# ID: svediakorp-per3620
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1933
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,160
# sentences: 413
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N y or i en t er ing “.
Tysklands nya ansikte.
“ cklesiastikminister Engberg har slagit världen med häpnad med en ny läro- verkstadga.
» Världen » är förutom pres- sen och den därmed förbundna » allmän- väldet och dragit kandidatkursen i mate- matik inom gymnasiet, vilket i sin tur lagt en onaturlig press även på realsko- lans matematikkurser.
Från andra sidan heten » väl närmast läroverkslärare och deras lärjungar med förildrar samt även riksdagen, som i praktiken blivit van att med avgörande pondus uttala sig även i beklagas att en förödande strid i skol- frågor åter måste komma att blossa UPP, visas på att 40-50 extralärare i matema- tik komma att bli arbetslösa och på fa- ran för att ämnesgrupperingen på Iatin- E detaljfrågor rörande skolväsendet.
Vad herr Engberg gjort är en reduce- ring av mafemafiktimmarna för såväl real- skola som gymnasium med en veckotimme per år, någon reducering även av fysik- undervisningen och däremot en utökning av modersmålets timantal med en vecko- timme för hela gymnasiet samt av histo- rietimmarna med en för hela gymnasiet.
Vidare har franskan gjorts till det fasta språket i latingymnasiets två sista ringar linjen, i synnerhet i kombination med gre- kiska, kommer att bli så snäv att denna linje blir mindre lockande och den huma- nistiska nyorienteringen svag i praktiken.
Modersmålets och historiens förstärkta ställning på gymnasiet - som från alla håII hälsats med tillfredsställelse - inne- bär kanske i grunden den väsentligaste vändningen mot en » humanistisk nyorien- tering », även om detta förblir alltför samma plats i starka ord.
Men i dessa ämnen måste ju realgymnasiet.
- Ett eller två levande ligga tyngdpunkten för att gymnasiet i språk förekommer dock i sju av de nio någon mån skall kunna fylla vad som kombinationerna av tillvalsämnen för la- dock i första hand anges som dess mål: tingymnasiet och i fem av de sex för real- Att b i b r i n g a » fördjupad allmän medbor- gymnasiet.
Det kan emellertid säkerli- gerlig bildning ».
Därjämte » har gymna- gen anses som ett tidens tecken att inom siet till särskilt ändamål att grundlägga - medan engelskan har Vad har hänt?
D STORPOLITISKA PÅSKTALEN DE tillvalsgrupperna dominerar engelskan de vetenskapliga insikter, som vidare ut- bildas vid universitet eller högre fackut- över tyskan med fem mot fyra på latin- är hr Lindmans i linjen, franskan med fem mot tre på real- bildningsanstalt ».
uppseendeväckande Delsbo, som slutar med kravet på att bol- sjevikpartierna skola upplösas och för all framtid förbjudas, där han betecknar so- cialdemokratiens politik på vissa punkter som » en utmaning mot den f r i a folksty- relsens idé », men samtidigt reklamerar för den nybildade kamporganisationen Högerfront.
Den alltså som har Rätt.
Undertryckningspolitikens idéer söder- ifrån rycka oss närmare.
K an » ein Durchreisender » på en två dagars genomresa, utan tillfälle till samtal, förnimma något av vad som nu sker i Tyskland?
Förvisso kan man det.
Det är ej orimligare än att ett förut be- kant ansikte i en blink kan avslöja, att något hänt den människan, att något nytt kommit in i tillvaron.
Mitt intryck från Tyskland: en osed- vanlig tystnad, inte bara på tåget och vid stationerna utan även på Berlins ga- tor.
Ingen gemytlighet eller skämtsam- het, varken glädje eller beklaganden, snarare något vresigt sammanbitet, ef- tersinnande.
Jag tänker då närmast på chaufförer, stadsbud, konduktörer, ga- tans trafikanter och kupéernas invånare.
Två gånger under resan stördes brutalt denna tystnad.
Det var i båda fallen unga studentvalpar av ungefär årgång 1910 - båda nyhackade i ansiktet av blodiga fäktövningar - som lät höra sitt skallande skratt.
Samtidigt läste jag i en tidning, att mensurförbudet vid universiteten upphävts för att stärka den manliga ungdomens » Kampfgeist ».
I samma t i d n i n g såg j a g något på en gång rörande och blasfemiskt: En mor, som meddelar att hennes son dött i tron på Adolf Hitler.
En äldre herre sökte förgäves komma till tals med sina hordskamrater i res- taurangvagnen.
Jag uppfattade honom j a g till slut, att jag fullkomligt förstod bedrägeriet, a t t det var mig alldeles lik- giltigt och att enligt min erfarenhet det ofta hände, att servitörerna, då man saknade det rätta myntet skodde sig på omväxlingen.
» Und », slutade jag, » sie sind doch Christen. » Herrn försvann från min sida som en oljad blixt ...
För min inre syn drog åtskilliga andra ögonblicksbilder av Tyskland förbi.
En vacker oktobermorgon.
1929 ar- betade sig vår lille Fiat på alltför hårt pumpade hjul muntert uppför höjderna kring Kassel, och vi sökte en skön lunchplats.
i stället mörknade det vid horisonten och regnet började falla.
Vi måste söka oss in till en restaurang i Goslar.
Där var mörkt, tyst och öde.
Extrablad på alla bord!
Stresemann är död.
En skrickstämning grep en, vilka ovissa öden gick Tyskland till mötes?
Ett annat minne.
Stuttgart påsken 1 9 3 1.
Två fientliga läger nationalsocia- lister och kommunister, beväpnade och hatande varandra intill döden, uppdelan- d e samhället.
Katastrofstämning.
Det mest osympatiska minnet av Tysk- land gav mig Berlin vid en två timmars vistelse där en junikväll 1914 strax före det stora kriget.
Icke bara de heta asfaltgatorna utan även de feta männi- skorna med sina stora, stora ölkrus ut- dunstade något outsägligt vedervärdigt.
intet en propagandaman.
middagen slut April 1933 gav trots allt ett mera sym- En fordjupad oriente- linjen!
ring i verkligt mänsklig-medborgerlig betald, sökte han tre gånger muntligt ont kämpa i den tyska folksjälen.
Låt Dessa förändringar var icke föreslag- riktning är väl det, som starkast är av och skriftligt göra klart för mig, att den oss icke förtvivla om det godas möj- odisputabelt germanskt utseende servi- ligheter.
n a av Läroverkssakkunnige.
Utan varsel nöden med hänsyn tagen till gymnasieti- tören vid växlingen till österrikiskt mynt dens åldersperiod och tidens krav på frisk har alltså herr Engberg fastslagit dem i (t y Vi voro då inne i Österrike) lurat och spänstig redobogenhet inför krävande mig på en mark.
Utmattad förklarade Kungl.
Maj:ts förnyade stadga för rikets allmänna läroverk, given Stockholms och oförutsedda situationer.
Men sådan, nyorientering vinnes icke slott den 1 7 mars 1933.
I hans egen tid- ning betecknas händelsen som » huma- genom tillägg eller fråntag här eller där nistisk nyorientering », och Dagens Nyhe- av en timme i något av överskolans dus- DEN KOMMUNISTISKA OP- ter ger sitt fulla instämmande under ru- sintal av ämnen, så länge denna ännu ar- POSITIONEN inom fackförenin- garna h a r Landsorganisatiotiens represen- briken » Skolhumanismens rehabilitering ».
betar - och häri gör den nya stadgan tantskap med anledning av de kommu- Sv.
Dagbladets ledarrubrik är däremot icke någon väsentlig ändring - med exa- nistiska våldsdåden och desorganisations- » Herr Engbergs överrumpling », och un- men, de många läxorna och förhörstim- försöken riktat en skarp appell.
Röda gefär efter dessa båda bedömningslinjer marna och till detta vad just examens- brevväxling.
oppositionsmän skola uteslutas ur för- och förhörssystem inte kan bära: de stora b u n d e n, En särskild upplysnings- och har det livliga kommenterandet av det Brevväxlingen mellan Albert Einstein » efter bästa vetande eller förmodan- bör upprättas med skedda löpt.
, A ena sidan har framhål- klasserna.
- Herr Engberg måste vara propagandacentral och Sigmund Freud, utgiven av In- de,, är pacifister.
De är det fastän de uppgift att följa de kommunistiska före- lits att nu äntligen har den humanistiska mycket djärvare om han med skäl vill kunna skriva » nyorientering » kring en ny ternationella Institutet f ö r intellektuellt står på vetenskapens grund, fastän varje havandena.
linjen vunnit fasthet och enhetlighet, samt Esther Grenen: MOT Varför kri En - Brevväxlingen De allvarliga uppgörelserna inom ar- att det var fullt berättigat bryta det ma- läroverkstadga.
tematikherravälde, som avlöst latinherra- de av fackliga internationalens ordföran- de, som tar avstånd från förslaget om en arbetarrörelsens enhetsfront mot fascis- men med motiveringen att den kommu- nistiska diktaturens principer äro oför- enliga med socialdemokratiens kamp för demokratiens försvar.
TT FÖRSLAG STAVNINGS- REFORM har överlämnats till rege- ringen från Iäroverkslärare i Stockholm.
Vi hälsa med glädje denna stöt i r i k t n i n g mot överensstämmelse mellan talets och skriftens uttrycksmedel och i riktning mot undanröjande av onödig ansträngning, tidspillan, misslyckande och mindervär- deskänsla som barn, ungdom och vuxna medborgare få dras med, därför att de ha svårt att hantera stavningens verktyg för meddelande.
PROTESTEN MOT ATT DEN CIVI- LA VÄRNPLIKTEN icke innebär be- E TILL frielse från krigstjänst också i krig, som gjordes av värnpliktsvägraren Sven Dahl- berg, har ytterligare utvecklats och kal- las nu Mackmyraaktionen.
efter den plats dit Dahlberg fått fem civiltjänst förlagd.
De sex unga männen ha som en demon- stration nedlagt arbetet och rest hem.
Utom böter, som bli följden av detta, utnämnas direkt från Berlin.
På detta sätt skall en nationalsocialistisk styrelse vara tryggad för åtminstone fyra år framåt.
Hitler har gjort sig själv till preussisk ståthållare med Göring som preussisk ministerpresident och stackars herr von Papen har fått draga sig till- haka från rikskommissariens höga ämbete.
Regeringen har även tagit kontrollen över fackföreningarna och den tyska in- dustriens övriga organisationer.
Mellan Stahlhelmledaren minister Seldte och Hit- ler har träffats någon sorts överenskom- melse Om stor enighet och ett nära sam- arbete mellan S.
A. och Stahlhelm - vil- ket väl betyder att Stahlhelm får rätta sig efter S.
A.
För säkerhets skull har slutligen ministerpresidenten Göring åt- följd av herr von Papen gjort ett påsk- - respektive tre år, medan de i affären in- blandade ryssarna fått betydligt stränga- re straff.
Engelsmännen voro som be- kant beskyllda för sabotage i ett stort samarbete, N. F., är daterad juli och sep- tember 1932.
Det är längesedan.
Mellan de dagarna och i dag ligger en tidrymd som historiskt knappast kan uttryckas i år, så mycket mindre d i i månader.
När det talas om krig frågar man: När?
Var?
Varför inte ännu?
Man frågar inte läng- romantisk idealism, varje humanitetens optimism ligger dem fjärran, fastän ' de ser tingen sådana de är med hänsynslös nykterhet - och därför också förstår dem.
Just därför ställer de pacifismen i ett nytt ljus.
Och att de gör detta är, hur grymma deras upptäckter än må vara, - Begreppen » internationell », » intellektuellt samarbete » ha stämplats med ordet Högförräderi.
Man skulle där- för kunna tro att utvecklingen med sitt obarmhärtiga tempo hade rusat förbi den i alla fall tröstande.
Egentligen är det Einstein som frågar.
Från re: Varför?
kraftverk, detta ä r enligt Sovjets stiftning belagt med högt straff.
engelskt håll har man gjort gillande att ryssarna på detta sätt sökt syndabockar för att överskyla betänkliga brister i den industriella utrustningen vid anläggnin- gen ifråga.
hos Dessa fel skulle bero pi okunnighet de amerikanska leveran- törer som tillverkat maskinerna.
En bill om rättighet för regeringen att utfärda importförbud under viss tid mot ryska varor har under tiden forcerats fram i parlamentet.
Som motdrag mot ryska myndigheternas oerhörda tilltag att hålla brittiska undersåtar häktade utan rann- store matematikerns och den store psyko- bara: Varför krig?
Han frågar framför allt: Finns det någon möjlighet att befria logens tankeutbyte.
Men det är inte så.
Avhandlingen ä r människorna från krigets hotande öde.
särskilt intressant och särskilt viktig just Han frågar: Hur kan massan genom de i dag - och väl också i morgon.
medel som det här ä r fråga om - s k o l a, I dag, det vill säga i krigstid.
I en tid, press, religiösa sammanslutningar - låta när det visserligen inte spills så mycket sig upptändas till raseri och självuppoff- sakning.
The New Leader tar sig friheten blod som under världskriget, men ut- besök i Rom, där hr Göring fatt tillfälle a t t i den allmänna förbittringen påminna strömmar oändligt mycket mera hat.
att betyga sin beundran för fascismen och sin varma känsla för ett gott förhållande om att i denna dag sitta bl.
a. mer än Detta hat gäller j u inte längre en abstrakt fiende, ett namnlöst nummer, som i en DOMARNA främmande stats uniform ligger i skytte- ringens bud!
KA SABOTAGEAFFAREN, vilken är det ingen som protesterar graven mitt emot - utan den konkrete Varför svällt ut till en konflikt av stora m i t t grannen, yrkeskamraten, mannen i spar- mellan de båda länderna, ha äntligen av- mot detta??
vagnen, som inte unnar m i g en sittplats.
kunnats.
Världen har hållit andan.
Vad D I DEN RYSK-ENGELS- Han, matematikern, söker en förklaring hos psykologen på det som mänskligt sett ä r honom ofattbart.
Han frågar inte alls 50,000 indiska medborgare fängslade, ring?
Han frågar: Finns det något sätt att leda människornas psykiska utveckling så, att de blir motståndskraftiga emot ha- tets förintandets psykoser?
Freud ä r den som svarar.
Men hans och svar är avfattade med så mycken försik- tighet, så många reservationer, att de fullkomligt motsvarar broschyrens titel, komma de till straff att hädanefter få har den fatt bevittna?
T r e engelsmän ha tjänstgöra som vanligt vid truppförband utvisats, två ha dömts till fängelse i två, Det ä r ett hat lika primitivt och levande som lyder: Varför krig?
En fråga som som det djungelns djur kanske hyser mot inte blir löst, men som man försöker lösa.
- rätten varandra.
till civiltjänst ä r förverkad.
T Y S K L A N D FULLFÖLJER HITLER- REGERINGEN målmedvetet makter- övringen på alla områden och strävar mot upprättandet av en väldig tysk en- het.
En sådan åtgärd är utnämnandet a v ståthållare i delstaterna, med stor maktbefogenhet.
Delstatsregeringarna bli beroende av ståthållarna, som i sin tur I Äter inte du mig så äter j a g Freud börjar sin undersökning Varför krig?
Varför?
Är det någon mening med att fortfa- makt och rätt.
för att i stället rande göra denna fråga?
Ja.
det våld.
Rätt De båda män som gör den och, som motsatser.
Det Freud uttrycker sig, försöker besvara den - ty Ja, han drar sig inte ens för ordet makt sätta or- och våld står i dag som är lätt att påvisa, att det
TIDEVARVET De nya riksdags- Västerlandets kvinnorna.
undergång?
Radikal politisk veckotidning.
REDAKTOK: Carin Hermelin.
ANSVARIG UTGIVARE: A d a Nilsson.
D e n 22 A p r i l 1933.
Ödesdigra tecken.
Allmänna V a l m a n s f ö r b u n d e t s upp- rop om b i l d a n d e t a v en Högerfront, en k a m p o r g a n i s a t i o n, som skall » s a m l a h ö g e r n s a l l a a r b e t a n d e kraf- ter till aktiva effektiva insatser » h a r f å t t e n ytterligare s k a r p belysning i hr Lindmans kamptal i Delsbo i m å n d a g s.
D e t ä r inte b a r a i valet a v uttryck o c h o r g a n i s a t i o n s f o r m e r den nazistiskt-diktatoriska a n d a n g ö r sig m ä r k b a r, s o m t. e x.
när m a n vill införa ett s l a g s distriktschefer för m i n d r e o m r å d e n, att i v i s s a fall o r g a n i s e r a rörliga g r u p p e r på lands- b y g d e n o c h att - i f ö r s t a h a n d i s t ä d e r n a - s k a p a a r b e t s - och agi- t a t i o n s g r u p p e r m e d s ä r s k i l d a upp- gifter.
» H ö g e r f r o n t skall icke en- d a s t v a r a e n k a m p k å r inom partiet.
Det skall o c k s å bli e n lystringssignal för alla nationella krafter, e t t k a m p - r o p mot d e n r ö d a fronten ».
N ä r h r L i n d m a n y t t e r l i g a r e ut- l ä g g e r texten f ö r s ä k r a r h a n visserli- g e n a t t han i n g a l u n d a vill monopoli- s e r a den e n a eller a n d r a fosterländ- s k a etiketten f ö r d e konservativas räkning.
Men, f ö r a t t r ä d d a d e n s v e n s k a folkliga självstyrelsen m å s t e klasspartierna a v s k a f f a s - » bolsje- vikpartierna s k o l a upplösas o c h f ö r all f r a m t i d f ö r b j u d a s ».
Ty » vi f o r d - r a effektiva medel mot rörelser s o m m e d v å l d s a m m a m e d e l vilja omstör- ta d e t s v e n s k a rättssamhället ».
D e t typiska i h r L i n d m a n s inställ- n i n g ä r h a n s tydliga u t s a g o a t t d e t vällovliga s a m h ä l l e t s militära för- s v a r s m e d e l skall k u n n a a n v ä n d a s ä v e n som » en inre f ö r s v a r s b e r e d - skap »: » Att i vargatider försvaga landets yttre ä r dålig krigspolitik.
försvarsberedskap Det kännes som en bjudande plikt för alla Sveriges försvarsvänner att tillropa hela vårt folk ett giv akt!
Vi veta icke vad morgondagen här i sitt sköte.
Världs- fredens garantier äro spröda, och vi fordra av den pågående försvarsutrednin- gen, att den skulle utmynna i vårt för- svarsväsendes återupprattande i enlighet med trygghetens och effektivitetens krav till värn för vårt gamla fäderneslands frihet och kultur!
Den oro, som gripit vida omkring sig inför anfrätningen av våra militära makt- medel, har emellertid i kanske lika hög grad gällt vår inre försvarsberedskap. » D e t ä r ö d e s d i g r a tecken n ä r ett förment försvar för rättssamhället skall s k e m e d v a p e n i h a n d och dik- tatorisk m a k t mot oliktänkande.
id Göteborgsavdelningens a v Sven- ska Kvinnors Vänsterförbund se- naste sammanträde den 2 april gav rektor Honorine Hermelin på ett utomordentligt fascinerande sätt en liten utblick över » hi- storiens vida hav ».
Rektor Hermelin, vars föredrag hade titeln Demokrati och Dikta- f u r, erinrade om, att » vår demokratiska tid » var ett uttryck, som endast för en del år sedan tycktes innebära något en gång för alla uppnått och något, som självfal- let skulle bestå.
Men aspekten har has- tigt förmörkats och diktaturen går i dessa dagar ånyo segrande fram over världen.
V Demokratier ha endast funnits i forntidens Greks land och i vår egen tid.
Demokratien liar alltid varit den svå- raste formen av samlevnad och samarbete människor emellan.
I primitiva samhäl- len, där utvecklingen ej lett till arbetsför- delning, råder alltid demokrati bland de fria samhällsmedlemmarna.
Men verkliga demokratier i utbildade samhällen med genomförd arbetsfördelning finna vi en- dast i forntidens grekiska republiker samt i vår egen tid.
De grekiska republikerna blomstrade ett knappt århundrade.
Mot bakgrunden av en hel kulturvärld, den egyptiska och persiska äldre och förnä- mare, med en avgjort despotisk prägel, fixerade grekerna sin självstyrelse, » auto- nomi », och utmejslade för alla tider de- mokratins begrepp.
Denna demokrati gick under på ett för vår tid uppseendeväckan- de satt genom ett hundraårigt inbördes- krig, det peloponnesiska, vilket delade hela den grekiska världen i två hälfter: Aten-Sparta, aristokrater-demokrater, fascister — bolsjeviker, rika-fattiga, vilka ömsevis hade makten, tills slutligen båda blevo ett byte för Alexander den store.
Allt sedan och till våra dagar ha aristo- kratier, despotier och diktaturer härskat i världen.
Det utmärkande för despotismen och diktaturen ä r att demokratiens begrepp om allas likhet inför lagen upphöra och samhället sönderfaller i den segrande sta- ten och statens fiender.
Diktatorn upp- häver all annan myndighet och personi- fierar ståndrätten, rätten att på stället fängsla, döma och döda.
Det farligaste ä r att ståndrätten utövas även av diktatu- rens alla underhuggare ute i periferin och enda möjligheten for den centrala lednin- gen att stävja deras framfart har varit samma medel, som användes mot statens fiender, d.v.s. terror.
MÖTESPLATSEN Skåneförbundet av Svenska Kvinnors Vänsterförbund hade i söndags årsmöte i Malmö under ordförandeskap av fru Elsa Nordlund.
Till styrelse valdes fru Elsa Nordlund, Kristianstad, ordf., fru Maria Benedictsson, Hälsingborg, fröken Anna Jönsson, Lund, adjunkt Hulda Lundh, Ystad, advokat Elisabeth Nilsson, Malmö, fröken Hildur Persson, Kristianstad, rek- tor Annie Weibull, Landskrona, och till suppleanter fröken Florida Holm, Trälle- b o r g, fru Emilia Jönsson, Fridhill, fröken Paula Larsson, Teckomatorp, och fru Stina Persson, Malmii.
Revisorer och re- visorssuppleanter äro fröken Anna Lund- borg, Lund, fil.
mag. Lilly Callander, Malmö, och konsulenten Signe Fredholm, Malmö.
Centralstyrelsemedlemmar blevo fru Elsa Nordlund, advokat Elisabeth Nilsson, rektor Annie Weibull och fil.
kand. Clara Lundh med fröken Anna Den moderna rens karakteristiska diktatu- kän- netecken är större och mera utmanande mål- medvetenhet.
Den moderna diktaturen skiljer sig från gångna tiders despotier genom sättet för sin tillkomst.
Den har nämligen upp- kommit som parti inom det demokratiska vars parlamentarism innehar möjlighet, for olika partier att iinisevis komma fram och förverkliga sina pro- gram.
Ett av dessa partier stoppar möj- Iigheterna for de andra och klipper av diskussionen med ett: » V i ha rätt ».
Och så brukas alla vapen för att visa detta och de opinionsbildande medlen såsom press och radio tages i bruk för dess syften.
Därför blir också den moderna diktaturen mera utmanande och mera målmedveten än den gamla despotien som utgick från att dess rätt var något själv- klart t. ex. bördsrätt, konungens gudom- liga rätt o.s.v. Våra dagars diktaturer kunna emeller- tid uppdelas i två grupper, proletariatets diktatur å ena sidan samt å den andra den fascistiska och den tyska vilka äro per- sonliga diktaturer.
Det finns emellertid en annan an större skillnad mellan dessa om än kanske mest i teorin.
Den prole- tara menar sig vara av övergående art, en uppfostringstid tills i kamratsamhället uppstått en generation, som ej från fördel- sen impregnerats av detta herre-dräng, härskare-slav, under det de båda andra i diktaturen se den enda människovärdiga samhällsformen, den enda statsform, som kan tvinga de stridiga och själviska vil- jorna till gemensam handling.
samhället, Gustafson.
Demokratien måste stän- digt f ö r n y a s genom le- vande folkrörelser.
Demokratien åter a r en appell t i l l den enskilda människans aktivitet och den kan leva endast så länge den uppehålles av folkrörelser.
Då dessa mattas kommer det nakna partispelet fram liksom skillna- den mellan » fri och slav, jude och grek, man och kvinna ».
Det ä r ofrånkomligt, att mycket av vad 1800-talets mäktiga rö- relser - t. ex. arbetarrörelsen, kvinnorö- relsen, antislaverirörelsen, nykterhetsrö- relsen - åsyftade att tillämpas i den sto- ra proletära diktaturen.
Anse vi oss vilja gå in för att genomföra detta på ett dju- pare och varaktigare sätt än diktaturen, måste vi arbeta med ständigt nya och friska folkrörelser, och demokratins måls- män få ej förtröttas i sin strävan att f ä alla med och att slå broar över de klyf- tor, som skiljer människor åt.
Icke minst viktigt ä r detta, då det å r frågan om upp- fostran och när det gäller att komma ung- domens idealitetssträvan till mötes, denna ungdom, som nu går in i diktaturens leder.
Ty nu förefaller det, som om det pelo- ponnesiska kriget med var dag komme närmare i Europa.
Ebba Hugoson.
frågor.
Särskilt viktiga aktuella spörs- mal diskuterades, bl.
a. frågan om gifta kvinnor och förvärvsarbete.
Mötet beslöt göra ett sympatiuttalande till förmån för gifta kvinnors rätt till for- varvsarbete.
I arbetsprogrammet för året ingår an- ordnande av föredragsturnéer och dis- Jönsson, adjunkt Hulda Lundh, fröken kussioner över bl.
a.
Nationernas förbunds Inez Nihlén, Teckomatorp, och fru Stina humanitära verksamhet samt frågan om Persson som suppleanter.
preventivlagen och förslaget till sterili- Förutom stadgeenliga ärenden behand- seringslag.
6 lades den föreslagna ändringen av § Till sist beslöt Skåneförbundet insamla i förbundets stadgar, vilken beslöts, Adv.
och anslå medel till e t t Fogelstadstipen- Nilsson redogjorde för årets centralsty- dium (ett exempel som manar till efter- relsemöte och därmed sammanhängande följd!!).
L..
Ruth Sigrid Gillner.
andra kammarens manligt betonade värld röra sig.
numera - bland 225 man - inte mindre ä n f e m kvinnliga riks- dagsledamöter.
Det ser för anspråkslöst instälIda, kvinnliga ögon riktigt represen- tativt ut.
A v dessa fem äro j u högerre- presentanten fröken Bertha Wellin samt socialdemokraterna fruarna Olivia Nord- gren och Agda Östlund gamla beprövade deltagare i de politiska uppgörelserna, medan däremot d e två, övriga kvinnliga Gus- socialdemokraternas, fruarna Ruth tafson och Sigrid Gillner-Ringenson när- varo i kanimaren ä r en vinst av valet i höstas.
När den första avdelninyen av årets riksdagsperiod nu gått till ända, äro vi nyfikna att höra dessa nykomnas uppfattning om riksdagsmannaskapet.
Vi passa därför på en dag, när aprilsolen skiner riktigt lockande utanför riksdags- husets fasta murar och avkräver dem en liten redogörelse for oförvillade kvinno- ögons s y n på riksdagsarbetet, F r u Gustafson medger att det till att börja med är l i t e t svårt att sätta sig in i formerna för arhetet, särskilt för den, som i många å r i egenskap av stadsfull- mäktig etc. deltagit i stadens förvaltning och blivit van vid dess arbetsformer.
Där f å r man ärendena så väl tillrätta- lagda.
I riksdagsarbetet måste en nybör- jare mera söka sig fram.
Naturligtvis, säger fru Gustafson, kan de som sitter i de stora ständiga utskotten på ett helt an- nat vis sätta sig in i arhetet.
Om jag vore mångårig riksdags- och därmed kanske utskottsledamot, skulle jag säkert på ett helt annat sätt kunnat ta ställning t. ex. till den stora åttonde huvuditeln, som be- handlades strax före påsklovets början - och kanske haft en del värdefulla erfa- renhet, från mitt arbete inom Stock- holms folkskoledirektion och liknande att komma fram med.
Men nu vågar man sig inte upp emot själva statsutskottet!
- Vi kvinnor g i r in med e n sådan väl- dig kritik mot oss själva, att vi inte vågar oss fram hur som helst, säger fru Gustaf- son.
Men jag hoppas att vår självkritik samtidigt ä r en garanti för att vi på de
punkter, där vi ingriper, handlar med sak- ma » lekartade » karaktär som hittills.
So- kunskap och övertygelse.
cialdemokrater och kommunister ha slutit Både fru Gustafson och fru Gillner ett (tillfälligt?)
stillestånd för att söka gemensamt utfinna » medel till fascismens ha jungfrutalat före påsk och båda på områden, som i hög grad angå den kvinn- bekämpande ».
l i g a opinionen, nämligen frågan om gifta kvinnors rätt till arbete - eller närmare Vilken väg för ut ur det bestämt striden om s.
k.
dubbelan- ställningarna - samt en viktig detalj i ekonomiska betrycket?
uppfostran, frågan om » gudlöshetspropa- gandan ».
I den förra frågan talade fru Den politiska konstellationen är f. n. Gustafson - den måste j u livligt intres- J a g sitter och förtär en tallrik konser- skulle man närmast vilja kalla: A glass synnerligen oklar och oviss.
Regeringen sera henne såsom en i det allmännas verade gröna ärter, mycket långsamt, full of mystery.
- Men vin kan man ju som är en samlingsministär ä r stödd av tjänst verkande medborgare - och hon för att riktigt låta mina smaknerver njuta få - hara inte alkoholfritt förstås - det starkaste partiet, Framsokn, det s.k. påpekade för det första a t t en laglig in- av denna ovana rätt.
Jag får hallucina- och nu ä r det en hel fylking av Altings- frisinnade hondepartiet.
och högern, som skränkning av gifta kvinnors arhetsrätt tioner av lummiga svenska trädgårdar, och män, som motionera om att f å lycklig- till numerären är det största partiet, men aldrig kommer att kunna effektivt för- doften av söta lindblommor och prunkan- göra, landets barn även med utländskt med betydligt färre representanter i Al- bättra läget p i arhetsmarknaden, vidare de hondrosor förenar sig med den fina brännvin.
Man har visserligen det hem- tinget; den gamla valkretsindelningen ä r a t t ett sådant förbud kommer att kring- aromen av (de franska) ärterna, jag gri- bryggda, oftast kallat Höskuld, efter en till hondepartiets favör och därför käm- gås genom hktenskap utan vigsel och per efter ett obefintligt glas nykokt hal- av d e främsta fabrikanterna, men dels ä r par detta parti för att bibehålla den.
slutligen att det lika ofta ä r männen som lonsaft och kryddskorpor, och ä r nära a t t det väl inte första klass, dels kan man Regeringsorganet » Timinn » är egen- önska att deras hustrur skola behålla sin uppnå fullkomlig sällhet.
inte njuta det alldeles öppet, förrän man domligt nog inte regeringsvänligt (det ä r tjänst.
F. ii.
ansåg fru Gustafson att det blir helt av med brännvinsförbudet.
Man det mildaste uttryck man kan använda)!
icke vore någon lycklig tendens a t t de Island skyddar inhemsk menar, om med rätta får läsaren själv be- Det är v ä l närmast detta, som gör, att gifta kvinnorna alltmer ägnade sig å t för- döma, att dryckenskapen skulle minskas, situationen nu tillspetsats, så att man värvsarbete utom hemmen men att nöd- ibland obefintlig om det hara funnes tillräckligt med dagligen resp. hoppas och fruktar, » att vändigheten ofta drev dem och att det något skall sken.
Arhetslösheten ä r av- brännvin i landet.
möjligen vore tänkbart att underlätta de- produktion.
sevärd och missnöjet med statsbudgets- r a s avstående från tjänsten under viss tid förslaget stort, då de hesparingar, som Skall Island ha riks.
— Maten är ingen oväsentlig del av genom att ordna hetryggande garantier gjorts i många fall gå ut på att taga från vår näring, det känner man häst, när värn eller inte?
för ett återtagande i tjänst.
den som intet haver, även det han haver.
man inte får den.
Gröna ärter jämte all- Skatter, indirekta och direkta, pressa re- I den senare frågan ' var fru Gillner i sköns andra utländska konserver äro Det Alting som nu suttit i 10 veckor elden mot prosten Pehrssons med fleras » bannvaror », och när jag » kommit över » har många segslitna frågor att lösa.
- dan alltför tungt folket - för Islands motion om åtgärder till den antireligiösa denna ärtburk, så ä r det sannerligen inte Skall Island ha riksvärn eller inte?
Re- bönder ä r situationen nästan förtvivlad.
propagandans motarbetande, motiverad alldeles gratis.
Men nog ä r det underligt geringen anställde ju på eget initiativ re- Men riket behöver pengar - Island ä r med denna propagandas undergrävande att man skall kunna begrava sig i silke, servpolis efter arhetaroroligheterna den ett folkfattigt men stort land med enorma inflytande på vår kulturs grundvalar, dess tyll, voile, Skönhetsmedel m. m., men inte F nov., men Islands lag ger ingen rätt till administrationskostnader, som man inte syfte att förbereda det kommunistiska kunna få en burk sylt eller en flaska saft.
en dylik institution, och motständet gent anser sig kunna nedhringa, ehuru det inte saknas röster som föreslå h i d e ett samhället etc. Gynna isländsk produktion, ä r landets emot » Hären » ä r oerhört starkt bland Fru Gillner påpekade att oron för de lösen; det låter j u vackert och foster- den arbetande klassen.
Ingen vecka har och annat i den vägen.
En vanlig ge- nomsnittsbegåvad utlänning undrar vad unga själarnas hygien föreföll att hos ländskt, men man känner sig ju inte sär- gått utan att regeringen fått mottaga motionärerna vara betydligt mindre än deles upplagd att inköpa äkta isländsk protestskrivelser från fackföreningar och ett land på 100,000 invånare skall med tre banker och 12 bankdirektörer med oron för deras framtida ställning i sam- körsbärssaft t. ex., då man vet, att i varje andra sammanslutningar, t. o. m. skolung- hällsstriderna - eller rättare sagt deras fall under den nuvarande geologiska pe- domen har velat vara med och protestera.
var sin lilla nätta lön.
Man blir alldeles (då man en sällsynt gång ä r huvudyr framtida organisering.
Hon fortsatte rioden, intet körshärsträd har kastat sin Ännu vet man ej, hur det går, men ar- lycklig nog att kunna växla en svensk med att framhålla, att barn och ungdom skugga på denna ö. betarna ha organiserat ett starkt mot- check eller sedel) av att se hela vimlet inte kan hjälpas mot några r å a antireli- Isländsk Aldinmank, (läs: möjk) nytt värn, och det ä r sannolikt, att om stridig- giösa eller fanatiskt, hysteriskt religiösa ord för det tidigare sultutau = sylt, heter ånyo skulle uppstå, få de inte sam- av funktionärer innanför skranket ...
inflytelser genom förhiid.
Men ett förbud gör dessa lärors tillskyndare farligare Islands Lindhagen och och deras verksamhet osundare.
En ut- redning på denna punkt kan inte ge myc- bondetåget till Reykjavik.
ket mer än en del antireligöst tryck och någon förteckning på utfärdade förhiid, Ett originellt sätt att skaffa pengar i statskassan föreslås av Statsfysikus, men det kan inte visa några vägar, som Vilmundar Jonsson (Islands Lindhagen) Ar överlägsna de andliga uppfostrande krafterna, där de ä r höga och rena.
som vill att man skall tungt beskatta d e stora barnens leksaker, ordnarna.
lika Här hjälper hara sanering genom so- väl som de smås.
Men detta förslag har cial och därigenom moralisk hjälp.
Kan- väl inte stora möjligheter a t t gå igenom, ske mödrarna till de » hotade » barnen s %- de flesta av » landets ypperstax äro he- ger, att vi vill hellre ha en utredning, som Arbejdet i en af Folkeforbundets sociale Kommissioner.
hängda med en eller annan stjärna - ls- kan ge hjälp till bröd och frän de svåraste bekymren.
Svält och nöd skymmer him- et er noget af en komisk Fornemmel- kyndige sidder forøvrigt en Del Asses- land har eget mycket ungt ordensväsen.
Medan detta och mycket annat dryftas i laljuset mer än alla slags pionjärkluhhar se for et lille borgerligt Fnug a t seurs, Repræsentanter for de internatio- och all antireligiös propaganda.
blive pustet ud i den store Verden og ta- nale Foreninger, der arbejder paa disse Altinget ha bönderna företagit ett honde- tåg till huvudstaden - den enkle bonden, Fru Gillner har sedan många å r till- get højtideligt.
Komikken - og Højtide- forskellige Omraader.
som går tungt som vadade han i djup haka varit intresserad av och verksam ligheden - gaar naturligvis lidt af Fær- snö, ä r det, som nu väcker mest upp- f ö r sociala frågor och det ä r också denna den, naar denne gentages 12 gange - Det er hændet mig en gang før a t sidde märksamhet på huvudstadens gator.
Vad sida av riksdagsarhetet hon särskilt uppe- og saa mange gange er min Vej gaaet i en Kommission - den skandinaviske han nu beslutar (eller hans ledare lyckas syd paa til Møder i Folkeforbundets håller sig vid.
Familieretskommission - hvor jeg ikke få honom att besluta) kommer att för - Det ä r mycket intressant och roligt Kommission til Beskyttelse af Børn og havde den fornødne faglige Indsigt, men den närmaste framtiden avgöra Islands a t t f å komma frågorna mera inpå livet, Unge.
man kommer langt med den sunde For- öden.
Man installeres som Statens Repræsen- säger hon och att ha tillgång till allt slags nuft - hvis man da har den - med den material och alla fakta.
Men tid tar det.
tant bekvemt i en første Klasses Kupe - Sum a f Erfaringer et langt Liv har hi- Utöver riksdagsarhetet hinner man ingen- o:: hvilket fornuftigt Menneske vilde selv bragt en og med en Fordomsfrihed, som betale en første Klasses Billet?
- Man a t det er Bordellerne, der er Afsætnings- ting.
tvivler paa alle Dogmer, og som mest a f viser sit Diplomatpas frem med en impo- markedet for Handelen med Kvinder, og Och så ringer voteringsklockan och fru alt tvivler paa den patenterede Morals nerende (maaske ogsaa imponeret) Mine, evige Værdier.
Men hvor er det vanske- dette er jo en for de ikke abolitionistiske Gillner skyndar med snabba steg till sina Lande meget uhehagelig Konklusion.
og man vifter Tolderne væk med sit ligt a t forene Lande, hvis Udvikling er skyldigheter i kammaren.
Kommissionen indkalder nu i Løbet a f det Laissez-passer.
Man ankommer til et fint C.H.
saa forskellig, at det ene forlanger Fa- kommende Aar udtalelser fra de nationale Hotel og faar f r a nu af ikke Lov til a t derskahet til det udenfor Ægteskab fødte og internationale Foreninger om alle aabne en Dør selv, ikke til at tage sin Børn fastslaaet i hvert enkelt Tilfælde, Spørgsmaal ang. Kvindehandelen i Østen, Kaabe af eller paa selv, eller til a t sætte medens det andet forbyder Efterforsk- sig uden a t have faaet et Puf i Knæhaser- ningen a f Faderskahet.
Hvor findes en og saa skal der igen staa en lille Kamp til næste Aar.
Oprindelig var Prostitu- ne a f den Stol, som en altid beredt Tjener Generalnævner for disse to Standpunk- skubber ind under en.
Uha, uha man for- ter?
Findes den inom andre Steder end tionsforholdene i et Land et nationelt Spørgsmaal, som vor internationale Kom- melig længes efter sin tabte Selvbestem- der - hinsides godt og ondt - hvor mission ikke maatte røre ved.
Nu er det melseret!
Ægteskabet er afskaffet?
Eller findes en Sag i Udvikling, som dog først finder M a n gaar til Møde KI.
10, slutter a f den der, hvor den selverhvervende Moder sin Løsning den Dag, Mændene forstaar - eller Staten - forstirger det Børn, Kvindernes Synspiinkter paa disse Omraa- hvis Fader ikke vedkender sig det?
der eller den Dag, Kvinderne selv faar Tid liar man spændt fulgt Forhandlinger- Jeg har nævnt e t særligt grelt Exempel ne om en hel mængde forskellige Sager, med stor Afstand mellem Landenes nu- Magt til at sætte deres Vilje igennem.
Tro ikke, a t jeg er san naiv at mene, som nian selv forsøger a t danne sig en værende Standpunkter, men jeg kunde a t saa er alle tilfældige Kønsförbindelser fornuftig Mening om.
Hvis der gjaldt nævne 100 andre, hvor Afstanden ogsaa Saa ringe er min Indsigt ikke afskaffede!
det samme om Kommissioner, som siges er uoverkommelige.
Vi slaas f. Ex. hvert efter 12 Aars Studium af Prostitution.
Jeg at gælde om Embeder, a t » den Gud giver Aar - i Anledning a f Kvindehandeln - har lært at forstan, at dette er et af d e et Embede giver han ogsaa Forstand rim Bordelsystemets Afskaffelse.
De la- dertil », saa vilde alle Konimissinner være tinske Lande - de Lande i hvilke Kvin- elendigst oplyste Omraader i det saakaldt jeg har lært a t civiliserede Samfundsliv; bedre hjulpne, end de nu er; thi Iivordan derne endnu ikke har Stemmeret - hol- skal et almindeligt Menneske forstaa sig der krampagtig fast ved det, skont det forstan.
at der existerer en af Samfundet Mænd og en for fastslaaet Moral for paa » morsomme Film for Børn », paa efterhaanden kun omfatter en meget ringe Kvinder, jeg har lært a t forstaa, a t næppe » blinde Børn », paa » forkortede Daabs- Brøkdel af den hele Prostitution.
Man noget andet Samfundsomraade er saa attestera, paa » Rekonstitution af Kom- klamrer sig til de hygiejniske Fortrin, missionen ».
paa » Handel med Kvinder i skønt disse forlængst er benægtede af hyklersk, og saa iihiologisk behandlet Østen », paa » Lovgivning om Soutenører », fremragende Lægespecialister, og skont som ' dette.
Jeg har lært at forstan - nej sandt at sige liar jeg trods alt endnu p a a » Aldersgrænsens Ophævelse i den in- selv om d e fandtes - netop ikke lært at forstaa, hvordan disse disse Fortrin ternationale Konvention ang.
Handel med dog aldrig kunde berettige Statens Sank- Kvinder » og paa meget, meget mere, som tion af et System, der degraderer Kvin- Forhold kan ordnes i vort nuværende var paa vor Dagsorden i Aar.
Som den der og ødelægger deres Legemer, men Samfund.
Hos fremtidige generationer, hvor Storhjærnens Centrer - især Pande- engelske Repræsentant saa viselig liar lader Manden gaa frank og fri.
lappens - liar en mere dominerende Stil- bemærkt, saa er vi ikke en Kommission Iing og en kvikkere Forbindelse med de af Sagkyndige - thi saadanne findes ikke paa alle disse Omraader paa en gans - Rapporten om Kvindehandel i Østen, » Iavere » Centrer, der vil Staten kunne men en Jury, der sidder og afgør, om som Tidevarvet saa indgaaende har om- overlade til Folk » selv » at ordne disse Sagen skal behandles eller ej.
Som Sag- talt, kommer jo ogsaa til den Konkliision, Omraader.
Estrid Falberg-Brekkan: Aktuell politik sedd från Island.
- - -- Doktor Estrid Hein: Vi tvivler paa den patenterede Morals evige Værdier.
D — v. Forkortede Daabsattester, d. s. Daabsattester, som intet oplyser om ægte eller uægtefødt, er paakrævede i ile Lan- de, hvor det » uægte » Børns Stilling er daarlig, men de Lande har dem ikke OS vil næppe heller ha dem; og de Lande, der har saadanne forkortede Attester, liar
Påsk i sol och storm.
av många svenska resenärer efter- D längtade påsklovet har kommit och gått och från att ha befunnit oss mitt i en förhoppningsfullt spirande vår, kasta- des vi huvudstupa in i vintern igen.
Utan- för Tidevarvets fönster ligger nu det r i t t ten genljudande Slussområdet inhöljt i våt aprilsnö, som av skarpt lysande lam- por avlockas trolska och underbara ljus- effekter mot den svarta vinterhimlen.
Skyltfönstrens vårhattar och tunna vackra skor mot en bakgrund av Glad påsk i stora bokstäver, som nyss såg så festliga ut, gör ett nästan ängsligt in- tryck.
S å tidigt ute och ändå redan för- legade, omkörda av den nyckfulla väder- lekens extra säsongsväxling, s e de dess- värre icke u t att övertygande kunna rå på depressionsstämningen.
Men innan vi kommit tillbaka till den översnöade staden har en solig och stor- mig påskvecka spelat ut sina överrask- ningar över hela det svenska landet.
Kväl- len före skärtorsdagen var det ännu så vårvarmt att hela jorden doftade.
Som- marn tycktes nära och den som färdades landsvägen genom Östergötland kom till yttermera visso rakt in i ett våldsamt åskväder.
Blixtarna lyste vid horisonten.
Nordväst om Mjölby stod en flammande brand mot himmelen, det hemska röda skenet av en brinnande gård, d i r åskan slagit ner.
När vi hunnit Boxholm var ovädret så nära a t t det tycktes som om blixtens vitskarpa sken stod stilla i minu- ter framför bilen, men när det blev mörkt igen hade ingenting hänt och man såg Boxholms smeder röra sig lugna och oskadda bakom rödglödande fönster.
På sträckan Stockholm — Malmö har elektrifieringen av järnvägen nu blivit fär- dig ända ner till Nässjö.
De snabba tå- gen ila fram utan en rökpust, mötas ele- gant på dubbelspåren och signalera dovt ikke meget Brug for dem, thi det forhol- der sig jo, som Norge svarer - med herettiget Stolthed - » efter Børneloven af 1915, hvorved det uægte Børn fik navn og Arveret efter Faderen, ser vi ingen Grund til at dette skal skjule sin Af- stamning ».
Saaledes volder den forskellige moral- ske Opfattelse os de største Vanskelighe- der, o g det er ikke altid lige let a t forstaa eller forsone sig med alle Standpunkter- ne.
Alt i alt er der dog smaa Fremskridt at spore.
De mere fremskredne Lande paavirker de andre, saa de marscherer en lille smule hurtigere - og mere kan man vel ikke vente.
Har man arbejdet en Række Aar i en saadan Folkeforhundskommission, saa forstaar man først ret de enorme Vanske- ligheder et saadant - j a ethvert - inter- nationalt Samarhejde er behæftet med.
Man kureres for Skepsis, o g man væb- ner sig med Taalmod.
Naar man har s a a svært ved a t enes om Børnenes Bedste - et Formaal der dog har alles sympathi - hvordan skulde det saa være let at naa til en virkelig ned- rustning - o g det helst i en Fart.
E s t r i d H e i n.
de samfärdsel it det vackra, lugna land- skapet.
Den som far bort från Stock- holm får också i en glimt se hur den goda jorden rustas till en ny sommar, med ar- bete och ny gröda.
Med rörande, gri- pande tålamod som i årtionden och år- hundraden.
Den nya tiden tränger fram liar och där och dess förändringar av- teckna sig egendomligt mot den eviga iiatiirens och de gamla traditionernas bakgrund- Strax suder om Tranås har man i Taleryds hy uppfört ett stort mo- dernt hönshus för rationell hönsuppföd- ning och äggproduktion.
Vi går dit på skartorsdagen för att hämta en kull avels- ägg, avsedda att liggas ut av en väntan- de liten snäll höna på en gård i grann- skapet.
Värme, vattenledning, prydligt magasin for fodersorterna, stora fönster mot söder.
Finare än mången människo- boning härnere.
Ett hundratal kycklingar i olika åldrar förevisas i sina respektive burar.
- Vi hade tänkt få sälja av de här, men det är ingen som vill ha.
- Och äggen?
- De kostar 70 öre kilot, ett hotten- inte mycket att fortjäna på.
den reser nian inte ifrån, den klara luften och fast det ser så para- disiskt ut bland de småländska blåa isar- na.
Den gör si: överallt påmint och vore det så bara i priset på ett kilo svenska ägg.
Himmelen mulnar av svarta snö- moln, och det blir kallt för alla vandran- de hemlösa som tagit landsvägen an mel- lan Stockholm och Malmö.
Men för jor- den är aprilsnön välkommen och skön ef- ter torkan.
Och trots allt kan man där- för inre heller denna vår låta bli att hoppas.Casan.
Fallet Volinski.
I som de polska saltgruvorna, vars arbets- kraft utgöres av straffångar, har det i tolv år funnits en fånge ideligen be- dyrat sin oskuld.
Var och när och hur han kom å t!
För kamrater, fångvaktare och överhet, så snart den sistnämnda hän- delsevis kom inom räckhåll.
Alla utan undantag hetraktade honom som en dåre med en fix idé och man slog ifrån sig med b i d a händerna när han började med sina försäkringar, röt å t honom att tiga eller, vad som var det värsta, hörde på halvt om halvt med milt överseende som när en barnunge vill berätta sagor.
Tills - en vacker dag - fången råkade p i en per- son som trodde på honom.
Det var ingen mindre än pianovirtuosen och f. d. stats- presidenten Paderevski.
Förmodligen fanns det någon ton i fångens uttragg- lade visa som slog musikerns lyhörda öra som äkta.
Paderevski lyckades vinna ännu ett par personer för saken och pro- cessen togs upp igen.
Det visade sig vara en egendomlig historia - lika god som mången detektivroman.
En polsk skräddargesäll, Michael Vo- linski, hade före kriget utvandrat till England och med sin hustru slagit sig ned i London, där han lyckats få bra ar- bete.
Så kom kriget.
Volinski ryckte ut ned de polska legionärerna som kämpade på ententens sida och först efter krigets slut blev han i stånd att återvända till London.
Men här fann han inte längre sin hustru.
Hon hade farit till Krakau, (Forts. fr. sid.
1.)
ena utvecklats ur det andra.
.
.
Vi har förts ut ur det ursprungliga tillståndet med maktväldet genom det förhållandet att den Enes större styrka kan uppvägas ge- nom en de Många Svagares sammanslut- ning till rätt.
Denna rätt är da makten hos en samfällighet.
Försöket att ersätta den verkliga makten med idéernas makt - folkförbundets ursprungliga ide - är dömt att misslyckas.
Det är ett fel i be- räkningen, när man inte tar hänsyn till att rätten ursprungligen var rått våld och ännu i dag inte kan undvara våldsmak- tens stöd.
Och så kommer Freud med ett stycke av sin driftslära.
Han talar om aggres- sionsdriften eller destruktionsdriften, som vill förstöra eller döda, i motsats mot den erotiska driften, som vill uppehålla och förena.
Ur denna lära om drifterna f å r han fram en formel för de indirekta vä- garna till krigets bekämpande.
Han sä- ger: O m beredvilligheten till krig ä r ett utflöde av destruktionsdriften, så ligger det nära till hands att anropa motspelaren till denna drift, Eros.
A l l t som åstad- kommer känslokontakter, känsloband mel- lan människorna måste motarbeta kriget.
Det idealiska tillståndet, skriver han vi- dare, vore naturligtvis en gemenskap av sitt människor som hade underkastat driftliv förnuftets diktatur.
Men detta är förmodligen en utopisk förhoppning.
De andra vägarna till ett indirekt för- hindrande a v krig är säkert mera fram- komliga, men de lovar inte något snabbt resultat.
Det är inte roligt att tänka på en kvarn, som mal så långsamt, att man hinner svälta ihjäl innan mjölet blir för- digt.
Man märker att den som talar här, har mod att se verkligheten i ögonen.
Alltså en pessimist.
Alen så kommer han mot slutet a v sin framställning med en fråga, som hur obeveklig den in kan förefalla, i alla fall ger ett trösterikt svar.
Det tir en fråga som Freud sliger sig vara För att förklara detta påstående talar Freud sedan om de med kulturprocessen sammanhängande psykiska förändringar- na, den fortgående förskjutningen av driftmålen och inskränkningen av driftim- pulserna, intellektets stärkande, aggres- Den psykiska sionsdriftens fördjupning.
inställning som kulturprocessen påtvingar oss, motsäger n u kriget p i det allra skar- paste sitt, därför måste vi uppresa oss emot det, vi uthärdar helt enkelt inte längre, det är hos oss pacifister en kon- stitutionell intolerans, en idiosynkrasi i yttersta förstoring.
Och det förefaller som om den estetiska förnedringen i kri- get inte hade mindre del i vår avsky än krigets grymheter.
Jag vill till sist bara peka på ännu en sak: den absoluta noblessen i stil och form, som kännetecknar denna brevväx- ling.
I en tid, när endast och allenast auktoritetens uniformerade överlägsenhet gäller, blir man egendomligt berörd när en tänkare talar om » överlägsenhetens mask ».
En överlägsenhet över vilken man i själva verket inte förfogar.
Hur ödmjuk ä r inte visheten, hur respektfull inför na- turens företeelser, även när den inte läng- re vill underkasta sig deras välde.
Esther Grenen.
Vapenvägran illusorisk.
sades det, och de historier han fick höra om henne därifrån, var inte ägnade att lugna honom.
Upptänd av svartsjuka samlade Volinski sitt pick och pack och begav sig till Polen.
I Paris träffade han en polsk krigskamrat vid namn Samuel Ett inlägg i en aktuell fråga.
Lipnitz som också var stadd på hemväg.
D e båda vännerna beslöt slå följe och en viktigaste frågan av alla frågor på vägen funderade de ut en egendomlig f.n. ä r otvivelaktigt den huruvida plan.
Volinski hade förändrat sig myc- » nästa krig » ska kunna förhindras.
Kan ket under dessa långa krigsår och han vi inte förhindra det, så verkar allt syss- trodde med säkerhet att hustrun inte lande med kulturellt arbete, ideell strä- skulle känna igen honom om han, för att van, konst och vetenskap, tämligen me- utröna hennes förehavanden, närmade sig ningslöst.
Det ä r av vikt att alla goda henne under antaget namn.
Han bad allt- krafter, som inse det överhängande i si- så kamraten att de för en tid skulle byta tuationen sätta in sin energi för upplys- pass och krigsintyg - och slutligen gick ning och positivt handlande.
Samuel Lipnitz in på förslaget.
En icke oviktig sak är vapenvägrar- Strax efter ankomsten till, Krakau ra- nas ställning i fall av krig.
Med största kade emellertid Lipnitz i slagsmål i en förvåning erfar man att Sveriges lag he- spelhåla och blev så illa slagen att han friar den som hyser betänkligheter mot dog.
Hos det illa tilltygade liket fann man tjänstgöring vid krigsmakten, från sådan ett pass lydande namnet Volinski.
Poli- tjänstgöring i fredstid, men att lagen inte sens efterforskningar ledde till fru Vo- har någon bestämmelse om vapenvägra- linski som inkallades som vittne och vid rens ställning i krigstid.
Värnpliktsväg- likbesiktningen sade hon sig i den döde raren reagerar ju inte endast mot att igenkänna sin man.
Nu gällde det alltså själv befatta sig med vapen, utan han av- endast att finna mördaren.
Misstanken ser också a t t protestera mot vapnens an- riktades mot en obekant person, som den vändande över huvud taget, protestera döde setts sällskapa med kort före då- mot kriget - men som lagen nu visar det och efter en del spaningar lyckades sig vara avfattad, blir hans vägran ett det polisen att uppdriva mannen ifråga.
I slag i luften.
Det var på tiden att detta hans kläder fann man en klocka och en förhållande klarlades.
sparbanksbok - båda med namnet Vo- Vad kan nu göras?
Man vill hoppas linski.
(Dessa båda värdeföremål hade att försvarsministern ser sig i stånd att naturligtvis skräddaren behållit när han tillmötesgå den samlade aktion från va- bytte pass med sin vän.)
som utlöstes av kand. penvägrarhåll, Michael Volinski häktades och ankla- Sven Dahlbergs uppmärksammade ställ- gades för mord på sig själv.
Eftersom ningstagande till den nämnda luckan i fru Volinski framhärdade i påståendet a t t svensk lag.
Och man vill hoppas att vår den döde var hennes man och att hon ej på andra områden så framskridna och kände den levande, så låg saken illa till humana tid måtte inse att om kriget dock för den stackars skräddaren.
Emot sitt skall släppas löst, åtminstone barn de energiska nekande dömdes han t i l l livs- ska engageras i det, som ha » lust » för tids straffarbete i saltgruvorna.
Historien det förnedrande arbetet, men att de, som som han kom fram med till sitt försvar positivt avsky det, befrias därifrån enligt föll ihop som ett korthus inför det fina alla gällande moraliska och etiska grind- utförliga bevismaterialet - såväl do- satser.
Ty det är j u så att dylika grund- mare som åskådare fann den enbart löje- satser gälla i vårt samhälle?
väckande.
B i r g e r L i n d b e r g.
I tolv å r försäkrade Volinski förgäves sin oskuld.
Tills en man med fantasi, en föga uppbyggliga herattelsen om den konstnär med ett känsligt öra, uppfattade stackars skriiddaren som avtjänat 12 å r s sanningstonen i ' hans klagovisa.
Det ä r straffarbete för mord på sig själv.
detta som ä r det märkliga i den för övrigt E.B.G.
D
