# ID: svediakorp-per3629
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1933
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,931
# sentences: 342
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Vad har hänt?
FYRTIOTIMMARSVECKAN HAR BE- HANDLATS a v Internationella Ar- hetskonferensen, som med 85 roster mot 26 gått med på a t t den skall kunna t a s upp i en kommande konvention Arbets- konferensen vill darmed icke att frågan skall upptas till brådskande behandling, utan h a r beslutat utsända frågeformulär till regeringarna som forberedelse f o r sa- kens avgörande nästa å r R E S I D E N T ROOSEVELTS STALL- NING som ekonomisk diktator a r icke utan sina vanskligheter Ett av d e viktigaste forslagen i hans ekonomiska plan, nämligen om industriens orga- nisation, som möjliggör en viss grad av kas representant, som skulle talat offentlig kontroll over industrien, har stött på starkt motstånd i senaten Också på en annan punkt h a r senaten hotat om- intetgora Roosevelts hrrakningar, ifråga om veteran-pensionerna Senaten vill be- vilja f o r sammanlagt 150,000,000 dollar högre pensioner, efter så frikostiga be- räkningsgrunder, att » veteranerna » knap- p a s t behöva ha s ä r a t s i kriget for att raknas med T h e New Republic, som före valet stall- d e sig ganska tvivlande till Roosevelts A TT HITLERS MISSION ÄR GU- DOMLIG har nu offentligen förkla- rats av presidenten Kube vid ett stort möte for 60,000 arbetare Genom Hitlers person h a r varje enskild man bland fol- ket fått ett större värde, sade Kube, i Hitlers personlighet ligger det tyska ödet.
Självfallet gäller det högre värdet en- dast för rättrogna män av folket Att meningsmotståndarnas människovärde in- t e ökats bevisas ju a v a t t man måste för- passa dem till koncentrationslagren 45,000 manniskor hållas enligt officiell uppgift fångna i dessa, därav lära endast 8,000 vara kommunister De tysknationella ha också svåra tider.
En kvinnlig tysknationell riksdagsledamot h a r avsatts.
T r e framstäende manliga och det europeiska vapenstilleståndet.
M gen och helt naturligt det första, som en ekonomisk konferens önskar dryfta Be- talningarna förfalla den 15 juni, Roose- velts politiska ställning i fordringsägar- landet och darmed hela Forenta Stater- nas närmaste öden är intimt beroende av skuldfrågans lösning och gäldenär- staternas beslut om betalning eller icke avvaktades därför med den största spänning Utrikesminister Hull, Ameri- P förmåga, ger honom höga lovord för hans behandling av veteranmarscherna Medan Hoover först tvekade länge och sedan drev bort dem med våld ur Washington, h a r Roosevelt försett dem med logis och mat, s a m t erbjudit dem vissa skogsarbe- ten, men samtidigt bestämt förklarat sig som motståndare till pensionerna Hans strävan f o r hederligt arbete till hederliga löner f o r Amerikas arbetslösa innefattar också veteranerna och det är, s ä g e r The New Republic, värt att erkänna att vi nu i Vita Huset h a r en man, som ä r både mänsklig och samtidigt en stor diplomat Mussolinis fredsklubb nferensen har samlats.
Mac Donald K u n g Georg av England öppnade ome- delbart, uppsköt sitt anforande i avvak- tan på det beslut, som skulle komma Tillsvidare har nu England meddelat sin avsikt att verkstalla delbetalningar innefattande 10 % på det belopp som forfaller den 15 juni Amerika har efter mycket telegraferande over Atlanten an- tagit anbudet och luften vid konferen- sen blev strax lättare att andas Ekonomisk avrustning a r världskon- ferensens måtto Sankta tullar, bortta- i tisdags den ekonomiska världskon- ferensen med ett distinguerat tal, som spreds till hela världens radiolyssnare medelst en kunglig guldmikrofon Efter honom fick premierministern MacDonald ordet f o r att halsa den konferens val- kommen, på vars forberedande han ned- lagt så mycken energi och så mycket tå- lamod.
MacDonalds resor över halva världen och hans ändlösa underhandlin- g a r ha krönts med framgång i så måtto a t t konferensen verkligen kommit till stånd, men det vore overdrift att s a g a att dess första framtradande praglades av någon större glädje eller förhopp- ning Till och med rosterna i radio läto på något vis kalla och dampade Konferensens arbete blev redan från början på visst satt kastat ur sina banor genom a t t ingen visste hur det skulle bli med skuldfrågan Enligt den förbere- dande expertkommittèns dagordning var skuldfrågan icke upptagen till behand- ling.
Men f o r narvarande a r den tydli- För Sveriges vidkommande betalningar ror det sig om icke mindre a n c a 800 miljoner kronor Detta självrådiga hand- Iingssätt har mottagits med stor förar- gelse, då den allmänna meningen är att medlemmar a v partiet ha övergått till na- Tyskland alls icke saknar möjlighet att tionalsocialisterna Hugenbergs ställning .betala.
Det har redan förut, år 1923, handlat p å liknande satt, d å dess skulder synes bli allt mera osäker.
TYSKLAND HAR, GENOM HITLER- genom valutafallet praktiskt taget utplåna- DEKRET givit sig des och fordringsägarna vilja icke vara REGERINGENS oberoende av världskonferensen, Uppta- gits i London, d a r Sverige representeras av bankdirektorerna Wallenberg och S PÄNNINGEN MELLAN ÖSTERRIKE och Tyskland blir allt starkare.
D e ha ömsesidigt utvisat varandras press- attachéer - Tysklands var visserligen just utnämnd, men Österrikes, herr Was- serbäck, hade tjänstgjort i Berlin I tio å r En energisk aktion mot den nationalsocia- listiska propagandan föres i Österrike, d ä r nära ettusen nationalsocialistiska funktionarer ha häktats.
Det a r viktigt att lagga märke till Ge- nève-deklarationens innebörd Den åstad- kom ingen forsoning mellan Frankrike och Tyskland.
Vinsten av överenskom- melsen var framförallt a t t den skapade ett slags vapenstillestånd, under vilket d e båda länderna kunde diskutera sina tvis- ter och försöka bilägga dem Den.
s. k. Genèveöver- sens öden vara belysande Vi återge ett sammandrag av de amerikanska syn- enskommelsen punkterna göres om intet.
Nedrustningskonferen- Den fjärde perioden av nedrustnings- konferensen räcker från december i fjol och fram till konferensens ajournering i Vid en återblick på nedrustningskonie- förra veckan Den började med a t t Ge- rensens utveckling, kan man urskilja fyra nève-deklarationen omedelbart och full- olika skeden i dess historia Dessa fyra ständigt sattes ur spel M. Herriot, den skeden g e tillsammans en tillracklig för- ende borgerlige ledare l Frankrike som klaring till Europas just nu ganska aktu- tror på fred med Tyskland, störtades p &amp; ella oro för ett nytt krig Nedrustnings- amerikanska krigsskuldfrågan nästan i sens f a skeden.
~ konferensen öppnades i februari 1932 samma ögonblick som deklarationen un- gandet av valutarestriktioner, minskade Dess första arbetsperiod från februari dertecknades Omedelbart därefter bor- handelsrestriktioner, och kontingente- till Juni präglades framförallt av osäker- jade Jugoslavien, förmodligen på Frank- ringar.
Dessa krav, som uttryckligen het Frankrike var mitt inne I en val- rikes uppmaning, en serie politiska framhållas i expertkommittens program kampanj.
I Tyskland började Brünings knappnålsstick mot Italien, Tysklands och sedan åter och åter understrukits ställning allvarligt vackla och mot slutet allierade Och ungefär vid samma tid som ett oeftergivligt villkor f u r världens av denna period störtades han också och uppenbarades genom den s. k. Hirten- ekonomiska återhämtning äro emellertid efterträddes av v Papen och hans jun- bergaffären, att Italien sände vapen till inte uppfyllda i en Iiandvandning, d å kerregering.
Ungern, en av de officiellt avväpnade makterna kommit till konferensen väl makterna.
rustade i politiskt avseende och avvak- Tyskarna slå näven i tande inställda till v a d som kan företa- Mussolini bildar » freds- gas.
klubb ».
D e s k Oslomakterna, omfattande Först i och med skadeståndskonferen- Skandinavien.
Holland och Belgien, re- sen i Lausanne i början av juni i fjol kom Så kom Mussolini i mars i år med sitt presenterar den lågprotektionistiska rikt- det något l i v i nedrustningskonferensen första » fredsklubbs » - förslag Detta var ningen I denna samling av högprotek- Hela juni och en del a v j u l i fördes paral- tydligen framlagt for att få en gränsrevi- tionistiska länder och man f a r hoppas lella underhandlingar I Lausanne och sion till stånd i Europa, fastän man i att d e kunna samarbeta efter sina prin- Genève Detta var nedrustningskonfe- ene ve-deklarationen uttryckligen enat ciper En resolution om tullvapenvila rensens andra skede och det var kort och sig om att alla gransfrågor skulle h a r bebådats av Forenta Staterna och våldsamt.
Ett försök gjordes att få ige- bordläggas under den tid nedrustnings- Chamberlain har betonat tullfredens be- nom en överenskommelse utan någon som konferensen varade Polen och Lilla En- tydelse helst eftergift for Tysklands krav på lik- tenten förenades ögonblickligen i frene- och den 20 juli lämnade tys- tiskt motstånd mot varje » svaghet » gent- Bland d e viktigaste frågorna är f ö. ställighet den om valutastabilisering och d a r h a r karna] vredesmod konferensen.
emot Tyskland Under tiden hade Hit- aven Sverige ett stort intresse av utgån- lers pogrom på judarna i Tyskland upp- gen.
väckt avsky och förfäran i England och Norman Davis räd.
Amerika och Paul-Boncour, passade på tillfallet a n skarpt ta avstånd från Hit- darckonferensen.
lerregementet Den tredje perioden av konferensen I det nu föreliggande » fredsklubbs » - kulminerade i den så kallade Geneve-de fördraget fyrmaktspakten har * klarationen.
undertecknad av England, Mussolinis ursprungliga plan om en Frankrike, Tyskland och Italien i Genève gransrevision for Europa inskrankts till några innehållslösa och varandra motsä- den 11 av december 1932. uppgifter Den fastställde, att en konferensens skulle gande fraser.
Det är nu icke något mer vara att garantera Tyskland likställighet an ett försök att Aterstalla det europeiska AV Lis Tørsleff.
inom ett system, som skulle innebära sä- vapenstillestånd, som den s. k. Genève- * kerhet för samtliga nationer.
Troligtvis deklarationen avsåg att utgöra.
Men ett var det främst Mr Norman Davis, Ame- vapenstillestånd a r en ömtålig sak, det De kvinnliga läkarna rikas representant, som hade äran av kan inte överleva mycket misshandel.
rapportera.
Genève-överenskommelsen De europeiska Englands och Frankrikes regeringar hy- * utrikesdepartementen hade blivit alldeles s e r en intensiv misstro mot Tyskland och forfarade over tyskarnas uppbrott från Tyskland återgaldar till fullo denna miss- Filmens talang och konferensen och var därför villiga att tro Ett fördrag mellan England, Frank- karaktär.
hora på vad Mr Davis hade a t t saga.
rike och Tyskland, som har någon storre Av Nils Simonsson.
Dessutom hade Mr Davis både tyskarnas betydelse eller varaktighet, slutar T h e * och engelsmannens fulla fortroende och i New Republic, förefaller nästan omöjligt M Herriot ägde han en varm personlig att f å till stånd Kinesisk var dag.
Av Daisy Müller-Hill.
beundrare Vilket ju också visat sig vara sant.
bordet.
Mr Onödigt.
En sommerhjælp der ingen hjælp er.
* Årsta havsbad - en föredömlig sommarkoloni * Från riksdagsläktaren.
har det! » (U r The American Nation) edan den ekonomiska världskonfe- rensen under allvarliga former öppnats i en av Europas huvudstäder ajourneras ungefär samtidigt den i ett annat land mödosamt arbetande nedrust- ningskonferensen Som bakgrund till den stora London- konferensen tyckes oss en översikt I The New Republic av nedrustningskonferen-
D e kvinnliga Olika synpunkter läkarna rapportera.
på Tidevarvet D e kvinnliga läkarnas international kommer att hälla sin nästa världs- kongress i Stockholm - tiden är fast- ställd till början eller mitten av juni 1934.
Som Tidevarvets läsare kanske erinra sig, hölls föregående kongress i Wien 1031 varvid som huvudfrågor på pro- grammet stod de kvinnliga läkarnas upp- gifter i de exotiska länderna samt skydds- lagstiftning för kvinnor.
Behandlingen av dessa frågor blev synnerligen intres- sant tack vare de utförliga rapporter som förelågo från olika länder - för vilka d:r Ada Nilsson redogjorde i Tidevarvet i anslutning till kongressen.
Även denna gång stå två såväl ur social som ur kvin- nosynpunkt utomordentligt viktiga frågor på programmet, nämligen Födelsekontroll Onödigt Regeringens proposition om änd- ring av expropriationslagen till att även kunna t r ä d a i kraft för a t t främ- j a bildandet av egna hem eller mind- re jordbruk h a r fallit.
A n d r a iagut- skottet h a d e avstyrkt propositionen samt Den fysiska fostrans inflytande på kvinnokroppens utveckling, byggnad och under uttalande av att för ändamå- funktioner.
Frågorna förberedas bl.
a. let lämplig och erforderlig j o r d finns genom frågeformulär som redan utsänts na.
att tillgå på frivillighetens väg till till underavdelningarna i de olika länder- Genom de inkomna svaren komma skäliga och i många fall verkligt Iåga frågorna att få en allsidig och uttömman- priser,.
Det är ganska förvånande att en proposition, som d e n n a blivit fram- lagd, det synes, helt fristående Som och omotiverat.
Är det e n politisk å t g ä r d?
Men som sådan är d e n svår- fattlig.
Ty d e n kan knappast vara ä g n a d.
a t t tillfredsställa vännerna inom hondeförbundet.
Icke heller socialdemokraterna själva.
Visserli- g e n expropriationen!
M e n samtidigt är d e t a t t underlätta den enskilda de belysning.
I de meddelanden, som den internatio- nella organisationen utsänder, förekomma.
för övrigt flera nyheter från de kvinnliga läkarnas verksamhetsomriiden som det har sitt intresse att ta del av.
Så rappor- tera t. ex, de kvinnliga lakarna i Japan.
om organisationens insatser för social hjälpverksamhet.
Vid en hjälpaktion för nödlidande barn hade de kvinnliga läkarna Själva utfört den nödvändiga penninginsamiingen ge- nom att gruppvis bearbeta olika delar av staden.
De hade också skickat en pen- ningsumma för att bistå kinesiska flyk- tingar vid en översvämning i Kina förra våren - ett praktiskt bevis på deras fred- liga inställning till det av Japan bekriga- de Kina.
» Vi äro alla mycket upprörda över stridigheterna mellan Kina och Ja- pan, slutar brevet med redogörelsen, och hoppas att de snart mätte avvecklas » Frän England antecknas en uppmunt- Tidevarvet uppge tillfällen bett bland sina vänner Och bekanta, som de tro skulle vara intresserade av att pre- numerera på tidningen vi ha Oftast mötts svar på vår förfrågan om vederbörande möjligen.
önskade prenumerera ett brev från en häromdagen manlig läsare ur vilket vi citera följande: » Då jag nödgas konstatera obefintlig- heten av något som helst intresse för Eder publikation ävensom för de åsikter Och synpunkter ' N i avse representera vore jag synnerligen förbunden att för framtiden icke bliva ihågkommen med gratisexemplar ' rande händelse.
Enligt en gällande be- stämmelse måiste kvinnliga läkare i all- Jag nödgas dock.
i sanningens intresse konstatera, det min hustru understundom män tjänst avgå från sina anställningar vid giftermål.
En kvinnlig läkare, d:r tyckes hava tagit del av Eder pubiikation Sybil Overton, hade anställning som fa- dock bör jag likaledes konstatera har briksinspektris och gifte sig, men myndig- högre henne visade intresset icke tett sig heterna kunde inte avvara henne och hen- i högre grad demonstrativt, men torde det nes arbete utan gjorde ett undantag från möjligen större hinder f ö r Eder, därest Ni lagen för hennes skull och bad henne möjligen har någon önskan att tillställa kvarstå i sin tjänst.
Av årsredogörelserna från de olika ländernas föreningar framgå de kvinn- liga lökarnas betydande insatser på det sociala området.
Att dessa vunnit er- känsla bevisas också av de utmärkelser a v olika slag, som kommit kvinnliga lä- kare till del.
Från riksdagsläktaren.
R henne gratisexemplar. » (Kurs.
av oss.)
Efter detta märkliga konstaterande Ci- tera vi en annan manlig provnummerslä- sares svar: Till svar å Eder v, skrivelse vill jag meddela, att jag förut prenumererat på 35 tidningar.
för är 1933 och cirka 25 st. av dem kro ideella tidningar.
Jag sym- patiserar med Eder tidning ' och strävan- den, men tycker att jag inte ytterligare kan öka denna höga siffra.
Underteck- nad har rekommenderat Eder tidning och tror att Ni fått en ny prenumerant på det sättet.
Riksdagen slog i lördags ett slag för riska återblick, att det är åhörarna mera ordningen genom att bifalla rege- än de uniformsklädda själva som brukar äganderätten till jord.
ringsförslaget om förbud mot politiska vara ordningsstörande, att man följakt- kunna exproprieras även för jordbruks- Nu, när flertalet större g å r d a r äro uniformer.
Meningarna om slagets lämp- Iigen borde låta bli att gå på politiska ändamål, sålunda som ett stöd åt upprät- till salu till ett pris understigande lighet voro emellertid självfallet delade.
motståndares möten och att förresten fa- tandet av egna hem och mindre jordbruk.
Socialministern själv förklarade att det nor och färger kunde verka lika upphet- Den nyss av riksdagen beslutade arbetar- taxeringsvärdet och flera och flera inte varit något nöje för honom att fram- sande på meningsmotståndare som en småbrukslånefonden har gjort saken sär- skilt aktuell, då dessa lån skall användas säljas på exekutiva auktioner, k a n en lägga förslaget.
Men det är bäst att skjorta.
Lagen som efter all denna debatt be- för förvärv av lägenhet inom den kom- s å d a n lagstiftning knappast anses handla medan det är tid, tyckte han, och de barnsliga medborgare, som slöts skall gälla provisoriskt till 1 juli mun, som förmedlar lånet, och den jord- berättigad.
Få äro de större jord- stävja genom en uniform uttrycker sin opi- 1935 och innebär bemyndigande för rege- sökande alltså blir beroende av att det finns lämplig jord att tillgå just inom brukare, som inte nu äro villiga att nion mot det bestående samhället.
När ringen att förbjuda uniformerna.
hans egen kommun.
Emellertid skulle sälja och sälja billigt.
Det kan där- Nationella ungdomsförbundet beslutat an- 75 miljoners exportkredit.
jordägarnas rätt skyddas genom särskilda lägga uniformer kunde man vänta att so- f ö r inte talas O m jordhunger längre.
cialdemokratiska ungdomsförbundet sva- Två andra viktiga frågor stod på Iör- säkerhetsåtgärder mot missbruk.
I en motion hade hr Lindhagen framlagt dagens föredragningslista, nämligen den N å g o n o r d n i n g måste det väl också rade med samma mynt och eftersom det har visat sig att uniformeringen innebär statliga exportkreditgarantien och försla- en utförlig motivering för en vidare lös- vara På mitt och ditt.
Att jorden en fara för ordningen bör man stämma i get om vissa ändringar i lagen om expro- ning av jordfrågan.
Han ansåg att Pro- positonen både till motivering och lag- b ö r v a r a åtkomlig f ö r dem, som b ä s t bäcken hellre än i ån.
Kamrarna delade priation.
kunna bruka den, är icke liktydigt i debatten upp sig i två läger, det för vil- Regeringen hade föreslagit att staten text vore en dagtingan och att organisa- ket friheten var det högsta goda och det under nästa budgetår skulle kunna iklä- tion a v expropriationen måste väsentligen med att var och e n efter b e h a g skall som mera höll på ordningen.
Bland fri- das betalningsansvar på 100 miljoner kr.
bli ineffektiv.
I debatten framhölls från socialdemo- kunna expropriera d e n andras jord- hetens förkämpar voro främst högermän- för exportkrediter för till utlandet leve- nen och kamptalarna Meyerhöffer och rerade inhemska varor, medan utskottet kraternas sida att lagförslaget vore ett hit.
Ossbahr, sida vid sida med Sillénkommu- nedprutat beloppet till 75 miljoner.
Han- nödvändigt led i det system för anskaf- nisterna hr Hagberg och Brädefors.
Ett delsministern motiverade regeringsförsla- fande av jord, som påbörjats, medan de förbud mot » enhetsklädsel » måste ju för get med att marknader, där Sverige förut borgerliga ansåg att det redan finns till- dem kännas som ett särskilt pinsamt in- sålt för miljontals kronor årligen, nu- gång till jord i tillräcklig mängd utan att grepp i. deras verksamhet.
Till dessa mera systematiskt utestänga svenska va- man behöver tillgripa expropriation för Utskottet, som av- sällade sig också bondeförbundaren hr ror och att vi alltså måste söka nya.
Men jordbruksändamål.
Wallén som ansåg att händelserna i den svenska industrien kan icke på egen styrkt propositionen, samlade också ma- Tyskland varit något att tacka för och bekostnad och risk ge sig in på dessa.
joritet i kamrarna, som med resp. 48 rös- I debatten uppträdde bl.
a. hr Orne, ter mot 33 och 95 röster mot 88 avslog följaktligen inte borde avskräcka oss.
Kilbomskommunisterna med hr Nerman som talade ganska skarpt emot Tysk- propositionen.
C. i första kammaren som första talesman land, vilket nu inställt sina betalningar till ansåg att ett uniformsförbud borde om- Sverige fast,det mycket väl kunde betala.
fatta också landstorm och skytte, men v i ha en miljard kronor att fordra av fick ingen med sig på detta förslag.
Det Tyskland, och man måste djupt beklaga C W:s kongress.
finns j u ögonstenar, som man helst inte att vårt land så fast bundit sina ekono- Upplysningar O m I Informationsbyrån för I.
C. W. In- vill röra.
Kanske var kamrarna rädda miska intressen vid Tyskland.
Det bör for alltför konsekvent enhetsklädselför- nu vara absolut förbjudet att exportera ternationella Kvinnorådet - som förestås bud, som t. ex. det i Danmark genom- varor dit och låta staten stå för betal- av fil.
lic. Astrid Sturzen-Becker, ä r för- förda.
Där har ju också scoutuniformer ningen.
Det skulle vara en dumhet utan lagd till Stockholms Borgarskola, 2 trap- forbjudits och nu, när Baden-Powell skall like att ytterligare riskera svenska pen- por upp och hålles öppen vardagar 10-5.
Tel. 1081 88. komma dit har det från konservativt håll gar där.
t. o. m. begärts att riksdagen måtte in- Hr Trygger talade också för försiktig- kallas för att klara upp frågan om han het och mot förslaget då han menade att vi behöver våra pengar själva.
Hr Wohlin får komma i uniform eller ej.
Inte heller hr Lindman var särskilt pigg ansåg däremot att det förtvivlade läget.
på ett uniformsförbud, fast han för all del inom industrien nu motiverade särskilda inte röstade emot förslaget, Men han åtgärder.
Första kammaren biföll slutli- framhöll i sin lilla underhållande histo- gen utskottets förslag, andra kammaren hann inte behandla frågan.
Ingen utvidgning i expropria= tionslagen.
Regeringens förslag till ändring av ex- propriationslagen gick ut på att jord skall
Nils Simonsson: Filmens talang och karaktär.
F i l m e n ä r ungefär årsbarn med vårt eget århundrade, världskrigets och de stora tekniska framstegens århundra- de och vad allt man kan komma att kalla det, när det en gång blivit en svunnen Och den är ett i hög grad tidsty- piskt barn.
Vittberest är den exempelvis, alltsedan sin tidigaste barndom.
Intres- serad och läraktig har den varit som ingen annan, och överallt har den tagit intryck av rådande förhållanden, av kul- turen, av seder och bruk, av vardagslivets händelser, av nöjeslivet och icke minst av allt, som för tillfället varit modernt.
Den har blivit kosmopolitisk och modern som få Själva tiden har löpt så sällsynt fort och hunnit ändra sig så överraskande mycket under dessa filmens uppväxtår.
På så sätt har filmen trots sin ungdorn redan hunnit se en mera lugn och nykter » förkrigstid », hunnit bevittna världshisto- riens största krig och gjort täta besök vid de båda partiernas fronter.
Och därefter har den skådat » .efterkrigstidens » bisarra utveckling inom.
politiken, inom samhälls- livet, inom individen.
Den har blivit en sfinxartad bild av sin världs och sin tids brokighet och utveckling.
Filmen är utan tvivel högst talangfull.
Den kan konsten att berätta allt vad den sett och hört så livfullt som ingen annan förut kunnat det.
Som reseskildrare och nyhetsberättare ä r den förträfflig.
Som skådespelare är den så medryckande, att den ofta långt överglänser sin gamle läro- mästare teatern i konsten att föra sin publik in i fantasiens värld, så djupt och så helt, att man känner sig vakna upp som från en spännande dröm, då den plötsligt visar ordet » slut » och klipper av drömmen.
Den ä r precis lika snabb i vändningarna och har precis lika bråttom som nutidsmänniskan själv.
Talanger göra icke ensamma männi- skan och icke heller filmen.
Det fin- nes någonting, som heter karaktär, och den betyder också någonting för helhets- omdömet.
Filmen har en högst underlig, (Frankfurter Zeitung i &amp; 1933,) Högt ärade Herr Dschou!
Strax innan j a g reste, befallde Ni mig att genast efter min hemkomst i ett brev skildra min familjs och våra grannars förhållanden.
Nu är jag ju endast en skolvaktmästare.
Hur skall j a g då kun- na tala till Er, högt ärade Herre?
Mina kunskaper ä r det inte mycket bevänt med.
Inte kan j a g heller skriva så bra.
Men som Ni varit så utomordentligt god mot oss sämre folk och visat ett sådant intresse för oss, utför j a g gärna E r be- fallning.
Jag vet, att Ni, högt ärade Herre, inte kommer att skratta åt mitt obildade skrivsätt.
Så vill jag då också meddela Eder allt.
Högt ärade Herre, Ni vet ju, att jag i skolan endast förtjänar fyra dollar i må- naden, och att jag måste skicka hem två dollar.
Därför kan j a g omöjligt lägga av pengar för hemresan.
Då j a g vid skol- lovet fick fyra dollar i drickspengar av gossarna och Ni, högt ärade Herre, givit mig två dollar och Herr Wang och Herr Schang också givit mig var sin dollar, och j a g tagit ut.en månad i förskott av skol- kassan, så fick jag ihop hela tolv dollar.
Tolv dollar ä r för mig förfärligt myc- En föredömlig sommarkoloni.
G enom grymma omständigheters makt har Tidevarvet icke kommit att be- söka Arsta Havsbad, Hyresgäströrelsens speciella skapelse, sedan en vacker augus- tidag år 1929 när arkitekt Wallander full komplicerad karaktär, en följd av dess av segertro och framtidsplaner forevisade uppväxt i en komplicerad värld och en för pressen det förberedelsevis utstakade området och dess första små sommarstu- komplicerad tid.
Eftersom filmen huvudsakligen uppfost- gor.
Men så mycket större nöje bereder ett återseende.
När vi nu komma till- rats till affärsmam, har den naturligtvis haka finna vi en redan med egna tradi- blivit fullt affärsmässigt utbildad, i den tioner utrustad, självständig sommarnö- moderna stilen.
Den förstår sig utmärkt jeskoloni, omfattande cirka 320 stugor, på reklammakeri.
Den krusar i hög grad där i runt tal 1,200 personer under helger, för sin kundkrets, tillfredsställer dess in- weekends och semestrar njuta av den här- liga luften.
Dessutom restaurant- och tresse för det ytliga, det sensationella, hotellrörelse vägar badstrand och åtskil- Och i sin iver att förtjäna pengar har den liga andra för en semesterkoloni värde- t. o. m. skjutit över målet i det fallet, fulla anordningar.
Det är ett ganska ansenligt område av Den har blivit som en modekung, som själv går före och dikterar ytlighet och doftande barrskog, prydliga anläggningar och sandstrand utmed den sköna Hårs- sensationslystnad för kundkretsen, Dess fjärden, som Arsta Havsbad räknar som karaktär har i de flesta avseenden blivit sitt.
Efter ungefär en timmes buss- eller förflackad.
kombinerad tåg- och bussfärd från Stock- Men mitt i all denna ytlighet har den holm stiger man av vid det fördomsfritt från sin tidigare barndom råkat bevara nybyggaraktiga torget, där hotellbyggna- dens vita träväggar synas på ena sidan ett karaktärsdrag, som egentligen inte och på den andra en halvcirkel av små alls stämmer med kläderna.
Just i de nätta butiker för tidningar, fotoartiklar, dramer, där den moderna lyxen, nöjeshun- bröd och Naftas bensin.
gern och sensationslystnaden firar orgier, Runt omkring skogen äro sedan som- finns det bakom alltsammans en S. k. marstugorna uppförda i olika klara far- handling, som har en djupare mening och innebörd.
Den går ut på att visa kund- kretsen att den rättänkande och godhjär- tade människan till slut alltid segrar över den orättfärdiga och hårdhjärtade.
Det kan alltså icke förnekas, att film- dramat som regel är en moralpredikare för folket.
Och det intressantaste där- vidlag är, att det även når till folklager och individer, som eljest ej frivilligt höra moralpredikningar.
Tänka nu dessa dag- ligen miljontals köpare av biografbiljetter p å att det bl.
a. är för denna undervis- nings.
skull som de erlägga sin tribut?
Knappast!
Här snudda vi vid en beteck- nande karaktäristik av våra dagars var- dagsmänniska.
Hon talar egentligen bara om det som är ' » modernt » att tala om och dit hör ju ingalunda moralen.
Det ä r ett underligt läge hon just nu intager.
Att hon så att säga befinner sig på glid utför ifråga om intresse för etiska och över huvud taget inre värden är påtag- ligt.
Om hon skall fortsätta att glida eller inom kort kanske få ett fotfäste och Kinesisk.
var Detta brev är skrivet av en skolvakt- mästare i Tienisin till redaktören för en av Nordkinas största tidningar » T a Kung Pa » och g e r en oförfalskad bild av de nordkinesiska böndernas torftiga liv.
Även dessa lida av den nuvarande kri- sen.
Brevet ä r ordagrant översatt, för att om möjligt bevara stilens originalitet.
Årsta Havsbad ket pengar.
Och när j a g nu före avre- san hade tolv dollar i fickan, var min glädje outsäglig.
Med dessa tolv dollar var j a g mycket sparsam, och som jag endast behövde fem dollar till biljetten, hade j a g sju dollar Över.
Egentligen ville jag taga alltsammans med mig hem.
Men då j a g såg alla bodar skylta till nyårs- festen, så kom jag att tänka på, att.
jag inte hade varit hemma på över ett år, och att min hemkomst denna gången skulle inträffa just till nyåret, och att jag inte en gång hade en mössa på huvudet.
Pre- cis som den gången, jag lämnade hem- met.
Jag ville inte, att folk skulle säga om mig: » Den där har varit borta i över ett år, och han kommer nu tillbaka pre- Det grämde mig.
cis, som han gick » T y om jag också är fattig, så vill j a g hälla på mig.
Och så kunde jag inte taga de sju dollarna med mig hem.
Jag köpte mig en mössa för en dollar och femtio och för en dollar en sjal.
Egentligen tänkte jag också köpa ett par skor, men när jag räknade över mina pengar, räckte de inte därtill, och så lät j a g det vara.
När j a g hade på mig de nya sakerna på hemvä- gen, så gladde j a g mig åt tanken på, att jag skulle visa dem därhemma.
Därför blev resan inte lång.
En från hjärtat kommande glädje följde mig.
En dag och en natt förgingo, och så var j a g i vår by.
När jag s i g husen med de stora kär- varna av kaulitang och gult ris framför dörrarna, s i blev min glädje ännu större.
T y jag såg nämligen, att skörden varit bättre i år än förra året.
I fjol voro kär- börja en klivning uppför i så fall san- nolikt inte precis i de gamla spåren det veta vi ännu icke.
På den punkt, där hon n u står, har hon en rest av intresse för det etiska väl gömd i sitt halft bort- glömda inre.
Hon är djupt generad för att blotta någonting av den för sina med- människor, ty det är inte modernt.
Men om det är mörkt i rummet, så att ingen ser henne, då öppnar hon för en liten stund sitt tillknäppta inre och låter » den lilla resten » fä luft och fröjda sig åt det godas seger över det onda, åt det rätt- färdigas triumf över det orättfärdiga.
Det är filmen, som bereder henne denna lilla stund.
Och för miljoner är filmen den ende, som får tillfälle att göra det.
Men därför har den också en makt och ett in- flytande över människorna som få.
Och ett ansvar som få.
Några av filmens ledande män tro just nu, att filmen står vid en brytningsgräns, vid ett vägskäl ifråga om detta S. k. omo- derna karaktärsdrags vara eller icke varna inte så stora.
ger med funkisbetonade verandor och väl- vårdade tomter, som med sin rika om- växling av blommor, buskar och blomster- höljda småträd gör ett starkt och rörande intryck av svensk ordningssamhet i för- ening med en lika svensk känsla för na- turen och skaparlust på den egna tomten.
Den fantasi och skönhetsglädje som de enskilda stugägarna här ha lov att ut- veckla, underordnar sig på ett lyckligt sätt de allmänna regler, som äro nödvän- diga med hänsyn till företagets kollektiva karaktär Vid sidan av den puts och ord- ning.
som genast frän början faller i ögonen är den okonventionella andan med sitt behagliga utnyttjande av havets, skogens och solens håvor, vad man mest lägger märke till.
Just nu efter en strålande dag i varmt solsken dansar man på dansba- nan nere vid stranden, medan Hårsfjär- dens vatten sakta bleknar frän violett och rosa till mjukt grått och ljusen från flot- tans logementsfartyg mitt emot på fjär- den börja glimta som lysmaskar.
Det är en skön förening av absolut lugn och oberoende i nära kontakt med sommarna- turen och av kamratlig närhet till män- niskor.
Just detta tycks vara betecknan- de för Arsta Havsbad.
Allt ä r enkelt, praktiskt, Iättåtkomligt, ett vackert resul- tat av enskild omtänksamhet och gott samarbete.
Casan.
.. DE EDV av rad av h Tullé Giftfritt ölj 1 Skep V K Tro ra G vara.
Skall den ha styrka nog att allt- jämt höja sin fana som detta omodernas men beståendes härold mitt ibland det moderna men flyktiga?
Eller skall den bli helt karaktärslös?
Eller skall den rent av komma p i villovägar med sin karaktär?
Dessa ledares ansvar är i sanning stort.
Äro de kanske själva så ytliga, att de tro det ytliga hos filmen ha varit den enda nyckeln till dess oöverträffade publikre- kord?
Då vi betänka, att filmen vid sidan av sin ställning som affärsman innehar en långt viktigare ställning som lärare och uppfostrare för folken, framstår det som en rätt och skyldighet för alla, som hysa intresse och känna ansvar för någonting sådant som mänsklighetens utveckling.
att söka var i sin stad bidraga till att filmen i framtiden icke enbart och icke huvudsakligen må ledas av affärsmän och att de kulturella ledarna icke enbart må bliva sådana som ha talang utan även så dana som ha karaktär.
L S hår Man ling Ut, un åri Så skulle då livet sälja så mycket säd, att det för oss en- i a r bli något lättare.
Och genast blevo dast blev ett par skäppor över.
Och om mina steg snabbare, och min glädje växte.
Där stod min far i stugdörren.
Jag ro- pade på honom full av fröjd.
Men han gav inte ett ljud ifrån sig.
Han bara såg på min nya sjal och på min nya mössa.
Sedan suckade han och gick in i huset.
Jag visste ej, vad det skulle betyda och gick efter honom.
Min hustru satt där inne och lappade en kjol.
Då hon fick se mig, såg hon också på min sjal och på min mössa.
Och efter en stund sade hon med tårar i ögonen endast de orden: » Du blir aldrig annorlunda ».
Högt ärade Herre, j a g hade ännu inte beträtt vår tröskel, och hela min glädje var flydd.
Och eftersom det var mitt första intryck därhemma, kände j a g mig rätt ensam.
Men snart nog förstod jag, varför min hustru och min far bestän- digt sågo på sjalen och mössan.
Då kän- de j a g verklig ånger.
Jag borde inte ha köpt mössan och sjalen, utan sparat pen- garna.
Utav två och en halv dollar hade min familj kunnat leva i tio dagar, och jag hade.
ej genast behövt höra deras suckan.
Nu skall jag försöka sälja mös- san och sjalen till folk, som har pengar och föda.
Och nu vill jag säga Eder, vad min far sade till mig: » Du vet ej därute i värl- den, om de sorger, som vi måste gå ige- nom!
Du får inte tro, att därför att skör- den är bättre i år än förra året, allt nu är gott och väl.
T y förra året måste jag låna 60 dollar av kommunalordföranden Wang.
Med kapital och ränta gör det tillsammans ungefär 100 dollar.
Och j a g måste betala igen.
Förra året var det ont om folk under skörden.
Jag måste leja arbetare, och det blev dyrt.
Och sedan kommo skatterna.
Och jag måste spannmålspriserna bliva låga i år, vad skola vi då leva av?
Och om du i stäl- let för att spara och skicka hem pengar köper dig så dyra saker, så måste vi dö av hunger.
Din hustru går och tvättar och lappar i husen.
Här i byn ä r det e j s i lätt att förtjäna något.
Du måste se dig om i Tientsin efter en plats åt henne.
Om skörden blir god nästa år.
och jag inte behöver låna mer pengar, så kan du kalla henne tillbaka.
Det är bittert, när hustrun måste tjäna sitt bröd bland fram- mande. » Ärade Herre, det blir sämre för OSS å r från år, och j a g vet ej orsaken härtill.
Förr odlade vi tio åkrar och kunde leva gott.
Nu räcker det inte ens till att stilla hungern.
Och det ä r likadant i de andra familjerna också.
I går besökte jag min farbror.
Så fort min kusin fick se mig.
frågade han mig, om jag inte kunde s e mig om efter en plats i Tientsin åt ho- nom.
Och jag är blott en skolvaktmäs- tare med fyra dollar i månaden!
Nu hjälper j a g min far ute på fälten.
om kvällarna sitta vi tillsammans vid den svaga oljelampan och tala om allt, som hänt och skett i byn under det gångna året och om hur gott och bra det var i forna tider.
Ibland sitta vi till långt in på natten.
Högt ärade Herre, min skrivelse ä r mycket olärd, och jag tråkar säkert ut Eder.
Därför slutar jag.
När jag kom- mer tillbaka till skolan i Tientsin och Ni då skulle önska få höra mera om oss, vill jag gärna berätta om allt.
Med underdånig hälsning önskar jag Eder allt gott.
Fu Tsche, skolvaktmästare.
Meddelat av Daisy Müller-Hill.
Fr Sm Eft Sto
" sommerhjælp ", der ingen hjælp er!
En februar i a a r udkom der en lov, der Det er derfor fuldtud logisk at vente, a t nu, hvor loven om forlænget vedtægts- kaldtes vinterhjælpens.
H j æ l p e n, bestod i et beløb paa 50-85 mæssig hjælp til de arbejdsløse stod over- kr og tilkom en ret betydelig gruppe men- for en fornyelse, vilde den g a a i samme n e s k e r, idet der foruden de arbejdsløse, retning, altsaa betyde en forøgelse a f der i forvejen var forsikrede medtoges hjælpen.
enhver hvis trang skyldes arbejdsløshed I etter paa anden maade var en følge af den herskende erhvervskrise.
Selv de, der havde modtaget fattighjælp kom med ind under bestemmelsen naar denne skyldtes arbejdsløshed eller paa anden maade v a r e n følge a f erhvervskri- ren.
Naar man nu efterhaanden har set ad- skillige love om arbeidsløshedsforsikring passere revu, er ' man naturligvis blevet lidt sløvet, og det er derfor meget natur- ligt a t man spørger om der er nogen sær- lig grund til a t fæstne sig vid denne.
Det mener jeg, der er, særlig naar man sammenholder den med den senere udvik- ling indenfor krisehjælpslovene.
Principen f ö r " vinters hjälpen ": att samhället bär ansvaret för de arr betslösas tillfredsstäl= lande försörjning - i I den omtalte vinterhjælp, har man efter min mening ganske tydeligt fastslaaet, a t arbejdsløsheden er en faktor i det nuva- rende samfund, som arbejderne ikke bæ- rer ansvaret for, samt a t det e r samfun- dets pligt at hjælpe alle der rammes af dette samfundsonde.
Man kan s a a dis- kutere hjælpens størrelse, men loven har faktisk slaaet fast, a t de nugældende ar- bejdsløshedsbidrag ikke e r tilstrækkelige i samme øjeblik arbejdsløsheden gaar over til a t blive a f permanent karakter.
har betydligt försvagats i den nya lagen Om “ Sommarhjälp ".
og n u ser man det stikmodsatte, idet den nye lov af 30 april i a a r i stedet for a t forhøje arbejdsløshedsbidragenes stør- relse har nedskaaret disse, saaledes at de nu er 3 / 4 for forsørgere 2 / 3for ikke for- s ø r g e r e af det beløb den paagælden- de vilde kunne kræve af arbejdsløsheds- kassen (dog ikke under 1 kr, pr, d a g), Denne bestemmelse rammer altsaa alle der er medlem af en statsanerkendt ar- bejdsløshedskasse, me,, har opbrugt de- res understøttelse, saavel fra arbejdsløs- hedskassen, som fra fortsættelseskassen, Men endnu alvorligere rammes en an- den gruppen, nemlig: arbejdsløse, der uden at være medlemmer af statsaner- kendte arbejdsløshedskasser normalt er lønarbejdere, og som er indtegnede so:n ledige ved et offentligt arbejdsanvisnings- kontor.
Disse er nemlig overhovedet ikke nævnt som i denne nye lov, medens de tidligere faldt ind under ganske samme regler som de forsikrede.
Det betyder naturligvis ikke a t de er sat helt paa gaden, saaledes a t de over- hovedet ikke Iænger har chanse fur nogen Som helst anden offentlig hjælp end fat- tighjæp, men det betyder det meget va- sentlige, a t de nu e r stillet ud i uvisheden igen.
Dette e r s a a direkte i modstrid med hele aanden i det store lovkompleks der netOP i disse dage er blevet endelig ved- taget: socialreformen.
De arbetslösa hänvisas till hjälpkassorna - O vanstånde uttryck fälldes av en tysk tysk, vilken varit med i världskriget och deltagit i många blodiga drabbningar.
För en t i d sedan gjorde denne tillsam- mans med övriga krigskamrater O c h även s. k. f i e n d e r från de fientliga arméerna en utfärd till Västfrontens krigsskådeplatser.
I omnibiissen, som en vacker sommarmor- utgick från P a r i s Säll- skapet, som uppgick till ungefär ett 30- tal själar, var sammansatt a v den mest brokiga blandning ifråga om såväl folk- slag som folktyper.
så fanns det ärrbe- stänkta krigare, som mer än en gång un- der världskrigets hemska dagar Sett dö- den i vitögat unga eleganta damer, som reste för nöjets skull som f ö r läng- tan till de platser där de hade bröder och hjärtetrogna vänner bäddade i F r a n k r i k e och Belgiens ' jord, och slutligen några äldre personer, som hade söner gömda i de ändlösa kyrkogårdarna utmed Väst- frontens slaglinje.
Under samtalet i bussen kom en me- såväl Det er forbudt at leve i kolonihaver, men gennem love som denne tvinger man j o folk til a t være lovstridige.
Der er ingen, der kan klare: husleje mad for- saadan- delålders tysk, som varit med på Väst- sikringsbidrag og lidt klæder fronten, att s ä g a: Här har jag dödat ne beløb.
många fransmän.
[den stora bilen blev med ens t y s t Samt få gratis oxkött som i graven, och allas blickar riktades på den ifrågavarande tysken.
Endast som påbröd.
motorns entoniga surrande trängde ge- At man saa har søgt a t bøde lidt Paa nom stillheten.
överallt åt alla håll ut- det, ved a t gennemføre en » kødordning », bredde sig förödelsens styggelse av kull- der savner ethvert fornuftigt grundlag, vräkta träd, bortskjutna skogsåsar, gru- gør efter min mening ikke sagen særlig sade hus, byar och städer, sönderslagna meget bedre kanoner inhägnade granatupplag och Efter denne kødordning faar de ar- ä n d l ö s a krigskyrkogårdar med i solen bejdsløse gratis uddelt en vis mængde skinande kors av sådan mångfald, att de oksekød.
Samtidig faar de øvrige for- spanande ögonen ingenstädes kunde fin- brugere a f oksekød lov a t betale giIdet, na något slut.
överallt glimmande kors idet prisen i den frie handel ev. forøges ända ned mot den blånande synranden.
med en 30 %.
AIIa sutto vi i stum förundran och häp- L o v e n er lavet for at fremme omsæt- nad över krigets ryslighet och de fasa- väckande bilder, som upprullades för våra ligt, at m a n sætter prisen saa radikalt i ögon Den ifrågavarande tysken, som » hade dödat många f r a n s m ä n satt hop- vejret?
krupen vid ett fönster i bilen och grät som ett barn.
T å r a r n a formligen ström- made nedför hans ansikte.
Ständigt tog Men köttförordningens han upp näsduken och hans ögon voro välsignelser äro en smula röda a~ gråt.
Slutligen stannade bilen, och vi stego av vid fort la Malmasion tvivelaktiga.
där förödelsen var gräslig.
Här kunde Høgre pris og større omsetning stri- man i sanning s ä g a, att icke en Sten jäm- der en smule mod almindelige økonomiske nats kvar pa den andra, ' allt Var jämnat med marken med granathål och sönder- begreber.
Naturligvis vil man roligt kunne sætte sliten taggtråd i det oändliga.
priser paa alle vigtigere levnedsmidler no- Det framkom att i sällskapet fanns en get i vejret og vente a t de bliver købt fransman som också deltagit i striderna alligevel, idet de er temmelig uundværli- p å dessa ' bloddränkta, förödda platser.
ge; men j e g tror rigtignok det e r farligt Dessa två, fransmannen och tysken, bör- for.
ikke oksekød forekommer s, ",: Man vil netop gennem denne søge at pa et tidspunkt, hvor man netop e r ved jade samtala om krigets dårskap och me- ophæve hele hjælpekassesystemets mange ulemper, og i denne sammenfatning a f alle sociallove skaffe en virkelig enhed paa dette omraade.
h e n v i s e foretage det p ~ i &amp; ~ ~ ~?
~ ~ de r vi p undra ~ ~ a L k i t ~ e t!
: sällsklapet nen någon gång träffats såsom fiender hvad angaar de arbejdsløse, som under världskrigets dagar.
Efter en stunds skulde være taknemmelige over en saa- eftertanke kommo de underfund med, att de just på denna plats hade kämpat På da efterhaanden ikke en bliver del var sin frontlinje mot de S. k. fienderna.
erfaring dan gave, for har a t vi naturalydelser betydelig del af arbejderklassen til disse hjælpekasser, og til eventuelt at maatte modtaget med særlig begeistring.
- D e søge hjælp hos fattigvæsnet, trods det at vil have lov selv a t bestemme over de- res forbrug, akkurart som alle andre frie det er akkurat de samme mennesker i vinter f i k hjælp, fordi man &amp;.
at mennesker, og de vil ikke æde oksekød man ikke kan lade folk sulte eller t i g g e dsom oven i købet skal medføre gikt) hver T r o t s den söndersargade marken med granathål, kullvräkta träd, sönderskjutna murade skyttegravar med snärjande tagg- tråd, kunde de likväl nära nog utpeka från vilka skyttegravsområden de såsom fordi samfundet er saadan af lave, at det dag, fordi landboerne ikke kan faa til- fiender beskjutit varandra under de mör- strækkelig høje priser paa markedet.
dande striderna.
ikke er i stand til at skaffe arbeide til en Saadan noget bør man tage hensyn til!
Slutligen steg tysken fram och räckte tredjedel a f dets indbyggere.
Lige til slut kan nævnes, a t en betyd- fransmannen sin hand samt betygade un- N u kan m a n naturligvis sIaa sig til ningsfuld ændring ogsaa e r sket med der tårar och omfamningar: W i r sollen der socialreformen og Efter er 1932 til omkostningerne loven var det kommuner ved hjælpen.
og oktober træder i kraft (derfor sommer- stat, der b a r alle omkostninger, men n u lov), men man kan i k k e komme uden om, O g arbejdsgivere a t e t halvt aar ogsaa er tid, og at alle de a r b e j d e r e der klager og jamrer s a a frygteiigt over skatteforøgelserne, vel alligevel maa ind- Och lagen kräver syn, rømme, a t de endnu har raad til a t be- tale til dem, der kun har en eventuel kro- barligen en revision till ne om dagen til a t forsørge en hel familie for.
hösten.
d 4 5, e. einander nicht mehr t ö t e n Fransmannen svarade på sitt språk med samma värme och glödande känsla, och stora tårar framsprungo ur bådas ögon.
I den vackra solskensmättade kvällen gick färden sedan till Soissons och Sen- lis, där de tyska trupperna med några förpatruller stodo närmast P a r i s under hösten 1914.
Därifran b a r det i nattens sena timmar mot den väldiga världssta- den Paris, vilken med sina mångtusende Alt i alt vil man efter dette ev. have elektriska ljus skimrade mot oss som ett opdaget a t det e r en temmelig reaktionar strålande ljushav.
lov, vor (ellers paa nere omraader s a a fortræffelige) regering her har været med til a t gennemføre.
Umuligt e r det da efter min mening ' heller ikke, a t de kommer til a t lave om Paa disse regler inden oktober i hvert, fald maa hjælpekasserne sikkert træde hjælpende til i langt større omfang, end man fra begyndelsen har tænkt sig, hvil- ket vil sige a t samfundet alligevel kom- mer ud med pengene, saaledes a t denne lov kun har opnaaet unødvendigt a t op- hidse en stor del a f arbejderklassen.
Naar mennesker i forvejen e r nede paa e t absolut existensminimum, e r der ikke grund til oven i købet a t gøre opnaaelsen a f dette usikker.
