# ID: svediakorp-per3624
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1933
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,260
# sentences: 277
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Trontalet.
Svenska Kvinnors Vänster- förbund.
* Den svarta faran - reaktionen i läroverken.
Av Gustav K l a c k e n b e r g Svensk roman just nu.
Av Johan F a l c k.
* Förslag till ett nytt dam-mod.
Av T K-n.
Vad har hänt?
RIKSDAGEN HAR ÖPPNATS.
Spel- handen att åskåd- att brytas hårt mot öppningen ger vid ningarna komma varandra A R B E T S L Ö S H E T E N S BEKÄMPAN- D E a r den brannande frågan.
Sista rapporten lyder.
147,000 mot 72,200 vid samma tid förra året D e som nu åt- njuter arbetsloshetsunderstbd av ett eller annat slag uppgå till 72,000.
Vasternorr- land a r det sämst ställda landskapet Ro- da Korset planerar en stor hjälpaktion for bespisning särskilt av Norrlands och Ble- kinges barn Kejsarens Kvarsittare.
nya kläder.
s tatsrevisorerna ha från ekonomisk synpunkt rört vid ett a v vårt skol- De an- väsens öppna sår, kvarsitteriet föra som grund for sina anmarkningar att I ett stort antal av våra högre läro- då mer an val möjligheten verk utgör kvarsittarna 10 procent Vi- » Sveriges finansiella storhetstid ».
Svensk Motortidnings senaste nummer Man förstår S innehåller en reproduktion av Ivar Kreugers sista båtprojekt, som då plan- laggningen pågick omgavs med » sekre- tess och mystik ».
Men nu, då » världs- dramat, stoppat latteracerbygget, vill Mo- tortidningen inte längre undanhålla sina läsare det ståtligast tänkta båtprojektet från » Sveriges finansiella storhetstid ».
Samtidigt g å r genom pressen slutredo- görelsen for den engelska revisionsfirman Price, Waterhouse ' s undersokning av de Firman har Kreugerska jatteforetagen till besvarande upptagit frågorna dels vart de pengar gått, som allmanheten sat- sat, dels I vilken utstrackning de redovi- sade vinsterna voro verkliga, hur tidigt Kreugers oegentligheter började,samt vad som möjliggjorde deras döljande.
Av redogörelsen tycks nu framgå, att allmanheten på de Kreugerska företagen satsat något över 2 miljarder kronor och nodvandigheten av alla gåvor, som kommit olika personer till del - av de mest kuriosa anledningar somliga for gjorda eller forvantadr tjänster - som- liga for att de icke fått något uppdrag, d v s. tillfälle att göra en tjänst Slutligen a r det konstaterat, att bedra- gerierna började redan 1917, att de moj- Iiggjordes genom den oinskränkta makt, som overlåtits till Ivar Kreuger, genom den lojalitet och blinda lydnad som V I - sades honom av hans tjänsteman, vilka tydligen valts med stor omsorg, några for sin duglighet och hederlighet, andra for sin svaghet - samt slutligen genom den bristfalliga revisionen Samtidigt som Kreugerromantiken av- vecklas, spelas det upp till, låt oss hop- pas, sista akten i ett drama, intimt for- bundet med Kreugerskandalen - kring en av forgrundsfigurerna inom de sista Lägger man till detta banklån och netto- förtjänster tillsammans på omkring 800 miljoner, får man en summa på erhållna medel av 2,874 miljoner kronor Av des- sa medel har allmanheten återfått i rantor och utdelning 268 miljoner.
Granskningen g e r vid handen att i verkligheten jätte- företagets vinster endast skulle motsvarat en utdelning på en ock en halv procent årens svenska politiska historia Herr Ekman har av Frisinnade Lands- foreningens fortroendtråd återvalts till ordforandeposten och det tycks aven ha varit påtänkt a t t bereda honom plats I riksdagens första kammare tack vare hans suppleantskap på Upplandsbanken - pre- cis som om ingenting hänt.
En upprörd pressopinion har tagit avstånd från hr dare påvisas det sista årets starka ok- ning av olyckliga som välla både staten och sina målsman extra kostnad, det se- nare icke minst genom den extralasning, som, förgäves tycks det, sattes i n for att avvärja kvarsitteriet Under den livliga pressdiskussion som uppstått kring dessa anmarkningar, ha annu mera förskräckande kvarsittarsiff- ror framdragits, for enskilda klasser anda upp till 28 procent Något forsok att mata tie verkliga for- lustsiffrorna - av ungdomlig halsa, ar- betslust och livsmod - eller tyngden av betrycket, hopplosheten och fortvivlan som ligger bakom dessa kalla siffror har val knappast gjorts Den blodiga verk- Iigheten skjutes dock bakom det ekono- miska eller skolpolitiska resonemanget.
Den organisatoriska kärnpunkten har man heller inte gett full belysning: att det a r examen med sitt krav p i » inlä- randet av ett visst kunskapsmått » som pressar fram kvarsitteriet (såvida man ej g å r in for sprangning av klassystemet och fri flyttning) och att examensskolor- nu är det enda rom bjuds for fortsatt utbildning utöver 14-årsåldern.
I Svenska Dagbladets ledare för den 8 januari utlades med cynisk öppenhet det olyckliga laget for den stora procent av ungdom, som förgäves forsokt eller alls icke forsokt att skaffa sig en fort- satt utbildning Dar står: - - att slutexamen alltså skall garantera en viss uppnådd miniminivå, forutsatter med nodvandighet en successiv fortgående gallring av Iärjungematerialet - alla kunna j u ej nä fram till utbildningens mål ».
Den fria manskliga skola, som når upp till ungdomsåren, men med ett annat » ut- bildningens mål » än examen, som vädjar till verkliga intressen och inte slungar var och en ett å r tillbaka, därför att kun- skapsmåttet pil någon punkt icke a r fyllt, den skolan finns ännu icke Men det a r kring denna demokratiska skola, som frågan om kvarsitteriet egentligen ror sig Honorine Hermelin.
- Stormakten.
Av ELIN WAGNER.
I den nya tyska junker- höstas sade regimen rent ut vad demokratiska Som bekant utbetalades emellertid utdel- Ekmans återinträdande i det politiska Ii- rikskanslärer tidigare hotat med » nu nö- Sommarens dunkla rykten kring jer vi oss inte längre med sarstallningen n i n g a r motsvarande 25-30 procent Det- vet statsministerns brådstörtade avgång och i fråga om rustningar Vi anhåller att ta ar Ebberöds banksysfem Härmed är sålunda till full evidens be- nya beskyllningar surra i luften.
herrarna - det gällde de rustade stor- teten av att anordna skydd for civilbe- folkningen och hopplosheten av att som man försökt på avrustningskonferensen gå fram med förbud for bombnedkastning och giftgas och minskning av anfallspla- nens storlek Och kanske var talet tänkt visat att Ivar Kreuger icke besatt någon Vilken instans skall nu, lika klart och makterna - måtte avrusta till vår nivå, som led I förberedelse till en politisk ak- så utomordentlig affarsskicklighet, som tydligt som den engelska revisionsfirman annars få vi be om lov att rusta Och tion Men genom detta tal bryter sig fortfarande från många håll tillägges ho- klarlagt den ekonomiska jättesvindeln, får vi inte lov så gör vi det ändå ».
ändå fram en ångestfull självanklagelse, nom.
Denna Sveriges finansiella stor- hetsperiod synes sålunda vara kejsarens nya kläder, och ju förr allmänheten får detta tydligt och klart for sig desto bättre D e t konstateras vidare i redogorelsen att hr Kreuger for egna behov helt en- kelt tycks ha tillägnat sig 432 m i l j o n e r RATIONALISERINGEN skrider obön- hörligt fram Så har ser en auto- matisk borrmaskin ut, som ersätter 190 M Y S T I S K A UNDERHANDLINGAR ha sista veckan pågått mellan Hit- mans arbete Ier och Papen, vilka antas utgå på att ARBETSLÖSHETSSIFF- bilda en gemensam nationell front Dock ROR överstiger tolv miljoner Den tycks annu inte något samforstand kun- av president Hoover for tre å r sedan till- nat uppnås mellan Hitler och nuvarande satta 5OO-mannakommittén har nu avgivit rikskanslern sin rapport som beror vittgående social- politiska reformer Sålunda föreslås en JAPAN HAR M E D UTMANANDE självständig arbetsloshetsfond, ålderdoms- FÖRAKT f o r N F utvidgat sitt kine- pensionering, utsträckt offentlig kontroll siska krig med blodiga anfall och be- over distribueringen av vissa allmänna sättning av staden Shanghaikwan, Nord- nyttigheter, såsom gas, elektricitet m m kinas viktigaste strategiska punkt, samt Åtgärder mot mut- och utpressningssyste- genomträngt kinesiska muren En stort met.
Märkligt framforallt a r forslaget om anlagd erövrings- och uppdelningsplan av att fördela de tillgängliga arbetstillfallena Kina skymtar bakom angreppet, som re- på ett större antal personer genom for- dan kostat hemska offer kortning av arbetstiden Kommitten före- vars slår en sexdagars arbetsdag och femda- S T O R F I N A N S E N I GENÈVE, upprepade oegentligheter och skan- g a r s arbetsvecka daler var den egentliga anledningen till UPPGÖRELSE HAR TRÄFFATS i de blodiga sammanstötningarna mellan lantarbetarkonflikten, med någon demonstranter och militär i Genève for sänkning av lönerna, dock ingalunda så en tid sedan, försöker rentvå sig genom betydande som arbetsgivareföreningen att vända hela historien till en sensations- hade föreslagit affär, uppblåst av engelsk press for att VALERA HAR UTLYST NYVAL skada den schweiziska valutan!
Det ar AMERIKAS U DE till irländska riksdagen till den 24 verkligen en häpnadsväckande januari Vinner de Valera kommer Irland tisk argumentering.
att bryta sig ut ur Imperiet och Irland uppsäger den engelske konungen sin tro- hetsed.
kapitalis- sig att stalla sina offensivvapen till Folk- att lösa problemet, var så god orbundets disposition mot angriparen Men han gick minsann inte ut ur par- lament och regering, nar han slutat sitt ledare, neration och den klass av statsman som kritiker från det radikala hållet ha beteck- nat dess mörka profetior som helt enkelt en politisk forberedelse till det förslag som England sen kom med: att alla luft- makter skulle nedrusta forst till Englands nivå och sedan skulle alla nedrusta med en tredjedel gemensamt Därav skulle man förklara att Baldwin, som tio å r sut- tit i forsvarsutskott, auktoritativt avlivade alla de forsok som gjorts for att försvaga skräcken for luftkriget, och I stallet gjor- d e allt for att oka den Det skulle vara med en politisk baktanke han framhöll de moderna bombkastande luftflottornas snabba och fruktansvarda verkningar, omöjligheten a v ett luftforsvar, absurdi- lands Iikaberättigande I rustningsavseen- de.
Man tillerkande Tyskland teoretisk och moralisk ratt till jämnställdhet i rust- ningar och forklarade att likhet skulle uppnås genom jämkningar uppåt och ner- åt, omlaggningar och så vidare Därmed forklarade sig Tyskland belåtet och äter- vänder nu till avrustningskonferensen » Om inte jag får supa med er, så kom- mer jag inte p i ert nykterhetsmote &gt; - » Ja, I så fall så f å r du hellre supa med oss. » Skämtpressen hade fått ett gott uppslag till en ny karikatyrteckning, men vi pacifister, som trots all skepticism om möjligheten av internationell avrustning (Forts. i sid 4.)
Svenska Kvinnors Vänsterförbunds centralstyrelsemöte hölls, som förut omnämnts i Tidevarvet, Den 1 4 söndagen den 8 januari i Stockholm och a n.
1 9 3 3. var mycket talrikt besökt.
J Ett fyrtiotal ombud hade sänts från länsförbund och föreningar, från ett par länsförbund när- voro ändå upp till åtta representanter.
Efter beslut i de förbundsangelägen- Tront talet.
heter som tillkomma centralstyrelsen att avgöra höll byråchefen Sam Larsson ett föredrag om Arbeslöshetsfrågan, vilket R i k s d a g e n s högtidliga öppnande åhördes med stort intresse och åtföljdes har ännu en g å n g s k e t t efter sedvan- av en långvarig och livlig diskussion.
liga och otidsenliga former.
I tron- Ordföranden, fröken Kerstin Hesselgren talet konstateras som vanligt en del gav en redogörelse för frågan om Gift för alla välkända saker.
Sålunda kvinnas nationalitet, som refereras på an- meddelas det d e valda ombuden för nat ställe i veckans nummer och fröken Sveriges folk att hertigen av Väster- botten blivit förmäld med en prinses- sa av Sachsen-Koburg-Gotha, likaså att Sveriges f ö r h å l l a n d e till främ- mande makter är g o t t och att det po- litiska l ä g e t i världen g e r anledning till allvarliga bekymmer.
Ett friare handelsutbyte mellan nationerna har Karin Cardell inledde en diskussion om Gift kvinnas ställning inom förvärvslivet.
Fröken Cardell påpekade de upprepade attacker mot den gifta kvinnans frihet till arbete, som under senaste tid framkom- m i t som hotande tecken på en överhand- tagande reaktion inom detta område.
Ett färskt exempel var avskedandet av de inte kommit till stånd och konferen- gifta servitriserna i Göteborg, som fick sen för begränsning av rustningarna arbetsdomstolens sanktion, men exemplen kunna mångfaldigas.
Det är ett mycket h a r Den blivit ekonomiska resultatlös.
depressionen vi- beklagligt faktum, att kvinnorna på detta lar tung över vårt l a n d, arbetslöshe- sätt skola drabbas, endast därför att de ten breder ut sig och åtgärder till be- begagna sig uv den av staten sanktione- tryckets Iättande måste vidtagas.
rade äktenskapsformen.
Därpå meddelas vilka åtgärder Centralstyrelsen uppdrog åt samar- Kungl.
Majestät tänker vidtaga.
Sta- betskommittén att göra uttalanden i ar- tens produktiva verksamhet bör betslöshetsfrågan, samt frågorna om gift framförallt u t v i d g a s, elektrifierings- kvinnas nationalitet och gift kvinnas ställ- arbetet av järnvägarna påskyndas ning inom förvärvslivet.
och förslag till igångsättande i stor * omfattning av allmänna arbeten kommer att f r a m l ä g g a s.
L i k a s å åt- Från riksdagsläktaren.
Riksdagen öppnas.
D et har skett diverse ommöblering på Helgeandsholmen sedan sist.
Som- liga ha stigit i rang, heder och värdighet och blivit filosofie doktorer, som t. ex. Fabian Månsson - andra ha gått å t andra hållet och blivit ingenting.
Två nya kvinnor ha fått tillträde, näm- ligen socialdemokraternas fru Ruth Gus- tafsson på Stockholmsbänken och fru Sigrid Gillner-Ringenson på Östgötabän- ken.
Tillsammans med dessas partikam- rater, fruarna Agda Östlund och Olivia Nordgren samt högerrepresentanten frö- ken Bertha Wellin ha vi alltså summa summarum 5 kvinnor och 225 män i Andra kammaren.
I Första kammaren sitter fröken Kerstin Hesselgren såsom enda kvinnliga folkrepresentant bland 149 män.
Om man tänker på att det fanns en tid, en lång tid, då tabernaklet var fullständigt stängt för kvinnor, så kanske man blir glad åt de sex men om man besinnar huru många verkligt dugande kvinnor som männen s i t t a längst ner på listorna vid valen, så att de aldrig kom- ma med, så blir man rent ut förargad.
Man till och med förstår dem som i stil- let tacka nej till gesten och avstå - fast synd ä r det.
I Andra kammaren ser jag nu fröken Wellin sträcka handen till fru Ringenson.
Kvinnorna skola j u hålla ihop.
Tänk om fru Ringenson kunde få fröken Wellin att rösta med kvinnorna en gång, och inte bara med hr Lindman ..
Men det är många här, som jag inte -.
ser också, för att använda den gamla frasen.
Moje Västberg t. ex., som jämte några till flyttat in i Första kammaren.
Den största ommobleringen sker i alla fall just nu framme vid talmanshordet, där Andersson i Grimbo residerar för tillfället.
Man röstar visst för tredje gången i dag - det lir de tre talmännen som skall väljas.
Resultatet blev som väntat var: Förste talman: hr Säfström på Gävleborgsbän- ken, förste vice talman: hr Bengtsson i Norup och andre vice talman: hr Magnus- son i Tumhult.
Den nye talmannen tar emot klubban, under det kammarens ledamuter resa sig - och sedan han tackat för förtroendet vänder han sig till den avgående, avhåll- ne - han betonar särskilt avhållne - talmannen, landshövding Bernhard Eriks- son i Grängesberg, som han avtackar så att man faktiskt blir riktigt rörd.
Det ä r n u en riktig karlakarl.
Det har han visat allrasist och bäst genom att avstå tal- manskapet, sedan han nu fått hela Kop- parbergs län att sköta.
Ja, så var det inget mer på den första dagen utan » kammaren behagade åtskil- jas » och de röda bänkarna bli i en hast tomma - men framme hos den nye tal- mannen står blixtljusmannen och väntar medan de nya vice talmännen justera var- andras halsdukar.
Hur kortet blev har ni redan sett i dagstidningarna.
Elsa Svartengren.
N a t i o n e ll t a r b e t e för likställighet i medborgarrättslagen.
Från 21 länder hade svar ingått på den för de enskilda länderna, gärder ägnade att uppmuntra den Centralstyrelsen omvalde till ordföran- D e t inte gäller minst Sverige, att för närva- förut omtalade förfrågan till regeringar- de fröken Kerstin Hesselgren och till sek- enskilda företagsamheten samt för- reterare fröken Elisabeth Tamm.
Från rande arbeta för en sådan utveckling av na.
Alla så när som på två länder hade s l a g till a r b e t s l ö s h e t s f ö r s ä k r i n g, För de olika grupperna inom förbundet an- lagstiftningen rörande gift kvinnas med- befordrande av torrläggningar och mäldes följande val av medlemmar inom borgarskap, att inte endast Haagkonven- samarbetskommittén: För Radikala grup- tionen kan ratificeras, utan att man även skogsvårdande åtgärder kommer vä- pen d:r Ada Nilsson, Stockholm, med frö- skall kunna uppnå en fullt genomförd lik-; sentligt ökade anslag att äskas.
Me- ken Ebba Holgersson, Johannishus, som ställighet vid en senare tidpunkt då en del till ackords- och stödlån f ö r jord- suppleant, för liberala gruppen fröken revision av Haagkonventionen lagligen brukare kommer att b e g ä r a s.
L a g - Greta Cardell, Göteborg, med fröken kan företagas.
förslag bebådas om arvskattens Axianne Thorstensson, Stockholm, som Detta var en av de huvudpunkter, i vil- r de frisinnade fru Ellen Ha- ka fröken Kerstin Hesselgrens redogörel- ökande, skärpt kontroll över bolag Im, o c h fru Ingeborg Rosén, s e inför Svenska Kvinnors Vänsterför- och banker.
Medel till den dryga för fria gruppen advokat bunds centralstyrelsemöte för frågan om budgetens balanserande skall skaffas Nilsson, Malmö, och fröken gift kvinnas nationalitet utmynnade.
Fröken Hesselgren började med en bl.
a. genom höjda inkomst- och Hedvig Falck, Karlskrona.
återblick på denna lagstiftnings historia nära tredubblade a r v s k a t t e r, genom * s k a t t e h ö j n i n g på öl, sprit och t o b a k och genom nedbringande av rus- erinra om att Svenska Kvinnors bekant bl.
a. genom artiklar i n:r 41 och 50 av Tidevarvet 1932, och skildrade där- drycksmedelsfonden med 83 miljo- Vänsterförbund vill förena kvinnor efter denna frågas behandling vid Natio- ner.
B l a n d besparingarna ä r 20 mil- med vänsteråskådning i arbete för en nernas förbunds sammanträde i höstas,.
j o n e r kr.
på försvaret.
Allt detta var ungefär vad m a n upplyst och ansvarskännande demokrati, där hon var den svenska regeringens re- v ä n t a t förut.
Den närmare utform- förverkligad i folkmedvetande och folk- presentant.
ningen av h u r utgifter och inkomster uppfattning, i lagstiftning och samfunds- dad på samhörighets- och ansvarskänsla.
skola b a l a n s e r a s f r a m g å r av den liv.
Utgånget som Svenska Kvinnors Vän- En fördelning av arbetsmöjligheter och Vi ' samtidigt överlämnade statsverks- propositionen, jämte en av professor Myrdal utarbetad, till finansplanen fogad prememoria om k o n j u n k t u r och offentlig hushållning.
Det nu h å l l n a trontalet och den framlagda statsverkspropositionen 0 betyder en revolutionerande omlägg- 37 ning av den hittills f ö r d a arbetslös- 9 hetspolitiken och ett djärvt försök att b r y t a depressionen.
M a n m å s t e beklaga att det revolutionära sinne- laget icke s t r ä c k t sig till jordpoliti- ken, genom vilken a r b e t s l ö s h e t e n J sterförhund är ur det gamla odelade Fri- sinnade Kvinnors Riksförbund, innesluter det grupper, tillhörande de liberala och folkfrisinnade partisammanslutningarna, dessutom en fri grupp, innefattande dem, i Sverige och inom Nationernas förbund arbetsprodukter så att samtliga medbor- gare beredas en människovärdig tillvaro.
Radikala Gruppen vill samla dem, som för vinnande av detta mål ej kan godtaga kommunismens våldsmetoder, e j heller som icke velat ta ståndpunkt för någon helt och hållet kan försvära sig å t den av ovanstående riktningar, eller för den officiella socialdemokratiens ideologi.
fjärde gruppen, nämligen den radikala, Enskilda, direkt anslutna socialdemo- många gånger även kallad Tidevarvs- kratiska medlemmar finnas inom Svenska Kvinnors Vänsterförbund.
Dess program Dennas programuttalanden och inställ- utesluter ingalunda anslutningen av en gruppen.
ning till de politiska frågorna ä r för Ti- rent socialdemokratisk grupp.
devarvets läsare välbekanta, men fram- förklarat sig ämna ratificera Haagkon- ventionen sådan som den var.
Två län- der föreslogo direkt revision.
Sverige ha- de sagt sig ej ha något emot en förnyad överläggning staterna emellan, dock att eventuella ändringar borde upptagas i en särskild överenskommelse, en ståndpunkt, som n o g var uttryck för flera länders ställning till frågan.
Från kvinnoorganisationernas samar- betskommitté förelåg en vädjan om att omedelhart taga upp revisionsfrågan.
I den långa och intressanta generalde- batten i utskottet - den pågick i tre da- - gar gjorde sig huvudsakligast tre rikt- ningar gällande, dels den som hävdats av kvinnoorganisationerna och som framför- des av de kvinnliga representanterna för Chile och Columbia, stödda av Kina och Turkiet, att ratifikation skulle uppskjutas och omedelbar revision igångsättas; dels den att Haagkonventionen utgjorde slut- punkten för de möjligheter, som förefin- nas till internationell lagstiftning på det- ta område - först framburen av Holland, Italien och Schweiz, samt slutligen den uppfattningen, förordad av en relativt stor grupp av länder, däribland de nordiska, som framhiillo att Haagkonventionen på grund av de praktiska fördelar den med- förde, borde snarast ratificeras, men som insågo att denna konvention ej utgjorde den slutliga Iösningen av frågan och som därför ansågo att denna borde hållas öp- pen.
Under debattens gång framkom ett medlingsförslag genom den belgiske re- presentanten Rolin, att genom en mindre ändring i själva lagtexten söka borteli- minera dess karaktär av specialbestäm- verkligt ett produktivt skulle k u a n r b n e a t e angripas komma och till stånd.
!
radikal av gången dem, den som tillslutning av riktning verkligt dess strävande i den vill svensk kan en beror nyorientering förvärva vänsterpolitik.
icke bland minst i - Till En ny ekonomisk samhällsordning, grun- SÖDERMANLANDS ENSKILDA D E P SPARKASSERÄKNING OSITIONS- K A P I T A L &amp; kommer man nu från n mot högsta gällande ränta.
Solidarisk Bank.
Grundad 1865.
Kungsgatan 55 Stockholm.
I el.
N.
(20) 84:05
Den Svarta faran.
Svensk en reaktionära Propagandan bland existera inga problem, A l l t är så rasan- är en aktuell de lättlöst: det är med vapen och våld företeelse som härnedan får skarp kritik det skall rättas till, som orätt är.
av en av gymnasisterna själva, Gustav Klackenberg.
H r Klackenbergs erfaren- Reaktionens hjälpmedel.
heter och synpunkter synas v a r a en god De faktorer, som äro verksamma vid utgångspunkt för vidare granskning denna åsiktsbildning kunna Sägas vara problemet, tre, mera direkta: Den trånga, nationalis- tiska syften tjänande historieundervisnin- gen, Iandstormens » fostrande » ungdoms- ovanstående rubrik menas ej verksamhet Och nationalsocialistisk pro- ungsocialisternas svarta fara, var- paganda i öppen eller förtäckt form.
Hi- med åsyftades statskyrka- och seder- storieundervisningen frambringar det rät- mera frikyrkoväldet, vilka voro reaktio- ta underlaget för de båda övriga fakto- nens säkraste stöd i kampen mot den nya, rernas stora framgång.
friska vind, som söderifrån blåste in över landet arbetarrörelsen.
Denna fara är ej Iängre aktuell, Nej, ifrågavarande Landstormens ungdomsrörelse.
Vid alla möjliga Och omöjliga tillfällen rubrik åsyftar den verksamhet, som be- reder vägen för reaktionen och hotar att skryter den frivilliga landstormen med sin Ej utan anledning.
förpesta atmosfären vid läroverk, flick- ungdomsverksamhet och mellanskolor med trång nationalism.
Denna ungdomsrörelse torde nämligen va- Den gamla radikalismen, som i student- ra den starkaste och t i l l numerären stör- livet representerades av Verdandi och La- sta av alla de organisationer, som äro boremus, freds- och nykterhetsvänligheten, verksamma inom den studerande ung- som var representerad av S.S.U.H.
domens leder.
Dess medlemssiffra när- Den av Med idealiteten, som var tillfinnandes hos se- kelskiftets intellektuella ungdom har för- svunnit, Då hade man idéer och ideal och brottades med problemen.
För en del av den studerande ungdomen av i dag melse för kvinnor.
Den svenska regerin- gen instämde i detta förslag som f, ö. be- möttes välvilligt av rätt många stater, men som fälldes på formellt juridiska skäl.
För att i största möjliga mån söka samarbeta de under debatten framkomna förslagen tillsattes e t t arbetsutskott i vil- ket bl.
a. Chiles kvinnliga representant och fröken Hesselgren inträdde.
Resul- tatet av utskottets arbete framlades i en av franske delegaten Cassin utarbetad rapport, som med 23 röster mot 4 antogs av det samlade utskottet och sedermera av hela generalförsamlingen med undan- tag av fem länder som avstodo frän att rösta.
Fröken Hesselgren framhöll, att det be- tydelsefulla i denna resolution vore N.
F:s bestämda förklaring, att Haagkon- ventionen ej avsett annat än att lösa en praktisk svårighet och att den på intet vis finge anses förhindra en utveckling mot full likställighet samt att förbundet i denna resolution gått in för att frågan skulle hållas öppen och tagas upp till förnyad omprövning så snart som stälI- ningen i de olika Iänderna kan anses ha förändrat sig i den riktning, som kvin- norna företräda, Detta togs också fasta av kvinnoorganisationerna, som i en skri- velse till generalförsamlingen uttryckte sitt beklagande över att omedelbar revi- sion ej kunnat utverkas, men förklarade sig nu ämna inrikta sina krafter på att de natio- söka f fram full likställighet nella lagarna ett arbete som de sade sig vilja göra i samarbete med N, F. Vilken ä r då den nuvarande situa- tionen, fortsatte fröken Hesselgren vida- Den nazistiska framfarten vid läroverken.
Jämsides med landstormsrörelsen arbe- re.
tar den nationalsocialistiska, som i nume- rige, ratificering möjligheter till förbättringar omsrörelse.
efter landstormens ung- i den rådande lagstiftningen, År 1936 Däremot: när det gäller öppnar sig dessutom en möjlighet att sympatisörer äro dessa många fler.
Trots Haagkonventionen på domsrörelse laglig väg revidera Haagkonventionen, detta torde den nazistiska rörelsen ha nämligen om nio av de deltagande sta- som medlemmar vunnit så många att helst ovanstående ling av dem utan tillspetsning av idén, hade på måndagen anordnat en samman- är titel rätt målet med sina skriverier tycks ibland så komst på Kvinnliga Kontoristföreningens omöjlig och dessutom retsamt Ove- hjärtinnerligt menings- och menlös.
lokaler vid Brunkebergstorg.
Glädjande Naturligtvis tenskaplig.
Nuets svenska roman lär knappast kunna genomträngas i några spalter.
Det förbjuder både materialets omfång och avsaknaden av litteraturhisto- riskt perspektiv.
strömningarna och un- derströmningarna i romanproduktionen äro för färska för att kunna fastställas.
Att med ledning av några stickprov ur den till julen svällande bokfloden göra några reflexioner torde dock e j få anses som förargelseväckande beteende och stö- tande mot kritikkutymen.
Parentetiskt kan påpekas att urvalet e j är gjort efter någon särskild Princip utan snarare efter den behagliga lagen om det minsta mot- ståndet, d.v.s. böcker som talats om som särskilt representativa och som Synts i skyltfönstren.
Omfattande skulle studierna i realism kunna bli, om man hade särskilt intresse att fördjupa sig i denna labyrint.
Upp- riktighet och hänsynslöshet narade med en strävan efter djärvhet i greppet söker överskyla den totala brist på konstnär- lighet, som lyser från varje sida i böcker- na, Den unga generationens stolthet tycks vara dess grandiosa sexualitet och famosa irreligiositet, av vilka den första är den viktigaste livsfunktionen och ju är en bra mar sig med fart 6,000 tillflyktsort för att slippa undan det tan- I en inlaga för ungefär ett halvt år se- kearbete den senare frågan fordrar.
dan, från några Uppsala-gymnasister till Det är inte utan småleende man tänker en kristlig fredstidning, får man ett klart på de tider, när Ola Hansons Sensitiva uttryck för den mentalitet som är rådande amorosa åstadkom ramaskrin och Hjal- de inom landstormens ungdomskretsar, mar Söderberg i Förvillelser Var nog Först låter det helt hätskt mot allt vad djärv att låta Tomas Weber ha förhål- fredsfolk hållas » Ni bestå av en utsökt lande både till den fina Märta Brehm samling fega stackare, som äro rädda för (som sedan måste fara till Norge!)
och vapenrocken, dumma, ointelligenta män- Att samma niskor, som e j förstå något och som det till Ellen i handskaffären aldrig kommer att bliva något av, samt kanske också en och annan beräknande landsförrädare » Sedan kommer medici- nen för botande av världens misär: » Mänskligheten är sjuk och måste för att kunna bestå genomgå en operation.
Den- na operation kommer visserligen att kosta stora offer i liv och pengar och elände, men den ä r dock nödvändig om V i e j sko- l a bliva likställda med djuren!
Denna operation ' är kriget.
Och skam och evig förbannelse drabbar den, som söker undandraga sig det.
Vet hut, ni fega stackare, som ej viija vara med om blodbadet. » Detta uttalande är e j något exceptio- nellt.
För att övertyga sig härom kan man skaffa sig ett nummer av Slagfjä- dern, landstormspojkarnas organ.
I den- na tidning finner man högtravande ord om gud kung och fosterland och i vart- enda nummer försäkras att landstorms- pojkarna äro » de verkliga fredsvännerna i motsats till pacifister och annat dravel ».
Förlåt en stackars yngling O m han tyc- ker att deras fredsnit tar sig väl egen- domliga former.
Så t. ex. önskar en av de ledande att » varje landstormspojke med soldatgossen skall kunna säga: Där kulor vina tätast då, där skall man finna mig också.
terna understödja ett sådant förslag som nästan halva partiet påstås det med kan framställas av vilken som av bestämdhet består av gymnasister.
Detta är knappast ägnat att förvåna.
De konventionsundertecknarna.
stolta, en smula svårförstådda orden och Den väg, som kvinnoorganisationerna de vackra fraserna tilltala givetvis mera sagt sig vilja slå in på nämligen att för- omogna gymnasister.
Att den nazistiska söka utveckla lagarna i rätt riktning.
kom- farsoten kraftigt gripit omkring sig kan mer då att bli den, på vilken vi snabbast man få reda på när och var man vill, kunna nå resultat.
Ett arbete i denna Fråga bara en gymnasist, vilken som riktning ä r redan igångsatt på tillskyn- helst, om hans läroverk och ni får med dan av Fredrika Bremerförbundet som i säkerhet svaret: » Dom ä r nassar allihop samarbete med elva andra kvinnoförenin- i Vart plugg. » gar uppvaktade kungl.
maj:t med den för- ut i Tidevarvet omtalade skrivelsen an- Rashat &amp; kristendom!
gående en revision av vår egen medbor- garrättslag i avsikt att i densamma in- Det är ju framförallt den rena rasen, som nazis propagerar för och många äro föra full likställighet.
Fröken Hesselgren slutade sitt anföran- de, som tro sig kallade att med alla me- de med en uppmaning att Vänsterförbun- del bekämpa främmande raser, främst dets medlemmar skulle vad pil dem an- den judiska.
Det ä r synd om de gym- kom söka bidraga till, att den nådatid nasister vid Sveriges läroverk som har vi hade till 1936 användes sil att de nor- den allra minsta droppe judeblod i ådror- diska länderna skulle kunna uppträda ge- na.
De förföljas och misstänkliggöras på mensamt som förespråkare för denna lik- alla möjliga sätt av sina nazistiska » kam- ställighet.
rater,.
Samma rörelse, som har rashat Fogelstadförbundets roman just, nu Stochholmskrets När Söderberg en gång framkastade frågan, varför det, » som hos mannen är så naturligt och enkelt och lika lätt att tillstå som hunger och törst, för kvinnan skall vara en brännande skam, som måste kvävas eller döljas?, så var detta förvisso ett livsvillkor för en ung man att få klar- het i, att vända upp och ned på att skrika ut på gator och torg för att räta ut de krumma begreppen.
Denna fråga hade till bakgrund den unkna luften från 80- talet, som väl för nutiden står som ett jätteexempel av förträngda sexualkom- plex, för att nu tala psykoanalytiskt, och detta problems övervinnelse är nu lyck- ligtvis ett faktum, vars ära inte tillkom- mer så mycket den generation, som nu skränar, utan dem som sköto grundskot- ten när seklet var ungt.
Då fordrades det personligt mod att skräna, nu räcker det att få fatt i fast även detta kan ju vara en bragd en förläggare.
Lever vi alltså i de lyckliga omständigheterna att ha fått en av våra kvavaste kamrar utvädrade, så kan man ju tycka att det skulle finnas mycket kvar ännu att ge ett tjyvnyp.
Men det verkar, som just det vi hade övergivit, vore det intressantaste.
För tidens areligiösa inställning lär Sten Selander och Carl Björkman ha borgat.
Fritiof Nilsson Piraten har i sin friska bok Bombi Bitt och j a g som för öv- rigt skall varit årets best seller en passus som låter så: » Fram emot elvatiden kommo vi till Hvitaby kyrka.
Vallackaren, som var en hedning, lyfte vidskepligt på hatten, men Nils Gallilé, som var god luteran, spot- tade Och " ": problem skulle ventileras nu som då är S e på fan!
Hvitaby kyrka!
Då e Ingen som vill ställa krav på men den vi ju framme. » Yngsta författaregenerationens lättvindiga Detta överlägsna lugn blandat med loj- syn på sina ämnen i varje fall behand- het inför allt det besvär som tanken på högre ting förosakar oss är symboliskt.
som förnämsta programpunkt har sedan Men detta stämmner inte med det faktum att de religiösa sekterna äro i stadigt panna att kalla sig kristen.
En annan nationalsocialistisk program- vara och att ett trygghetsbehov sti- För en ung för- punkt är kampen mot den » pacifistiska ger upp ur massorna Ett par självuppgivelsepropagandan ».
exempel ur den nazistiska, gymniska gym- nasisttidningen Svea Rike: » Tillsammans med annat ogräs utbreder sig pacifismen alltmer.
Men må dessa får bräka så fattare tycks statskyrkans bankrutt vara alltid föreningar av sistnämnda slaget få existera.
En och annan rektor har näm- ligen genomskådat bluffen DA ockuperas utan pardon litterära föreningar, U.R.K,- föreningar, skytteföreningar o. a.
Snart kommer v ä l turen även t i l l kristendoms- föreningarna att döma av ett uttalan- häpnadsväckande kunskaper Och fakta till stomme.
Det rör s i g Om uppkomsten och bakslaget för en stor avbetalningsfirma och har påtagligt samband med det sen- sationella i det affärsliv Vars atmosfär på senare tider slagit emot oss.
Aktua- liteter saknas e j heller i denna bok, man de i Gymnasisten, Kristliga Gymnasistför- bundets t i d n i n g, De enda föreningar, som torde undgå denna ockuperingsprocess, äro nykterhetsföreningarna, Nykterhets- rörelsen är till s i n karaktär f o l k l i g och demokratisk, och starka band äro knutna mellan den studerande ungdomens nyk- terhetsrörelse (S.S.U.H.)
och den folk- liga.
får t. o. m. se den av bokens hjälte av- gudade I.
K. skymta förbi i en skumyran- de racerbåt.
Men utom detta har förfat- taren en mycket god karakteriseringsför- måga och har fått fläkt över sin fram- ställning.
Det ä r sympatiskt med en bok, som inte gör anspråk på att vara annat Författaren yttrar sig vad den är.
inte om annat än vad han i grund begri- per, och detta gör han med kavat rätt- given Och med denna förvissning också det religiösa Problemet.
Strängt taget bör ju emellertid denna fråga falla utom all diskussion, då den mer än något an- nat beror på de personliga förutsättnin- mycket de gitta. » Vid flera läroverk ha de nazistiska för- garna och har individualitetens särmärke I stället Som förnämsta ledfyr eningarna officiellt förbjudits.
Med denna ovilja för all spekulation för de förbjudna föreningarna ha startats föreningar som gå under andra namn, sammanhänger också kravet på Och in- » gymnklubbar » och » fosterländska för- tresset för saklighet.
Den nya saklig- Detta eningar », vilka av anhängarna påstås va- heten har ju blivit ett slagord ra opolitiska.
E n hastig blick på den fordrar mer kunskap an egentlig fantasi förutnämnda tidningen Svea Rike som av sin upphovsman.
är organ för Gymnrörelsen och de foster- Ett typiskt exempel har vi i debutanten ländska organisationerna övertygar en Gösta Blombergs Det stora korthuset om motsatsen.
Det är emellertid ej som faktiskt är en ren affärsroman med Reformer och framtidsmål.
Det gäller också att taga upp kampen på allvar.
Hur skall då detta ske?
Ett litet förslag i a l l blygsamhet!
För det första: Historieundervisningens fullständi- ga omgestaltning i mera human anda, så att man ej längre om historia kan säga som Olle Holmberg: » Att läsa historia ä r detsamma som att läsa förbrytarhisto- ria, » För det andra: Landstormsrörelsen kan få sig ett par dödsstötar, om man förbju- der idrottslovens användande till vapen- övningar, om gratisresorna på tågen upp- höra, och om statsunderstödet indrages (vilket den nye finansministern redan föreslagit).
För det tredje: För att få någon mot- vikt till de nazistiska föreningarna böra för att radikala föreningar bildas, som effektivisera kampen böra sammansluta sig i ett förbund med gemensamt tidnings- organ.
Gustav Klackenberg.
en än Vilhelm Mobergs A, p. Rosell bankdi- rektör har samma sfär till bakgrund men viii dessutom ta en ytterligare vidgad psykologisk blick bakom kulisserna i den lilla småstad, där den Visserligen inte obe- gåvade men ganska intetsägande Rosell ä r högsta hönset i korgen.
Rosell ä r för övrigt av författaren inte särskilt gyn- nad, det verkar mer slump att huvudvik- ten kommer att läggas på transaktionen till Rosells räddning.
Redaktören Valfrid Sterner med sin tröstlösa kamp för ett dagligt jaktbyte av hundra rader till tid- ningen och Rosells omgivning i staden under Sveriges nya storhetstid 1931 har omhuldats med e j mindre kärlek.
Här är Moberg mera till sin fördel än i beskriv- ningen av Rosells ekonomiska situationer, vilka ha svårt att verka övertygande.
Man Sätter mer värde på den humoristiska glimten i Ögonvrån, säkerheten i Stilen, rörligheten i kompositionen och den friska inlevelsen i miljö och personager.
Johan Falck.
nog hade Stockholmarna denna gång träffat en tidpunkt då även ganska många långväga landsortsbor inom förbundet be- funno sig i Stockholm och man såg både Nyköping, Julita Borås och Blekinge re- presenteras bland den för övrigt till ett fyrtiotal uppgående skaran.
Kvällens talare var fröken Ebba Hol- gersson, som skildrade en märklig kvin- nogestalt mycket aktuell fast hon lev- de på 1300-talet, Det var den heliga Catarina av Siena, den lilla färgaredot- tern, vilken som femtonårig nunna börja- de sin aktiva insats i dåtidens politiska liv och som vid sin död vid trettiotre Ars ålder hade en uppseendeväckande gär- ning bakom sig som inedlerska och i viss mån offentligt samvete.
Efter det med djupt intresse åhörda föredraget vidtog samkväm.
c.
Förslag Stormakten.
Replik från till ett nytt dammod.
I regel sakna inte k v i n n o r n a anpass- tetsdamen, ningsförmåga Och herrarna anse ridderlig- framställs så snart det gäller mo- heten fordra att sammna fråga dets föreskrifter, sak samma om dessa ä r o lämpliga eller olämpliga för årstid, klimatiska förhållanden, individernas ål- der och hälsotillstånd, etc. Vill man nd- ledes driva igenom något nytt, så måste det inte ske på förnuftets utan på modets väg.
Och det nya jag skulle vilja lancera ä r a t t ur sällskapslivet och konversatio- nen såsom något gammalmodigt och miss- klädsamt bortgallra den kvinnliga våp- jargongen.
F ö r en eller par generationer sedan ansågs det höra oskiljaktligt samman med sann kvinnlighet a t t våpa och sjåpa sig över rädsla, kuslighet och ryslighet.
Den tidens män fordrade det såsom bakgrund för ett klädsamt framhävande av deras egen överlägsenhet.
Våperiet hade ock- så en viss stil över sig tillsammans med en i tvångspansar insnörd kvinnotyp, tun- g a, släpande kjolar med » styvnad » i, som hindrade fria rörelser samt ett konstrikt upptornat hår som riskerade att decoif- feras vid minsta oförsiktighet.
Nu har ju klädedräkten för länge sedan anpas- sats för sport och frihet och självförsörj- ning; och den yngsta generationens kvin- nor ha s a g t ifrån (eller åtminstone menat i sitt undermedvetna) till sina manliga kamrater: » vill ni fortfarande imponera med överlägsenhet, så v a r så god och an- sträng e r själva att bli duktiga, vi tänka inte längre våpa oss för den skull ».
Kan- ske kommer även våpjargongen att auto- måste bortfalla, när den nuvarande äldre och medelålders generationen dött u t; men skall man nödvändigt behöva vänta till dess?
Lika säkert som att två engelsmän s ä g a » how do you do » när de råkas, lika säkert ä r a t t två svenskor, vilka hunnit över den första ungdomen s ä g a när ni inte rädd f ö r det eller det? » Det gäller alla sam- hällsklasser från skurgumman till socie- ansett det som en plikt a t t söka dirigera en folkopinion ner till konferensen som påtryckning på deltagarna, som sökt t a upp varje vettigt förslag och göra d e t till ett folkkrav vad skola vi säga?
Somliga j a nu ligger vårt hopp sex fot under jorden, och därmed ä r tra- gedien över.
Men egentligen ä r ett sådant tal i sina verkningar inte mycket bättre än den fega och grymma utväg som Baldwin valde: a t t skjuta allt ansvaret över på ungdomen men ändå fortfara a t t regera världen Kerstin Hed.
E t t vördsamt tack till fröken Elisabeth Tamm för svaret till undertecknad i n: r 1 av denna tidn., s a m t en aktningsfull bön om ursäkt om orden i mitt genmäle förefallit sårande Därjämte skulle jag vilja säga att svaret på intet vis över- tygat mig om hållbarheten av det, a- stående, som jag protesterade mot, näm- ligen att jordbrukarna ä r o en särskilt väl till damer Ett exempel ur högen: sedan ett par årtionden ha ju de villastäder som vuxit upp omkring Stockholm mer och mer bc- folkats, och sedan !änge ä r det inte nå- got nytt a t t man passar sitt tåg och far skyddad kategori av människor utan för- hem efter samkväm eller bjudningar Låt måga att hjälpa sig själva och med stör- oss förutsätta att en villastadsbo besöker re brist på social ansvarskänsla än andra sådana i genomsnitt yvå gånger i veckan.
j u s t nu; inte heller om den sociala nyt- Vid varje avskedstagande måste personen tan av en dylik offentlig dom över en hel folkklass, så mycket mindre, som den ifall hon ä r ett femininum låt OSS Japan försöker kopiera s ä g a i genomsnitt fyra gånger höra upp- knappast kan tankas som en varning från repas » ar ni inte rädd a t t fara hem » till Europa i krig och di- en erfaren politiker och jordägare till Djursholm, Storängen, Lidingön.
Äppel- dem det vederbör, då ytterst f ä jordbru- viken eller var det nu må vara.
Detta kare torde nås av Tidevarvet.
gör om aret 416 upprcpanden av samma Baldwin kunde nar han ändå höll på Det har endast övertygat m i g Om en fras till samma person, samt på 10 år med att bekänna sitt kotteris inkompetens, 4,160 gånger Kommer därtill att hon ha tagit med Nationernas Förbunds ne- sanning, som j a g förut ej trott på näm- måste under vintermånaderna i okt.-I derlag inför den kinesisk-japanska krisen.
Iigen att det är ett oöverstigligt svalg m a j vid alla tider på dygnet och vid snart Han visste inte dess sista fas, nämligen mellan storjordägarna och Oss småbön- sagt alla möten med bekanta i staden för- att Japan efter även a t t ha det tagit egentliga Manschuriet K i n a, der ur jorden som verkligen med eget måste arbete, ta vår minst utkomst lika följas av den lika oundgängliga frasen nu attackerar » är det inte kusligt att ho utanför sta- men han kunde nästan förtuse något så- hårt Som någon statare, och med sammna den ».
Antar man även här i genomsnitt dant, eftersom Folkförbundsförsamlingar- levnadsstandard mellan överklass och fyra gånger vid varje Stockholmsbesök na och Rådet under över ett år icke kom- för upplåtet utrymme två gånger i veckan (beräknat i under- mit någon vart med Japan.
I själva ver- Kerstin Hed.
kant för en person med kvantitativt nor- ket ä r Japans uppförande i Genève och i mal umgängeskrets) så gör det på en vin- Kina, hyckleri på ena stället, brutalitet Red.
vill till detta endast ännu en tersäsong 224 gånger och sammanlagt på det andra, en europeisk kopia, liksom med den nyssnämnda frasen 640 gånger dess arme, kanske lite illa gjord, men den gång påpeka, som mångfaldiga gån- om året eller 6,400 g å n g e r på 10 år.
De visar hur japanska regeringen har upp- ger förr att de påtalade k. skydds- båda frasernas innehåll och mening for- fattat sina förebilder.
Med Lyttonrap- åtgärderna till Jordbruket inte kunna mulerat i andra ord skulle lyda: » Är ni porten till N. F. hade några skarpa vita hjälpa jordbruket utan endast tillfäl- så otillräknelig a t t ni av fri vilja bosätter mäns hjärnor presenterat en utväg att liga ägare till jorden och att den e r på en plats där ni e j vågar gå ut och lösa problemet om Manschuriet genom ef- lommer bara de största godsägarna Denna u p p f a t t n i n g har aV tergifter från både Japan och Kina, till tillgodo in i e r t hus? » Måste inte detta tusenfaldiga upprepan- allas fördel, men Japan visste a t t dess fröken Tamm vid upprepade tillfäl- de av samma ofelbart återkommande fra- förebilder, d e västerländska imperierna, len framhållits på ledarplats i Tide- s e r på längden fresta mer på nerverna aldrig g j o r t så när det gällt tvist mellan varvet Av fru Heds yttrande fram- än om det i verkligheten skulle ligga ban- en välrustad och en desorganiserad makt går att hon antingen följt me ' ' och reflekterade därför ej, Även om man detta arbete f ö r jordfrågan, eller diter på lur utmed vägkanterna?
Ifall det funnes någon rimlig propor- tar i betraktande a t t det ohyggligt över- missuppfattat dess synpunkter som tion mellan denna specifikt svenska våp- befolkade Japan måste bringas till despe- vi icke anse stå i något motsatsför- jargong och säkerhetsförhållandena i lan- ration av kinesisk bojkott av de japanska hållande till f r u Heds det, då vore Sverige Europas mest ocivi- industrier på vilka befolkningen lever, så liserade rövarland, och vi skulle vara för- kan man nog bestämt säga att den nu- satta tillbaka i medeltiden, då ingen gick varande politiken att med trupper och säker till liv och lem, som e j tog sin till- brandbomber erövra plats och marknad Radiokurs flykt innanför klostrens murar.
Ä r det åt sitt befolkningsöverskott maste föra till i mellanfolkligt samarbete.
verkligen så illa dtält då skulle det be- ruin, och a t t lord Lyttons förslag var en hövas en handlingskraftig revolution av chance som det v a r dumt a t t avvisa.
rån den påpassliga och intresserade Men sådan ä r militarismen i Asien som förhållandena men absolut inte bli de ha vi blivit ombedda a t t bättre av att man låter det motivet gå i Europa.
påpeka d e radioföreläsningar i mellan igen i en refräng som » Couéas » i säll- folkligt samarbete som taga sin början Förvillade finansexperter.
skapslivet.
måndagen den 16 jan.
kl. 6,45 för a t t När en älskvärd värdinna (och för all Även vid de ekonomiska mellanhavan- därefter fortsätta v a r j e tisdag kl. 7,30. del värd också för den delen) med ljuvt dens mellan Tyskland å ena sidan och (Röster i Radio n:r 2.)
Lämpligt tillfälle vördsamt och snälla ögon anser sig vid gäs- de skadeståndskrävande länderna å andra a t t bilda lyssnargrupper med diskussio- ternas avskedstagande obligatoriskt till sidan eller dessa länder och deras ford- ner och ev. efterföljande studiecirklar.
villastadsborna böra tillägga » är n i inte ringsägare, Amerika, ha de nationalistiska Informationsbyrån för fredsfrågor i rädd a t t gå hem från ert tåg ni kunde och militaristiska synpunkterna g j o r t en Stockholm inbjuder a t t åhöra radioföre- ju möta någon », så avslöjas ju bakom oerhörd skada.
De ha förblindat gamla läsningarna å byråns lokaler, Lilla Nyga- den välvilliga masken en misantrop som vana affärsmän och finansexperter för de tan 4.
P r i s 10 öre pr kväll.
Ring 11 38 09 vill vädra förbrytare i varje trafikant på grundläggande ekonomiska fakta och dri- allmän farväg.
» Det mena vi ingenting vit dem att söka det omöjliga, nämligen kriget i Fjärran Östen Allt det där veta med », svara vederbörande, om man gör fordra kontantbetalning av skadestånd vi.
Men vad vi inte veta, och vad som dem uppmärksamma därpå » det ä r bara och skulder, Tyskland är äntligen fri sin kan bli överraskningar i Ar lir den illa ett talesätt. » Detta innebär ju ett erkän- skadeståndsbörda men först sedan kra- hanterade människans reaktioner mot allt- nande att våperiet lir en meningslös mo- vet drivits i n absurdum och världshandeln för olidliga lidanden Människan svarar på dejargong; men den ä r en föråldrad så- desorganiserats, uppgörelsen mellan den hehandling h o n får omedvetet utan dan.
en skräpande kvarleva från den tid Amerika och dess gäldenärer ä r ännu icke ord eller också medvetet eller då den hörde till det » evigt, kvinnliga, klar och fast Amerikas hetsiga produk- vetet i ord och handling.
Men hon sva- och såsom sådan bör den utbytas mot ett tionsökning ihop med dess tull- och skuld- r a r dock alltid, och när det system under kliidsamniare, tidsenligare och intelligen- politik fört det till ett elände mitt i över- vilket hon lagts i lydnad, förlorar all tare mod, mera förenligt med god smak.
flödet som är värre än Europas, så har mänsklighet och all kontakt med män- Låt det gå in i det allmänna kvinno- det änu inte beslutat sig för en kursför- niskan liksom all hänsyn för henne, d å medvetandet a t t sjåpighet ä r en under- ändring, brister det.
Kanske de 35 miljonerna ar- klassegenskap, som ej låter förena sig med betslösa i världen bli människans verk- bildning och kultur Rädslan står kon- Den verkliga stormakten.
tyg.
Man vet inte, man bidar a t t hennes sekvent i omvänt förhållande till kultur vad komma vi att få se och uppleva stund må komma.
N ä r vi tala om stor- och utveckling, och de som äro mest hem- u n d e r nästa år?
En världsekonomisk kon- makterna mena vi i allmånhet Baldwin fallna däråt äro v i l d a r och småbarn ju ferens i London, avrustningskonferensens och hans kolleger i Europa, i Amerika, lägre vare sig människoraser eller indivi- andra a k t i Genève, Förbundsrådets och Ryssland, Japan.
D e t ä r en felheteckning.
der stå desto mer g å de omkring perma- bekym- Den verkliga stormakten är människan.
den nya nittonmannakommitténs nent skräckslagna.
» Det ä r nerver », för- rade och svaga behandling av det nya Elin Wägner svara s i g somliga.
Visst inte, » nerver » t a s i g inte den uttrycksformen bland kul- tiverade individer eller folk, och för res- ten är det ofta de okinsligaste minniskor med nerver som segelgarn, vilka vbpa s i g värst.
Låt » nerverna » bli en privat- sak mellan läkare och patient, och låt det nya dam-modet dekretera a t t det ä r lika opassande att basuna ut sin våpighet som om det vore fråga om kleptomani eller pyromani eller andra psykiska defekter.
Innan kvinnorna g ö r a anspråk på fullt människovärde, så avskaffa först våp jargongen.
T.
K-n.
plomati underklass ' " " Från halvmed-!
