# ID: svediakorp-per3627
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1933
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,835
# sentences: 354
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Vad har hänt?
Äntligen en examensfri Till den fria skola för pojkar!
forskningens ära.
V a v den examensfria linjen inom sko- nya utformning att omfatta såväl teoretiska som praktiska studier, avsedda att göra eleverna skicka- lan f r a m till en normalskolekompetens d e för deras blivande insats i samhället.
för både gossar och flickor är en verk- Som ett kraftigt understrykande a v d e ligt glädjande händelse.
önskemål, vilka Viggbyholmsskolan gått Kraven på a t t en examensfri skola även in för a t t förverkliga, kommer samtidigt f ö r gossar mätte upprättas, motsvarande en skrivelse till Konungen, undertecknad den redan med framgång prövade flick- a v omkring 200 läkare, pedagoger, so- skolan med normalkompetens, ha under cialarbetare, föräldrar och andra intres- senare år alltmera gjort sig gällande.
serade och d ä r m a n hemställer om vissa Så framhölls t. ex. redan 1921 a v Sven- reformer inom skolväsendet, bl.
a. av- i de till skolkom- skaffande av examina och inträdesprov- s k a Läkaresällskapet missionen överlämnade önskemålen, det ningar, reformerat flyttningssystem, så att företräde, som den högre flickskolan ä g e r det otympliga kvarsittandet undvikes, framför läroverken genom att viss kom- större utrymme för praktiskt arbete, sär- petens kan förvärvas utan examen.
Detta skilt under övergångsåren.
I stället för NEDRUSTNINGSKONFERENSEN, behöver f. ö. icke särskilt framhållas for den anhopning av lärostoff i barndoms- som varit svårt beträngd, fattade läsarna av Tidevarvet, d ä r denna linje skolan, som nu äger rum, bor man sikta mod efter herr Hitlers offentliga freds- alltid konsekvent förfäktats.
Med största mot frivilliga bildningsmöjligheter i slu- deklaration inför tyska riksdagen Och be- tillfredsställelse f å r man nu konstatera ett tet av tonåren eller tjuguårsåldern.
Viggbyholmsskolans N Amerika terade det engelska förslaget som för- handlingsbas och förklarade sig villigt att till konflikts undvikande förhandla med övriga makter då freden hotas.
Det gäll- d e nu att komma överens om vad som menas med en angripare, Ryssarna skör- dade först stort bifall för sin föreslagna definition, men nu har eftertankens kran- k a blekhet åter angripit konferensen och man grubblar förgäves över vad en an- gripare är.
EKONOMISKA VÄRLDSKON- FERENSEN förberedes, MacDo- nald, dess blivande president, blev härom- dagen p å ett ytterst respektlöst sätt an- gripen a v sin gamle vapenbroder Snow- den för sin underlåtenhet att ge klart besked om engelska regeringens program för konferensen, Framförallt nu sedan U.
S.
A. släppt guldet och låter dollarn rutscha utför, vilket ju innebär en svår konkurrens med England om lågvalutans fördelar.
Sverige h a r också utsett sin delegation, Den första praktiskt försök att förverkliga dessa krav.
I sin motivering till beslutet framhål- ler rektor P e r Sundberg särskilt dubbel- heten i det nuvarande gymnasiets arbete, som samtidigt syftar både At en förbere- Skrivelsen betonar uttryckligen d e nackdelar u r fysisk, psykisk och ekono- strålande sol och stor högtidlighet äg- Men till programmet!
Efter T o r Hed- misk synpunkt, som det nuvarande syste- de Stockholms andra doktorspromo- bergs Stockholm med musik a v Oskar met med examensläsning, inträdespröv- ningar och alltför stora klasser utgör, den b l i majhimmel, som skymtade genom ett gott prov på Stockholmsstudenter- med den arbetshets eller oekonomiska ar- takfönstren och skänkte en underbar bak- nas musikaliska ambition och förmåga delse till universitet och högskolor via studentexamen och hibringandet av s. k. allmänbildning.
Dubbelheten att bå- d a uppgifterna lösas dåligt.
F. ö. är det I numera endast omkring en tredjedel av gymnasiets elever som i Sverige gå vida- re till universiteten.
Viggbyholmsskolan kommer a t t lägga sitt arbete på f y r a förheredande klasser och därefter en sjuårig överbyggnad av- sedd a t t skänka en allmän medborgerlig bildning.
Undervisningen kommer d ä r betsformer som därav följer.
E n i Stock- grund till den akademiska ståten i svart höll professor Gustav Cassel ett anföran- holm under våren bildad sammanslutning vitt utvecklad inför 1,700 åskadares de Om Guldet Och civilisationen, en histo- risk översikt som ledde ända fram till av f ö r skolfrågor intresserade föräldrar, än sextio doktorer bland vår tid, benämnd Föräldrarnas skolförening, äm- vilka tretton hedersdoktorer från Sverige, Därefter följde promotionen.
förrättad nar även fortsättningsvis fullfölja d e i Norge, Danmark, Finland och Holland av professorerna Carl H e s s e r Otto Ro- petitionen framförda kraven och önske- skulle denna gång f å mottaga sina dok- Rosenherg Nils Stjernberg och Henrik cor- torshattar, lagerkransar, ringar och di- nell, som med ståtliga tal På svenska och målen.
Det fria initiativ som nu tagits av Vigg- plom ur höga promotores händer, under latin hyllade vetenskaperna och deras ut- musik och salut Som sig bör och i när- övare, enkannerligen de nya doktorernas bylholmskolan f å r väl anses som ett gott voro av en imponerande mängd höga och skara.
Bland dessa voro tre kvinnor, tecken på utvecklingsmöjligheterna inom lärda, från Prins Eugen, Ecklesiastikmi- medicine hedersdoktorn Karolina Wider- skolan och man får hoppas att dess han- nistern och Universitetskanslern till allt ström och medicine doktorerna Andrea vad som finns i Stockholm av professorer Andreen-Svedberg och Ester Grönblad.
brytande verkningar mätte bliva stora.
och doktorer.
Medan akademiska orkestern spelade Tyvärr förbjuder oss utrymmet att när- som just nu, med stor anslutning ä g t rum en festpolonäs av Oskar Lindberg tågade mare ingå på d e verk, som fört d e sextio till Stockholm, under intresserade Iärares den akademiska processionen i noggrann fram till den akademiska hedersbetygel- rangordning med marskalkar, fanor och sen!
Men vi konstatera, att när Sveriges och lärarinnors ledning.
D e n MÄRKLIGA HORNBORGA- spiror ner i salen Det gjorde verkligen första kvinnliga läkare, som g e n o m ett S j ö n som undergått upprepade ett gripande intryck att se denna förbi- långt livsverk visat vilken betydelse kvin- och blivande nan som läkare haft i vårt l a n d mottog sankningar ä r återigen föremål f o r ett marsch av svenska Iärda större allmänt intresse.
Man är inte nöjd lärda ända från de vithåriga ordens- doktorsinsignierna, blevo d e applåder som med resultatet av sänkningen utan nu vill prydda gamla herrarna till unga fräscha åtfölja varje hatt- eller kranspåsättning ha mer vatten i sjön.
Och ersätt- och studentskor, vilka med sina ning för l i d n a förluster.
Regeringen har stud plats igen innan d e ville sluta.
Och om framlagt ett förlikningsförslag och jord- vita läk bruksutskottet har fått ta sig en vårtripp mod, tankar och framgångsrik bifallet också var stort för a l l a märktes kanske en särskild värme, när publiken till den på det Älvsborgska hoglandet be- my hälsade sådana korade gunstlingar som Iägna egendomligt vackra silurslättsjön.
ur ett vapenstillestånd tycks verkligen ha kommit till stånd.
GANDHIS FASTA ÄR N U SLUT, bland vilka märkes utrikes- och finans- Han började med att dricka ett glas ministrarna, professor Cassel och riks- apelslnsaft, som räcktes honom av en pa- bankschefen.
Gandhi har alltså, såsom det anstår G svenska samband en p o l i t i k e n a t m god a klarat sin dådberedd, treveckorsfasta och m är a h vid vigör och fast med regeringens proposition om fortsatt han endast väger trettiosex kilo.
En befrielse f ö r riksbanken att inlösa sedlar omedelhar seger för parias h a r han ock- med guld, Valutarådet har dessutom kommit med sitt förslag och bankofull- så frammanat, då de i ett p a r städer - mäktige med sitt, v i l k a i stort sett över- f ö r att fira fastans lyckliga utgång - f å t t tillträde till Sivass tempel.
ensstämmer med finansministerns och g å r U P P S K A T T A T UTTRYCK för ut på a t t den från 1932 hållna linjen med det nordiska samförståndet är stabil inhemsk prisnivå i möjligaste mån bör bibehållas men att detta icke ute- eningen Nordens skolungdomsfärder sluter en måttlig prisstegring.
överdrif- ter å t båda håll fördömas.
och man h a r, vissa nya förslag till penningprogram- mets genomförande.
N A T I O N E R N A S FÖRBUNDS RAD h a r nu att t a ställning till judeför- följelserna i Tyskland, på grund av hän- vändelse från en tysk jude i Oberschle- sien, som åberopar sig på det minoritets- skydd, som garanterats i fredstraktaten.
Tyskland protesterar mot frågans uppta- gande, och förbundsrådet h a r overlämnat å t en juristkommitte att utreda om för- slagsställaren över huvud taget är berät- tigad a t t framföra e n petition.
TYSKLAND HAR, f ö r a t t straffa sin stå ån d aktige granne, vidtagit skarpa åtgärder mot turisttrafiken till österrike.
1,000 mark kostar det en tysk att passe- ra gränsen.
Rikskansler Dollfuss h a r Re- nom sin rakryggade politik uppväckt den tyska vreden.
Men mycket hänger nu på den politiken.
.
P. MORGANS INKALLANDE inför amerikanska senaten för treårig skatteskolkning, är annars veckans sen- sation.
Men Morgan försvarar sig med att han b a r a gjort forluster, bl.
a. en g å n g på två d a g a r förlorat 21 miljoner.
M D E T JAPANSK-KINESISKA KRI- G E T råder ännu någon oklarhet - huruvida Peking är intaget till fullo.
Men Ett I tegelväggar Blå Hallens Lindberg och blickar - man skockade så tribunen flit samhet inför tanke- och forskningsfriheten ten som råder i Sverige!
kring andliga värden, en hyllning av d e t redbara sökandet efter sanningen i en tid av upplösning Iögner och hetsad förtviv- lan.
Sam.
Hybbinette den gästen från Finland, professor Runeberg, Vi notera det vackra skådespel med vilket alla des- sas lärda bragder hedrades - en skön ceremoni till den fria forskningens ära, Casan.
Kan Sverige ta I tyska intelle Sakkunskapen uttalar sig.
T O under publiken d e promotionen en uppskattning och tack- H a r vi i Sverige vilja och möjligheter att - följande vår gästfrihets tra- ditioner - bereda tillfälle för förföljda tyska vetenskapsmän och studenter a t t fortsätta sitt forskningsarbete i vårt land?
Frågan ställdes upp a v Margit Palmær i förra numret av Tidevarvet.
För att få den besvarad har Tidevarvet vänt sig till le- dande representanter f ö r högskolorna i Stockholm, samt f ö r läkare och författa- re, som alla bevisat sitt intresse f ö r saken genom att ge mycket beredvilliga svar på våta spörsmål.
Gemensamt för de olika uttalandena är en viss önskan att något kunde göras och i många fall ett starkt medvetande om nödvändigheten av hjälp- åtgärder i någon form.
Men samtidigt h a r de flesta nödgats konstatera d e stora praktiska svårigheter, som den radande överbefolkningen på d e lärda banorna och d e otillräckliga ekonomiska resurser- na erbjuder.
Vi börjar med professor Tunberg vid Stockholms högskola.
(Forts, å sid, 4,)
Två läkare, Kvinnans plats i Tredje Riket.
Medicine Doktor skarp propaganda för natio- S nationalsocialismens idéer i kvinnofrågan den entusiastiska intervju med fru Andrea Andreen verkar Goebbels, som publiceras i senaste numret Svedberg.
av De ldun.
tyska kvinnorna ha offrat mycket Karolina Widerström till de unga medi- cinarna.
för nationalsocialismens seger, framhåller fru Goebbels Och anser vidare att där T i d e v a r v e t kan inte underlåta att vid mannen förlorar taget bör kvinnan gripa detta tillfälle även nämna vår med- in.
Men bara på underordnade och oav- arbetare doktor Andrea Andreen-Sved- lönade platser!
Och vad menar fru berg, som efter avlagt lärdomsprov även Goebbels och » Damernas egen, Om Hit- mottog doktorshatten.
Att hon kom först lers egna ord att » kvinnan finner Sig allra i raden av de 27 medicinarna är en nam- bäst till freds med livet när hon blir bru- nens tillfällighet, men de starka applåder hon även skördade visade allmänhetens, kvinna reglerar sig endast i enlighet med Hon har sedan flera år denna enkla psykologiska lag.
Kvinnan värdesättning.
tillbaka varit en bemärkt läkare och hon fyller desto bättre sin bestämmelse ju hår- har satt in sina sociala och samhälleliga dare Och hänsynslösare mannen låter intressen f ö r en sundare och lyckligare på mänsklighet.
Hennes begåvning med dess nationalsocialisternas skrupelfria sätt att skarpa blick och klara tänkande har da- handskas med sanningen.
Den nya Staten, nat henne till en god och väl rustad för- heter det, » har tagit ungdomen från Ra- Det visade tan samlat den i arbetsläger etc.
Det kämpa för sin verksamhet.
kan vara skäl att erinra sig, att arbets- hon även på sin disputation.
läger för ungdom skapats redan före den Vi bringa henne vår hyllning!
nya regimen och att de - på de platser där systemet varit som bäst utarbetat och som nu tjänar till förebild - genomförts av människor, som den nya regimen har avsatt!
D Man hade b ö r j a t u n d r a om d e t s. k. välfärdsutskottet a l d r i g skulle kunna fatta beslut, H u r det nu än skulle bli, Men likväl ett beslut.
Ho- tet om r i k s d a g s u p p l ö s n i n g har man inte trott så mycket på E n e n i g et gjorde vart hjärta gott, att se Karolina Widerström rank och spänstig skrida uppför Blå Hallens trapp- steg lördagen den 27 maj för att mottaga de yttre insignierna - hatten, ringen, diplomet till det hedersdoktorat som hennes ungdoms läroanstalt Karolinska Mediko-Kirurgiska Institutet till sin egen heder förlänat henne.
Icke för att hon var den forsta kvinnan i svenska läkares led gavs henne hedern.
Att vara den första är något tillfälligt.
Karolinska Institutet ville hedra hennes livs läkargärning med dess målmedvetna Sammanlevnaden och Intervjun borgerlig front h a r s n a r a r e stått som sociala inställning och sociala patos.
Därför kunde också hon på vars lott hade i dessa e t t hotande spöke, fruktansvärda allvarstider varit det det fallit att svara på Medicinska För- eningens uppvaktning för hedersdokto- mest olyckliga som kunde hända, rerna, g e de unga Iäkaradepterna ett och blivit en u t m a n i n g å t ytterlig- verkligt lösensord med på vägen.
Hon hetshåll.
Att d e t t a nu icke blivit fal- kom att nämna vilken berusande känsla let måste hälsas med tillfredsställelse av lycka, som fyllde henne, då hon nått och som den huvudsakliga vinsten f r a m till examensmålet.
Till Redaktionen av Tidevarvet.
av den lösning, som kommit till » Jag hade nått f r a m - så föllo hen- stånd, ävensom att en lösning skett.
nes ord - h a d e nått dithän, att jag fick Anhålles om plats i Eder ärade tidning F ö r Övrigt ä r ju uppgörelsen v a d d e n börja att arbeta på eget ansvar.
Ansvar bär och lyfter, men det kan också mån- för nedanstående; ä r, och i sitt slag egendomlig.
Under de år, undertecknad varit pre- c i a l d e m o k r a t e r n a ha vunnit spelet till gen gång pressa en ned i stoftet.
Där numerant på Tidevarvet, har jag fått det står j u framför en, som bjudande krav, intrycket, att tidningen mycket energiskt största delen.
Både statsarbeten och främst en läkares första bud: ' Nil no- velat göra sig till tolk för de utpräglade reservarbeten komma att anordnlas.
cere! '
Vålla icke skada!
med allt vad kvinnosaksintressena, samt att den med Arbetslöshetskornmissionen ä r kvar detta bud innebär, Sedan kommer det skärpa förfäktat kvinnornas kompetens i n o m olika områden, ej minst det politiska, men lönerna för de a r b e t s l ö s a vid lika bjudande kravet: ställ ditt vetande Såsom kvinna anser jag det givetvis reservarbetena ska beräknas efter de och ditt kunnande, ställ alla dina krafter mycket uppbyggligt höra kvinnornas för- i modren naturens tjänst, hennes!
Som måga framhållas, men jag anser också, på orten g ä n g s e l ä g s t a g r o v a r b e t a r - ä r den som helar.
Och slutligen: att sådant bör ske med en viss konse- lönerna, Detta måste anses som en Iåt icke fascinera dig av dagens teo- kvens.
riktig princip.
S ä m r e är vad bonde- rier!
De nya upptäckterna, de nya rö- I n:r 21 av Tidevarvet för den 27 maj f ö r b u n d e t erövrat, och som de i t r o n nen ge djupare inblick i tingens väsen, ge d. å påtalas emellertid i en notis om hö- a t t h j ä l p a j o r d b r u k e t, genomdrivit större klarhet och vidare blick.
Men de so- allena kvinnor medborgartåg Stockholm för a t t fortsätta d e n socialisering av teorier, som byggas På de nya rönen, för- övervägande del av de tågande massor- modernäringen, som de förut arbetat anleda ofta nya slag av bundenhet, ny na », samt tillägges: » Förstodo verkligen dessa kategorier den sanna innebörden av På tillsammans med ö v r i g a borger- e n s i d i g h e t vita brevis. '
Läkekonsten den ståtliga uppmarschen?, liga p a r t i e r ehuru de På sina p r o - är stor, vittfamnande, men den enskilde förståndsgåvor underlägsna g r a m samfällt f ö r d ö m a däri h a d e h a f t rätt, t y å r e n s s t a t s r e g l e r i n g av h a r visat sig allt annat icke den.
O c h läkarens liv är kort och räckvidden liten.
d e s e n a s t e Dock, även gångna generationers erfaren- j o r d b r u k e t het är den nutida till nytta.
Och de va- än lycklig.
pen, som den nutida läkarvetenskapen männens att de förras talrika anslutning till medborgartåget är ägnat att förringa värdet av den Opinionsyttring, som detta var avsett att utgöra?
vänsterpolitik il^^^^^ förty går man På samma väg.
och dess hjälpvetenskaper satt i läkarens hand, särskilt vad beträffar diagnos och sig för enfaldiga själar Ty jag har Efter spannmåls- mjölk- Och smör- profylax, äro av den kvalitet, att man tyc- aldrig sett Tidevarvet sätta ifråga kvin- reglering fortsätter man med slakte- ker sig kunna hoppas stora ting för tider nornas förmåga att fatta de läror, Tide- riregiering.
D e t blir o d r ä g l i g t a t t som stunda.
Framtidens läkare skola sä- varvet förkunnar.
Skulle det verkligen vara så illa beställt med kvinnornas intellekt, som den nyss- nämnda notisen i Tidevarvet låter påski- na, vore verkligen på tiden att genast upphöra med alla strävanden för kvinnor- nas ökade inflytande på det offentliga livet.
Motala den 29 maj 1933.
Inchen Malmæus.
Salve praeclarissima et carissima doc- Det är lätt att konstatera att kvinnor- tor!
nas intresse för politik är mycket litet.
När de därför demonstrerar i stora ska- ror för en viss given paroll, men man har anledning misstänka att den parollen inte helt täcker ledarnas syfte, innebär del ingen misstro till deras intelligens, om man ifrågasätter deras politiska s k a r p blick.
I ännu högre grad gäller detta resonemang om de unga flickor, som skol.
I klassvis deltog i demonstrationen.
Red.
v a r a j o r d b r u k a r e, och omöjligt.
kerligen, om de väl förvalta sitt pund, Men som s a g t - detta hade kunna komma att ge sina medmänniskor kommit i alla fall, kanske ännu värre, ofantligt mycket mera än vad deras före- gångare förmått, Och ingenting kan var- och vi h a f ö r d e n n a gång u n d g å t t en mare tillönskas Eder I unga, än att få stor f a r a: en lösning i klasskampens ta del i detta givande.
tecken.
Så talar en verklig läkare.
-, 3 Citerat ur Mein Kampf efter S. Ne- ander-Nilsson: Europeer.
Bonniers 1932.
Ett stipendium bevistande av en kurs vid Kvinnliga Medborgarskolan vid på 100:- kronor för Fogelstad ~ ~n~~~~~~ nom adjunkt Hulda Lundh, Långgatan 12, Ystad, Utom den nu pågående vårkursen, Som avslutas den 26 j u n i kommer två kur- ser på vardera omkring tre veckor att anordnas vid Fogelstad under 1933, en sommarkurs från U till 28 juli samt ed höstkurs från 7 till 29 september.
Inträ- desvillkor för kurserna är att vara vid god hälsa och ha fyllt 25 år, prospekt och alla upplysningar genom rektor Ho- Honorine Hermelin, Fogelstad, julita,
Maria Lazar: Estrid Falberg=Brekkan: Icke barnförbjudet.
Det är fint att vara nazist på Island.
F inns det verkligen ännu människor, fönster slogs in, vilka skilde kolportaget som läser detektivromaner?
Finns från den verkliga världen.
En otäck lukt det detektivromaner, vars hemska över- raskningar förmår skänka spänning och avspänning från vardagslivets sorger och mödor?
Finns det filmer, som man upp- söker i förbifarten om kvällarna, för att njuta litet flott förbrytarromantik, som ligger så lugnande långt ifrån det nor- mala enskilda ödet: äventyrliga ligor med sina hemlighetsfullt ädla anfö- rare, nattliga överfall, bortrövande i bilar, hemlig flykt, försvunna existenser, brandfacklor, dystra sammansvärjnings- ceremonier, rökelse, lager och blodlukt.
Sköna, viIda och lyckligt overkliga värld, som man smålog åt, därför att den inte ens tog sig siälv allvarligt.
Bara unga, mycket naiva människor tog den ibland på allvar, äventyrslystna pojkar trodde på den och slöt sig tillsammans, drog åstad med revolvrar och köksknivar och vak- nade sedan skamsna inför domstolen till slår plötsligt emot en.
Det hela är bara frånstötande, långtråkigt, fult och ge- ment.
Man skäms för det, så som man ibland skämdes som barn, när man läste en förbjuden bok och plötsligt märkte, att den inte bara var en förbjuden bok utan också verkligen smörja.
Man ville helst stoppa fingrarna i öronen, men det får man inte eftersom man är delaktig i den tid som är.
T y d e t t a kolportage, som en gång föreföll oss alla i någon mån be- gripligt, därför att det härrörde från ett omoget och därför barbariskt tillstånd hos mänskIigheten, verkar som sann upp- levelse inte mindre pinsamt, ä n om man måste se på hur fullvuxna män kröp på alla fyra och sög på tummen.
Endast en outvecklad eller sjuklig fantasi kan finna en sådan värld uthärdig, E n ful, vild och förnedrande värld.
Icke förbjuden för ungdom utan tillåten en verklighet, som egentligen inte finns och vidöppen.
Blod och rus och vajande längre.
Sådana barn brukade för en tid fanor och i bakgrunden ett milt och tryggt bli förbjudna att gå på bio.
Och var en film särskilt hemsk, dess skräckhistorier särskilt förföriskt framställda så hette det: Barnförbjudet.
S å gick det till i en skön, inte alls särskilt vild, numera för länge sedan overklig värld.
hem.
Där mannen slukar detektivroma- ner, där läser frun med begärlighet den färgade veckopressen.
Strunt är kolpor- tagets andra sida, inte bara i litteraturen utan också i livet.
nyhet är full av otroligt kolportage.
Att tillhöra en kamporganisation är varje framåtsträvande ungdoms plikt, Hövdin- gen står direkt i Guds ställe.
Att hata den föreskrivne fienden intill döden är en ära.
Att plåga honom är ingen skam, att håna och förakta honom är sed.
Vad Som hittills inte kunde komma ifråga för ett barn med en bara någorlunda skap- lig uppfostran att säga eller göra mot sina kamrater, är nu vardagsbruk i sko- lor och kaserner.
Man ä r förbrödrad ge- nom mörka och oförklarliga blodsband, man känner igen sin sort på tecken Och rörelser.
Facklor flammar, eldbränder stiger mot himlen, nattliga horder genom- söker våningar och affärslokaler, männi- skor flyr över bergspass, genom skogar, nej, man hittar döda på ensliga gator det f å r vara slut, det låter ju redan som f l y f r å n verkligheten kanske bör läsa de innerliga franska kärleksromaner, i vilka Men vem behöver i dessa tider läsa så En vis domare skulle säkert förbjuda dan lektyr?
Varför detektivromaner, aven- hela den nuvarande verkligheten för barn tyrsfilmer?
Verkligheten lir j u ändå över- och ungdom.
Varje tidning, varje radio- mättad av råa sensationer, Den som vill det skräckfantasi.
en offentliga underrättelseväsendet.
Låt oss hålla oss Var- till je saga bär ett frö av verklighet i sig.
Låt oss hålla oss till detta frö, d, V. s, den offentliga nyhetsförmedlingen.
Låt oss höra dagsnyheterna varje kväll, läsa dem varje morgon.
Och detektivroma- ner kommer att bli fullständigt överflö- diga.
Det var ganska märkvärdigt att iaktta- ga hur karaktären av kolportaget, som också de förnäma och högst bildade all- tid gärna brukade leka litet med, föränd- rades i samma ögonblick som de skylt- Lucks &amp; special Port Arthur Blekingegatan 40 (Hörnet av Götgatan) B r a matställe hjärtat ännu har tid för känslor, ögat blick för ett landskap, nerverna mod att uppfatta nyanser, Hur långt avlägset Mycket detta förefaller, h u r osannolikt!
längre bort än häxprocesser, inkvisition, förföljelser av de första kristna och slav- handel.
Allt har redan funnits en gång och allt har kommit tillbaka, En hel värld, som borde förbjudas för ungdom.
Men var är de vuxna, som ut- talar maktordet?
Gentemot vår tids kol- portage tycks de vara maktlösa.
För närvarunde, Den store brodern fattas, som man skulle vilja ropa till hjälp, Var är han?
I koncentrationsläger, F ö r s e n a d vårstädning och annan poesi- lös sysselsättning hade hindrat mig att ägna mer än ett förstrött intresse i t politiken.
Jag var därför tämligen oför- beredd på nazismens snabba frammarsch, då jag den I maj på morgonen överras- kade min sjuårige son framför spegeln, ivrigt studerande sitt ansikte.
» Mamma, hurudan näsa kan man egentligen säja, att j a har? » » Ja, så där medelvacker. » » Nej j a g menar: är den bred eller smal? » » Mitt emellan. » » Jaså, ja, då kanske jag kan våga mig ut, pojkarna säjer, att man skall akta sig, för nazister- na ämnar drapa alla med breda näsor! » Även här uppe har leken börjat en man reste till Tyskland, fick lov att trycka en hög herres hand (efter vad det på stas) och hemvände, uppfylld av hans ande.
Hakkorset (som f.
ö. sedan Is- lands Ångfartygsbolag bildades, varit dess bolagsmärke) pryder nu rock- och kappuppslag på inte så f å vikingaättlin- gar har man inte råd att köpa det i silver, ritas det med krita; det är » fint » att vara nazist.
Man har exercis och då och då prak- tiska övningar i form av små fredliga sammandrabbningar med kommnuisterna.
För att nationalisera rörelsen har man nu bytt namn och kallar sig Kjodernis- sinnar, det är uttytt: fosterlandsvänner, deras programpunkter äro många, men de viktigaste tyckas vara: Fur Gud, fos- terland och riksvärn måhända i om- vänd ordning.
För övrigt ämnar man.
taga itu med litet av varje och inte ont i det, om det är allvarligt menat och lyckas, för det finns mycket.
som behöver reformeras.
Men tonen i deras nystartade blad: » Is- lands pånyttfödelse » bådar intet gott, ty den är i varje fall inte mera hyfsad än de andra partiorganens.
Något judehat förmärkes inte: här finns heller inga ju- dar, men det är tydligt, att det är bättre att vara helras än halvras.
De unga » fos- terlandsvännerna » kräva unionsupplös- ning, men j a g antar att detta inte skall ge anledning till några allvarligare för- vecklingar.
Även om det torde vara en- staka vuxna personer ur de konservativas led, som stå bakom, så har rörelsen dock karaktär av barns försök att likna de vuxna (sett av en opartisk utomstlende).
För gamla Fristatens skull får man val önska, att leken inte blir vare sig långvarig eller allvarlig.
Levande liv S e d a n en månad tillbaka, då jag fann ett exemplar av denna samling om ett tjugotal dikter, som råkat förirra sig till en svensk bokhandelsdisk, är den lilla boken en av mina käraste.
Visst har j a g funnit sådana äkta pärlor förut, en här och en där, men sällan så många klara och lysande och påtagligt äkta bundna tillsammans i ett enda band som här, Om författarens yttre vet jag nästan ingenting.
Han lär vara en ganska ung man; men av ett meddelande från för- laget på pärmens bakersta sida ser.
jag, att han redan förut framträtt med ett par böcker: I den graa dæmring, Janus och den Altinget sitter ännu med många viktiga frågor olösta; böndernas påhälsning i huvudstaden fick inte den verkan man resp. hoppats och fruktat.
Den norska handelstraktaten (e n outtömlig källa till Iidelsefull diskussion) har stadfästs av tinget.
För bönderna betyder den, att de eventuellt kunna få sälja intill 60-tusen tunnor saltat fårkött i Norge till billigt pris men med relativt låg tull.
Men till gengäld ha norska sillfiskare fått diverse rättigheter, som förmenas komma i kolli- sion med landets egna barns intressen och huvudnäringen: fisket.
Man gör sitt yttersta för att hjälpa bönderna att hålla sig flytande det är väl av gammal vana man håller fast vid att lantbruket är hörstenen.
Sant är ju att sillen kan ute- bli och måhända torsken med, ifall det skulle behaga havsströmmarna att ändra kurs en vacker dag.
Men så kan man j u frukta att det kunde bli illa ställt även för det.
som växer och lever på land.
ingenstädes torde man ha så höga priser på lantbruksprukter som här, och me- delst nya tullar söker man ytterligare höja dem.
M e n dryga transportkostnader, smarta mellanhänder och utan tvivel opr den ra delar av städernas och fiskeplatsernas befolkning så nära svältgränsen som möj- ligt trots överflöd av mat i landet precis som annorstädes ..
Medan detta sker, smyckar sig » Sago- Ön » i sin sommarprakt den tiden är kommen, då t. m. vi utlänningar för naturens sublima skönhet kan förgäta morktidens kval.
Om vintern kunna vi frestas att hata och förbanna landet, men de ljusa sommarnätternas obeskrivliga ljuvlighet inte blott försonar oss utan bin- der våra hjärtan med eller mot vår vi !ja till detta stora, tysta land ..
Tysta???
I tre timmar har jag suttit vid mitt, öppnade fönster och skådat ut mot den underbaraste fjällring mot en vårgrön himmel, förgäves väntande på en minuts tystnad runt omkring äro hög- talare i gång, och musik från alla väll- dens hörn blandas till ett kaos.
I stället för att inspireras till upphöjda tankar, blir j a g jordbunden och spekulerar på att köpa mig en tunna isländskt saltkött från Norge för att få det cirka en tredjedel bil- ligare än här .. D ED rad av Tu Gif Föl Sk Tr L hå Ma lin Ut ur år Og løgn og frykt som i sinnet brer sig, Han rekker sin hånd uten ord.
og sorg som tynger lik berg av bly, och på ett annat ställe i samma dikt: Han fyller et sinn med en langt har ædt sig inn gjennem hjertets ganger større fordi du selv gav dem livd og ly. F Han » förstår » bland annat nutidsmän- sn enn misbrukte ord kan fortelle.
niskans överdrivna utåtvändhet och vet Men fastän hans ord som oftast äro att vi äro rädda, ja, till och med genera- karga i känslan av sitt ansvar så kunna de för att rikta vår blick in » I dypet av Ef de också vara milda och veka som harpo- Oss selv ».
Men allikevel, hvad er det for en spenning toner.
Och vare sig orden äro karga eller som går ut fra denne hemmelige krypt, veka, så komma de alltid som sång.
Där- og som når oss lik et eko av en brenning, för kan han » sjunga » om något sådant når vi bøier oss og lytter fromt O g dypt?
Det är tydligen mycket, som denne som Sannheten: unge författare hunnit höra och se, då Den sannhet, som sådd med de nenn- somste tanker han bøiet sig och lyttet.
Men oftast tycks han ha hört sången om skapande om høsten blir bølgende akrer, kraft och levande liv, ty till dem återkom- er ikke den sannhet som selges i skjepper mer han i den första och i den sista av sina nu utgivna dikter, av alle som høkrer och sjakrer.
sødme Den hungrige ild, samt att dessa av re- censionsutdragen att döma synas ha till- Den sannhet som segner, en vingeskutt vunnit sig sina recensenters beundran och fugl, ingett dem förhoppningar om god fort-og, ber for sin innerste drøm i k k e den sannhet som kneler for altret sättning.
Jag skulle våga gissa, att åt- minstone en del av dessa förhoppningar og kysser en guldvirket søm nu äro infriade i och med Det leven- de livet.
I varje fall känner jag själv Den sannhet, som flettes av levende tanker en stor tacksamhet och glädje över bo- til drakt for en levende sjel er ken och det är därför mera än f ö r att recensera författaren i vanlig mening som jag skulle vilja ge luft åt dessa mina känslor.
En klarsynt, sanningsälskande och ren- hjärtad predikare av denne mans kaliber är nog med nödvändighet ganska ord- karg.
De flesta dikterna äro rätt korta, och de flesta orden också för övrigt.
Han känner tydligen ordets bristfällighe- ter vid jämförelse med den verklighet, de vilja återge och han är tydligen lite rädd för dem, då de komma i stora flockar.
Därför är han påtagligen sig själv, då h a n i dikten » Han e r.
.
s j u n - ger: R er den som har loddet det største og minste og elsker hver eneste del!
ger I den han sista, om Livet, som heter att det Skapende liv, sä går som sang gjennem grend, bygder, favner alt som i trygg dans.
Skaper gjenklang og ny rytme, speiler alt og gir alt glans.
Och det sistnämnda kan man nog i viss mån också säga om det skapande liv, som heter Stein Backe.
Nils Simonsson.
Sanningens fiender äro Iøgnen og fryk- ten.
O m dem sjunger han i dikten Løgn Det levende livet.
Dikter av Stein Backe, Oslo.
Aschehoug &amp;.
Co., 1932. og sannhet följande: Sörmans Thé uppskattas finsmakare.
av alla Endast en kvalité.
Den bästa.
¼ kg.
blyförpack= ningar Kr.
4: S Ö R M A N S REGERINGSGATAN 4 och HAMNGATAN 8 STOCKHOLM G 7
Kan Sverige ta emot Hortensian.
(Forts. fr. sid. n liten varm och rufsig sjuksköterska har hett mig, hon lägger ut själv hellre kom störtande på cykel genom hu- än blir Utan.
- Det bryr jag mig inte om.
Den vill huvudgatan i Broköping strax före stäng- ningsdags på lördagskvällen.
Hon sak- jag ha.
J a g tänker g e den åt dig.
Det E tade farten mitt bland bagerier och blomsterhandlare och Steg av.
Hennes bror kom ut i dörren till sin herrekiperingsaffär.
v a r f ö r har du så bråttom?
frågade han, d u flänger ju som en skolflicka.
- För att det ä r mors d a g i morgon, svarade sjuksköterskan andfådd.
J a g s k a köpa tre tårtor och tre hortensior.
Hur många mödrar h a r d u egentli- gen?
frågade han retsamt.
Du ä d å dum!
Paketen till mor av- gick i fredags.
Men jag är väl tvungen att tänka på dom mammorna p å min av- delning som jag nästan säkert vet blir bortglömda.
Det g å r ju inte an att dom sitter där och väntar förgäves på sin fir- ning, när alla vet att deras barn lever.
Jo, jag tycker det g å r an, sade han.
Varför inte?
Varför g å r inte sanningen an?
Förrsten är det väl inte detsamma med en hortensia frän dig heller?
Men d u förstår väl a t t vi låtsas att det ä r från Edvin och Mina och så där.
Nu kan jag inte prata längre.
Han följde henne in i blomsteraffären.
Det föll honom in att den lilla jäktade, förblåsta och utsjasade systern kunde ha gjort sig förtjänt av en egen hortensia.
Jaså, det har blivit så konventionellt, sade han.
Lögn och förställning.
Det är opassande att vara en glömd mor.
Förr var det åtminstone tragiskt.
Hon stod och prutade.
Hortensiorna hade blivit dyra, industrien i moderskär- lek gick f ö r fullt och varorna ökade auto- matiskt i pris.
J a g f å r ta de minsta, sade hon ge- nerad.
Du s k a inte t a någon, sade han be- fallande.
Varför ska d u skrapa dig b a r f ö r en massa försumliga barn och göda bagarna, trädgårdsmästarna och telegraf- verket?
Vad menar d u med att bjuda p å den d ä r hortensian för flera kronor, du ä r tokig!
- Nej då, det ä r en halvenskild f r u som 1.)
Professor Sven Tunberg: A I I god vilja finns inga medel.
kvinniiga läkarnas världsorganisation ifrågasätter våra möjligheter att t a emot men tyska läkare, men understryker starkt nödvändigheten av att finna någon posi- i ställer gärna våra resurser vid Stockholms högskola till förfogan- säger professor Sven Tunberg, såvitt det inte vi har nämligen inga gäller avlöningar, medel alls.
Likaså önskar vi så långt möjligt understödja dem, som vill h a un- &amp;.
Men emot antagandet alltför många utländska studenter kan man j u invända, att de efter några är i Sverige med visst skäl kan göra anspråk på svenskt medborgarskap och att alltså en invandring kan uppstå, som verkar irriterande, För övrigt ä r nog detta en sak, som i längden knappast kan avgö- ras av de enskilda högskolorna utan ford- rar ett allmänt övervägande och gemen- samma direktiv från regeringen.
Vi kan vara någon mening med.
För Guds skull åtminstone inte en hortensia, sade hon.
Jag tål inte se dem.
Du kanske hellre ville ha en tårta då?
- Vet du, efter mors dag, så kan jag inte s e varken hortensior eller tårtor på månader .. så tack för välmeningen!
Men säg, bör du, mamma h a r d u väl inte glömt?
- Jo, det har jag, sade han.
Med flit.
Alla grabbar på en gång. "
Jag tål inte det.
Hon ska nog s e att jag kommer ihåg henne, men en annan dag.
H a r jag inte rätt?
- Det kan väl hända, sade sjukskö- terskan och gick vidare till bagaren.
För min del ä r jag led På mors dag.
Det ä r en massa extra arbete, det blir t å r a r fe- bern stiger, dom får recidiv.
Och jag kan inte glömma en syskonskara i fjol som kom och sjöng: Mor, lilla mor, ingen är som du, för svåraste patienten vi hade på avdelningen.
De andra höll på att förgås av hög avundsjuka, men sen kom alla sångarna ut till mig i korridoren och kunde inte nog försäkra hur lyckliga de var så länge de fick ha käringen på lasa- rettet, f ö r hon var så omöjlig hemma.
- Bort med barnens dag!
sade bro- dern.
Han hade glömt sina egna kramp- aktiga försök att instifta f a r s d a g i fjol för att bli av med sitt gamla lager av halsdukar.
- Jag vet inte, sade systern.
Det ä r en d a g på gott och ont.
P å förödmjukel- s e och bitterhet och lögn men också myc- ken söthet och verklig glädje.
Förresten, vad man än tycker om den: nu ä r den här i alla fall.
Du kan väl skicka mor ett telegram åtminstone.
- Nej, svarade han, aldrig.
B e mig inte.
- Jaså, sade hon, adjö då.
Efter tre d a g a r fick han ett kort från modern med ett rörande tack f ö r tele- grammet.
Han behövde inte f r å g a vem det var som skickat av det i hans namn.
de för u t l ä n s k a vetenskapsmän, undervisning = " Professor Sven Brisman: Läget är alldeles förtvivlat.
Vad Handelshögskolan beträffar, sä- ger professor Sven Brisman, är sva- ret tyvärr lätt att ge, då vi ofta kan t a emot endast hälften av de sökande.
Vi liar I 0 0 platser och det har förekommit att vi fått ändå till 200 ansökningar.
Lä- get är verkligen alldeles förtvivlat.
Jag vet därför knappt hur det skulle gå till att g e plats å t några utlandska studeran- de.
Visserligen h a r vi tagit emot utländ- ska studenter efter särskilt medgivande, Men så länge vi f å r avvisa så många ut- märkta svenska sökande har vi inte bru- kat göra det.
Man f å r ju i första hand tänka på sina egna.
Professor Gösta Bagge: Det vore mycket värdefullt att kunna bereda Plats åt fram- stående forskare.
Professor Gösta Bagge, som utom sitt arbete vid Stockholms högskolas so- cialvetenskapliga institution är förestån- dare f ö r Socialpolitiska Institutet svarar för det senares räkning att d ä r icke finns möjligheter att bereda plats f ö r utländska studerande.
Däremot är professor Bagge att mycket intresserad av möjligheterna ev. ta emot framstående utländska forska- re som föreläsare.
Oavsett den just nu P Den rytmiska gymna- stiken gör erövringar.
På sin elevafton i fredags demonstre- rade Lalla Cassel med en större grupp den speciella rytmiska gymnastik, som ä r ett viktigt led i hennes danspeda- gogik.
Mjukhet och Iångt utvecklad ryt- misk inlevelse konstaterade man med en beundran som Stegras, när man betänker med vilka stora grupper och få veckotim- inar Lalla Cassel haft a t t räkna för just den elevklasseii.
Lalla Cassels elever re- kryteras i hög grad bland kårer som N.
K: s och Konsumtionsföreningens perso- nal.
Säkert har hon e n mission att fylla som rytmikens spridare ut i vida kretsar I vinter har Lalla Cassel börjat sam- arbeta med d:r M. Schischkin och skapar plastiskt ackompanjemang till hans tal- k ö r e r På fredagen Iäste en av dessa, Viljorna, Vindarnas sång ur Strindbergs Drömspel och den starka stämning som redan själva koren gav, stegrades ytter- ligare av de lugna, energimättade rörel- serna.
Bland solodanserna var det få av rent konstnärligt värde.
Men deras mängd var kanske ändå berättigad, rent psykologiskt Sett, om man tar uppvisningen som en milstolpe för eleverna på vägen till större fulländning.
E-a R, I I s tiv Iösning D:r Sundquist berättar att hon just f å t t brev från en av organisationens medlem- en framstående kvinnlig läkare som a r bosatt i en större tysk stad där hon under många år utfört ett samvetsgrant högt uppskattat arbete.
Hon h a r nu av- skedats därför att man bland hennes för- t " ' generationer tillbaka funnit en Jude.
Det är ett belysande exempel på många tyska läkares förtvivlade situation d e avskedas f r å n sina befattningar och som privatpraktiserande är de oerhört kringskurna, de har ingenting att leva av och man förstår tillfullo att d e vill höra efter a n d r a länders möjligheter att er- bjuda dem något arbete.
Jag vill särskilt framhålla, säger doktor Sundquist, det fullkomligt orimliga i en sådan behand- ling av just de judiska läkarna.
T a n k på att varenda tysk Iäkare säkert dagligen anviinder sig av d e upptäckter som ju diska vetenskapsmän gjort på medicinens område Det är alldeles tillräckligt att nämna n a m n som Wassermann, Ehrlich, Neiser.
Efter kriget har man ju gjort allt för att åstadkomma internationella för- bindelser mellan d e olika yrkesgrupperna Och särskilt medicinen har ju ansetts som ett område, som bör hållas borta från all politik.
N ä r det blir f r å g a om praktiska för- slag att hjälpa de avskedade Stöter man naturligtvis på oerhörda svårigheter och doktor Sundquist p å p e k a r dels a t t be- stämmelserna h ä r i landet inte tillåter ut- ländska läkare att slå sig ned, dels att det kanske heller inte vore önskvärt att ändra bestämmelserna, och att vi redan h a r till- rickligt, kanske alltför många läkare.
För d e berömda vetenskapsmännen kan det säkert alltid beredas plats, men f ö r d e många vanliga praktiserande läkarna blir det betydligt svårare.
Möjligen kunde man tänka sig som en uppgift f ö r d e europeiska Iäkarorganisationerna att eko- nomiskt understödja dem som vill utvand- ra till utomeuropeiska !änder, Kina, Siam etc., d ä r d e t är ett stort behov av läkare, men d ä r det faktiskt inte finns några pengar a t t betala dem med.
är fäder aktuella ifrågan om de avskedade tyska D:r Naima Sahlbom: vetenskapsmännen skulle detta vara myc- Hjälp de avskedade att bilda ket värdefullt i och f ö r sig.
Men vi har inga pengar.
E n amerikansk kvinnlig egna skolor.
professor som i vinter föreläst vid hög- skoIan har kunnat uppehålla sig h ä r där-, K e m i s t e n d:r Naima Sahlbom har i sin f ö r att hon varit tjänstledig från sin be- verksamhet inom Internationella fattning vid Yaleuniversitetet och alltså kvinnoförbundet för fred och frihet haft inte behövt göra anspråk på någon Iön, s t a r k känning av hjälpbehovet f ö r olika Jag k a n endast säga, slutar professor grupper av tyskar, inte minst judar och B att jag har mycket stora sympa- pacifister.
Vi har också haft många rö- förslaget och gärna skulle vilja rande anbud från svenskt håll, säger d:r hjälpa men tyvärr b l i r j u sympatierna Sahlbom från folk som erbjuder sig att utan några ekonomiska resurser rent pla- t a emot tyskar över somniaren och lik- nande.
Annars är det ju en synpunkt att toniska.
Bagge Professor Gunnar Holmgren: framhållas våra platser är inte bara fyll- da utan överfyllda av svenska studerande annars förmenas ars iIt vanskligt område ä r ju la- E t t Detta framhåller också Karolinska Institutets rektor, professor Gunnar Holmgren.
Många skulle nog vilja hjälpa tyskar- na, säger professorn, men det ä r ju myc- ket svårt, då så många av våra egna inte kan försörja sig.
Vi h a r ett visst be- stämt antal platser vid institutionerna och d e ä r inte bara fyllda utan överfyllda av svenska studerande.
Det är f ö r närva- rande för mycket medicinare och f ö r myc- hela ket läkare inte bara hos oss utan i Norden.
Man f å r ju hoppas a t t det går över.
Men under nuvarande förhållanden förefaller det mig mycket vanskligt att ta emot några utländska studenter.
D:r Alma Sundquist: En uppgift för de europeiska läkarorganisationerna &amp; eko- ekonomiskt stödja tyska läkares utvandring?
Också d:r Alma Sundquist praktise- O rande läkare och ordf. i Kvinnliga klubb, som lir ansluten till d e \ Iäkares York Times - så att a sil: själva, genom att dem.
Författarinnan Marika Stiernstedt Låt oss visa oss gästfria och fördomsfria!
Slutligen lämnar vi ordet åt en repre- sentant f ö r författarna, Svenska för- fattarföreningens ordförande, fru Marika Stiernstedt Att vi ä r skyldiga att så mycket s o m möjligt visa gästfrihet och hjälpsamhet, tycker j a g ä r en självklar sak, säger fru Stiernstedt, däremot kan j a g ju inte yttra mig om resurserna för det.
Men j a g an- s e r att det ä r mera idé a t t försöka göra något f o r de intellektuella, som kan be- rika vår egen kultur, och dessutom ä r mera internationellt inställda, ä n a t t slä- pa hit människor som exempelvis Svensk- byborna, som naturligtvis h a r svårare a t t acklimatisera sig.
Jag hoppas a t t det kommer att beredas plats å t så många som möjligt och att svenskarna ännu en gång skall visa sin gästfrihet och för- domsfrihet.
S,
