# ID: svediakorp-per3632
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1933
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,873
# sentences: 395
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Vad har hänt?
S OMMAREN HAR V A R I T T O R R och varm S sammanfatta som de sällan senaste och veckornas skall man söka hän- delser synes de - åtminstone för Sveri- ges del - i stort sett ha fått sin prägel av hettan.
Den ihållande torkan från maj och juni räckte ända in i juli och kulminerade i en hetta, som gjorde oss till Sahara-innevånarnas likar.
Torkpe- rioden avslutades med en rad svåra skogseldar vid Värmlandsgränsen och i Norrland.
Och innan regnet började in- finna sig regelbundet igen, hade torkan redan uppväckt allvarlig oro för skörden.
De senaste dygnens rikliga regn har ta- gits emot som en räddande gåva.
Keron Elin Wägner: Lydia Wahlströms bok Indiens politiska väg.
om kvinnorörelsen.
I. oktor Lydia Wahlströms historiska översikt över Den svenska rörelsen hör till de böcker man läser med behållning och sedan sätter upp på den närmast tillgängliga hyllan bland sina D Den börjar efter en referensböcker.
hastig översikt över tiderna med Fredrika Bremer och går fram ända till våren 1933.
Det ä r förträffligt att ha fått detta hund- raåriga avsnitt ordnat och dokumenterat: liar, efter många å r s väntan, gjorts Översikten sätter fakta i samband med till föremål för en utredning, till vilken varandra som man knappt tänkt på att socialministern i dagarna tillkallat sak- förena, även om man varit med om att kunniga, bland dem lantarbetarnas för- uppleva dem.
Boken bygger på en fast troendeman Falk och från andra sidan tillförsikt till kvinnans förmåga, rätt och direktör A. Carell.
Åttatimmarsdag eller plikt att arbeta och öva inflytande i sam- ungefär halvårsvis sju- och niotimmars- hället, och doktor Wahlström ä r här tro- dag ä r väl det närmaste syftet med ut- gen mot sig själv och sitt hedrande kvin- nosaksförflutna.
redningen.
Innan anmälaren g å r in på bokens kär- EDAN VI INTRESSERAR för na, måste hon i någon mån ut från sin jordens i Sverige har de in- ståndpunkt kommentera doktor Wahl- ternationella sensationerna framförallt be- ströms Inledning till densamma.
Doktor stått i de för sommartiden karakteristiska vård Anfang var die Frau.
OSS Skolan vid Fogelstad, hade kretsen vid- gots på ett enastående sött.
Från Inter- nationella Kvinnoförbundets kongress ha- de två deltagare för en dag sökt sig t; / / Medborgarskolan, f r u K e r o n B o s e tandet.
Hon citerar då äldre auktoriteter från Calcutta och fröken H a g e. hol- ä n Geijer, bland andra den egyptiska ländska, från Internationella Arhetshyrån gudinnan Neith.
Över hennes tempel i Genève, där hon ör chef för den av- stod skrivet: » vad som är, skall bli och delning, som sysslar med kvinnornas ar- har varit, ä r jag.
Ingen har upplöst min betsförhållanden.
kiton.
Den livsfrukt j a g födde var so- Fru Bose är aktiv i den av Gandhi in- spirerade kvinnorörelsen i Indien.
Hon len ».
hade hon inte fått genom att vända upp ner vare s i g på den Heliga skrift eller Nietzsche utan genom att följa den biologiska linjen, och i myter och urgam- la myter söka det kvinnliga självmedve- Nåväl, detta bevisar åtminstone vilken ville undersöka möjligheterna förvirring som råder när det gäller att placera kvinnan i historien och avgöra vilken roll hon spelat här.
Det ä r märkligt att doktor Wahlström lämnar utan avseende den nya skola som åstadkommit denna förvirring genom att DAGENS i Tidevarvet få framlägga sina synpunkter på Indiens nutida problem.
För DEN EKONOMISKA VÄRLDSKON- FERENSEN har under tiden, efter åtskilliga törnar och svårigheter somnat i n i en ajournering, som börjar nästa vecka och skall r i c k a till framåt hösten.
ten och samhället Riksdagsvalet i Finland gav ett märkligt resultat.
Folket vill demokrati och nationell borgfred.
gt långsamma valuträknings- dollar och guld.
Sedan denna grup- sätt från anno dazumal och visar oss det pering framträtt kanske ett samarbete exakta valresultatet först inemot två vec- kor efter valen, medan detta annorstädes, kan komma till stånd.
ling, I TYSKLAND HAR MAN NU hunnit fram till att resa ett gravmonument over Rathenaus mördare - såsom hjältar, vilkas minne välsignas.
Sedan såväl tyska och bayerska folkpartiet som centern upp- lösts, är nationalsocialistiska partiet nu det enda o c h till yttermera visso har ett konkordat med Vatikanen fullbordats, en- såsom i Tyskland, för att blott taga ett nära till hands liggande exempel, kan ut- läsas dagen efter valen - kunna vi då för Tidevarvets iirade-läsekrets göra våra bort från de fasta laglig- ikel framhölls det att k särskilt på den na- mot äktfinsk paroll: rd.
lan den enskildes samvete och vad sta- för män och kvinnor, och under Veda- ten och samhället kräver, mellan idealen tiden åtnjöt hinduiska kvinnor full fri- och deras praktiska genomförbarhet, het - det tillkom dem även att välja lan,,, &amp; själslig makt och dess motsats, fy- make.
NU, i vår tid, kräver Indiens kvin- siskt våld, vilket ibland tycks oundvik- nor fullständig emancipation, och detta i enlighet med Indiens gamla tradition.
ligt i kampen för tillvaron.
Alla folk gör olika försök att lösa detta Indiens kvinnor träder nu fram, i mas- problem, i överensstämmelse med sina sor och m e d fart, och tar sin andel i det traditioner och sin förmåga att genom- tänka problemen.
I Indien har vi antagit Satyagraha (sanningskraft) som princip och arbets- offentliga livet.
Purdahsystemet (in- stängdheten) dör ut, sedan kvinnorna i samband med Gandhirörelsen gått u t för att hålla vakt utanför spritaffärerna.
Ge- metod.
Vårt mål är » frihet », men den- nom Sarda-lagen har äktenskapsåldern Kvinnorna har Den innebär visat sin duglighet i provinslantdagarna ett mänsklighetens upplyftande till ett och I kommunala myndigheter, som skol- högre plan i moraliskt och ekonomiskt inspektörer, som lärare och ledare för avseende och i förhållandet raserna emel- skolor - som läkare, sköterskor och häl- na frihet måste f a t t a s en mycket vidare höjts från 12 till I4 ar.
bemärkelse än den vanliga.
Ian, snarare än politiskt oberoende och sovårdsinspektörer.
Den andliga kraft, som utstrålar från Gandhi, håller på att tränga in i varje nationell exklusivitet enligt den vanliga tolkningen av begreppet frihet.
Indien har i kampen för frihet tagit som sin uppgift att leva för ett världs- om det blir nödvän- broderskap eller att dö därför.
digt Det moderna Indiens » nationalism » är alltigenom ett program för uppbyggande.
Det är inte exklusivt, inte aggressivt mot någon, går inte i något avseende in för förstörelsepolitik.
En ström av förnyelse liga gemenskapen, förefaller det, att an- flyter n u genom Indien och ger åt varje människa nytt liv, en ' ny anda, en ny teckna en ny vinning.
framtid.
Den nya andan verkar, men ta- Högergrupperna ha glidit l a r aldrig, skriker aldrig.
Den ä r natio-.
Finland äntligen överkommit alla folk i världen tycks huvud- M.
.
problemet ligga i förhållandet mel- de på samma rättigheter och uppfostran Märta Schulz-Cajander: der avslutande av ett handelsavtal.
unga gare talade fru Bose om förhållandena Indien, sådana hon känner och ser dem S EDAN summor, importförbuden sidiga ha upphävts som och berört man förbere- miljon- för indiska flickor att deltaga i kurserna vid Fogelstad.
För den samlade sommarkursens delta- och starkt blev intrycket av hennes vis- lägga en helt och hållet ny synpunkt på dom, tankeskärpa, naturligt mänskliga kvinnans och därmed mänsklighetens hi- humor och suveränitet.
storia.
Denna litteratur söker stöd i de Fru Bose har också anhållit att genom senaste årtiondenas arkeologiska upp- Wahlström har s j ä l v understrukit att bo- täckter som blottat gamla kulturer, likaså jordenruntflygningarna med tillhörande ken ä r tänkt som källskrift för den unga i etnografiska forskningar som g e en ny uppbåd av folkmassor och entusiasm.
generationen som kan tänkas vilja skriva uppfattning av naturfolken och söker och ltalienaren Balbo kom lyckligt till Ame- om kvinnorörelsen som extraarbete, och finner mod till sitt arbete i den nya psy- rika med sin eskader, amerikanen Post därför läser man den också så som man kologien.
Med utgångspunkt i vad den har h i t t i l l s l y c k l i g t uppnått Irkutsk men två litauiska f l y g a r e har fått sätta livet tänker sig att de unga skola Iäsa den: lär om den mänskliga maktviljan förkla- utan tillgång till så mycken egen kunskap rar den maktkampen mellan könen, som till.
i ämnet.
Och därför hajar man också häver historien i stora höljor och krusar NYHETER HAR PUBLI- till vid första ra böljorna med små vågor dess- CERAT AKTSTYCKEN rörande Det lyder så h ryskt spionage i Sverige under gamla begrepp i historien, säger Geijer, men och nya regimen och uppståndelsen har man skulle kunna säga att kvinnan ä r Den nya skolan bland blivit stor, bland Sovjets såväl motstån- ett ändå senare ».
dare som anhängare i svenska pressen.
Så startar alltså en svensk historiker kvinnohistoriens forskare, Men vart vill man komma med detta?
Att och specialist på kvinnohistoria sin redo- är fascinerande.
det spioneras är väl i varje fall ingen görelse for kvinnorörelsen.
För två år överraskning.
Det ingår j u i systemet.
sedan publicerade en hennes tyska kolle- Kvinnans historia tecknar sig alltså för Men frågan ä r: Finns intet annat system?
ga som döljer sig under pseudonynien sir d e n n a skola i våglinjen och ingalunda i DE TVÅ ENGELSKA, i R y s s - Galahad sin kvinnliga kulturhistoria Müt- den långsamt stigaiide linje doktor Wahl- and fångna ingenjörerna frigivits, ter und Amazonen med följande tes: Am (Forts. å sid. 3).
har handelskriget mellan England och Sovjetryssland, vilket pågått sedan i april, äntligen avslutats.
Detta var resultatet av de förhandlingar som fördes mellan sir John Simon och Litvinov.
De ömse- en dag, den 7 juli, då sommarkursen öppnades på Kvinnliga Medborgar- D Och den satsen kvinno- och LANTARBETARNAS ARBETSTID M Bose: hushåll, fastän 95 % av Indiens folk inte kan läsa och än färre liar hört och sett Gandhi.
Men de tvekar inte att på Gan- dhis maning göra handlingar, som för dem i fängelse, i döden eller till andra lidanden och offer.
I denna politiska aktion har kvinnorna visat sig mäktiga att lida och uthärda ingalunda i mindre grad än männen.
När vi indiska kvinnor kämpar för vår frihet, är detta inte en kvinnornas kamp mot männen.
utan kampen bärs av en hos båda parterna levande moralisk känsla nell, men dess verkan gäller mänsklighe- - av en villighetens rörelse inom det in- ten.
Den talar med ohörbar röst tvärs diska folket, som strimmar fram med genom fängelsernas slutna portar och när pulsslagen från ett nytt liv.
De indiska den stenas uppstår än mäktigare och mera kvinnornas friska hälsofyllda framträ- inträngande dess vittnesbörd om livets dande skall skapa nya lagar för sam- fundslivet med ideal, som icke är imita- välde.
Beträffande Indiens kvinnor finner vi i tion utan som har sitt eget ursprung, sin svenskans undanskjutande såsom grund- reflexioner.
Ur nordiskt västerländsk synpunkt fö- I a g s e n l i g t riksspråk och som officiellt refaller utgången av detta års riksdags- bildningsspråk i statsuniversitetets för- muhammedansk religiös litteratur yrkan- egen andliga och moraliska tradition.
ligt vilket staten förbehåller sig ett vid- val i Finland enbart tillfredsställande.
finskning, uppställde den svenska natio- sträckt inflytande över ungdomens fost- ran och religionsundervisningen och präs- Vårt i politiskt avseende så ungt själv- naliteten i Finland kravet på grundlags- terna förbjudas att delta i politiken.
Efter ständiga folk har med dessa val visat sig enlig medborgarrätt i ett land, som även allt detta upprensningsarbete återstår nu, äga en glädjande balans, som otvivelak- finlandssvenskarna ärvt av sina fäder, enligt Hitler, att fostra den tyska med- tigt är ett uttryck för de djupa spår, som och där även finlandssvenskarna offrat borgaren för den nya staten.
den frihetsälskande svenska statsbyggar- hjärteblod för landets tidigare nationella andan avsatt i Finlands folksjäl.
Med integritet och sedermera även politiska riksdagsvalet 1933 har den nordiska and- (Forts. å sid.
4.)
Läckert och hälsosamt är smörgåsbrödet UPLANDSKUBBEN I h y g i e n i s k förpackning h o s E d e r handlande.
Undvik efterapningar!
Begär uttryckligen U p l a n d s k U b b n!
Barnförsäkring är Vi hører jo fler og fler røster, selv fra Margarete Bonnevie i fjol gav ut sin utmärkta bok om Ekteskap og dem som mener sig å kjempe for kvin- sedermera även Översatt till nens frihet, heve sig for å forsikre at skrev professor Otto Lous principiellt er vi for fri arbeidsrett.
men underhold av hustru og barn.
Efter dette system oppebærer altså hver mann fami- lielønn.
uten hensyn til om han har fa- milie eller ikke.
Når man tenker or- i disse tider må vi være beskjedne og dentlig over hvad dette vil si, ser man overlate mennene - forsørgerne de hvor urasjonellt og ulogisk dette løn- godt betalte arbeidsfelter.
ningssystem i virkeligheten er.
Det e r Når stemningen tildels er denne selv klart at familier med barn på denne måte innen kvinnesakskredse, så er det ikke un- får forholdsvis altfor lite å leve av.
Så- Arbejde svenska Det moderna jordbruket.
- en väg till kvinnans ekonomiska s självständighet?
Mohr om boken och dess författarinna i Tidens Tegn: ' Endelig en kvinne som ikke er kvinne - verst!
Endelig et sinn hvor en Stuart Mills, en Camilla Colletts kloke og edle vel i familiens interesse som i kvinnenes gjelder det om å komme derhen at hver Iønn blir individuell Iønn, enkeltmanns- lønn.
Man opnår dette hvis man gjen- nemfører helt ut det principp som alle- oss mange decennier tilbake.
Man må først gjøre sig det helt klart rede er knesatt i Frankrike og Belgia, at man ikke kan avhjelpe arbeidsløshe- og som går ut på a t det beløp som barna trenger for å leve, eller ialfald en del ten ved å ofre de gifte kvinner.
tanker har funnet grobunn, og samtidig et moderne menneske som har evnet å aktualisere dem og fylle dem med per- sonlig innhold, så de blir ord for dagen.
derlig at i reaksjonære kredse er opinio- nen så voldsom mot kvinnenes rettfer- dighetskrav a t den truer med ikke alene ä stanse utviklingen, men endog ä sette Det moderna jordbruket utmärker Uaffektert, fri for paradokser og an- s i g särskilt genom två e g e n s k a p e r: strengt originalitetsjakt gir boken en i det b ä r Sig inte, och det har en mer beste forstand saklig fremstilling av et och mer utvecklad maskinkultur.
av de allerviktigste spörsmål i vår tid D e t t a gäller särskilt jordbruk i större spörsmålet om den gifte kvinnes rett til Når man vet hvor uendelig liten procent derav, tilveiebringes ved hjelp av en har- skala.
Man har traktorer och hiss- arbejde utenfor hjemmet.
Men på grunn av gifte kvinner det er som rundt om i netrygdekasse.
logar, man byter U t sina tröskverk, av selve dette spörsmåls art gir den sam- landene arbeider i erhvervslivet,- 3-4 Til denne trygdekasse forpliktes alle även O m de kunde gå i tio eller tjugu tidig betydelig mere, den gir i et kort procent så må man smile av den tanke arbeidsgivere uten undtagelse å innbetale år till, endast f ö r att f å nyare typer som tröska fortare.
Alla d e s s a ny- modigheter sker för att de äro a r - betsbesparande Det moderna j o r d - bruket s y f t a r hän emot att kunna re- d a s i g med minsta möjliga mänsk- liga a r b e t s k r a f t och mesta möjliga maskiner.
Gott och väl!
Men h ä r ställa Sig.
n å g r a frågetecken i vägen.
Utveck- lingen av jordbrukets a r b e t s s ä t t är varken så enkelt eller så enbart lyckosamt, som man föreställer sig.
Först och f r ä m s t.
h a jordbrukar- na ekstrakt en utsikt over kvinnens hele stil- a t et forbud skulde kunne helbrede eller en av det offentlige nærmere fastsatt pre- mie for hver arbeider eller funktionær endog bare mildne ondet.
Alt hvad man som han beskjeftiger, uansett om ved- ling i det moderne kultursamfund Dessa den norske professorns allvar- opnår er &amp; flytte en liten smule på ar- kommende er gift eller ikke.
Av de inn- ligt erkännsamma ord om den radikala beidslosheten - gi til nogen det man tar tekter som trygdekassen herigjennem får.
uthetales så barnetrygdepengene.
boken styrker fru Bonnevies egen sats fra andre.
att kampen i dag står icke mellan män Jeg er efter mange ars grublen og ar- och kvinnor utan mellem fremskridts- beide med dette problem kommet til den side, og bakstrevere av begge kjønn på den annen der må arbeides for en radikal omleggning av kvin= Att det inte minst är kvinnorna själva som gör motstånd, när det gäller att klara upp och anpassa deras villkor efter nens hele tillværelse, den förändrade tidens krav, är fru Bon- fortsätter fru Bonnevie En omlegg- d e s s a pengar f ö r vilka de dyr- nevie fullt på det klara med.
Men när ning som efter min mening må g å ut b a r a maskinerna s k a inköpas?
S a n - nolikt icke.
D e få köpas På avbe- talning.
Dyrt!
O c h ännu dyrare genom avbetalning!
Man har na- turiigtvis räknat ut före köpets av- slutande, att det ställer Sig ekono- miskt fördelaktigt.
På papperet - j a!
Men det är inte Så lätt att be- räkna rätt, vad man f å r betala för uten hensyn till om de har barn.
sammenheng kvinnenes arbeidsrett efter sitt giftermål.
menat med sin bok, hver voksen manns Iønn er beregnet på En sådan forandring av skikk og bruk som nu er tilfelle.
å skulle være tilstrek- Kvinnesakens mål er, ikke sandt, a t kvinnene skal få sine fulle menneskeret- står for mig som den absolutte betingelse kelig til en hel familie, sålenge vil det, tale menneskerettighet er netop retten til å arbeide Naturligtvis är utveckling önsk- på alle felter, värd och e j tillbakagång.
Det ä r e j meningen att h ö j a en röst f ö r den retten tll å uttnytte de evner natu- Denne rett er gamla goda tiden, d å man endast ren h a r skjenket kvinnen.
körde med oxar och betalade 8 riks- det ennu meget, meget langt fra at hun daler och en tunna lønn for samme arbeide, nornas arbetsrätt är hon full av till- det være det beste for alle parter om premie er.
De har sikkert allerede sett den sam- försikt och arbetslust och ger oss ytter- det blev almindelig skikk og bruk a t hun ligare några belysande ord, om vad hon såvidt mulig beholdt sitt arbeide også reservdelar och vad man går miste tigheter, säger fru Bonnevie, Men förlorade arbetsdagar.
Det ä r det individuella eller om man den aller mest furdamen så vill p e r s o n l i g a hos maskinerna, att deras varaktighet och brister v a - riera.
av sine arbeidsgivere like De Iønnstagere som har barn under en bestemt alder, får så av forsikringskas- Tidevarvet träffar henne i Stockholm - på intet mindre enn dette: mens det nu sen utbetalt barnetillegg som er mer eller där hon vid internationella kvinnokon- er regelen a t den Unge kvinne gir op Sitt mindre tilstrekkelige til barnas underhold gressen höll ett stort föredrag om kvin- erhvervsarbeide når hun gifter sig, vilde alt efter hvor stor den fastsatte trygde- om genom råg i lön pr år.
har.
Men det vore önskvärt, att jordbru- karna, som icke torde vara obekanta gen måste ske.
D e t är ett ansvars- om sitt n ö d l ä g e skötte både sitt löst slöseri, som f ö r närvarande på- jordbruk och sin ekonomi med något g å r inom jordbruket.
mera besinning.
Det bör g ä l l a f ö r v a r f ö r just nu, d å Dessutom jordbruket, som för a n n a t, att r ä t t a arbetslösheten är så stor, minska på mun efter matsäcken.
Det är inte a r b e t s k r a f t?
V a r f ö r är det så brått- Sagt, att det är ekonomiskt i prakti- Om?
Låt människorna behålla ar- ken att köpa för pengar, som man betet -- åtminstone till d e s s man inte har och inte vet, om man kom- har råd att betala sina d y r b a r a m a - mer att få.
Man måste t a hänsyn skiner utan statsunderstöd.
E l l e r gör till tiderna, e j endast ropa på det all- en maskin, som kan v a r a arbetsgi- männas hjälp.
O c h den uträkning vare och j o r d ä g a r e utan att b ä r a an- man g j o r t upp 1932, kanske inte s t å r svar.
sig 1937 eller 1942 när slutbetalnin- E.
T.
-, Alle lønnstagere får altså mennesker av begge kjønn på den ene opfatning a t for at det skal bli mulig for kvinnene å være umulig for den gifte kvinne å over- vinne motstanden mot hennes erhvervsar- komme ut av det nuværende uføre.
Kun b e i d e, på den måten vil det bli mulig for fler- E t av de hyppigst anførte argumenter tallet av kvinnene å nyde godt av de ret- mot hennes arbeidsrett er jo a t hun ikke tigheter kvinnesakens forkjempere har må opta plassen for familieforsørgere; opnådd for dem.
Erfaring har gjort det men dette argument vii jo lidt efter lidt miste sin vekt når Iønnen ikke lenger e r klart at de fleste av disse rettigheter vil familielønn, men enkeltmannslønn supp- vedbli å være mer eller mindre teoretiske, lert med barnetillegg til dem som har sålenge den skikk og bruk oprettholdes barn.
at hun skal forsvinne i kjøkken og barne- Det er også klart at takket være denne reform vil den viktigste hindring for op- værelse såsnart hun gifter sig.
nåelse av like lønn f o r kvinne som for De positiva linjer fru Bonnevie drar mann.
bli fjernet, upp för att lösa denna ständigt aktuella Frankrike og Belgia har vist oss veien konflikt, innebära både möjligheter till ved å innføre lovfestet barnetrygd for betryggande födelsekontroll, rationalise- alle lønnstagere.
Disse lands motiver for rat hemarbete och effektiv tillsyn över å innføre barnetrygd har riktignok ikke vært de netop skisserte.
De har vært, barnen.
dels å hindre at arbeiderfamilier som har Mens jeg holder På at der er i høieste flere barn enn den såkaldte normalfa- grad påkrevet å få ordnet det så at kvin- miliei (2-3 barn) likefrem skal Iide nød, nene får anledning til å vie sig helt til dels å opmuntre til øket fødselantall.
barnet i nogen måneder efter hver bar- Jeg har forsøkt å vise, slutar fru Bon- selseng, säger hon, Stiller det s i g helt nevie, at, for hele samfundets skyld må anderledes hvad det øvrige barnepass an- der til en radikal omleggning av hele går, For dettes vedkommende tror jeg kvinnens mate ä innrette sitt liv p å slik at det for det store flertalls vedkommende vil være det absolutt beste a t det blir ordnet meget mer kollektivt enn nu.
Og så kommer jeg tilslutt til en foran- staltning som det efter min mening er av helt argjørende betydning å treffe for at det skal bli mulig å bryte motstanden mot gifte kvinners arbeidsrett!
Den reform som kaldes barnetrygd ring) o g som, når den er helt gjennemført, helt og holdent vil forandre det niivmende Iønningssystem.
Efter det niivmende Iønningssystem forutsettes hver voksen manns Iønn å skulle strekke til for en hel familie: Iøn- man kan få omlagt hus, arbeidet fra å vare uløn= net dilettantarbeide til ii bli lønnet yrkesarbeide.
Denne omleggning vil samtidig åpne veien for hennes yrkesarbeide også på andre områder, på betingelse av a t Iøn- ningssystemet blir forandret.
Blandt de praktiske foranstaltninger som må treffes før der kan skaffes kvinnen en naturlig plass i samfundet.
forekommer denne mig å være helt nødvendig.
Det står for mig og man vil kanskje ved nærmere efter- tanke gi mig rett - som at denne rent praktiske reform kan vise sig å bli det nen inneholder altså foruten Iønn til den sesam som vil Iukke op til vår økonomiske person som yder det arbeide Iønnen er uavhengighet og derigjennem til vår fulle vederlag for, også det som trenges til frihet.
Två svenska novellsamlingar.
E står n Iiten jänta som heter Marry och i butik faller för frestelsen att köpa en jättefin röd k l ä n n i n g på Väster- långgatan för den svindlande summan av 37:50.
Så bjuds hon av en bekant till Reginas danssalong där hon erövras av kvällens jazz-hjälte.
Det blir slagsmål om Marry, hon är firad - som just an- nars inte varit fallet - och halvt föryrad a v segerrus g å r hon hem vid hjältens sida.
När han bokstavligen här henne rakt in i sin starka famn, så har hon ingen som helst kraft att stå emot.
» På golvet låg en liten röd klänning som en blod- pöl. » Det kommer en tid då Marry gärna vill s e sin hjälte igen; det var inget slarv, hon visste att han stod i Bröderna Carls- sons manufakturaffär och att han hette Helmer.
Men dels tyckte hon det var genant att inte veta hans efternamn, dels hölls hon tillbaka av en liten kvinnlig stolthet att det ändå var han som skulle ringa först.
S å kommer slaget.
Marry förstår att hon ä r med barn.
Nu måste hon upp- söka Helmer, det hjälps inte.
Men då har hon på gatan råkat få s e honom slu- en flicka ten intill en annan flicka klädd i blått.
Och då, nej, då kan hon helt enkelt inte.
Hon g å r först till en läkare som konstaterar fakta och avvisar - ningen.
Margit Palmær hör till dem som vill säga något med sin bok - hon sä- g e r det eftertryckligt, med hög envis röst - och rna,, måste därför tala boken från två sidor: om det hon har att säga, och - först senare - hur hon säger det.
Det ä r inte fråga om att det e j ä r en tendensbok.
Många som känt Margit Palmærs starkt radikala åsikter har kan- ske varit rädda för att hon skulle ta allt- för hårt på ämnet och ställa alltför abso- luta fordringar.
Men de ha oroat sig för- gäves.
Det är en sällsynt levande värme och en starkt utpräglad moderlighet som präglar hela boken.
Det ä r som om hon ville säga: Det ä r fel att tro att vi kvin- nor inte viii ha barn.
Det ä r inte alls där frågan ligger.
Hjälp oss i stället att klara oss ur de oöverkomliga svårig- heter vi kan råka in i och vars » skuld » vi ju i varje fall inte ä r ensamma om.
Upplys oss, hjälp OSS OSS alla, som ingenting kan och ingenting begriper.
Och det ä r ett rop som hörs!
Det kan naturligtvis vara fråga om, huruvida det ä r kontnärligt a t t skriva en hel bok där varje historia - mer eller mindre handlar om samma sak.
innan man börjar läsningen vet man j u vad som skall komma!
Men frångår man detta så måste man säga att varje berättelse för sig ä r väl uppbyggd, den ä r sedd med,, - - hennes bön om hjälp och sedan- till klara varor.
Kontrollstämplade.
» En röd klänning på Västerlånggatan, e t t stålblixtrande vasst föremål, en kista svart som jorden, det var hela historien. » - Innan Marry dog på sjukhuset utro- pade hon: » Men varför hjälper ni oss då inte?
Varför överlämnar ni allting i t oss själva.
vi som ingenting vet och ingen- ting begriper? » Detta ä r innehållet i en av novellerna i Margit Palmærs bok: Mot en ny kärlek.
Det är kanske inte den bästa eller den viktigaste av dem men lilla Marrys nöd- rop kunde sättas som motto på hela no- vellsamlingen.
Det tema som Margit P a l m e r gjort till huvudpunkten i sin bok ä r ett gammalt nytt problem som ännu står på listan av vår tids olösta frågor - fosterfördriv- - det egna hjärteblodet som hon släpper förunderligt om natten.
Efter en av dessa till.
månskensnätter annonserar hon efter » en Denna hennes bok ä r mindre självbe- ordentlig flicka » som kunde dela rum med tonad än hennes föregående, men också henne.
Flickan hette Tatti och gick på syatel- svagare.
J a g vet inte om j a g hedrar mig, men man har intrycket av a t t Agnes Kru- je.
När flickan försvunnit med sitt » Hej! » senstjerna här - som så ofta är fallet om mornarna så » fyllde detta rop rum- med de s. k. arriverade konstnärerna - met som om en brusande våg från havet snarast har samlat ihop litet saker som rullat in och icke kunde lägga sig till hon redan » haft » för att det skulle bli en vila ».
Tatti hade fästman och han fick bok.
Och just en novellsamling ä r kan- komma upp och hälsa på någon gång i ske det mest krävande av allt.
ingen- all ärbarhet i Almas och Tattis jungfru- stans fordrar man en sådan psykologisk liga boning.
Han hette Gustafsson och skärpa, så fin konstruktion och en sådan liknade en yngling som Alma en gång klarhet formen som av en novell, som känt i tidernas morgon.
Nu började en ny tid för Alma.
Hon upplevde något - skrivs för sin egen skull.
i.
.
1 Agnes Krusenstjerna kan skriva, det ä r inte frågan om den saken.
Hon har ett bildspråk som kan tjusa och förtrolla Man behöver bara ta bokens första me- ning: » Mitt i oktober brusto ett par da- g a r fram likt gula fuktiga rosor i en re- Eller när hon dan härjad trädgård,.
längre fram i boken liknar dagarna vid » glupska små g r å vargar ».
» De ha en upplevde i andra hand.
» Hela dagarna strömmade den unga flickans kraft över henne.
Lämnad ensam smög hon sig * * in i garderoben och smekte med fumliga E händer klänningarna som hängde där.
a Det glatta silket spratt som levande hud under hennes beröring.
Långa stunder T orimlig aptit, de där vardagarna,.
Men ibland kan hennes skildring bli för späc- Det blir kad av sinnenas förnimmelser.
för mycket » dunster » - antingen det nu ä r av kaffe, får eller lök, och ibland få de döda tingen spela en alltför verksam » Snön roll i människornas stämningar.
gråter tårar » t. ex. Eller » vadet bevittna- des av en rad allvarsamma flaskor, vilka, raka som soldater i ett led stodo i givakt men i Bilden ä r bra på hyllorna,.
det sammanhang det kommer har man a t t han var så l i k hennes egen ungdoms älskade, tog på glaset som om det kun-, nat värma henne. » Men det varade inte länge.
En kväll till a slukade hon också med blickarna gossen G på fotografiet, grät över honom därför F fann hon Tatti i portgången med en an- nan ' m lång mörk herre med små svarta koketta mustascher, ej alls l i k Gustafs- - son.
» Tatti borde skämmas », sade Alma, och nu visste hon att hon äIskade Gustafsson liksom hon älskat Tatti.
Kort därefter flyttade Tatti, hon ville inte kän-.
na sig övervakad.
Alma satt kvar, en- snarare intrycket a v a t t författarinnan sam och gammal, det var inte bara vår- skrivit det just för att bildleken roat hen- skymningen som gjorde henne blek om ne, inte för att den var nödvändig i sitt kinderna.
» Hon förnam det som om blo- det, som en lycklig tid dunkat så hett för - sammanhang.
och återgiven med Ett par av novellerna äro svaga, man skulle önskat att de ej varit med i sam- lingen, på samma sätt som man ibland kan önska att en målare ville låta bli att försöka fylla ut en utställning genom att ställa ut alltför obetydliga detaljstudier till ett större arbete.
Så känner man för novellen » Mot våren ».
Den kunde vara ett kapitel, eller tjänat som studie till en * roman.
Lösryckt blir den intresselös, även miljön - förnäma släktingar som Agnes von Krusenstjernas bok » En ung samlas kring ett arvskifte - ä r ganska dam far till Djurgårdsbrunn » ä r a v helt utnött.
En av de bästa återigen ä r DI annat slag.
Vid jämförelse (man vet att andra hand ».
Den handlar om en liten det ä r något galet i lusten att vilja jäm- f. d. frälsningssoldat som på gamla dar föra, men man ger dock.vika för den!)
dragit sig tillbaka från Strid och Blod så faller huvudskillnaden genast i ögonen.
och just skall försöka återhämta sig från Agnes Krusenstjerna m å l a r blott ».
- en operation.
I den overksamhet som » SA jag målar, donna Bianca, ty det roar hon alls ej ä r van vid, grips hon av en mig att måla så. » Hon ä r typisk för be- besynnerlig oro, hon märker att vårkväl- greppet l ' art pour l ' art, även där det ä r larna är ljusa och att månen skiner så oförvillade ögon d i g vår ».
» Vår dagliga kärlek ».
Gripan- de i a l l enkelhet ä r » Den sjunde ».
Och även om man kan säga att motivet är monotont, så ä r miljön i stället så myc- ket mera omväxlande.
Livet leker sin hårda lek såväl med kvinnliga docenter som med Lumplisa i Rålösa.
hennes öron, krympt ihop och stelnat i något gömsle av hennes kropp., Till de styvare i novellerna hör också » Madame Boucs kärleksmåltid », en ma- kaber historia om hur starka lidelser släckas i mat och vin.
Dit hör även » Var och en sitt eget yrkes, som ä r en varia- tion av frälsningssoldaten Alma, svenskan Johanna Stuns som luras av parisiska ungdomar, en händelse som dock, trots bedrägeriet blir till en upplevelse för hen- ne.
B a r a i namnen, det svenska tunga » Johanna » och » Jean et Jeanette », ligger en värld av skillnad.
Agnes Krusenstjernas vackra svenska språk har så ofta talats om a t t man inte behöver påpeka det om igen.
Men just därför att hon kan så mycket, vill man ställa fordringarna högt.
En novell ä r dock icke detsamma som veckomagasi- nens short stories.
Elsa Björkman-Goldschmidt.
.
* av guld i Delphi och blev så rik på sitt o m kvinnorörelsen.
Men om vi bortse från mer eller mindre äventyrliga teser om rytmen i kvinnans (Forts. fr. sid. 1.)
historia, och hålla oss bara till den tidiga ström drar upp och på vars hittills högsta tor Wahlström motiverat denna sin sats: och sena medeltiden och renässanseii som punkt hon ställer de unga av i dag.
» så länge den fysiska styrkan ännu ä r doktor Wahlström gör, kan man sätta Då i litteraturförteckningen endast den huvudsakligaste faktorn ifråga om ifråga hennes snabbmålning av kvinnans Olive Schreiners och Matilde Værtings rättens uppehållande inom ett land, kan ställning före upplysningstiden.
Doktor böcker äro upptagna av dem som kunde man icke begära att det fysiskt svagare Wahlström kallar sina citat från Ter- tullianus och framåt muntrande.
J a g tyc- komma ifråga, får man heller i n g e n klar- könet d ä r skall anses vara av någon ker för min del a t t de äro ur psykologisk het i spörsmålet om det ä r efter grundlig större betydelse för samhället,.
synpunkt oriktigt valda och framför allt bli de obegripliga om man icke ger dem kritisk prövning som doktor Wahlström deras bakgrund.
När doktor Wahlström tro att något profe- beslutat sig för att ignorera den nya te- längre fram citerar greve Eric Josias sen.
Den ä r dock så fascinerande om tiskt,och heligt utmärker Sparre, så talar hon om att hans kvick- inte annat, a t t en kvinnorörelsens histori- heter om krinolinerna i riksdagen ytt- ker nästan måste förklara varför hon i rades på grund av Borgs rösträttsmotion.
detta sammanhang bortser från densam- Månne icke?
Har inte rätten, där rätt När hon citerar giftigheterna och gro- ma och oförändrat fasthåller vid den funnits, alltid haft sitt starkaste stöd i dorna från Uppsala universitet om kvin- nor som vilja göra akademisk karriär, historiska syn som bildade rösträttsrörel- människans fruktan att kränka den gu- sätter hon samman dem med Elsa Eschel- sens teoretiska bas för trettio år sedan.
domliga lag och den Gud som stod bakom sons namn, hennes begåvning och öde.
ritten?
Och har icke budet att vörda Hon kan invända att kvinnornas om- modern, den livgivande, ingått i rätts- När hon citerar postmästarnas uttalan- stridda ställning i tidigare kulturer - medvetandet och omgivit henne med den den om kvinnornas bristande rådighet det är i n t e bara fråga om matriarkat i gudomliga lagens skydd?
Är inte före- berättar hon att de fälldes med anled- ning av kvinnornas försök att göra sig primitiva stadier utan om kvinnovälde i ställningen om det svagare könet av se- kompetenta till högre befattningar i ver- nare datum liksom uppfinningen att fästa fulländade kulturformer - ingenting har något förnedrande vid det skydd som bör ket.
Men Tertullianus får stå där med med den moderna svenska kvinnorörel- ägnas modern och den potentiella mo- sitt utrop om kvinnan som porten till sen att göra, den vars samband med in- dern och att i detsamma finna en före- helvetet utan att doktor Wahlström ur sitt vetande ger oss bakgrunden till det- dustrialismens och demokratiens uppsti- vändning för att stänga kvinnan ute från Den arbete och inflytande?
För en oförvillad samma.
På så vis ser det ut som om han gande linje hon så klart påvisar.
blick äro j u kvinnornas fysiska presta- helt lugnt konstaterade en allmän sats i invändningen vore också avgörande, om tioner, ehuru annorlunda än mannens, stället för att han talat i affekt.
J a g inte doktor Wahlström själv med nyss fullt jämförbara med dem och man kan skulle gärna viija veta vad och vilka han citerade sats själv gått så långt tillbaka snarare tänka sig forna tiders män im- tänkte på.
Jag har valt mellan hans som t i l l k v i n n a n s födelse i historien och ponerade av kvinnans oerhörda biolo- hustru, som han lär ha varit svartsjuk sen med några utplockade citat g i v i t en giska karriär än gråtande krokodiltårar på, mellan d e stora kurtisanerna vilkas med Nemilof och skyddslagstiftarna över välde inte låg längre tillbaks i tiden, än föreställning om den mellanliggande pe- hennes biologiska tragedi.
Tacitus grep att det kan ha varit aktuellt i hans med- rioden såsom en tid av kvinnoförnedring väl inte alldeles ur luften sin gamla, oss vetande och till och med kvinnorna i den t mot vilken den svenska så kära sats om germanernas hållning sekt som han Slöt sig till, montanister- kvinnan först opponerade genom s i n re- inför sina kvinnor: » de tro att något pro- nas, emedan dessa kvinnor ju fingo döpa fetiskt och heligt utmärker kvinnorna och och utdela nattvarden och predika.
presentant Fredrika Bremer.
Se nu i vilket trångmål doktor Wahl- att man därför bör följa deras råd och Med fyra rader i inledningen har dok- akta på deras svar ».
ström lämnar oss.
Var porten till hel- » De kvinnorna ».
på de nya murarna följande inskription: » Alexander förstörde dem, men Phryne, hetären, uppbyggde dem ».
Eller v a r det profetissorna i hans egen sekt, Priscilla och Maximilla som retade honom?
Först om man berättar vilken ställning kvinnor- na hade på e t t tidigt stadium a v den kristna kyrkans historia, blir det förståe- ligt varför kyrkan på 300-talet » kommit så långt i rädsla för kvinnoinflytandet » enligt doktor Wahlström, » som till att dikta in (nedsättande) sagor i evange- liet om dem ».
Inte alla elever som skola göra extra arbete och inte alla andra läsare av dok- tor Wahlströms bok kunna sätta hennes citat i sammanhang med en rädsla för kvinnlig dominans i privatlivet och det allmänna livet.
Men doktor Wahlström kunde själv ha gjort det å t oss med Off- rande av en sida eller två och sålunda gjort rättvisa å t Tertullianus och hans eftersägare likaväl som å t professorerna i Uppsala och generaldirektiiren och hans män i postverket samt länkat ihop dem i samma grupp.
Kvinnorna ha trots histo- riens växlingar ett förplik- tande och stort förflutet.
Eller också kunde hon ha gjort ett hel annat urval ur historien.
Hon kunde ha berättat om d e lärda abbedissorna, om de stora kvinnliga reformatorerna och mystikerna inom kyrkan och deras sköna vänskapsförhållande med de manlig: själsfränderna, om de lärda kvinnlig: professorerna i latin, i medicin och astro- nomi till exempel, och hur det kunde hända att den ena kvinnliga professorn invigde den andra till hennes ämbete med ett tal som var sådant vältalighets- och lärdomsprov, att de församlade lärde hänfördes därav.
Eller om de stora re- gerande drottningarna såsom Isabella och Elisabeth.
Och varför inte ta som sym- bol i stället för Tertullianus den store spanske mystikern och diktaren Juan de ' la Cruz som först knäböjde för Sancta Teresa, grundarinnan av den reformera- carmeliterorden, och sedan när hon knäböjde för honom med sina nunnor, gav.
henne sin prästerliga välsignelse?
Allt detta hade författarinnan så lätt kun- nat göra, eftersom hon liksom Ellen Fries insett att även de närmare århundradenas dokumenterade historia får bättre balans om man drar fram undangömda kvinn- liga gestalter och omvärderar andra.
Ur doktor Wahlströms egen översikt framgår ganska tydligt att de positioner tidigare generationer vunnit åt de unga nu äro hotade.
Det faktum bör man inte fördölja för dem.
Men man bör också visa dem att inte ens i de för dem mör- kaste tiderna ha kvinnorna gett sig helt eller kunnat stängas inne i sin så kallade värld.
Det ungdomen nu behöver är sti- mulans.
För min del tror jag att det får den bäst genom att ställas inför ett för- pliktande och stort förflutet.
(Forts. i nästa n: r)
Det märkliga valet Ragna Ljungdell: Från Riddarholmen i Finland.
till Kronstadts redd.
(Forts. fr. sid.
1.)
självständighet.
Landets högergrupper lånade.
villigt i dessa, som andra riksan- gelägenheter sitt öra till viss ringaktning för laglighetsbegrepp, j a, sin förståelse Det finska folket låter sig icke förvillas av nationalis- tisk hets för laglighetsbrott om det gällde ernåen- V i n s t e r n a inhöstades sålunda förutom de av vissa politiska syftemål.
Därmed tog högern avstånd från gängse väster- av småbrukargruppen, föga aggressiv i Det språkfrågan, av socialdemokraterna, som ländsk högerpolitisk uppfattning.
förefaller oss sålunda, som skulle en hö- även räknar med svenskspråkig represen- tation och av det finska framstegspartiet.
gerpolitisk riktning i Sverige, för att taga Socialdemokraterna deklarerade kort före ett för oss nära liggande exempel, icke valen sin absoluta neutralitet i nationali- kunna förenas med den laglöshetsuppfatt- n i n g, som i vårt lands högerkretsar ofta tetsfrågan, och det finskspråkiga fram- kommit t ill alltför extrema uttryck alltse- stegspartiet har sedan gammalt visat sig dan Lapposommaren 1930.
F i n l a n d har språkligt tolerant.
Det märkliga är så-, på den grund uppkommit den märkliga si- lunda, att Finlands folk, med sitt dock tuation, att det blivit de vänster- och erkänt hetsiga temperament och sin radi- framstegsbetonade partigrupperna, social- kala mentalitet, icke lystrat till diktatur- demokraterna och framstegspartierna, vindarna från öster och söder, utan fast- som kommit att slå vakt kring laglighe- mer tydliggjort sin önskan om att få leva i slutet av juni i lektionsrummen på Hit hade en ödets nyck sammanfört tre unga kvinnor från olika land.
En tyska, som a v underliga omständigheter drivits över till Sverige, en svenska och undertecknad från Finland.
Tyskan kunde som socialdemokrat e j tän- ka på att nu återvända till Tyskland, där hon ej heller hade några anförvanter och hon uppbjöd alla sina krafter för att här finna någon existensmöjlighet.
Vi hade aldrig sammanträffat förut.
Om några timmar skulle v i slungas åt var sitt håll igen.
Vi talade om den unga tyskans be- lägenhet, om tidsläget över huvud taget.
Orden föllo stilla och avmätt med det pressade lugn.
som vittnar om svårigheter, vilka just hålla på att genomkämpas, vilka ä n n u ej bära det övervunnas och bakom- D e t var en morgon ett av de små A.
B. F. i Stockholm.
turen kargare, marken mera sandhiinden och landskapet antar alltmer denna svår- definierbara men omisskännliga prägel, som ä r egen för Karelen.
Genom Raivola.
Edith Södergrans hembygd, och Terijaki vidare till en ort en mil från ryska grän- sen.
Folkelementet i kupén blir små- ningom annorlunda, sorlet tilltar, ryskan överväger allt mer.
Man finner det egent- Iigen absurt att inte resa vidare.
Att inte till räckan av de fyra städer man nyss passerat foga som slutpunkt ännu en, den intressantaste: Leningrad.
tens och det demokratiska folkstyrets enligt en fortsatt folkstyrd statsform på liggandes patinerade prägel.
Någonting positivt kunde vi inte komma till., Och ideal.
Den socialdemokratiska partigrup- grundvalen av lagbunden samhällsrätt.
dock: när vi tryckte varandras händer till pen i F i n l a n d har alltsedan frihetskriget Folket har vidare visat sig äga urskill- avsked, kände åtminstone jag något av 1918, då den gav uttryck för en i sitt ning nog, att vid inval av folkrepresen- den lyftning man förnimmer, då man slag laglöshetsbetonad politisk vänster- a r a r klangfärgen mörkare och dju- H ä r är än i de nejder varifrån jag kommit.
Här är allt en blandning av ryskt och karelskt.
Alla dessa orter vid Finska vikens in- nersta kust bära ännu prägeln av sin välmakts dagar, då de voro sommarför- orter till tsartidens Petersburg, på vilken de byggde hela sin existens.
Vid sidan av d e illsluga karelska bondtyperna gör sig det ryska inslaget starkt gällande.
På ömse sidor om landsvägen som, kan- tanter i rikets politiska forum, icke låta snuddar v i d ett hemligt livs- och kraft- tad av härliga tallar och lövträd, följer sig ledas av enbart nationalistiska syn- centrum.
Det kan omslutas av några människor vid ett tillfälligt möte, det terländska socialdemokratiska uppfattnin- punkter, oaktat nationalitetsfrågan nästan kan plötsligt viska i ens öra var som helst till osundhet infekterat landets andliga - när som helst.
Men sällan kan en flik gen om en lagligt värnad demokrati.
N u framvisar folkets vilja genom valre- l i v över huvud sedan länga tider tillbaka.
av dess väsen fångas i en formel eller om ock blott bristfälligt fixeras i ett po- sultatet av riksdagsvalet i Finland detta men slår vakt om lagbun- sitivt yttre resultat.
Och det ä r kanske A r, att folket reagerat mot laglösheten i inte heller alltid nödvändigt. '
varje form, även den av högern utbasu- den samhällsrätt.
Stockholm låg vänligt och inbjudande i aftonsol samma kväll, då jag reste.
Det nerade samhällsbevarande statsform, som Det svenska valförbundet har genom var som om staden ännu velat ge mig kunde utvecklas, enligt högern, även i viss mån oberoende av landets nuvarande valresultatet avspeglat dessa samma syn- som en hälsning på färden e n fläkt av det lagar.
Ehuru Iandets högergrupper där- punkter.
Högergruppen inom folkpartiet, ljusa och f i n a den skänkt: de vänliga, som första gången gav sig tillkänna vid hjärtliga mänskorna på stranden, solre- med visat sig ha reagerat mot den väl 1930 års riksdagsval i Lapporörelsens flexerna som spelade över de brokiga, av rikliga lagproduktion, som faktiskt ägt regnskuren nytvättade husgavlarna på rum efter Finlands självständigblivande, tecken gentemot folkpartiets fraktionsfria Söder.
Känslan av uppbrott från allt såsom ett uttryck för alla de sociala re- tidigare representation, hade n u att an- detta som redan hunnit bli mig vant smäl- formkrav, som riket eftersträvat även un- teckna en mandatförlust av 50 %.
Där- te samman med undran inför det kom- der den ryska t i d e n, men a l d r i g emot hade den fraktionsfria, eller gent- mande och tog för m i g form i den sista emot högergruppen mera centerbetonat synbild j a g medförde från Stockholm: verkställa, fingo dessa högergrupper, den Riddarholmskyrkans genombrutna torn, gamla finska högern i valförbund med inställda folkpartirepresentationen att v i d som stod mjukt, nästan bedjande mot en det s. k. fosterländska folkrörelsepartiet detta riksdagsval anteckna vinster, medan mörk oväderssky och smälte samman med stranden tätt åt Terijaki - inne i sko- gen - överallt träffar man på halvt för- fallna, igenspikade villor, vilka ibland ännu förvaltas av en villavakt för en frånvarande eller längesen försvunnen ägare.
Ibland har ägaren slungats hit tillbaka.
som en spillra från landet på andra sidan, där han ej mer har hem- ortsrätt.
Många skiftande, upprivna män- skoliv ha kommit till ro här i skenbar händelselöshet för en tid åtminstonde.
Här ha o c k s å Ilja Rjepin och Leonid Andrejew dött.
Och där - endast några kilometer längre bort - går denna underliga gräns mellan två världar.
På finska sidan lig- ger den gula plagen rätt tam och över- given i solgasset, På ryska sidan en stor badort, vars ljussken oroligt blinkar om kvällarna.
Det är som om det febrila tempot därborta fortplantade sig vidare i vågor, låge som en ständig slöja av fabriksrök över horisonten.
När det är lugnt höras de otaliga fabrikssignalerna emellertid n u anteckna förödande man- den svenska viinstergruppen i avsaknad den.
datförluster Icke ens d e äktfinska fan- av ett verkligt bärande politiskt namn, öljande morgon i Åbo.
Torr, tråkig farerna ha k u n n a t rädda partierna från fick in sitt enda mandat i riksdagen såsom Till min känsla av vantrevnad detta nederlag, oaktat dessa fanfarer ut- tidigare.
Svenskarna undkommo sålunda bidrog denna gång främst de grymma, fa- basunerats även av den folkets andliga förluster och inkommo med 21 mandat av natiska valplakaten som redan vid de ledning, som universitetsprofessorer dock riksdagens tvåhundra, såsom senast, då första stegen på hemlandets jord överallt från Leningrad och Kronstadt ljuda med långa utdragna toner över havet kl. 7 på morgonen och till frukost kl. 1 1.
Aero- planen likna flugor, krigsfartygen röra sig av och an som små prickar med rök- svansar efter och lägga ut måltavlor, vil- ka stå som vita, fyrkantiga skrivblock Ett större antal skrek emot mig.
Per järnväg till Hel- utgöra universitetsprofessorer som till ett mandat förlorades sitt förfogande hade bort k u n n a räkna svenskar än någonsin tidigare ha emel- singfors.
Efter några timmars uppehåll med tusentals röstberättigade och natio- l e r t i d otvivelaktigt v i d detta riksdagsval där vidare till det östra gränslandskapet: Karelen.
Från Viborg österut blir na- nalistiskt upphetsade studenter och ett givit socialdemokraterna sina röster, det- otal nationalistiskt formerade akademiska ta för att förhindra politiska konjunktur- organisationer.
Högerns representation i vindar i diktaturens tecken att anställa trängdes om plats på den fylliga valse- deln, har ingen erhållit folkets intresse riksdagen minskades sålunda med en fjär- förödelse i riksdagens forum.
mot synrandens rökiga blå.
Här på finska sidan vandra badgästerna i sakta mak ner till strandkasinot för att dansa och bada.
I sensommarkvällar spelar strål- kastaren från Kronstadt oavbrutet över havet, stannar ett ögonblick över plagens gula sand och innesluter liksom hånfullt uppfattning, alltmera närmat sig den väs- kunnat Följande kasinot med de dansande paren inom sin ljuskägla.
i tilräckligt hög grad för a t t ens kunna Det är ett suggestivt landskap.
Natu- få in någon enda representant i riksdagen.
ren har förenat sig m e d det av mänsko- dedel, det finskspråkiga samlingspartiet och den fosterländska folkrörelsen till- Valet var ett lyckligt val.
samman mistade tio, agrarpartiet sju A v de vid dessa riksdagsval talrikt Det förefaller diirfor, som skulle de gam- händer gjorda till en brokig men starkt framträdande nya politiska nyanser, vilka la partigrupperna alltjämt bibehålla sin verkande helhet.
Den väcker reflexioner varje s t e g.
» det underliga, under- auktoritativa makt över folkets sinnen, på mandat!
vid samma gång detta skulle tyda på ett folkkynnets i Finland balans, vilket icke genast låter sig lockas av nya politiska locktoner, vare sig dessa lånats från öster eller söder.
liga havet » mellan finskt och ryskt.
Olikt andra hav j a g sett.
Det ä r väl molnen och karaktären hos de omgivande stränderna som vållar olikheten.
Det fordrar en ut till sig, vill inte giva sam- ling och ro till något annat, pockar med Ingenting synes i själva verket mera sitt brus natt och dag.
Ibland ligger det eftersträvansvärt för Finlands folk i detta som smält tenn under hotfullt mörk him- nu, än en verklig arbetsfred, ostörd av mel.
Stundom mot natten, då fabriksrö- Till våra halvårs prenumeranter!
I stället för den sedvanliga giroblanketten be vi att på detta sätt få påminna Eder om halvårsprenumerationen på Tidevarvet och emotse tacksamt prenumerationsavgifterna.
nationella irritament, som alltför s t a r k t ten.
upp ur havet med sin kyrkokupol och sina fabriker liksom tecknade med vit av nationella rättigheter.
och över huvud krita mot en blå åskvägg - självlysande alltför mycket leda bort uppmärksamheten och overklig.
som sagans sjunkna stad.
Kuokkala i juli 33. från de viktiga politiskt ekonomiska dags- Tidevarvet kostar från den 1 juli till årets slut dagsgrupps krafter endast vid försvaret Kronor 3: 25 Avgiften insändes bekvämast pr giro till problem, som för övrigt äro gemensamma Ti d e v a r v e t s e x p e d it i o n för hela världen.
Riksdagsvalets utgång hetecknar därför en folkets tillfredsställande omdömesgill- STOCKHOLM 2 Vårt postgironummer är som förut I544 het och lyckliga klarsyn i dessa angelä- genheter.
I Märta Schulz-Cajander.
Tvätt ............................................... ...
.
....
...
.
....
.. .....
...... Kahns Tvätt Tvätt, och mangling 45 öre.
välgjort arbete.
Hämtas.
Gyllenborgsgatan 8.
Telefon 53 71 20.
