# ID: svediakorp-per3623
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1933
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,083
# sentences: 295
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Även är medborgare.
en gift kvinna Resebrevkort fran Italien.
Av Dr Gerv Historiens tyngdpunkt.
D IJordbruket i tvångstroja, Eller är den inte farlig?
Gör det Stalin ingenting om den tyske avtalet läste man i tidningarna en kom- kommunisten som flyr från hål till häl munikb från ryska regeringen, som med undan sina förföljare eller försmäktar i verkligt innerliga och hiärtliga tonfall en källare mister tron på Tredje inter- Kjellberg.
Barnets energi Och sko ' - arbetet.
Av M ä r t a Bergquist.
* agen innan meddelandet om för- Iängningen av svensk-tyska malm- meddelade nyheten att Tyskland och Ryssland förlängt sitt handelsavtal.
Den- na officiella vänskap meiian Hitlers och Stalins regeringar verkar förvirrande, även i var förvirrade tid.
Det tal har ju nätt och jämnt förklingat i vilket Hit- ler förklarade att det är bättre att vara fånge i ett tyskt.tukthus än arbetare i Sovjetryssland.
Gång på gäng upprepar diktatorn sin krigsförklaring mot marxis- men, den lära på vilken det nya Ryssland byggts upp.
Han har brutit igenom och rullat upp arbetarfronten i Tyskland och förföljer de flyende utan pardon.
Han skymfar Moskvainternationalens bibel, dess lärofader och angriper den direkt i dess tyska medlemmar, Man tycker att det hade från Tysk- lands och Rysslands håll borde funnits vissa svårigheter för ett gott samarbete, men det var tydligtvis fel, Vad slår bro över dessa motsatser och beveker nationalsocialismens och bolsje- vismens ledare till denna farliga vänskap?
Friin rikslagsläktaren.
Av Elsa S v a r t e n g r e n.
V a $ har hänt?
p nationalen?
Gör det heller Hitler ingen-1 ting, om nigra tusental ur de miljoner som prisa honom såsom räddare undan ' bolsjevismen, börja undra över konse- kvensen och visheten i hans handlande?
Eller ha de förlorat förmågan att undra, så att det inte ens är nodvändi @ att slänga till dem en förklaring?
Men vi som ännu ha lov att reflektera, ha svårt att släppa detta som liknar ett stort förräderi av ledarna var mot sina massor.
Det ä r de stora uppgivelsernas tid: kyrkorna, kvinnorna, arbetarna er- bjuda lika mycket motstånd mot den upp- flammande tyska nationalismen som det torra gräset mot en präriebrand.
Men D e t finns ingen majoritet inom riks- dagen, som På allvar vågar hjälpa jordbruket - därom ha vi upprepade gånger erinrat, Inte heller finns det,, Agon majoritet av jordbrukare, som vilja se fragan i stort och önska en verk- dan har det fortsatt med statliga under- stödda föreningar för smör och mjölk med åtföljande mjölkskatt.
Man uttrye- ker sin förtjusning över de stora belopp l i g Iösning av svärigheterna, Var och mjölkskatten inbringat, Ar det bevisat en tänker på sig och hoppas, det skall gå i hans tid.
Därför har den nu ra- da,,de förvirringen uppstatt, Under det att den ena efter den andra av jordbru- karna lika fullt milste gä från gård och grund, tror man att det allmänna hjäl- per jordbruket, Men vad är det, som i verkliglieten sker?
Högern och bonde- förbundet Ra i n för en stödaktion, vii- ken socialdemokraterna använda till att socialisera modernäringe,,, Men jord- bruket Iämpar sig ej för partipolitikens spel, det bör i stället sketas efter prak- tiskt och ekonomiskt sunt förnuft, Detta ha vi alltför länge saknat.
D~ frisin- riade började med inmalningstvang.
Se-, att jordbruket haft motsvarande nytta av alla dessa postanvisningar, som gä av och an och hela den organisation, som jordbruket jämte andra härför måste betala.
Det är både orättvist och opraktiskt.
Och nu hotar det att gä samrna väg med övriga lantbrukspro- dukter, Spannmålsreglering genom en förening!
Och kanske en slakteriför- ening, Jordbruket trives ej i,tvångströ- ja, Många äro missnöjda, men ingen säger ifran, Resultatet är, att staten be- talar och jordbrukarna betala för att jordbruket skall gå under.
RINCIPVoTERINGEN INOM VÄL- FÄRDSUTSKoTTET har - icke komrnit ' Utskottet har delat upp sig På delegationer med var sitt specialområde att behandla Och kamrarnas a ' betso1d- n i n g har lagts O m s S A att mimta möjliga tid skall tas från utskottet i des ' viktiga arbete.
Två förslag till principbeslut föreligga tills dato, nämligen dels hr Sam detta besynnerliga vänskapsfürhållande E.
T. Larssons8 framställt a de borgerliga ut- mellan Tyskland och Ryssland som prin- Skotts ' edamöternaS vägnar Och gående ut cipiellt stä sl Iiårt mot varandra har sitt pä att det nuvarande ' ystemet med Offent- särskilda intresse.
Man anar däri inte liga arbeten utan avtalsenliga löner skall bara intressegemenskap men också en Dek social demokraternas^ bibehållas ' hemlig sympati.
so !n fö1jer regeringen.
Medan avg ' ran- De ekonomiska intressena äro givna.
det skjutes UPP har regeringen inlett un- (Forts å sid.
4.)
derhandlingar med partierna, men om dem vet man officiellt ännu ingenting.
Det är 1933 ars stora politiska uppgö- relse som håller på att arbeta sig fram, aturiigvis maatte man vente det.
Regeringen fuigte naturligvis opmerk- pressgissningar och diskussioner äro liv- Tysklands udvikling har hele tiden somt hele denne udvikling.
D a den ser, liga och det ekonomiska läget - i stort sett oförändrat.
peget henimod det.
Nyt vrevl om gren- hvor aivorligt den former sig, griber man til gennemfgrelse a f uniformsforbudef, TOCKHOLMS SJUKHUSDIREKTION K ~ J sen.
HAR B E S L U T A T T I L L S T Y R K A för- 1 Sgnderjylland er der ualmindelig ud- geldende U l k personer over 1 4 aar, med också att bättre förstå denna massa, som inneberg har blivit nazi.
slaget till upprättandet av en byrä för merket jordbund for .bevegelsen, na- mindre det er i kommunens eller statens Det är ledsamt att behöva konsta- hestår av Pinnebergar.
sexuell upplysning som utarbetats a v tera, jet, men v j måste trots allt försöka pinneberg är en srnåborgare, en .klei- zistiske saavel som andre.
(Kommunis- tjeneste de b m e r disse.
(Samtidig ud- förste stadsläkaren Rietz och sjukhusdi- att första honom.
ner Angestellter,, rian är en skötsam teme har f. eks.
i de senere aar opnaaet videdes Politistyrken med 100 mand.)
Det er natUrkViS et.
f V g f e / i g f ind- rektör F r a n d n och om allt går väl kom- Pin,,ebeIg är ingen verklig mänska, och flitig u n g man, som inte begär bättre et forholdsmZ2ssigt meget betydeligt an- mer byrån att kunna starta tidigast den han är huvudpersonen i en roman.
Men än att f å arbeta och leva i fred med värl- tal tilhzngere.)
v i har set de sgnder- greb i den personlige frihesin, vilket de 1 juli i Ar.
Efter meddelandena i pres- han har blivit leVande för alla, som Iäst den, Men samhället har ingen plats för jydske bgnderne v e r e nogen af de f@rste konservative da heller ikke har undladt sen a t t döma tycks förslaget vara ur hans historia.
honom.
Det finns si,,, ånga sk8tsamma tii at rejse sig mod kreditorerne, mod a t bemzrke.
Politisk e r der ingen tvivl om at det många synpunkter tilIfredsställande och Boken &gt; &gt; ~ l M~~~ ~ i - ~ was ~ ~ nun?, och flitiga unga män, och arbetet räcker tvangsauktionerne.
Kort sagt, vi ved, at det iettere Ram- generer naziSterne mest.
D e havde haft vi hälsa den visserligen svåruppnidda av Hans Fallada utkorn för ett Ar seda,, inte till för dem alla.
H~~,,, ister den men dock åstadkomna lösningen av frå- och rönte det för tyska förhållanden säll- ena platsen efter den andra, och till sist mer der end noget andet sted her i lan- raad til flotte uniformer, med blanke gan med glädje.
synta ödet att,,, ottagas med tacksamhet står han där arbetslös utan hopp om att det.
Naar hertil kommer naboskabet til knapper Og fine kaskette ', Og alt hvad N ANNAN GLADJANDE N Y H E T är i alla läger, Varken kommunister eller någonsin f å nägot nytt, När boken bör- Tyskland, og dettes udvikling, kan det der ellers h m til, naar man ikke ad for- att Karolinska Institutet meddelats nationalsocialister kunde undgil att gripas jar, Iiar han en synnerligen enkel, men ikke undre, at der sker noget i Sgnder- nuftens vej kan hverve s i g partif~ller.
Men naturligvis e r ogsaa kommunister- t i l l s t h d att vid arets doktorspromotion av det mänskligt sanna i berättelsen.
för hans små anspråk i alla fall tillräck- jYlland.
Men kvad ser vi du ske?
- Vi ser dan- ne forbitrede over loven, da det for dem bland fem svenskar och atta utlänningar Visserligen anmärkte de pi, att Fallada Iig levnadsstandard -,, är den siutar, promovera doktor Karoiina Widerström inte klart bekände sig till deras respektive bor han i en kolonistuga utanför Berlin neise af store naziungdomskorps, der de- er a f overordentlig betydning, a t demon- tiii medicine hedersdoktor.
Ett oomtvist- världsåskådningar - ty bada ansagO de ocl, får av staten precis Si mycket pen- monstrerer gennem gaderne i uniformer, strere for a t vise antallet a f tilhzngere.
ligt rättvist och glädjande val.
Endelig generer det forskellige ung- honom för sin man, Fallada tillhör sä- gar, att han och hans familj inte direkt med hitlerheil og armgymnastik.
E N S E N A S T E D E T A L I E N i det kert inte något parti, H~~ är helt enkelt svälter ihjäl, I början av boken känner V i hgrer tyskerne udtale sig haanende domsorganisationer Paa ganske w l i t i s k tyska sorgespelet är brännandet på mänska, och i BKleiner Marin - was han sig som en borgare med snygg krage om disse danske nazister, og ser dannel- grund, saasom spejdere, D ' DF ' er 0.
1. bä1 av misshagliga böcker frän Bebel, nu,, ?2 skildrar han två vardagsmänskors och halsduk - i sista kapitlet siiter han sen af nazikorps, med den opgave at men naturligvis ma ' man tage alle med.
Marx och Engels till Thomas och Hein- tillvaro, deras Iidande och deras enkla med en desperat gest av sig dessa bor- flytte grensen.
- Ikke med det samme v ' ad ' det ikke er, det kan det blive ' rich Mann, Stefan Zweig och Wasser- lycka mitt i Iidandet, På ett vis, som kom- gerlighetens emblem, som för länge se- maaske, men det indgaar som program- saaledes ogsaa her; for ' ' spejferne ikke i dag er partipolitiske, kan man aldrig mann, alla andra att fortiga.
Om något mer var och en av o s ~ att känna igen dan blivit till ett tomt sken.
D å han krag- Punkt.
v i ser de gamle kendinger Pepperkorn vide, hvorledes det vi ' gaa i fremtiden.
är detta ett påtagligt steg in i en barba- något av sitt eget öde däri, Pinneberg lös, ch ruggig Star och hänger utanför e ' d dette skridt: unifwmsforbudet, har risk tidsålder.
är inte bara en leVande gestalt han är ett bodfönster, fullt av saker, som han og hans folk optrzde endnu engang, med V I S S H E T E N INOM N E D R U S T - också en typ, det finns tusen sinom tusen aldrig mer kan köpa sig, uppmanas h a n (deres tanker om et samiet Slesvig-Hol- vor regering virkelig Vist en vis k a r a b NINGSKONFERENSEN häller i Pin,,ebergaI i Tyskland.
Han är en man ovänligt av en polis att gå vidare - han stein, men, saa ser vi sgnderjyderne sam- terstyrke Og fasthed, der er dejlig veIg * sig.
Tyskland kan inte utan vidare anta ur massan - denna massa, som ofta kan lyder inte genast och blir brutalt knuffad les tii daad.
Massemgderne i Aabenraa rende i disse tiderl hm ' man el ' erS km den engelska pianen om att de europeiska förefalla som ett månghövdat vilddjur, in i en sidogata.
Förtvivlad och halvt og Haderslev, preget a f nationalisme.
plejer at se noget saadant anvendt i de- makternas armeer skola göras enhetliga men som j,, ändå består av en summa bed (jvad driver han i timtal genom staden.
ikke den ' sejrsberuste, der plejer a t OP- ' potens haand.
Et sp@rgsmaal i denne forbindelsel der Han är en utstett, en paria - samhäl- trrede ved afstemningsfesterne, men en och de övriga stormakterna kunna ingen- mer eller mindre anständiga och oförarg- tlng g ö r a förrän Tyskland bestämt sig liga individer, Fallada,, isar oss en av let ger honom inget arbete och föraktar virkelig alvorlig felelse af, at det nu ' ptog Os studente ' meget, var spfirgs- dessa genomsnittsindivider och far oss honom samtidigt für denna arbetslöshets maaske igen er farligt for vor sydgrense.
maalet Om, hvorledes det vilde gaa de i denna sak.
(Forts. å sid. 2).
3,000 mennesker tii mgdet i Haderslev OOSEVELT FoRTSÄTTER SfNA att halla av honom - och därigenom (Forts, a sid, 4.)
vedtager a t anmode regeringen Om en UNDERHANDLINGAR inför ekono- » gransevagt ».
- Naa, naturligvis har T !LL .. E.DERT .. F~RFo.GA.N.DE Läckert och hälsosamt miska världskonferensen i tur och ord- Lis Tersleff: JansErik Holm: Pinneberg har blivit nazi k- S Danmarks graense mot syd.
N E D - 0 - R .... ning med Italiens och Tysklands repre- sentanter - sedan England och Frank- rike fått tala - och har åter uttalat sig för tullfred, men ifraga om skuldfrågan finns ännu ingen enighet.
- d är smörgAabrödet U p L A N D s K u B BEN I i h y g i e n i s k förpackning h o s E d e r h a d a n d e.
Undvik efferapningar I Begär u f f r y c k l i g e n U p 1 a n d s k u b b e nf forsvarsstemningen altid v e r e t st@rre i Sgnderjylland end andre steder.
Men der er ingen tvivl om, a t mange, under ind- tryk a f situationens aivor, stemte med for denne resolution, samtidig med at de ellers v a r afrustningsvenner.
..... bL~-~~UND F-oTo C.
%t, ~.
E. BBRGWALL FREYOATAN 7-9 Tel. 323902
Från riksdags= Resebrevkort läktaren.
från Italien.
N H film Italien ges för närvarande en Camicia Nera, Svartskjortor- na, som är avsedd att glorifiera det uppgift i det fascistiska samhället.
Det var icke herr Hitlers Kinder, Küche und Kirche utan snarare Kinder, Küche und fascistiska samhället.
Filmen har till- kommit på initiativ av regeringen och det glunkas om, att i l Duce själv haft sitt nådiga finger med i regien.
Den ger en framställning av Italiens ekonomiska och kulturella utveckling från tiden strax före krigsutbrottet ända fram till våra dagar.
M a n får följa en fattig arbe- tarfamiljs livsöden frän en eländig ir &amp; Krieg.
Sista scenen föreställde nämli- gen ett kompani fascistklädda unga da- mer, övande sig i bågskjutning.
Jag såg filmen i Meran, där den f. Ö. gick mycket kort tid, trots det, att den visades för skoibarn och militärer till nedsatta priser.
Det gjorde inom pa- rentes ett obehagligt intryck att höra skolbarnens jubel varje gång högst den- s k i a g m riktigt m a r e bra n s n ä k r ecklesiastikministern a m f l ä c k barack samma i familjs de Pontinska inflyttning träsken i ett fint fram fun- till samme Snapshotsen visade sig från på duken.
kvinnans framtid ar hr Nerman av Första kammaren " nekades tillfälle att till ecklesiastik- ministern f å framställa en interpellation beträffande ecklesiastikministerns intresse för de kulturpersonligheter, som gcnom den n y a regimen i Tyskland berövats möjligheter att fortsätta sin kulturgär- Ä v e n en gift kvinna ar .. medborgare, te man kanske i sanningens namn moderera i lördags besvarade interpellationen.
Så G i f t kvinnas r ä t t till förvärvsarbe- mycket folk har jag inte sett i riksdagen har länge varit hotad.
U n d e r en sedan remissdebatten, nästan alla statsrå-.
den voro närvarande, och kammarens f ö l j d av år motionerades om in- samtliga med ledamöter sutto hakan snällt och på sågo sina skränkning därav, men lyckligtvis platser handen under utan framgång.
Därmed var f r å g a n tankfulla ut.
Minst femtio av Första dock e j avlivad.
Kommunala myn- kammarens ledamöter klädde väggarna digheter har gjort sig skyldiga till och läktarna Voro fullsatta.
Hr Engbergs svar hade följande lydel- ett dylikt skamligt förfarande, likaså h a r det förekommit på sista tiden inom privata fackorganisationer, detta m e d d e manliga kamraternas samtycke.
Vid årets riksdag h a r saken åter En motion i andra kammaren om a t t - via en utred- ning - f r å n t a g a kvinnorna d e r a s blivit aktuell, se den mån interpellanten efterlyser det personliga intresse.
jag för min del hyser för det spörsmål, som i interpellationen beröres, behöver jas endast hänvisa till min demokratiska åskådning När inter- pellanten undrar huruvida möjlighet finns att till den allmänmänskliga kulturens skydd och gagn bereda utländska kultur- personligheter, som blivit politiska flyk- medborgerliga rättigheter h a r vis- tingar, tillfälle att fullfölja sin livsgärning serligen fallit.
Syftet har inlindats och kammarens beslut går ut På en utredning om underlättande a v fri- villig a v g å n g för g i f t a kvinnor ur statstjänst - varefter saken går till f ö r s t a kammarens avgörande.
Detta är en fråga som gäller kvin- norna a v alla klasser och alla par- ar I kishus på platsen för den utdikade sumpmarken.
Även om ryktet talar sanning, att det i likhet med förhållandet i Sovjetryss- land endast är fasaden i Italien, som är putsad, så är filmen åtminstone bitvis nog så bestickande.
Av filmen framgår med all önskvärd tydlighet, att Italien räknar med att an- nektera Dalmatien, som det hade hoppats f å vid fredsslutet i Versailles.
(På ned- resan genom Tyskland hörde jag en tysk nazist förklara, att tyska folket vore mycket fredsvänligt, men att den polska korridoren måste de ha.)
Så nu veta vi, vad vi ha att vänta.
Man serverades i Svartskjortorna även några scener, som illustrerade kvinnans vid svenska statsinstitutioner, så är det mig icke möjligt att härpå g e något all- mänt och definitivt svar.
I den mån svensk grundlag det medger och förutsättningar i övrigt är för handen, bör enligt min me- ning förekommande särskilda fall av den- nu art med välvilja prövas.
Uppenbart är dock att våra möjligheter under nuvaran- (Forts. fr. sid. 1).
de depressionstider att bereda utländska frivillige skyttekorps, herunder .akade- kulturpersonligheter förvärvstillfällen i misk skyttekorpsn.
I første omgang fik Sverige är starkt begränsade.
Hr Flyg tackade för svaret, och var de lov til som før at bære uniformer dog övertygad om att denna deklaration från nu kun naar de var i funktion.
Vi vilde lära vara klippta i de filmer, som Visas i Rom.
Säkerligen kan denna film icke rullas utanför Italiens gränser, åtminstone icke i obeskuret skick.
Vid åskådandet av Camicia Nera kän- de man en fläkt av den reaktionens vind, som nu sveper fram över världen.
Och nian frågar sig, om det icke vore möj- ligt, att den skulle kunna hejdas av en enig vänsterfront.
Inför den hotande reaktionismen borde väl allt partipoli- tiskt käbbel f å vila.
Säkerligen skulle mycket i den vägen kunna vinnas genom att de som makten hava ' visade sig litet mera lyhörda för sina väljares krav.
Rom i april 1933.
Gerda Kjellberg.
Danmarks grænse * mærksomhed er henvendt paa de sønder- jydske forhold, samt a t man vii tage un- tier och i första rummet samhället.
der overvejelse at oprette et grænsekorps, De skäl som tala f ö r denna d e gifta der dog kun skal være en udvidelse af kvinnornas oförytterliga rätt har mångfaldiga gånger upprepats och den svenska regeringen skulle hälsas med altsaa slipe for at se deres forhadte uni- de allerede forfundne grænsegendarmer.
tillfredsställelse både inom och utom lan- former inde paa universitetet.
Naturligvis er det forstaaeligt, a t be- skola u p p r e p a s till d e s s d e gjort Sig det i de kretsar där man förstår att ve- Men n ' ligger der forslag om, at de folkningen blir urolig og ønsker beskyt- gällande.
Männen m e d flera välav- tenskaplig forskning och kulturella strä- ikke maa Opbevare uniform Og vaaben telse.
Men, som det saa rigtigt pointe- lönade uppdrag på en gång, de gifta vanden ej kan inrangeras under någon kvinnorna som familjeförsörjare, alla politisk regim av inskränkt klassvälde och hjemme, men saa snart de har været paa redes i Tidevarvets sidste leder: vi kan medborgares Och skattebetalares rätt H r Vougt höll därefter ett längre an- øvelse skal aflevere dem i depot.
- Dette naturligvis ikke hamle o p med Tyskland d e t ä r fakta, som vi å r förande, vari han redogjorde för de Sista staar foran sin umiddelbare gennemfø- alligevel.
till arbete I et interview med forsvarsmi- Eet er, a t man ønsker beskyttelse i til- efter å r upprepa.
Nu gäller d e t å t e r offentliga meddelandena från Tyskland, relse Vi vilja icke h a n å g o n där från och med den 10 maj det icke f a r nisteren o g korpslederne udtalte disse fælde af uroligheder noget ganske handling.
utredning om d e lysningspresenter finnas några otyska böcker, utan alla så- sidste, a t dette vilde man ikke finde sig andet er a t begynde a t opstilie tropper staten drömmer om att uppvakta dana från såväl offentliga bibliotek som i, saa vilde man hellere opgive øvelserne.
dernede.
privata boksamlingar skola hämtas av Dette k a n dog ogsaa siges at være et Resultatet af en saadan fremgangsform m e d f ö r att beveka kvinnorna att studenter och offentligen brännas.
Kunna slutligen sluta upp m e d a t t arbeta!
vi icke hjälpa landsflyktiga vetenskaps- ganske lykkeligt resultat, idet man i be- vilde utvivlsomt blive det for Danmark På initiativ av ett flertal kvinnoorga- män, höra åtminstone kunskapstörstande tragtning af, i hvor høj grad disse korps lidet gunstige, at tyskerne følte trang til nisationer representerande skilda studenter f å studera vid våra universitet.
er gennemsyret af nazisme, ikke kan være a t gøre gengæld.
Saa kunde begge lan- stånd Och yrken manas svenska kvin- Hr Hallen höll sedan ett anförande, som i ret stor tvivl om, hvem disse vaaben vil- de blive ved at øge deres korps en vis nor till en samfälld opinionsyttring.
gav hr Wallén (b.-f.) anledning yttra: de rettes imod, om det en dag brød løs, tid, indtil - det bryder løs Debatten har till fullo visat hur befogad Altsaa endnu en klog regeringshand- Man ser derfor endnu engang a t re- Må alla sovande och f ö r sina likar min reservation var.
Vi ha icke blott fått geringen har gennemført noget klogt o g likgiltiga äntligen vakna.
M å alla oss till livs en högmässa, utan också hört Iing!
som myndiga medborgare.
en utläggning i rasfrågan, som knappast Samtidig ankommer imidlertid den s å fornuftigt: Afslag a f oprustningsforsla- tillhör interpellationen ' Här har berörts derjydske deputation, og fremfører sit get men i stedet sikring i tilfælde a f M å huvudstadens exempel följas frågor som icke angå oss, men väl en över hela landet.
Men nu först och nation, med vilken vi ha all anledning krav om grænseværn, ovenikøbet med uroligheder, grænsekorps i stedet for främst gäller d e t a t t slå v a k t kring fortsätta det vänskapliga förhållandet till vedlæggelse a f en plan, gaaende ud paa grænseværn.
vår e n d a representant i f ö r s t a kam- ekonomisk och kulturell nytta.
et grænseværn til 3 mill.
kr.
Da vor hær- Militært set kan vi ikke klare os Iænge J a han sa verkligen kulturell nytta.
ordning i forvejen er paa c: 24 mill., en overfor en ev. tysk invasion, men vi kan maren med en enig kvinnoopinion.
ret anseelig post.
Tänk att man kan.
Just nu.
gennem fornuftige foranstaltninger prøve.
Lindskog Dette blir imidlertid afslaaet, dog saa- at hindre gemytternes ophidselse!
Lis Tørsleff.
rörelser i andra länder, som vi sakna för- ledes, at man forsikrer at regeringens op- utsättningar att bedöma, måste man ju säga att det var ganska naturligt att hr Kilbom begärde ordet och påminde her- rarna om att de inte voro konsekventa, när man nu var rädd för att lägga sig i andra staters inre förhållanden.
Ryss.
lands inre förhållanden har högern alltid ansett sig ha rätt att kritisera.
Hr Flyg var emellertid nöjd med eckle- siastikministerns svar, och ansåg att in.
terpellationens syfte uppnåtts: det a t vara e n signal till de människor, on 7 vilka den talar, att de, i det ögonblick dik.
0 taturen vrider ur deras hlnder möjlighe- ten att fortsatta sitt för mänskligheten gagneliga verk, ej är isolerade och ut stötta, utan att det finns länder och folk som vill ge dem möjlighet till fortsat gärning.
Elsa Svartengren.
- - søn- När hr I nya
Märta Bergquist: Barnets energi och skolarbetet.
Några erfarenheter från bottenskolans 3 - 6 klass.
t t barn har ett rikt mått a v energi barnen de agerande och lever sig in i ar lätt att konstatera.
D e t framgår handlingen, medan lätaren blir åskadaren a v deras lekar och av deras s a t t a t t g e och lyssnaren, på samma gång som han A ta ut det mesta möjliga.
Under arbetsövningarna f å r lararen erfara, a t t alla barnen i klassen släpper till sin energi, så a t t tanken p å disciplinen kan lämnas åsido Annorlunda forhåller det sig med lararens muntliga fram- stallning.
Hur dramatisk och målande han an försöker göra den, så blir den i lang- den f o r krävande for bar- nen, i det den fordrar a v dem ett intensivt och oav- brutet lyssnande Barnen g e r s n a r t tillkanna att gränsen f o r deras förmåga a v upp- marksamhet överskridits.
Of- arbetsövningar, ej åtfoljes spraklara och går av läxor med på att under lekens a, på vilka kun- satslösningen Av framgå hur hjälp varje barn har lådan n r I, läraren 3 stycken lådor n r 2, ur vilka utdelas till brickor ett ord på varje bricka barnen med Uppgift att hemma ordna dem efter ordklass i sin låda Förhöret På skolrummet skötes sedan av barnen summa for hela klassen Forhoret sko- tes helt av barnen själva De försagda barnen som i vanliga fall inte självmant skulle g e ett svar, äro glada som de andra, ty de behöver inte nu bli svaret skyldiga Lärarens uppgift blir att sköta proto- kollet och för övrigt helst inte säga ett ord, ty barnen behärskar området Efter en sådan övning blir den muntliga repe- titionen livlig, tack vare ett mera allmänt själva under pantlek, i det att barnen ger varandra uppmaningar sådana som säg, säg dina a d v e r b.
.
, dina pronomen säg dina prepositioner, allt under lä- En felaktigt placerad rarens kontroll bricka, som upptäckes under spelets gång, lämnas som pant till lararen Forhoret avslutas, när varje barn fått ge ett svar och en uppmaning Panterna löses ge- nom att resp ägare placerar ordet I en sats och bestämmer dess ordklass Här- igenom blir pantlösningen såväl en öv- ning i ordklassbestamning som satsbild- deltagande från barnens sida än som el- jest vore fallet Ett skriftligt prov efter en dylik övning ger belägg för att bar- nen utvunnit det mesta möjliga av de föregående övningarna Både läraren Och barnen skördar vinst a \ en undervisning som bygger På bar- nets vilja till arbete Disciplinfrågan blir lost och Iäxorna med åtföljande förhör ersatta med övningar hemma Och sum- mariska muntliga ev, skriftliga förhör i skolan Läraren blir omgiven av glada Orden i ordklasspelen ar så valda, att de vasentliga kapitlen i språkläran a r representerade, såsom alla deklinationer- na substantiv av olika slag, alla konju- gationerna, verb a v olika slag, adjektiv svagt och starkt komparerade, detta med tanke på att barnen vid fortsatta studier a v grammatiken Iätt skall kunna finna exempel ur ordklasspelen Med ett dylikt hjälpmedel dar barnen dagligen sinsemellan byter brickor (27 stycken) och förhör sker en gång i vec- kan f å r alla barnen I klassen det kun- skapsmått som kursplanen kräver, in- hämtat på kortare tid an timplanen förut- sätter.
Vad lararen inte förmår med allt sitt arbete, det åstadkommer barnen sjal- va genom a t t energiskt öva sig fram till kunskap.
Vid repetition a v kurserna i historia geografi och andra ämnen, använder dertecknad sig a v hjälpmedel som byg- ger på samma princip som föregående spel.
Dessa hjälpmedel utgöres av kort med frågor och svar försedda med bilder eller tecken, som anger kortens samhö- righet Efter genomgången kurs, exempelvis i historia erhåller varje barn motsvarande spel a t t syssla med hemma p å angiven tid uppvisas resultatet i skoIan d å var och en får visa sin skicklighet i att svara på frågorna under ordnad lek med reg- ler om vinst- och förlustpoäng, som efter spelets slut hopraknas till en gemensam Tidevarvet ber froken Bergquist berät- t a hur hon fått idén till det system, som framlagts I ovanstående artikel Det jag kommer med är ingenting nytt, svarar froken Bergquist En folk- skoleinspektor i Goteborg, d r J. Ambro- Ambrosius - avgick 1912 vill jag minnas - gav det rådet till lärarna.
fordra inte a v barnen mer an en tankekombination i sander Detta har jag omsatt i hand- Iing, såsom framgår a v artikeln, och nått fram till minneskunskap.
Nu står jag dar, man alltid står, när ett mål är nått J a g tycker inte det: a ' eftersträvansvärt.
Därmed vill jag inte ha s a g t a t t icke enkel tankekombination bor användas i undervisningen p å botten- skolestadiet, men minneskunskapen som mål forbleknar vid sidan om de andra faktorer, som följer med metoden, såsom arbetslusten, arbetsglädjen, den klara be- greppsbildningen, och till Sist den ekono- miska vinst som ligger I sparad tid inom skolan.
Barnen arbetar hemma med större intensitet an vad som v a r fallet, då laxlasningsmetoden användes.
Men själva anser de forhållandet vara det motsatta, beroende på att övningen a v den enkla tankekombinationen inte tröt- tar dem Och fullstandig frihet räder, så a t t deras arbete ar helt lustbetonat Det tar som barnen uttrycker det i n g e n tid alls&gt;&gt;, vilket icke hindrar, att de samti- digt kan berätta, att d e spelade histo- riespelet en hel timme I går e f t e r m i d d a g t a tillgriper då lararen i syf- t e a t t åter samla barnens uppmarksamhet sådana me- Ordklass-spelet f del som en knackning i bor- d e t eller en uppmaning till att höra p å förhör är det under sådana förhållanden Om man vill bygga undervisningen P å möjligt för barnen att i minnet bevara barnets vilja till arbete måste med nöd- Och vid anfordran återge den Inlevda vandighet lararens muntliga framställning kunskapens Det torde stå klart att detta f å en begransad anvandning.
Den måste vore att fordra för mycket.
Kräver man delvis ersättas med något som tar bar- en mera omfattande minneskunskap av nets energi i anspråk och for fram till barnen,måste man förhjälpa dem till att minnet bevara Vissa fasta punkter ur kunskap: såsom barnets egen dramatiska i skådespelet.
Här blir kunskapsmaterialet, så att de med hjälp framställning av dessa kan hämta upp ur minnet hän- delser Och förhållanden, ägnade att ge dem en bild av ett större sammanhang som d e kan återge.
Det ar konstaterat a t t barn h a r en ofantlig lust for övning Ingen kan bättre an barnet självt g e anvisning På vad det känner lust a t t ö v a F o r att göra denna deras lust fruktbärande för skolarbetet har undertecknad använt Sig a v hjälpme- del, som uppdelar lärobokens huvudinne- håll i enkla tankekombinationer, så a t t barnen på egen hand kan syssla med dem utan att alltför snart tröttna.
För a t t de med begärlighet skall gripa efter dem, har de fått spelets form.
Med sådana hjälpmedel kan övningen förläggas till hemmet, men resultatet b o r p å utsatt tid uppvisas p å skolrummet i tavlan mellan kamraterna, vilket verkar stimulerande och kommer barnen a t t lättare a n eljest overvinna eventuella svårigheter.
D e t ena hjälpmedlet, Ordklasspelet n:r 1 och 2, galler undervisningen i svensk - iii un- barn med självtillit *
Historiens tyngdpunkt.
Ungdomsmöte Pinneberg har blivit nazi.
omkring sociala (Forts fr. sid I skull.
Först dn han sent på natten kom- partierna har gett s å många vackra iöf- (Ports.
fr. sid.
1.)
mer hem till kolonistugan, finner han tröst ten, som de inte kunnat hålla.
Och det Militära?
Ja, man blir alltid misstänk- i sin hustrus kärlek.
Hon föraktar ho- har varit så mycket hråk och slagsmål sam när två stormakter meddela, a t t d e nom inte.
När allting annat sviker, har angående politiken.
Nej, Pinneberg har gjort en överenskommelse i fredens in- de ändå varaiidra.
Bokens sista ord kan helst velat vara i fred och slippa befatta tresse.
Gemensamma fiender?
Utan tvi- nästan förefalla som en flykt från pro- sig med politik.
hlemen.
Men så är de inte menade.
För- Men nu vel.
Gemensamma karaktärsdrag?
Låt fattaren ger inte någon patenterad lös- Plötsligt har det hänt någonting i Tysk- oss s e efter. '
ning, därför att han själv inte kan skönja land, Vardagens hopplösa munotoni har Kommunismen är en mycket större någon, och i synnerhet därför att Pinne- avbrutits, De flesta mänskor har med tänkt och klarare definierad teori än Hit- berg och hans gelikar inte nått ens gripits som av ett festrus.
H~~ skulle fram till någon sådan.
I slutet står det Pinneberg kunna undgå att smittas där- lers evangelium.
Tredje Internationalens stora frågetecknet: Kleiner Mann av?
Pinneberg, alla Pinnebergar har på fest- religion omspänner hela jorden, neger- was nun?
Solidariteten, sammanhållnin- så Iång tid inte fått uppleva och kinesproletären är den ryske arbeta- gen mänskorna emellan ä r grundbetin- glädje, Pinneberg har inte deitagit i rens broder lika mycket som Sillén eller gelsen men hur " skal1 man bygga vi- några massmöten, han var heller inte med mera.
Där tolereras proletärt högmod dare?
En förändring måste ske.
Men i Potsdam vid riksdagsöppnandet, sånt hur?
har han inte råd till, men någon av gran- men icke rashögmod, endast borgarklas- Vad Pinneberg upplevat, har tusen sinom narna i kolonin har säkert en radioappa- tusen upplevat, Liksom Pinneberg har rat, och med lurarna fiir öronen har Pin- sen är utestängd ur gemenskapen.
När Hitler lyfter ett enda folk upp till de arbetat och strävat och fyllt sin dag- neberg hört de extatiska talen, de,, smatt- en undantagsställning, gör en enda ras liga plikt och ändå blivit oharmhär- rande musiken och massornas jubelskrin, till guds folk så är detta fijrlegad natio- tigt vräkta på skrothögen, som överflii- En n y t i d har brutit i n!
Pinneberg tror diga maskindelar.
De har arbetat utan det, Han grips av den a l l m ä n n a hänfö- nalism vilken vi försökt befria OSS ur, glä,jje, i ständig ångest för avskedandet.
Isoleringen mänskornn emella; som Kristus bland annat sökte befria ju- De har liksom Pinneberg varit rädda för upphört, Alla är hrcider det darna från, fortsättande profeternas verk.
att sätta barn in i denna vanskliga värld f i n n s inga herrar och sIavar mera, bara Men med alla dessa påtagliga olikhe- och ändå känt g l ä d p å t det levande lilla tyskar Hitler säger det j u, Folket har barn de hållit i sina armar.
De har haft blivit en enhet, och alla skall hjälpa var- ter finns här gemensamma drag som kom- samma små fröjder och samma stora be- andra.
Snart skall det finnas arbete fijr ma fram i det sätt varpå de båda lärornas kymmer som han De har varit hjälp- var och en.
Än så Iänge bor ju Pinne- ledare främja sina motsatta läror och lösa inför chefers hårdhet och smidigare berg kvar i sin kolonistuga, och hans un- syften, Folken skola lyda blint helst kamraters intrigspel.
De har inte kunnat derstbd har inte höjts men det är bara utan att tänka, allt motstånd skall slås värja sig i en tid, som utdömer de svaga, för en mycket kort tid.
De har längtat efter ett liv i lugn och ar- Båda parter bete men deras Iängtan har inte h l i - Pinneberg är åter h o p p W utan att ner med oblidkeligt väld.
Det na- ha Samma fasta tro på väldet, fast de vit tillfredsställd.
De har stått inför en riktigt kunna forklara varför.
undersö- mur och inte vetat, hur de skall fortsätta.
tionalsocialistiska programmet mobilisera denna makt för skilda mål, ker han inte vidare han fiirstlr sig nu?
Det är kanske detta som förenar dem Vad Jag.
kan inte tro att Fallada, med sin ju inte på politik.
Han är en fredlig och och som drar den tredje stora diktatu- varma medkänsla fiir de små och fiir- godsint man och skulle inte vilja glira ren i Europa, Italien, till samma grupp, tryckta i världen, har anammat det hit- ett djur illa.
D r övergrepp som sker är medan kärnan i den andra gruppen bil- lerska våldsevangeliet.
beklagliga, och han skulle för allt i värl- Men jag är övertygad om a t t Pinne- den man inte har vilja till en vara viss med grad Om vant dem.
vid ' d a s a v de demokratiska västmakterna.
berg h1ivit nazi.
Medan man förut talat om de mätta och Pinneberg har hitintills inte varit poli- att höra talas om blodiga slagsmål de d e hungriga makterna, de som vilja hålla tiskt intresserad.
Det är knappt han gått sista åren, ens nerver har b l i v i t avtrub- p å den bestående maktbalansen och d e och lagt sin sedel i valurnan, De olika bade.
Och många av de rykten, som viskas man och man emellan, är förstås som v i j a förändra den, talar man nu om inte sanna, Pinneberg märker för sin del h å maktgrupperingar: för frihet, mot fri- nu synes oss så väsentlig som skillnaden ingenting av terrorn, honom ont, eller hans grannar har ingen Aktio- het.
någon relsen sig gjort något Där är också för våra ögon en påtag- lig skillnad mellan England och Tysk- land, den manifesterades, som vi minnas h a r 6 h ä a g e n vid debatten i engelska par- lamentet om judeförföljelserna i Tysk- land.
Den manifesteras också var gång Hitler ' trummar ihop hundrahisentals åhörare far att högtala i dem de nord- europeiska stammarnas överlägsenhet, det behöver England inte g ö r a, t y det grun- dade för länge sen ett världsvälde som vilar - på denna teori.
Tyskland tror bara på ordning och disciplin, Som ä r dess ord för våld.
Eng- land tror på frihet ibland och för somliga men icke alltid och f ö r alla.
Skall defina skillnad mellan våra stor- makter, mellm de mätta och de hungriga, de demokratiska och de diktatoriska, som mellan svart och vitt, alltid komma att nen mot judarna är kanske grym i många fall men man kan j u ändå inte neka göra det?
Historien utplånar skillnader och Om- till att det är något galet med att män- skor av en främmande ras skall fb leva i värderar handlingar.
Den skall glömma egna b a r n svälter.
Austen Chamberlains anklagelsetal mot Tyskland, men den skall icke glömma a t t England vid samma tid satt och passade utanför dörren till det fängelse, där det gömt en i de skrikande händelsernas tu- mult nästan glömd » liten brun underlig m a n » Passade, för att det icke vågade låta honom dö i fängelset, men heller icke vågade släppa ut honom, så länge han ännu hade kraft a t t viska ett ord till sitt förtryckta folk.
Historiens tyngdpunkt är måhända inte alls Berlin, G~~~~~ eller Washington utan den plats där han fastar hos någon av de kastlösa, de fattiga, de ofria.
lyx, medan judarna landets talisterna, den judiska konfektionsfir- man, där Pinneberg hade plats sist, fick han sparken, därför att en illvillig kam- rat ljugit för chefen och sagt, att Pinne- så gement blev de utnyttjade som hos Mendel &amp; c:o, Nej, judarna tycker Pin- berg var anstäl da nazi.Ock ingenstans neberg inte om.
Att kommunisterna blivit åtklämda, var nog riktigt.
De hade ju t ä n t eld på riks- dagshuset och tänkt använda kvinnor och barn som gisslan vid sin tillämnade revo- lution.
Dessutom har de alltid hara ta- lat om att arbetarna skall ha det bra och inte brytt sig något vidare om de an- ställda.
De var ett klassparti, Men Hit- och internationella frågor.
På Viggbyholmsskolan hålles den 23 j u n i - 2 juli ett ungdomsmöte omkring sociala ket all intresserad och internationella ungdom frågor, i åldern till 17 vil- - 24 å r inbjudes.
Mötet vill bereda stude- rande ungdom och arbetarungdom till- fälle till några dagars kamratlig samvaro och fritt tankeutbyte rörande gemensam- ma problem.
Mötets ledare blir rektor Per Sundberg, Viggbyholmsskolan.
Föredrag komma att hållas över föl- jande ämnen: Sociala problem i modern skönlitteratur (docent Victor Svanberg), Vad man fror7,fycker och tänker i svenska folkrörelser (lektor Emilia Fogelklou), Arbetsmarknadens struktur (amanuens Alf Johansson), Ungdomsarbetslösheten (amanuens Adolf Wallentheim eller för- bundssekreterare Joel Ljungquist), Bild- L F i n k ' s v ä P r och hildnink ' sm * J (adjunkt Carl Cederblad), Nationernas förbund och arbetet f ö r freden (kapten J.
Brun- skog), Den enskilde och kriget (med.
lic. Stig Holm), Kampen mellan raserna (teol. d:r Herman.
Neander), Demokrafins pro- K blem (rektor Honmine Hermelin), Svenskt c. kynne och den svenska arbetartarrörelsen (redaktör Rickard Lindström), Arbetarrö- relsen och den intellektuella (fil.
kand.
Karl Nilsson), Kristendomen ' och sam- hällslivet (teol. d:r Natanael Beskow), Den nya sexualmoralen (professor Josua Tillgren ev.), Naturvetenskap och livs- N åskådning (fil.
d:r G~~~~~ Beskow ev.).
Prospekt med alla närmare upplysnin- och baden g a r kan rekvireras från Viggbyholmssko- l a n, Viggbyholm, ler vill hjälpa hela folket, Diktatur?
Gärna för Pinneberg, bara han får det bättre.
Vad har han haft för glädje av arbete, demokratin?
den har Den inte har ens inte gett gett honom honom litet musik.
Den har framför allt inte gett honom något att fr0 på Han ä r glad just nu.
Och så är det j u också vår i luften, det är ljuvligt efter den långa vin- tern, som man frusit sig igenom utan a t t ha pengar till bränsle.
(En revolution i, mars är så mycket fördelaktigare än en i Lämmchen min hustru ' november!)
Murkel, min lilla son, nu skall det i alla fall ljusna Hur det blir, när en hy vinter stundar o c h Pinnebergarna fortfarande varken har arbete, hröd e ' ler bränsle, det är en tilljubla de alla sin Führer, hela denna jätteskara a v snälla, flitiga, utarmade småborgare.
D e ä r inte med om de våldsdåd, som begås i Görings Tyskland och väcker en världs avsky, de flesta a v dem har inte ens en aning om dem.
De gr samma snälla, oförargliga mänskor som förr och ingalunda plötsligt förvandlade till en hord barbarer.
Om man sätter s i g in i vilket ohyggligt tryck som vilat över de tyska Pinneber- garna alla dessa år, så kanske man också kan förstå den naiva hänförelse som nu gripit dem.
Jan-Erik Holm.
annan Men fråga just nu siklära N
