata- strofen kommer.
Kvinnofrigörelsen kan icke uppnås från en dag till en annan.
mot tyngande tradi- tioner.
Kvinnorörelsen behöver sina verk- städer, där dess företrädare tränas och dugliggöras för sitt värv till samhällets tjänst.
Kvinno- rörelsen ... (Forts. fr. sid.
1.)
Tre av Medborgarskolans lärare.
Från höger till vänster: Rektor Hermelin, fru Manda Björling, fröken Ebba Holgersson.
mer eller mindre erkända svagheter.
Men när det kan samlas en sådan elit- trupp, utvald genom det frivilliga intres- sets makt - direkt ur vardagens arbete - bland yrkeskvinnor, husmödrar och studerande från Söderhamn, Nora, Sunds- vall eller Norrköping, och när man vidare betänker at: dessa kvinnor med stärkta krafter och ökade faktiska kunskaper skall återvända som föregångsarbetare till sina respektive verksamhetskretsar i alla Sveriges landskap - då får man fak- tiskt en känsla a v hoppfullhet, som mot bakgrunden av de svarta underrättelser- na från andra Europas länder förenas med en icke mindre uttrycklig tacksamhet.
I sina praktiska övningar hade Kursen kommit till framställandet av kommunala och landstingssammanträden, samman- komster som för all del var dramatiska och spännande nog, men som samtidigt i för dessa dagars samvaro blev emellertid, alla enskilda diskussioner om hrliniiande aktuella frågor att förtiga, Maria Lazars föredrag om Kvinnan i Tredje Riket.
Den omsorgsfullt gjorda.
på officiella fakta byggda och med det senast förflutna år- tiondets Iiistoriska perspektiv givna fram- ställningen var i hög grad värdefull som en utgångspunkt för det kvinnosaksarbe- Danzig emot Gdynia.
(Forts. fr. sid. 1).
därifrån vidare med järnväg till Ober- Schlesien o.s.v.
Men Danzig ser naturligtvis med ängs- l a n och grämelse på Gdynias ökade väl- stånd.
För vem skall det klaga sin nöd?
Fristaten står visserligen under N.F:s be- skydd.
Men vem kan ge säkra garan- tier?
Hur olika kunna ej förordningar tolkas?
Polen har en v i s s överhöghet över fristaten, och d i Danzig skulle bli Polens Ostersjö-hamn, ansågs det natur- ligt, alt det också skulle ha medbestäm-, Mitt i allvaret har emellertid Medbor- manderätt i dess skötsel.
I hamnstyrel- garskolan ständigt tid över till vackra, ro- sen insattes fem Danzigbor och fem po- liga eller lustiga upplevelser.
Den här lacker.
När nu Polen, utan att till fullo gängen var de av mångahanda slag.
Fru ha utnyttjat Danzigs hamn, byggt Gdy- Manda Björling läste en av kvällarna nia och så gott som bojkottat Danzig högt ett unikt verk, Magdalena Ruden- 70 % av Polens hela utrikeshandel går schiölds dagbok.
Framförd med fru Björ- över Gdynia - ha ändock ej de fem po- lings konstnärlighet gav boken med sin lackerna trätt tillhaka.
De sitta där i så- stiliga, oböjliga kvinnofigur i förgrunden väl Danzigs som Gdynias hamnstyrelse.
ett oförglömligt intryck.
Och det missnöjda Danzig anser, att Po- En annan kväll förekom på danshanan len, utom det att det brutit mot de ur- i parken undervisning i rytmisk dans och sprungliga överenskommelserna, använ- Alfvén, som der Danzigs hamn som ett slags försöks- gymnastik av fröken Kersti sedan själv till glädje och ögonfägnad för kanin: vad som lyckas i Danzig, införes alla, utförde några danser.
Och på sön- i Gdynia, men misslyckas ett experiment dagen fick Medborgarskolan hesök av i Danzig, är det ju ej lönt, att också Folkdanslaget i Västerås, som på samma Gdynia förlorar pengar därpå.
nyttiga dinsbana, under ledning av frö- Gdynia, som ä r en förstagenerations- Landmark, själv Fogelstadför- uppkomling, kan ej ha något sinne för ken Ellen bundare, gav en utomordentlig uppvisning anor och tradition.
Det skådar framåt a v sina danser och sånger.
En liten duk- och finner i teknisk fulländning och ma- tig ungdomsgrupp med förebildlig håll- skinella nyheter sin tillvaros mening och ning och stil.
mål.
Utan misskund ser det med den Det går förvisso icke att räkna upp alla starkares överlägsna triumf på det mindre de nöjen och upptäckter, som skolan ger livsdugliga.
Och Danzig, med sin äro- tillfälle till.
Det må vara nog att citera rik?
historia, sina stolta Hanse-minnen, vad en ' ung, intresserad ungdomsklubbist sina sköna hus och mäktiga kyrkor, skall bland delagarna sade till mig: » Det är det ej mera nås av den stora handels- märkvärdigt, men fastän kursen bara ä r strömmens livgivande flöde?
Skall det tre veckor, far man verkligen en helt ny bliva en skön och sovande stad likt tu- livssyn här på skolan.
Det är något man risternas Brygge och Venedig?
Men Dan- tycker at: man vill ta med sig till arbetet zig kämpar och vill ej ge tappt, det tror och människorna därhemma.
Något som på framtiden, hoppas på Adolf Hitler och man vill använda på det allra bästa sätt. » en omrevidering av gränsförhållandena i Vi hoppas på arbete och framgång!
Weichsellandet.
C. Spoof.
Det ä r frapperande.
hur älskvärt och - Hördudu!
Har du så mycket mine- raler i huvet så du inte begriper att » sjö- mans land ä r sjön ».
Vasa?
Här går vi in, här ä r ficklampor.
En välklingande kopparskällra hänger högt på insidan av dörren; den klingar då vi öppna, precis som hos diversehand- lare i Småland.
- God afton!
Jaså, good evening.
— ’ evening boys.
— Expeditrisen ä r rar och god och skulle gott kunna heta Svea Nilsson.
Hon har vackra händer, naglarna ha konvalj- glans.
Troligen kan hon spela piano hon också: Vi hör ett sån ’ t sjunga någonstans i huset.
Det vemodiga klinket ger stäm- ning medan vi tyst titta på blåbyxor och lukta på två tvålar som vi köpa.
Glatta, gula klumpar av hygien.
- Finns det några flickor som tycka om sjömän, i stan, fråga vi.
- Tror knappt det, säger hon blygt.
Så köpa vi ficklampan.
Lyser bra?
Jaha.
Som Helgolands ultrabågljus, » vilken kastar sitt fokalplanssken med femton — » Ah, håll miljoner hefnerljus — inne med dina förbannade föredrag, sä- ger John.
- Ja, då går vi väl då.
Vi hälsa vänligt.
Klockan klingar till på dörren som en liten dockskåpskate- dral när vi gå.
Flickan hälsar vänligt och börjar sortera tyg.
Dörren ä r tät- stängd bakom oss.
Aldrig mer i vårt liv f:?
vi se den flickan.
Vi gå den sör- piga trottoaren fram.
Dimma.
Därinne i butiken var kvinnouniversum: Svea Nilsson, Saya Valkaya, Alice B r o w n eller vad som helst.
Härute var Middlesbrough, k o l och industristad i öst-England.
Jag sade inget till John härom.
Han skulle: ?ter och äter ha hett mej hålla käften.
Gatan låg nästan tom, det hade börjat a t t regna och det var sent.
Trottoarerna - gingo kvinnolösa och manlösa in i dim- man.
Även kattlösa.
- En sån här stad vore nog omöjlig att tvätta, sade jag när jag kände två- en i kavajfickan.
- Vi ha en pubb härhorta, sade John, dit går vi och tar varsin öl och tittar på kolgubbarna.
Vi gjorde så.
Anlade en likgiltig engelsk accent vid disken och började spela engelsmän i tråkigheten; sågo ef- ter hur kolgubbarna gjorde.
Det var lätt lärt: få sitt öl, g å till väggens långbänk, sätta sig där, s e tråkig och allvarlig ut, läppja på ölet, säga till sin bänkgranne att det regnar (eller möjligtvis att det inte regnar) dricka av ölet ungefär hälf- ten, sätta upp ölpajnten på panelen och sjunka ihop med en suck: en suck av slentrian.
Efter en stunds lågmält prat ur djupet av sin likgiltighet dricker man pajnten i hotten och stirrar enligt ritua- len slött i väggen, lidelselös som en gam- mal, förfärligt trött pudel.
De andra göra så.
Runtom oss samma trötthetsideal: att f å sjunka in i frid i ingentings grå kavaj.
Snäll och senil ligger stämningen över pubben, över Middlesbrough, över industri-England.
Livgardena rekryteras från lantbruks- England.
Den värvade krigsflottan mest från ull-England.
Det ä r romanpojkarna à l a Kingston och Frederick Marryat och Kipling.
Men industri-England med kol och järnverk och skeppsvarv ä r själva navet i Englands hjul.
.Medan ekrarna, med lordernas rävjaktfröjd ytterst på än- darna, muntert svänga runt tagande liv- garden och societet med i valsen för Eng- lands ära, syns det knappt att navet rör sig och ändå har det axeln i sig som drar.
Jojo.
Centrum får tråka och stampa på si:.
själv och skapa gången.
Periferien förekommande man tas emot i Danzig.
Då man lämnat stationen för att bege s i s in i staden, passerar nian en flaggprydd port med orden » Välkommen till den fria en Danzig,).
A l l a människor här äro tjänstvilliga och färdiga att ge upplysnin- Under det hela känner man ett kan- omedvetet påpekande av egen för- träfflighet och hederlighet.
» Därborta », säger man och pekar at Polen till, » där vet man ej vad som sker, där blir man nog rövad och hedragen.
Det är bättre Si stannar här.
Det finns inget att s e där borta, som Ni inte kan få se här också. » Och nog ä r det mödan värt a t t stanna några dagar och att ej av otålig reslust för snart rusa bort från fristaten Danzig och dess vänliga befolkning.
Bekväma bussar för en genom ändlösa lindalléer till Danzigs förorter.
Längst ute vid havet ligger den moderna bador- ten Zoppot, Nordens Monte Carlo, som den själv kallar sig.
Där finns ett stort kasino, vackra promenader och parker: sköna bad och vit sandstrand, dansbana nära havet och en utescen för operaföre- ställningar.
Mellan Zoppot och Danzig ligger Oliva slott och klosterkyrka, Det enda jag hit- tills associerat med det namnet var: » Fre- len slöts i Oliva år 1660 ».
Men jag kom- ner alltid a t t vara tacksam för att jag på ort och ställe sökt fördjupa den kunska- lugna pen.
Den sköna slottsträdgårdens far runt och siunger tjolittan.
Middles- brough ligger i navet.
- Du pratar som en präst i yrsel, sä- ger John, att du aldrig kan hålla käften.
- Hur tror du att det är da?
Hitta på något bättre du.
Ar inte gubbarna här på pubben slöa kanske?
Sitter dom inte i navet?
- Fan ta ditt nav, säger John, stor- gubbarna ska skjutas.
Drick slabbet s å går vi.
et regnar ute.
Osregnar.
Från tak- stupen hoppa liksom störar av vat- ten ned på gatan.
Vi ta fram ficklampan och låta dess vackra tryne bada i strilet.
Litet regnigt ljus flaxar kring våra hen.
Vi gå långs utkantsplanket och nå om- sider porten där vaktgubben sitter med sin sporttidning vid foten av Iron Works dimmiga masugnsvulkaner.
Han släpper igenom oss och återgår till sin läsning.
Han verkar magisk som en trollkarl.
Men tro det inte.
Han har säkerligen hela skallen full av Common sence.
Fyra och fyra ä r åtta.
Och ull växer på får, ej på träd.
I Nordsjön finns vatten.
Hamngården låg ännu mörkare nu.
Med ficklampan gingo vi säkrare, in ge- nom slaggiga dalar, längs sierror av nautiskt skrot.
Vi togo nu en omväg runt en platå av pansarplåt och kommo fram till en kulle av kasserad ankarketting.
Här stannade vi en stund trots att ös- regnet gick på som en dusch, synade ket- tingarna.
Det var sammanlagt flera tu- sen famnar.
John började plötsligt pra- ta, det tystlåtna svinet.
- De där ha nog gått till hotten lite varstans, gosse.
Legat på bottnen av Vera Cruz och slipat sig fina som klock- kedjor i sandvikarna på Sumatra.
John står och blir lyrisk som en lotus i ös- regnet.
Går upp på högen med ficklam- D mer rika altarskåp och levnadsglada ha- rockprydnader.
Slottet ä r byggt på mit- t ~ &gt; av 1700-taIet och inrett i tysk rococo som bostad: ?t davarande abboten i klost- ret, Hyazinth Rybinski.
De: är numera apterat till statligt hembygdsmuseum och är för Danzig med omnejd vad Musée Carnavalet är för Paris.
Under dessa be- tryckta tider har hembygdskänslan stärkts och många gåvor lämnas till museet.
Des!
: entusiastiske grundare och föreståndare, d:r Keyser, är toppunkten av all Danzig- älskvärdhet.
Han visar och förklarar lian demonstrerar outtröttlig den tillfälliga utställning, som just nu pågår över Dan.
zigs yttre historia och utveckling.
Härute i Oliva finner man också a l l t det propagandatryck i ord och bild, som Danzig består si: med.
Särskilt livfulla äro givetvis de affischer, som visa de höga polska tullmurarna och hur » korri- doren » hindrar den fria trafiken mellan Ostpreussen och det övriga Tyska riket.
Man känner så starkt, hur det segerrika Polen ej behöver någon reklam, ej be- kymrar sig om sin gångna historia, då däremot Danzig, liksom ville det betona den avgrund, som skiljer det från upp- komlingsstaden och konkurrenten Gdynia, vet namn och årtal på varje byggnad, höj- den på varje torn och inåt och utåt lever på sin historia, på forna riddarhragder och stolta Hanseminnen.
Elsa Busck.
pan i näven, torkar av linsglaset mot en flik av halsduken.
Kom upp hit ska du få s e på en riktig bjässeketting.
J a g klättrar efter honom upp på högen.
- Varje länk ä r femti kilo, ge dej fanken på yes.
Han spottar stolt.
Böjer sig ned och lyser: - Kan du gissa vems det är.
Här ä r länken som markerar tretti famnar, här står det; gissa!
- Vilken linje, annars å r det j u lön- löst att gissa!
Cunard L i n e.
— - En så förbannat stor linje så.
Jag gissar väl på måfå: Teutonic!
Den är upphuggen, det vet jag.
- Nejdu, det här ä r Olympic!
- Olympic går än, försök inte!
Har bytt ketting, begriper du väl.
- Allright.
springa ned för kettingsluttningen småpojkar rusa ned för en brant lid, gå runt ännu ett par skrotval- lar och stå åter framför memorialstenen; vi hade s å när glömt den.
Med ficklampans lilla ljuskägla pensla vi över namn efter namn uppifrån och ned, det är bara namn.
Vi läsa tyst för oss själva.
En djäkla massa som heter John, säger John och läser: fallen vid Mons, så vac- fallen vid Albert.
John Pearlboy, - Vi liksom - kert efternamn då, pärlpojke.
Var dog han.
Vid Mons, nej, det var en annan.
Vid Albert föll han.
- Mons var tidigt på kriget!
- Ja, Mons var nästan i början.
- Är du inte våt, kom, vi går ombord.
Jo, huu, säger John, jag börjar fry- sa.
Det här ä r som att läsa en katalog.
Vi gå huttrande nedåt hamnen.
- Mycket grabbar som dog från det här bruket, säger John.
Det ä r visst ett väldigt stort bruk.
Harry Martinson.
-
