# ID: svediakorp-per3630
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1933
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,271
# sentences: 536
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Lottarörelsen - en fara?
Från Steget riksdagsläktaren.
är taget.
D o k t o r Av E s E t r l s i d a S H v e a i r n t e, n K g ö r e p n e.
n h a m n: Arbejdsbureauet i Genève og Kvinders Arbej de.
* Margit Palmær: Den lilla kärleken.
Kris programmet genomföres.
E fter två fulla arbetsdagars och två halva nätters debatterande, har riksdagens kamrar godkänt krishjälps- förslaget efter välfärdsutskottets linje.
Fyrtiotvå reservationer var fogade till utskottets utlåtande.
Fastän uppgörel- sen inom utskottet var av den arten, att som en talare sade, kamrarnas menings- avstånd från det personliga misstänklig- görande som gång på gång kommit fram i diskussionen om den förestående uppgörelsen, häri väl understödd av hr Westman, bondeförbundets fördragsslu- I stället för att tande representant.
framkalla en borgerlig kampregering litiska situationen.
Mot denna .avspänning », betecknad som byteshandel, vände sig hr Sam Larsson i stället så mycket skarpare.
gen och tillrättavisande part.
Enligt förslaget skall sammanlagt om- kring 288 miljoner kronor nedläggas i ar- Han uppehöll sig särskilt vid Iönefrå- gan och kritiserade i enlighet med sin reservation i utskottet ingående utskot- LEVAT i jubileernas betsföretag, som beräknas skola g e ar- hete å t 74,000 årsarhetare, däribland tets beslut.
D e t gäller framförallt a t t icke fastlåsa arbetskraften.
sade hr Av C a s a n.
* Det symboliska margarinet.
* Ungdomsarbetslösheten på I.
C.
W:s kongress.
V a d har hänt?
S VERIGE HAR Majestät tecken, först firades Hans Konungens 75-årsdag, däri hela folket deltog om icke på annat sätt så säkerli- gen genom att lyssna till konungens ra- diotal.
Och Västervik och Mariestad fira månghundraårs jubileum som städer gynnade av strilande sol.
RIKSDAGEN HAR ÅTSKILTS sedan den beslutat bl.
a att finansieringen av krishjälpen skall ske icke genom kvar- låtenskapsskatt men med hjälp a " höjd E KONOMISKA arvsskatt.
VÄRLDSKONFEREN- SEN har upplevat en sensation.
Amerika, som tillkännagivit a t t det tänk- te gå med på en tioprocentig sänkning av tullarna tog hastigt tillbaka, medde- landet hade kommit ut a v misstag etc. Tullförhandlingarna ha sedan gått lång- samt framåt och s t ä m n i n g e n mot Ame- rika förefaller ganska misstrogen.
Valu- tadiskussionen pågår, men med svårig- heter.
Prisstegring, b i l l i g a pengar är lö- senordet, men den för alla parter rätt- visa stabiliseringen är inte lätt att träffa.
Konferensen känner s i g tydligen olustig.
Det har t. o. m. talats om att president Roosevelt själv skulle resa t i l l London och försöka rädda situationen.
HAR OCKSÅ åstad- UGENBERG kommit uppståndelse v i d H konferen- sen, med sin otroliga plan a t t Polen och andra stater i Östeuropa skulle upplåtas Larsson, men med en sådan bestämmel- 34,000 reservarbetare.
Till statliga och statskommunala reservarbeten anslås 55 se som utskottets, som framförallt gyn- nar storstäderna och befäster fackför- miljoner kronor.
Limerna fastställas a v arbetslöshetskommissionen efter lägsta eningssträvandena ä r det icke underligt att bondeförbundet befinner sig i seger- rus!
på orten allmänt förekommande grovar- betarlön - alltså ett övergivande av det De berykta- I fråga om arbetslöshetsförsäkringen de s. k Stripadirektiven av år 1926 som går ut på att hänvisning av arbetskraft led regeringen absolut nederlag.
För- slaget avslogs med högerns, några fri- under vissa förhållanden skall kunna ske sinnades och kommunisternas röster och a l l a försäkringar ur olika synpunkter gamla nödhjälpssystemet.
även till arhetsplats där konflikt råder, har uppmjukats därhän, att konflikter, försåvitt det icke gäller olagliga eller okynneskonflikter, skall respekteras allt beslut, som torde vara väl försva- rade ur psykologisk och samhällelig - ' Debatten kamrarna gick i dels huvudsak efter två linjer, och berörde själva sakfrågan, där löne- och konfliktdirek- tiven spelade den viktigaste rollen i oppositionen, dels frågan om det sätt på Vi älska vidderna och dyrka dem, all gränslöshet och längtan bor i dem.
tern själv, som upprepade gånger beto- nade sin stora tillfredsställelse med de ....
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
C.
E. BERGWALL FREYGATAN 7-9 Tel. 323902 Vi äro starkast spridda ut i det att föra skepp, slå bro och bygga nät.
Det var vår tro och blev vår evighet.
Natur och Kultur i England.
Några glimtar från en resa.
N är S:t Leonards i juni 1933. g a r begynna.
Det enda som lönar s i g ä r är man återser London efter tjugo hönsskötseln ».
Och detta bär syn för sä- tycker man först att allt förbli- Sen, på alla gårdar, från storgodset, vit s i g ganska likt.
Parlamentet, West- prästgården, skollärarens, ned til ' lantar- minister Abbey, Towern, muséerna, hotel- betarens stuga ser man höns och kyck- Miljonstadens fysionomi har dock bitvis skrifter, försökscentraler och tuppar med förandrats, ty på de ödelagda tomterna stamtavla, hönor med minst åtta anor.
uppfördes moderna 8-10 våningars hus, Men dessa anor g e verklig kvalitet, ve- som i sin ljusa, en smula härda färg tenskapen ger vinst for möda och om- skarpt sticka av mot den gamla typen av tanke, och det är det viktigaste.
» Man väggarna på många förnäma gamla pa- lats och inbjudande, trädgårdsomgivna villor.
Affischernas tysta svarta bokstä- ver förråda tragedier om ödelagda hem och förmögenheter som förintats.
Det är land, har j a g hört, finns folk som aldrig sett ett ägg.
En efterbliven lanthushåll- ning enligt min mening - höns är bra både som mat och som inkomstkälla ..
Hennes erfarna ord får gå vidare, kanske också allt - klagande ord hör man säl- lan, det ä r något gigantiskt i den heroism varmed den engelska nationen här krigets följder, sorger, svårigheter och oerhörda skatter.
Vid jämförelse med vad man de kan väcka slumrande impulser och, rem vet, kanske nya slumrande miljoner åt de norrländska vidderna.
S:t Leonards sockens åldriga lilla sten- kyrka ä r fylld vid både söndagsförmid- D ET NAZISTISKA P A R T I E T har un- alls.
Amerika fick på detta sätt nöja sig der tiden förbjudits i Österrike.
Det med sammanlagt endast 8 % av vad det inom en annan nation hört av jämmer och är icke att undra på.
Svåra bombatten- rätteligen hade att fordra den 15 juni självbeklagande blir beundran än större inför det lugn och den stolta hållning var- tat, som på sista tiden ägt rum i Wien och budgetsunderskottet är därefter.
tros vara iscensatta av nationalsocialister EDAN VÄRLDEN KÄMPAR med med engelska folket bär sina bördor.
M svåra problem rusta vi oss dock D!
.
.
.
......
FOTO när svaga får framfordra skockens styrka.
Ellen Hagen: D e t vana, mjuka engelska landskapet med eftertryck.
att fira vår midsommar i en paradisskön ter sig särskilt ljuvligt om våren.
EN UTLOVADE BETALNINGEN natur och Tidevarvet vill tillönska sina När man kommer frän nordens blåkalla på ' t miljoner dollars av Eng- läsare mycken glädje och rekreation un- vårtid tyckes det vara full sommar redan lands krigsskulder till Förenta Staterna der helgen.
i maj, med skogar i trolsk grönska, träd- gjordes i slutet på förra veckan den- gårdar och parker fyllda av vällukt, blom- na gång i silver - medan Jugoslavien, mande rhododendrons och azaleors färg- genbergs ställning i regeringen är ovis- Frankrike och Italien inte betalat något prakt, fågelsång både dag och natt.
På sare än någonsin.
smaragdgröna ängar och fjärran blånan- TILL.
,.
.
...
EDERT.
.
.
.
..... ...
FORFOGANDE.
....
.
.
.
.
.
.
.
.......
.
.
.
.
.
.
Läckert och hälsosamt de sluttningar heta hästar, kor och hjor- är smörgåsbrödet dar av vita får.
Men sällan ser man en plog sättas i jorden.
» Det blir för dyrt », hörde j a g en farmares hustru säga, » de I h y g i e n i s k förpackning h o s E d e r handlande.
nya jordskattelagarna döda åkerbruket, D Så blås oss inte hop, du tidens horn bundsförvanter trots allt inhöstat en stor seger.
Med sina brister, särskilt på på att kraftigt ta och den nazistiska propagandan bedrivs men blev vår oceans och skeppens tolk.
odlar visst för mycket säd i Sverige,, Iösas och därmed samhällets bistånd.
besluta.
som aldrig krusade för hemmens smolk, engelska privatbostäder.
Om de dystra tiderna och den föränd- rade livsföringen vittna de täta affischer- ut i det praktiska livets tjänst?
Regeringen har med hjälp av sina na » till salu » eller » att hyra,, som kläda jordbrukshjälpens område, innebär dock programmet att flera viktiga och ofrån- k o m l i g a steg b l i r tagna till de arbets- vunna resultaten, vidhöll orubbligt sin uppfattning a t t det var en handling av samförstånd som riksdagen nu gick att När låga sinnen ropa efter skal och hölja sig att älska egen navel, bele dem då, du extensiva folk avgörande.
Skall arbetslöshetsförsäk- ringen nästa gång gå igenom och föras vilket hela uppgörelsen träffats.
Och härvidlag saknades icke varnande ord om demokratiens urartning.
Statsminis- som kolonier åt Tyskland.
Den tyska delegationen har låtit förstå att det är Hugenbergs egna påhitt, men i vissa tyska tidningar har Hugenberg fått medhåll.
Emellertid måste han resa hem från konferensen kanske var hans fantastiska begäran alltför vågad för Tysklands anseende, för att han skulle få stanna.
E TYSKNATIONELLA KAMPOR- GANISATIONERNA ha upplösts därmed är ett dråpslag riktat mot hela det tysknationella partiet och Hu- i söka hamn, men först vi söka hav.
där karlavagnen lyser på vår led V i söka hamn den som skändar hori- i kanadensisk skog, i hembyns säd.
sonten: Vi älska vidden varhelst sol går ned.
vårt största arv, de stora strömmars hem.
om vederbörandes varma sympatier för len och jätteaffärerna ligga oskadade på lingar i oräkneliga mängder.
Hönsaveln men man vet att hela kvar- har blivit en allas angelägenhet, man ta- riskskydd mot arbetslöshetens olycka, sina platser räddade icke detta förslag.
Tjugufem ter förintades vid luftangreppen på den lar höns var man mötes och var man går, år har gått, sedan den första motionen vidsträckta bebyggelse, som i tyska krigs- var man sitter och var man står.
Den ä r om arbetslöshetsförsäkring väcktes i telegram kallades » fästningen London ».
en vetenskap med professorer, lärda tid- svenska riksdagen.
Sedan dess har frågan i en eller annan form så gott som varje år stått på dagordningen.
Det var i år första gången ett kungligt för- slag i saken kommit inför kamrarnas synpunkt.
Han passade också E m ig r a n t e r n a.
Vi söka dig, du stora möjlighet till ening mellan viddens själ och härdens.
och nya val, sade hr Westman, vilket Vi älska mull och moder, björk och hav, varit det andra alternativet i denna upp- de golfströmsregn som oceanen gav görelse och som skulle ha riktats emot åt hemmets jord och emigrantens grav.
Sveriges organiserade arbetare med ar- betslöshetsfrågan som bas, har vi upp- Vi älska tävlan mellan stora folk nått en glädjande avspänning i den po- församlade på gröna kontinenter utbyten icke kunde rubba ett ord däri, var det alltså ändå plats för åtskilliga stora, mer eller mindre lidelsefulla prin- cipdeklarationer.
E t t säreget intryck gjorde härvid bondeförbundets trogna försvar för regeringen, medan högern och huvudparten av de frisinnade, som icke deltagit i uppgörelsen, spelade den mindre tacksamma rollen av förbigån- Dammande vägar eller dammfria.
Harry Martinson: U PL A N D s K U B B E N Undvik efterapningar!
Begär uttryckligen Up l a n d s k u b b e n!
fortsätter m i n sageskvinna, » ni får väl ge den åt hönsen?
Men kanske hålles för litet antal av dem vid gårdarna - i Norr- dags- och aftongudstjänsterna.
Ett led i gudstjänstordningen, som förvånar en främling, ä r att bibeltexterna inte läses av församlingens pastor.
Över hela, engelska landsbygden ä r bruket det att socknens främste, vanligen den äldste egendomsägaren, eller i hans ställe skol- läraren läser texten innan prästen be- gynner sin predikan i predikstolen.
Detta lär vara ett krav framställt av purita- nerna och genomfört av Cromwell.
Alan hade länge misstrott munkar och präster att inte giva folket Guds ord helt och oförfalskat, man litade mer på en lekman.
S:t Leonards herde av i dag var sol- dat i kriget från dess första dag till dess sista.
Hans bleka drag vittnade om ge- nomgångna lidanden, om intelligens och godhet.
Utläggningen av texten skulle trots arbetslöshet finns inte den jord- kunna sägas haft politisk betoning om hunger som man trott på ingen vå- (Forts. å sid. 2).
D Open=Doors e n tredje kongressen.
Från riksdagsläktaren.
Det ' Steget är taget var mot aftonen den andra dagen derstödstagaranda, b ä t t r betalt - mera he Open Door International, den då halva kammaren var ute och luft I luckan, så hr Wohlin.
Det var kvinnliga världssammanslutningen, den andra halvan hängde slaka mot karm- gosselynnnet och den hoppfulla hågen Se- som för ett par år sedan hade sin konfe- dan tog hr Wohlin ut lite mera av fanta- Stockholm, öppnar den 24 juli rens här i sin och uppstämde en verklig panegyrik sin tredje konferens i Prag.
till den något besvikne hr Sam Larssons Utom den stora kongressen i senats- huset i Prag den 24 -- 28 juli anordnar sen: Denna debatt kommer att öka par- ära Hr Sam Larsson, som alltid viker remsor på lediga stunder, blev sa gene- O. D.
I. även en sommarkurs i Mlada lamentsledan i landet!
Javisst, åtminstone just nu, när den rad över alla d e många rosorna - eller Boleslav i Tjeckoslovakien den 31 juli- ' 4 augusti.
Enligt det preliminära pro- andra dagens nattplenum nyss börjat s e var det i känsla a v att det skulle komma t surt efter - att han inte en enda gram, som i dagarna utsänts från O. D. de ut att vara parla huvudkvarter I:s i London komma bl.
a. mans - men att bara skylla på socialde- såg upp från pappersremsan som vore en orättvis överdrift.De vikningar.
Men så kom mokraterna frågorna om den kvinnliga arbetarens möjligheter till hefordran och rätt till per- ha minsann varit uppe och malt, och malt det, som ett citat ur Döbeln vid Jutas: m i svara själv för sina öden, jag » Han tomt från alla partier sa det år inte värt sonlig utveckling samt om den gifta kvin- nans rätt till arbete att dels bli föremål att påstå att det är något särskilt parti, har gjort nog som människa och p r ä s t som är orsak till en eventuellt komman- Då såg Sam Larsson äntligen upp och själva kongressens arbete och dels log.
även att upptagas under ett av de offent- de parlamentsleda ute i landet man Men då hade värmen stigit i kamma- Första dagens förmiddag drog liga mötena.
som varit Internationella Arbetsorganisationen har sina svärd med liv och lust.
Statsmints- ren och uppmärksamheten, 11 började redan tern och hr Trygger gingo varann särskilt spänd sedan klockan under sin konferens i början p i juni upp- Sveriges landstormskvinnors and- tagit frågorna om invaliditets-, arbetslös- hårt inpå livet, men med timmarna som på att slappna för de efterföljande ta- hets- och ålderdomsförsäkring samt för- gått liar replikerna mera domnat än larna och sedan har det j u malts på sam- ma ämne - fur och emot - i dagarna ra riksmöte h a r hållits i V i s b y med säkring av änkor och föräldrarlösa barn.
skärpts.
Om hr Wohlin, som hade sitt anföran- två icke m i n d r e än 600 d e l t a g a r e, u n d e r Med anledning av de beslut, som här fat- militär ståt och med alla d e heders- tats, kommer O. D.
I. att under somma- de ganska tidigt, kan man säga att han betygelser ett s a m h ä l l e kan ge Sina rens Pragkongress utarbeta planer för så för dagen utrustats med både gosselynne, Nu är i alla fall allt klart i Första kam- maren efter regeringens program.
efter rättrogna döttrar, med tal av Got- väl nationell som internationell försäk- hoppfull håg och fantansi.
Om talman- Det är inte många av de sista dygnens några timmars voteringar.
ring.
l a n d s biskop, l a n d s h ö v d i n g o c h mi- Den tunga kris, under vilken världen talare, som kunna berömda sig av att ha nen, som har att fastställa de olika he- l i t a r b e f ä l h a v a r e, m e d g e n e r a l e r o c h för närvarande lider, gör kravet p i kvin- samlat s i många verkligt andäktiga lyss- sluten medelst klubbslag, i morgon har sin högra arm förlamad skulle det inte militärmusik o c h k u n g l i g a h ä l s n i n g s - nans ekonomiska jämställdhet aktuellare nande.
så som klubban fick gå: Uppenhart är, sade hr Wohlin att få överraska, telegram, En sådan s a m l i n g av a n någonsin.
O. D.
I. fordrar kvinnans kvinnor, e t t så er- rätt till förvärvsarbete, och lagstiftnin- olyckor kunna mäta sig med den närva- Punkten a stort litet a. o. s. v. lbland Den är ett frätsår blev det en liten paus, då någon begärde gens ändrande därhän att utbildning, an- rande arbetslösheten.
k ä n n a n d e f r å n det a n n a r s i f r å g a om ställning, arbetstid och avlöning baseras på Europas kultur.
vare sig nöden tar sig att få frälsa sin släl och freda sitt sam- hedersbetygelser g e n t e m o t kvinnorna på arbetets art, ej på den arbetandes kön former av hungriga människor och under- vete med en anteckning till protokollet.
s p a r s a m t instälIda s a m h ä l l e t s s i d a Att stifta lagar, som rättvist kan till- närda barn eller i revolter inom de olika När h r Reuterskjöld röstat för anslag till framkallar en fråga: l n n e b ä r icke d e t Iämpas p i alla fall inom ett område, är länderna.
Det är fara för kulturmakter- det, enligt en talare, synnerligen trän- starka uppmuntrandet av detta och kommer alltid att förbi en ofantlig nas framtida bestånd Vida större offer gande behovet av l a v e t t e r och till jagare svårighet, och i frågan om gift kvinnas måste nu göras för arbetslöshetens bekäm- begärde hr Reuterskjöld ordet: Jag her att få antecknat till protokollet att jag kvinnliRa militära skådlespel Snarare rätt till arbete har O. D.
I. satt in sin pande än någonsin f ö u t.
Kontanta understöd, som tyvärr inte röstat med utskottet för att jag anser det en s a m h ä l l s f a r a?
kraft på att försäkra varje kvinna, oav- och icke så- Att det ä r en s t a r k t militär anda, sett äktenskap och barnsbörd, rätt att helt kunna uteslutas, äro och förbli, näst som ett arbetslöshetsanslag som b e s j ä l a r lottorna är j u lätt att själv avgöra, om hon bör deltaga i för- rena fattigunderstöd, de minst tilltalande som försvarsanslag Därmed hade han sökt befria sig från och är det som minst kan hålla modet konstatera, uniformerna, h o n n ö r e r n a, värvsarbete eller ej O. D.
I:s lilla tidning uppmanar värl- uppe.
Reservarbetarna i Sverige har ock- faran av innestängda komplex.
Hur det g i v a k t s t ä l l n i n g Och parad för f a n a n dens kvinnor att sluta upp kring Prag- så fått en känsla av att mera vara under- går med hr Örne i der fallet i framtiden ä r så n a r a SOm möjligt en imitation konferensen i medvetande om i hur hög stödstagare än arbetare i samhället.
Den- är inte gott att veta, det var något av med utdelning av » här sitter jag och kan icke annat.
i hans av d e n m a n l i g a militärens uppträ-.
grad kvinnans ställning i den nya varld, na försörjningsanda dande Men är d e t meningen att som kommer att framväxa ur det nuva- kläder och skor, verkar anstaltsvård som attityd, när han med blicken sänkt mot strider mot det berättigade kravet att ar- Sina knäppta händer svarade sitt ja så landstormskvinnorna skall kunna fyl- rande kaos, beror på det arbete och de betaren är sin lön värd och sedan kan l å g t a t t talmannen måste fråga om.
Sen mödor, som nu nedläggas för att tillför- reda sig själv Det skall vara mindre un- gick hr Örne ut för att få Iuft!
la någon s ä r s k i l d u p p g i f t i e t t krig, säkra henne jämlikhet och rättvisa.
utöver d e n som v a r j e medlem av ett Hr Lindhagens röst skvallrade också om motvilja och han hänvisade dessutom krigsorganiserat samhälle knappast till sin förut på dagen avgivna kritik av k a n u n d a n d r a g a sig, e n d a s t genom T Lotta= rörelsen en fara.
för i oförbehållsamt att v a r a medlem av d e t t a s a m h ä l l e?
Natur och kultur i England.
punkten.
I så fall b o r d e väl m ö t e t o m f a t t a t I Andra kammaren besannades det att några militära eller f ö r p l ä g n a d s ö v - (Forts. fr. sid. 1).
de där miljonerna till militära ändamål ningar, vilket i n g a l u n d a v a r fallet.
man dit räknar varning för egoistiskt gar gående stora succés C a v a l c a d e for är den ömma punkten för en socialde- Men Lottornas b e t y d e l s e ligger kan- nationell begränsning och starkt beto- att skyndsamt ta upp » Gabriel over the mokratisk regering.
ske, som G o t l a n d s militärbefälhavare uttryckte d e t i sitt tal till l o t t a r ö r e l - s e n, f r ä m s t på d e t o p i n i o n s b i l d a n d e o m r å d e t, som v ä c k a n d e o c h u p p r ä t t - h å l l a n d e av f o l k e t s militära a n d a.
Som d e n s v e n s k a l o t t a r ö r e l s e n om- f a t t a r mellan 13,000 o c h 14,000 m e d l e m m a r ä r d e t o c k s å tydligt att d e n h a r möjligheter i d e n vägen.
Förutom s i n a u n i f o r m e r o c h mili- t ä r a å t h ä v o r t y c k s l o t t o r n a av refe- r a t e n att d ö m a även s a m l a s k r i n g olika s a m h ä l l s f ö r b ä t t r a n d e mål.
Man tycker s i g f ö r s t å att unifor- m e r n a på d e t s ä t t e t o c k s å tjänar som d r a g p l å s t e r f o r e n kvinnlig s a m l i n g k r i n g a l l m ä n t konservativa ideal.
M e n f r a m f ö r a l l t d e n n a s t a r k t mili- taristiska i n s t ä l l n i n g b l a n d s a m h ä l - lets l e d a n d e k r e t s a r kan i n n e b ä r a en f a r a.
Den gör kvinnorna g l ö m s k a a v att d e just nu, i d e n n a till brist- n i n g s g r i n s e n r u s t a d e varld, d a r a l l a s k r i g rasar mot alla, m a h a n d a s k u l l e k u n n a h a en egen betydelse.
O c h d e n n a d e r a s l y d n a d s i n s t a l l n i n g gfir o c k s a att de s e d a n Iattare faller f o r d i k t a t u r e n s tjusning.
En handelse, som ser ut som en tanke, f o r d e o c k s a h r F u r u g a r d just i d e s s a d a g a r till G o t l a n d, d ä r h a n u p p t r ä d d e i full ornat.
N u om n å g o n s i n å l i g g e r d e t Nor- d e n s, s e d a n u r m i n n e s t i d e r f r i a kvin- nor att verkligen klargöra sin stand- p u n k t till diktaturen, som f ö r varje dag r y c k e r oss närmare in på livet.
nande av kristendomens första bud: » gån White House och inbjuda de församlade världsombuden att bevista premiären.
vil- ut till alla f o l k - ket också skedde.
Filmen är värd den ägen in till London igen såg jag uppmärksamhet som ägnats den - inte P å Hampstead Hill, målaren Rom- endast för att den är så att saga politiskt ney ' s lilla idylliska murgrönsövervuxna högvälboren Det är den om kriget och colonel hus.
Vid porten satt en affisch, som den krigets följder djupt erfarne sköna lady Hamilton, om hon fått s e den p i väg upp att stå modell för någon av de nittio världsberömda porträttavlorna, troligen inte låtit sitta kvar.
Nelson skulle säkert inte gillat den.
Affischen såg ut så här: Tweed.
Lloyd George ' s sekreterare och liberalernas ombudsman i Manchester, som skrivit boken Rinehartn, på vilken filmen är byggd.
En nyvald president i H r Kilbom framhöll där med skärpa att de!
statsfinansiella Iäget är mera ' tryckt nu än någonsin och icke motiverar ett ut- slungande av 7 miljoner till militära och improduktiva ändamål, varefter Statsmi- nistern svarade a t t det var ett tillmötes- gående av önskningar från stora delar av riksdagen Och folket då det var brist p i arbete vid skeppsbyggerierna.
Hr Kilbom fann sig av detta Svar föranlåten konstatera att Statsministern satte lik- hetstecken mellan byggande av jagare och statarestugor.
Det började osa hett U.
S.
A., Jud Hammond, en ytlig dussin- Och Statsministern föredrog att göra en människa, om vilket intet är att hoppas, voterades glad grimas inte och på vifta den punkten med händerna.
och social- Det får vid en motorolycka en stöt i huvudet, demokraterna drog en lättnadens suck, 2+2 som efter en tids medvetslöshet gör ho- befriade från själanöd.
* = 4. nom till en helt ny man, som vägar och Det stora taget är nu i alla fall taget Gun Gun vill det otroliga, Av den stora arbetslös- f ö r att få det hela att vända på sig och = War.
hetshären gör han en nyttig kår, löser man måste önska, innerligt önska, att re- Disarm!
Problemet i praktisk verksamhet, lyckas geringens och riksdagsmännens väldiga komma gangsters in på livet och befriar arbete under de sista månaderna inte va- t samhället från skadedjuren, han genom- rit förgäves Så kanske hr Westmans profetia vid en Wärlds-Ekonomiska Conferensen skådar ammunitionstrustens hemliga spel debattens början går i uppfyllelse: Efter- - - satte sin prägel på och förmår världen att samlas till en ny världen kommer säkerligen att mera li- + D W. E.
C. London i högre grad än man vågade tro Kellogg-pakt, denna gång till avrustning.
delsefritt s e på de handlingar som i d a g i en stad och en nation, så blaserad på När den är genomförd och av samtliga ligga på riksdagens bord.
konferenser.
Man bemödade sig att få makter underskriven, blir Hammond Ske alltså.
Elsa Svartengren.
höra kungens och MacDonalds tal och av överansträngningar och spanning med- alla gladde sig åt den senares kraftiga .vetslös.
Då han denna gång vaknar till maning om mindre ord och mera beslut.
liv är han sig slälv den ursprunglige Tidningarnas främsta journalister ha h a f t, mannen, svag och kortsynt, beroende av artiklar om » Konferensens k v i n n o r efter vänner och partiers intressen och hjälp, vad det visade sig menade man diploma- ternas fruar och kvinnliga sekreterare.
Finns någon kvinnlig delegat, så har hen- nes namn dock hittills gått allmanheten och pressen förbi Dagen före det högtidliga öppnandet färdig att, då han förnimmer det hela, omintetgöra vad han uträttat.
Hans sekre- terare later honom dock - genom att f ö r summa läkarens ordination - i rätta ögonblicket slumra in for alltid.
Det är en utomordentligt stark film, avbröt Empire-teatern sin sedan 666 da- intelligent spelad av Amerikas största förmågor De engelska tidningarna äro imponerade och ropa samfällt att om den också inte förmår övertyga Roose- velt, MacDonald och W.E.C.till hand- ling.
så blir den för dem en spegel.
Och en hägring f o r de miljoner, som miss- trösta inför omstandigheternas förlaman- de makt.
Bland folkens suckan och högtalarnas deklamationer kan det behövas en ärke- ängels rop i dessa tider.
Ellen Hagen.
Symboliskt margarin.
Margit Palmær: Regerinen har deklarerat sin och so- socialdemokratiens nya instäillning till frihandelns och protektionismens princi- per.
Detta skedde under lördagens för- spel till den stora slutuppgörelsen mellan partierna i riksdagen, under den skarpa piellt viktiga dehatteii om infö- margarinaccis samt några a v ande å t g ä r d e r delar i d e n aII- och hoppas på förnuftets seger, måste man då detta icke längre fungerar finna sig i sådana åtgärder som de vilka re- regeringen nu liar föreslagit.
Margarinförslaget gick förstås också n gammal fru sitter vid ett fönster igenom, kamrarna följde den vid utskot- tets utlåtande fogade reservationen, vil- Och arbetar.
Det är inte mycket att s e på en bak- ken anslöt sig till regeringens förslag g å r d e t t klädstreck, två soptuiinor, men Vad innebär då detta?
Genom den av regeringen föreslagna, det är dock en bit av Guds värld Sys- av riksdagen antagna revisionen av 1932 selsattningen ä r icke heller s ?~ märklig, När framskjutna programpunkter kas- t a s bort enligt den omtyckta gamla satsen om teori och p r a k t i k och deras inbördes oförenlighet, måste det framkalla strid och när den socialdemokratiska regerin- gen nu gått med på protektionistiska åt- års Regeringen En mjölkavgiftssystem, e n l i g t vilket men den är dock den mest aktningsvärda mjölkproducenterna med sina avgifter bi- f för en kvinna: att stoppa mäns och s ö - drar till att höja smörpriset, kommer ners strumpor Mannen är visserligen enligt propositio-, horta nu, men sonen, Bo finns kvar.
Ännu margarintillverkningen nen i en alltför gynnsam ställning, A n - är hon icke s a t t At sidan av livet, ännu tingen kommer de höjda smörpriserna har hon sin uppgift att fylla.
Alla gossar, a t t förorsaka e n ökad margarinkonsum- stora och små behöver hela strumpor, gärder past för av mycket en viss att räckvidd, deras h a n är d l det i n g väcker knap- tion eller också k a n margarinet i skydd rena skjortor, varm mat, ett uppskattan- av det höga smörpriset tillskansa sig pri- de leende.
Vem kan ge dem det bättre opposition Här fick även man inom nu bevittna det egna hur l ä g social- ret ser, som är för höga i förhållande till dess an mor?
Och när mor är horta t a r hust- demokraten hr Orne med de liberala fri- Det är bittert, sade h r Örne, att behöva uppleva den dag.
d i det v a r så lätt för mitt parti a t t byta bort och förneka och a t t acceptera vad som nyss proklamerats Men Som för folket skadliga Atgärder.
med hur stor majoritet riksdagen in be- slutar a t t två gånger två lir fem, så ä r det ändå fyra.
Vem hade efter höstens valutgång vå- vågat tänka sig a t t skatt på margarin ett viktigt födoämne för a r b e t a r e torpare och statare, skulle bli en av de reformer, för vilka en socialdemokratisk regering skulle gå i n med hela sin själ, Svenska folket i val har icke givit riksdagen full- makt a t t genomföra det folkhushållnings- program, som regeringen framlagt, a l l r a minst i fråga om skatt på margarin, Det enda riktiga hade varit att utlysa nyval på grund a v den sedan höstens val änd- rade ekonomiska kursen.
Finansministern sökte rädda s i g med det socialdemokratiska partiets program- p u n k t att utrikeshandeln bör ställas un- der samhällets kontroll.
F ö r övrigt - frågade hr W i g f o r s s - ä r det rationellt a t t fasthålla en fiktion om en världsmark- n a d där priserna bestämmas av tillgång och efterfrågan?
Det finns nämligen inte längre en sådan marknad Det är icke e l l e r insikterna inom det ansvarskänslan socialdemokratiska partiet, som ändrat s i g det är världsläget Och även om man tror på det iiiternationella utbytet Meningen är n u att e n margarinskatt på Iägst 1 0 och 50 öre pr kg.
avtvinga marga- dess bidrag till smörprisets stöd- run vid.
hon, som skall föda nästa släkte och stoppa dess strumpor.
Och så går livet i en oändlig kretsgång i våg efter våg alla varandra lika.
Männens värld förändras.
stater ramlar och byggs upp görs som vänder upp h med detta är man i n n e på alla I och jord, men kvin- oöverskådliga konsekvenser av statsingri- lik.
Hemmet har allt- pandet på näringslivet: margarinkonsum- och kvinnan föder ännu tionen får inte ökas på smörkonsumtio- såsom det ålades ur- nens bekostnad, alltså måste priset avvä- gen kvin- gas därefter, Margarinskatt fordrar höjd nya vä- margarintull - fastän margarinimporten individer och är obetydlig må måste t e det införda margari- nets pris bringas i överensstämmelse med det inhemska.
D y r a r e margariii bör möj- Iigen också föranleda en fördyring av vissa ersättningsmedel för margarin, med ett ord, det gäller a t t stoppa t i l l alla produktionskostnader, kryphål eller att på effektivast möjliga sätt tvinga vissa grupper av förbrukare och säkerligen ställda icke d e bäst att genom indirekt beskattning bidraga till uppehället för vissa grupper a \, pro- ducenter mjölk- och smörframställare, Eftersom uppgörelsen i n o m välfärdsut- skottet var definitiv såtillvida att kamrar- nas m e n i n g icke kunde förändra annat in ohetydliga detaljer i förslagen, har Fru Sten to: nästa strumpa, av bomull, nu beslutat såväl marga- riksdagen mjölkavgift, och tänkte samtidigt på a t t hon borde rinaccis som fond, reglering av potatismjölets till- tala med gossen Ett O r d i rättan t i d har förhindrat mången o l y c k a verkning och avsättning m. fl.
till jord- brukets förmenta fromma införda bestäm- melser.
Att jordfrågan i hela dess vidd, J u s t nu klapprade någon över garden, för att tala med borgmästare Lindhagen, hon sträckte på sin gamla rynkiga blivit förbisedd i denna krisuppgörelse kalkonhals och såg, a t t det var Katrin, har Tidevarvet förut haft anledning på- hyresgästen n. b. ii.
g Den oheliga Katrin, sade lektorn p i den tiden han peka.
Världsläget liar förändrats och social- levde, och så brukade han skämtsamt till- demokratiens riktlinjer med detta.
Mar- foga, a t t det yrke hon iitrivade v a r det äldsta och ärevördigaste av alla kvinnliga Margarinets exempel är symboliskt.
slakterilåne- fra Arbejdsbureauets Dr. Estrid Hein: bureauet i Genéve og telefon och som aldrig säger sitt namn.
Flickrösten var nog vacker, och strumpan med, men man måste ändå avvisa dem.
T y det är nu en gång inte naturens ord- ning a t t fattiga kontorister ska gå i sil- silkesstumpor och att flickorna ska göra Kvinders Arbejde.
A Arbejdsbureauet i Genéve eller som Følelse a f, a t Bureauet startede med det det populært kaldes B.
I.
T.
(Bu- Postulat, a t Arhejdet udenfor Hjemmene reau International d e T r a v a i l) h a r ikke v a r skadeligt for Kvinderne og derpaa hidtil kunnet g l a d e sig ved nogen syn- gav sig til a t skrabe sammen alle de mer derlig Popularitet i nordiske Kvinde- eller mindre taabelige udtalelser, som en- kredse.
Dette skyldes ikke, a t man un- kelte Mænd i forskellige Lande i Aarenes derværderer dets Bestræhelser f o r a t Løb v a r kommet med.
som fra Kvindernes Side blevet mildest talt noget spændt, og man vil erindre, a t Albert T h o m a s følte sig noget irriteret a f Modstanden fra d e nordiske Landes Kvinder, medens Open Door international ret ofte langede ud efter B.
I.
T. Heri er pludselig sket en Forandring.
Arbejdsgangen i B.
I.
T. e r blevet ordnet om, saaledes a t de fleste udtalelser, d e r berører Kvindearbejde, ogsaa underkas- t e s Bearbejdelse a f Kvinder.
I e t P a r fortræffelige Artikler i Revue Internatio- nale de Travail i April og Maj i A a r om e n Tack tiden fasa också en skulle l ä t t a r e b e g ä r k o p p kaffe för- svarade hon sig.
Allt vad jag önskar är att du inte ska hålla mig alldeles utan- för Sonen såg ner på den imiterade Brüs- selmattan.
Det var så mycket han k u n - nat säga men Inte ville för att inte stöta en gammal trogen själ rar.
- J a g tror inte mamma skulle ha stor Ack, n u visste hon bättre, nu visste glädje av att känna dem, sade han.
Ung- hon, att det fanns farligare v i s e n för unga m i n än stackars Katrin, som inte längre kunde betala hyran Sannerligen, ändå en liten, liten spricka i muren.
hon måste tala allvar med Bo.
- J a g skulle nog l ä r a mig tycka om Nu gick Katrin in med sin tömda slask- dina vänner Jag är nog inte så förbe- ' hink, hon ville väl inte precis visa sig i nad som d u tror, och jag ska inte alls onödan för gårdsfolket i den där gamla vara sträng, porten t i l l gårdshuset dunsade koftan B O drog på munnen Hon menade så igen efter henne.
väl den lilla gumman, men hon förstod Fru Fru Sten F Fru Sten såg på pendylen, som tickade dovt och såg i tretti år Klocka snart middagstid porna, reste si: ovigt började stöka.
Hon v a r alltid si noga med a t t maten skulle vara färdig i god tid, och bordet nätt och prydligt dukat.
Men B o var inte lika noga, och det godt være, a t Kvinderne har taget visse Arbejder fra Mændene, men i Forskyd- ningen fra Hjemmeproduktion til Industri- arbejde havde Mændene først taget Ar- bejdet f r a Kvinderne; nu e r Maskinerne i Færd med a t røve Arhejdet fra begge P a r t e r.
I de fleste Lande e r der fra c: aaa 1900 til 1920 en konstant eller svagt aftagende Procent arhejdende Kvinder.
Medens det absolute T a l vel de fleste Ste- der er stigende, s a a er det; naar det sam- menholdes med Befolkningstilvæxten, af- tagende eller konstant.
I Tyskland (og i e t enkelt andet Land: Grækenland) h a r der vel været en meget stærk Tilvæxt i Antallet af hvad M:me Formering af Racen og - tænk hvor for- færdeligt - a f Kvinderne, d e r arhejdede i Spinderierne, fik kun 2.79 % Børn i en Alder a f 40 Aar, medens Bønderkonerne i samme Alder var repræsenterede med 7 7 %.
(Nu kunde det vel synes en noget tvivlsom Fordel a t sætte Børn i Verden i 40 Aars Alderen.)
En enkelt Leder a f en Fabrik for færdigsydde Klæder meddeler, a t a f Kvinder, der arhejdede hos ham, Kvinder en rimelig godtgørelse for tabt Arbejdsfortjeneste.
D e Argumenter, man har.
ført i Mar- ken f o r sine Standpunkter, h a r til trods for, a t man skulde vente objektiv Doku- mentation a f en saadan Institution som B.
I.
T., ofte haft en s a a ensidig Karak- havde nogle mistet 6-8, j a, endog 10 spæde Børn.
Dokumentet oplyser intet om disse Kvinders Arbejdsvilkaar og in- (Syfilis?
Rachi- tet om Dødsaarsagerne tis?
), og Udtalelsen, der virkelig e r cite- ret i e t alvorligt Dokument, e r selvfølge- lig ganske værdiløs.
kraft.
I Frankrig f. Ex. hvor 162,788 kvinde- lige Arhejdsenheder mistede Arbejdet i Manufakturindustrien i Aarene fra 1921 til 1926, fik kun 13,123 nye mandlige ar- bejdsenheder Arhejde i samme Tidsrum.
Miss Anderson fra de forenede Staters Ar- Efterhaanden At köttbullarna och saftkrämen un- der tystnad.
och knappt hade BO svalt på Kvinderne selv h a r følt det ikke som e t Fremskridt, men som ganske utaalelige Skranker for deres frie Selvbestemmelses- ret.
Man har ønsket i Tilslutning til Washingtonkonventionen at forbyde dem Natarhejde, baade d e Kvinder, d e r arbej- dede i overordnede og de, der arhejdede i underordnede Stillinger, og man har ønsket at paabyde Barselhvile baade før og efter Fødselen uden a t sikre disse ter, a t man s a d med en helt uhyggelig fru sista hiten, förrän han reste sig som för sin tid t. o. m. utövades att gå - Ska du inte ha k a f f e?
undrade mo- Alen stackars Katrin, hon hade föga dern det är detsamma Jag har med gudarna att göra.
Den gamla frun såg på henne: en fet svarthårig tretti- Men f r u Sten gav sig inte så l ä t t Nu åring i en urblekt kofta.
Så här i fullt eller aldrig!
Hon reste sig också upp O c h solljus hade hon föga a v det, som för- tog ett litet försynt tag i gossens kavaj.
trollar männen ansiktet var härjat, mun- Du har alItid så bråttom nu för nen grov.
Och f r u Sten, som eljes be- Vill du inte stanna och prata lite traktat Katrin med de anständiga kvin- med d i n gamla mamma?
nornas blandning a v förakt och avund Bo Sten var l i k s o m de gamla kineser- mot dessa kvinnor, som f förmår tillfreds- na uppvuxen i vördnad för föräldrarna ställa deras män b i t t r e än de själva, kän- de plötsligt endast medömkan med henne.
Han hade svårt att neka en moders bön - Nåja sade han otåligt och såg på Stackars Katrin man såg att det gick En liten stund då utför m e d henne.
Portvakten hade i för- sitt armbandsur men i n t e länge Jag ska träffa någon troende herättat.
att hon skulle flytta till Den gamla frun tvekade lite.
H u r skulle hösten.
hon kunde inte längre komma ut med hyran.
Jojo, det var dåliga tider för hon ta det här utan att såra ett ungt sinne?
Hon trevade sig fram sådana som Katrin, och det var kanske - Du känner sa många - så mycket ett pott tecken.
Den gamla frun drog lite på munnen folk som inte d i n mamma känner Gossen rynkade ögonbrynen när hon mindes sin rädsla för Katrin un- Kära mamma det måste väl så vara der Aren, som g å t t H u r många kvällar J a g är vuxen nu och kan inte hela livet hade hon icke en slags vällustig stått och sett på den d i r Ijusspringan igenom gå Och hålla mamma i kjolen ' De hade S a t t sig i soffan O c h fru Sten därnere som aldrig tycktes slick ?^ och undrat om hennes son gång hade på något obegripligt s i t t manipule- r a t in kaffebrickan.
Hjärtat öppnar s i g komma innanför dess magiska yrken, vilket .. om en kult åt gudarna.
Den ekonomiske Krise og kvindeligt Er- hversarbejde - C r i s e economique e t tra- vail f e m i n i n - h a r M:me Thibert (Funk- Thibert kalder aktive Kvinder, men me- tionær i B.
I.
T.).
givet en del faktiske dens denne Tiltagen repræsenterer 5.1 % Oplysninger om Antalet a f arhejdende a f den kvindelige Befolkning og 2.4 % Kvinder i flere forskellige Lande om de- a f hele Befolkningen, s a a omfatter Ar- res Arbejdsløshed og om, hvormange a f bejdsløsheden p a a samme Tidspunkt 19 % disse Kvinder, d e r med s k y g g e.
a f Ret- a f den arhejdende Befolkning o g 10 % fardighed kunde erstattes a f Mænd.
Rent a f hele Befolkningen.
Man har i enkelte Steder foretaget Un- bortset f r a, a t det e r noget vanskeligt a t forstaa Retfærdigheden ved a t t a g e Ar- dersøgelser over gifte Kvinders Arhejde, bejdet med M a g t (ved Lov) fra en og thi det er jo specielt disse, der for ø j e - give det til en anden, saalænge man ikke blikket e r det jagede Vildt.
I Tyskland nivellerer alle andre Indtægter.
s a a har havde 56 % a f de gifte Kvinder taget Ar- I det vist s i g, at n a a r de ringere betalte bejde, fordi Manden v a r arbejdsløs.
Kvinder mistede Arbejdet, blev de ikke 1925 v a r d e r i Tyskland beskæftiget e t erstattede med Mænd, men med Maski- Antal a f 11,478,000 Kvinder i forskellige ner, hvilke v a r den allerbilligste Arbejds- Professioner; a f disse v a r 59 % ugifte, s k a f f e Arbejderne humanere Arhejdsvil- Kvinderne skulde naturligvis helst k a a r, men det skyldes, a t man h a r villet vugge den Lille og røre i Gryderne (selv beskytte Kvinderne (de Kropsarhejdende om de slet ingen Lille og ingen Gryde Kvinder) i en saadan udstrækning, a t havde).
Kvindernes primære Opgave v a r dröjde en hel kvart över tiden, tills han kom.
Han mumlade n å g o t om att lian blivit kvarhållen på kontoret, men det lät svävande.
Fru Sten låtsades ingenting om utan har in maten, ivrig som en ung öppnade så lite.
s k a tänka på det, v e k han un- Det kan väl alltid passa någon jag fru Sten var inte riktigt nöjd.
Lite klarare besked kunde väl en mor ha r i t t till.
Hon hällde försiktigt upp ännu en kopp kaffe.
- J a s förstår, kastade hon djärvt fram der allerhøgst 835,600 gifte Kvinder, der kunde remplaceres.
Imidlertid var af.
disse 44,233 Hiisassistenter i private Huse, o g det er - som M:me Thibert paapeger - vel tvivlsomt, om man kan sætte en arbejdsløs Murer eller Glasma- ger til dette Arhejde.
Man mener efter en kritisk gennemgang af Tallene, a t af de 11 ½ Million arhejdende Kvinder, vi begyndte med, kunde højt regnet 200,000 og egentl.
kun 80,000 Kvinder erstattes med Mænd.
F r a U.
S.
A. oplyses, a t der 90 % af de arhejdende gifte Kvinder gør det a f ren og skær nødvendighed og fra Østrig oplyses, a t 95.3 % a f de gifte Kvinder helst vilde blive i Hjemmene, hvis de kunde.
Endelig oplyses det, a t en Del a f de udenfor Hjemmene arbejdende gifte Kvinder holder Husassistenter, der vilde blive arbejdsløse, hvis den gifte Kvinde mistede sit Arbejde.
M:me Thibert slutter sin interessante Artikkel med den Konklusion, a t Staten - idet Tilfælde, a t den ved M a g t gjorde Kvinderne arbejdsløse - vilde f a a en me- Hun undla- g e t udvidet Forsørgerpligt.
der a t drage den anden ret nærliggende Konklusion a f e t eventuelt Forhud mod gift Kvindes Arhejde nemlig Ødelæggel- sen a f Ægteskabsinstitutionen.
Den Kvin- de, der før sit Ægteskab havde en pro- 9 % Enker eller Fraskilte, 31.7 % v a r fession, som hun af særlige grunde - gifte.
Af disse 3,645,000 v a r 2,501,335 Kærlighed til Arhejdet, Uafhængigheds beskeftigede i Familieforetagender, ved følelse o. s. v. - ønskede a t fortsætte Gaarde, smaa Butikker, hos deres Mænd, med, vilde simpelthen låde være med åt der arbejdede som Haandvæerkere eller gifte sig, men leve i e t frit Forhold.
o g som Hjemmearhejdersker, der bistod det e r dog vel ikke precis Statsmagtens Manden.
Af selvstændigt arbejdende Hensigt at drive Kvinderne dertil?
var Stemningen saavel bejdsministerium siger derfor: D e t kan Kvinder var der 309,160.
T i l b a g e bliver
Ungdomsarbetslösheten Dammande vägar och I. C.W.-Konferensen.
eller dammfria.
Internationella Kvinnokongressen, I.
C. W. som i slutet på juni öppnas i Stockholm, håller tisdagen den 29:de juni kl. 8 ett offentligt möte i Konserthuset, varvid valts till ämne ett av vår tids och vårt samhälles mest brännande problem: ungdomsarbetslösheten.
Mötets ordf. är The Marchioness of Aberdeen, som under den tid hennes make var guvernör i Ka- nada lade grunden till I.
C. W. Talare äro miss Cécile Matheson, Eng- land ledamot av I.
C.
W:s yrkeskommit- té miss Winifred Kydd, Kanada, ordf. i Kanadensiska Nationalförbundet av I.
C. W., fröken Kerstin Hesselgren, ordf. i Svenska Nationalförbundet av I.
C. W., prinsessan Alexandrine Cantacuzène m. fl.
Det är en intressant och representativ samling kvinnor, som denna gång kom- mer att bestiga podiet i Konserthuset.
Miss Cécile Matheson deltog före världs- kriget i settlementsarbete i Birmingham och fick där en intim inblick i arbetare- förhållandena inom den engelska indu- strien, speciellt vad beträffar den kvinn- liga arhetaren.
Miss Matheson, som där- efter verkat som föreläsare i national- ekonomi vid socialpolitiska institut i sitt hemland, skickades efter kriget till Indien och blinkade knepigt med ena ögonlocket, du har redan en liten hjärtehemlighet!
Men tro för all del inte, j a g vill tränga mig på!
Man kunde n u en gång inte bli ond på den gumman.
Bo lade sonligt en arm om hennes axlar.
Vi kan j u kalla det så då, eftersom mamma redan har genomskådat mig.
Fru Sten kände en varm rörelse ge- nomströmma sin gamla tröga kropp.
Herregud, det var j u inte alls så farligt Kunde som hon gått och inbillat sig!
det hända något bättre än att pojken Det var som om en gick och fäste sig?
sten lyfts från hennes bröst.
Hon klap- pade sakta sonens hand på sin axel.
- Kära min gosse, vad detta var ro- ligt.
Du kunde inte ha gjort gamla mor en större glädje än att tala om det här.
Bo skruvade sig, Han hade helst ve- lat dra undan sin hand från moderns axel.
Vad det ä r svårt att få gammalt folk att begripa något.
Men den gamla frun märkte ingenting utan gick på: Vet du, jag har riktigt Iängtat efter den d a g, då du skulle komma och berätta mig, att d u höll av någon någon, som j a g också kunde hålla av.
Om j a g ska säga som sanningen är, så har jag rik- tigt gått och gruvat mig - - sig?
s För vad?
Fru Gruvat Sten kände i g generad.
Det föll sig svårt att klargöra detta för sonen.
Nåja, j a g har tänkt, j a g har trott, att du kanske gick och trasslade in d i g i något något som du är alldeles för ung för.
Bo var tjugutre år en lång, blond, grann räkel.
Vad en tjugutreåring ändå vet mycket mer om världen än en femtio- sjuåring!
- Kära mamma, sade han överlägset, försök att inte tänka så mycket.
Det är inte nyttigt för mödrar!
Fru Sten såg allvarligt på sonen, men han vek undan hennes blick.
En plötslig misstanke for igenom henne.
BO, sade hon häftigt, se mig i ögo- nen och säg mig - säg mig uppriktigt, att det inte ä r så - så som j a g trott.
B o gjorde ett försök att skämta bort saken.
- Inte vet j a g vad mamma gått och trott inte!
Men fru Sten gav sig inte.
Det vet du visst.
Och nu måste du säga, att det inte är så!
En hel världs öde hängde på svaret en liten sluten världs.
BO kände det, tvekade, men stramade så upp sig, såg modern i ögonen, sade: - Nej!
För det ä r så!
Fru Sten hajade till.
Detta hade hon inte väntat.
Sannerligen hon visste hur hon skulle svara - i varje fall inte med förebråelser.
Det vore för sent nu.
Hon nöjde sig med att skaka på huvudet.
- Kära barn - vet du verkligen vad du gör?
på begäran a v myndigheter där för att utföra en undersökning av de industriella förhållandena, och tillbringade för detta ändamål två vintrar därnere.
Vidare är miss Matheson en av de få kvinnliga med- lemmarna i skiljedomstolen i arhetstvis- ter i England.
Miss Winifred Kydd, den yngsta av ta- Iarinnorna, har varit adjungerad ledamot i en del kommitteer i Genève.
Slutligen ha vi så den rumänska prin- sessan Alexandrine Cantacuzène, som med sitt sydländskt intensiva och ener- giska temperament och sin glänsande väl- talighet bör bli en intressant bekantskap.
Prinsessan, som varit sitt lands represen- tant i Genève och i flera internationella konferenser, har i sitt hemland utfört ett ofantligt stort arbete för att höja den rumänska kvinnans ställning och har även för övrigt varit livligt verksam på det SO- ciala området.
Av föredragen, som hållas på engelska, kommer efteråt en sammanfattning att ges på svenska.
Biljetter à 1 kr.
säljas å Informations- byrån, Stockholms Borgarskola, Svenska Dagbladets och Dagens Nyheters de- peschbyråer samt vid ingången.
E n person längtar efter en liten sport- hygroskopiska salterna tillverkas inte i Sverige utan importeras, framförallt tyd- ligen från Belgien och Tyskland.
Im- porten har uppgått till inte mindre än 20,000 ton eller för 2 miljoner kronor.
Det andra dammbindningsmedlet är sulfitlut, som är en svensk vara, avfalls- produkt vid sulfittillverkningen, mycket medel, verksamt som vägförbättrande ungefär lika billigt som salterna men besvärligare att sprida än dessa.
Sulfit- FOTVÅRD luten gör vägarna hårda.
Den kan där- igenom också orsaka uppkomsten av svår- lagade hål.
Salterna har därför framför- allt blivit landsbygdens dammbindnings- medel, medan man t. ex. i Stockholm an- vänder sig både av sulfitlut och salter och båda med gott resultat.
På Drott- Syster Elisabets Fotvårdsklinik, Kungsgatan 50, 111, hiss.
ningholmsvägen i Stockholm t. ex. steg Tid pr tel. 20 37 90, kl. 10-5 e. m. sulfitlutkostnaden På tre å r från 250 till 2,873 kronor, men samtidigt sjönk under- DI ET KOST hållskostnaderna för övrigt från 1,09 kr.
till 0.64 kr.
per kvm.
eller från 11,400 till Vid överansträngning 6,700 kronor för hela vägsträckan, Och VÅRTRÖTTHET OCH OLUST vägen var dessutom dammfri.
pröva någon av våra närande och kraft- givande, råpressade Den tredje metoden är oljebegjutning prestation, tar fram sin cykel och ger sig ut på en vacker landsväg i efter- middagssolen.
Härlig luft, midsommar- grönska, tjusande fart.
Då - puh - kommer en bil och kör om.
E t t moln av damm sveper över cyklisten, lagrar sig på ansikte och hår, tränger in i ögo- nen, man blinkar och hostar, hela rekrea- tionen är dränkt i damm.
En person kan också ha nöjet att i bil följa en annan bil i spåren, en bil som inte kör undan men i stället rör upp så mycket mera damm, ett tjockt stråk, som ligger kvar i luften och förbittrar färden kilometervis.
Man kanske har sitt hem invid en landsväg, och sin trädgård.
D ä r finns ingen hjälp mot yttre åverkan.
Trädgår- den är grå av landsvägsdamm, som förbi- passerande bilar regelbundet virvlar UPP, så fort sista regnet torkat.
Aftonprome- naden blir en plåga.
Som fotgängare får man tömma dammlidandets bägare i bot- ten och till kvävningsgränsen uppleva motorismens triumf över den stackars människan.
Men damm är inte bara obe- hagligt.
rymmer Det många ä r också hemska hälsovådligt.
beståndsdelar.
Det &amp; \ Råd och ..............................................................................
Rationell fotvård .............................................................................. ännu av vägarna.
på att prövas Den är ut.
helt Eftersom n y och oljorna håller av V E Björk, G E T A Nässla, B IL I S K A S Johannesört, Enbär, A F T ER inte ä r lösliga i vatten stannar de till 24 För a t t nu inte - med åsidolämnande a v Sthoenenbergers Generalagentur.
N u for Bo upp.
H a n hade länge nog alla personliga känslor - tala om hur största delen kvar i vägen och utgör där- mycket fortare en dammande väg blir för också ett förträffligt dammbindande Linnégatan 25, Stockholm.
Tel. 60 91 97. funnit sig i att behandlas som en enfal- Ombud antagas pi alla platser.
dig barnunge, nu fick det vara tillräck- uppsliten än en dammfri.
Med dammet S a m m a n f a t t n i n g s v i s berättar ingenjör DUPLICERINGSBYRÅ förloras nämligen för var säsong en myc- von Matern att det varit en kolossal ök- ............................................................................ ligt!
- Vet?
T r o r mamma verkligen inte kenhet Inför av den vägmaterialet.
varma och torra sommar, ning i användningen av dammbindnings- skriv- och att j a g - att Gurli och j a g - vet vad vi som efter allt att döma förestår, och med medel under de senaste åren.
Samman- Maskros, Vitlök, Malört m. fl.
Dupliceringsbyrån ÖRNEN gör!
ständigt ökade landsvägstrafiken för lagt fanns det den I januari i år 9,719 km.
Tel. 20 89 56 Kungsgatan 50, 2 t r.
Den gamla frun retirerade förskräckt.
den ögonen frågar man sig ovillkorligen om - d ä r i inberäknat stensatta och asfaltera- S T o C E H O L M Tel. 20 89 56 Inte menade hon så illa inte!
intet står att göra för att rädda lands- de vägar - dammfria vägar i Sverige.
Maskinskrivning: översättning: T a inte vid dig så!
J a g vill hara, att d u inte ska gå och kasta bort dig.
vägarnas skötare och befarare från dam- Det betyder cirka 12.4 % av hela det ' I- Tyska.
Engelska männa vägnätet.
Motsvarande procenttal Är du verkligen säker på att vad du - mets stora besvärligheter.
var den I jan.
1929 endast 0.9 %.
Öknin- spec. kompendier.
Franska, Spanska.
och din Gurli känner ä r - den stora Jo, Det det f i n n gör s mycket det visst.
att göra.
Vi har inte gen faller till största delen på de enkla Förstklassiga r e f e r e n s e r.
kärleken?
mindre än tre olika typer av dammbin- dammbindande medlen, främst de hygro- Bo visslade till.
Han stod framför den HOTELL .............................................................................. lilla skrumpna modern: ett stycke ungt dande medel, som är effektiva och inte skopiska salterna.
Det var Svenska Väginstitutet, som liv, som bara ville blomma och bre ut oöverkomligt dyra.
Om deras olika egenskaper kan ingen- började med propagandan ör de hygie- sig.
Missionshotellet Norden j ö r Nils von Matern, Svenska Väginstitu- niska och vägförbättrande medlen.
Som Och om vi inte är det d å?
Om det Drottninggatan 46 vi känner skulle råka vara den lilla tets sekreterare, lämna närmare besked man ser har denna propaganda burit Förstklassigt - Centralt - Billigt kärleken?
Är vi förtappade för alla tider och han är älskvärd nog att besvara vår snar och god frukt.
För övrigt hänvisas förfrågan med en orientering om de olika till Svenska Väginstitutets Meddelanden, Tel.: 10 99 04, 1 I 65 10, 1 I 65 15. då?
.
n:r 14, 1929, samt Svenska Vägförenin- Modern teg.
Vad s k a man förresten medlens användning.
HÄLSOVÅRD.
Det är först och främst de s. k. hygro- gens Tidskrift, n:r 3, 1933, som innehål- svara på sånt?
Hon satt och såg ner på Var skopiska salterna, kalciumklorid och na- ler artiklar om dammbindningsmedlens s i n a gamla skrynkliga händer.
det verkligen för denne cyniske unge man triumsulfat, som uppsuger och behåller spridning och förbrukning.
Innan svenska folket nu om ett par da- Humlegårdsg.
18, 1 tr. SKODSBORGS- dessa händer slitit ut sig var det inte luftens fuktighet och på det sättet ver- för någon annan, någon, som kanske kar som en mer eller mindre permanent gar drar ut att säkerligen till största de- METOD.
Effektiv kurbehandling av gikt Salterna kan an- len per landsväg fira sin sköna midsom- bevattning a v vägarna.
aldrig existerat?
avdelning.
Hon lystrade en smäll tambur- tingen upplösas i vatten och sedan spri- mar, skulle man vilja rikta följande en- Hon reste das med en vattningsvagn eller också sas ständiga vädjan till vägstyrelserna: B e g ä r prislista.
Tel. 67 54 44, 61 0678. dörren - gossen var borta.
sig tungt, gick fram till fönstret och såg ut i fast form för hand eller med maskin.
Vägstyrelser!
Salta, luta och olja Edra VÄV S K O L A hur ynglingen med raska, halvspringan- Om saltet sås ut under starkt solsken ä r vägar!
Sakkunskapens beräkningar utlo- Maskinskrivning för Bo i Stockholm .............................................................................. Stockholms Fysikaliska Kuranstalt och reumatism, nervsvaghet, ämnesom- .............................................................................. de steg skyndade neråt gatan.
Där gick han, och hon hade inte gjort något för att hålla honom kvar; nu var han borta.
Någon väntade på honom, någon, som hon inte kände och inte ville känna, Ty vad hade hon för gemensamt med denna kvin- na, som bara ville ha hennes barns kär- lek men inte mödan för honom, inte ta vid där hon själv en gång skulle sluta?
H on gick tillbaka in i matrummet och började plocka ut middagsporsli- net.
Denna servis hade de fått i lysnings- present, den var liksom de stoppade sto- larna, bokskåpet och mahognybordet många å r äldre än Bo.
Men de stod där de stod och förändrades inte - det var bara människor, som förändrades.
D ä r nere i gårdshuset rörde sig Katrins skugga, hon gjorde väl toalett nu för kvällens stora batalj.
Stackars oheliga Katrin, stackars alla Katrinor, som snart i n g e n längre vill ha.
För vem vill be- tala för det han kan f å gratis?
Och en underlig våg av medkänsla, nästan av sympati med den s t a c k a r s.
förkomna kvinnan därnere vällde UPP inom henne.
Kanske kände hon dunkelt att det fanns en hemlig samhörighet mellan henne och Katrin, kanske tillhörde de båda ett släk- te, som höll på att dö ut och som skrat- tande unga män som hennes son icke skulle sakna?
Hon visste inte riktigt.
visste bara, att något var galet och att hon var för trött i huvudet for att reda ut det.
i Margit Palmær.
det fördelaktigt att vattna vägen litet efteråt.
E n tre saltbehandlingar per år brukar vara nog för en väg, men det be- ror naturligtvis på vägarnas beskaffenhet och trafikens styrka om saltningen behö- ver göras mera e l l e r mindre ofta.
D e Om svenskt kultur- - och arbetsliv.
ordiska museets och Skansens års- bok för 1933 hör bli av särskilt in- tresse för alla Skansenvänner, då den bland mycket annat även innehåller någ- ra minnesbilder a v Artur Hazelius, Nor- diska museets och Skansens skapare, a v vars födelse man i höst firar 100-årsju- bileet.
Dessa minnen äro nedskrivna a v fröken Visen Lewin och fru Sigrid Behm född Millrath, två a v hans forna tjänste: män, och man känner sig fängslad och rörd av den bild a v hans personlighet, som ges oss på dessa få sidor.
En stor del av årsskriften är ägnad å t Tyresö, som j u även har ett stort jubi- leumsår då det i år förflutit 300 år se- dan grunden till slottet lades av riks- drotsen Gabriel Oxenstierna.
Tyresöav- delningen inledes av en artikel av prof. Andreas Lindblom, som redogör för hur Nordiska museet kom i besittning av slottet.
Därefter följa ett par artiklar av intendent Sigurd Wallin och prof. Ber- N VÄVELEVER, var stora besparingar genom minskat vägunderhåll för övrigt.
Mänskligheten gärna fruar, emottagas på längre eller kortare tid.
Såväl kvälls- som befrias från onödigt lidande.
Naturens förmiddagskurser.
skönhet förblir oskadd.
Fram för damm- Anna Månsson, Rättviksvägen 18, fria vägar!
Nockeby.
Tel, Nockeby 735.
Casan.
Beställningar av vävnader utföras.
til Boëthius, där ett par av slottets märk- ligaste ägare, Maria Sofia de la Gardie och markis Lagergren passera revy.
Vi- dare skildras slottets byggnadshistoria av prof. Sten Karling och de på Tyresö deponerade Mörnerska familjeporträtten av d:r Karl Erik Steneberg.
För övriga upptar boken en rad upp- och Kafferum satser av synnerligen omväxlande inne- håll, bl, a. en i all sin sakliga korthet Kungsgatan 55 roande artikel om » Fotarbete en obeak- Klara Norra Kyrkogata 26 tad sida i det svenska arbetslivets histo- Stockholm.
.
, Tel. 20 84 05. ria » av lektor Ragnar Jirlow och en rik- I T I D E V A RVE T e. m.
Postgiro 1544.
PRENUMERATIONSPRIS ': Stockholm 1933
