# ID: svediakorp-per362
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,019
# sentences: 673
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING ' FOR LSVENSKAA ' KVINNORORELSEN UTGIFVEN GENOM FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET AF FORENINGEN DAGNY - p - N: r 38. l ~ r e ~ u n ~ e r n t i o n s: ~ r i s lletlnktlon: Ilr ... kr.
4: 50 ' Iz Rr ...
kr.
2: 50 Miistersnmnelsg.8t1111 51, en tr. 3 / 4 1. r: 50ll /, rn 1: 15 T c l e f o n e r: Lbsnummer 10 dre.
AH^.
~ b l ~.
i k s 15285.
- PrennmeratioIl ster sRvU laudsorten SO^ i S t o c k h o l l ~ niirmnste posta~~stalt cllcr bok- hnndcl.
Utgifuingsticl hvrtrje torsdng.
... - Stockholm 1 7 S e p t e m b e r 1 9 0 8 ... - Redtlktor o.
~ ~ l s v a r utgifvare: ig ELLEN KLEMAN.
-.
Alottt~gnhgstid K1.
J-2.
.
- Stockholnr 1908, AfIonblaclets tryckerl.
Expedition och Annon~kontor: 51, en tr. Mitster~nmnelsgat~.~~ - post- ocll telegramadrcss: 1) A (4 X 1, StBoekl~olm.
l: a &amp; rg.
Annonsyris: -: 15 ore per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
.
~ ~ under texten ~ 15 mm: s hojd per g&amp;ng 10: Rt~batt: 5 ggr 5 Ole, 10 ggr 10 ?Iol 20 ggr 20 ?JOB 50 ggr 25 O / O.
Allnolls b6r vara inlamnad senast mhndag 1. m .. '.
-.
Stockholms nya folkskollararinneseminariuin.
iderna for2indl.a~ och inycke t illecl clcm.
Den gainle tointen i hijrnet af Bj~rnghrds- oeh Pi %,stghrds- gatorna, di t uuder Gustnf 111: s tid Maria kronobriluneri.
och lsgerkfillnre fijrlades, skulle liingre fram i tiden: EL en nnviinduiag, son1 pB ett helt an- nat satt gagnat laa- det ill1 de inkoinster, hvilka staten drog af det d8r iarattade brmneriet.
L r 1830 uppl8t niimligen sta- ten d e m a toint till Siillskapet f or vaxel- u~~dervisningens be- framjande, hvilket diir anlade en skola ef ter den eilgelska wetodeu att 18; rjun- garna skulle under.
visa hvmandra.
Den beniimndes Normnl- skolan och var Sve- riges fijrsta larare- biidningsaustalt.
Liiroruminet inreddes med sluttaode golf och ihed for ofrigt allt som metodeu kriifde, t. ex. sandbank och lijpnummer.
Det vnr ett f6r v h a nu- varande pedagogiska begrepp egendoinligt skddespel, som d8r gick a.f stepeln - de rorlign bameirklarim riled znonitirrer ur barnens e g m led.
Under tolf br serkade clenna skola, och mer &amp; u en af de diir inskrilha eleverna bar sedau gjort sig ett kiindt namn.
Br 1862 utkom einellertid folkskole- stadgan, och ett seminarium for- utbildaude af liirnre skulle upprattas i Stockholm.
Norinal- skolan oinbildades dA till statens folkskole- seminarium, men an- nu med bibeh$ll.an- de af vaxelundervis- niugsmetoden.
Ele- verna voro dB mau- liga; &amp; h e n kvinuliga f6rekommo dock, el~uru hill ett for- svinnande litet antal.
Det var fLr 1865 som seminariet ijpg- nades for uteslutande kviilnlig ungdom.
Det var en Aldrig byggnad, som dA iu- ry inde folkskolliirar- inneseininariet.
Troligen forskref den sig fr$n 1720-talet, och iinnehafvaren .a£ kronobranneriet frAn dess fijrsta tid, Daniel Lsmpa, har silkerligen bebott densam~na.
Men om iif ven byggnaden p&amp; Daniel Lsmpas tid bar pragel af ett formoget och vnl inredt borgar- kern, hvaroni iuiilaingaraa Of ver diirrarila bland unnat
ning till ~1nc1v.iknncle nf ytterplagg i korridoren.
E t t 113 clessutom.
stbrre l i ~ l ~ ~ l ' ~ finnes I denna neclre vAning B,r ijfni.~~gsskolan inry md.
De olika klassi~u~nmeu Rro clekorerade i olika fiirger, gula viiggar och gvtina borcl och biinknr eller otnviinclt, g r a m och gula, d juprada och - bruhn - cle vackraste sa1~~mans~ttnimga1 .. E n sarskilcl nyhet 5il.
att deil ~ s v a r t a taflan~ icke liingre nr svart.
I n f ~ l l d i v&amp;ggen ar den i n p a s mecl viiggfiirgen, fast hhllen sB miirk, att det skrifna vill framtrgder.
Niigon liirarekntecler fiirekom- iner icke, ett bord ocll en bekvii.in liinstol i vacker h.vi tbetsad bj brk erstrtta den gomla datnrngBm~uaade miibeln.
FBrutom ~ ~ ~ a s i k s a l 11vi.lken en, Kfven oavaarles soin mindre sa1dii~gssa.1, fiiuls pb clennn afdelning gyrnnastiksalen, ivh vBningar hiig .och imedd efte ' r alln nuvarande forclringar.
TJpp till cleana kolnlna elevenla direkt genom en trappa frih: zfkl8dnii1gsrurr1111e11, SOIN befinna sig i botten- v r " ln i 11 gen.
I n 11 n n: h dessa ligger dusch- ruminet med en stor ' sitt slag euasthende, bassang saint varm- sh praktiskt, sinnrikt 1u: f tsbadet.
och inb judnncle tref-.
I bottenvhingen ligt, s o n allt ar ord- fihues iifveu skol- andt.
I friimsta rum- kbksaf delniagen, be- met 8.r detta semi- raknacl f6c tre ~ h u s - narierektor Fredrik 11: ill~, hvart och ett Lundgrens fijrtjfinst, mecl sin spis, sitt borcl liksom det &amp; r l: ~.aa, och skRp, hyllor, disk- och slaskborcl.
tagnude ocll aldrig Bredvid ligger 111 51- triSttnnnde energi tidsrumineb, dar den mest ' bidragit till att sj alflagade ' ma ten af- cleilua stora och.
stilt- lign b ygguacl blif vit iites.
I sammanhaag med dett,a kan nilm- verklighet.
E n oviir- derlig h j d p vid sinn nas,.
att ett frukost- I~itcriiir nf Iiorriitorcn.
rulli naturhgtvis 5imf.
idders realiserancle.
11ar hail 1.1aft i bygg- - \: en.
finnes i clenna andens arkitekt, intenclenten Gustaf Petterson.
Tic1 va1 viilinredcla skola lnec1 flere gaskijlc oc11.
sfirskilda skhp af favger i korridorer och klnssrum iir det artistell Olle fBr den1 so111 viljn bereda en inellanfrulcost i skolau i Hjortzberg, so111 vmit den bes~iimmai~cle, och resultatet stiillet fiir att gh hem.
F L ~ ett intryclt al: ' Iugn och hmmoni, 1x7, sninma g h g Ii \ rhl E ~ ~ s ~ v i E h L i n g e n s Ofaingsskoln kommn vi till son1 de Llars, r i l a ffirgerna sprida soin ell floe1 aP ljus nnclrs vLningcus seminnrium.
Hiir fir liorriclorm h&amp;llen i grant inccl sami~na trefliga afcleluingar lnecl e k b ~ n h m och.
gliidje.
kr placerad hiir Uppfor den farsta korta trappafsatsen kon~mer man och borcl.
E n nutomntisk sigiialklocku.
.
geaorn 1jncll6st wpgnancle bnlansdiirrar in i fijrsta vii- fiir att r i i i g ~ u t oc1.1.
in tim~nnrnn, I cleima vbniug ningens konridor, hiillen i gult, verknnde so113 clet kla- har.
r,ektorn sin expedition med vtintru~n snmt 18rarue raste sol1 jus.
Till besparing aE de anuars i deli 18ng.a ' och lkrarinuonk hvar sitt smili ngsrum, lfimri nnornns korridorens tnk nodviiudiga, stottande jiirnbalkmm, har i &amp; lt mecl v~rndaudsmobler,)) solfjaders)) - motivet.
Har mwa gjort korta, inskjutande tv ?irvfiggar, hvilka afcleln finnes Bhen flera materialrum, ett rum for frio stuilier, korridorens fo~~stersida till de mest inbjuclaacle a f l h g a allcleles siii~slrilclt inbjuclande, I~Rllet i r6dt med grtina niscl~ai~orcli~ingar, c1ii.r ~figgfasta e k b h k a r - h6gsBten liispulpeter, samina model1 .son kungl, bibliotekets.
- och borcl placerats.
Hiir kunua liirerinnor oc1-1.
Har finnes tifven biologiska larosalen med l&amp;dor, elever uucler rasten~a hafvs angensima smh protstuacler.
sl&amp;p och reagenshyllor, anorcliing for skioptikou For ytterkliiderna 8.1 ' i en t~iirkorridor, leclande till mu- samt 1justRt.a gardiner, s5irskildt re1; viiernde f r i n siksalen, en rad gnrderober anordnnde, med plats filr London, och hvilh-a lopa i.
inlalda lister i firaster- fyra elevers klader i hvarje, en sardeles treflig anord- ramen, sti att icke eri strimma dager kan triinga vittnacle, 1kmnacIe clcn Atsliilligt att Bnska i egeilslmp nf slcola i: en seuare ticl.
Gylmastiklokalen mfiste t. ex. inrymmas i clet garnln hr8nnoriet, ocl1 ma11 hacle ~niist taga det hela shsoln clet v s r och s6m clet bilst frjl.1 sig.
Liinge redcle man sig clock i deu gnil~la lokalen, men allt stnrkare blef krafvet pA stiirre utrym.rnen och.
fijr- biittringw.
Och ryindes 1906: den gamla lokalen ut,, allt v i r dh ordnadt fijr byggmdet nf den nya, stiirre tomt iukiipt ocb.
aaslag beviljadt a.f riksclagen, f6r nybyggnaden: Den sttitliga: byggnacl, s o b nu reser sig pb clen stora tomteu i hijrnet nf Bjiirngirds- och .Priistgki: ds- gatorna, bar intet i sitt yttre ge~ne~isalnt med dot g a d a aaspr8kslosa semiaariet, och clen ny ", i mi~lsta detalj siunrikt geaomtiiakta, iindlnmhlseulign ocll vackra in- reclningen betecknar ett oE; ultligt lh1gt steg framom gainla.
fiir11bJlnnclen.
Man 1fir vK1 kunnn sago, att clet 11 y a fo1lzsl~ollii rm: - 0 ' '
iu.
Innanfor denna sal ligger skolans biologiska mu- se 11 111.
Treclje vAningens korridor iir blA.
Hgr uppe ligger den stora samliugssalen, som hKller 13 % att dekoreras ~f Olle Hjortzberg.
Et t bnskniugsmil, so ln aunu hagrar i fjarran; ' ar att pB fondviiggen bakom estraden f9, en v~iggrnblniug RL!
sa111~ne konstniir, framstiillande Jesu bergspredikan, men, soin sagdt *, clettcz 1161.- iimu till lzvacl man blott ijnskar och Imppas.
I: sa.len komwa 224 klasstolar att placeras, men plats finnes for flere.
En utomordentligt viil inredd fysisk-lremisk larosal finnes iifveu, m ed si-irskildt materialruln for liiraren, cliir hall lrau bereda sig for experinlenten.
Salen, som ar afsedd fbr 3: dje oc11 4: de klasserna, har ainfiteatra- liskt otdnade bankar,.
dragskhp eller s. k. dragkapell for I~ortsl~aLTandet af giftiga gaser, i bordet h n e s en s#rskild auordning for k \ 7icksilfverbeha1ldling, Here elektriska lhgor infiircla i sjii.kfva, bordet, rengenshyllo~: in.
in.
iifven i denna, sal finues skioptikon.
E n stor teckningssal med ljus I r i ~ l norr, material- rum samt ett sii,rskilclt rrskuggrucn)) ligga Mfvea i cleana vdning.
17th- deu oinvigcle - giir skuggru~nmet ett sar- deles mystis.kt intryck.
Inoiu en cirkelruucl messings- ledsting sthr midt pfi golfvet ett rimdt bord, hvilkets yta iir genonl ganska hbga, mehnyiiggar sektiolls~is uppdelad.
I hvarje nfdeluing finues en Bt ulla hidl vridbar och siinkbar elektrisk lampa, Bvilken kastar skuggan huru inan s&amp; onskar p&amp; den uuder uppstallda klossen eller gipsen.
Eleverila sitta pS pallar med ri t br5ideaa stodda mot messingsst8ngei~ Fullt I justata gardiner finnes naturligtvis ikfven i cletta rum.
Niistoa sal iir for 1cvinn.lig slojd m e d sinnrikt kon- stuerade bord lned infallda syclynor.
Ett pax syrna.ski- ner finnns samt ett koppirbeslaget bord for pressjirrnet med krnuar tilll~ands for varmt och kallt vatten.
.
Deu sista seviirclheten iir laboratoriet for fysik och kemi mecl skHp, lAclor, reageashyllor, dragkapell sanlt bord med elektri.ska uttag och iuleclda elektriska lAgor.
Dessutom finnes 11fi.r ett glasblHsarbord for praktisk unclervisaing i denaa koast.
0 f r e r tredje v&amp;ningen finnes en stor viud med utrymmen,, s o ~ n m6jliggdra en ytterligare utvidgning af skolan.
Utaufor seminariet, ph den stora planen At Bfirn- gkrdsgatan skall trsidg %rd aultiggas, och triidghrds- skotsel lrotllmer iifven att, el~uru till riuga clel, ingA son1 slzolaas IaroH~nue.
Och n ~ e d cle~ina sista ar v#l d l a upptiinkl.iga greliar xf undervisaiug tillgocloseclda.
S&amp; star det nu fg.rdigt, clet nya stiitliga skolpalatset pS den forhldracle norncilskolms oc11 clet gamla semi- nnriets grot~.cl.
En ny tid lned nya fo ' rdringar har iifven bringat clen nya skolm.
De liirarinuor, sorn utgA clii,rilrAn, iiro i en l: ~e.l.t alluau grad iin hvad fan.
vczr fallet rustacle att undervisa barnon o: fver allt Eve .. riges laucl, ststen 1lar vfil ssirjt for cleras uthilclning.
Det arbete de gifva tillbaka, kolnn~er ocksk bela sam- hiillet till godo, ocll i dess tjiinst skola de verka som goda och nyttiga medborgare.
E. I&lt;-N.
Proportionella vale FCir Dagny af D: r Gulli Petrini, f.
Roqsancler.
(l ?orts.
fr. f8reg.
x r).
7-et var emot det kungl.
forslagets beha.~~dling af de &amp; gemensamma kaudidaterna, som kritiken huhud- sakligea riktsde sig.
Ilia i cletta forslag icke lleller nhgra Btgiirder vidtagits att fih: ekornma clek@itering, riiknade lnau l&amp;tt ut, att cn person, soln ~ a uppsatt r a£ alla partier och bade fhtt det oj#inforligt storsta autalet roster, likv9.1 kmicle fs1l.a igenom.
Det l ~ e h o f - des blott, att han clekapitertdes pB hvarje lista.
Db han inom det eua partiet icke fick tillgocloriikna sig de roster, hall fKtt iuotn det audra, skulle han shledes icke kornrna i borjan inom niigot parti vicl samman- riikningen och d$irfijr icke gii in.
I ' Iiirutinnaa vidtog nu riksdagea ep Bndring i det Buugl.
forslaget, dock icke i fr5ga om sammauriikningen &gt;if rosterna frHn olika partier utan i syhe att hindra clekq~iteringen inoin hvart parti.
Riksdagen a.nser, narnligeu att blott mau hindrar cleknpiteringeu, sb iir det viirsta felet i clet kungl.
forslaget afhjiilpt, ty dR h.ar ett parti i sill makt att satta den person i forsta rummet, som det verkligen vill ha igeaorn, ocl-1 cletta bor partiet sjiilft bestamma, utan att audra partiers roster d8rvid f % in- verka.
Den af riksclagen mtagna vallageu lyder nu 39 ' mecl afseencle pB sammanrakoiugen inom de olika grupperna: ~Hlirvid jakttages i frBga om den fria gruppen: 1: a) Vicl [wrsta s~~inmanr&amp;kn.ingen giiller hvarje val- sedel s&amp;soin he1 rijst.
Det nainn, som f&amp;tt hogsta rost- talet, blifver det forsta i ordniagen.
2: n) Vid 1.lvarje fol.jancle sain~nauriikuing galler val- sedel, hvars rostviirde icke tillgocloriikknats nhgot namn, som erllbllit r u n i o.~: clningen, s &amp; s o ~ he1 ~ i r6st.
Annan valsedel giiller shorn half rost, diir ett af de namn, hvilka rostvardet tillgodoraknats, erll %llit rum i ord- ningeu; s %sorn trecljedels riist, clar tvlC af namnen upp- forts i orduingen; shsom fjiirdedels rost, d&amp;r tre aE nnmnen uppfarts i ordningeu; och s&amp; vidare efter samma grund.
F6r hvarje gHng komlner det namn nsrmast i ordningen, so111 erhhllit htigsta rtisttalet.
I frhga 0111 partigrupp iakttages: 1: a) .IJpptaga valsedlar till antal af mer tln halften af hela antalet valsedlar inom gruppen (gruppens rost- t d) samma forsta llama, blifver detta namn det fbrsta i ordningen; upptaga valsedlar, som 11afva samma forsta namn och utgora mer iin tvis trecljedelar af.
.
gruppens rosttal, jiimval samna.
andra namn, blifver detta namn det andra i ordaiagen; upataga valsedlar, som hafva samma forstst och samnla andra namn samt utgora mer an tre fjiirdedelar a£ gruppens rost- tal, jamviil samma tredje namn, blifver detta namn det tredje i ordningen; och s i vidare efter samma grunder.
2: a) I den mbn ordningen iuom gruppen icke kan genom samnanrakuingar enligt nyss angifna grunder bestammas, skall livad h8r ofvan iir i frdga om den fria gruppen stadgadt, iiga motsvarande tillampning.
Det iir de tvb sista momenten, som riksdagen in- fort i afsikt att hindra dekapitering; i ofrigt antogs regeringens valmetod i sin helhet.
Emellertid har, synes mig, vid denna andring en viss otydlighet inkommit i vallagen.
Om det vid be- rakningen af ordningen inom ett parti intraffar, att en person fhtt sig tilldelad forsta rummet pB den grund, att han s t k fbrst pA nler iin l d f t e n af listonla, och det inom partiet afvea forekolnmer listor, dar hail stir i andra eller tredje.
rummet, hur skall nmn d i for- fa.ra vid reduceringen af rosttalet, n k man ofverglr till sarnmanrdkning efter fria gruppens metod?
Den lista, som liar lians namn fast ej i forsta rummet, har visserligen f %tt upp en RE sina kandidater, och dettn kunde ju vara ett skal att halfvera dess rijsttal, men den Bar icke bidragit till denna utgBng och det stir ju: wVid hvarje foljande sammanrakning galler val- sedel, 7wam ~iistvade icke tillgodorak9zats d g o t namnnl, som erhhllit rum i ordaiagen, sSsom he1 rosfw, och d&amp; skulle att dijma af ordalydelsen ingen reducering har aga rum.
Dock har Allmanna valmansforbundet i sin f Brut omnamda brochyr: ~Rostriittsfrigan w tydligen motsatt isikt.
L !.
sid. 27 forekommer ett exempel, dar man har halfverat rosttalet till listor, wsom ' fbtt ett namn placeradtw, oberoende af om deras r~stvardk rnedverkat till saken eller ej.
Hvilketdera som nu varit rneningen, # r icke godt att veta; det forefaller som Allmanna valmansforbundets tolk&amp;g nastan skulle ge rilnligare resultat, men livarfor har man d % icke anv8ndt ett enklare uttryck utau talat om D tillgodorilknadt rilst- vardw?
Vid berakning af nedanst8ende exempel liar jag emellertid ansett det vara riktigast att ratta mig strgngt efter ordalydelsen.
Onskligt vore dock att denna paragraf finge en fullt tydlig forinulering, innan den blir slutgiltigt antagen.
Hogst besynnerligt ar ocksh, att i riksdagens skrifvelse icke finnes iifigot ex- empel, som kau underlatta det riitta forst.8endet af lagen.
NAgon bjalp f r i n hoga vederborande har- utinnan har mig veterligt icke heller forsports.
All- manna valmansforbunde ts broschyr har diiremot tydli; gen detta syfte, men skulle nu denna, som hittills tycks vara allmanhetens eada vagleclning, vara oriktig, db kan det bli en trefljg villervalla.
E n bok ~ R o s t - rattsreformer,, valhandbok a£ d: r I (.
Hagman, inne- hhller dkemot ails ingen ' hjalp utan endast en sam- ling officiella aktstycken och lagparagrafer.
Under rubriken: WAnvisningar rorande ralmetodens tillamp- ningr, frjrekommer blott det exernpel, som fansai K.
Maj: ts forslag, beraknadt efter K.
Ma.j: ts metod men icke efter den antagna, hvilket .skulle ge annat resul- tat, d. v. s. ett exempel PA., hur man ink skall rakna, men intet.
exempel pb, hur Inan verkligen skall forfara.
Jag skall nu anEora ett exempel p i deu foreslagna metoden.
Vi aata, att valet galler 5 representanter och att partierna aro: Moclerata, Liberala och Socin- 2rister samt att dessutom valsedlar afgifvits utan parti- a beteckning, livjlka clB hiin forts till den F ~ i gm-ujqen .. Forst skall berakniugen af kandidaternas ordning inom grupperna goras.
I fbrsta kolumnen af tabell I11 ha vi Fria gruppens listor med rosttal.
Tabell: III.
Fria grwppen.
Har ager ingen sammanrakning till gemensamt rilsttal rum, och man raknar omedelbart efter Thieles metod.
Forsta sammasrakningen (undre afd.
af kol.
I) ger A forsta platsen med rosttal 1,844.
Rakningen fortsattes nu son1 i tabell 11; rosttalet for de listor, som fBtt upp en kandidat, divideras med 2, de som fBtt upp.
tvbmed 3, etc. och man f8r ordningen: A 1,844, 13 641, P 468,s och E 344.
Sedan gh vi till partigrupperaa.
De pB de Moderata afgifna listorna Aterfinnas i tabell IV (kol.
I).
Tabell IV.
A, B, C 1,034 D, E 825 B, C, E 332 C, A 39 Summa 2,230, 4, Moderata.
Rosttal 2,230.
517 B 344,si1 B 344,61 412,5 D, E 412,s D 275 B, C, I3 332 13, E 166 B 110,~ - - C 39 R,C D, E A st %r forst pB 1,859 listor, hvilket as mer an half ten af rosttalet (2230: 2 = I Il.5), hvarfor A kom- mer forst i orduingen.
Af dessa listor upptagrr 1,034 afven B, soin, andra nama, men detta Hr mindre iiu hvzr- ' tvb tredjedelas af rosttalet (" /, - 2,230 = 1,48G2 /,), for B ej g i r in efter denna metod utan man rn~st-e nu ofvergii till.
Fria gruppens riikaing, livarvid man f orst halfverar rosttalet hos de listor, som haft A i forsta rumme t (kolumn 11).
Jag half verar a.f of van angif na anledning icke sista listans rosttal, trots at ?t,denna fitt
Liberala.
- in A.
Nu samlulanraknas rosterna fr&amp;n olika listor och * C f %r hogsta rosttalet (undre afd.
af kol.
11).
Sedan: forts&amp;ttes sorn vid Fria gruppen (kol.
I11 och IV).
- 0rdningen inom listan blir sAledes A, C, E, B, D. Berakningen for.
de Liberala finnas i tabell V. E a r har ingen tillrackligt stort antal roster pH - forsta rummet for att gA in af den anledningen.
I?, - som har de flesta, har blott 1,669, hvilket ej uppgAr .till hlilften af rosttalet (3,753: 2 = 1,876 I /,).
Man fAr - dkfor genast g % till sammanrakni.ngen efter Fria grup- ' pens metod.
Som synes af tabellen ger den ordningen: F, H, I, G, K..
Riisttal 3,753.
1 G, H,I 718 G, I 478.67.
K, H, I ' 1,050 I (, I 525 G 512 G 512 K 116,5 I (116,s - H 10 ' G K G K 319 350 512 116,ti - Summa 3,753 - G 990,a~ - IS) 1,003,m K 641,5 - - - G4) 871 Ti6) 466,s (Forts. o ~ h slut i a&amp;ta n: r).
ARA KVARTALSPQENUMEQANTER, hvilka iinska att.Dagny utan afbrott skall kornma dem tillhanda, uppmanas att i god tid fore l: a - oktober f ornya prenurnerationen.
Denna sker a narrnaste post- - anstalt och utgor kr.
1: 25 for kvartal.
Kvinnor sorn " hospital collectors ".
~83 D usiness is business.
sager ett gammalt ordsprhk, och my cke t betecknaude f or aff arsrniissigheten ' i England ar en utvag, man dar funnit p&amp; for att pa rationellt satt utnyttja den enskilda viilgorenheten till stodjande af offentliga foretag och inrattningar.
Skall t. ex. ett barnhem eller sjukhus byggas eller un- ' derhhllas, anstalles en w hospital collector s, sorn har till uppgift att gB ur hus och i hus och samla erfor- .derliga penningar.
Man har funnit kvinnorna sar- akildt lampliga for detta arbete, och daraf kommer, .at$ bland andra platser som The Central Bu~eazc - - .- den stora platsanska~ningsbyr~n for kvinnor i London - foymedlar, af ven f brekommer anstallningar sorn, hospital collectors^.
I sista numret af den engelska tidningen The Women ' s En ?pZoy~~z.erzt skildrar en sadan kvinnlig collector^ p % ett mycket liff~llt satt sitt ar- bete och sina erfarenheter.
Hon hade sokt anstallning genom CentralbyrSn och blef erbjuden plats sorn collector^ for ett sm~barnssjukhus i en mindre stad.
Hon tvekade att antaga platsen, och hennes vanner afrAdde henne, men sorn hon ' ej var ung llingre och icke ggde utbildning i nAgot sgrskildt yrke, var detta ett erbjudande, sorn hon ansAg icke bora l %ta gA ig ur handerna, och hon sager, att hon aldrig ett -- agonblick sedan Angrat, att hon tog platsen.
Lonen ' \ I ' var 25 pund samt en viss procent p&amp; de pengar, hon lyckades insamla.
Efter sex &amp; rs arbete for barnsjukhuset blef plats ledig som D collector s vid stadens allmanna sjukhus, hvjlken hon sokte och erholl.
PA alla donationer och gAfvor, .som inflyta genom henne, erhlller hon 6 % i provision och firrtjanar p % detta satt ungefar 53 pund om Aret.
Hon har bfver sig en forvaltningskommitt6, men hennes egentliga chef iir sjukhusets sekreterare.
Hon har att hvar m h a d redovisa for influtna pen- ningar, for ofrigt ordnar hon sjalf helt och hAllet sorn hon vill med sitt arbete.
PA somrarna kan hon taga sig ledigt Eem S sex veckor och ser dB endast till att de penningar, sorn utlofvats under denna tid, beharigen komma in.
Naturligtvis ar det ej alltid angenama erf arenheter, hon fAr gora, nar hon iir ute pch ~arbetars, men, sorn hon sager, med litet takt och godt humor gAr det and&amp; bra, och i det stora hela har hon lyckats utmarkt.
For oss, svenskor, och vAra firrhAllanden staller sig nog detta collectorship.
sAsom d g o t ganska egen- domligt.
S j&amp;Lf slutar artikelfiirfattarinnan i den engel- ska tidningen med att saga, att hon hoppas, att hon har lyckats ofvertyga andra kvinnor om fordelarna och a£ ven behaget af ett lif sAsom, Hospital Beggar ..
PRENUMERANTER OCH VANNER AF DAGNY uppmanas att till kvartalsskiftet ar6eta for ikad spridning a f Dagny.
Om hvar och en end&amp; EN ny prenumerant, vore ju antalet fordubbladt och ett godt resultat vunnet.
verfvar
International Council of Women ' s konferens i Geneve den 31 a u g.
4 sept.
1908.
J!
g.
itt forra bref slutade med tisdagens forhandlingar.
att framlagga det franska nationalforbundets beriittelse, Arbetet fortsattes pA onsdagen, som upptogs af Mademoiselle Monod, soin har en storartad verksamhet redogrelser frAn de olika nationalf8rbunden rorande de- bakom sig, iir en ovanligt.
originell fijreteelse bAde ras arbete hufvudsakligen under det sista arbetshet.
h a d utseende och .kltidsel betraffar.
Ett frappant fult.
Stort intresse erbjod fru Stritts anforande anghende kvin- ansikte, nSgot af negertyp, men fullt - af lif och energi.
nosakens stallning i Tyskland.
Hon piipekade den stora Man mhste ovillkorligt hilla af den intressanta, gamla.
betydelse den nga fiireningslagen hade for kvinnorna.
damen.
k o n konstaterar, att ferninismen nAtt stor De kunna nunlera blifva medlemmar i foreningar utbredning i Frankrike och att den intresserar alla.
bildade af man, enar i den nya f.6reningslagen som Det ar det franska nationalforbundet, som g&amp;r i spet- medlemmar namnas icke man eller kvinnor utan per- sen for rorelsen och som utofvar en storartad verk- soner.
Till foljd af denna lag har det liberala partiet samhet.
Manneu bistii kvinnorna i deras strafvan '.
Pro- redan intagit kvinnor i sina foreningar.
Vidare fram- f essorer, lakare, riksdagsman intressera sig for kvin- holl fru Stritt kvinnoruas stora inflytande pii reformerna nornas arbete.
Forbuiidet arbetar pit sektioner.
I inom flickskolan och omtalade.
att regeringen tillsatt nastan alla stora franska sttider finnas afdelningar af en kommitt6 bestA.eade af kvinnor, hvilken skulle disku- forbundet.
8 % lamnas redogorelse for sektionernas tern dessa reformer.
Slutligen omtalade hon den kamp verksamhet, Nhgon jnghende framstallning kan har ej komma i frhga.
Det fAr vara nog med hufvud- de tyska kvin~~orna upptagit mot alkoholismen.
For Sverige aflade undertecknad berattelse for arbets- dragen.
Uti sektionerna forberedas och undersokss Forst redogjordes for de fiireningar, skolfrhgor, frhgor rorande kvinnans rattsliga stallning, hret 1907-1908. hvilka under det forflutna Bret ingktt som medlemmar speciellt, gift kvinnas myndighet, kvinnas kommunala i det .svenska nationalforbundet, och for det frAn inter- och politiska rostratt, hennes anst&amp;llning i statens tjanst, nationell synpunkt viktigaste af de andra foreningar- fabriksarbeterskornas loneforhhllanden m. m. Mhnga nas verksamhet.
Vidare liimnades redogorelse for de af dessa fr&amp;gor aro nu aktuella i Frankrike.
Genom frAgor, som vid riksdagen 1908 forekominit rorande sektionernas verksamhet aro redau flere af dessa frbgor kvinnorna.
Det framholls att, ehuru hvad den gifta wpptagna till behandling i den franska riksdagen, och kvinnan betraffar fr8gan om hennes myndighet annu for htskilliga af den1 hoppas man pA den franska riks- hvilar hos regeringen, ha dock mindre reformer genom- ' dagens samtycke; sh vantar man pk tillhtelsen att an- drifvits, sisom att hustrun kan, dii mannen forklarats stiilla kvinnliga fangelsedirektorer for de kvinnliga omyndig, blif va f ormyndare f or honom och inf orandet f hngarna.
htademoiselle hfouods f ramstallniug mot- at obligatorisk taxering sf den egendom gift kvinna togs rned hanf zjrelse, ocll ordf iiranden, lady Aberdeen, enligt medgifna bestammelser eger riitt att sjalf for- tackade hjartligt madeinoiselle lfonod Pijr det intensiva valta.
Vidare redogjordes for frBgan om moderskaps- arbete det franska forbundet utfor.
-.
.
~ f v e n det osterikiska forbundets ordforande, fru f orsiikring, hvilken f orekommit vid den sista riksdagen.
SB omtalades, att pB initiativ af svenska nationalfor- Hainisch, afvann stort intresse, kanske icke fullt sS bundet f r h i och med detta hr kvinnliga poliser funnos mycket for hvsd nationalf orbundet.
utrtittat som for i Stockholnl.
En kort framstallning gafs af det arbete, sina personliga egenskaper.
Fru Hiinisch ar en akta som nedlsgts diirph och af de personer och myndig- humorist.
Under skamtsamma ord doljer hon sin heter, som energiskt lnedverkat till sakens lyckliga entusiasm och sin kiirlek till kvinnosaken.
Hon hor till de lyckliga talare, som ha.
auditoritet i sin hand utg8ug.
Ordffiranden i det italienska nationalforbundet, gref: f r h forsta ogonblicket.
Fru Hainisch borjar med att vinnan Spalletti-Rasponi, hade shsom man kunde vilnta bedja om ursakt for att.
hon talar tyska, men i det af Italien annu icke mycket att inberatta om vunna afgorande ogonblicket har hon glomt franskan.
Hon faktiska resultat.
Afen hon kunde konstatera, att den forklarar att kvinnorna aro kvinnosakens svhraste fiea- forsta kongress, som det italienska l~ationalforbundet der.
Men itndock giir den framtlt.
Den osterikiska fiirleden vAr holl i Rom; hos milnga af Italielis kvin- regeringen vander sig stundoin till det osterrikiska nor.
vackt tanken pB och intresse for den italienska nationalfijrbundet.
Och kvinnorna arbeta utomordent- kvinnans ho jande.
Af gref vinnan Spalletti-Rasponis ligt energiskt, dB dea nvandas.
I en kommittd for mel- eleganta anf6rande kunde man marka, att-det italienska lanskolorna insattes fyra kvinnor, och tack vare dessa nationalforbuudet $ir rik.t p&amp;, initiativ.
Det hade p&amp; sitt genomf6rdes pA fjorton ' dagar en skolreform.
Till sist program upptagit ' sh godt som alla de friigor, hvilka Alade fru Hainisch kvinnorna, ifall de ville vinna fram- giing ' i sitt reformarbete, att vara alskvarda mot mannen.
feminismen sysselsatter sig med.
vbrksanhet redo- For det ~orska.nationalforbundets.
Efter madame Spalletti-Rasponi kom turen till det ' internationellaforbundets doyenne, mademoiselle Monod, gjorde fru Michelet.
Den norska.kvinnororels~ ha.r att ' - 0 ' I Kvinnore 1 Folj valarbetet / Eder trakt och forsurnma icke nzigot tillfalle att fzi till stin, ett uttahnde i kvinnornas r6sMttsfrdga.
I .-
gladja sig At stora framghgar.
Den kommunala val- barhet de erhhllit har gjort, att kvinnor alltifrhn de erhollo.
denna ratt innehaft kommunala poster.
Antalet af dem, som nu sitta i kommunalf6rvaltningen, har okats med 30 %.
For att reglera de kviunliga arbets- lonerna har det arbetats intensivt.
Kvinnorna inom post- och telegraf ha vunnit, att icke sarskild tariff tillampas ph deras h e r.
Hvad aktenskapslagstif t- ningen betraffar, arbetar forbundet pd att erhhlla battre iiktenskaps1aga.r och (inskar hojd hldersgriins, paktum och liikareundersokning vid iiktenskaps ingkende.
Sed- lighetskommitt6n har framlagt ett forslag om huru det skall forfaras med fader till oakta barn, hvilken for- summar att und.erst6dja och underhhlla det; forlust af rostratt fores1h.r kommitt6n.
For det belgiska nationalforbundet, som k bildadt 1905, redogjorde juris doktor M. Popelin.
Liksom det franska har det belgiska pB kort tid utofvat en for- vhnansvard verksainhet.
Det har arbetat p&amp; att hoja kvinnorna i socialt, rattsligt, kulturellt och ekonomiskt hanseende.
Nhgra a£ de frAgor forbundet tagit upp omnamner jag.
Rorande undersokning af faderskapet till oakta barn har forbundet rednn lyckats att pA lag- lig vag genomdrifva bestaminelser.
Forslag till lag anggende omyndign fir redan utarbetad och anses komma att antagas slf riksdagen.
Hojandet af den kvinnliga undervisningen ligger forbundet varlnt om hj5irt-at.
Ateneum for flickor i Gent iir dess skapelse.
Det arbetar 11 % att forbattra tjanarnas stallning och form % dem att bilda fackforeningar.
Sedan redogorelserna for nationalf6rbunden aflagts - de bhda vid detta mote nytilltradande, Bulgarien och Grekland, hade inga meddelanden att gora - lam- nade n~adamePhilosophof frail Rysslnnd en kort resuin6 af b a d hon gjort for att i Ryssland bilda ett national- forbund.
Hennes arbete darph tycktes nu kronas med franigkng och i deceinber hoppades hon ha forbunclet f 5ircligbildadt.
Madame Plzilosophof s ' ord halsades med starkt bifall ocli ordf ijranden uttryckte sin f orhopping om att det rika program madame Philosophof uppgjort snart skulle kunna forverkligas.
S&amp; firljde korta rapporter afgifna af hvar och en nf de %tta kommitt6ernas ordfijrande.
Af den dju- paste innebord for allt arbet.e for kvimans hojande voro de ord, son3 yttrades a£ madame Avril de Sainte- Croix, ordforande i kommittdn for den hvita slafhan- deln, att sedligheten vore det grundlaggande, 1ivarpR allt annat skulle bgggas.
En viktig uppgift for den internationella konf e- rensen var behandlingen af de stadgeandringsforslag, som framlagts.
Diskussionen darom upptog lnhnga af de timmar, sorn voro anslagna for motet.
Sjalfva diskussionen leddes utmarkt a£ ordforanclen, sol .. dar- vid visade sallynt takt och alskviirdhet och en out- trottlig energi.
Hade det berott pB lady Aberdeen ensamt, hade vi nog p % torsdagen haft tre saminan- traden.
Men hennes forslag darom rnottes a£ enhalligt nej.
DB vi inte ville komma tillbaka p % kvalleni Ju storre spridning mhste vi infinna oss half nio nasta inorgon, i stallet for den ordinarie tiden half tio.
Men andock kuude vi ej sluta pB den i programmet bestamda tiden, utan mijtet m %ste forlangas.
FrAn 9-2 p % 16rdagen fort- satte vi intensivt arbetande, diskuterande stadgeand- ringar.
Innan mijtet afslutades, beslot man att.
vidga for- bundets arbetsonwhde ocb inratta en ny kolnmitte for r public healthsr, till hvilken lady Aberdeen tagit initia- tiv; ~ f v e n uttalades ijnskvardheten a.f att bilda en kom- mitt6 f ijr &gt;) education Vid den internationella konfereasen ha tv&amp; off ent- liga mbtun hhllits i wsalle centrale)).
Vid det forsta h611 lady Aberdeen foredrag om halsovhrd.
Justitie- rAdinna11 Bohrnan hade i detta amne till motet lamnat en utredande intressant frarnstallning nf halsovArden i Sverige och vid den diskussioa, som foljde p % lady Aberdeens faredrag, gjordes asf flere lands repre- sentanter inlagg.
For Sverige lamilades af professor- skan Retzius vardefulla upplysaiagar om hygienens in- flytande pB dbdlighetsprocenten.
Det andra allmiillna.
mijtet behandlade frBgan om arbetsformedling for uag- doin.
International Council of T ' " Vomenls sekreterare, den t; alangfulln mrs Gordon, har i Skottland arbetat pB att hjalpa ungdomen, db det ga-ller att vdja lef- nadsbana.
For den skull ha upplysnings- och anvis- ningsbyrdar uppriittats, solu gifva for8ldra.r och ung- dom r&amp;d i frh@ om hvad 8e uuga skola egna sig Bt.
Hennes mening ar, att de unga, l h g t innan de sluta sin skolghng, skola satta sig i forbindelse med dessa byrdar, sd, att deras studier i god tid afpassas efter deras anlag och beghfning.
Bland talarna upptradde froken Terserus.
Hon omnamade, at.t man a.fven i Sverige ko~ninit till insikt om iindamhlsenligl~eten af upprattalldct af en arbetsf 6rmedling f or ba.rn, soin lamna folkskolan.
I Stockholm har tillsatts en kom- mitte, bestaende af represeutanter for folksl~olans ofver- styrelse, larare och ombud for allnliinna arbetsforined- lingen for att utarbeta en plan.
De delegerade fram: hello att basta sattet att ordna en dylik upplysnings- byrB vore samarbete mellan skolan och allm " auna ar- betsf ormedlingen.
Hvarje skola skulle valja ett 0111- bud.
Dessa skulle geuom klassl&amp;rare erhUla nojaktiga upplysaiagar om de larjungar, hvi1ka.s f ~ r ~ l d r iinska, ar att deras barn skola s6ka arbete.
Efter inh.8mtade upplysningar om barnen skola de siitta sig i firrbin- delse med arbetsformedlingen.
De delegerade hade utarbetat sarskilda f6rh&amp;llningsorder for barn, som on- ska tillfalljgt arbete samt for dem, som eliuru de annu ej afslutat - sin folkslcolekurs, likval onska intrgda i yrke.
Det olnniiinndes, att man endast fGrs6ksvis till- lampat detta, inen med godt resultat.
,.
.
Innan jag afslutar berattelsen om hvad son1 for- llandlats vid konf erensens enskilda sam man traden och offentliga moten, rn&amp;ste jag omtala nAgra Geddelan- den, sou inottogos tned stor gladje af de delegerade och l~vilka Sifven torde intressera Dagnys lasare.
Son1 jag forut omniirnndt, koinmer International Council of,)).
Dagny erbilller, med deeto mer bem yndigande kan den f6ra de6 evenska kvinnorbrelsene talan och for densamma krafva geh6r.
Prenumerera JtlrfOt s~tllf pa Dagnp ocb ver t a tor spridninpen af den i Eder omgifning.
- Woinen nasta Br att i Toronto i Canada 11Alla en in- ternationell kongress.
Vid ett af konfere&amp;ens Sam- mantrfiden lamnade en af Canadas representanter, mrs Cummiugs, en mangd vardefulla upplysningar om de basta resevagama ocli prisen saint stallde i utsikt en prisreduktion.
I samband med kongressen skulle kom- bineras en resa genom vissa trakter af Canada och Forenta Staterna.
Hvad bostader betraffar, skulle alla dem, soln besbkte kongressen, mottagas sorn gaster i de canadensiska hemmen.
Mrs Cummings gastfria in- bjudan nlottogs med inycken gliidje af de.
forsam- lade.
&amp; ven under de sista dagarna ha de delegerade haft att gladja sig At en storartad gastfrihet.
Made- moiselle Sarazin har i sin fortjusande villa vid Fron- tenes vid Genbversjon gifvit souper for de delegerade och lady Aberdeen har gifvit lunch for samtliga om- bud.
PB lordagen och sisndagen holl d.et schveiziska na- tionalforbundet sitt hrsmote, och for dess medlemmar och International Council of IJTomen ' s delegerade gaf staden Genbve i Palais Eynard en reception.
Festens glanspunkt voro de mimiska danser med shng, som utfordes af sm8 flickor och gossar.
Det fanns myc- ket hos denna dansahde ungdom, sorn osokt forde tankarna till den antika konstens framstallningar af dans.
Det fanns nAgot af antika liniers skbnhet och behag hos dessa dansande barn frhn det moderna Genbve.
I samband med min skildring af konferensen kan jag ej underletta att omnamna ett par frhgor, sorn det schweiziska nationalforbundet upptagit pit sit.t program och som afven st&amp; pb dagorduingen hos oss, niirnligen praktiska fortsattningsskolor for flickor samt barndom- stolar.
Hvad den sista frBgan betraffar, framfordes den af tviinne talare, en kvinnlig advokat, en ung froken Faure, sorn i ett ' f ormfullandadt medryckande foredrag framhijll frligans stora vikt.
Den andra tala- ren, ovanligt nog en manlig setdan, framlade en del fakta och redogjorde for huru barudomstolarna aro in- riittade i Amerika och i Tyskland, men pBpekade att de amerikanska passade for ett land med stora stgder, men icke for ett land med s&amp; stader sorn ~chweiz.
Ran frarnholl for sin del att vistelsen i en familj vore det lyckligaste for dterupprattandet af barnet, sorn rB- kat pB rillovagar.
SA skiljdes de delegerade efter en strang, men uppryckande och larorik arbetsvecka .. Starka person- liga intryck ha gifvits och mottagits, ett gemensamt mA1 har enat olika viljor och lynaen.
Och det afske- dets stund kom, hordes ofverallt: vi ses igen, vi ses igen - i Canada.
ALEXAXDRA SKOGLGSD.
Till riittelse a£ en uppgift i f6rra veckans n: r frhn konferensen i Genbve fB vi ptipeka, att ~Svenaka na.tionalforbundet~ gger en standig kommi tt6, finanshz,nitth.
Foredrag hallet politiskt mote i Boras den 6 sep- tember 1908 af fru Jenny Velander.
Hufvudtalare hiiradsh6fding Karl Staaff.
iirhetllandei~as makt har tvingat oss kvinnor ut ur hemmens lugna vrB.
Jag kan tala af egen er- farenhet, ty sjalf sthr jag midt i samhallslif vets strom- ningar, darfilr att jag beklader ett stateen ambete och darfor naturligtvis ar pliktig att undersoka dessa stram- ningar och p i heder och samvete for mig sjalf afg6ra, hvilka jag vill folja och hvilka jag vill gh tvart emot.
Alldeles gifvet.
inhste denna strafvan att finna sig till ratta med en samhallsuppgift fijra in i det politiska lifvet., ty detta ii.r det Breidablick, fr&amp;n hvilket Sam- hiillet syns i perspektiv.
Tusentals kvinnor i vBrt land ha af denna sin goda vilja att f&amp; skarpt sikte pii sin uppgift f h t s till en alldeles positiv uppfattning, att hvarje samhallets gar- ning mhste ses i sitt f6rhhllande till det hela och att dess vardefullhet eller dess injndrevarde bar bedomas i forhhllande till det stora nationella arbetet.
NL vi kvinnor se oss om i det politiska lifvet med ' v k a htminstone politiskt unga Ggon,.
set ar det netgot, som vi ideligen leta efter, och det ar rattfardig- het.
Ingenting forvetnar oss set mycket, och intet gjuter oss sB mycket bitterhet i sinnet, som nar miinnen sviifva pet malet infor ett rattf ardighetskraf.
- .....
.
.
.
Jag ho$e haromdagen citeras nbgra ord af en hoger- man.
)) Jag erkanner f ullt det berattigade i kvinnorna.sO.
sade han, %men vi vetga icke ta konse- rijstrattskraf &gt;), kvenserna D.
Efter livad mina studier af lifvet i&amp;rt mig, finns det ingenting, sorn ar SB ohyggligt farligt som att ta konsekvenserna af ett undertryckt rattfudighetskraf.
Jag undrar, om icke just i dessa tider det svenska folket profvar, hvad det vill saga att ta konsekvenserna af undertryckta rattf ardighetskraf.
- TvB stora politiska partier ha vhgat, ta konsekven- serna betde af kvinnans rostratt och henues valbarhet, namligen Frisinnade landsforeningen och socialdemo- kraterna.
Det f6ljer sjalfklart af deras grundHskBdning: frihet for alla, rattvisa, allas likhet infor lagen, allas likhet i frBga om skatter, uppfostran, personlig saker- m. m.
Intressant &amp; r dtiremot att iakttaga hogerns stallning.
Vi frisinnade aro ju litet radda for att hogern kan utbyta sitt deklamatoriska.
:, p % stallet marsch~ mot den gatnle korpralens: % avancera bakht B.
Men hirgerns kvinnor vanta allt godt af sittt parti, och roligt vore ju, om deras hopp ej komme pet skam.
I systerlig karlek skulle vi frisinnade.
kvinnor gladja.
.
.
- oss islver clet.
Jag biir kanske aamua, att Lanc1sfo1: - ellingen f 6L.
kvi unlaas politiska rijstrhitt, li hvars vagunr jag talar hiir, Br eu i politiskt afseencle - absolut neutral fiirening, hvarinonl hvarje siirskild inclivid i full fri- het sluter sig till den politiska fraktion, hon ijnskar, och verkar for dess sak.
I-Ivad systerkedjm sluter sig om, clet 5ir vhrt stora rattfardighetskraf: politisk rost- rntt och valbarhef.
Vhra forhoppaingar till de olika pnrtieraa vaxla frdn rosenriiclt till uattsvart.
Men dessa slrif tningar iuverka icke obetydligt pit vArt arbete for att 115 11191et.
Vi] .la verkligen icke varit allfiir verksalmna, och det k o ~ n ~ n af, e r att vi haft ep s %dan kolartro p8 den svenska nlannens rii,ttsk8nsla och klokhet.
Norden fir ju frihetens stainort p&amp; jorden.
Hur 15inge skola do svenskn kvinizoraa se bort ofver 1 (81en och Botten1: iafvet for att f&amp; se nlBu sandst sig om utt 1Sta priacip och h.ancliing stamma bfverens?
8veriges kvinnor iiro lika viircln samhiillets fijrtroende soin Norges och Fitllsuds.
Men ~i begtira icke Blotti, att m8nnen erkiiana vhr ratt och ge oss den.
Vi vanta oss, att rni %nnen skola Bn s6 nqcket storre aktning for oss, c %iiq: fiil.
cctt vi be- gars clenna 1: iitt.
Vi viinta, att de slsola forsth, att cle slhktea, sorn komrnn, skola i 11.ogre grad vorda dem, om cle i oss se kviunor, SO^ vilja 11elt ocll fullt och n~Almedvetet lefva ilml i svenskt arb~tslif, i fosterlal.dskt aasvar, i det nationella lifvets allvar, i folksjalens for- iidling, i f o l k a ~ ~ d a n bevarande s till sena tider.
Vi vanta oss, att nlota ru %nneas aktning, just duyfor att vi sjalfmant komrna i timga, tryckta, tider och bjuda vAr skuldra for att clela genlensaln bbrcls.
Och vi mota ocksD clen aktning, vi viiata, af sh i n h g a.
Vi 111iita den sjiilfklart 110s hvwje inan, SOM sj8l.f vill fullt ocli l ~ e l t lefva sitt folks lif, son1 sja1.f rill fylla Iivarje ~nojlig plikt, sot11 sjiilf vill sth fri ocll stark for att kunna verka fijr riitt och s n ~ ~ n i n g.
De mest optiiaistiska troclcle, att shdana miin bilclncle majoriteten i vPlr riksdag oc11 att alla partier skulle ellas i vlir stora sak.
Men landet ligger sA hopplost i trotthetens tecke~.~, att endast fktalet orkar lairra a n m t &amp; I de g~tnila sliti~a f r Q o r ~ ~ ocl~ a se auuat iin dessa hekatoa~ber af utredaiugar och koini~iittBbetdukande11, offracle pk dRdlosllete~~s altare.
Hvarfor ~ n n l statens kvnrn 1-10s oss sh underligt trogt och guisslande, n8r 110s alla m d r a lzulturfolk det gAr med sbdan sjnllgande fart?
i i r det clfirfor, att sA mSnga friska nlanliga viljor m d a sad i friimmaade land fiir frammande bord och att alla friskn 1tvi.naliga viljor ligga fjiittrade ail clet end&amp; s k d, ntt det ar sii lange, l&amp;ngesen de fjattrarnlz sattes pA.
Men det ar sant, att f6r t r o t h nnan passar ej vBr snk, icke for miin, som sky hvarje fiiriinclring, for hvilka bvilan &amp; r s, ' l Ijuf, att hvarje steg framit vticlw hngest.
T y en oinv&amp;rdering xf Itvinnm kommer att med Eora en omgestaltniag af clet nuvarande sa~.nh.bl.le t, s o n uteslutande bar ~naiiueas pr8geI.
ocl~ icke rfittvis- ligen kan fR nAgot annat namu fin [let m a n l i p sccmhiillet, till ett sa~nhiille, som praglas af bdde m a n n e ~ ~ och s kvinnans peron1,ighet oob sorn alltsA.
fortjlinar namnet clet ~ B d c l i y n sccnz; lzli&amp;e,et.
Tillrackligt ljinge h a kvinuor w r i t verksamma inom sa~nliiillet for att inau skulle vDga sig pB med att gissa i hvsd riktuiog de skola str&amp;fva att i sin m8u leda dess utveclding.
Den forsta fana de ha slutit sina led bakom i de I&amp;nder, clnr de erhhllit politisk rijstrett, iir nykterhetens.
Den svenska kvil~nan ser ocksli ph dell ErAgan.
Vi v#nta icke stordc ' ld af v8rt folk, forrBn clet fbtt bukt mecl nlkoboliseri~~gens ohyggliga folkf iirgi ftning, ocli ju niirlnere viirldshistoriens tordon rullar in mot vkra kuster, i dess storre itngest b&amp;fva vi bfver clen folk- sjalens slappbet och slohet, som &amp; r .en naturlig fijljd af densamma, och dess iner rysa vj infar den inojlig- lieten, att om de hArda Gdea, som triiffade oss for jamt ett sekel sen - ocks&amp; dB ett starkt nlkoholiseraclt folk - nu skulle upprepas, folksjtilen skulle st&amp; clar lika c1esorganise1: acl so111 d&amp;.
Jag v; igrtr: Eorespi~ en solskensglacl viixtlighet pi5 sko- f h en mynclig stiil.lniag l a m om.rkde, niir k \: i.~~uonna diiriaom.
Var clet iclte en.
kviana, sol?
t&amp;n.de den Eorstn blrinkfyren firr vKr modernu s k o h pb clen tid, d&amp; FGde] %rare och 181: jungau hiSllo p&amp; att soinoa under surret a: E katekesl5isor ocB l#seboksretorik?
Jag menay Anna Sa~iclstriiin lned sin epokg6rande skrift: x Rea- lism i undervjsniugen~.
Hvilken insats har icke kvinnan.
gjort pB dettn fglt, ehuru llon iir allcleles omyndig dar- inotn?
Hvad kvinuan lart i sitt fag %.
lirnaode, t %lrnocliga al ' oete, iir att vhrcla sig om mdra, att tanka for andra, att ta vara pQ de sm$ varcleaa och sunllnera ihop dem till rikedomar, att ta varn pb de sin&amp; krafterna oc11 med dem skapn stora vardeu.
Med hvilka ogou tro herrarnn, att vi betrakta de o1nr8dea, d5ir detta sakuas i sA hog gracl, men lag och secl icke till8ttt atl placera de obrukade kraf ter, som f rivilligt erb juda sig?
I politikens stora frhga: krjg och fred, 11ar en kiir nf kvi~l~noroster talat.
D Onkel Toms s t u g n ~ ocl-1, Ned med v a p n e n ~ h a s&amp;lcert ijppnat Aer ijgon for frecls- frdgan in hvsd v h tids morclvapen tillslutit i diiclen.
Kvinnornas &amp; ltrop, det blir: front mot all oriittfiir- cligl~et; nllt moi: kor, all feghet, all b.jiirtSlijshet, all duni-] let.
&amp; - det ickc allt cletta, som drifver miinniskornn i vrede mot lzvsrmclra?
I vkrt land se 14 t. ex. clem, soln l3.a s i lika intressen son1 arbetsgifvare och arbe- tare st&amp; efter 1.1rraraadras argaste.
RBdas intressen a-ro ntt proclucera och f orclela ekono11Aca viirden, och vi se clem omsesicligt skada clessu ge~ne~isanirna intressen, diirfiSr att cle icke kmma ffinun en p l ~ t t f o r ~ fijr n sa111- verlsan.
Ocli cletta g h lika lit&amp; med bomber ocli st1: e; jker soin niecl prygel, AkarPslagar och lockouter.
n e t vinn.cs enclast geuow 11.jiirnms mspauning af sin vitaln energi.
Och om detta inhste ske med stor kraft, niir det galler att bringa e m e n s a m m a in.tressen att samverlta, sh m3ste det ske n~.ecl f i ~ m u st6rre ltraft, 11ar c7 et galler att briugu in tressemotsatsema att snm: v e r h, och clettn 11iBste slie i det politiska lifvet ide- s.
..
ligen.
Nationens riksfiirsamling a r plattformen for denna samverkan, och villkoret for a t t den skall pti ett lyckligt satt kunna lass sin uppgift iir, att allu intressen fB .fritt fora sih talan.
Vi k a n a s alla, h.ur nationen lider af att n u endast ett fatal intressen Bro representcmde.
Nar riksdagen om ett par 5,r kanske Eramst$r som ett fullb; d&amp;t ut- trgck f6r det maaliga samhiillet, s 8 blir sake11 icke biittre, ty desorganisation af farlig a r t komrner iincl&amp; att gora sig giillande p H gruud czf svhriglieten att till-.
godose intressen, som icke k o representerade.
Kvinnornas ifrjga deltagallde i dessa clagass val- k a m p n j har s %lecles salnnla grund som alla frawstegs- partiernas.
Liksoin dessa anse vi, att riksforsamlingen skill vnra uttlyck for alla nntionella intressen och leda alla nationella krafter till sainverkan for det helas basta.
VBr uudraa galler shledes: komma d e valda att vilja inedverks dtirtill?
0 1 1 1 vi jiimfi5ra v&amp;r ri ksclasgs mi5jligln.eter a t t fy11st detta haf mecl andra europeiska riksforsamlingars, se vi, att vArt I m c l iir el~sarnt - med nndautag afi Ryss- land och Turkiet - om den Bran, att endast .t /,, eller noga angifvet ' 7,~ af hela folke t iir represen tei: ad, niinl- ljgen 27 % af myiidiga man, dA diiremot i alla m d r a kulturliincler denna siffra v&amp;slar inellau 40 och 87 g.
Af dettn fuktum kan jag icke draga nhgon annan s l ~ l t - No tiser.
Fiircaingcn fiir kvimims politiski~ riistriitt i Stook- hohn hade sAsoin i gdr, onsday, med aaledning af rilrs- da.gsmaanav: ~len anordnat ett offentligt mote ii Runan, hvarvid anforailclcn hollos nngilende de politiska pnrtier- nns stiillning till kvinnor~~aa rostr&amp;ttsfr,S.ga,.
For Alliniinna valmansfol bundet tn1: 1.de trafik.direktor G. Welin, for Soci- aldemokratiska arbetarpartiet jor~rnnlisten Sven Persson sanit fijr Liberala vnlmnnsforeningen fil.d: r lfridtjuv Berg.
Vi Hterkomma inecl et.t referat nf motet i nHsta nummer.
sats, a n att den redan n u representerade brhkdelen af det svenska folket sB lringe och sB eusidigt f8tt gora sig gdlaude, att alln rnojligheter mikte uppbju- das for att fii in sB l n h g a son1 mojligt af d e riks- dagsmttnnakandidater, son1 vilja biilsa representanterna for cle utestiiugda valkomaa i riksdngens salar, inen icke.
onska vi clit d e kandidater, soiu motvilligt och mecl alla uppi-iinkliga svhjgheter oppna dorrarna f6r denn.
Af vhra fii v a l ~ n a u liar hittills eudast ungefar hiilf- tea fyllt cleulm sin imedborgerliga plikt.
Vi kunua vara f6rvissade om att de allra flestn af dessa tillhorn de sm&amp; i lmdet, som iiro sii vissa 0111, att deras gar- ning betgder s&amp; litet, a t t det icke gor mycket, o m den saknns.
Det iir d e sm&amp; skattedragarna, soin iiro s6 vana vid, att clerns r6st intet betyder i det kommnnala, utt de iclte titoka pa, att i det politiska gillla alla r6ster lika.
HBr k u a n a vi kvinnor fB nhgot att gora.
Vi kulina rnmm fran for cleras bgon den tanken, a t t n&amp;r de g 8 till detta sitt v&amp;rE, S ~ L b#ra d e ett ansvar gent- ' emot Sveriges kviuna och att ingen gerning iir obe- tycllig och ingen giirniug f8r af trdghet eller liknojhet f drsummns, soin knn friin-I jn den r#t tfiirdiga sak, ntt under n u inghencle ire-Arsperiod vAra nationella intres- sen bli ~iittviscwc!
och dhzgsidigare representerade iia under de foreghende.
.
Nerike, fredagen ' den 4 septa.
Efter ett f0redra.g nf d: r Hildebrand ho11 fru Widebeck ett anforande om kvinnans rostriitt8.
Fru Widebeck fick oclrsa tillfalle att interpellera de t v h n e n8rvar,zncle rik~da.gskniididaterlla om deras stiill- ning till lrvinnoraas rostr8ttskraf.
Vitl Nor.rkiipings E ' risinnt~dc v~lii~c~asfii: rc~ri~~gs mote i sondogs boll fil.
c1: r CMli Petriai efter hufvudtalnren, Inndssekreterare Schotte, ett foredrag oin clen lrvinl~liga rostriittsfrAgna.
Motet afslots ined ctt lefve for foster- lanclet.
.
Vi~I: riirclsei~.
i hnfvudstcden.
Liberala kretsforening- E ' olkskolliirrt~~i~~nosc~~~i~~i~: rict; i StookIro1111 A tt npp- arne i Stockholrns andra, och treclje valkret~ar h: tde sist- riitthfilla rektorsbefattninge vid niimnda seminnriuni ua- lidna fredng anorclnat moten hvk-arvid resp. kandidater, der tiden for ordinaric rektorii Fred.
Lnndgrens t.jiinstle- hsr Lind h ~ g e n (slrriftligen), Palme, Rjell berg, Staaff och Aug.
clighet fijr delta.g: tnde i drete kyrkonlote hnr forordnais L; jung.rcn i andl.8, snmt Bystrom och Wa.wriaslry i tredje psstorn fil.
kmd.
C. Kihlen och froken ' Maria Bergn ?arlr.
kretsen, rec~ogjorcle for sin politiskn stAnclpnnkt.
Flertalet kmdidater gjorde littalanden for kvinnnns politiska rostriitt.
B ' rhgc~i~ om s ~ ~ ~ ~ ~ s k o l l i i r i ~; ~: i 111; bildnia.g l ~ n o r a i ~ s f6re- A motet i andm kretmn blef hcrr Pizl~u !c?
af fru 13roon16 iaterpellerad rormde sin stiillning till fr5gan.
Herr P.
1Bg till bel1u11clling vid Stockholrns folkskolliiraref6renings c l e fredagen 1,araren vid I&lt;atnrina folk- svaracle med en l~iinvisning till det fiirhHllande, ntt; hall s a n ~ m ~ n t r ~ forra unclertecknnt en petition om roetriitt f6r kvinnor och va- skolor 0.
J: destrom idedde fr8g; ln f raml~Kllande dess stor: t rit mecl om pffattande af Frisinnadc lnndeforeningens bet y delse for hcla den svenskn folkskoleunder \ risi~ingen, dk u taf ~ i c l f ollrskolan, hvnrs liigsta, afdelning iir smRsko- program.
.
Genoin elsriftliga mcddclnnden hade hrr Blombcrg l: m, t jiinstgorande 18,000 liirare och IHr,zrinaor icke nlinclre och I-Iammarlund forklnrnt sig Gillign ntt 1A.h uppstiilla fin omlzring 10,000 hnfva endast sm~skolel~rarii~neexnmen.
M.ijtet bcslot enhiilligt att in,~tHnim,z uti de nf cen- Striingnas o c l ~ froken V. ett valmote vicl Wrctstorp, lesenlinarier mhtte erhhlla, stipendier efter hufvudsnkligen eainm,z grunder son1 vid follrskolliirarinneaeniinarieran.
FRAGOR ocw SVAR.
I " HEMTREFNAD " I PRAKTISK TIDNING FOR Hvar kan man prenumerera pd Dagny?
KVINNAN.
Utgifven af Freclril&lt;a-Bre1iiei -- Fij1~1~1.111det.
I landets alla postanstalter och boldidor kan man bestiilla !luru nlBnga ex. soln helst.
Skall man alltid nrenumerera ti dessa sfallen?
1O: de drgtingen.
Utlromtner livalje veckn - under somn1nr1118na- desna h \ 7armn: 1n \ mka - med 40 nnmmer om !wet.
Tidningen vill fortfnrande till billigt priu fiirse cle svenskn hemmen mecl en nyttig och ro: tndc lns- ning och komme~: at,t innehAlla korta religitisa npp- sntser, beriittelser, le: linadsteck~~ingnr, verser, prak- tiskn r %l oc11 uypsntser snmt f6ljetongsnfclelning.
All prennmerntion sker K posten.
Psis pcr br 1: 35, inboralanadt postarvo (1e.
St6d " HEMTREFNADU genom prenumeration!
Ja, ifall man iinskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall mm alltid gora dct.
Hvad kosfar Dagny i postansfalfer och boklddor?
Dngnys postprenumerations- och boklAdspris %r kr.
4: 50 for I /,, 2: 50 for ' 1, och 1: 25 for ' 1, hr H vilka vil / kor erhdlla prenumeran fsamlare B Dagny?
Don, som s a d n r minst 5 prenumerantor, erllbller en provision kf kr.
1: - for l~varje hel&amp;re-, 50 ore for Ilvarje halfhrs- och 20 ore for hvarje kvartalsprellll~nernnt.
Huru skall man fiSrfara far denna provisions er- hlllande 3 Vejbystrands 8 j u k h e m vid Skelderviken: BarkBkra station, Vastkustbanan) itir ben- och korteltuberkulos, rachitis och allm.
svaghet, mot-; ager barn och vuxna, dagafgift 1-6,50 kr.
bppet Bret om, central uppv#rmning, hlirligt lage i barr- 3kog vicl haf vet.
Lakare: Dr Ernst Lindahl vid Kronpr.
Victorias Kustsanatorium, Barkhkra.
Extra fina Dorrskyltar, Stamplar och Sigill erhAllas alltid billigast f r h GUSTAV HAKANSSON Stockholm.
Box 173.
Masfersamuelsgafan 54.
= Amonsforrnedlare, = d i t l i n a och valrekommenderade, Pednn 1n: m sn~nlat minst 5 prcnumeranter, g %r man tillviiga pB ett nf fdjxndc 8at.t: 1) Alatirtgen:: Genom inssndanclet a£ prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestiller man det behtifliga antalet ex. (hnr mhngs som helst, men alltid nzinst 5) direkt frlln Dagnys exp., Stockholm, som under samlsl ens adress.
i ett .och salnnm paket sander alla bestiillda ex. Samlaren har d % att oinbesorja utdelningen till de earnlade pro- numeranterna.
2) Eller: Man prenumererar A. narmaste postkontor (ej an- norstades) f6r de earnlade prenameranterna, detta under hvars och ens adress, begar postens kvitto L samtligrt er- lagda afgifter, tillstiiller 08s detta kvitto, dL vi orngliendo pr postanvisning slinder eamlaren den stadgaclo provisionen.
Wvar, och fi / / hvilkef pris kan man nummervis Iiisa Dapny?
I stiiclernas tidningskontor och cigarraffiirer samt hos Cag- nys kominissioniirer i landsorten.
Pris 10 iire pr nnmmer.
Alla skrifvelser riirande expeditionen adresseras: DAGNYB EXPEDITION, onskas for Dagny sival i landsor- ten som hufvudstaden.
Anmalan 8 DAGNYS EXPEDITION, - STOCKHOLM.
- m Qej a-lagasine t Drottninggatan 54, Sfockho / nt C, - TAPETE-!
Modernisle och rikhnlligasto lnge EDBLAD &amp; SANDBERG.
Utvidgadt med Hotel1 Bellevues f.
d. lokaler, so111 r: ~uderglltt genomgripulde rcpi~mtioner och fnllsLiiuclig ngmiiblering.
50 hemtrefiiga, mcd telefoner forseddn resnnderu~n mot soder och liiirlig rltsikt iifver StrB~imen och kungl.
slottet.
Moderafa priser!
Punkflig befjiining!
viiseln, Allm.
tel. ' iO 00 k 6 18.
Riks.
tel. ~G ' rennn~~ias Utbildningskurser m. rr Muntliga och skriftligi.
~pplysningar genom Fredrika- Bremer-Fiir bundets byr %, 54 Drottninggatan.
I. LhOGhlF, livi1111lig, l d l t Iiutl- Kemisk TvM.
S " ' nig ' i svensk oc1.r engelsli steno- graf ocli nl,zskinskrilnin,ainin erhhller first anstiillning fi Grossha~rilnin,aclels- kontor.
Sbknnde mhte Hf ven vnrn - St,ockholm.
- nHgot kunnig i och viliig ntt clel- tngn i ofrign kontorugoron-1: 91.
Svar till ~,l ?rims rcferenser~, under ndr.
S. Gun~: .clii Annonsl~yrB, Stock- (I ' lalssiikc~wle Id sina nmionscr inforcla i holm, f. v. 11.
A.-B.
Hya BId Hand, F R I S K, ansprAksl6s bilcld f l i c k ~ komp.
a.tt hj %lpn nhgot klen moder skijta 3 111911. gosse, ssmt lainnig i l~ush: ' lllsgiiromnl, erhitller gennst.
plats hos Direktisr~fclrnilj: " I lnndet i Sydsverige.
Jungfrn fin- nes.
Svar ~necl rek.
och helst fotografi, hvilkn htersiinclns, san-~t A ~ T S P ~ ~ ~ S FLICKA L O S sow nppgift h lonca~lsprlis etc. siindes n ~ un- genomghtt httaklassigt lilroverk till ax.
I ?.
F a n ~ i l j e n ~ e d l c GG,, isnsknr gelinst plats i god fnmilj for clcr aclr.
S.
G n m d i i AnnonsbyrK, att vnrn husmocler beb jiilplig n~ccl Stockholn~ f. 1 7.
b. inom hns forekom~nrn~ds gdrom81.
Villig htagn sig Iiisliisning ~ n e d " K D I A B OPLATS finncs letlig rninrlre barn eller om sl ' l ijllslias for e n huslig och ~.nusilinlisk bitriicls nlcd sliri fgorom3l.
Lon J: wn mcd godt slitt och gocl knrak- ijl~slins.
Svar t.ill B S.
19 h ~ u n, d e ~ tiir 110s iilclre nffiilm~nn i gocl snm-: id+.
S. Gnmiclii AnnonshyrK, Btock- 1 ' 1Slllssl Iilluing, bosntt i Helsiiigfors.
holm, f. v. b.
Lon 300 kr.
Svar jarnte ~-skom- ~nenclstioner och fat-ogrnfi torde bGITlMI!
: LEAD S J ' UKGYMNAST insii~idns till nl3t.t hem D, Helsing- soker nrbete i Stockho !n~, lielst tors p. r. soln nssisteut.
S w r till D Ihergisk, 1 9 0 s ~) ' J ' iclningskontoret, Storgs- tan S.
-.
.
B l L D A D FIJICKi \, 24 h, 6nsknr plats n u genast i bnt.tre familj son1 viirclinna., helst i Stockholm.
Fullt Iiompetent ntt pB egen .hand ak6tn ett hen !.
Svnr till r24 hrr, POS~~O 12, S OIW) JI ' O.
EN Egnahemssparbanken L-:: frbn svenskn och ntl8ndska fnbriker Hu f \ rndclepG t fdr Bechstsins, Steinwsj ?aY., Perzinas ech ThBrmen E ~ ~ ~ ~, A x s P R.
-!
K s ~ FLIClCA, OS o~isl; nr p \ a,ts nn.
gcnast ntt gfi frun till IianJn.
d r iifvcn villig ntt l~jfilpn till mcd bnrn ocli For ijlrigt lned hvwjehnudn irmn Iie~n- met FiireEulla~idc g6roln; " ll.
KAgon lijn ihiskviird.
Sv: ar till ~SIedlcm: if f a n ~ i l j e n ~.
Esl; ilstnnn, p. r. vii~klsberiilncln Flyglm ocli l ' isninos.
K ' ~1lli01nlig gnranki.
1,iber: ll: i bet: ~lningsvill kor.
Bcg: ignnde instrument tfigns i utbpte.
v %r iJr.
Pianinos, 1.
I, kOhiM13S DJ!
: RBI&gt; FRlSK ' FI,ICKA tinskar den 1 nov.
n: igon Iiimplig plats.
GcnomgAtt liors i ~ j u l i \ 4 d.
Van \: id sin~ics- r ?jnI; \ 4.rd ocli kunnig i Iiuslig: ~ sysslor.
.
Svnr till ' V~~rclarinna., Svenskn 1l: igblucle: ~ exl~ed.ition, Stockholm.
SIC~~TERSKEBI~IRHDEN.
Elusor, vans vid finnre uppassning, 1,ATS ntt forestii ett mincire hem Rtrykerskrt for ~nnngelkliider, Mnt- sakes ar 23-drig prilstdottor.
snlsdislierska fl anstiillning 1 nov.
Har i flera !~r forestQtt 1iusIG1ll och Betygsafskrifter jihnte uppgift on- lir cliirfor kunnig i d l a d$irtill 116- Alder och hiI,lsa, sii11dns Ro~nalias rnnde sysslor.
S r a r till G. W-y, San ?torium, TranBs.
Kahnar p. r. uthyras.
Abr.
Lundquists 8 Malmtorgsgatan 8, 1 tr. Ing %ng iifven gcnom Rlu~ili- hnndcln.
- P P l t I V d T Kindergarten i Stock- ILL lediga sjul; skoterskep !atsen holmsfsmiljer onsknr ung dam via T %sterlis stacls fatti&amp;: trd ~ n e d goda betyg.
Hnr ftjrut haft knnna nmdkningar, ?~tPoljcla af il ylikt arbete.
Vidare genom ' I ' jiLclers pr8st.bevis ' och betjyg i bestyrkt d- byr&amp; Bmnkebergstorg.
skril ' t, insiindns till fattigvdrcls- styrelsens ordf., domkyrkosysslo- LATS som tekniskt bitrficle A mannen A.
' Joh,i~sson,- fore dell apotek 6nskar 21 Hrs ' flickn nu 20 ' ni~stk.
sept.
Lonefbmldner: 450 eller forsta januari.
F6rut haft kr.
om 5ret j ', imte Bostari ocli kovt clylik plats kortare tid, dock ej enligt inrfittningens stat.
Tilltriide Iiillihcl, hvarfor forstn tiden blott 1 okt.
1908.
WBrmare upplysningsr Eritt v i n e ijnskas.
Svar tacksamt meclclelsr: orcl f, VBster&amp;s - cl-ep ' 25, till ~ E l s a ~ ndr.
, K. A x.
ICarlsson, aug.
1908.
Fsttig1r5rdsstyrelsen.
.
.
-.
.
.
.
.
..,.
Ostersund.
- .. N D E B V I S N I W G S V A N lsrs- rinnn- n~ecl.
jiiinmt.
och .glaclt lynne tinskis under instundnncle T,; ~ARINN A, h i l t kompetent l a s h for 3: ne barn i &amp; Idern 6-9 cltt undervisa 16-&amp;rig flicka i h. Fbrmi.gn att n~ecldela uncler: 3koliimnen, sprH1; ocli ~nusik, fA.r visning At nybisrjnre i s h g och zenast plats Iandet '.
Svar med pinnospelning onslrv~xcl.
Svnr jamte onennsprbk ocli refere~iser till betyg, uppgift.
om 1iSnepret.
ocli ~Sliicklig l ~ r n r i n n a r ndr.
Nykvsrn om mijjligt foto.
torde snarnst s#n- 2as under aclr.
BA.
EL,, Tbckfors.
station.
T Kontor: Vasagatan 38.
Regngnn clenna sp: trbank fbr in- siittning B sparbnnlisriikning.
IZan anvrindas iifven for hushkllsriikning.
Tntill 600 kr.
knnnn i regel utl ' As ut ?n ~ip~siGgning.
0 p p e 1 ~ half 10 f. 111.-7 e.
111.
All~n.
tel. 917.
Bikstel 73.
Tnlhningsriinta f. n.
5 ' 1, proc.
V %rda hynT m (3d hygieniskCr8me n Amoureuser.
Encla lneillet ntt FA hvit, fraiclie och elastisk hud.
Bortt sger pA kort tic1 niisrodnac?, finnar, friiknnr, refor- mar, pornmsknr, solbrgnna, rynkor, den rodaste hue1 blir hvit, och inne- hRller denszllrr~~~n inga for huden skadliga bestbndsclelnr.
' I ' illhnntla.hKlles for 3 o. 5 kr.
p r burk 110s sjnkgymnast Anna Will- mn.rk, Brnhegatm 3, Allm.
Tel. 213 23.
Rilis 123 10. '
Till lands- orten lnot postf6rskot.t. '
.
.
.
Fredrika- Bremar- Forbundet: Drottninggatan 54.
Allm.
tel. 48 16.
Rikstel.
27 62.
F6rbundets byrP trppen 11-4.
Fredrika-Bremer-Fo~bundets Sjukskoteiskebyr&amp; Tunnehptan 25.
Rikstel.
68 98..
.
.
Allm.
tel. 82 11.; P u EX rimlor so111 ~ l ~ o s tal p i collectors^.
terni~tioaal Council of ' Women ' s konfcrcns i Crenhc den 31 aegesti-4 scpte~nber 1908.
AE A.lexnndrn Skoglund.
ircilrng 1.1r " lllet i " c politiskt ~niitc i B o r h den 6 september.
.
1908 alf f 1-11 Jenny Vclrcirdci *.
Prenumeration Dagny sker % narmaste postanstalt (Tid- = ningstaxa n: r 5) eller bokhandel.
-
