# ID: svediakorp-per3631
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1933
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,038
# sentences: 582
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


V a d har hänt?
MIDSOMMARN HAR G A T T FÖRBI och något av det efterlangtade regnet har sommarens har h u n n höjdpunkt i t komma betecknats I Stockholm av en mängd svenska, nordiska och inter- nationella kongresser, vilkas flaggor och deltagare man stöter på i stadens olika horn och dessutom de sedvanliga myc- ket valkomna små skolbarnsprocessioner- na från landsorten.
när detta läses IKSDAGEN HAR formellt avslutats, I enlighet med ett av dess senast fattade beslut har K Maj t tillkallat de s k radiosakkunniga med uppdrag att utfora den av riksdagen önskade allsidiga och förutsättningslösa utredningen, utan närmare direktiv.
Bland de sakkunniga tillsattes motionaren, hr Ruben Waqnsson Om Veckovakten skulle uttala ett önskemål ifråga om radions verksamhet skulle det vara dels något mera vägande program under rubriken underhållningsmusik, dels att de ofta icke alltför vacktrt Iäsande manliga- rosterna någon gång blandades upp med en kulti- verad och läskunnig kvinnostämma.
Som efter alla tecken att döma verkligen går att komma over.
Pier Elin Wägner: Broar utan murbruk.
Kring Rompakten.
Rom i juni 33 Italiens storre vanlighet mot Frankrike et brukade sägas: bara Frankrike beror i icke ringa grad på jouvenel Den- och Italien bleve bättre vanner ne intelligente politiker är mycket ärelys- bleve det storre lugn och fred i Europa.
ten Han ville, kosta vad det kosta ville, Nu äro de bagge länderna hattre bverens hembära en seger.
Han har ej Iämnat ett an på mången god dag.
Men nu är det enda tillfälle ospart, e] en enda vag oför- D R v ÄRLDSKONFERENSEN ARBETAR på men några påtagiga resultat har ännu inte vunnits Men den ameri- kanske experten, mr Moley, har kommit Han kanske kan ändra saken.
Gudro: Han har dessutom från sin Rom- ej heller bra.
T y nu är Tyskland miss- sökt nöjt och besviket och hotar halvt o m halvt vistelses första dagar fascinerats av att e j signera den nyligen ratificerade Mussolinis egendomliga personlighet så Rompakten.
starkt, att den franska pressen ej haft så Ingen vågade tro, då Henry de Jouve- alldeles orätt nar den ibland i missnöje ambassadoren an- nel sändes t i l l Rom for att närma Frank- över den rike och Italien, att han skulle lyckas klagat honom for att vara mera mussoli- med sin uppgift.
Och framforallt i Tysk- nian an någon italiensk fascist.
land var man givmild m e d s k a d e g l a d a Jouvenel trodde på Rompakten från E försäkringar- om att » den högst speciella missionen, skulle totalt gå I kvav S å kom Hitlers seger och en och annan n ständig oro, det är vår vasterland- sen på rotlöshet och fattigdom a t t man klarsynt fransman sade genast: nu blir ska arvedel.
Men det är skillnad på måste ha en förändring till varle pris det storre chanser for Jouvenel Sedan den oro som blir då uttianta livsformer och urvaxta åskådninqar skola bytas mot nya, eller då, som nu, vasterlandet I ner- vos svaghet over svårigheterna börjar Det är fruktansvärt för människor, då de- började judeförföljelserna Och därpå ras liv måste förflyta under en ständig flögo Dollfuss och Göring till Rom osäkerhet som gör det omöjligt för dem Och resultatet!
Det är det att, då att planera ens för barnens framtid.
Kom- Mussolini någon timme innan Rompakten uverge det relativt nyss päheqynta expe- mer därtill sysslolös shet och oro för de ratificerades inför senaten redogjorde för TVECKLINGEN I TYSKLAND går rimentet a t t låta sina medborgare leva mest primitiva behovens fyllande, då blir dess tillkomst och betydelse, uttalade han naste sensationella sin odeshestamda händelsen bana är att Den tysk- se- fritt och fritt styra sig själva på eget inte friheten mycket vard i w n h l i c k e t sis om Frankrike med en hjärtlighet som Det är förödmjukande a t t det inte finns kom åhorarne att baxna.
Och då nu den nationella partiet har upplösts och Hu- ansvar.
genberg inlämnat s i n avskedsansökan till Tiden byter onskningar, men inte för tillräckligt av intelligens, mod och energi österrikiska pressattachén arresterades I regeringen.
Strax därpå meddelas att att de gamla är uppfyllda, och ideal, men I v ' irlden till att reda W P den efter kri- Berlin lat han fascistpartiets eget blad tyska statspartiet aven upphort att exi- inte darfor att de förverkligats och så vi- get tilltrasslade situationen.
Men behöva Popolo d ' ltalia taga Österrikes försvar på stera Centrum är alltså för närvarande sat sig otillräckliqa Och av sina rättsbe- V I gå så långt I slälvplågeri att VI till ett satt som icke tillåter något tvivel det enda politiska parti i Tyskland som f i n n s kvar vid sidan av nationalsocialis- grepp sållar den inte bara bort det till- straff döma 054 friheten förlustiga och gå Italiens mycket bestämda avsikt att stå upp for österrikisk självständighet gent- ue tysknationtila ha varit trogna fälliga u d i tidsbundna utan men den kar- in under diktaturens lyckad?
men Vi kunna inte söka tillbaka till gamla emot alla tyska wergrepp.
bundsfövanter åt Hitler, genom hela sin na som var ett evigt varde.
antidemodemokratiska politik och inställning.
Det lättsinne varmed människan slarvar tider och formler.
Den amerikanska fri- Deras nederlag är emellertid nu fullstän- bort sina dyrbara förvärv är fullkomligt hetsdeklarationen om varje manniskas digt Det kan man kalla en politisk fel- otroligt.
Vi sågo nyligen under kriget rätt a t t söka sin utkomst och lycka täcker rakning hur farligt det var att upphava de osynli- inte våra behov, ty VI veta att den enskil- ga lagarna såval som de lagfästa regler- des frihet och lycka måste in under storre na for mänsklig samvaro.
Alen när nu sammanhang.
Vi få erkänna att vi tagit diktaturen kommer i det ena landet efter demokratin alldeles for ytligt och litat for det andra, ha inte ens vi I Sverige, som be- mycket på kraften 1 författningsreformer- finna oss på något avstånd, så pass for- na.
Vi få fortsatta självstyrelsens ex- U om den dar lördagmorgonen då MacDonald kom till Rom och franska och tyska am- bassadorerna ett par timmar dessförin- nan fick Mussolinis första paktforslag sig överräckt.
D.
Y.
S. avsåg genast alle- handa ingalunda oviktiga förändringar, de där skulle taga udden framförallt av italienska revisionisträvanden, men trod- de i alla fall på paktens huvudprincip: understrykandet av staternas hierarki och bildandet av en slags » de fyra storas, » overstyrelse ovan de andra.
Jouvenel arbetade följaktligen for pak- tens antagande och med en energi och en djärvhet som till sist besegrade alla hinder.
Att den franska regeringen över huvud gav honom befullmäktigande att ratificera berodde på att ambassadoren satte allt på ett kort och med en i diplo- (Forts. å sid. 6) Inför diktaturen.
V a r stå kvinnorna?
" Kvinnornas parlament "?
Vår tids diktaturer.
Efter ett föredrag vid Fogelstadför- bundets årsmote Av Dr L y d i a W a h l s t r ö m.
Den amerikanska, ministern Köpenhamn Mrs i Ruth Bryan Owen, har ock intervjuats av som Lis Tørsleff nande kvinnofrågor.
Kring två böcker om Tyskland.
Av J a n - E r i k Holm.
Fichte, Hitler och Böök.
Av f i l kand T orsten Hamrin.
Frida Steenhoff s k r i v e r om Fia Öhmans senaste resebok och Tiggarnas läger i Bombay.
Från folkbildningskonfe- rensen i Stockholm.
Vad gör världen med sin arbetslösa ungdom?
Internationella kvinnokonferen- s e n s konserthusmöte.
m i g a av overblick och distinktion, att vi se vad det är för dyrbara och oersättliga varden som äventyras med alla kränknin- gar av hemfrid, av mänsklig frihet och vardighet och genom upphavandet av allas, även brottslingens, rätt att rannsa- kas efter lag, försvara sig och dömas oväldigt.
Med falska analogier: » när man hyvlar blir det spånor », eller: » vid opera- tioner måste man gjuta blod?, tror man sig ha ursaktat och forsvarat vad som i själva verket a r en krankning av den dyrt forvarvade principen om den enskilda manniskans varde.
Sedan är ju gardet uppgivet och de regler for sammanlevnad mellan manniskor som göra denna så pass möjlig som den är, ha till omätlig skada periment på ett grundligare och djupare ogelstadförbundet hade v i d sitt års- sätt Är den fria sammanlevnadens pro- möte i midsommar på Kvinnliga blem olösligt, då ve oss manniskor, men V I ha ingen anledning att säga det, innan Medborgarskolan vid Fogelstad tagit UPP vi experimenterat ut dess teknik, dess den mest brännande fråga till vilken ar- möjligheter, dess hemligheter Vc ha ännu betande och slälvständiga kvinnor just F ratt att tro att det frivilliga samordnandet nu har att ta ställning: manniskor emellan kan lyckas, att man kan ta ut av kollektivismen allt den kan Inför diktaturen- Var stå kvinnorna?
ge av styrka, trygghet och lycka utan att behöva gjuta ihop människorna med ter- T i d e n har, som rektor Honorine Her- ror, bedöva dem med propaganda och melin uttryckte det i sitt hälsningstal ' till trötta ut dem med exercis.
D e gamla ro- Fogelstadförbundet, bestämdare an nå- marna må vara våra förebilder, de som gonsin skrivit sin egen utmaning till oss.
spände stora valv, dar löst hopkilade ste- Det är inte fråga om annat, än att dikta- nar vila i en underbar jämvikt, så länge turerna kräver trägen och Iivaktig verk- samhet.
Men kvinnornas uppgift måste ingen sten tas bort.
Vi kvinnor borde, om vi hade blick for vara att ständigt bryta sönder stelnande Det är ofrånkomligt att den folkliga våra intressen, akta oss for att låta oss former och förtryck och få i n kontakter- sjalvstyrelsens idé var ofullkomligt ut- ryckas med av diktaturens idé och borde na med det gällande Iivet.
I den verk- försvagats.
tryckt i verkligheten och att det Var reagera häftigt mot att man bryter mot samheten, sade rektor Hermelin, tror j a g mången gång dåligt med individens frihet de tabun, som skydda den mänskliga in- att allt vad diktaturer heter ständigt hind- och okrankbarhet.
Men det var ända en tegriteten, bara darfor att revolution rar och förlamar oss, vi måste därför standard V I hade att leva upp till Att manniskorna söka något nytt, be- höva det och äro i v r i g a att anamma vad som helst som innehar en forandring, for- v3nar kanske inte Man kan bli så utled- skulle ursakta allt.
ansvar som vilar på kvinnorna och en villa att sätta in aktivitet och målmedve- tet arbete på frihetens och rättens försvar och bevarande.
Denna linje blev inledningvis mycket klart och uppfordrande formulerad i frö- ken Elisabeth Tamms anförande Om vår väg.
v ' måste, sade hon, gå denna vag vare sig vi vill eller inte.
Det politiska den stora skillnaden som kommit efter den kvinnliga medborgarrättens införan- är de.
Men här fordras inte den k v i n n l i g a vekhet, som a1ltid kommer att Vad] a till våldet om beskydd Det kräves i stallet mod och eld och hanforelse.
Låt oss dur- för samlas till orädd strid även med utsiktrn att misslyckQs Vi k a ~ misslJ ' c- men saken ar för den skull icke Säkerligen är det en var] e dag och år saka oss vagar för en kas oklar offervilja som drivit många tyska kvinnor att offra de rattigheter demokra- tin vunnit At dem.
Och man kan ha rätt (Forts. å sid.
6.)
Läckert och hälsosamt är smörgåsbrödet U P L A N D S K U B B E N I h y g i e n i s k f o r p a c k n i n g hos E d e r handlande.
Undvik efterapningar!
Begär utfryckligen delen unga och yngre kvinnor, på den fråga som tiden själv ställer till dem?
Diskussionerna, som fördes från olika utgångspunkter Om demokrati och dikta- tur, lade dagen en samlad känsla av de ' u p I a n ds k u b b e n!
förnyad och effektiv aktivitet och som omöjlig.
kanske ensliga utposter höja våra sym- Betydelsen av den enshildes hållning boler på de olika platser, där livet ställt och strid för saken understroks också av oss.
(Forts. å sid 6).
I den m i n som Fogelstadförbundet foretrader olika samhallsklasser, parti- riktningar, yrken och landsdelar, miste det väl anses representativt för de n u le- vande generationer av svenska kvinnor, vilka har intressen utriver de rent privata livsangelägenheterna Vad svarade då denna samling på omkring åttio, t i l l större TILL EDERT.
FÖRFOGANDE, All-Round FOTO C.
E. BFRGWALL FREYGATAN 7 - 9 Tel. 3 2 3 9 0 2
... .... ....... ...... .... Jan=Erik Utbildningskurs Holm: för amatörteatern.
Kring två böcker om Tyskland.
Intresset för amatörteatern i vårt land, I särskilt närvarande inom de i starkt folkliga uppgående rörelserna, och är för utan tvivel har den en betydande uppgift att fylla som bildnings- och kulturfaktor.
Om detta skall bliva fallet i önskad grad, Två svenska kulturpersonligheter har kamp mot chauvinism och hurra-patrio- måste emellertid såväl den allmänna upp- rest till Tyskland för att studera tism, dem kunde ingen hitlerian avsky in- fattningen Om amatörteaterns uppgift Och utvecklingsmöjligheter, som de rent tek- Tredje Riket.
Den ene h a r tagit reda på nerligare än han.
Enligt professor Böök niska och konstnärliga problem.
som dar- D e n 1 J u l i 1933.
T en mängd viktiga och komplicerade fakta, han meddelar allmänheten; den andre har sett skaror av sjungande dom och meddelar, vilka känslor som.
Kvinnornas parlament "?
utlöst i hans eget bröst.
Professor B blir djupt gripen av den ungdomliga vär- men i Horst-Wessel-sången D i e Strasse frei den braunen BataiIlonen »; Gustaf Hellström vet, hur det gick till, när gatan har ett stort antal judiska - Och även med stå i samband, bli föremål för sär- icke-judiska - tyska författare.
som be- skild omvårdnad.
Det har under senare tvivlat att Tyskland var bättre än alla åren gjorts åtskilligt i detta syfte, Och i utbildningskurs andra länder och försökt att väcka det år kommer e n särskild ledare av amatörteater att anordnas egna folkets förståelse för andra folk på Wendelsbergs folkhögskola nära Go- varit besjälade av ett perverst hat till Göteborg Som inbjudare till denna kurs fosterlandet och deras pacifism har en- stå Nationaltemplarordens Studieför- dast varit en skyddande förklädnad för bund Scensällskapens Organisationsbyrå, deras lust att besmutsa och skada Tysk- Stockholm O c h Scenstudion i Alsten m ' fl.
för överlämnades åt dessa bruna bataljoner.
land.
Den tyska antisemitismen har upp- organisationer Böök imponeras tydligen av S.
A.
Men statt ur någonting, som kallas för a n t i - Kursprogrammet bjuder på ett rikligt Den internationella kvinnokonfe- rensen Som j u s t nu p å g å r i S t o c k - han gillade inte de skaror, som för åt- germanism ».
Det ska gärna medgivas, ämnesval såsom regi talteknik plastik maskering, scenteknik, under medverkan ä mängd sitt arbetsprogram vä, synnerligen betydelsefulla frågor.
Detta faktum s t å r fast, även om en del av d e d r y f t a d e s p ö r s m å l e n u n d e r tidernas kamp fått Sig stämpeln barnaskyddsfrågor lika kvinnlig fred moral, rösträtt, och offentlig hälsovård äro angelägenhe- ter av s t o r s a m h ä l l e l i g betydelse är skilliga år sedan under Max Hölz ' led- att förlöjligandet och bekämpandet av en ning härjade och brände i Tyskland.
Och ensidig patriotism i Tyskland antagit a v sådana kända krafter som d:r Per Lindberg d:r M. Schischkin danskonst- ändå erkänner han själv, att talrika röd- skarpare former än i de flesta andra län- gardister hamnat hos S.
A.
Han finner der - att t. ex. Erich Kästners dikt närinna ' Lalla Cassel Och regissör Knut det t. o. m. mycket orättvist, att man före- » Wenn wir den Krieg gewonnen hätten », Ström vidare komma föreläsningar in- i vilken han skildrar, hur Tyskland då struktioner Och diskussioner att hållas brår Hitler att ha upptagit så många f. d. kommunister i sin armé.
Förbiser pro- in i minsta detalj skulle militariserats, över ämnena: Den folkliga scenkonsten av A.
B F:s studierektor Gunnar Hird- fessor Böök verkligen, a t t det här ä r frå- med slutorden » Zum Glück gewannen gan om borna slagskämpar, som aldrig wir ihn nicht », är ägnad att såra många.
man Skådespelarkonst av Olov Molan- ju d o c k fullkomligt ö v e r f l ö d i g t att varit frälsta på något håll, för vilka det som med ärlig övertygelse om sin saks der ' Amatörteaterns repertoar av rektor upprepa.
Men de bör i varje fall angå naturligtvis ä r roligare att slåss på den rättfärdighet härdat ut i skyttegravarna; J. EIgeskog m. fl.
Dessutom kommer fru Viola Markelius att demonstrera Ki- b å d e män o c h kvinnor.
Utan tvivel är det ett stort intresse sida, där de till på köpet blir avlönade för samma sak kunde sagts annorlunda och mindre kränkande.
Men kanske detta neta-metoden for rörelse-gymnastik.
I o c h en ö n s k a n a t t s t ä l l a sina k r a f t e r sina bedrifter?
möjligtvis kan bero på att den tyska pa- samband med föreläsningar och övningar i d e t internationella samarbetets triotismen haft ett brutalare och mera anordnas föreställningar av lokala ama- t j ä n s t, som drivit f l e r a av de i kon- Hitlers maktlystnad och frånstötande ansikte än de flesta andra törsällskap och talkörer, vilkas prestatio- g r e s s e n d e l t a g a n d e k v i n n o r n a in i d e t m a s k i n e r i, som l.
C. W. u t g ö r.
sorgsna ögon ' '.
nationers, Och att judarna i allmänhet ner därefter bli föremål för instruktiv be- opolitiska i s o l e r a d e t e t i p o l i t i s k a f r å g o r, s a m t i d i g t som a l l a a v g ö r a n d e n av b e t y d e l s e t r ä f f a s p å d e klart avgränsade politiska f r o n t e r n a.
De p o l i t i s k a o r g a n e n, na- internationella ha g i t de kvinnliga krafterna i a n s p r å k.
Alla f o r m e l l a m ö j l i g h e t e r äro j u d o c k,, f ö r h a n d e n a t t även k v i n n o r n a s k o l a k u n n a v i n n a tillträde till d e v e r k l i g t a v g ö r a n d e f ö r s a m l i n g a r, d ä r d e poli- tiska besluten fattas.
V a r j e land h a r s i n r i k s d a g e l l e r regering e l l e r b å d a, ö v e r de e n s k i l d a folken står Nationernas förbund för Var gemensamma angelägenheter.
ä r o k v i n n o r n a n ä r d e t g ä l l e r att inom dessa beslutande organ göra sin röst o c h mening h ö r d a?
Den politiska n e u t r a l i t e t e n, som f ö r m å r att s a m l a 40 m i l j o n e r kvin- n o r u n d e r en gemensam organisation i frågor Gustaf Hellström har sett skrupellös- heten, slugheten, maktlystnaden hos det Tredje Rikets ledare, Professor Böök har bara sett Hitlers s o r g s n a ögon,.
Gustaf Hellström vet, att nationalsocialismens se- rustningsvänner kanske övertygade handling och praktiska anvisningar.
Kursen välkomstsamkväm gripa.
Dels därför att judarna alltid har t, o, m, den 26:te augusti, Kursavgiften, föraktats och förhånats av de kretsar, däri inberäknat fritt vivre och fri tredje som tagit fosterlandskärleken på entre- klass resa till och från Wendelsberg, är ger vid en tidpunkt, då den stod inför sin prenad.
Dessa kretsar mer eller mind- 100 kr.
Anmälan om deltagande motta- begynnande upplösning, vanns tack vare re utpräglat torde det vara fallet i alla gas före 1 1:sta augusti av rektor /.
Elge- skog, adr.
Mölnlycke, som lämnar alla herr von Papens vänliga förmedIing, tack länder kan tyvärr inte fatta, att andra erforderliga upplysningar, vare kupper, löftesbrott och en hollända- mänskor kan äIska sitt land lika högt som res påfund att tutta eld på riksdagshuset; de, ehuru på annat sätt.
Man kan näm- professor Böök.
tror, att nationalsocialis- Iigen älska sitt fosterland, dess landskap scherande massor och jättefyrverkeri och men är en mystisk naturkraftt vars slut- och det bästa i dess folks egenart, utan flygmaskiner och Gud vet vad, ä r impo- där betydelse te, " men tag som e x e m p e l f r e d s f r å g a n, a v r u s t n i n g s f r å g a n.
Vart k o m m e r en organisation om a l d r i g så talrik, som i s i g innesluter å s i k t s -, upprätthållas inte amfattat patriotismen med någon vi- dare värme är väl inte så svårt att be- liga genombrott varit ödesbestämd.
att förakta andra folk och utan att finna Professor Bööks bok har inte mycket sitt hjärtas djupaste tillfredsställelse i att att ge utöver vad man kan få läsa i vil- stå i givakt med ett gevär över axeln.
En ken som helst av de nyfrälsta tyska tid- pacifist behöver inte vara någon förrä- ningarna.
(Bara hans försvar av de na- dare.
Och man behöver inte vara besjä- nerande, men säger ännu ingenting om sinnesstämningen hos ett folk på sextio miljoner.
Den förtvivlan och den förbitt- ring, som lever i det tysta, därom f å r världen ingenting veta.
Det ä r sant, att tionellt sinnade judarna skulle förstås lad a v något perverst hat till fosterlan- många har kapitulerat.
Men har de gjort ingen tysk f å tillåta sig.)
Han är stundom det, därför att man avvisar hurra-patrio- det i sina hjärtan?
Sedan finns det na- en smula skeptisk gentemot en del över- tismen.
turligtvis en väldig mängd opportunister, drifter », och hans ton år fika skenbart som vänder kappan efter varje vind.
Ma- objektiv s ' ~ d e t nuvarande Berliner Tageblatts.
Men var hans hjärtas sym- patier hör hemma, det förstår man redan före slutklämmen, i vilken han uttalar sin " Tyska folket har joriteten utgöres säkerligen av &gt;Pinne- bergare ».
uttröttade, utpinade mänskor, inga krigstankar ".
som hoppas något av det nya, utan att Just nu anslår j u förresten självaste ha någon aning om dess ideologi.
De förhoppning Om Tredje Rikets bestående.
Hitler pacifistiska toner.
Hans fredstal i verkligt frälsta, vilka ä r uppfyllda av den s r e k t från e t t l o t t a m ö t e, till a v g j o r d a Allra bäst förstår man det kanske På det riksdagen var till den grad pacifistiskt, nazistiska läran och beredda att gå i dö- pacifister.
En politiskt betydelsefull roll k a n en s å d a n o r g a n i s a t i o n a l d r i g leva På de försik- t i g a sammanjämkningarnas magra kost.
Man har k a l l a t k o n f e r e n s e n för [.
kvinnornas parlament o c h p r e s s e n h a r ä g n a t d e n en f r i k o s t i g u p p m ä r k - s a m h e t, som v ä l i c k e e n d a s t är att tillskriva s o m m a r t o r k a n utan även k a n r ä k n a s som mätare På konferen- sens o f a r l i g h e t.
Nu må d e t v ä l er- - i få.
Den måste ju r k ä n n a s, a t t en o r g a n i s a t i o n av d e t t a s l a g k a n g ö r a s i n n y t t a som f ö r m e d - l a r e av p e r s o n l i g a k o n t a k t e r l ä n d e r - na e m e l l a n, som u p p l y s n i n g s c e n t r a l i s o c i a l a f r å g o r, som studie- o c h trä- n i n g s o r g a n i s a t i o n.
Men t r o r någon ytterligt känslobetonade i hans artiklar; att om Brüning på sin tid sagt något lik- den för den, skulle vid en närmare under- där ordas om känslor och känslor och nande skulle den nationalsocialistiska sökning, om en sådan vore möjlig, visa åter känslor.
Det ä r typiskt; precis så pressen skummat av raseri.
Och i en ar- sig vara jämförelsevis fåtaliga, Men ty- g å r det till hos nationalsocialisterna.
tikel i Völkischer Beobachter » om ett värr, rekrytera de sig huvudsakligen från Gustaf Hellströms artikelserie däremot möte vid dansk-tyska gränsen heter det: ungdomen - och här har Hitler sin stör- torde vara det bästa, objektivaste Och » det tyska folket har inga krigstankar, ty sta chans, som han inte kommer att läm- fullständigaste, som åtminstone här i det känner till krigets ohygglighet », Ty- na outnyttjad.
blev nyligen Remarques böcker Sverige hitintills skrivits om Tredje Riket.
Tyvärr Han får näppeligen satta sin fot i Tysk- land igen.
brända på bål, därför a t t han skildrat så betecknas den av somliga svenska tid- just denna ohygglighet.
ningar såsom f a n f l y k t och m o r a l i s k Är det inte ändå bra grymt?
feghet » Den tyska patriotismen har varit brutalare än de flesta andra nationers.
Professor Böök kommer man nog inte a t t alla r a p p o r t e r med sin d ö d a n d e s t a t i s t i k verkligen k a n r e f o r m e r a att portförbjuda.
Trots att han tycker världen?
synd om de fosterländska judarna.
T y Den nationella revolutio= nen har icke bara fanflyk= tingar - koncentrationss lägren är fulla av martyrer.
Vad republikens kapitulation beträffar, Här i vårt lugna, hemtrevliga Sverige skulle vi akta oss för att fälla så hårda domar över mänskor, som är offer för en skoningslös terror och lever i en stän- dig.
daglig och stundlig ångest.
Den na- tionella revolutionen i Tyskland hade inga Något, som hide Böök och Hellström martyrer, bara fanflyktingar, säger D.
N.
Faran, för vilken det icke nog re eftertryckligt kan varnas är den, att de judar, som vågat t a del i republikens torde ha överskattat, är enigheten inom Det är inte sant: Görings koncentrations- Tredje Riket.
Rekordmöten med mar- läger är fulla av martyrer.
kvinnor i o c h med ett m e d l e m s k a p i - en s å d a n o r g a n i s a t i o n med d e s s väl- fördelade a r b e t e, b i b r i n g a sig s j ä l v a Fogelstadstipendier.
o c h världen d e n t r o n, a t t den k v i n n - Skåneförbundet av S.
K. v. har ut- l i g a i n s a t s e n blivit t i l l g o d o s e d d, att delat sitt stipendium på 75 kr, för kurs a l I a n r ä t t f ä r d i g h e t ä r u p p f y l l d På R Fogelstad till folkskollärarinnan Ester kt den p u n k t e n, medan kvinnan på d e t Ekholm, Malmö, n= forum, d ä r de v e r k l i g a a v g ö r a n d e n a Det av Ystadsföreningen ledigförklara- stå ä r en u t e s t ä n g d å s k å d a r e.
de stipendiet á 100 kr.
likaledes för kurs å Fogelstad har icke ännu utdelats.
annu Sörmans Thé uppskattas av alla finsmakare.
Endast en kvalité.
Den bästa.
1 / 4 kg.
blyförpack= ningar Kr.
4: -.
S ö R M A N S REGERINGSGATAN 4 och HAMNGATAN STOCKHOLM 8
Vad gör världen med sin För människans innersta väsen gälla inga siffror.
arbetslösa ungdom?
D Från folkbildningskonferensen i Stockholm.
Naturligtvis, sade Miss Matheson, har ungdomen är för alla länder ett problem av den mest all- Vi långt ifrån löst prohlemet eller över varliga art, och Internationella kvinno- huvud taget åstadkommit tillnärmelsevis.
» Det talade ordets makt och vanmakts kongressen hade också ägnat sitt enda .tillräckliga hjälpåtgärder, men vi har för- var ämnet för fil.
d:r Torsten Fogelqvists offentliga möte i Stockholm å t denna sto- sökt att dela upp det i mindre uppgifter föredrag, som inledde folkbildningskonfe- rensen I Stockholms arhetarinstitut o n s - ra fråga Om saken ä r av världsomfat- och sedan angripa uppgifterna den ena dagen den 28 j u n i, dit från alla delar av tande natar finns det dock i de olika län- efter den andra, allt efter de olika möj- Sverige medarbetare i det stora frivilliga derna olika skiftningar i ungdomsarhets- ligheter som står oss till buds.
arbetet, som bedrives för folkbildningens Iöshetens karaktär och det hade därför Också i Kanada har man försökt olika höjande i vårt land, hade samlats.
D:r s i t t intresse att v i d det stora, av en till sätt att komma ungdomsarbetslösheten Fogelqvists föredrag bars av en fast tro på den tåliga viljans makt och det godas synes djupt intresserad publik besökta in på livet och det framgick av den ka- seger till slut.
Han berörde bl, a, den mötet lyssna till vad de i frågan inför- nadensiska talaren Miss Winifred Kydds oro angående den europeiska kulturens satta talarna hade att berätta från sina framställning att det gjorts en del ganska bestånd, som på så många ställen gör sig lyckade försök bl.
a. med arbetsläger.
gällande nu och yttrade därvid: v i skilda erfarenheter.
I England, berättade Miss Cécile Mathe- Miss Kydd som var en förtjusande ta- maste vare sig det strömmar hagel, regn, snö, eld eller blod ur himlen, eller son, är det egentligen bland åldrarna lare - sade sig vara särskilt glad över marken synes torr och ofruktbar,, och mellan 18 och 23 eller 25 å r som arbets- det civila uppbyggnadsarbete, som i Ka- slutade med ett citat ur Geijers Odla- lösheten ä r en verklig fara.
Fjorton- till nada satts i gång under försvarsdeparte- ren: » Han bor som j a g: begraver sextonåringarna får lättare arbete, när mentets överhöghet.
Det må vara Sitt hopp, han tror som jag på Sol och vår Efter ett sådant föredrag känner de hunnit fram till en ålder, då deras ar- vanskligt att endast efter ett par samman- man sig övertygad om det talade ordets hete skulle avlönas bättre blir de emeller- fattande föredrag dra några allmänna makt som Också yttrades av konferen- en arbetslösa Talaren övergick därefter till att be- handla det som ligger hans egen verk- samhet närmast, nämligen den nutida svenska arhetarungdomen.
Vi s t å inför ett generationsfenomen, nämligen ung- domens desperata uppror.
Livet ä r så mycket hårdare och hänsynslösare nu, mest för ungdomen, och man vänder sig mot den generation som kanske fick litet för mycket av vackra fraser och ljus ideell framtidstro, Ty det gick inte att leva på den inställningen: kriget kom och drog undan ridån.
Den gamla idealis- men hade syndat på nåden och fick en Man får därför inte kraftig bakläxa.
förvåna sig över att den arbetslösa ung- domen rycker på axlarna åt ideal, kultur, humanitet.
Sten Selander gör sig till tolk för den arbetslösa ungdomen, då han f r å g a r vem som gav rätten att ha en själ, då man ej ens har rätt att ha en kropp Arhetarungdomen av i dag pendlar mel- lan fanatism och resignation, men den är tid i stor utsträckning utestängda från slutsatser.
Men man kunde då och då icke sens ordf., rektor A. Lagerström, då han redbar, hederlig och aktningsvärd, denna produktionen och faller offer för arbets- värja sig för tanken att samhällets ar- efter föredraget avtackade d:r Fogelqvist.
realistiska ungdom.
snö löshetens oerhörda påfrestningar.
De hetsförsök med sina läger och vägbyggen yngsta årsklasserna kommer icke in un- förefalla ganska schablonmässiga och der arbetslöshetsförsäkringen och det hjälplösa.
finns därför knappast några exakta siff- Det är också kvinnornas plikt att offra ror på antalet arbetslösa bland dem, men alla krafter på att försöka åstadkomma i åldersklassen 16-18 år är det ungefär någon förbättring, Sade den rumänska 554,000 poj kar Och 423,000 flickor som prinsessan Alexandrine Cantacuzène som inregistrerats under arbetslöshetsförsäk- liksom de övriga en stor vältalare ringen och av dem ä r ungefär 7.6 % ar- framförde sin uppfattning med värme och Alf Ahlberg: Bildningen måste knyta an vid intresset.
Själen har andra mått än statistikens.
D:r Ahlberg kom därefter in på valet Härefter följde ett föredrag av rektor, iii.
d:r Alf Ahlberg över ämnet: » Om nutida innehåll i folkbildningsarbetet,^ D:r Ahlberg började med att läsa upp ett stycke ur G u d s vackra v ä r l d en bok av Martin Koch, den kanske förnämste skildraren av vår svenske arbetare.
Det hetslösa.
Över huvud taget ä r arbetslös- eld, Kriget har brutit sönder hela den heten bland vuxna i England mycket mera ekonomiska världsorganisationen, sade ä r en gammal klok och hederlig genom- svensk arbetare som resonerar: » Det omfattande än bland ungdomen.
E n hon, bragt livet ur jämvikt, skapat kine- kommer kloka och hyggliga människor mängd åtgärder av både statlig Och fri- siska murar mellan länderna och - fram- resande och talar till oss, ger oss opp- villig natur har vidtagits till den arbets- kallat en fruktansvärd arbetslöshet som lysning, d i kallar´t, där kommer en lösa ungdomens tjänst, yrkeskurser och resultat av detta kaos, Och i desperation, och talar om att det inte f i n n s något yrkesrådgivning, särskilda utbildnings- för a t t söka undkomrna svårigheterna, bakom det materiella, ingen Gud att och träningskurser i samband med ar- hotar n u mänskligheten med att kasta sig vara rädd för, så går en tid och det kommer en annan och talar om lite histo- hetsförmedlingen, arbetslöshetsunderstöd i n i ett nytt krig en fruktansvärd krets- ria, och efter en tid kommer det en som En del av dessa åtgärder- berör gång Skall kvinnorna kunna visa nog talar om en planet, och så tror dem fol- etc. också fritidsproblemet.
Där har t. ex. självtukt, sammanhållning och hänförelse ket bildas, Bort med hackmaten, dom gjorts i ordning bad- och sportplatser, för att kunna bli den goda viljans och känner inte det folk dom talar till blir tvärarg, när jag ser allt möjligt steniga backars förvandling till blomst- den orubbliga framtidstrons främjare i rusa till och höra på dom för jag vet, att rande och ändamålsenlig kulturmark.
detta mörker?
det enda som fastnar i skallen på dom Fröken Kerstin Hesselgren vars sto- är, att vetenskapen har visat att det inte jag ra popularitet bland kongressdeltagarna finns något gudomligt, och det är lögn! » inom parentes sagt icke var att misstaga - En föreläsning på landet förr i värl- den betydde mycket, den var ett välkom- sig på - gav en översikt av de svenska met avbrott i enformigheten och instängd- arhetslöshetsförhållandena och påminde heten, föreläsaren begapades som ett me- om att icke mindre än 3 3 % av de an- nageri, och man gick på hans föreläs- mälda arbetslösa eller c:a 60,000 är ung- ning och tyckte det var roligt, vad det dom mellan 15 och 25 år Hon betonade sen än handlade om.
Betydelsen låg ej i det som hördes, utan i att hjärncellerna o c k s a särskilt starkt betydelsen av att sattes i rörelse, nya vidder och utsikter hjälpåtgärderna kommer nu, utan upp- öppnades och intresset väcktes.
Dessutom skov och berättade om den försöksverk- var det förströelse, och det behöver män- av ämnen för föreläsningar och kurser inom folkbildningsarbetet, och förklarade sig som motståndare till den utilism som nu för tiden gör sig gällande i alla livets förhållanden.
» Vad kan j a g ha för nytta av detta, hur mycket kan detta ämne hjälpa mig f r a m?
T r o s det praktiska skenet är denna inställnlng ' I mest opraktiska.
Det är vid intresset bildnin- skall se ut gen skall knyta an, e j vid nyttan, ty det ä r individen, människan vi behöva, och det gäller a t t öppna till själens värld där det ofta är grått och fullt med spindelväv.
Men man måste lära sig förstå den uti- listiska, materiella inställningen till livet.
Visserligen ligger det en stor trångsyn och primitivitet i satsen: först materieii existens, sedan andlig kultur, ty man kan visserligen vinna hela världen men taga obotlig skada till sin själ.
Men den ma- teriella pressen är så hård, det ä r det som förklarar att det blivit så mycket politik och ekonomi i folkbildningsarbetet.
Det duger emellertid e j att söka göra en di- rekt överflyttning av tyngdpunkten från den materiella till den mera immateriella bildningen, vi måste bygga en bro, som utgår från och har sitt stöd i denna nyktra saklighet, ty den är det bästa vär- net mot den subjektivistiska inställningen.
Respekt för fakta, grundlighet, saklighet, respekt för hur komplicerat allting är, ge- nom detta kan den objektivitet framkal- las, som benämn- med det triviala ordet förnuft och som nu flämtar som en fack-.
la i storm i historien.
Vad som ä r sällsynt i var tid är män- niskor, och det ä r det mänskliga, som skall arbetas fram i denna vildjurstid.
Konst, diktning, allt som ger resonans I själen, allt som kommer vilddjursham- nen att brista, det är det som skall bilda människan.
Men vi måste närma oss från samhet som skall sättas i gång till hösten.
niskan mera än bröd.
Nu är emellertid situationen en annan, landsbygdens mentalitet har förändrats och det i större grad ä n stadens, livet går e j längre så trögt som f ö r r Man har tillgång till press, film, litteratur Och ra- dio, Radion vrålar kvällen i ända i så gott som varenda stupa, ty - sade d:r den realistiska sidan Ahlberg med ett litet småleende på Carl Cederblad: landsbygden har man ännu inte lärt sig vad som är det bästa med radion: näm- Varje människa är ett en= ligen att man kan tysta ned den med ett Kom ihåg enkelt handgrepp, vilket man inte kan gångsunder.
- med en föreläsare!
Är e j nu den tid inne, det, folkbildare!
grundligt och systematiskt, mindre lägga Och Och fixera målet Och syftena.
En folkbildare måste leva i nuet, han måste vara en kämpande, sökande män- niska, ty ingen dogm, vilken den än mån- Den m a n de vara, står sig i längden som g å r genom livet utan att leva han är lika fattig som en man utan skugga, men den lärde utan verklighetssinne är bara en skugga.
Därför måste allt tra- ditionellt krafs bort, folkbildaren måste lyssna till tidens röster, han måste kunna sätta Sig in i vad en människa framför honom grubblar på just nu.
Han bör vara en människokännare och en männi- skotjänare.
Folkbildningsarbetet måste gå efter två huvudlinjer: 1) Det utbredande, extensiva och 2) det djupgående, intensiva arbetet.
Det extensiva arbetet behövs än i dag, dess uppgift att väcka är e j slut, men det måste fortsättas av det intensiva.
Folkbildaren får e j förlora tron p å att varje människas liv har ett värde, att varje människa är ett engångsunder.
Det- ta är utvecklingstankens gripande storhet.
Den dag då den sanna demokratiens idé faller, är det slut på folkbildningsarbetet, och den faller ofelbart den dag, då man e j längre tror på att varje människa kan bli något enstaka gott.
Kulturen är e j något självfallet, den röres fram och till- baka av tidens vågrörelse, men den går dock framåt med förnyad styrka efter Varje bakslag.
Här gäller Galilei ' s ord: » Och likväl rör hon sig!, Detta är ett evangelium för modiga.
Hos oss folkbildare maste hjärtat gro av drömmar, vi måste, om än gråa, vara unga och kämpande.
Vi måste söka att mura ett hem för framtiden, och där skall fria människor bo.
V e den, som murar fängelser!
Under den diskussion, som följde, fick.
då man bör övergå från de enskilda före- Iäsningarna till mera sammanhängande På eftermiddagen höll Iäroverksadjunk- man av de intressanta och personliga in- kurser och studier, göra det hela mera ten fil.
mag.
Carl Cederblad ett av kraft läggen en tydlig uppfattning av, hur svårt i värme buret föredrag betitlat: » Skilda det ä r att uppsätta generella regler, och liknade folkbildningsmål.
folkbildningsarbete En granskning., vid ett stort Han an på utströendet för alla vindar Statistiken ger oss hoppfulla, i många fall storartade siffror om folkbildnings- bygge och uppmanade alla, som arbeta arbetet: studiecirklars, medlemrnars och där, att göra klart för sig, hur byggnaden hur nödvändigt det därför är, att varje folkbildare i vårt vidsträckta land lär s i g känna och förstå folket i sitt speciella M-B.
W. verksamhetsområde.
boklåns antal ökas.
Men vi maste akta oss för en vidskeplig övertro på denna kvantitet.
Individualiteten maste respek- teras; vår tid har det stora felet att tro för mycket på kvantiteten, massan, Sta- tistikens siffror säga s å litet om en så dan sak som folkbildningsarbetet, ty sjä- len har andra mått.
Den realistiska ungdomen är redbar och aktningsvärd.
Det behövs en hängiven och intres.
serad medarhetarstah, där var och en har förmåga av intuitiv inlevelse, ty ju mera man närmar sig en människas in nersta väsen, ju mindre gälla siffrorna,
Tyskland vrider klockan tillbaka.
Frida Steenhoff: Tiggarnas läger.
D F gången för att gasta Mussolini, men fick kratiska Tyskland - berättelsen om vart med juden-luftfartsministern det leder, nar de som hjältemodigt, ge- Balbo, han lät den utländska pressfor- nom lidande och strider, under hugg och ramför mig ligger Seule autour du de på olika sätt omhändertagna.
Kunna Monde,, Fia Öhmans senaste bok i de äta, få de genast mat De bli badade, fransk översättning.
Det är inte så van- förbundna och på det barmhärtigaste sätt äta middag eningen veta, att han icke hade något emot en liten inbjudan.
Han ville med ett ord bli intervjuad av världspressens representanter i Rom Men det blev ingen intervju.
- De utlandska pressmannen vägrade att taga emot Goring - Av kol- ligt att en svensk forfattarinna reser en- omskotta.
Det a r heller inte så Nar de någorlunda repat sig så att de vanligt att en svensk forfattarinnas rese- kunna lämna hangarerna, dar de legat sam runt lorden Och skildringar oversattas till franska det a r kanske minst vanligt att de upp- foras på den officiella listan over premie- böcker i franska skolor.
på marken, samlas de i grupper på fältet till vanlig underhållning med musik m m.
Deras glädje över att någon ville syssel- I sätta sig med dem var översvallande Vår celebra landsmaninna har varit ute sin tacksamhet skreko de högt av hän- for samtliga dessa ovanliga förhållanden förelse.
Hon har sett världens rikaste individer Lagret underhålles helt och hållet ge- och länder.
Den slösande prakten hos nom frivilliga gåvor Det a r inget litet Orientens furstar och magnater har hon mer an en gång fått göra bekantskap med som inbjuden gast hos indiska maharad- jor och deras likar, dar verkligheten sedd med stockholmska forutsattningar och jämförelser måste förefalla som ofattbara företag, det kunde forfattarinnan Per- sonligen konstatera Samma dag hon var där mottogos flera laddningar behövande, varje på hundratals skyddslingar.
Hon skriver att hennes hjärta oavbrutet sam- mansnördes av de ständigt nya men städ- sagor Men det är e j rikedomen, som a r ordet for dagen, och därför ej heller det mest gripande i hennes skildringar.
Det a r fattigdomen.
Fia Öhman har varhelst hon rest sökt iakttaga fattigdomens olika att nar herr Ministerpre- - inget vackert betyg åt dem, som infor et sidenten berättas, Goring var I Rom forsta eftervärlden stå i ansvar för det demo- slag och hån kampat sig till segern, sak- nat kraften, modet och förmågan att ut- nyttja den » Tack vare ett uselt fredsfordrag blev tyska folket helt logiskt nationalistiskt Att det återgått till sin förra traditionella legialitet och solidaritet med ordforanden undergivenhet for inhemska autokrater be- i den utlandska pressforeningen i Berlin, rodde nästan uteslutande på de republi- den amerikanske journalisten, Edgar Mowrer, forfattare till den på Tidens för- lag nu utkomna Tyskland vrider klockan tillbaka Goring hade nämligen begått dumheten att som ett straff for Mowrers bok söka avsatta honom som ordforande Goring fick bita i grä- i pressforeningen set den gången Mowrer fick ett enhäl- FIA ÖHMAN, som är känd genom ma Iigt fortroendevotum och hans bok ytter- kanska styresmannens flathet och slapp- het att tillåta att republiken ostraffat hå- nades och förlöjligades av generaler, ex- furstar och adelsmän, statstjänstemän och aventyrare » Mowrers bok ger den historiska och psykologiska forklaringen till, att en skra- nande operetthjälte som vackra Adolf och en grovhyvlande Himmelsstoss som Go- ring kunnat tränga sig fram till makt och reseskildringar ar bland annat vän med Iigare reklam.
Tyskland vrider klockan tillbaka a r en härlighet, undertrycka det sunda vettet, Tagore, var den forsta svenska medbor- gare som besökte Gandhi och företar nu, mästerlig journalistisk framställning av humaniteten och friheten se likartade intrycken av oerhörd nod.
Samtidigt som Indien bjuder på den mest svindlande och koncentrerade lyx.
Mowrers » Tyskland vrider klockan till- En följd av besöket i » Tiggarnas lä- för andra gången, på franska statens be- Tysklands historia, från krigets slut och ger » var att hon sökte upp herr Palmer I kostnad en studieresa i de franska kolo- intill nu I en spannande stil med preg- baka » ar en nyttig och lärorik lektyr, icke nanta exempel, intressanta interiörer och blott for politikern utan for var och en, facer och grader.
Om Indien skriver hon Fralsningsarmens lokal i Bombay.
Hon nierna I Afrika.
pikanta avslöjanden, ger forfattaren kon- icke minst for de av Nordens folk, som, att elandet dar överstiger nöden i alla ville hora mera om hjälparbetets resurser cist och överskådligt de gångna årens hi- fast hårt trängda mellan diktaturerna I andra länder, hon besökt och resultat Regering och kommuner ha En dag begav hon sig till » Tiggarnas icke förhållit sig Iikgiltiga gentemot li- åsyna vittne blivit uttalade om den under- storia, den förödmjukande fredens verk- öster och söder, ännu alltjämt represen- ningar, den nazistiska rorelsens uppkomst tera demokratisk kultur läger », ordnat ett stycke utanför Bom- dandet, långt därifrån, stora ansträngnin- bara självuppoffring som Iigger bakom Hugo Lindberg.
bay.
Man kommer dit per järnväg och g a r ha gjorts att söka begränsa och före- välgörenhetsarbetet i Bombays tryckande och seger Det a r en bedrövlig historia efter några minuters promenad befinner hygga elandet men förgäves.
Nar fat- klimat De som dar agna sig å t ett fruk- man sig på en stor slatt, kringgärdad av tigdomen väl en gång fått taga enorma tansvärt trottande harmhartighetsverk, ett skrank.
P å slatten resa sig en mängd dimensioner tycks det ej längre finnas utan något hopp om minsta beloning, stå hangarer.
Dar finns aven en bungalow, möjlighet att hejda densamma.
i sanning over berömmets nivå.
, Men la- i vilken vaktaren över alla dessa campings Till Fralsningsarmens lokal kommer en saren inte bara gläds utan gör också inom rofessor Böök skrev i sin trettonde själv uti dess ideala fullkomning gentemot har sin bostad.
Vaktaren var en fräls- aldrig sinande ström av arhetslosa, ty det sig en mängd av deltagande framtvingade och sista artikel i Svenska Dagbladet den enskildes försjunkande uti den egna ningssoldat liksom forfattarinnans ledsa- a r kant I staden att man dar a r outtrött- frågor.
om Tyskland bl a » Fichte skulle detta viljan: gare till platsen herr Ivar Palmer från Iig i att finna möjligheter till arbete.
Nej, överge oss e], du mänsklighetens Vad skall det tjäna till med alla dessa skådespel icke ha skrämt, han var en re- De som kunna hjälpas volutionär eldsjäl, och i Hitlers genera- heliga palladium, du trostande tanke, att Sverige.
Mellan båda dessa människo- Hjälplösheten sträcker sig numera aven i fattiga skaror?
ha halsat något av den det av allt vårt arbete och allt vårt Iidan- tion skulle lian vanliga och välgörande soldater gick Fia vidsträckt mån till folk av god familj.
äro ju blott som en droppe i havet?
När anda, som han själv tände, då han höll de framspringer en ny fullkomlighet och Öhman sin rundtur över den oförglöm- Många förut förmögna slakter ha gjort skall den nya kulturperiod komma då sina ' Reden an die deutsche Nation '.
en ny sällhet for värt brodersläkte, att V I liga slätten.
Hon hade aldrig förr sett ekonomiskt skeppsbrott.
Frälsningssolda- Friedrich Albert Lange slutar också sin arbeta for dem och e] arbeta förgäves; forsta punkten i allmän folkuppfostran så beklagansvarda spillror a v manniskor.
terna få mottaga förtroenden om deras tar sikte på individens välfärd och mass- bekanta bok om materialismens historia att det i det ställe, dar vi nu möda oss S å lama, så halta, så blinda, så såriga, bekymmer.
Armen på denna plats verkar alstringen följaktligen blir föremål för med en hänvisning till Fichte Det kanske och förtrampas och - vad som ar ännu icke a r ur vägen att citera honom värre - grovt misstaga oss och fela, en så uppsvallda eller så magra varelser nu I många branscher till befolkningens rationell kritik från deras sida som leda » Den väldige Fichte forkunnade mor- gång skall blomstra ett släkte, som alltid kan man e j forestalla sig förrän man har fromma.
Den har upprattat skolor för folkens öden?
gonrodnaden till en ny epok, da den He- får vad det vill, emedan det endast vill dem infor sina ögon.
En man kom fram- hantverk såsom bokbinderi, snickeri, väv- De stackars hinduernas utfattiga mil- lige ande skulle utgjuta sig over allt kott det goda, - medan V I uti högre regioner krypande på alla fyra, hans ena ben såg nad, pappersberedning etc.
Dessutom tar joner kunna tjäna som åskådningsövning, Den ande, om vilken det i Nya testamen- glädja oss å t våra efterkommande och I mest ut att tillhöra en elefant.
Till slut den hand om vilsegående barn så att de särskilt för kvinnor.
Tanken på de små tet profeteras, att den skall leda Kristi deras dygder se varje frö växt upp, som ' lärjungar uti a n d a och sanning.
det a r vi lade ned i dem, och se att den a r vår visste hon knappt vart hon skulle vända slippa komma i fängelse för tidiga för- barnmödrarnas öde i Indien, som dö i för- ingen annan an vetenskapens anda, som Den poetiska lyftning, varunder Fichte sin blick, så överväldigad blev hon av d e seelser.
Fia Öhman såg sedan själv många tid efter oavbrutet Iivgivande, men dock, uppenbarat sig i våra dagar.
Den lär oss nedskrev dessa ord, grep honom e j på forfarliga syner som mötte.
Aldrig har av dessa barn och gladdes åt deras nöjda hur tidigt de an själva svälta ihjäl, hinna i obeslöjad kunskap den absoluta enhe- grund av en svävande religiös betraktelse hon sedan kunnat tänka på detta läger utseende.
Utom undervisning i skoläm- se en rad avkomlingar förgås i hunger ten mellan manniskans tillvaro och Guds, utan vid tanken på Kant och - den fran- utan att inom henne stigit en känsla av nen och hantverk få de aven öva sig I och vanvård, kommer säkerligen varje vilken Kristus först predikade for världen ska revolutionen Så intimt hade hos ho- Uppenbarelsen av Gudsriket nom liv och lära smalt samman, och me- i liknelser obeskrivlig revolt.
idrott efter egen smak och ha enligt herr Hon gjorde sig noga underrattad om Palmers vitsord uppfört sig mycket bra.
medlidsam läsarinna att längta efter in- ur kristendomens väsen, och detta rike a r dan Iivets ord av kyrkans legohjon for- ternationella korståg I livets tjänst, för att frihetens rike, som vinnes genom att den \ andes till att tjäna döden, okunnighrten tekniken i det hela.
Oavbrutet fara stora Armén har i stor procent haft heder av rädda varelser undan det slags liv som egna viljan försänkes i Guds - genom och denna världens furste, reste sig uti kärror genom Bombays fattigkvarter för dem som från dess skolor kommit ut I död och uppståndelse Alla läror om de honom den ande, som krossar alla bojor, blott är maskerad död.
att plocka upp de mest uttröttade, mest livet.
Man är Fia Öhman tacksam för de väc- dödas uppståndelse uti fysisk mening ar och bekände högt, att omstortningen av endast missförstånd av läran om himmel- det bestående i Frankrike dock åtminsto- uthungrade och mest hjälplösa.
Dessa Läsaren glads naturligtvis med förfat- ligga ofta i medvetslösa hopar på ga- tarinnan och frälsningssoldaterna å t att kande reflexioner hennes vandring till riket, som i sanning ar principen for en ne frambragt någonting bättre an de » Tiggarnas läger », och hennes berattelse ny världsförfattning.
despotiska författningar, som gingo ut på torna, till hälften döda av svalt.
Eller många bli hulpna och räddade.
Hur gar- Fichte menade fullkomligt allvar med människans fornedring » därom, måste fora med sig.
också stona de högt av plågor.
så fort na instammer man e j i de ord av djup sitt krav på en omskapning av mannisko- Är det icke hast att bränna Fichte ock- de komma fram till &gt;Tiggarnas läger » bli beundran som i detta sammanhang av ett Torsten Hamrin.
slaktet genom mänsklighetens princip så, professor Böök?
Fichte, Hitler och Böök.
P Vår tids diktaturer.
e tre stora europeiska diktaturerna, Ryssland, Italien och Tyskland.
de- ras gemensamma drag och karakteristiska olikheter, skildrades vid Fogelstadmotet av doktor Lydia Wahlström.
Som ut- gångspunkt för sin framställning tog dok- tor Wahlström den gamle filosofen Ben- jamin Höijers ord, » sök sanningen - och om det också leder anda fram till helve- tets port så klappa på »!
Det ar nämli- Den utnämnes lägger sådana frågor som platsförmed- komna genom indirekta val Denna aristokratiska byråkrati, som vuxit fram utan att den själv varit medveten om att en ny klasskillnad skapats, a r utrustad med mycket litet psykologi och med en galler - och kanske framforallt for kvin- absolut okunnighet om andra folk Att norna - att slappa massor av romanti- experimentet ändå lyckats, att den nya serande älsklingsidéer I politiken och hålla aristokratien kunnat taga och behålla huvudet kallt harskarmakten, har sin förklaring i Ryss- klasserna emellan.
Samhallet a r organi- ler staten dar på att utvecklas till en ras- serat i ett antal stora fackforeningar, hygienisk institution - staten a r den Dr. Lydia Wahlström.
D produktions- och konsumtionsaffar, Iig och illusorisk valrätt.
uppifrån, genom det parti som harskar ling, yrkesutbildning, arhetstvister, det Klasserna stå kvar, men klasskampen ar har med ett ord ett ingripande och vid- upphävd.
Den fascistiska planhushåll- sträckt inflytande ningen skall hindra sammandrabbningar Vad slutligen Tyskland beträffar, hål- Efter ett föredrag, hållet vid Fogelstadförbundets midsommarmöte.
Av en ett bolag helt enkelt, dar folket styres av ett mindretal, en ny privilegierad aristo- krati, nämligen det kommunistiska partiet Det finns ingen riksdag, endast råd, till- » syndikat », åtta for arbetarna och åtta » rena nordiska rasen ».
Om Hitler kan for arbetsgivarna.
Genom denna anord- sagas vara den personligen mest sympa- ning förutsättes arbetare och arbetsgivare tiske av de tre diktatorerna, a r det dock bilda en enhet och lugnet på arbetsmark- mycket litet plan och reda I hans förkun- naden tippratthålles på detta satt genom nelse, och den nationella idé, kring vil- regeringsmaktens direkta ingripande ' Det- ken allt skall samlas I Tyskland a r ett ta a r i största korthet inneborden i den vanvett utan någon som helst vetenskap- Gemensamt for de tre diktaturerna är lands historia Ryssland är for det forsta s k korporativismen, en ganska inveck- Iig grund att de alla I spetsen aga en bestammande vant vid vanstyre Dessutom har det se- lad företeelse, som Aren 1930 och 1932 Författningen I Tyskland har bibehål- personlighet, en människa vars utveckling dan gammalt haft en form av kommu- fick sin senaste utformning och ombild- lits, men delstaterna oskadliggöras ge- varit betingad av personligt lidande, per- nism i sina byalag.
Det borde därför ning Ett särskilt korporationsministe- nom ståthållare Allt for målet Tysk- sonliga hatkänslor och hämndbegär mot inte vara svårt for småhonderna att i n - rium som overstyrelse för syndikaten har lands fulla enhet det samhälle dar han vuxit upp ordna sig i det nya systemet.
upprättats, vilket står under Mussolinis 1920-talets tyska historia visar hur na- gen, sade doktor Wahlström, lika lätt att Ifråga om själva organisationen finner I Italien däremot a r staten framforallt direkta ledning - tillika med de fem eller zismen forberedes genom den socialis- falla offer for kanslotankande och dog- man emellertid stora olikheter ett parti och en partiledning.
Riksdagen sex övriga departement han personligen tiska regeringens flathet, I ungdomsrörel- mer i politik som i religion.
Men det Den Sovlet-ryska staten utgör närmast står kvar som skylt, men med en under- beharskar.
Korporationsministeriet hand- serna, genom skamkänslan över d e stora
vi Den kvindelige amerikanske gesandt Owen Bryan gik de se af det mere a Kvinde o Som man kunde vente var Mrs.
Owens indstilling her den samme som med hen- syn til politik.
Var man blot velegnet til et erhverv, skulde der naturligtvis ikke ses p a a kon.
Men ministern fremhævede dog her, a t hjemmet ogsaa skulde passes, og at det var meget forkasteligt, naar man saa ned paa dette arbejde.
tale om mennesket, som politiker.
Der jeg fortalte naturligvis om vores glæde er da slet ingen grund til a t sætte skel ved a t se hende paa e n saa fremragende De er j o plads i samfundet, og hun fortalte da, at her mellem kvinde og mand.
begge medlemmer af samfundet, og der- hun ingenlunde var den eneste, der n u for naturligvis interesseret i dets styre, havde taaet lejlighed t i l at komme til hvis de da ellers er lidt opvakte (hvad de Præsidenten havde skaffet plads for en masse kvinder og mange af dem paa ste- desværre altfor sjældendt er).
Jeg h a r altid sagt til mine kvindelige der, hvor der hidtil har været en latterlig vælqere: stem p a a mig, hvis i finder mig overtro Om, at de ikke vilde kunne passe.
Efter a t have hørt dette forekom det kvalificeret, men ikke ellers, og til mine mandlige: lad være at stemme Imod m i g mig endnu mere mærkværdigt, a t Roose- udtaler sig om de fundamentale problemer for kvinderne.
p a a een a f disse meget hede sommer- rime sammen?
Kan det overhovedet dage Iykkedes det mig endelig at faa rime sammen?
Og saa var Bryan Owen helt, helt an- lejliehed til at træffe den amerikanske ge- sandt i Kjøbenhavn: Airs.
Bryan Owen.
derledes, end noget af det, jeg havde kun- Mens jeg sad og ventede paa at f a a net tænke adgang, læste jeg over paa alle de vans- kelige engelske ord, der ev. vilde fore- komme i samtalen.
Med særlig stor omhu ledte jeg efter en titulærform men lexi- konnet var ikke indstillet p a a kvindelige ministre, saa jeg var meget spændt paa, om Mrs.
Owen nu hørte til den slags, der taaler en iikorrekt titulation.
Ventetiden forekom mig uendelig, men endelig meldte den fine guldknappede mand, a t Mrs.
Owen ventede mig.
Hvordan forestiller man sig mon egent- lig a t en saadan kvindelig gesandt ser ud?
Noget ved nian jo f r a aviserne, ogsaa Tidevarvet har bragt et (dog temmelig utydeligt) billede a f ministeren, men alli- gevel, man aner ikke hvordan personlig- heden vil forekomme.
Man ved, Mrs.
Owen er bedstemor, man ved hun gerne danser, man ved hun gaar i tivoli, man ved hun er politiker, man ved hun er en nær ven af den nuv.
ame- rikanske præsident, man ved hun er ame- rikanerinde.
Hvorlrdes skal man f a a alt dette til a t Amerikas tolv stora kvinnor.
ud.
Hun var meget, meget bedre end den bedste.
Hendes skikkelse var, som v i fra bille- derne ikke har kunnet grætte, meget flot, men dertil kom, a t hendes ansigte var meget smukt.
Det var først og fremmest ungt og levende.
- Hendes dragt var saa langt f r a a t være udæskende at den virkede helt ovenud beskeden, men dog stilfuld, og hun førte sig med den allerstørste Iigefremhed, og naturlighed overfor mig anmassende per- son.
- Og titulærproblemet Iøstes ved fordi jeg er en kvinde.
Se paa mit pro- velt være gaaet erhverv.
med til at forbyde gifte skulde kvinder a t have gram!
Mrs.
Owen svarede da Ogsaa, at den Her var jo ikke noget at tage feil af, og da jeg selv kun mener, man som en allersidste udvej hor gribe til den frem- gangsform at opstille særlister for kvin-.
der, gav jeg hende ivrigt ret.
det meget tiltalende: you!
I stedet for disse ti minutter, som jeg Men jeg turde dog ikke lade vare med havde frygtet, og hvor man hele tiden er a t fremhæve de vanskeligheder, der i de nødt til a t mase paa med sine mange fleste a f vore » kulturlande, hersker ved spørgsmaal uden paa nogen maade a t a t f a a mændene (og desværre ofte ogsaa kunne faa dem blot nogenlunde ordentlig kvinderne) til a t gaa med til dette syns- hesvaret, kom det hele til a t forme sig punkt: kvalitetsmennesket!
TiI min glæde, svarede Mrs.
Owen ikke som den hyggeligste samtale.
Det første problem, vi var inde paa var: straks ja, naturligvis.
nej, hun tillod sig ganske roligt og frejdigt a t bemærke: » vi Kvinden som politiker.
vil kunne lære dem at vi er kvalificerede, og at de ikke staar sig ved af lukke os Da jeg stillede dette spørgsmaal svare- ude ».
Det blev sagt saa sikkert og overhevi- de Mrs.
Owen straks, » skal v i ikke hellere sende, a t man virkelig for et øjeblik tillod sig a t glemme Hitler og alle hans slag- och som med over 3,500 rösters övervikt ser o g man tænkte; hun har ret!
Ud- ledde framför viklingen maa og Vil give h e l l d e ret naar danske presse det ikke havde forstaaet, hvad det drejede sig O m.
Sagen var, at man a f hensyn til ar- bejdsløsheden, havde vedtaget ikke a t he- skæftige mere end een af ægtefællerne paa et statskontor.
Dette være sig manden eller kvinden.
Dette ændrede j o hele sagen ganske væsentlig, Og jeg maa sige jeg var glad ved at f a a det a t vide, fer selv om dette standpunkt ogsaa kan kritiseres, er det dog langt mindre forskrækkeligt *, Den sidste del af denne meget lærerige samtaIe d r e j e d e sig om endnu et af d e etter min m e n i n g fundamentalt spørgsmaal Den gifte kvinde og erhverv.
erhverv Jane Addams, stiftare av » Hull House hare vi selv hjälper lidt til.
Da j e g beklagede m i g over, at kvinder Settlement » i Chicago och fredspionjär.
Hon fick 99,147 röster.
Clara Barton, Röda korsets grundläg- i saa ringe grad intresserede sig for po- Iitik, svarede hun, a t det gjorde mænd d a gare, fick 96,139 röster.
heller ikke Frances E. Willard, stiftaren av Kvin- saa For sandelig E n intressant omröstning.
n u a t f a a belyst om den politiske nornas kristliga nykterhetsunion hade interesse, var mere end et tilfeldigt lune, 90,303 röster.
Spurgte jeg Mrs.
Owen hvor tidligt hun N ä r Amerikas Nationella Kvinnoråd, Susan B. Anthony, Suffragett-ledare, var begyndt a t interessere sig for politik.
en mycket omfattande kvinnosam- fick 84,321 röster, Helen Keller, den blinda och dövstum- Ministeren fortalte meget morsom, at manslutning, kom på iden att genom om- hade 84,239 allerede, da hun var 5 a a r gammel blev rostning låta avgöra vilka tolv kvinnor, ma föredragshållerskan, hendes f a r valgt ind i rigsdagen.
og i som under det sista århundradet utfört röster, Harriet Beecher Stowe författarinna Amerika h a r man den udmærked regel, at det mest samhällsnyttiga arbetet, väckte den genast stor tillslutning och livligt in- till Onkel Toms s t u g a hade röstetalet rigsdagsmedlemmerne har lov at tage de- res børn med til forhandlingerne.
tresse.
l denna omröstning fick ingen 73,999, Denne tilladelse benyttede hun Sig af man deltaga, och de ungefär ett par tu- Julia Ward Howe, kompositör till Re- allerede som ganske lille pige, og hun var sen manliga röster, som dock inkommo, publikens kampsång, fick 72,276 röster.
gingo obönhörligt i papperskorgen.
Ut- Carrie Chapman Catt, Suffragett-leda- ivrigt interesseret, da faderen i hendes 11 a a r blev opstillet tii præsidentvalget.
slaget ä r ganska intressant och torde re, 70,489 röster, Man ser saaledes at det endnu engang gått i en annan riktning än vad kvinno- Amelie Earhart Putnam, atlantflyger- bekræftes, at man i k k e kommer Sovende rådet väntat sig.
skan, 43,399 röster.
Det var en förnämlig kommitté, som Mary Lyon, stiftare av Mount Holyoke til Da sejr.
vi nu kom ind paa det politiske, Prø- samlades på hotell Vanderbilt, där röst- College, fick 40,831 röster, ningsresultatet upplästes.
över hundra D:r Mary F. Woolley, president för vede jeg at f a a at vide hvad der etter arbetslösa kontorsdamer hade här haft Mount Holyoke College och N, F:s-dele- ministerens mening var aarsag til at de- demokraterne denne gang kom til at be- ett mycket valkommet arbete under led- gat i Genéve fick 36,855 röster sætte præsidentpladsen.
Dessa omröstningssiffror ä r mycket ning av miss Catherine Ogleshy, redaktör Herfor gav Mrs.
Owen to argumenter: Det är j u tydligt, att många f ö r » Ladies Home J o u r n a l.
Kommittén upplysande.
bestod av ordfbranden i Nationella Kvin- människor, som inte äro Christian scien- For det første Roosevelts personlighed, norådet Lena Madsin Phillips, Catherine tister, har röstat på Mary Baker Eddy som hun karakteriserede, som ganske Ogleshy, Ida Tarbell, mrs Maud Wood helt enkelt därför att hennes kyrkas stora overordentlig tiltalende, baade personlig Park och d: r Lorine Pruette.
Det inkom utbredning fastslår, att hon varit en säll- og politisk.
Han var paa een gang na-.
miljontals röster, och over tusen olika synt stor personlighet även bortsett f r å n tional og international.
kvinnor voro föreslagna p å röstsedlarna, hennes religiösa övertygelse, Amerikan- Det andet argument var, administra- De tolv, som till sist genom sina höga ska kvinnor i stort antal ä r alltså av den tionsskandalerne, der efterhaanden havde meningen, att Mary Baker Eddy har varit udviklet sig til en hel ulykke for landet, röstetal utgallrades, voro: medførende præstigetab og sligt.
Mary Baker Eddy, stiftaren av Chri- samhället till ovärderligt gott.
stian Science, som fick 102,762 roster affärssvindlerierna o. s. v. Nazismen har blivit kallad en önskedröm hos ett folk, som lider av svår mindervärdepsykos.
Och här återknöt doktor Wahlström till den sammanfattande karakteristik hon gi-.
J. F. * vigtige - Her var det jo atter engang saa heldigt, a t man paa forhaand maatte være klar over, a t der vilde komme et gunstigt svar, da Mrs.
Owen samtidig med sin straa- lende karriere har naaet a t f a a saavel børn som børnebørn, og ministeren fortalte da ogsaa med begejstring, at hun for øjeblikket havde 9 børn i huset: hendes børnebørn børn O g sekretærer, Man skulde tro, a t i hvert fald nu, hvor ministeren er saa umaadelig optaget vilde et saadant menageri være en stor chene, men det var der ingenlunde tale om.
Mi- nisteren var henrykt for dem allesammen, og røbede i d e t hele taget, at hun altid har holdt frygtelig meget a f børn (selv har hun 4!
), Karriere og hjem kan altsaa forenes!
, Ogsaa spørgsmaalet om opdragelse havde ministerens stort interesse.
Forrige aar havde hun selv erholdt alle udgifter vid 110 unge menneskers besøg i Washington, tii et møde, vistnok en slags feriekursus og ved de store internatio- nale » veltalenhedskonkurrencer », der hvert a a r afholdes i Washington, o g hvor unge der endnu ikke er fyldt 21 aar, Staar op og taler hver paa Sit s p r o g har Mrs.
Owen gennem mange aar foræret vinde- ren et aars studieophold Paa et ameri- kansk universitet.
Vi ser da, a t der er mange grunde til a t beundre Mrs.
Owen o g glæde Sig over, a t hun er kommet hit til Scandinavien i saa fornemt et hverv.
Lis Tørsleff.
liten plats i samhället, de måste gå i för äro de fulla av rå och maskulin och makterna i världskriget.
Vad har d i Sverige att lära av denna spetsen.
Det finns redan i vissa frågor, barnslig förstörelselusta.
t. ex. de sexuella, en enhetsfront kvinnor- Alla präglas de a v samma religiösa, diktaturernas historia?
Sverige, sade doktor Wahlström, har extatiska fanatism, alla ä r de primitiva.
Hos tyskarna finnas nämligen samma an- att göra allvar av sina historiska förut- vit av de tre diktaturerna i början av sitt satser till primitivitet som hos ryssar och sättningar.
Vi ha - sedan 1200-talets Det ä r Marx ' ande, som svä- italienare, en extatisk hiinförelse, som upphävande av träldomens sista rester - föredrag.
var över dem alla.
De ha alla framgått bygger på sentimentalitet, p i fraser och varit det mest frisinnat och demokratiskt ur en personlig hämndkänsla hos ledarna, romantik.
Alla äro de vidare vana vid styrda folk i världen.
Våra korta enväl- därför äro de desperioder ha framkallats av det lägre hos Lenin mot det gamla ryska systemet auktoritet och lydnad hos Mussolini också starkt inställda p i den diktatoriska folkets önskan att med konungens hjälp med sina orättfärdigheter, mot det socialdemokratiska partiet, som uppfostran ingen av dem har haft en avkasta de högre klassernas förtryck, och ratade honom när han å r 1915 blev akti- verklig demokrati men även Italien och sant är därför Geijers ord, att » det sven- vist - han tycks faktiskt ännu så sent Tyskland känna sig besvikna p i de libe- ska folkets historia Ar dess konungars ».
na emellan, oberoende av de Politiska Partierna.
Men vi behöva bli medvetna om vår makt, vi måste bli solidariska.
Kvinnorna uppleva livets innersta På ett starkare sätt än männen, de äro icke det emotionella mera underkastade, men de ha en djupare inre förståelse därför, de äro starkare psykologer, kunna lättare genomskada barnsliglieten i den chauvi- nistiska nationalkänslan och den manliga roniantiken.
som ä r 1919 endast ha velat bilda ett ralt eller socialdemokratiskt betonade Vi ha en enhetlig religion.
Vi tillhöra en Därför slutade doktor Wahlström, nytt arbetarparti, fast han då fick helt parlamentens maktlöshet inför de ekono- eniietii: ras.
v a r bästa världshistoriska måste kvinnorna söka göra allvar av andra folkelement med sig och därför miska frågorna.
Alla äro de klasstater, Italien och Tysk- släppte de socialistiska lärorna hos Hitler, som på grund av sin genomsorg- land till förmån för kapitalet, eller rättare liga ungdom fått en ytterligt personlig sagt småborgerligheten, Ryssland till fur- man för proletariatet.
Och alla ha d e hatinställning mot socialismen.
Diktaturerna ha alla framgått ur kriget.
framgatt ur ett misslyckande, t. o. m. gärning liar varit en kamp för protestan- Pauli ord: Här ä r icke man eller kvinna, tiska trosfriheten och den urgamia sven- har ar icke träl eller fri, här är icke jude ska folkfriheten » - vilket senare myn- eller grek.
nade u t i yttrandefrihet, tryckfrihet, per- T y i dessa ord ligger den enda lösnin- gen av könsfrågan klassfrågan och ras- sonlig frihet.
Men i ett målmedvetet och förnyat Sve- frågan, som diktaturerna söka lösa i ha- Därför ha de satt våldet i högsätet, där- Italien, som till namnet tillhörde segrar- rige måste kvinnorna icke bara ha en tets tecken.
Lördagen d e n 1 Juli 1933 e l f t e irging.
- N:r 26-27 Broar utan murbruk.
Kring Rompakten.
(Forts. fr. sid.
I.)
(Forts. fr. sid. I).
matiska annaler säkert högst ovanlig så viktiga Balkanområdet relativt orört.
att Offra så mycket man förmår.
även omdöme av Europas kvinnor än av syd- överrumpling framtvang ett avgörande.
Det tredje riket har ej Iångt från landet livet, för en ide man tror på.
men sin staternas negrer.
Tyskland ä r det som det iir tillsvi- Men naturligtvis - Jouvenel har fått rott, men redan förstår man i Italien, att mänskliga värdighet har ingen rätt att hjälp också av utveckingen i Tyskland.
det gäller att sluta fred med Lilla Enten- offra.
Och det göra kvinnorna om de gå dare, men i Sverige ha vi iinnu möjlighet Italien är Tyskland enda trogna vän, ten och stärka förbindelserna med Grek- in under en regim som kallblodigt berö- var dem frihet, arbete, medansvar och brukar det upprepas.
T j a!
Mussolini land, Turkiet och Ryssland för att kunna har i många år kämpat för likställighet hålla tyska balkansträvanden stången.
möjligheter till utveckling, inte ens av en mellan Tyskland och andra stater, Han Försöker icke redan Tyskland på att kom- övergående kristids nödtvång utan för att att organisera ett motstånd mot de nazis- tiska ideerna och värja oss mot den där har sedan, då, till synes, hans egna poli- mersiellt tränga Italien helt bort från Al- det ingår i riktningens filosofi och livs- tiska ideer segrat inom Tyskland, uttalat banien och har ej detta lilla bråkiga lands åskådning.
Det ä r vanligt att ' under- sin stolthet över att se fascismen erövra uppnosighet mot Italien ökats katastrofalt tryckta grupper handla mot sina intres- sen, så gjorde negrerna som ställde sig världen.
Men han har redan hörjat rä- sedan Hitler kom till makten?
das för Tysklands växande makt.
Och Kommer så a t t Mussolini, som sagt, be- på sydstaternas sida under slavkriget, på varje punkt upp striden för frihet och ansvar och värdighet mot alla anlopp, då han hyser den uppriktigaste motvilja så- stämt tar avstånd från judeförföljelserna men man borde kanske vänta något mera tjusande tanken på diktatur, som skall befria Oss från allt ont.
T a vi verkligen I skola vi få genomgå en prövning av vår sats om den enskilda individens värde, som vi aldrig varit med om förr.
ESINFEKTIONSANSTALTEN Elin Wägner.
EDV.
JACOBSSON, RINGVÄGEN 149, väl mot vissa nationalsocialistiska ' faso- och att han lika avgjort ställt sig in på av Kungl.
Medicinalstyrelsen auktorise- ner som för ett par av naziregimens för att försvara Österrike.
Mussolini vill ej självständigt och ansvarsfyllt arbete.
andra: den att kvinnovarelsen är centralt rad desinfektör.
Specialitet: Cyanrökning iigonhlicket främste män.
att Italien i norr skall få tysk gräns i Med den nuvarande maskintekniken och organiserad från könscellen och den att Det är nog möjligt att Mussolini av en stället för österrikisk.
Det skulle för Ita- industriella fulländningen har kvinnornas hon först och främst är människa, Vars Giftfritt.
Kan utföras av vem som helst.
av hela fastigheter.
Ensamförsäljare för lien Vara en utomordentlig olycka.
Där- uppgifter inom hemmet beskurits i en så- för står I I Duce beredd att sätta in all dan grad, att de i många fall bara ut- sin styrka och smidighet på att bistå gör skylten för ett arbete, Doktor Sved- Dollfuss.
Varförutom det tillkommer ett berg citerade några förträffliga och slå- personligt moment vilket för Mussolini ende satser om den kvinnliga parasitis- som äktitalienare är av stor betydelse: men ur Olive Schreiners bok, Kvinnan smedssonen Mussolini känner en upprik- och arbetet, vilken omnämnes till tjänst tig sympati och frändskap med den tapp- för dem, som möjligen ur denna visserli- re lille kanslern som stigit ur samma gen kanske alltför ordrika men uppford- rande och roliga författarinnas arbete vill samhällsklass.
Under tiden mulna Tysklands ledare hämta inspiration för sin verksamhet i allt mer.
De ha j u onekligen i fråga Om den kvinnliga självständighetens tjänst.
Rompakten offrat åtskilligt och nu stå de, - Låt oss vara stolta över vår strä- som de tycka, tomhänta och besvikna.
van, slutade doktor Svedberg, låt oss k5n- De ha i detta som i andra fall svårt att na att vi gör en samhällsgärning genom förstå att bumerangen en gång för alla a t t kämpa, fast det är ett knogigt jobb.
är ett vapen som g å r tillbaka på den som Om inte vi kvinnor får rörelsefrihet och slungat det.
utvecklingsmöjligheter lider hela mänsk- Pier Gudro.
Iiglieten.
Och det ä r j u ändå detta vi första berusad segerkänsla låtit sig för- ledas att drömma om att Italien skulle leda Tyskland, att ltalien, därför att det lärt Tyskland fascismens välsignelse, sku !le stå som dess store broder och väg- visare medan Tyskland hölles liksom på ett undre trappsteg.
Men Mussolini ger sig endast korta ögonblick lov att vara mystiker.
Ha:: insåg mycket snabbt, att den tyska tacksamheten var det ej stort med, och att hela Tyskland nu med sam- manbiten energi står först och främst och sist berett att utan några som helst hän- syn kämpa för sin plats i solen.
Han insåg också a t t tyska och italien- ska intressen i alla möjliga avseenden gå emot varandra.
Mussolini hade hoppats på att Tyskland skulle orientera sig fram- förallt I t iicter och lämna det f ö r Italien j (Forts. fr. sid.
1.)
Elin IVäfner i hennes uppskattade anfö- De har visserligen gett sig in på den mest rande Broar utan murbruk, som återges utpräglade planhushållnings linje, men samtidigt har de fattat a t t det behövs nå- på Tidevarvets första sida.
got mera för att få människor att orka Människan uthärdar icke det planmässigt innitade gamla stridsfrågan huruvida kvinnan då människorna möjlighet till utveckling och minska deras lidanden.
Vi anser att insikfen om den enskilda individens värde är mänsklighetens dyrbaraste kulfurför- värv och att människovärdet är oberoen- de av ras och kön.
återuppstått.
Nu är den emellertid icke Iingfe föremål för omröstning, som på det berömda kyrkomötet för omkring 1500 å r sedan.
Frågan har blivit en dik- tatorssak.
Man får.
hoppas att kvinnor - na skall bjuda diktaturen motstånd och icke sälja sin förstfödslorätt för en gryn- välling.
Sedan, doktor Naima Sahlbom i en re- Kvinnorna i tidens diktaturer förefaller att vara en naturlig reaktion mot det alltför platta och därför hopplösa liv, Som brett ut sig under de senare årtiondena.
Man har glidit in på en väg, som människorna delen tussin sin Lagligt 1: 25, o r i g i n a l p a k e t till Å apotek.
Lindholms Droghandel, Stockholm 21. färgsätter.
Kungsg.
39 6 tr 117073 L U N D B 0 R G S B I R G E R J~lHLC (IiATAN 31, I tr. Medicinsk hårskötsr ' mot Specialité: håravfall, Specialvatten mot gråit hår, OPTIKER Ur &amp; Optik (Petrus Ahlén) Karlavägen 87.
Tel. 6241 17.
Utprovning av glasögon efter läkarrecept under fullgod garanti utföres a v mång- årig fackman.
- Urreparationer utföres omsorgsfullt.
RIKSKAFFE Rikskaffe.
Fritt från coffein o.garvsyra Smakar som KAFFE men kostar endast h W l m Hygienisk förpackning.
¼ kg.
40 öre.
iiälsokaff~!
Sparkaffe!
Pröva det!
Efterfråga hos nämaste affär eller ring 537788, Stockholm.
Vi garantera varan.
diktaturens seger gått in för kvinnornas vall.
Sist men icke minst: Jeanna Oterdahls förtjusande föredrag om Systrarna Det ägde rum på själva mid- sommarnatten uppe i festsalen, där ljus- lågorna fortsatte att fladdrande lysa den andlöst lyssnande skaran långt sedan det elektriska ljuset släckts, där stora fång v w Brontë K r i och Kafferum Kungsgatan 55 ~ ~ Kyrkogata ~ ~ 26.
N diskussionen av doktor Andrea Andreen- a t t vilja t a till de allra kraftigaste åt- av sommarblomster skimrade i Ijusdunk- gärder, kanoner, våld, förtryck och dik- let och en verklig sommarnattstjusning Svedberg och fröken Ebba Holgersson.
tatorer.
Var och en försöker endast i behärskade församlingen.
Jeanna Oter- smått ställa på bästa sätt för sig själv dahl berörde i sin skildring av de små leder väl för mig någon väg till engelska prästgårdsflickorna - som se- en diktator.
dan blev så berömda - den 4-åriga Ann Framkalla .icke genom ar= för slemlösning.
e n liter d e k o k t.
dekorerar hög grad de tyska kvinnorna redan före brädgårdsarbetaren Karl Östman i Sunds- demokratin.
sade rektor Hermelin, förefaller mig som Kvinnornas speciella problem i denna skyddsbehov, hur de uppmuntrat skydds- en underlig korsning av dessa båda linjer.
den verkliga demokratiens uppbyggande lagstiftningen för kvinnor.
Nationalso- - den demokrati, som förmår a t t utvälja cialismen har dragit de praktiska kon- de bästa till pionjärtjänst men icke under- sekvenserna av detta: det ä r enklare för låter att ständigt på nytt fordra person- er att ni över huvud taget slipper jobba lighetens aktivitet och träning av varje i några yrken.
Detta kvinnornas skydds- enskild individ i massan - belystes i behov alstrar som man ser benägenheten Pris kr.
INREDNINGAR yngve Lundström och hennes plikt att till det allmännas tjänst ställa sitt ansvar, sitt arbete och dimension av osynlig art, det irrationella mänskliga, fantasifärgade.
Diktaturerna, tids diktaturer - som även refereras på annat ställe i veckans Tidevarv - talade rektor Hermelin över ämnet I stället för diktatur, där hon bland annat framhöll att - Ni blir belåten!
LJUNGSTRÖMS FRUKT Tel. 62 09 47. f egentligenRen infe uthärdar, att arbeta fram emot ett inrutat och på förhand beräknat samhälle.
Men det finns också en annan på samma gång sakliga, personligt och spi- rituellt framställda redogörelse för Vår Enkelt örtmedel kassakvitton.
Gör oss ett besök verkligheten vittnande uttalanden.
Manicure, An sikt tsbe hand ling, Fotbehand- Diskussionen utmynnade i antagandet ling, Permnent ondulering.
T e I e o n e r I I 29 76, I ' 47 25, av en resolution, där man hävdade kvin- Specialstudier i Paris och Wien.
nans rätt till självständighet och arbete Man spricht Deutsch.
Fröken Holgersson påpekade att demo- sin erfarenhet.
i anspråk den » fanatiska och ' hysteriska kratien hade utformats utan kvinnornas hänfijrelsen för en sak,, som Hitler själv medverkan - men ett samhälle som ski- säger.
Diktaturerna har icke fruktat för par rättvisa med kvinnorna som insats Härmed har vi redogjort för den alIvar- något, varken våld överansträngning av får icke kalla sig för demokrati.
När nu människomaterialet, utrotning av åsikter statsformer uppstår som fullständigt stry- stadsförbundets årsmöte, av Fogel- och raser - därför a t t det måste gå fort.
ker ut kvinnorna, och dessa kvinnor sit- Men frågan är om den kraft .man upp- ter och broderar kuddar till svar, är detta Men denna av rik och varm kamratanda täckt i krig och revolutioner kon tas ut ett tecken på att de förmenta demokra- genomträngda sammankomst hade också på annat sätt ä n genom det snabba dik- ticka författningarna i verkligheten aldrig andra värdefulla och oförgätliga inslag. '
B l a n d raden av fria anföranden minns tatoriska förloppet.
Om detta skall vara tagit dem med.
Det måste krävas ansvar möjligt får man i stället för diktaturerna av en maktägande.
Ki,innornas plikt är man särskilt Ragna Ljungdells - från att finna och förverkliga sin linje i sam- Finland - ståtliga, gripande och konst- icke sätta ett pedanteri, som funnits både närligt framförda skildring av Jean Jalires i i 8 ~ t a i e t s nationalekonomiska och ve- höllsarbefet.
liv och verk - ett människoöde, som just tenskapliga åskådningar och i diktaturer- nu i den pågående striden mellan mänsk- nas planhushållning.
Växtsaften och dåd- Striden om kvinnans odöd= lig rätt och maktens förtryck har en le- kraften särskilt hos ungdomen måste på vande aktualitet.
ett djupare och vågsammare sätt få kom- liga själ.
Siri Dora Nordquist, Fagerviksverken.
ma till mognad.
Doktor Ada N ils so^ påminde om i hur berättade om den svenska författaren och Efter doktor Lydia Wahlströms Fruktaffär (ing ' fr. Strindbergsg.
H.
96 S.
B: s hus) Välsorterat lager av Frukt, Konfekt, Kaffe, Konserver, Grönsalter m. m.
Trots våra billiga priser lämna vi 3 proc.
rabatt å alla varor mot 100 kronor i igenom detta.
Så t. ex. uppväcks och tas samhället.
klas ' 1:sta verkligen äger en odödlig själ eller e j, Skepparegatan seskildring från Tyskland och Genéve i maj givit några konkreta och avskräckan- de exempel på den redan existerande dik- taturens övergrepp mot kvinnorna, vidtog en allmän diskussion.
vill: mänsklighetens bästa, en verklig hu- I anförandena märktes en bestämd vilja manism.
att strida för rätt och frihet.
Och denna Vi utgår från den uppfattningen att vilja belystes av flera rent praktiska, om kulturens uppgift är att bereda de enskil- stor erfarenhet och förtrogenhet med Inför diktaturen.
I I personlighet bestämmes av hennes konsti- Följ noga Tel. Iiruksanvicningen ' 400021, 431993. tution, karaktär och temperament.
I den- F R U K T och K O N S E R V E R na moderna form kan vi säga att den - alltid betsförbud den kvinnliga Hela denna instnllning har sin rot i Brontës svar på frågan om vad hon iins- uppfattningen om att kvinnan framförallt kade mest: att tillväxa i i l d e r och livser- parasitismen.
Doktor Svedherg pekade särskilt på är kiinsvarelse, och därigenom har en farenhet.
Det kan man kalla ett vist Iö- faran av den kvinnliga parasitismen, en större biologisk belasttning iin mannen, senord i kampen för det kvinnliga med- fara som skärpes med försöken att be- som först och främst är människa.
borgarskapets befästande!
rika kvinnorna deras möjligheter til be Här står två åskådningar mot var- C.
H.
6:-, halvår kr.
3: 25, 75, Lösnummer 15 öre.
Stockholm 1,933 Zetterlund &amp; Thelanders Boktryckeri-A .. B.
~ ~
