# ID: svediakorp-per3622
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1933
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,273
# sentences: 356
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Den e Danmarks moraliska position.
Museum - världsstad.
världskon ferensen.
Av Anna T. Nilsson.
De kvinnliga arbetarnas framtid.
ekonomiska För att bli av med den invecklade och världskonferensen har blivit aktuellt i och med det slutliga fastställandet av e n viss dag för konferensens öppnande - som bekant den 12 juni i London, I sina huvuddrag innehåller program- besvärande reglering som på olika om- råden tillkommit i avsikt att skydda de nationella intressena väntar man nu av Londonkonferensen ett verkligt freds- fördrag.
Om detta försök skulle miss- met behandling av penning- och kredit- politik, valutasvårigheter, prisnivån och kapitalrörelserna samt frågor om pro- duktion och handelsutbyte med särskild hänsyn till tullpolitik samt olika slags förhud och andra hinder för den inter- nationella handeln.
I det förslag till dagordning, som av- givits av Nationernas förbunds expert- kommitté framhålles hur världsförråden av jordbruksprodukter och andra råva- ror växa, medan den industriella pro- duktionen nedgått i vissa industrier ända till 10 % av deras kapacitet, och hur arbetslösheten under dessa abnorma förhållanden omfattar åtminstone 30 miljoner människor, familjer och andra beroende icke medräknade.
Expertkom- mittens programutkast går ut på eko- nomisk avrustning, d. v. s. en avspän- ning av de onaturligt skärpta penning- ' och handelspolitiska åtgärder, som nu lyckas, säger expertkommittén, skulle det inte framstå som följden av någon P Natt ö v e r Tyskland.
Av J o - H.
* Sex år.
Av H e r b e r t L i n d b e r g.
Försvarshuvudtiteln i riksdagen.
Av Elsa S v a r t e n g r e n.
I Vad har hänt?
HAR FIRATS - allt efter råd och lägenhet och världs- åskådning - i hela Europa.
I Sverige gav statsministern ut den gamla parollen Land skall med lag byggas och talade strängt mot bolsjevismens och fascismens i det socialdemokratiska smittohärdar; FÖRSTA MAJ F o c h diktatur - f ö r d e m o k r a t i o c h f r i h e t.
Demokratiens försvar dominerar uttalan- dena i tidningarnas pressklippsavdelnin- gar.
I Tyskland firades den nya regimens första maj såsom det Nationella arbetets dag med kolossala människomassor sam- lade kring Hitler.
Rikskanslerns utlägg- ning av det nationella återuppbyggandets program innehar mindre ekonomiska än psykologiska punkter: Vårt främsta mål är kamp för det nya politiska tänkesät- tet och den nya politiska tron.
Vi be- trakta det som vår uppgift att befria fol- ket från det mindervärdighetskomplex, som på konstlat sett inympats i detsam- ma, sade han.
I Wien förbjöd regeringen med vapen- makt den socialdemokratiska demonstra- tionen att marschera in i stadens centrum.
I Köpenhamn demonstrerades för första gången på åtta år - inför det svarta världsläget.
Och i Moskwa uppvisade arhetarklas- sen sina » stärkta försvarskrafter » - väI- diga kolonner av beväpnade arbetare.
ET Y P P A R SIG SVÅRIGHETER för riksdagens välfärdsutskott att lösa sin nätta uppgift - hela krispro- grammets anpassning efter alla partiers krav - och Örebro-Kuriren har fram- kastat tanken på en urtima riksdag till hösten, f ö r att vinna andrum, medan frå- gan om ett politiskt regimskifte, regerin- gens fall på sin arbetslöshetspolitik, åter diskuteras.
Men lösenordet i den politiska diskussionen heter nu varken uppskov el- ler regeringskris, utan anpassning.
Efter vem?
Man emotser utskottets arbetsresul- tat fortfarande med spänd förväntan.
TYSKLANDS EXEMPEL börjar följas i Sverige, Nationella Ungdomsför- bundet bildar kampgrupper av särskilt utvalda, offensivt besjälade medlemmar, som ha till uppgift att i stålgrå uniforms- skjortor med uppbjudande av sina yttersta krafter bekämpa » marxismen ».
Det blin- da efterhärmandet av den tyska taktiken utan några av dess faktiska förutsättnin- g a r verkar inte mycket begåvat.
pressa det internationella samarhetet.
För D oundviklig naturlag utan vara att till- skriva bristande vilja och intelligens hos människorna.
Sedan detta program lades fram har j u Washingtonsamtalen mellan Roose- velt och MacDonald utformat sina punk- ter som, ehuru ännu mycket allmänt hållna, i någon mån konkretiserat den blivande diskussionen.
I den sista a v dessa punkter heter det att det är slut- ligen nödvändigt att undvika ett upp- repande av de katastrofala misstagen i det förflutna.
Alltså, en n y handelspolitik, gemen- samma penningpolitiska aktioner, en mo- derering av det nät av restriktioner som hämmar handeln.
Världen hoppas mycket av den stun- dande konferensen.
Det är som om man i dess faktiskt beslutna sammankal- lande såge en ljusning.
samtal, han haft med några finska parti- maktställning.
Det kan helt enkelt endast kamrater.
Finnarna hade gjort jämförel- bli tal om ständig kamp för tillfällig makt.
ser mellan den finska och svenska social- Och för detta förhållande kan nog egent- demokratiens ställning och inte dolt sin ligen varken den ena samhällsgruppen avund över de svenska kamraternas stora eller den andra göras direkt ansvarig.
möjlighet, att verka i de demokratiska idé- Ginge det emellertid för sig, att åstad- ernas tjänst.
Härvid hade en av dem komma en lagstiftning, som riktade sig emellertid yttrat något, vars innebörd inte mot den enskilde samhällsmedlem-.
vi ha makt.
- Slutklämmen på yttrandet litisk trygghet och få den kraft som nu var ett varnande: Men även vi hade en ödes i maktstriderna frigjord för andra gång makt.
ändamål.
SITTA kommit, där man demonstrerar lika mycket för att stärka sig mot världs- makter inom och utom en själv som mot frammarsch och lyckosamma utveckling, i en samfälld kör maningen, att inte låta arbetet stanna vid en parad och en tradition, utan att gjuta ständigt nya och levande krafter i orden och gärnin- garna.
Detta måste också vara lösens- ordet för den demokrati.
som är värd att kämpa för och som vi trots alla ne- derlag inte ha förlorat lusten att expe- rimentera med.
En ny samling, en ny målsättning varje dag och på varje post f ö r varje enskild människa.
Men med vägen ständigt öppen mot det kollektiva medvetandets kraftkällor och en sam- fälld uppmarsch för den hägrande nya tid, som ständigt formas under våra händer.
konkreta politiska motståndare.
Och den situationen är säkerligen inte lät- tare a t t klara än den var, när de första demonstrationerna en gång för ett halvt århundrade sedan satte det borgerliga samhällets förakt, förfäran och övermod i rörelse.
Tvärtom.
Striden måste ju växa med de vunna målen.
1933 års förstamajdemonstration i Stockholm var till det yttre mycket väl- organiserad, fredlig och hovsam.
Den hade oklanderliga musikkårer.
Efter varje grupp av fanor gick ett led arbe- tarsamariter i nya gula mössor, beredda att erbjuda sina tjänster.
Den ståtliga n socialdemokratisk journalist skild- ma tillrätta därmed än att genom en poli- rade nån gång i fjol eller förfjol ett tisk kamp eller kupp försätta sig själva i mycket med tummarna i ärmhålen och samhällsförhållanden, så skulle det kunna gottar er i glansen av tanken: Vi ha makt, bli möjligt, att för varaktig tid skapa po- svarskänsla, offervilja - om vi skola gripas a v den hotande kulturnedgången i diktaturens inbördesstrider eller smäl- ta samman ansträngningarna för en rättfärdig framtid i en stor och sam- fälld insats.
I de olika partiorganens rapporter över måndagens förlopp ljuder, efter konstaterandet av det egna partiets bara E föreföll - mig åtminstone - vara så men - som vår nuvarande på grund av mycket som: men går ni månne inte väl strafflagstiftningen ju gör - utan mot var, som sedan inte släppte en på hela kvällen.
När landets lagliga regering går främst i samhällsoppositionens man- starka tåg, till kamp för en bättre tid, då är det inte längre fråga om de under- trycktas nyväckta och kampglada attack mot i synden sovande samhällsförtryc- kare.
DA - om inte förr - måste självrannsakans allvarliga stund ha EMELLAN vid nationalsocialismens landvinningar, Andre Stahlhelmsledaren Düsterberg har avskedats sedan förste le- daren Seldte och flera med honom över- gått till nationalsocialismen.
En tyskna- tionell tidning har förbjudits för kritik mot de nationalsocialistiska ministrarna.
Den tyska fackföreningsrörelsen har upplösts, alla dess lokaler besättas och ledarna föras bort - men så har Hitler dig.
Den italienska metoden tycks passa bra.
HAR FASTSTÄLLTS för den ekonomiska världskonferensen.
Den tolfte juni skall den öppnas av Eng- lands konung i London.
DATUM den uppvisningen av arbetartidningar, som var ett nytt inslag i demonstrationstå- get, gav ett starkt intryck av att det var en i det bestående samhället väl inar- betad och orienterad klass, som firade sin mönstringsdag.
De på allehanda so- ciala detaljer ingående Vi kräva verkade i stort sett föga omstörtande och det var en påfallande tystnad över de täta leden.
Men under de två timmar som det tog, innan de sista kommunisterna marsche- rat förbi och socialdemokrater, syndi- kalister, anarkister, k- och s-kommu- nister intagit sina respektive kullar på Gärdet för att lyssna till sina ledares förkunnelse, hann man bli genomträngd av ödesstämningen.
På er människor, som marschera för frihet, rättvisa, ar- hete och bröd beror den gryende fram- tiden, på e r stirrande, skämtande, små- skrattande eller gripna åskådare - på er handlingskraft, er målmedvetenhet, an- T FÅ for et var en mångfald av händelser och mänskliga livsyttringar som uppfyllde Valborgsmässoafton och förs- ta maj - en segrande vårs alla under- överraskningar och trollkonster människor och växter och djur, en värmande sol, tusen sköna vårkänslor och festligt firade traditioner.
Men da- gens kärna låg i alla fall innesluten i förstamajdemonstrationerna, där den re- kordartade tillslutningen av både delta- gare och åskådare riktigt lade i dagen, vilka levande problem som just nu ha mänskligheten i sitt våld.
När man omedelbart efter det första standaret med Vi vilja stödja regerin- gens arbetslöshetspolitik och den första imponerande musikkåren i socialdemo- kraternas led, fick s e de hemmavarande av regeringens ledamöter i sina snygga demonstrationskläder helt allvarligt vandra ut mot Gärdet, blev man första gången slagen av det uppgörelsens all- D D E TYSKNATIONELLA rogrammet Casan.
I år kan m a n i Tyskland uttala samma Alldeles omöjligt att åstadkomma en Varningsord.
Och turen kommer väl så sådan lagstiftning kan det inte vara.
Fat- småningom också till andra länders makt- tigdomen, lagbrotten, sjukdomarna - de ägande att för sin del konstatera: även fysiska såväl som de psykiska - är säk- ra utslagsgivare för samhälleliga missför- makt.
Det är säkert också riktigt, att uppslut- hållanden.
Och om vid konstaterandet av ningen kring diktaturerna bottnar i den någon dess förekomst den kommun, det samhällsföreteelse, som den finske social- företag:, den kår eller krets, som vore att demokraten enligt sin svenske partikam- betrakta som närmast ansvarig för fallet, rat den gången antydde.
- Hade par- f i n g e sig tillställt ett påpekande med upp- tierna kämpat för något utöver makten, fordran till rättelse så skulle med all sä- vi h a d e en ' " ' att behärska varandra, skulle tillståndet i kerhet vår strävan att komma till rätta världen i denna stund inte ha varit det med samhällsproblemen, få en helt annan kaos det är.
Så kan man säga.
Och man karaktär än den nu har.
Medvetandet om möjligheten a t t kunna gör det också.
Men finns egentligen förutsättningen för att samhällslivet skall kunna bli till något utöver denna kamp om makten?
Samhällsgruppernas åskådningar och ådraga s i g ett sådant påtalande av Om- ständigheterna i samband med exempelvis något vansinnesfall eller självmord eller med anledning av någon medmänniskas åsiktsriktningar uppstår j u ur de sam- hällsförhållanden vari de olika grupperna leva.
Men lagen rymmer ingen möjlighet till en automatisk avveckling av ett för någon grupp olämpligt levnadsförhållan- förbrytelse, skulle omöjligen kunna verka annorlunda än skärpande på den sociala ansvarskänslan, och väckande av en sådan där den av någon anledning inte var till- finiiandes.
Dessutom skulle en sådan de.
Hur mycket samhället än demokrati- serats är lagens udd dock i alla fall riktad mot individen t i l l värn för någon maktägande.
lagstiftning föra med sig det goda, att lagbrytaren efter utståndet straff inte finge anledning känna sig som intoge han en särställning till samhällets övriga med- En maktägande grupp, vare sig den då behärskar en kommun eller en stat, kan under försöken att utifrån sin synpunkt uppordna samhällsangelägenheterna för andra skapa levnadsförhållanden snart sagt hur vidriga som helst.
Dessa andra lemmar.
Och bara det vore en god sak.
Att på partistridernas väg skapa den samhällstrygghet, som är huvudvillkoret för en utveckling mot högre kultur, går i varje fall inte.
Vi måste g e oss i kast med att söka andra vägar medan tid ha dock ingen annan möjlighet att kom- ännu är.
i besittning av ett stycke av det för- svarslösa Danmark utan att tyska att regeringen gå till krig behövde och ta att den alltså chikanen risken för en privatkupp vore stor för ett avrustat land.
Man kan naturligtvis tänka sig allting, även att privata band börja stjäla landstycken i gränsområdena och att en stat tar emot och behåller tjuvgods.
Men v i veta ju att det radikalaste danska av- rustningsförsiaget alltid förutsatt nödvändigheten av att polismässigt skydda gränsen just mot Iösa hopar, mot eventuella oroligheter, ehuru man egentligen inte tänkt sig att de skulle förekomnia i fredstid.
Det ä r bara krigsmessige opgaver, som man ansett orimliga för den danska neu- tralitetsvakten.
Och a t t det resone- manget är riktigt står nog oomkull- runkeligt fast, även i dessa tider, då allting vänds upp och ner.
Det ä r utan något tvivel så, att det ä r försvarsnihilisten Hörups förakta- de politiska arvtagare: radikale venstre och socialdemokraterna som räddat Danmarks position i denna stund.
Vad är den största faran för Dan- mark?
Jo, de tyska nazisterna inom dess egna g r ä n s e r!
Nå, tänk oss då hur det skulle varit om de r ä k n a t så och så många tusen fler än de n u ä r o!
Och det skulle de otvivelaktigt ha gjort om våra försvarsivrares m e d b r ö d e r i Danmark, den danska försvarshögern, f å t t sin vilja fram, n ä r gränsregleringen diskuterades.
Hela världen betraktade Tyskland Danmarks moraliska posit ion.
Från.
riksdagsläktaren.
O Onsdagen den 26 april behandlades i båda kamrarna Statsutskottets utlå- tande beträffande utgifterna under riks- statens fjärde huvudtitel, innefattande an- slagen till försvarsdepartementet.
Skytteanslaget var alltså under debatt igen.
K.
M:t hade föreslagit att det nuvarande anslaget, 280,275 kronor, skulle helt indragas, men statsutskottet hade föreslagit a t t den frivilliga skytte- rörelsen trots de dåliga tiderna, skulle f å 82,900 kronor, d. v. s. lika mycket som all övrig idrott tillsammans.
Det blev nästan en liten sensation i Första kam- maren, då till hr Generalkrigskommissa- rien W i d e l l, som talade för utskottets for- slag, slöt sig socialdemokraten Richard Lindström som höll ett längre tal, vari lian sökte bevisa att han, när han rostade for anslaget, i denna sak hade samma synpunkt som Branting och Thorson en gång haft.
Det ä r och kommer alltid att bli de svenska socialdemokraternas ömma punkt, dessa oklara deklarationer som d å och då dyka upp även från ledande röster inom partiet.
De svenska pacifisterna måste få en känsla av hemlöshet inom partiet, så snart diskussionen föres in un- der fjärde Iiiiviidtiteln.
Om det blir något anslag eller e j till trots allt, representerade det rätta freds- intresset.
Hr Törnkvists inlägg måste an- s e s som synnerligen svagt.
A t t han ta- lade med hög röst kan ju inte märkas i protokollen.
D e kommunistiska talarna hrr Kilbom, Andersson och Flyg röra s i g faktiskt säkrare i denna fråga.
Sedan de båda Sillénkommunisterna också kom- mit in i diskussionen flöt det hela fram på nattkröken så långt bort från utgångs- punkten att hr Lindman, som för den kväl- len åtminstone inte haft anledning prata bort sig fann sig föranlåten fråga: V e t Iierrarna vad herrarna diskuterar om?
Jo, om motionen iiiinimer 146.
Och beträffande den, hade utskottet hemställt att den icke till någon riksda- gens åtgärd måtte foranleda.
Andra kam- maren biföll utskottets förslag.
Annars måste man anse a t t motionen innehöll flera förnuftiga besparingsför- slag, bl.
a. att officerare på .övergångs- stat, som j u i d e flesta fall ha andra av- lönade poster, men ändå h a en inkomst från staten a v omkring 5,000 kronor skulle kunna f å sina löner reducerade med n å g r a procent till förmån f ö r statens arbetare med lägre inkomster.
I sammanhang där- med upplystes från kommunistiskt håll a t t arbetarna vid t. ex. gasmaskfabriken vid Åkers krutbruk tjäna 24 kronor i veckan, sedan skatten blivit avdragen.
Tänk själv!
Vidare frågade hr Andersson (k.)
vad det finns för anledning till att från truppförbandens förråd utlämna persed- Iar till landstormens ungdomsavdelningar.
Dessa fascistorganisationer kostar på grund av detta förfaringssätt staten år- ligen tusentals kronor.
Men som sagt, hr Törnkvist, som f ö r aftonen förde socialdemokraternas och ut- skottets talan v a r icke intresserad a v några besparingsåtgärder i den av hr An- föreslagna riktningen.
i de flesta av 4:de huvudtitelns övriga punkter bifölls också regeringens förslag utan debatt.
H r Flyg, som inte ännu fått sin per- sonliga uppfattning korrigerad i något ut- skott, framkastade en icke omotiverad förmodan a t t socialdemokraternas parti- vänner i Tyskland, om de nu hade ytt- randefrihet, skulle kunna lära sina par- tivänner i denna kammare åtskilligt om hur det går, när man är med om att be- vilja anslag till militärväsendet.
Det kan tyckas som om det vore en hopplös sak att ens försöka be- stämma valören och sammanhanget i vad som nu sker i världen.
Inte bara att det ä r för väldigt för oss.
Att vi inte ännu hunnit fatta vad det betyder att vi hädanefter måste införliva med vår tillvaro det faktum att vi egentligen ingenstans kommit på de sista tusen åren.
Men också därför att just nu allting kan Första kamma- sägas, omvärderas, påstås, och att och Andra kam- det inte finns någon slags gemen- och frågan går sam grund eller värderingsnorm, vil- ken man kan hålla sig till under me- heller icke säga ningsutbytet med oliktänkande.
att han blev styrkt i anden ifråga om Med denna reservation skulle vi i något allvarligare samarbete, av social- alla fall vilja göra ett försök att klara demokraten Törnkvist, som skulle bemöta upp en detalj i dessa de sista dagar- en kommunistisk motion, beträffande änd- rade avlöningsbestämmelser fur militära nas snabba och ödesdigra historia.
befattningshavare på övergångsstat.
Stats- Hastigt och lustigt har man här hos som slaget efter världskriget - ett utskottets utlåtande i anledning av den- oss velat slå fast, att den nazistiska stort och ödesdigert fel.
Endast na motion blev utgångspunkten för en dersson privatattacken mot Danmark möjlig- Danmarks försvarsnihilister, dessa långvarig och ibland ganska personlig de- gjorts genom den s. k. bristande för- som nu tillvitas bristande psykolo- hatt mellan de olika partiernas repre- gisk insikt, fattade risken av att dra sentanter, som alla sökte bevisa a t t han svarsviljan i detta land.
Det faktum att Danmark allvarligt varit betänkt alltför stor fördel av en besegrad på avrustning skulle övat en så makts tillfälliga vanmakt.
Kanske oemotståndlig lockelse på nazis vilda var det just för att de inte räknade mod, att dessa vågade sig på att bör- militärt som d e inte föllo som alla j a tala om a t t återställa sin gräns andra för frestelsen att övervärdera med Danmark sådan den var före betydelsen av ett militärt nederlag.
I Elsa Svartengren.
fredsfördraget eller kanske skjuta samma linje med denna klokhet Iåg upp den ännu litet högre.
Sens mo- naturligtvis den humana och kultive- - ralen blir den att Sverige måste öka rade uppfattningen a t t också en na- sitt försvar för att sätta sig i respekt tion måste handla så som rätt och re ä n kanske någon västerlänning.
Under mot eventuella fiender.
Man hoppas billigt är - som en individ med e n åttaårig verksamhet där kom han i be- också att Danmark skall h a förstått självaktning gör - även om tillfäl- röring med alla folkklasser, även de varningen och stärka sin gräns till ligheterna ge den en möjlighet att gå högsta och mest bildade.
Sina erfaren- skydd mot det oberäkneliga Tysk- utanför rättens och billighetens heter har han samlat i en bok som han kallar: » Indien inför Kristus », där han gräns.
land.
min socken har arbetslösheten e j va- s e r många intressanta bilder även frän Detta resonemang är falskt.
Tysk- Tack vare Danmarks politik vid andra områden än missionsfältet, rit aktuell förrän just nu, och vid ett land vägrar ju framför allt erkänna gränsflyttningen har Danmark nu: Så berättar lian att han en dag s a t t i tillfälle 1922.
Nittonhundratjugutvå satt en deputa- gränsen mot det väl rustade Polen f ö r det första en god politisk posi- parlamentet i Oudh och hörde på en de- som har Frankrike, Europas största tion, f ö r det andra en oangriplig mo- hatt om kvinnans politiska rösträtt.
Par- tion av arhetslosa på ett a v fullmäktiges lamentsbyggnaden ä r ett magnifikt pa- sammanträden och väntade på att deras militärmakt till bundsförvant.
Vi f å ralisk position, något som trots allt lats, som tillhorde den siste mohamme- s a k skulle behandlas.
Omsider framåt lov att vara något så när rättvisa mot icke är att förakta.
danske konungen av Oudh, ä g a r e till tre- kvällen blev ärendet behandlat, det v a r nazis, det är inte bara försvarslöshe- Och det är av detta vi borde ta hundrasextiofem hustrur och många pa- en förfrågan om socknen kunde s ä t t a attraherar dem.
Men om lärdom här i Sverige, om vi vore visa.
lats.
N ä r han blev kristen, skänkte han igång något arbete.
En a v fullmäktiges ten denna sin haremsbyggnad till parlamen- ledamöter talade i saken och sade: Polen icke skrämmer dem, Polen, tet.
På läktaren s a t t en grupp unga kvin- - Jag finner det helt enkelt oförskämt som nästan är explosionsfärdigt av nor från Isabella Thoburns ansedda läro- att socknen s k a besväras med dylikt.
rustningar, hur skulle då Danmark verk, från vilket flickorna kunna fortsätta Nu i veckan, elva å r efteråt, sitter åter med uppbjudande av alla sina resur- sina studier vid högskolor och universi- en deputation a v arbetslösa på ett a v tet.
Under debatten hänsyftade talarna fullmäktiges sammanträden och väntar på ser kunna hejda ett Tyskland om det gång på gång på deras närvaro och det besked i en liknande fråga.
vore beslutet att tvinga det a t t å t e r De arbetslösa nu ä r mest ungdom, tju- intresse de visade genom att följa en stor ge upp Sönderjylland?
politisk fråga på dess rätta forum.
BI.
a. go och tjugotvååringar.
Man har invänt att nazistiska ska- En fullmäktigeledamot reser s i g ånyo yttrade en talare: » Vi måste ge dem röst- ror skulle kunna obehindrat sätta sig rutt - se vilka det är som se ned p &amp; oss ».
som för elva år sen och s ä g e r - j a g Från läktaren i Oudhs parlament.
M missionär som känner Indien bätt- Oförskämt?
I som Hinduer och mohammedaner antogo en- hälligt lagförslaget.
Är det parlamentens eller kvinnornas fel a t t detta lagförslag icke blivit enhäl- ligt antaget i varje parlament, som haft att t a ställning till detsamma?
tycker det ä r oförskämt a t t besvära sock- så mycket utgifter.
Något vidare uttalande, f ö r eller emot, blev det ej.
Den unga deputationen gick hem igen.
nen med dylikt, socknen h a r
Sex år.
E n allmänt betrodd och aktad tjänste- man förskingrar stora summor a v skattemedel och känner sig lite kuslig.
Vilken d a g som helst kan hans transaktio- n e r upptäckas.
Han ä r glad åt livet och åt friheten och vill o g ä r n a krypa in i e t t dystert fängelse under åratal.
Han t a r sitt parti, rymmer landet och lyckas efter diverse både angenäma och oangenäma upplevelser krångla sig ner till Columbia.
Här känner han sig säker f ö r upptäckt o c h bereder sig på a t t tillbringa sina återstående d a g a r tämligen bekymmers- fritt.
Men rättvisan vakar och en vacker dag når honom lagens obarmhärtiga hand - han blir häktad och återförd till s i t t älskade fädernesland.
Detta ä r ingressen i förre landsfiskalen Erik Granlunds bok » Sex år ».
Som d e flesta andra h a r han förut f ö g a reflekte- r a t Över vad ordet fängelse innebär.
Han h a r häktat och införpassat massor av ho- var i sin dag, men först när han själv får dela deras öde f å r han upp ögonen för vad svensk straffverkställighet v i l l säga och f ö r den efterblivenhet som på detta o m r å d e vidlåder hela systemet - en massa onödig grymhet och orättfärdig- het, som staten till ingen nytta gör sig skyldig till gentemot de stackars män- niskovarelser, som på ett eller annat sätt brutit mot statens lagar - och blivit er- tappade.
Straffets uppgift är ju - d ä r det e j ä r avsett att verka avskräckande eller oskad- a t t verka förbättrande på liggörande individen, att söka återföra honom till samhället som en fullgod människa ge- nom att vänja honom v i d regelbundet ar- hete och på annat sätt ge honom mora- liskt bistånd att för framtiden kunna föra e t t hederligt liv.
Särskilt i modern straff- rättslitteratur betonas det att rättsutveck- lingen lett till ett allt starkare beaktande au denna senare synpunkt.
Det låter så vackert det där om indi- videns förbättrande och sedliga nyska- pande.
Men hur förhåller det sig i verk- Iigheten?
Granlund har i sin bok avslöjat - En bok en massa humbug som vidlåder det sven- s k a straffverkställighetssystemet.
Särskilt d e längre frihetsstraffen anser han direkt motverkar fångens omskapande till en so- cialt tänkande och handlande varelse.
Ge- nom a t t avstängas f r å n kontakten med det levande livet, förlorar han sinnet f ö r livets realiteter och blir dåligt i stånd att å t e r ta upp kampen för tillvaron.
Om en fånge redan ä r en förhärdad brottsling förmår e j fängelset kväva hans brottsliga böjelser utan bidrager endast till a t t ut- veckla dessa, och om han, när han kom- mer till fängelset ä r relativt ofördärvad, blir umgänget med d e undra mera f ö r härdade brottslingarna iidesdigert för ho- nom genom att hans uppfattning om rätt och orätt grumlas.
Hans vilja a t t en gång bli en hederlig och rättskaffens människa undergräves så småningom i den osunda atmosfär, som fängelset erbjuder.
Detta är endast några av de synpunk- ter, som författaren gör sig till tolk för.
Och han har hopsamlat ett ovanligt rikt material som belägg för sina åsikters rik- tighet.
Han har ett aldrig svikande in- tresse för allt som rör sig inom fängelsets murar och hans kritik av det bestående tillståndet ä r synnerligen besk.
Vad som gör Granlunds bok s i njut- h a r lir dess totala brist på sentimentalitet och dess frihet f r å n alla ilskna och obe- härskade angrepp på samhället.
Han be- rättar lugnt och sakligt och hans sakkun- s k Det a p betvivlar ingen.
att hans bok finge vore önskvärt stor spridning och Iästes av de som mak- ten haver, så att de f i n g e ögonen upp för arbetarnas framtid.
D P a r c d u Cinquantenaire i Bryssel lig- olika grupper av manliga ger e t t väldigt museikomplex.
D e n re- en arbetare iver, i alla länder ständigt visa sande, som tilläventyrs kommit till Brys- att » beskydda » kvinnorna genom att från- sel f ö r att s e Palais Mondial, Världspalat- taga dem deras levebröd, är karakteris- tillkännager en anspråkslös pappskiva att Van Duuren - medlem av Open Door där är ingången till Mundaneum.
International - och är hämtat ur en bel- Man ser genast skillnaden - här ä r gisk tidskrift f o r likställighet, Egalité.
som en Vi citera några brottstycken någonting i vardande, något, som söker sin väg framåt med relativt små medel.
god tankeställare.
Vid sin tillblivelse, å r 1919, hade Inter- Ingen värmeledning annat arbets- nationella Arhetsorganisationen fullkom- rummen - hu, så kallt!
- än men i museets skapare och föreståndare, direktör Paul ligt förstått sitt uppdrag, fortsiitter fru Otlet, som har vänligheten att förevisa, Van Duuren.
Detta bestod i att - i så får s i n åhörare snart brinnande i anden hög grad, som det var möjligt - för- över de stora perspektiv, som upprullas bättra arhetsvillkoren för arbetarna av båda könen.
Men efter hand blev organi- f o r världens samarhetc.
Data äro i korthet följande: 1895 bör- sationens uppfattning av prohlemet träng- jade han - han var oberoende av fur- Under s i n kamp mot yrkesfarorna värvsarbete ett Internationellt Biblio- vinnlade sig I.
A. O. i synnerhet om att grafiskt Institut med i dag en kortkata- skydda kvinnorna såväl som barnen f ö r log - icke böckerna själva - av 15 mil- de faror, vilka vissa sysselsättningar lioner bok- och tidskriftstitlar, jämte kor- medföra.
Oftast tillät man dessa faror ta innehållsbeskrivningar, efter ett sy- för männen, de flesta » skydds- stem, som möjliggör världssamarbete.
åtgärderna » utsträcktes ej till dem, då Tio år senare lades grunden till ett bib- ju d e fordrade frihet att utsätta sig för Iiotek, som dock t i l l stor del består av en yrkesfarorna och likaså att förtjäna sitt uppehälle och uppbära höga löner.
million otryckta manuskript, 1910 bil Hälften n: r 162 t. ex. av Internatio- a des en förening för samarbete mellan nella Arbetsbyråns encyklopedi över den det nuvarande världens olika internationella föreningar och museet.
grundla industriella hälsovården, med rubriken re.
.
i andligt hjältemod.
Boken är ej alldeles f r i från omsäg- ningar och sentimentalitet, men dess är- i uppsåt och utförande gör den väl läsvärd.
Man märker, att Torborg Ottos- dotter vill, som det s t å r i edsformuläret för vittnen, omtala och intet förtiga av allt, vad j a g i denna sak vet hänt och sant vara.
jennifer.
Torborg 0 t t o s d o t t e r: 280 dagar.
Lind- bergs förlag.
Kr.
2:75. lighet håll. » - Alltså? ...
terar sig f ö r de studerande.
Hur det öv- riga utbytet och samarbetet skulle ske lämnas här tillsvidare åsido.
» Före kriget », sade direktör Otlet, » kunde man särskilja fredsrörelsen som något f ö r sig.
Nu vilja alla folken fred.
Livet ä r fredsrörelse, samarbete. » All- deles som en illustration kom h ä r en liten detta museum och dessa projekt, som jag mest hört omnämnas som rena uto- Ingen (Hörnet av Götgatan) B r a ma matställe statistik eller annan framställ- ning fäster avseende vid de ' förnämsta orsaken till det industriella arbetets skadliga inverkan på kvinnorna: deras låga löner.
Dessa låga löner, det ä r för- sakelsen i alla des ' former: de ' otillräck- liga födan och den usla bostaden, de frä- tande bekymren för morgondagen, från- varon a v all avspänning och glädje.
der mot arbetslösheten.
I det land, som f u r s t av alla - alltifrån Nationernas gata, där de nationella in- förra hälften av 14:de århundradet- på- tressena skola tillgodoses, komme väl i fann att » beskydda » kvinnorna genom viss mån att likna en internationell ut- ställning.
Nationella minoriteter, vare Svenska skolornas fredsförening och Lärarnes fredsnevnd i Norge utsän- der till Den goda viljans d a g den 18 maj ett litet häfte som Ar en skandinavisk edition a v en internationell Good Will- tidning f ö r barn.
1932 utgavs denna p å franska, tyska, holländska, polska, walesis- ka, japanska, kinesiska och malajiska.
Bland innehållet ä r en artikel om Fridtjof ' Nansen, den gode viljes mann av nansen- kännaren Jon Sörensen.
En sannsaga om ungdomar som » för att hjälpa andra Iäto sitt liv », av Elisabet Eurén, m. m. Illu- strationer av skolbarn.
Samtliga dessa Good Will-tidningar ä r o avsedda att för- medla walesbarnens radiohälsning som i å r för tolfte gången g å r Ut över världen.
Det innehållsrika häftet kan till ett pris av 25 öre erhållas genom Svenska sko- lornas fredsförening Lilla Nygatan 4, Stockholm.
Vid rekvisition a v minst 10 ex. lämnas rabatt.
(10-50 ex. lämnas för 20 öre p r st., över 50 ex. f ö r 10 öre p r st.) pier, skulle göra ett så levande och så imponerande intryck.
Så många Ovän- tade, nya sidor!
Den s ' ~ lever, får se.
Eller snarare: om Otlet lever, då få vi se.
Bryssel 1933.
Anna T. Nilsson.
Aboner p &amp; NORGES KVINDER U t k.
1 g. u. Sendt til Sverige Blekingegatan 4 0.
.
uppbyggda på Palais Mondial ' s samlin- g a r - där folkens samarhete skulle få ett centrum, på vetenskapligt fri grund och för världens framtid.
Belgiens re- gering och staden Antwerpen ha ställt i utsikt att lämna världsstaden ett område på 3,000 hektar vid andra sidan av flo- Antwerpen och projektet börjar d in en del i diskussionen om åtgär- iii - Prenumerera på Po rt Arth u r L 1:a E av ra F existera - på 90 R e sta u r a n g M att allt ej är bra som det är.
S En landsfiskal förskingrade och kom i fängelse och vi fick den mest utförliga och ingående, intelligenta och Iitterärt högtstående fängelseskildring, som någon- sin skrivits på svenska.
dandet av Nationernas förbund gjorde II- bert Lindberg.
emellertid att många föreningar förlade sina byråer till Genève och endast två Erik Granlund: Sex år.
Tidens förlag.
t i l l Bryssel och på ett möte mellan de Kr.
6: 50. förras representanter tror jag att det en- dast var den judiska kvinnoföreningen som röstade för Mundaneums förflyttan- de till Genève.
1929 bildades likaväl en kommitté med u p p g i f t att få t i l l stånd en kunnigas mening ä r ganska svårt att Cité mondiale, e n världsstad - med ett styrka denna statistik, torde man böra världsuniversitet och ett världsmuseum, antaga dess rön blott med vissa förbe- en liten bok sidor redogör Tor- författarinnan, kan kvinnan samla sin I borg Ottosdotter för de fysiska och energi till högre ändamål än att uthärda psykiska förnimmelser hon erfarit under lidanden och bliva mannens vederlike Författarinnan gör en berättigad vid- räkning med allmänheten.
A ena sidan fordrar den, a t t barn skola f ö d a s och ta- lar om » moderskapets helighet ».
A den a n d r a tål den inte att s e en blivande mor ibland s i g och utsätter henne f ö r näsvist tilltal p å gatorna.
Hon utslungar också e t t kraftigt » jag anklagarn mot läkarvetenskapen, som på e t t område, d ä r männen ä r o fullkomligt s ä k r a p å att undgå personliga smärtor, icke gjort samma ärliga försök som på a n d r a dess verksamhetsfält a t t bemästra d e mångfaldiga lidandena.
Först n ä r tiden för havandeskapet förkortats och förlossningens plågor avlägsnats, s ä g e r I De kvinnliga - om moderskap.
tiden strax före sitt första havandeskap, under grossessens och förlossningens för- lopp och under de allra första dagarna efter d e t lilla barnets ankomst.
Det är en ganska ovetande ung kvinna, som går in i denna tid a v ovana och hit- tills okända förhållanden, och trots Iäsan- det a v läkarböcker om barns tillkomst förblir hon till följd av överkänslighet och motvilja för e n del fakta alltjämt oviss, undrande och fruktande inför det, som skall vederfaras henne.
Den hjälp, som i brist på erfarenhet kan hämtas ur ett någorlunda säkert vetande, g å r hon på Museum - världsstad.
kr.
9:64 pr år.
" Norges Kvinders ” program er: TIDEVARVET 1.
Større makt og innflydelse for kvinnene i kommune og stat.
2.
Kamp mot den overhåndtagende materialisme och senkede moral.
från den i maj!
Arbeide for et renere och bedre samfund - og en skjerpet retts- 3.
Den kostar till årets slut opfatning i sedelighetssaker.
endast Kr.
4: 25.
Opdragelse av en målbevisst ungdom.
4.
Insänd avgiften på post- Abonement kan tegnes vid postkontorene og i brev direkte til ekspedi- gironummer 15 4 4.
Tidevarvets exp., Stockholm 2. sjonen, Pilesrt.
i. Oslo.
Natt över Tys Akademisk duell.
I ngen må förtänka mig att j a g lånar tarna lovas ett förstatligande av alla pro- denna titel från Vera Figners bok, när duktionsmedel.
Storfinansen kan man det finns statsmän, som låna hela parti- säga att Hitler vann genom sina person- program, forma om dem en smula - till- liga uttalanden, storgodsägarna lovade räckligt f &amp; att sudda ut gränserna - och han skydd för deras egendom och åt Små- sedan med hypnotisk makt hamra i n dem i massornas medvetande.
Hitlers ursprungliga partiprogram var till 90 procent en omformulering av det tyska kommunistiska partiprogrammet.
Den torftiga beståndsdel, som han själv lagt till var till 5 procent judefråga och 5 procent nationalism.
tt upptagandet av det proletära programmet var ett med- vetet schackdrag bevisas av det råd som Hitler gav de engelska fascisterna: Först och främst gäller det att söndra arbetar- klassen - sedan g å r allt lätt.
- Men hur kunde han vinna sådana an- hängarskaror?
Det ä r den ständigt åter- kommande frågan.
Med tillhjälp av sitt program vann han först en del av de tyska arbetarna som tröttnat p å den kommunistiska Politiken i Tyskland med dess taktiska felgrepp och hoppades att äntligen f å slå till under hakkorset.
För den lägre medelklassen var det national- socialistiska partiet som skapat, ty den ekonomiska nöden berövade den varje möjlighet att leva efter sitt stånd och proletariseras kunde och ville denna läg- r e medelklass icke.
Samma s a k gäller f ö r den högre medelklassen som dessutom är konservativt inställd och som önskar åter- ställa e t t förkrigstillstånd, under vilket det åter skall finnas klassmässigt funge- rande möjligheter a t t komma sig upp.
För att samla de små företagarna under sam- m a fälttecken satte Gottfrid Feder, Hitlers specialist på teori, ihop e t t finans- program, av vilket man kunde förstå att Hitler ville skydda privatföretagaren, om man tolkar det från den sidan.
Men man kan också tyda programmet så, att arbe- särskilda stadganden, i England, voro ar- beterskornas hälsoförhållanden beklagliga före kriget.
När kvinnorna under åren 1914-18 efter männens avresa till fron- ten intogo deras platser i fabrikerna och fingo höjda löner, förbättrades deras häl- soförhållanden betydligt.
- När männen efter kriget återtagit sin ställning inom industrin, trängdes arbeterskorna ånyo tillbaka till hungerlöner och deras sani- tära förhållanden blevo åter lika dåliga som förut.
Fattigdomen ä r i sig själv en ständig och djup orsak till ansträngningarna och till det minskade motståndet mot alla sjukdomsfaktorer.
En illa närd människa befinner sig i ett tillstånd av ständig trötthet.
De farligaste, mest hälsovådliga och svåraste yrkena ä r o de illa betalda yrkena, d å armodet oupphörligt under- ' gräver arbeterskans krafter.
De illa be- talda yrkena äro också omoraliska, ty d e driva arbeterskan in i prostitutionen un- d e r alla dess former.
Hittills har varit fråga endast om jordbrukarna å andra sidan kolonisations- möjligheter och jord samt befrielse från — och utan Uppfattningsförmåga till den grad, att man måste fråntaga dem rättig- replikernas klang och effekt - innehål- let i det lärda meningsutbytet var det väl endast ett fåtal som tillförlitligt kunde kontrollera.
Med saklighet och friskt hu- mor bemötte respondenten angreppen och uttalade som s i n övertygelse, att n ä r franitiden en gång skulle g e sin lösning på de nu oförenliga punkterna, skulle så- väl fakultetsopponenten som hon själv vara tillräckligt good sports f ö r a t t gläd- jas åt lösningen, oberoende a v vem a v dem som hade fått rätt.
Respondentens egen förste opponent d:r Harry Lundin var inte så blodtörstig skatter och skuldsättning.
På det sättet utlovade han hela tiden å t den ena befolkningsgruppen det, som han från motsatt utgångspunkt också lo- vade den andra.
O m han nu kan ta sig ut ur denna politik av växelvis tillstoppa- de hål ä r det något som man kanske kan beundra - eller också inte, ty han förfo- utan lade rätt snart sin uppskattning f ö r gar ju nu över statens maktmedel och kan det utförda arbetet inför respondentens alltså med våld stoppa till de mest ga- fötter och därefter kom tredje opponen- ten fru Elin Wägner, som i helt Elin Wäg- pande luckor.
Emellertid vann han sina största an- nersk stil, allvarlig och lågmält tog publi- hängarskaror genom att växelvis på olika ken till fånga så att den jublade av skratt sätt lägga ut Sitt program.
Att hans Väp- och tog sig den högst oakademiska fri- nade kårer under tiden ständigt växte är heten a t t applådera: Men tredje oppo- lätt att förstå med hänsyn till tyskarnas nenten försvarade sin publik med a t t det romantiskt-militaristiska inställning.
Men var första m a j och d ä r f ö r kunde vara vad som trots allt inbringade honom de tillåtet med en demonstration.
Det var för lekmannaåhöraren en i flesta rosterna framgår ur det miljonfal- många avseenden utsökt uppvisning i or- digt upprepade uttalandet att » nu får han visa vad han kan, kan han ingenting kom- dets fäktkonst i hög klass och ren stil mer han a t t fällas a v sitt eget f o l k.
och inför vilken man vågar insmyga ett litet extra ord a v beundran f ö r fin kvinn- J a g kan inte finna detta riktigt logiskt För det första förfogar Hitler nu over alla lig slagfärdighet det vetenskapliga om- medel att hålla sig kvar.
Om därtill, Utan dömet kan sedan med fullt förtroende hans åtgöranden, konjunkturerna skulle överlämnas till d e lärda professorerna på vända sig, kommer man att i Tyskland första bänkraden.
Casan.
tillskriva detta Hitlerregimens förtjänst och hans ställning blir därmed oerhört nan klubb kommer och hämtar samma starkt befäst.
Detta i sin tur skulle med- s v a r.
I femton å r har d e sprungit h ä r föra sådana följder för arbetarklassen för vilka man redan nu ser mönstret i Tysk.
t o m k y r k a n land.
T r o t s allt ä r det kanske ännu inte natt till det ändamål, som den ä r avsedd för.
Fru Holmberg h a r trots sin höga ålder över Tyskland.
Men svavelmättade bru- två stora städningar att sköta om varje na moln hänga över landet och d e komma inte att kunna sopas undan så snart.
En svensk sjöman berättar vid dag.
Det är två konsulat om tillsam- Jo - H. mans 18 rum, som hon skall städa varje återkomsten från en långtur morgon, och på detta försörjer hon sig.
heten att ordna sin egen tillvaro?
Arbets- det finnes svenska kyrkor lite var- Inte blir det något över, utan det ä r nätt Iösheten tilltager, befattningarna ä r o Säll- stans i världen, ä r en känd s a k Och jämt så att hon kan leva.
På morg- synta; männen viija förbehålla dem å t Men att det finnes en Svensk kyrka även narna när hon är färdig med städningen, sig.
Alla medel lämpa Sig för männen, i Leningrad ä r det nog inte många som f å r hon ställa sig i kö utanför någon livs- medelsbutik för att få den lilla ransonen när det gäller att jaga bort kvinnorna: veta utav, utav livsmedel.
Allting fås på kort, Och det falska medlidandet, lögnen och för- svenska kyrkan ä r förresten trycket f r ä n de orättvisa lagarna, d. v. S. enda kyrka i hela Leningrad som det som inte fås på kort, är så kolossalt från orätten », som förenar sig med styr- har blivit förvandlad till klubbhus, bio- dyrt, så att hon i alla fall inte har råd kan f ö r att krossa de mindre väl beväp- graf eller någan annan inrättning.
Den att köpa - Att stå i kö har blivit så vant h ä r i nade.
s t å r d ä r likadan i d a g som för 20 Ar se- Vilken slutsats skall man draga av det- dan, har bara blivit lite skamfilad utav L e n i n g r a d s ä g e r fru Holmberg så jag ta studium annat än den, att varje avlönat väder och vind, annars är den s i g Iik.
tror inte en ryss kunde leva numera, om arbete, vare sil: intellektuellt eller kropps- Vaktmästarinna för kyrkan är en gam- han inte finge lov att stå i kö.
Köer ligt, ä r skadligt för kvinnan?
Det borde m a l svenska, änkefru A n n a Holmberg, står det överallt Vart man än vänder därför förbjudas henne.
» Kvinnan », sä- änka efter en verkmästare, som på 1890- sig måste man stå i kö för att komma ger detta studium, » borde hos oss anses talet utvandrade till Ryssland, men som in och många gånger ä r det det trevli- Som ett kulturbegrepp snarare än som ett nu är död sedan några ä r tillbaka.
Fru gaste man har, för humöret ä r märkvär- Holmberg ä r f r i s k och kry, fast hon är digt nog det allra bästa i dessa köer.
arbetsbegrepp ».
Kvinnan har blivit inordnad bland bar- 70 år och kyrkan, som hon h a r vårdat i Här f å r man veta allt möjligt, både det nen och ungdomen, i en lägre klass av 35 å r är hennes ögonsten, som har skett och sådant som kanske kommer att ske, så a t t någon tidning be- arbetare.
Till hennes frihet tages ingen Fru Holmberg talar om, att det sedan hänsyn: tvång och inskränkningar påtru- revolutionen inte h a r v a r i t någon guds höver man sällan studera för a t t få r e d a, g a s henne såsom d e icke fullvuxna, hen- tjänst i kyrkan, Då splittrades svenskar- På nyheter.
nes lön nedbringas.
Förut hölls det regelbundet guds- Många gånger ä r det f ö r a r g l i g t när man kanske har stått utanför en livsme- Emedan hon är Iägre avlönad än arbe- delsbutik i fem-sex timmar, och så just En och annan gammal svensk Holmberg finnes det när man kommer till dörren, har varorna rande arbetslösheten gör honom skarpare nog här ännu, men inte är det många, tagit slut.
D å ä r det inte annat a t t göra än någonsin i kampen mot henne.
Han a n att gå hem och vänta till en annan väl är för det är hårda tider i åsyftar att jaga bort henne från största Ryssland.
med stora umbäranden.
Ändå dag, d å ett nytt lager inkommer och hop- möjliga antal sysselsättningar; och d å d e vill jag inte härifrån, så länge j a g får pas på bättre tider då Jag skall tala s k ä l som åberopas av hans befullmäkti- behålla kyrkan i fred, men hur Iänge det om, a t t dessa sista tio ä r h a r j a g skri- gade ombud f ö r att påtvinga kvinnan sär- blir, är inte gott att veta, Allt som of- vit upp varje timma, som jag h a r stått i kö, Och sammanlagt har jag stått fyra tast komma de hit f r å n olika klubbar och år, två månader och tio dagar.
Det låter a v allmänna opinionen, som ä r okunnig be att få nycklarna till kyrkan, för klub- otroligt, men det finnes de, som har statt ben h a r tänkt att använda den till klubb- Hon är På samma gång i denna sak, hus ' men jag ber dem då Vara vänliga mycket l ä n g r e Edvin E. Eliesson.
oskäligt utnyttjad av arbetsgivaren, som betalar henne otillräckligt, och förföljd av och gå till det svenska konsulatet med sin manliga medtävlare, som i stället sitt ärende, f ö r d ä r ä r nycklarna.
Jag för att hjälpa henne a t t förvärva en rätt- vet, a t t dit g å r de aldrig, utan det blir vis Iön hänsynslöst söker fråntaga tyst och lugnt en tid igen, tills någon an- henne hennes levebröd.
Kampen från männens sida mot den, nens sida, den dag d å de äga samma som d e kalla e n oredlig smygkonkur- rättigheter, d å deras löner ä r o desamma, rent », liksom arbeterskans oskäliga ut- då lagstiftningen och förordningarna be- nyttjande och slaveri skola aldrig upp- träffande arbetet grundas på arbetets be- höra förrän den dag, d å kvinnan intagit skaffenhet och icke bero av arbetarens Sin plats som vuxen människa vid man- kön.
Svenska kyrkan i Leningrad.
Att — enligt I.A.B:s bro- medtävlare kroppsarbete innebär fara f ö r kvinnornas hälsa.
» Det intellektuella arbetet torde också vara en orsak till större sjuklighet bland kvinnor- na, Samma konstaterande har gjorts be- träffande de kontorsanställda., Detta ä r det första vägmärket på det s, k, be- skyddets Väg för d e intellektuellt arbe- tande kvinnorna och d e kontorsanställda.
Skall man förklara också dem okunniga de sista dagarna i april och ett F r å n stycke in i maj pågår så gott dagligen doktorsdisputationer på Karolinska Institutet - en akademisk vår har blommat upp och mänsklighetens for- råd av forskningresultat blir dagligen - på e t t synligt sätt - utfyllt och berikat.
Måndagen den 1 maj var turen kom- men till medicine licentiaten Andrea Andreen-Svedberg, s o m med brio försva- rade en avhandling över skillnaden mel- lan blodsockerfördelningen i mänskligt och djuriskt blod.
Den akademiska tra- ditionens allvarliga former bildade som alltid vid sådana tillfällen en lustig men stilig ram kring innehavarna av det mo- derna och sakliga dramats roller.
De tre opponenterna, två herrar och en dam, av- gåvo sittande, som sig hör, sina anmär- kande och erkännande ord f ö r att till sist resa sig och i högtidlig, välljudande ut- formning meddela slutomdömet.
Respon- denten, svart och rak och smal och oför- skräckt som en nutidskvinna anstår, fick stående framför svarta tavlan uppfånga Och återgälda replikerna - allt efter månghundraårig tradition.
Fakultetsopponenten, laborator J.
E.
J o r p e s kritiska anmärkningar voro både många och delvis skarpa.
Liksom sta- dionåskådaren s e r segerchanserna på fot- bollsplanen flyttas från sida till sida, vika och tränga fram p å nytt, kunde åhörarna i den till sista plats ' fyllda lärosalen följa som na nuva- tjänst ensam säger fru Ryssland människokärleken stödjas icke på brukas
