# ID: svediakorp-per3626
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1933
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,722
# sentences: 383
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Margit Palmær: Uniformer och vapen.
Är den svenska fattigdomen D e oroliga tiderna har föranlett re- regering och riksdag att på flera sätt beställa om sitt hus, Knappast har riksdagen beslutat om utredning angå- ende statsfientlig propaganda förrän re- geringen är färdig med sitt förslag till förbud mot politiska uniformer, och un- gefär samtidigt har den s. k. vapenkom- mitten framlagt ett förslag om skärpta bestämmelser för innehav av vapen.
I motiveringen till uniformsförbudet eller, som det också kallas skjortlagen meddelas i vilken utsträckning och med » Det seendet ögat ».
Efter teckning av Storm-Petersen ut- förd av ingenjör Piet Hein, Köpenhamn.
Genom Piet Heins uppfinning ger figu- rens ögon ett .intryck av liv.
I H Ö G E R N S » MEDBORGARTÅG, STOCKHOLM På söndagen fick en kolossal anslutning.
Men så var det Ock- vilka resultat politiska uniformer för närvarande bäres i Sverige.
Det fram- går av polismästarnas och landsfogdar- nas icke minst ur psykologisk synpunkt ganska intressanta redogörelser att det är kommunisterna i Norrland och natio- nalsocialisterna i mellersta och södra Sverige som är mest uniformsbärande så medverkande från långt avlägsna delar.
och orosstiftande och att deras unifor- a~ landet.
Somliga deltagare kände sig mer i allmänhet » väcker förargelse » och uppenbarligen besvärade av att finna sig » verkar retande, på andra politiska me- som gatudemonstranter Och hållning Och ningsriktningars företrädare.
Sedan takt blevo av denna anledning många gånger för vårdslösa för Stundens allvar, ty för dem gällde det ju ingenting mindre än fosterlandets befrielse från bolsjevis- men och klasskampen.
Men tydligen var de övertygade om sin uppgifts storhet.
Ledarna underläto visserligen icke att i sina tal taga avstånd från » ytterlighets- riktningar importerade från öster, söder eller andra luftstreck » och framhöll att » svensk nationalism är icke tysk national- socialism,.
Men demonstrerade inte snarare i sön- dags klass mot klass?
De besittande mot de egendomslösa.
Arbetarna voro borta.
Medelklassen talrikt representerad i alla sina avskiftningar, Men några proletari- serade srnåborgare à la Pinneberg fanns Förbudet som skall omfatta också armbindlar och andra därmed jämför- liga iögonenfallande kännetecken, skall tillkomma regeringen att utfärda när förhållanden så kräver.
En säkerhets- åtgärd för särskilt kritiska tider.
Utan tvivel ä r detta en klok anordning, Ty lika litet som ett uniformsförbud i och för Sig kan.
erbjuda något botemedel emot anledningarna till politiskt upprör- da förhållanden, lika tydligt torde det vara att det under vissa omständigheter kan vara nödvändigt.
Liksom ett till- fälligt alkoholförbud under särskilda förhållanden kan ha sitt berättigande, utan att man därför anser ett fullstän- digt och permanent alkoholförbud effek- tivt eller nyttigt.
Såväl Danmark som Schweiz och Österrike har nu ungefär samtidigt in- fört uniformsförbud.
vad vapenlagen beträffar är dess vik- tigaste punkt förbudet för organisatio- ner att inneha vapen - allt i Syfte att hindra skapandet av väpnade kårer även Nationella ungdomsförbundet s~,,- och den frivilliga skytterörelsens tales- tit sig till de skjortbärande partierna män har redan börjat ge sin oro till- har frågan blivit ytterligare aktualise- känna.
rad, - handel till Protektionism som England olidliga förhållanden, skriver Manchester slog in på 1931, synes avtalet icke vara Guardian, för att få klart för sig vilka otillfredsställande, ty det innebär en hel förluster Tyskland lidit men det är ock- del tullsänkningar ' allmänhet dock ' - '. "
^ ' att förlusterna inte mest be- tydligt D N Efter lands återtagande av sina ändringsförslag till kapitlet om krigsmaterielen och Eng- lands medgivanden ifråga om en nume- rär begränsning av tanks löser dock icke i en kunglig proposition.
I betraktande framstående vetenskapsmannen, profes- frågan om vad som skall ske efter de fem av den skarpa kursförändring från fri- sorn i pedagogik vid Tekniska högskolan år under vilka Hitler förklarat sig kunna i Dresden, Robert Ulich, som i Sverige är vänta med Tysklands definitiva upprust- av Moa Martinson.
vara klädsammaste nationella dygder.
De har i viss mån fått vila, och vi har be- gagnat tiden att se om vårt eget hus.
(Vilket ju den katastrof, som förra året ånyo fäste världens blickar på oss, visa- de att vi hade all anledning att göra - ehuru det borde skett långt tidigare,) Nu mörknar det åter över världen.
Åter nalkas en tid, då tecknen tyder på storm och ofärd, och då våra vackraste egen- (Forts. ` å sid. 3).
Den slutna t tempelporten.
S ETT HALVT ÅRS FÖR- fessorerna Haber och Frank, har frivil- HANDLINGAR har Sverige och Eng- ligt avgått som protest mot åsiktsförtryc- land enats om ett nytt handelsavtal, som ket.
Utom listan är bl.
a. den kände i förra veckan lades fram för riksdagen gynekologen professor Zondek och den Barnet och de underliga maskinerna het och hjärtlöshet, Och det ma vara väl unnat så länge denna humanitet tar sig.
sådana uttryck som räddabarnenverksam- heten.
hjälpaktionen för de tyska och österrikiska studenterna åren efter kriget och Elsa Brändströms korståg för de si- biriska krigsfångarna.
Då har vi icke frågat efter » jude och grek efter man och kvinnan utan hjälpen har rätt och slätt lämnats där den behövts.
Det svenska namnet har icke heller be- hövt bli lidande på denna generositet mitt i en tid av nationellt hat och förblindelse har det kommit att nästan bli synonymt med mild försonlighet och vidsynt mänsk- lighet.
Det sista decenniet har icke gett oss an- ledning att alltför mycket träna dessa ' Elin wägner: Senaste nytt är f. ö. häktandet två gånger av den danska fredsdelegaten Tyra Daugaard vid hemresan från Ge- néve genom Tyskland, brevcensur även av genomgångspost, samt en ny valuta- l a g som kan medföra fullständig kropps- visitation.
D e n n a vecka skulle vara den sista i Gandhis fjärde stora fasta sedan SEDAN JAPANERNA EFTER LÅNG- VARIGA STRIDER trängt fram ända den indiska frihetskampens begynnelse.
Skall han leva för att föra den till slut?
till Pekings murar och intagit staden utan motstånd där befolkningen lever i Därom kan man i början av veckan då belägringstillstånd, meddelas att ett pre- detta skrives icke säga någonting När kan man icke räkna liminärt fredsfördrag ingåtts mellan Ja- det gäller h o n o m s pan och Kina i detta inofficiella krig med vanliga människors förmåga eller oförmåga att framhärda.
utan krigsförklaring.
högskolor.
Det är inte mindre än 196 N SAMFÖRSTÅNDSLÖSNING I KRISFRÅGAN är ännu icke skönj- namn på listan.
Bland de avskedade NEDRUSTNINGSKONFERENSEN HAR FÅTT en aning av nytt liv, är sju kvinnliga professorer och docenter, bar i riksdagen.
Underhandlingarna fortfara mellan par- däribland Mathilde Vaerting, den liberale sedan Hitler uttryckt sin villighet att dis- tiledarna, synbarligen vid sidan om väl- professor Bonn, kallad Tysklands Key- kutera det engelska förslaget.
Man har färdsutskottet, där regeringen grundlags- nes, en lärare vid konstakademien i Dres- till att börja med enats om att diskutera mässigt är förhindrad att deltaga.
Tyvärr den, Dix, avskedad icke av » politiska » säkerhet och nedrustning varannan dag, avslogs för några år sedan en socialde- skäl utan emedan hans tavlor anses även- emedan delegaterna icke var överens om mokratisk motion om ändring i detta.
De- tyra tyska folkets moral och framförallt vilken av dessa frågor i det engelska för- mokratien behöver smidiga former.
försvarsvilja.
Två Nobelpristagare, Pro- slaget som borde komma först.
Tysk- E Tyskland i högerbelysning.
lika rikedomar flöda till hela mänsklighe- tens fromma än just vårt lilla land uppe vid polcirkeln.
En annan och kanske än skönare kron- juvel har hetat humanitet.
Vi har med förkärlek slagit OSS för Vårt bröst och framhållit den nordiska mildheten och medkänslan i motsats till Söderns grym- tydligt över tio procent - och flera s. k. bind- står i avskedandet av enskilda människor ningar, d. V. s. garantier mot tullhöjnin- utan i det förtryck av den fria tanken, gar eller för bibehållen tullfrihet på vissa som dessa åtgärder är ett uttryck för.
gande del av de tagande massorna.
För- lista på de tyska vetenskapsmän, vilka stodo verkligen dessa kategorier den san- mellan den 13 april och 4 maj ha avske- na innebörden av den ståtliga uppmar- dats eller som demonstration frivilligt av- gått från sina poster vid universitet och schen?
' ' Det gör våra hjärtan D en svenska kulturens apostlar brukar med förkärlek hävda, att ett lands andliga rikedomar ingalunda behöver vara kongruenta med och beroende av dess materiella resurser.
vi har aldrig eller åtminstone icke sedan Almquists tid, då saken först påpekades - förnekat eller skämts för vår nationella fattigdom.
snarare har vi i stället koketterat en smu- la med den.
Se, detta lilla fattiga land, som lyckats åstadkomma sådana storverk På det andliga, det kulturella, konstnär- liga och vetenskapliga området!
Redan salilg Sundbärg fann sig föranlåten att påpeka, att Runebergs ord » vårt land är fattigt, skall så bli » gällde Finland, icke som punschpatriotiskt sentimentala sven- skar gärna ville föreställa sig det redan före tändstickstrustens tid tämligen väl- mående Sverige.
Vi har också - det skall här ingalunda förnekas - haft en livlig känsla av de Skyldigheter, den richesse oblige en om icke materiell så i stället andlig stor- maktsställning medför.
Djupt nere i de medelsvenssonska leden har denna känsla trängt.
Aldrig, eller i så fall ytterst säl- lan har någon klagan från svenskt håll försports över att den Nobelska miljon- förmögenheten icke koncentrerats uteslu- tande på den nationella vetenskapen och litteraturen (hembygdspoesin?)
utan kom- mit den internationella kulturen mänsk- lighetens gemensamma ägodel, tillgodo.
Det har snarare blivit en av ädelstenarna i den svenska yverborenhetens krona att ingen annan nation haft råd att låta dy- tydligt så varor.
Det förnämsta medgivandet från sveriges sida rör kolimporten, där vi för- bundit oss att ta 47 procent av vårt be- hov från England mot förutvarande 32 procent.
England har i gengäld medgivit tullnedsättningar bl.
a. på de för oss vik- inte i söndagens t å g vi fråga: Var icke tågets egentliga tiga exportvarorna järn och papper samt bibehållen tullfrihet på pappersmassa.
mening att i viss riktning påverka den EN ANSEDDA TIDNINGEN Man- stora uppgörelsen i riksdagen?
Kvin- nor och ungdom utgjorde en överväldi- chester Guardian offentliggör en En olyckshändelse.
materiell eller andlig?
mest känd genom sitt giftermål med Elsa ning.
Brändström.
Man borde också uppräkna alla musiker, konstnärer, artister, läkare, jurister, som avskedats eller lever under Nu har han infriat det.
Men varför just nu?
Hans djupaste skäl, vem kan förstå dem?
vill han På detta sätt uttrycka, att befrielseverket, som skulle bryta skrankor mellan kaster Och religioner, icke gått fort nog?
Tempelkällor vägar, skolor öppnas ju för parias.
Man offrar stora summor och ett oerhört arbete på alla Som vanligt har pressen icke givit nå- gon tillfredsställande förklaring till hans ödesdigra steg att åter frivilligt våga sitt liv.
För den som bara läser telegram- deras uppfostran och sociala höjande.
Framstående hinduer ta över pariasarbe- tet att sopa gator Och gårdar.
Tagore sänder ut manifest till folket att kasta av men ser det nästan ut som ett självmords- försök i en förtvivlad situation, ett vitt- nesbörd Om misslyckande.
Först då man tränger sig förbi de officiella telegram- men till källorna som ge förstahandsun- derrättelsers får man någon klarhet i lä- vidskepelsens bojor Och kastindelningens omänskliga högmod Vad begär då Gandhi: Det oerhörda att ett tusenårigt system skall helt försvinna på några må- nader?
Tydligen gör han det Rörelsen för parias frigörelse har mött ett starkt motstånd från en liten grupp av get.
Gandhis steg kan icke ha varit någon ortodoxa hinduer ur de högre kasterna.
överraskning för Indiens folk.
Det kän- de ledarens obeveklighet, det visste att han icke skulle tveka att begå denna handling.
Hans hot att dö för parias fri- het Iåg som ett Damoklessvärd, inte bara över fängelsemyndigheterna i Poona och engelska regeringen utan över hela In- diens folk, hinduer som parias.
Det finns en underbar bok The epic fast av Ryare- lal som skildrar de stora dagarna i hös- tas, då de stridande indiska grupperna under ångesten for Gandhis liv lyckades det: » Gandhis löfte att offra sitt liv står kvar och har blivit eftertryckligt förnyat ».
Det speciella tempel vars öppnande Gandhi gjort till en prövosten, Guruoayur är ännu slutet för parias trots det att en majoritet inom menigheten röstar för att ta mot parias.
Dess präst stöder sig På vissa lagar som göra det möjligt för honom att inlägga veto, och engelsmän-
» Alla svaga sidor, alla fula drag i folkkaraktären stå fram i obarmhärtigt ljus », s ä g e r Böök, » ty den upprörde för- mår ingenting dölja.
- - F ö r att be- Tyskland i högerbelysning.
fordra några nationella teser, som anses räddande, oumbärliga och som omfattas D e nya t Tyskland har fått en märk- med vild fanatism, våldföres sanningen l i g belysning i professor Bööks ar- och utlämnas At en hänsynslös, målmed- t i k l a r i Svenska Dagbladet, där han veten, utomordentligt skicklig, sällsynt D e n 27 M aj skarpt tecknar dess öde som landet utan vänner och dess folkpsykologiska förut- sättningar för revolutionens framgång.
Ännu vid riksdagsöppnandet den 21 mars v a r stämningen för Tyskland inga- lunda ogynnsam, framhåller professor 1 9 3 3 allan har jag varit så hemskt nyfiken, verkningsfull propaganda.
Av den nykt- " som i riksdagen i lördags.
Klockan ra provningen förvånande De betänksamma möter och man de kritiska äro litet.
ofta var över fem och man väntade när som En Ohcksm händelse.
i hög grad undfallande, de nöja sig med att tiga.
T y v ä r r kommer det här fram en annan svag sida i den tyska karaktä- ren: bristen på moraliskt mod, på civilku- Böök, men » en månad senare har avgö- randet fallit och bilden är fullständigt för- rage.
Den militära tapperheten har aldrig ändrad.
Det våldsamma ingripandet mot fattats i Tyskland, men väl den privata gentemot statens kommunister, socialdemokrater, centrum oavhängighetskänslan maktägare och myndigheter, och häri lig- och liberala parlamentarici har ställt Tyskland i harnesk samtidigt mot Moskva ger till stor del förklaringen till national- och de västerländska demokratierna: det socialismens överväldigande seger.
Den har från första början uppträtt som auk- är tvåfrontskriget, som Bismarck hela sitt l i v sökte undvika och som blev det kej- toritet, som makt, den har krävt under- serliga Tysklands undergång.
Det tred- ordning, lydnad och just därigenom till- je riket befinner sig redan i samma död- fredsställt djupa, dunkla behov hos natio- l i g a omfamning.
Och till råga på detta nen.
Nu, när den erövrat staten möter kom så den skoningslösa kampen mot den mindre kritik och opposition ' än vad judarna.
Den spelar precis samma roll den skulle mött i andra länder, och även som kränkandet av den belgiska neutrali-, brutala, oförnuftiga vildshandlingar stöta teten å r 1914.
Övervåldet mot en fysiskt sällan på rakryggat motstånd.
Tystnad svag minoritet utlöser över hela världen och böjda nackar - det är vad man över- förbittring och avsky; framför allt engels- allt s e r sig omgiven av inom de kretsar, d De gå!
Socialdemokraterna gå till Ladugårdsgärde 1 m a j, det ha de länge gjort.
Nu i s ö n d a g s gick hö- gern till andra sidan nere vid Djur- gårdsbrunnsviken, den s. k. Källha- gen.
Och dylika demonstrationer åt- följas ju av tal.
Högern har naturligt- vis samma rätt som s o c i a l d e m o k r a -.
terna att f ö l j a s åt till ett möte, o c h nu har kanske högern fått större förstå- else f ö r i maj-demonstrationerna, e f - männen, som sakna alla förutsättningar s tersom den f ö l j e r exemplet.
Man f ö r - att begripa antisemitismen, vända sig bort vånar s i g b a r a Över h ö g e r l e d a r e n s ut- med förakt. » En långsam men säker utveckling från t a l a n d e, att högern f ö r ett dylikt de- Versaillesfredens hätska dagar har d i r - m o n s t r a t i o n s t å g saknade den organi-; avbrutits.
en inre politik, sådan att den i en handvändning berövar revo- lutionen världens sympatier, den halvt upplösta fronten hårdnar och sluter sig på nytt, begreppet ententen, som redan tillhörde historien, står u p p ur sin grav, som stå främmande för omvändelsen, som icke låtit sig frälsa. » ' Samma ödesdigra tolerans mot makten skildrar Nic Blædel i en korrespondens till N.
D.
A., hur socialdemokraterna vid Se- naste riksdagsförsamlingen avstod från att ens försöka tala, i förhoppning att genom undfallenheten möjligen betrygga sig någon rörelsefrihet och hur svaret blev endast detta: Ni har två uppgifter: ni skall skämmas och ni skall hålla mun- nen!
Frankrike omgives återigen av sina bundsförvanter och sina gamla vänner, som Angerköpta komma tillbaka och med- g e a t t de haft orätt, då de betvivlade dog- som en olyckshändelse, att just nu, men om Tysklands radikala och brutala då hela Europa vänder sig mot na- ondska.
Allt detta har skett under några tionalsocialismens våldshandlingar i veckor! » folket?
.
Hitler tog socialdemokraternas pengar skriver Blædel, han tillintetgjorde deras press och deras organisation.
Men poli- tiken, idéerna, dem tillintetgjorde partiet självt i onsdags.
Sitt stora politiska för- intelseslag, sitt Cannae, vann Hitler ge- nom att motståndaren kapitulerade utan svärdslag.
s a t o r i s k a apparat, som s o c i a l d e m o - k r a t e r n a ha i s i n a f a c k f ö r e n i n g a r.
Det är ett stort e r k ä n n a n d e åt f a c k - f ö r e n i n g a r n a, o c h ett u n d e r k ä n n a n d e åt m i l i t ä r e n och de s. k. bildade, ty m i l i t ä r är militär om än c i v i l k l ä d d, Och det är vä1 antagligt, att den icke saknades bland skarorna.
B e t r ä f f a n d e mötet f ö r e f a l l e r det med korta möte, T y s k l a n d, ställa till med ett icke mot n a t i o n a l s o c i a l i s m e n, utan mot oförklarligt.
k o m m u n i s Det m e n var.
Det det minst är nästan psy- k o l o g i s k a tillfälle, man gärna k u n d e välja för ett dylikt möte, därtill sam- ma d a g som s o c i a l d e m o k r a t e r n a f a t - tade s t å n d p u n k t till » välfärdsutskot- tet ».
Det kanske inte inverkade så r mycket, punkt.
men det var en illa vald tid- Något nytt fick man f ö r övrigt inte veta.
Att där finns en s t a r k r e a k - tion var man inte i okunnighet om förut.
Och att där finns starka sym- re patier b l a n d högern f ö r n a t i o n a l s o - c i a l i s m e n, vet man o c k s å.
D e n sven- - s k a högern har påtagligen i c k e lärt något av de tysk-nationella ch de- ras t i l l b a k a t r ä n g d a ställning.
Men s å d a n t som detta b e f o r d r a r 2. s o icke tillförsikten till högerns s. k. d.
» demokratiska » s i n n e l a g.
e Gift kvinnas rätt till arbetsanställning.
MÖTESPLATSEN hustrun får kvarstå, lättare få råd att S helst att talmannen skulle hemförlova kammaren, som suttit sedan klockan elva.
Det var bara några, som man trodde, dödfödda tullförslag från bondeförbun- darna som skulle expedieras, då h r Magnusson i Skövde, som hade begärt ordet, stegade fram mot talmansbordet med huvudet tankfullt sänkt och glasögo- nen i ena handen och en bakelsepåse i den andra.
Ja, det såg faktiskt ut som en bakelsepåse, så försiktigt som han sat- te ner den på talmanspulpeten.
» Men vad har han i påsen? » sade jag åt mitt sällskap.
För nog har j a g hört folk tala länge i riksdagen, men jag har ännu aldrig sett någon som haft mat med sig till talmanspulpeten.
Han tog av sig glas- ögonen flera gånger och tog åt påsen till, men så kom han i h å g något annat han skulle säga först innan han öppnade På- sen.
Det var verkligen spännande.
Jag tittade maste debatterna på föredragningslistan skulle gälla och tull d å e lilje- när- konvaljerötter och potatis.
Aha, tänkte.
jag, det är småpotatis han har i påsen, kanske Magnum bonum, eller någon an- nan f i n sort.
Men nix, det var liljekon- valjerötter, köpta för 25 öre på Epa.
Och dem höll han upp mitt f ö r näsan på ' jan Månsson ' som vs ' dundrat emot tullarna, men nu stod där bredbent och ar torra trygg med och händerna döda », i sa byxfickorna.
hr Magnusson, » De " - » o c h sådant skräp går folk och köper f ö r d » Men dem kan väl inte tullar sätta liv i heller? » sa hr Månsson, som nyss bekänt a t t oden det är billigt. » ¨ onde kan flyga i mej också », så fru Ma- ända Ja, det var riktigt Iördagseftermiddags- trevligt i riksdagen, och faktum är att det där med, åskådningsmaterial nästan höll fru Josefine Carlsson och fröken Elin på att hjälpa hrr Wallén och Magnus- Nilsson, Falkenberg, samt fruarna T o r a son att få igenom en tull, för Andra kam- Backman och Ester Ahlberg, Halmstad.
maren blev " bevekt vid åsynen av det Revisorer blevo fröken Karin Säfholm och sorgliga innehållet i hr Magnussons påse f r u Agnes Nilsson, Varberg.
Fröken a t t de röstade bifall till tullförslaget Greta Cardell höll därpå ett inledande men som de hade röstat nej i Första $; som satt på läktaren, rodnade Smålandsförbundet av s.
K. V. hade söndagen den 7 maj sitt årsmöte i föredrag om tidsläget och angav riktlin- Tranås, dit de inbjudits av två, hittills jer för det fortsatta arbetet i de frisin- fristående, medlemmar.
22 ombud voro nade idéernas tjänst.
Härefter följde dis- Efter lunchpaus talade d: r närvarande.
Till styrelse för arbetsåret kussion.
valdes fru Ingeborg Rosén, Nässjö, ordf., Naima Sahlbom frän Stockholm om läget fru Helga Sjöstrand, Eksjö, v. ordf, frö- i Tyskland för närvarande och skildrade ken Lydia Åkesson, Hultsfred, kassör, sina intryck från en nyss företagen resa Maja johanson, Eksjö, sekr. Öv- d ä r Slutligen samlades d e närvarande riga styrelseledamöter blevo fröknarna vid fru Jisca Jacobsons grav och nedlade udit Gustafsson, Nässjö, T e a Larsson, en krans från länsförbundet.
* Judit Gustafsson, Margit Östberg, Nässjö Märta Sandqvist, Jönköping, fruarna Fogelstadförbundet i Sundsvall dia Stille, T r a n å s, Brita Reinhart och Sigrid Lundgren, Västervik.
Förbundets hade onsdagen den 24 d:s ett givande hedersordf.
är majorskan Anna de Maré- möte hos fru Cecilia Magnusson, Essvik.
Fru Magnusson öppnade mötet med att Svensson, Eksjö.
Ett stadgeändringsförslag från central- läsa Sigrid Gillners mäktiga prolog till styrelsen föredrogs och godkändes.
Nya Kvinnodagen 1933.
Därefter överlämna- stadgar för Smålandsförbundet antogos.
des ordet omedelbart till lärarinnan frö- Den från förra årsmötet bordlagda frå- ken Karin Stenvall, som i ett intressant gan om möjligheter att utvidga förbun- och sakkunnigt föredrag framlade den det genomdebatterades på nytt efter in- moderna pedagogikens syn på barnupp- fröken Ly- ledningsföredrag av fru Helga Sjöstrand och flera goda uppslag gåvos.
Förbundet har under året vuxit från 65 till 81 med- lemmar.
Fru Ingeborg Rosén Iämnade redogörelse för årsmötet i Stockholm.
Fröken Maja Åkesson höll ett intressant föredrag om Arbetslösheten och ungdo- men.
Hon redogjorde för d e åtgärder, som från det allmännas sida och på en- skilt initiativ gjorts för att hjälpa ungdo- men igenom krisen.
E n ingående och gripande skildring g a v talarinnan av Ta- Den lavids ungdomsgård i Jönköping.
mycket givande samvaron avslutades med gemensam middag på Badrestaurangen.
Smålandsförbundet s t å r i verklig tack- samhetsskuld till de duktiga tranåskvin- norna, vilka visade sitt intresse och sin arbetsvilja genom att på årsmötet besluta om bildandet av en kvinnoklubb.
M.
J.
Red.
a v Tidevarvet.
å jag gifte mig, Iämnade jag mitt arbete, som intresserat m i g mycket men som jag hade i en annan stad än där min man verkade, och som f. ö. ej var i 00 statens tjänst.
Jag talar sålunda ej i 37 egen sak, när j a g säger följande.
90 Om endast de, som äro olämpliga för sin tjänst, skulle gifta sig, så skulle j a g anse att gift kvinna ej borde f å kvarstå i statens tjänst.
Men om en kvinna skö- ter sin plats utmärkt, bör hon e j fockas vid giftermål för att kanske lämna plats å t en sämre kraft.
D e t är sålunda bak- vänt a t t genom förbud hindra de dugliga att kvarstå.
I stället har man större hopp * att den mindre dugliga e j skall trivas bättre med sitt arbete, än att hon själv- Hallands länsförbund av S.
K. V. mant avgår, när mannens ekonomi till- hade den 7 m a j årsmöte i Falkenberg.
låter det.
För resten kan familjen, om Ombud voro närvarande från Halmstad, Varberg, Lindome och Falkenberg och dessutom representanter från Göteborg.
till att minska arbetsbristen bland dem.
Efter godkännande a v revisions- och års- Elisabeth Ankarstrand-Setterberg.
berättelse företogs styrelseval, som utföll sålunda: fru Gusti Förstberg, Varberg, ordf., fru Karin Wallin, Halmstad, vice ordf., fröken Sigrid Juhlin, Varberg, sekr, och kassör.
(ivriga styrelseledamöter: D Från riksdags- läktaren.
.
fostran.
Inledningsvis betonades starkt, att vi vuxna äro skyldiga d e små aktning och respekt.
Förr i världen v a r det j u som bekant tvärtom.
De äldre gjorde alltid anspråk på vördnad och respekt från d e Yngres sida.
B a r n skulle framförallt lyda, även om deras lydnad kanske oftast blott baserade s i g på fruktan.
Senare tiders upplysta mödrar och fäder, som inse, a t t barnen inte äro deras tillhörighet på sam- ma sätt som kläder och möbler, reagera häremot och ha på Pedagogikens område framtvingat en total omvärdering.
Fröken Stenvall, som särskilt uppehöll s i g vid den moraliska fostran, framhöll vikten av att barnen f å lära sig goda vanor, öva sig i att verkligen göra det goda.
Man skall med andra ord bygga den moraliska fostran på barnens egen aktivitet.
Fost- rare höra undvika att ge sina tillsägelser i negativ form.
De skola i stället alltid inrikta uppmärksamheten på det tillåtna och göra det Iätt för barnen att lyda.
I anslutning till föredraget berättade sedan en del närvarande mödrar om sina livserfarenheter.
Av de olika berättelser- na blev det för de yngre ett stycke histo- ria, och man kände det som en lugnande visshet inom sig själv, att så svårt och fyllt a v meningslöst lidande som livet p å många områden varit kan det aldrig mera bli.
Världen går trots allt framåt.
O. N. kammaren hjälpte det inte ändå.
Bonde- förbundarna ville också ha tull på pota- tis, hela året runt, men det röstade båda kamrarna nej för.
Bondeförbundarna framhärdar alltjämt i sin tro att tullar skola avhjälpa arbetslösheten och öka av- sättningen inom jordbruket.
Men majo- riteten tror mera på andra utvägar.
Förra onsdagen var en ny Lindhagen- motion före, nämligen om lättnad i vissa fall beträffande skattskyldighet för avli- den persons under livstiden havda in- komster och förmögenhet.
Hr Lindhagen bebådade denna sin nya motion redan un- der remissdebatten, då han talade om » vilka oerhörda lidanden - vilken kamp i det tysta », dessa skattsedlar medföra, som uppenbara sig ända till två år efter det den inkomst, den avlidne haft, upp- hört.
Det är icke att lägga skatten » på de skuldror, som bäst kunna bära den », d å det mest är änkor och faderlösa som drabbas a v dessa utgifter.
Riksdagen var dock icke hågad a t t diskutera någon reform a v skatteindriv- ningsväsendet på denna punkt.
Då d e t oftast är kvinnorna, ensamställda och utan inkomstbringande Sysselsättning, som det nuvarande systemet drabbar hårdast, vore det sannerligen önskvärt att våra riksdagskvinnor visade hr Lindhagens motion ett större intresse.
Riksdagen, som förr alltid haft sina plena förlagda till onsdagar och lördagar från klockan 11 f. m. h a r numera avkor- tat sina onsdagsplena, så a t t dessa icke t a g a sin början förrän klockan två och kvällsplenum undvikes, allt på grund a v att det s. k. välfärdsutskottet skall få mera tid till sitt förfogande.
Man väntar med spänning resultatet a v dess s ä k e r t allt annat än lättsamma arbete.
Elsa Svartengren.
Erinras om Viggbyholmskursen 28 juli-13 aug.
Rudolf S t e i n e r s Upplysningar genom frk.
Lisa Svanberg, Skepparegat.
18, Tel. 60 21 39. pedagogik.
Se a n n a n s T i d e v a r v e t n: r i i.
" Det gör våra hjärtan resident Roosevelt h a r bland andra uppseendeväckande nyheter kommit med en rad utnämningar a v kvinnor till h ö g a poster.
Hans arbetsminister, mynt- verkschefen i Washington och Förenta Staternas nya minister i Köpenhamn äro kvinnor, Miss Frances Perkins, M r s Nellie T a y l o e R o s s och Mrs Ruth Bryan Owen, samtliga kända som dugliga och fram- stående.
P gott " » Det gör v å r a hjärtan gott », skriver en svenska, fattigdomen .. (Forts. fr. sid.
1.)
kvinnosakstidningen Equal Rights som rubrik över några meddelanden om de tre nya utnämningarna och andra.
vän- tade framgångar för kvinnlig arbetsför- från de tyska litteraturbalen skvallrar så drastiskt om med vilka medel d måga under den nya regimen.
kulturkampen » bedrivs.
Den and Den diktatoriske presidenten har visat skall ersätta den » otyska andan », d, sig förstå betydelsen a v a t t t a kvinnorna den känsla av gemenskap.
av samhörighet med i det politiska och offentliga arbe- tet på ett sätt, som demokratierna alltför t av förföljd tysk intelligens skulle Vetenskap, konst, litteratur etc., n skapande faktorer och icke im-, skulle de i vårt land sanner- fara illa av en konfrontation Iänge försummat, När de tyska kvinnor- na i massor svära nationalsocialismen och dess diktatur sin tro, ä r det en logisk följd a v denna demokratiens försummel- se.
D e r a s motståndskraft ä r otillräck- lig, de falla som gräs för diktatorns tjus- kraft, Fast de förlora sina ställningar i samhället hylla de makten, som förtrycker Utvecklingen i Tyskland har avslöjat d e n f a r a som hotar, när demokratien för- summar att ta kvinnorna och ungdornen med i det nyskapande arbetet för demo- kratien.
Hur står det till i vårt eget land?
Det har inte ofta under den se- naste tiden varit anledning att i sådana frågor, där kvinnorna ha särskilt vitala finna sitt naturliga uttryck i befordrings- frågorna, skulle lyckas kväva tanken att bereda förföljda tyska vetenskapsmän möjlighet att fortsätta sin livsgärning på svensk mark Vetenskapen är dock icke ' -, past anledning att dra på oss andras!
en födkrok - den är också ett De svenska böndernas ömma omsorger skapande till hela mänsklighetens from- om kulturen är j u allbekanta.
Ett utta- ma.
Det har de akademier - i Barce- Iande som det ovan citerade avslöjar i lona och Paris - insett, som skyndat att blixtbelysning grunden till den kulturlik- erbjuda Tysklands största naturveten- giltighet, som blott är alltför vanlig hos skapliga geni professurer.
Från det land, Iniitlirukets m i n: de intellektuella Br ett som gett Einstein Nohelpriset har han,, » Det susar i säven » ä r en barnbok, tärande, icke ett närande skikt, en tyn- som bekant.
icke erhjudits någonting, och skriven a v Kenneth Graham, b r a översatt gande och icke en bärande faktor i sam- veterligt II av Signe Hallström, ganska rikligt illu- hällssystemet, en hörda men icke ett ar- tenskapsni strerad med trevliga teckningar av E.
H. hetsinstrument.
Vi har redan alldeles som frivilligt eller av t v i n g avstått från Shepard och utgiven på Tidens förlag.
tillräckligt med våra egna, skulle vi dess- sin ämbetsutövning i sitt hemland från Huvudpersonerna i boken ä r o fyra Små- utom ta hand om andras, så skulle det svenskt håll erhållit något dylikt erbju-, dande.
Det enda, som varit p å tal för djur: vattenråttan, mullvaden, paddan och kunna knäcka ryggen på oss.
grävlingen.
Dessutom uppträda några så om de svenska intellektuella vore Iite vetenskapens män hos oss, är ett förslag a t t s ä g a bidjur, men den värld alla dessa mindre beskedliga än vad de i själva ver- att låta de tyska studenter, som avstängts leva i är icke djurens utan mycket mer ket är skulle de förmodligen mera all- från studiemöjligheter i sitt hemland, stu- D e tänka, handla, b o och mänt reagera mot en dylik uppfattning.
dera vid svenska universitet och högsko- ' äta som vi, och när de d å och då ha nå- stället tycks det förhålla sig så, att den lor En i dagarna från Paris hitkommen g o t samröre med människor, tycks detta ha: smittat a v sig ganska långt in i de icke genera.
Även förhållandena djuren intellektuellas egna led och skapat ett konstnär h a r berättat om den storartade Det mod som presidenten visat d å han emellan göra icke anspråk på att över- ganska förklarligt missmod.
Gör vi verk- franska hjälpverksamheten mot tyska utan alla traditioner vågat utnyttja den ensstämma med verkligheten.
ligen någon nytta eller är vi bara ett på- flyktingar.
Dessa har nu rätt att komma Om en så fantasirik skildring av v a n - häng?
in i landet utan passvisum, de t a s emot i kvinnliga kraften i så höga uppgifter, får Det är inte omöjligt att den likgiltighet stora asyler och mottagas dessutom på ytterligare glans, när man hör, att några liga djur är alldeles riktig, när det gäller av ledarna för arbetarorganisationer i eller kanske snarare valhänthet, som åda- det gästfriaste sätt av privata franska fa- Förenta Staterna förklarat sig ämna väg- om djurens liv, måste känna sig häpna, galagts i svenska intellektuella kretsar familjer Läkare har skaffats o m s ' ~ inför de tyska brödernas olycksöde bott- assistenter och andra skall beredas exi- r a samarbete med den kvinnliga ministern när de t. ex. få höra, a t t några vesslor, nar i en dylik uppfattning, Det är många stensmöjligheter i franska Ostafrika.
i Paris beräknas f. n. vistas 50,000 tyskar.
och hennes departement, trots a t t hon - dessa mycket hänsynslösa små rovdjur som en tidning uttrycker sig - erkänt förseelser I Barcelona lär finnas 30,000.
De intel- lektuella har mest sökt s i g till Frankrike, utterns lille son inte kunde simma så bra land är fattigt etc., och vi har sannerligen skicklig och framförallt hederlig.
Även i Mrs Bryan Owens politiska karriär finns - och de i biologien obevandrade få inte råd a t t utöka antalet improduktiva Spanien Och England, arbetare till Hol- en historia, som är belysande för kvin- ingalunda några upplysande beskrivnin- a r m a r Låtom oss alltså lägga våra ar- land Och Danmark.
Schweiziska förfat- mar i kors och nöja oss med att med pla- tarföreningen har g å t t in till regeringen nornas besvärliga ställning.
Mrs Owen, gar till livs.
toniskt deltagande betrakta det drama, med en skrivelse om att g e asylrätt åt Men boken är säkert i alla fall mycket som varit gift med en engelsman, förlo-, barnens smak, Den är fint och sympa- som utspelas söder om Östersjön!
F ö r tyska flyktingar, » även Om detta skulle rade genom äktenskapet sitt amerikanska tiskt skriven och de fyndigt hopkomna den, som tror, att den kulturella över- inverka På deras egna förvärvsmöjlighe- konst, litteratur ter ' &gt; ' *) medborgarskap men återvann det, sedan äventyren avlösa varandra i rask följd.
byggnaden: vetenskap utgör l i k a nödvändiga beståndsdelar i ett Det ä r ett vanligt skäl mot politiska hon efter kriget blivit änka, genom att Sådana dårskaper som oärlighet, skryt modernt samhälle som industri, jordbruk flyktingar, a t t de kommer att missbruka i sinom tid naturaliseras efter en gällande och högfärd bli godmodigt tuktade.
me- och hantverk, framstår en dylik uppfatt- sitt uppehållstillstånd genom att bedriva lagbestämmelse.
Då hon 1930 valdes till dan å andra sidan mycken trofasthet Och ning som ytterst farlig, Det är inte ge- politisk propaganda.
(I sannigens namn ledamot a v representanternas hus ville berättelse för genom att krypa undan och göra sig Iiten måste dock erkännas att detta skäl mera hennes motståndare förklara valet ogil- yngre barn och allra bäst om snälla man hävdar sig.
Om de intellektuella i sällan brukar komma till användning vårt land någonsin haft en chans att göra gentemot flyktingar för en proletär revo- tigt p å grund a v det en gång förlorade » stora » l ä s a den högt f ö r sina små.
sig gällande är det nu.
Det kan komma lution.)
Men det ingår naturligtvis i vill- Jennifer.
medborgarskapet.
Mrs Owen försvarade en dag och förr än man anar - då koren för ett dylikt uppehållstillstånd a t t - det är för sent, då smattret av shrapnels all politisk verksamhet är förbjuden - s i g med ett stort tal för rättvisan, hon för- överöstar Ijudet av de boklärdes lågmäl- och f ö r övrigt är ju ingenting i världen klarade a t t det gällde ett erkännande a v Barnavårdsbyråns jubileum.
lättare än att dra in tillståndet, om det ta stämmor.
miljoner amerikanska kvinnors likaberät- Barnavårdshyrån i Stockholm h a r firat Men ännu är det inte för sent.
Ännu skulle missbrukas.
Andra länder, med mer brännande po- tigande med männen.
Och hon fick sitt sin 25-årsdag med en högtidlig års- finns det möjligheter till initiativ - pri- f ö r att manifeste- Sedan - mandat, vilket hon behöll till i höstas.
stämma, d ä r man fick en intressant och vata eller offentliga uppbygglig skildring både a v dess pion- ra andra tänkesätt än de som p å senare järarbete och den allmänna barnavårdens tid kommit a t t stämplas som specifikt talat sig för att tyska flyktingar böra be-, .framsteg under denna tid - meddelad i » ariska ».
En dylik manifestation från ett redas tillfälle i så stor utsträckning som anföranden a v fru Ellen Tiselius och germanskt folk - och det mest renrasigt möjligt till fortsatta studier i Danmark kanslirådet V .. Koch.
Från början byggd germanska a v dem alla - skulle säker- Och professorer i Oxford ha bildat en på frivilliga krafter med mycket små re- ligen icke sakna sin betydelse för världs- för ekonomiskt bistånd åt tyska surser till sitt förfogande har Barnavårds- opinionen.
Red.
byrån utvecklats och utvidgats och visat sig vara en oumbärlig komplettering till den kommunala verksamheten på områ- det.
Dess uppgifter bestå framförallt i att t a hand om vanvårdade barn, a t t söka fastställa faderskap för barn födda utom äktenskapet, att f å fram underhållsbidrag, att hålla mor och barn samman o. S. v. I det tack för lojalt samarbete och stor- artat genomförande av de uppgifter den åtagit sig, som riktades till Byrån från barnavårdsinspektören v. Koch, torde alla instämma som haft tillfälle till samarbete med Byrån och dess medarbetare.
intressen att bevaka, använda rubriken, Det gör våra hjärtan gott.
För det helas skull är det viktigt att den anledningen återkommer oftare.
nog för stämningen inom vida kretsar.
Mest karaktäristiskt var kanske uttalan- det från bondeförhundshåll: vi här i Sve- rige har svårt nog att skaffa bröd å t våra egna intellektuella och har alltså knap- endast En barnbok om djur.
.
, människans.
vetgiriga vetskap är göra snällt komma att brödkakan varför utmana allmänna, kamratlighet - - studenterraadets kolleger
In efter sen Hitler tog makten - diska nationalkongressen skulle samlas i Calcutta trots förbud och över 2,000 de- legater begåvo sig på väg från hela In- Den slutna tempelporten.
blevo arresterade dien.
Endast 700 på kommo vägen.
fram, De 700 de andra sam- nen äro icke villiga att ta upp den legala sidan till lösning och behandling.
Denna slutna tempelport är det nu det gäller för Gandhi att öppna.
Därmed är hans Iivs gärning fångad i en hög symbol.
Engelsmännen öppnade genast fängel- skäl anförde sets portar för honom, som de att det politiska Iäget medgav ett så- lades till kongress på en öppen plats utanför Calcutta under ordförandeskap av en kvinna.
Polisen gjorde chock med batonger och lathis för att tysta talarna och förhindra att resoIutionen upplästes.
Moa Martinson: Barnet och de under= liga maskinerna.
J ag har ett stadsbarn i huset, Ett ge- Men för var och en som tystades med nästan nuint allt stadsbarn, som förekommer absolut analfabet på landet.
på hugg och slag kom en ny upp som läste En liten flicka på sju år.
Hon är född i vidare, Slutligen upplöstes mötet genom staden, har varit på landet två gånger - att 400 delegater fördes bort i arrest och men aldrig så här längt, säger hon - inte längre än som spårvagnen går.
de övriga jagades bort.
När postflygaren dånar over skogsran- Den resolution som kongressen så led och blödde för är en deklaration för den den tittar hon förstrött upp mot skyn och säger: jag har varit på flygfältet.
personliga friheten.
Den begär mötesfri- Flygaren följer i en buktande linje den het Och tryckfrihet, skydd för minorite- milslånga skogen som förtonar bort i fjär- t e r n a kultur, språk och skrifter, bortta- ran.
Den lillas ögon är inte alls fästa gande av varje underlägsenhetsmärke på på något så vanligt som en flygmaskin.
grund av kast, tro eller kön, och lika rätt En liten skir nyutslagen björk som står för alla, Den begär religionsfrihet, all- och niger i skogsbrynet upptar hennes intresse och hon säger - vi går d i t bort, män rösträtt, fri undervisning, arbetar- den är alldeles grön.
.
skydd och föreningsrätt, nedskärning av - Det är mycket längt, fast det ser militärutgifterna med minst hälften, totalt nära ut, avvärjer jag, i morgon går vi dit.
Nu förbud för alkohol och opium, avlägs- Jag gör alla möjliga förmaningar.
nande av saltskatten, statlig kontroll över måste jag gå in, säger jag, jag har myc- industrien och socialisering av gruvorna, ket att sköta, måste laga mat och sånt d ä r du får inte gå in i skogen, inte ner kontroll över Iåneverksamheten och va- till än, inte till sjön, du måste hålla dig här på tomten, här där det är fruktträd, lutapolitiken.
Läser man dessa punkter uppmärksamt, du får inte gå bortom fruktträden.
- skall man emellertid se i dem ett bevis Tomten, var ar tomten, frågar hon.
- Nå, gården här d å bland andra på att frihetskampen i viss dant steg, emedan ohörsamhetskampan- jen numera nästan domnat av.
Engelska regeringens nya författningsförslag visa- de hur man felbedömde situationen.
Man tror sig fortfarande komma till uppgörel- se med Indien På basis av ett förslag Som ger Indien frihetens sken och England den reala makten.
Samtidigt läser man spalt upp och spalt ner i India Bulletin om upplösta möten, hungerstrejker, polischocker och arrester.
Det är t, ex. inte länge sedan det är litiska problem, har varit mindre rädda för att härbärgera politiska flyktingar än vi.
De ryska emigranter, som fick en fristad i Schweiz under tsarregimens för- följelser, gjorde visserligen till slut revo- lution men inte i Schweiz!
England lämnade en gång en fristad åt Voltaire och senare åt Marx och Engels men det engelska väldet består alltjämt.
Det generösa Frankrike har alltid varit en hamn för politiska flyktingar av alla ku- Iörer ' utan att detta haft den bittersta betydelse för fransk inrikespolitik, vare sig i revolutionär eller reaktionär rikt- ning.
Det är inte troligt, att mottagandet av landsflyktiga tyska intellektuella, skulle medföra konsekvenserna av en svensk re- volution, Det är troligare att dess fruk- ter skulle visa sig som vackra tillskott på det svenska kulturträdet.
Här är icke platsen att skissera upp de former en dylik hjälpverksamhet kan tänkas f å De infinner sig nog av sig själva, om intresset för saken finns, Det är det senare, som är huvudsaken.
Och meningen med denna artikel är en- dast att efterlysa huruvida ett dylikt in- tresse finns hos som de skikt inom hemfallit den svenska icke till intelligensen, andakt eller paralysi inför den tyska re- aktionens triumfer.
Skulle detta intresse förefinnas borde icke vår materiella fattigdom få lägga hinder i vägen för dess manifesterande.
Skulle det icke finnas torde detta kunna tydas som ett betänkligt tecken På and- lig fattigdom.
Margit Palmær.
I Om j a g menat att platta hennes ande så vann jag mitt mål.
Det bar sig så, att kvarnen stod stilla.
Det stora, av ålder nästan gröna och i oändlighet pålappade hjulet, där gröna lavar och mossor hängde runt om väckte hennes nyfikenhet till den grad att hon, då jag avvek ett ögonblick för att fråga mjölnaren om det ej skulle malas i dag, passade på att krypa upp i hjulet.
När hon såg hur rädd jag blev över hennes tilltag så ursäktade hon sig så här: det var bara gamla bräder, det fanns ingen ångmaskin, det lukta inte alls fotogen, inte var det farligt.
- Det är mycket farligt, sade jag be- stämt.
Vi blev inbjudna till mjölnarens på kaffe och när vi druckit och den lilla stadsdamen äntligen fått den lata katten att sitta stilla i sitt knä, får vi höra ett förfärligt dån.
- Om du nu varit inne i hjulet hade du varit död, sade jag, fast jag vet all- ting om komplex o. d.
Så där säger mamma jämt därhem- ma i stan, svarade hon bara, Men dånet och bruset tycktes locka, som en artig liten dam tackade hon för mån ändrat karaktär, Det ä r denna för- Jag hör hur hon släpar med trädgårds- kaffe och frågade om vi e j skulle gå nu.
ändring som engelsmännen uttyda som verktygen, krattan, skyffeln, även spaden Inför larmet som det gamla hjulet gjor- Om den avtagit i styrka, ehuru det väl släpar hon med en stund, så tittar hon in de da dammens vatten sIäpptes på stan- - har du inga leksaker?
Jag grubblar förtvivlat: hon är för Stor att leka med nade hon förbryllad.
Det Var inte det är tvärtom.
mjuka, väsande, sugande eller motorcy- Frihetskampen har ändrat karaktär sand, hon kan inte leka ensam med nå- gonting, vad i all världen ska jag hitta kelsmattrande ljud hon var van vid.
över hela Indien i och med det att den Det var ett arbetsamt dunkande, bar- På.
- Du kan gå upp på vinden och se ändrade karaktär i Gandhis egen själ.
efter om &amp;, hittar något, säger jag, bariskt, handgripligt, som hon aldrig För honom är den just nu mindre en strid om en stund kommer hon ned hjälp hört.
Jättehjulet slängde runt med kaska- der av vatten skvimpande åt alla sidor, med engelsmännen än en inre befrielse- mig att få ned träcykeln, säger hon.
- JO då.
Jag låddes jag var med på i klumpar Och slöjor, i strilar Och bågar kamp.
Hans fasta riktar sig inte mot det slingrade vattnet Om hjulet ' Solen bröt Kastväsendets grymhet noterna, jag nästan anade vad hon fått engelska väldet, in över dundret och bruset hjulet blev skall bort och den inre tvedräkten mel- tag på, min svärmors gamla spinnrock.
till en rörlig regnbåge.
Den lilla var Det var spinnrocken.
lan olika raser och religioner.
Folket jag bar lydigt ned den På gården fullkomligt förhäxad.
Hon hade äntligen fastnat för den saga, som aldrig skulle skall resa sig ur sekelgammal vidskepel- Hur bar dom sej åt när dom åkte?
kunna ha skrivits för henne på ett bättre En maskin - Det ä r en spinnrock.
se, split och förnedring, pånyttfött och att spinna garn på, som man stickade sätt Detta var något hon såg och som fritt.
hon visste ingen av de tusen barnen hon vi i Europa leva under skuggan av den strumpor av.
Hur bar dom sej å t det finns ju var skolkamrat med sett.
Detta var nå- fanatiska nationalism, som lever på mot- ingen gummiring på hjulet, man måste got ändå av de gamla sagor hon hört satsinställning och överlägsenhetskänslor ha gummi på hjulen, annars går det så som gått henne spårlöst förbi, Om gum- ' mor som spann lin och om underliga hjul gentemot andra folk och som skapar nya tungt, säger far.
Jag demonstrerade så gott j a g kunde, som rullade (de nya sagorna om bilar parias, Men när vi rikta våra blickar mot Indien se vi att där borta pågår något tog ut en stol och satte mig att trampa och flygmaskiner var rena vardagen, det gamla snöret höll, så jag fick hjulet Ingen sjuåring kunde h a något nöje av så här gjorde de och dem).
När hon äntligen kunde förmå som är en förädling, ett förandligande av att snurra runt nationalismens väsen.
Det är icke bara ullen hade de här och så måste de vara sig att gå ifrån hjulet med de lysande att frihetsrörelsen lagt bort de fysiska skickliga i fingrarna för att få tråden vattenkaskaderna frågade hon ögonblick- ligen: tant, vi går väl hit i morgon också.
vapnen och hävdat sig själv gentemot sina jämn.
Det led mot afton, fåglarna sjöng i, Nu ä r det en ny dag, hon sitter ömsom motståndare och förtryckare medels lidan- vildan sky sina sista drillar för dagen, vid den gamla spinnrocken och trampar de.
Den förmår dessutom lyfta sitt eget ärlan vippade oförtrutet På gången och därute på gården eller gränsle över en mål till en höjd där segern Över andra den lilla flickan satt i spinnerskepose på gammal bänk som använts att skäkta lin folk och den yttre friheten blir en sekun- gården och var gravallvarlig, trampade På Där står hon Ofta Och bankar Och där sak, och segern över sig själv och på trampan, fäktade med fingrarna om- slår med ett klappträ på en knippe torrt kring inbillad ull och var helt inne i sin gräs, j a g har nämligen talat om för henne lek.
Det såg lustigt ut.
Hon hade åkt vad bänken använts till.
den inre friheten det väsentliga.
Detta händer parallellt med den euro- bil, åtta mil, så långt det gick att komma Jag undrar mycket vad dessa mina un- peiska nationalismens utveckling som dö- fram till min avlägsna gård och det enda derliga maskiner skall sätta för spår hos så un- henne.
Kanske hon blir en sierska en dar friheten och sätter folken i harnesk hon sade om resan var detta historieskriverska eller sagoberätterska mot varandra.
Det är Gandhis verk, derliga kläder eran chaufför hadde.
Vår Död eller levande skall han därför segra.
hederlige, säkre landsorts- och enda tra- tack vare min gamla spinnrock Och den fikchaufför på trakten är nämligen klädd gamla skvaltkvarnen.
Kanske en sport- EIin Wägner.
c i v i l t Här satt hon nu vid en underlig kvinna eller tennisspelerska eller florett- maskin och lekte låtsas, en lek som visst fäkterska, som någon gång stannar inför ett minne?
Den lilla blaserade damen som fnyste å t postflygaren och ville gå till en liten Skv-a-ltkvarnen, säger hon med litet björk i stället för att glana uppåt skyn med nacksenorna i bänd.
Som tyckte att svårighet - vad är det?
Det är ett stort, förfärligt stort hjul bilens hela underlighet bestod i chauffö- som går runt och mal mjöl, bara för att rens kläder.
Och som var van vid att en massa vatten faller ned På det, man bad henne akta sig för döden varje - Är det en fabrik, fabrik är inget dag skoj.
- Nej, det är ingen fabrik.
Jag hade beslutat att totalt bryta hen- nes blaserade ande inför maskiner.
Jag själv, som alltid med en liten skälvning inombords hörde postflygaren komma och som alltid med den största förtjusning åker bil, jag var besluten att slå hål på den lilla stadsdamens likgiltighet för maskiner.
Nästa dag traskar hon lydigt vid min sida den nästan en halv mil långa vägen till herrgården, är skvaltkvarnen finns.
är bortlagd i vår tid.
, I morgon ska vi gå till skvaltkvar- nen.
,.
.
