# ID: svediakorp-per3619
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1933
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,262
# sentences: 619
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Vad har hänt?
ÄRLDEN DARRAR i spänning.
Alla väntar på avgöranden, som inte kommer.
Mussolinis fyrmaktsplan disku- teras, men har - som sig bör - väckt Lilla Ententens betänkligheter, de som inte får vara med i den inre kretsen.
Frankrike har under utarhetande ett för- slag, som vill ännu fastare förena stor- maktsplanen med folkförhundspakten.
Nedrustningskonferensen vilar.
V Margit Wohlin: Kristsus och de heliga männen i konsten.
DOMEN I GRÖNLANDSFRÅGAN har fallit: Danmark har fått rätt, dess suveränitet liar historisk hävd och Norges åtgärder för ockupation ha varit rättsstridiga.
Danskarna glädas men norrmännen ha uppträtt med stil och vär- dighet, beredda att glömma sorgen.
De båda konungarna ha - oberoende av varandra - skickat varandra vänliga tele- gram med gratulatioiier resp. beklagande och hoppats på gott, förnyat samarbete.
SVENSKA RIKSDAGEN hade på onsdagen sitt sista sammanträde a. en före påsklovet.
Då behandlades bl.
motion mot gifta kvinnor i statstjiinst, d.v.s. egentligen familje-dubbelanställ- ningar.
Stämningen var reaktionär.
En utredning beslutades, men till den saken få vi återkomma.
F. ö. tycks de stora uppgörelserna också för svenska riksdagen hänga i luf- ten - man väntar med spinning.
D Hugo Lous Mohr: Freske.
Volda kirke, 1932.
(Ur Fritt Ord.)
Som Ungdoms- problem 1933: löftet.
“ Rospiggen “.
Av Elsa Wideblom.
t. o. m. samma uppfattning om de riktiga botemedlen.
Båda påyrka vila, sol och luft.
Den ene råder patienten att omedel- hart avresa till Rivieran, den andre med- ger, att det vore det bästa, men törs inte i patientens nuvarande tillstånd ta risken för en lång resa utan förordar en hem- makur.
D. v. s. fast de bägge läkarna ha väsentligt samma uppfattning, utmyn- na deras åsikter i helt olika råd.
Är inte detsamma fallet med mycket av det, som blåses upp till stora partifrå- gor?
Om man studerar vad som från olika håll skrivits i arbetslöshetsfrågan, måste man för det första erkänna, att det råder en rörande enighet om sjukdomens orsaker, situationens allvar samt ovisshe- ten för framtiden.
Orsakerna ligga icke inom Sverige, utan, för att använda Wig- forss ord, i skärpningen av krisen i hela världen, och i Sveriges starka beroende (Forts. å sid.
5.)
pionjärer för ett nytt samhälle.
inledning till detta nummer av Tidevarvet, vilket har kommit a t t be- härskas av den enskilda människans in- satser och kamp mot svält, krig och nöd, Folkbildning och idrott skulle vi vilja sätta några rader om de i riksdagen.
stora revolutionärerna, tagna u r en arti- Av Elsa Svartengren.
kel i Fritt Ord och med den norske konst- nären Henrik Sorensen som författare - skaparen av altartavlan i Linköpings domkyrka.
Konstnären skriver: For et större alterverk til en gammel svensk domkirke har jeg som modeller til Kristus og de 22 hellige personer i bille- dene brukt ansikter og trekk fra mange Vad ska pojken ta sig för?
slags folk.
Blandt andre også fra de sa- Av ingenjör Einar Palm.
kalte sociale oprörere.
Jeg kan nevne Den studerande ungdomen typer som Bakunin, Victor Hugo, Lan- o. fl.
- samt kunstnere og viden- dauer och de sociala frågorna.
skapsmenn.
Ti jo mere jeg beskjeftiger Av gymnasisten Gustaf Klackenberg.
mig med disse bibelens og kirkens hellige Slagsmål och slagsmåls- folk - jo mer slår det mig deres likhet med opröreren i den store forstand - og exegetik.
med kunstneren.
Av Anna Kleman.
Hovedtrekkene ved disse er: det selv- forglemmende - offerevnen och martyr- och lengslen, og a t deres ide eller hesettelse skyver tidvis det jordiske til side - og En intervju med Ellen Hagen på at de f å r noget av dette blå fascinerende, L.K.P.R:s 30-årsdag.
som gir dem denne forunderlige makt over mennesker og sinn, som varer så Kapten Cederblom på lenge.
- För minnet K Arbetslös ungdom — DEN Det heliga året.
Arbetslösheten.
ooperativa förbundet har i en serie, » Ekonomiska Debatten », givit u t ett par småskrifter - angående depressionen arbetslöshetsproblemet, nämligen och Gustav Cassels » Spara eller icke spara » och Gunnar Myrdals Bilaga till stats- verkspropositionen » Konjunktur och of- fentlig hushållning ».
Alla veta, att stridens vågor gå höga, men få ha riktigt klart för sig, vad det egentligen ur man strider om.
Allmännhe- ten, som tänker partipolitiskt.
överdriver i säkert i hög grad skiljaktigheterna åsikter både mellan ansvariga riksdags- män och mellan nationalekonomerna.
Tyngdpiinkteii på en gungbräda behöver bara förskjutas några millimeter för att brädan skall väga ner till höger i stället för till vänster.
Eller, för att ta en an- nan bild: två läkare kallas till en sjuk.
De ställa precis samma diagnos av sjuk- domens hela karaktär och förlopp, de ha I BRAUNSCHWEIG OCH PFALZ har det uppstått oroligheter mellan natio- nalsocialister och stahlhelmare, som lett till blodiga sammandrabbningar.
Spric- kan i den nationella enheten har vidgats genom Hitlers husundersökningar hos tysknationella ledare.
Hur länge håller enhetsfronten?
Veckovakten Vad gäller striden?
For mig står Kristus også i kunsten som lysets aksjon og dets vorden til ge- stalt, skapt ved mötet med det svarte, det truende i altet: Sorgen, nöden, uroen og döden.
Jeg kaller det - det katastro- fale prinsipp.
Denne sinnets evige uro og skriden kan intet i denne verden hjelpe virkelig.
Dog har kunsten i sig makter til - forstunder å utlöse og befri sjelen - d e r den fin- nes.
Kunsten har i sitt vesen noget av dette rogivende og dette av evighet som all skapning jager efter.
Det stabile.
Derfor tillater jeg mig å nevne a t Le- nins utryddelse av Iengslen, den transen- dentale funksjon i mennesket er en slags logisk kortslutning.
Den forsvares som en niidvendighet og er vel delvis en hevn- akt.
For nogen fordrukne poper og en korrupt offisiell kirkes skyld göres denne fatale lapsus å dekretere, at religionen e r kontra mennesket, og a t lengselen efter siste biologiske fölgesetninger og mar- svinsforsök skal vende sig mot den brune jord og bli i ro.
M a n beseirer ikke leng- selen hos trekkfuglene ved å stikke öinene ut på dem.
Lenin er et skritt men Kristus er et mål i en skridende evighet.
Et öieblikk kan disse jordiske förere fra en Spartacus til en Rosa Luxemburg ha dette blå glimt av evighet, og det tusenårige rike som de hellige menn Mo- ses, Jeremias, Amos, Saulus.
Deres leng- sel er ens.
Og de er alle av den skjönne og brune jord.
Men Kristus er av lys.
Og forat han i billedfremstillningen skal ha den aksjon og det hud til menneskene og kunne gi dem vingene - må han være som lyset, som lysets aksjon.
Han må være löftet ut fra dagen och nattens kropp - han må være ren, hvit - Gliden.
arbetslösa ungdomens växande s k a r a står just nu som den mest skriande påminnelsen om en hittills rå- dande världsordnings sammanbrott.
Dessa unga människor, som inte se någon fram- tid, ha med sina bleka ansikten och ofta alltför dåligt närda kroppar fått jättebör- dor att bära av svårigheter, förtvivlan, trots mot samhället eller tyst vanmakt.
D u a s världsbild är ett evigt sluttande plan mot sämre och sämre, mer och mer katastrofala förhållanden.
Och ändå ä r det på dem som allt måste hygga.
som har med en levande och människovärdig framtid att göra.
Hur skall man då, ur själva eländets makt kunna utvinna den positiva .kraft, som inte bara hjälper de nödställda för ögonblicket men också orkar att påverka världen till förbättring?
Omkring denna fråga hade några ung- domsledare, ungdomar och andra intres- serade samlats till överläggning på Eke- red under sistförflutna lördag och sön- dag.
Initiativet var Göteborgssektionens av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet och fru R u t Adler hade ylstfritt ställt sitt hem till förfogande.
Själv hade Rut Adler i sitt inlednings- föredrag till överläggningarna ställt upp frågan, hur man skall kunna ställa upp- fostran till fred i sammanhang med åt- gärder för lindrande av arbetslöshet.
Hon pekade då på de stora sammanhangen mellan internationell förståelse och inter- nationellt utbyte, krig och depression.
Men det pågår trots allt en process som leder fram emot Systemhyte, sade hon.
Det ädlare människomaterialet ä r ömtå- ligt och måste skyddas under denna skal- bytestid.
Vi vet, att pessimismen aldrig skapat något, men att optimismen bygger upp och det ä r därför vi måste samlas (Forts. å sid. 3).
Sven Stål: ” Sörja höves Elektra ” trindberg, Ibsen och de i ordmarmor skulpterande klassikerna ingå i lika delar när fenomenet O ’ Neill skall analy- seras det klassiska hatet tempererar han enligt strindbergsk metod och den ödslighet, den spöklika skrämsel, som meddelas av döda ting, den annekterar han från Ibsen.
Amerikanen-irländaren O ’ Neill är en sällsam företeelse inom den dramatiska litteraturvärlden, han visar nu- mera sällan sitt eget ansikte, han här ständigt mask - men han bär sina lå- nade drag med ett allvar och en inlevelse som gör att man till slut måste identifiera Jag vet att honom med hans arbete.
» M o u r n i n g becomes Electra » anses av skriftlärda och sakkunniga som ett nutida niiisterverk, men min ringhet föredrar de saltmättade sjömanspjäserna och Empe- ror J o n e s och Desire under the Elms - S — det irländska påbrået hos O ’ Neill mår bäst a v a t t inte tyglas med andra betsel i n sitt eget.
I stora drag blev Dramatens framfö- rande av den långa triologien fängslan- de och först av alla hör fru Teje näm- nas för sin tolkning av Christine-Klytem- nestra.
Skådespelerskan hars av de sto- ra vingslagen, hon fyllde scenutrymmet och åskådarplatsen med sin betvingande personlighet och när hon lämnade scenen, (Forts. å sid.
5.)
Fängelseluft.
Från ett ögonvittne till de senaste hän- delserna i Tyskland har Tidevarvet mot- tagit följande skildring: e nya herrarna i Tyskland jämföra gärna sin » nationella revolution, med andra revolutioner, för att framhäva hur relativt få våldsdåd som begåtts un- der deras, Tänk på hur det v a r i Ryss- land!
säga de.
visst gick det hundra- Men där stör- falt värre till i Ryssland D Det heliga tades hade på vapen våldsam och v ä makt g ett att statssystem, som värja sig.
året.
Den tyska demokratin gjorde intet mot- stånd, hade i det sista stadiet inga möj- ligheter härtill, då dess vapen redan be- funno sig i angriparnas händer.
Natio- nalsocialisterna övertogo en färdig stats- Lördagen den första april kunde byggnad vars dörrar stodo öppnade för hela v ä r l d e n l y s s n a till påvens röst, dem de behövde bara kliva i n och slå sig när han invigde d e t h e l i g a året - D e som fingo sätta livet till vid den med tre s l a g på den h e l i g a dör- nationella revolutionen voro värnlösa.
ren, En halvtimme innan katol- Naturligtvis ha åtskilliga överdrivna, ska kyrkans överhuvud uttalat de delvis direkt felaktiga rykten återgivits i utlandspressen.
Särskilt torde detta vara rättfärdighetens paroller, inför vilka fallet angående fysisk misshlandel av j u - d e n h e l i g a p o r t e n s k a l l Öppnas - d a r Troligtvis också vad beträffar tor- öppna för mig rättfärdighetens port tyr i fängelserna.
Men vem bär skulden Gud som visade rättfärdighet till dessa rykten om inte den nya regimen mot Israel inleddes officiellt i själv, som sätter de utländska korrespon- ett stort civiliserat l a n d i Europa den denterna under kontroll, som ena dagen säger att det råder lugn och ordning i s y s t e m a t i s k a f ö r f ö l j e l s e mot judarna landet och den andra, att där det hyvlas, som slagit v ä r l d e n med f a s a.
Har måste det Också bli hyvelspån.
Hitler påven m e d s i t t å t e r k a l l a n d e i &amp; försöker, säkerligen med ärligt uppsåt, att av det heliga året velat resa en pro- bromsa våldsaktionerna, men samtidigt tillåtes Göring säga att varje kula som test mot de o t r o l i g a h ä n d e l s e r n a i avlossas är hans kula och amnesti utfär- g r a n n l a n d e t, så h a dessa i V a r j e fall das för alla förbrytelser, som begåtts för f å t t passera tills, s o m d e t förefaller, den nationella kampens sak.
Många tro, att det råder kaos i Tysk- den praktiska nödvändigheten gjort land och att det ä r farligt att resa dit.
det l ä m p l i g t att h e j d a dem.
Det är inte alls farligt, En utlänning När b o j k o t t o r g a n i s a t i o n e r n a mot kan utan vidare göra en Tysklandsresa, j u d a r n a i T y s k l a n d, d e n n a » rörelse lngenting ka,, hända honom, han kom- från f o l k e t s j ä l v t » som regeringen mer knappast att märka någon annan funnit för gott att i o r d n i n g e n s namn förändring än vimlet av brunskjortor på stödja och sköta, obönhörligt gått gatorna.
Det ä r alldeles lugnt i Berlin.
I det yttre går allt sin gilla gång, biogra- fram emot judiska affärsmän, advo- fer och teatrar spela, danslokaler och ka- k a t e r, k o n s t n ä r e r, l ä k a r e och drivit féer äro besökta som vanligt (för en dem bort från deras a n s t ä l l n i n g a r vecka sedan åtminstone voro också de och tjänster, h a r den påstått sig judiska kaféerna öppna och det var inte handla mot människor, för vilka förenat med någon som helst risk att gå Utlänningar och de tyskar, som T y s k l a n d icke varit f o s t e r l a n d e t a n a m a t den nya andan, kunna röra sig Man k a n m e d e n s k i l d a exempel i fritt och utan obehag.
Men för de tyskar, Fr ån riksdag släkt aren.
Folkbildning och idrott.
D som et var en stor lunta riksdagstryck, kammarledamiiterna lade upp på sina respektive pulpeter, när de sam- lades till plenum onsdagen den 30 mars.
Det var Statsutskottets utlåtande n:r 8 angående regleringen för budgetåret 1933 / 34 av utgifterna under riksstatens a tt o n d e huvudtitel innefattande an- slagen till ecklesiastikdepartementet.
Den var 245 sidor tjock och omfattade 256 olika ärenden.
När klockan var 12 på natten hade man just kommit till 225:e punkten, som j a g väntat på hela dagen.
Hr Oscar Olsson i Första kammaren hade också väntat, för punkten hette Un- derstöd ii folkbildningsväsendet så man kan förstå att han lade ner hela sin varma själ i sitt anförande.
Det gällde ju att söka rädda anslagen till de tusende små biblioteken, som byggts upp med så myc- ken möda och kärlek landet runt.
KungI.
Maj:t hade föreslagit en minskning av det ordinarie anslaget till folkbiblioteksväsen- det från 850,000 kronor till 785,000 kro- nor och det skulle bl.
a. innebära att de små biblioteken endast skulle f å 40 % av föregående års anslag till bokinköp, och när man vet hur få kronor varje biblio- tek erhållit, så förstår man att det nästan bleve detsamma som att inga inköp av ny litteratur kunde göras.
Hr Olsson hade hemställt att det skulle höjas till 970,000 kronor och det var med av iver darrande stämma han talade för sitt förslag: Riksdagen måste, sade han, iaktta den strängaste sparsamhet.
Men denna sparsamhet f å r e j gå ut över folk- materialet, som är den dyrbaraste till- gång som nationen har.
Den depraveran- till.
Det ä r berättigat att vädja till kam- maren om bifall till denna reservation.
Medan.
hr Olsson talade fylkades idrottsredaktörerna på läktaren, de hade väntat sedan klockan sju att debatten om idrottsanslaget skulle börja.
Men som det redan var över midnatt hemställde talmannen till kammaren huru- vida icke sammanträdet kunde uppskjutas tills på Iördagen.
Och det voro alla med på Idrottsredaktörerna återkommo alltså på lördagen det blev också livliga debat- ter i båda kamrarna.
Vem kunde ana a t t det fanns så många idrottsentusiaster bland våra rundmagade riksdagsfarbrö- der?
Det var egentligen bara hr Pauli som i någon mån tvivlade på idrotten och tyckte att grabbarna kunde lubba på landsvägen lika bra - utan statsanslag.
Den idrottsliga familjeträtan mellan gym- gymnastiken och idrotten tanker j a g inte läg- ga mej i, sade hr Pauli, men riksdagen har fullt fog att stödja Kungl.
Maj:ts förslag Resultaten av de båda kamrarnas de- batter vet man ännu inte så noga, då flera av besluten blevo olika i båda kamrarna och gå tiii gemensam votering.
Beträf- fande idrottsanslaget hade Kungl.
Maj:t föreslagit en sänkning från 120,000 kro- nor till 80,000 men Första kammaren följde hr Bergkvists reservation om 100,000, medan Andra röstade för Kungl.
Maj:ts förslag.
Sänkning blir det i alla fall, och någonstans skall ju pengarna tas.
Ja, det har var ju ändå bara två av de 256 lirendena.
De flesta kan man s ä g a de sysslolösheten, som i dessa arbetslös- hetstider utsätter vår ungdom för de största moraliska påfrestningar, innebär en stor fara.
Om folkmaterialet tager gällde minskning av anslagen från skol- staten.
Att det kan finnas underliga mo- tiveringar för indragning a v anslag kunde man få erfara, när man hörde unga hr skada är det svårare att få det ekono- miska livet i rätt spår igen.
Att få hand om ungdomen i ett bildningsarbete, som kan hålla den uppe från den modlöshet och den osunda sysslolöshet, som annars v. Heland i Första kammaren yrka avslag blir följden, det är en synnerligen viktig fråga just nu.
Vilka kan nå dessa hund- ratusental om inte de organisationer, som skapat det fria och frivilliga bild- ningsarbetet?
Att bygga upp denna små- o ä n d l i g h e t v e d e r l ä g g a d e t t a p å s t å - som stå i opposition, har fosterlandet bli- biblioteksrörelse ä r ett arbete, som värl- Också de, dens övriga nationer saknar motsvarighet Vad räknas nu att judarna vit ett enda stort fängelse, I ende.
deltagit i kriget, att d e solidariskt som inte givit offentligt uttryck å t sina med t y s k a f o l k e t upplevat den r ö d a tidskriften » Die Tat » och » Tägliche revolutionen, förlorat sina pengar i s i g som i fängelse, De få aldrig mera R u n d s c h a u Här tar man socialismen inflationen, gått igenom krisen i alla tala, de skola, om inte i fysiskt, så dock på verkligt allvar och hatandan bekäm- pas.
Men dessa organ läsas endast av en dess skeden, underkastat sig de var- i andligt hänseende utrotas, Och de ut- fåtalig publik och det finnas inga som andra avlösande systernen, antingen efter göra, valen om man de många gott som helst utsikter till a t t deras krav kunna vänt frånräknar kappan efter från trycket utgivna receptböcker!
Något mera » ofosterländskt » kan bondeförbun- daren hr v. Heland inte tänka sej.
Men hr Holmgren sade att han förstod det mycket viil eftersom man vid de flesta av statens anstalter ä r tvungen att an- Elsa Svartengren.
vända margarin.
husundersökning befara vinden p anslaget till ett av våra skolkökssemi- narier med den motiveringen att han hade funnit, hör och häpna, att man använde och rekommenderade margarin i sina, därigenom nu utan arbetsmöjligheter inom det egna landet.
Snille och begåv- ning gälla ingenting längre, den politiska inställningen och rasen äro utslagsgivan- de.
Einstein, Feuchtwanger, Reinhardt, bröderna Mann, Käthe Kollwitz, Wasser- de gått ut över deras p r i v a t a v ä l f ä r d och väl 3o % av folket, Tyska folket har komma att göra s i g gällande i den natio- mann och t. o. m. Gerhardt Hauptmann äro parias i det nya Tyskland.
e l l e r icke?
enats, heter det så vackert.
Men först ha göringska lin- I d e v ä l f ö r b e r e d d a j u d e f ö r f ö l j e l - 30 % av folket gjorts rättslösa, stämplats jen i någon mån kommer att Iämnas och En sak bör serna av 1933 i T y s k l a n d k ä n n a s a l l a till parias.
våldshandlingarna småningom att avtaga.
I utlandets indignation över många a v Visst kan man promenera på gatorna i d r a g igen, som äro u t m ä r k a n d e f ö r nazist-regimens åtgärder har börjat in- möjligt sitta kafféerna riskerar s ä k e r l i g e n nationalsocialister d i k t a t u r e n s b e h a n d l i n g av s i n a o f f e r.
Berlin Judarna äro f o s t e r l a n d s l ö s a och ord utomhus eller till någon som nu i åratal matats med blodiga Iöf- rättslösa.
De tillåtas d o c k i c k e att person man inte är riktigt säker på, kan ten - allt emellanåt hör man folk, som gläder s i g åt förestående offentliga häng- Iämna landet.
De vägras pass och leda till polisförhör eller husundersök- ningar.
Men det är ändock troligt, a t t s k i c k a s t i l l b a k a från gränserna.
Ett ning, Denuntiationen florerar, Det är Hitler kommer att söka undvika en så- fullständigt parallellfall till den ita- inte alldeles ofarligt att i spårvagn eller Utlandets mening är ho- l i e n s k a d i k t a t u r e n s maner, där ännu h ä r v i d l a g likgiltig.
Det har man e f t e r åtta år m i s s h a g l i g a u n d e r s å t a r den sliten ur handen på sig med ett: ju märkt vid judebojkotten.
oförsiktigt demokratiska kan få dan f ö r b j u d a s l ä m n a det l a n d, t i d i g t utsätter d e m för den som sam- mest out- åtgärder fallit smyga s i g en viss ton a v allmän tysk- fientlighet, välkänd från tidigare år, vilket är djupt beklagligt.
T y s k a folket är icke identiskt med nazismen.
Inte ens de mil- joner som nu mött upp kring Hitler äro identiska med hans idéer, än mindre med Görings.
Bitter nöd och nu på sistone rädslan för kommunismen ha drivit många till denna rörelse, vilka ingalunda stå helt ordning återställas måttfull » Saujude! » Men, som sagt, om man ti- ger - Och de flesta tiger, Man finner sig i Tyskland - ett kommer aldrig att åter- h ä r d l i g a ö v e r v a k n i n g och f ö r f ö l j e l s e.
Man kryper i n i sitt vända under den nuvarande regimen: den Den s k a n d a l som r e g i m e n i T y s k - på vad?
Än så andliga friheten.
30 % av folket - och l a n d s t ä l l t till med genom sitt svar Iänge inte på någonting alls, En allmän det är lågt räknat - ä r dömt till stän- På d e n förmenta » i n t e r n a t i o n e l l a resignation råder, De socialdemokratiska dig tystnad.
Och den tyska kulturen hetsen » har tagits emot med öppen ledarnas mänskligt begripliga, men i sin kommer att Iida ett avbräck, som den inte på lång tid kan hämta sig ifrån.
Så gott Efter den första verkan på massorna katastrofala flykt a v s k y i utlandet.
respektive kapitulation för Hitler ha starkt som alla kända tyska kulturpersonlighe- dagens erfarenheter har ledningen bidragit till att få det sista hoppet att ter s t å utanför nationalsocialismen och o c k s å funnit för gott att avstå från slockna.
Och Brüning lär skola gå i f ö r l ö p n i n g a r.
Intet återtåg k a n d o c k kloster.
Också den katolska kyrkan, som u t p l å n a den barbariets s k u g g a som i motsats till den evangeliska med mod med dessa 1933. framhållas: Väntar över år och energi kämpat mot reaktionens bar- bari, har sträckt vapnen.
Allting har höjt sig under hakkorset.
Den enda opposition som ännu existe- rar och som även tillåtes, utgår från en liten nationalsocialistisk grupp, som uitger Tyskland har visat s i g effektiv och kom- mer väl också allt framgent att vara det.
Men alla hätska angrepp mot den tyska nationen i sin helhet äro både orättvisa och ägnade a t t skada de tyskar, som nu äro fångna i sitt eget land de i fängel- serna och koncentrationslägren och de, - som ännu befinna s i g i frihet, men äro dömda a t t tiga.
lan-Erik Holm.
Vad ska pojken ta sig för?
grammet o c h motiveringen \ i att den so- ciala sidan av alkoholproblemet - och A v Ingeniör EINAR PALM.
H Häromdagen bilade jag in till Stock- holm från en av förstäderna i skym- ningen.
En hand sträcktes ut - det var en medelålders kvinna, som bad om skjuts - » Se, b u s s p e n g a r är så dryga och då måste man gå om man inte kan tigga sig skjuts » I fortsättningen sitter hon tyst, men j a g tycker mig a l l t emel- lanåt hora en kvävd snyftning Några » Ja, om det ville snöflingor dala ned bli sno så att folk finge arbete jag har en son, som gått utan ett helt a r » - » Yrke? » - » Han hjälpte till på byggen men nu a r det slut på byggnadsverksam- heten » - » Och hans far? » - » Han dog då pojken var liten Vad s k a Jag ta ' mig till?
Han blir fördärvad av att gå sysslolös Han a r ju 21 ar » - Min hjär- na arbetade febrilt fur att finna ett s v a r men vad skall man svara Det a r inte bara I familjer, dar arbets- loshetens spöke grinar till mötes, som man med ängslan frågar sig vad ska pojken (och flickan) ta ' sig för De då- liga tiderna måste val ha ett slut och de som då valt en levnadsbana, som har framtiden for sig, bli snart åter insugna i produktionsprocessen For den unge i våra dagar är svårigheten dubbel dels den tillfälliga arbetslösheten.
dels fram- tidens oberäknelighet Vilka yrken kom- ma a t t stå sig?
Vilka äro minst överhe- folkade?
Vad har jag läggning för?
Vad skall lag bli Det a r ynglingens brän- nande frågor, som ett oblitt öde givit ho- nom att besvara innan han fått ett uns av livserfarenhet I en del andra länder har man inrättat kommunala institutioner fur vägledning vid yrkesvalet I Köpenhamn t ex fin- nes ett kommunalt psykotekniskt institut, som existerat i snart 10 år Förra året anlitades institutet av over 2,000 personer från alla samhällsklasser Största delen av klientelet utgöres av de ynglingar, som söka sig in i något yrke och därför un- derkastas lärlingsprov Men även real- skoleelever och studenter vid högskolorna h a provats.
Frågan om inrättandet av en liknande institution här i Sverige har varit uppe för ett tiotal a r sedan men längre har man icke kommit Hur kan då den svenske pojken få nå- gon vägledning?
Jo, han kan först och främst läsa en nyligen utkommen bok forfattad av föreståndaren för Köpen- hamns psykotekniska institut Poul Bahn- genom Boken a r översatt och bearbetad för svenska forhållanden av fil doktor G Ekelöf och har fått titeln » Din framtid - en stallning i Iivet » (Natur och Kultur Pris 3 75) Har får man en hel del go- da råd Att man skulle vara född till ett visst yrke a r ett stort misstag, påstår Bahnsen I verkligheten finns det fur de flesta manniskor en hel del områden, dar hon kan göra sig gallande, och dessutom är den manskliga anpassningsförmågan mycket stor Att försöka komma t i l l klar- het om vad man a r intresserad för a r ock- så av underordnad betydelse Intresset kan nämligen förvärvas o m man skaffar sig detaljerad kännedom om en sak eller ett yrke blir man oftast samtidigt intres- serad därav Vad den unge vidare har att göra är att skaffa sig en överblick över de olika Ievnadsbanornas möjligheter och krav Det kan ske på tre sätt genom studier av tillgänglig litteratur.
genom samtal med yrkesiitovare och genom att själv nå- gon tid praktisera i yrket Han kan i ex läsa Arvid Pehrsons broschyr Gossarna yrkesval (Stockholm 1932) eller Vad skall jag bli (Stockholm 1928) utgiven av Sveriges Hantverksorganisation En fyl- Iigare redogörelse for olika yrken och resp kompetensfordringar ger Yngve N y - landers Yrken och utbildning En u n g flicka kan hänvisas till Fredrika Bremer- förbundet häfte » Flickornas yrkesutbild- ning (1924) eller » Kvinnan i förvärvs- S- arbetet » (1925) Sedan kompetenskraven sålunda under- sökts blir nästa fråga Har j a g begåv ning och mulligheter att utbilda mig for något av de d&lt; a?
De vanliga skolbetygen ge et I Bahnsens bok finnas dess intelligensprov som man kan lv kan man icke med ckna sin begåvning som » stor » el- ler åtminstone » genomsnittlig » hor tyd- Iigen varje tanke på de » lärda » banorna överges Har pojken,sli fastnat for något av de undersukta yrkena bor han intervjua nå- gon utövare av yrket och särskilt hora sig for om framtidsutsikterna Kanske är det som lappskomakarens ett yrke på avskrivning Eller äro utsikterna synner- nner- ligen ljusa, som väl fallet i n torde vara I vårt land ha beträffande revisoryrket vi dessutom långa sommarferier från sko- lorna och dessa böra utnyttjas till prak- tik inom yrket Vår tid a r ofantligt s v å r då det gäller att skapa sig en saker framtid Å ena sidan fordras specalisering, å den andra ständig utveckling, oupphörligt nya upp- f i n n i n g a r och arbetsmetoder Man disku- terar i våra dagar, vilken kategori, som sitter säkrast, specialisternas eller all- round-mannens Kanske a r den gyllene medelvägen har som så ofta fördelakti- gast, d y S grundlig specialutbildning i ett fack men samtidigt något annat DI bakfickan », i händelse den förra banan for längre eller kortare tid skulle stängas Den studerande ungdomen, de so= eller frågorna och S.
S.
U.
H. Rudolf Steiners pedagogik (Waldorfskolan) av stud. Gustaf Klackenberg.
I behandlas i en serle föredrag anordnad över 30 år har Sveriges Studerande av Svenska Waldorfskoleföreningen i Ungdoms Helnykterhetsförbund utfört Engelbrektssalen Rådmansgatan 14 en välsignelsebringande verksamhet för (spårv-linje 5. hållp.
Engelbrekts- att genomsyra den bildade ungdomen med kyrkan) kl 745 (8 precis).
helnykterhetens ideer Dess medlems- Månd.
10 april: En allmän orientering siffra var en gång oerhörd Man skulle i Rudolf Steiners pedagogik kunna saga, att all överklassens ungdom Fru Ida Öhman Månd, 24 april, » Hvad er en fri skole? » tillhörde S S U H, utan att överdriva Torsd 27 april, » Forvandlinger i men- alltför våldsamt Men hur gick det då neskelivet hos barnet og den se n?
Kvarstodo alla S S U H s med- lemmar på den absolutistiska ståndpunk- Fru Signe Roll-Wikberg, förest ten, då de lämnat skolan och universite- över de i samhällsföreteelserna och deltagan- praktiskt-socialt arbete söker förbun- det jämväl hos sina medlemmar väcka tresse och förståelse liga spörsmål samt medlemmarnas känsla Den gyllene ungdomen, måste känna till ansvar.
5 S U H liar genom denna stadge- ändring I) ckats åstadkomma en åtskilligt mindre avfallsprocent än i förut och har också lyckats höja ansvarskänsla inför medmänniskor och samhälle, vilket kan behövas bland den, gyllene ungdomen », där ansvarslösheten I III g grad florerar Ute I lokalföreningarna landet runt sys- selsätter man sig ivrigt med alla sociala frågor på föreningssammanträdena.
på diskussionsaftnarna och på studiecirklar- na Den sociala upplysningens fackla gör S S U H allt för att tända vid läro- verk, flickskolor och kommunala mellan- skolor For att stimulera det sociala stu- dieintresset anordnas årligen genom statsanslag och bidrag från Casselska fonden sociala studiekurser I Stockholm Vid dessa studiekurser har man alltid haft vetenskapens och sakkunskapens man och kvinnor som forelasare, m a o man har alltid eftersträvat att få reda På de sociala forhallandena, sådana de ä r o och ej sådana de kunna te sig i en viss in- tressents ögon Den moderna alkoholforskningens erfarenheter.
\ ' id årets studiekurs I Stockholm under forra delen av januari var det centrala problemet alkoholfrågan, en a v vår tids största sociala problem Det gällde att skänka deltagarna insikt i de senaste rö- nen på alkohalfragn ns område, att sätta dem i n i de resultat och undersökningar, vetenskapen kommit till och gjort i de sista av dessa dagar Bland dessa före- läsningar må nämnas » Rättslärans all- männa grunder med särskild hänsyn till nykterhetslagstiftningen av kommerse- rådet jur d r Siegfried Matz » Alkoho- lens fysiologiska verkningar av prof Go- ran Liljestrand och » Alkoholistens psyko- logiska särmärken » av prof Olof Kin- berg Så var det vidare en diskussion » Absolutisten och sällskapslivet ett am- ne aktuellt for alla moderna absolutister Diskussionsinledare var prof Josua Till- gren Auditoriet visade honom också stor tacksamhet genom applåder sedan han framfört sitt gnistrande och sprakande fyrverkeri av sarkasm, kvickhet, origina- l i t e Studieungdomen t Och sakkunskap I f r u Karin Flach-Selling, Rud Steiner-skolan I Stockholm.
Månd 16 ma] ' » Huru kan laroplanen taga hänsyn till barnets utveck- Iingsskeden Fröken Marg.
Riedel, Rud Stei- ner-skolan i Stockholm Diskussionsafton anordnas fredagen den 28 april kl 7.45 med inlednings- » Disciplin » fiss " las lokal, Norrmalmstorg 1 stor, ideal ja till största delen sin ungdoms anledningarna det motstånd och den hätskhet en absolutist överallt i de högre kretsarna möttes av En annan anledning var väl att de då- tida motiven for absolutismen, de medi- cinska, e] Iängre av vetenskapen kunde godtas I stallet för sin forna, av cctcn- skapen underkända motivering kunde de ej i hast lägga sig till med någon annan Därför fann S S U H år 1917 tiden vara lämplig for en utvidgning av pro- behöver en orientering i det nutida samhällets struktur.
Arbetslös ungdom pionjärer för ett nytt samhälle.
(Forts f r sid 1).
formulerade problemet ännu skarpare, Och rådgöra om vad en fredsuppfostran n ä r han sade Hur fruktansvärt måste det för omhändertagen ungdom bör gå ut på inte kannas for pacifisterna att nu få er- Skall den få allmänbildning att trösta sig känna, att Gandhis väg är oframkomlig med, när de tillfälliga kurserna är slut?
for den tyska arbetarklassen?
Eller årliga svar på ärliga frågor?
Skall kunna lära den arbetslosa ungdomen Kravet på trygghet från ungdomens att den är ett led i den process, som på- sida betonades med särskilt eftertryck går för en förnyelse av samhället?
av de ungdomar som voro närvarande, Diskussionen i vilken representan- ungdomsklubbister och nordgårdare, och Vi ter för olika slag av ungdomsverksamhet då menades trygghet både i politiskt Och hade ordet - och de övriga foredragen ekonomiskt avseende Men v i önskar nå- got utöver brödfödan sade man Det var kom sedan att följa två linjer dels om samma tanke som fröken sigrid Lundgren den enskildes insats i kampen mot kri- från Nordgården och redaktör Birgit Nis- Fröken Lund- från Oslo framförde get Och därmed för ett ändamålsenli- gare samhälle, dels Om direkta arbets- gren berättade att det a r allt yngre Och ' " möjligheter och uppgifter för en ungdom, som övergivits av samhallet och har all anledning att vaxa upp till dess fiender I fredsfrågan talade kapten Olaf Kull- man från Oslo, välkänd efter handelserna i höstas, nar han till följd av sitt delta- så att det pri- emet med dess orätt- Iig upplysning i dessa spörsmål då kun- na och skola de också - när de blivit » män i staten, - göra en Insats för att lösa de sociala frågorna Givetvis bör samhällets skola ha till sin uppgift att bi- bringa eleverna socialkunskap Nu har skolan förbisett att göra det I stället har S S U H i görligaste mår gjort det Och for det a r förbundet värt ett rördes Det ar av vikt att den stiiderande ung- ärligt och uppriktigt tack domen, innan av systemombyte, - mer a t t syssla med än av direkt studieintresse.
Skolformer och undervisning duger inte alls Men for oss blir den stora frågan hur v i skall kunna ge dem något utöver mål enbar som » sysselsättning » hägrar Vad skall De måste vi kunna ha ett ge insatsens betydelse i kampen mot kriget, från ungdomskurser i Norge De talade med varandra om sitt älska- den enskilda övertygelsen, som leder till de och hatade arbete, sade hon, de dröm- Även om vid årets studiekurs alkohol- motstånd mot våldet, den energiska UPP- frågan var det centrala och viktiga, Så lysningspropagandan fanns dock plats för ett par andra sociala Det passiva motståndet mot k r i g, sade föreläsningar Lärarinnan vid S Sunder- också hr Gard, en av Nordgårdens hyns folkhögskola fröken Anna Breitholtz främsta kraf- höll två föreläsningar över ämnet Fri- studiehemmet i Göteborg villigt socialt arbete i England just nu t e r ar en tanke som man måste ge ung- I sin första föreläsning redogjorde fröken domen att arbeta med Men han påvi- Breitholtz för den idealarhetarstat, som I sade också den verklighet, som man inte överenskommelse med den kristna bro- k a n komma ifrån, den ständiga kampen derskapsläran skapats av en rik kväkare i Borneville Vidare behandlades kvä- på arbetsplatser Och i industrien, där den karnas inställning till kriget Eftersom ene trampar ner den andre för att inte kriget ar betingat av de ekonomisk?
fur- själv bli nertrampad Och kand Bertil hållandena bedriva dessa kväkare ekono- Hansson från Viskadalens folkhögskola misk upplysningsverksamhet och betona och ter sa men ej rik på bildade årsklasser något gande I antikrigskongressen I Amster- dem som kan motsvara t. ex. landstor- dam och sin fredsagitation suspenderades mens starka grepp om deras fantasi och från sin tjänst i norska marinen Kapten vilja, något som lockar och eggar.
Kullman hävdade absolut den personliga Fröken Nissen skildrade erfarenheter, Månd.
8maj.
Steiner-skolen tet - och därmed aven S S U H Nej, - vikten dervisningen en Rud.
Steiner- och gjort sin entré det s k livet?
de forna S S U H - iterna övergåvo till skola » (musik, eurytmi,,,,,).
i in- Andra upplagan av En ovälkommen som springflicka och fabrlksarbeterska av Nanny Johansson har utkommit på Lindblads förlag.
Pris Kr.
3.
50 de om det om nätterna, de låtsades med varandra att de stod pil sina arbetsplat- ser - men det a r mil mellan dem som har arbete och de arbetslosa.
Det norska hogerforslaget om arbetsfylkingar for ar- betslösa a r just ett exempel på alla fel i sättet att betrakta problemet Det före- slår en insamling av 2 % av alla arbets- inkomster for upprattandet av Jordbruks- kolonier, där de arbetslösa skall få ar- hete och 20 öre om dagen.
Alltså just sådana förslag som måste komma dem att kanna sig som en kast för Sig - s a m - manförda I lager som militarer.
Det är samma uppfattning om en folksort för sig som talar ur en arbetsgivares ord, att » vi vill inte gärna ta in ungdom i företa- get, som gått arbetslös mer än tre må- nader ».
En hel del av de framställda frågorna fick sitt svar I rektor Honorine Herme- Iins - Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad - föredrag på söndagskvällen, som hon kallat Vinst av arbetslösheten Eller låt oss hellre säga.
det gav uppslag till svar - Nar vi skall forsoka att ur detta värsta onda, som hårdast drabbar man- niskovardet och gör manniskor till fån- ar i samhällets hand - leta ut något Positivt, sade rektor Hermelin, måste detta bli att lära oss fixera fritidsproble- met.
Detta Problem blir helt enkelt kär-
nan i den s. k. teknokratiska åskådnin- gen, den nämligen att man med nuvaran- de tekniska hjälpmedel måste räkna med minskat behov av mänsklig arbetskraft i den stora produktionsprocescen.
Tekno- 4 timmars ha ju ansett arhete sig pr dag kunna och räkna per- med kraterna Anna En historia om Kleman: de gamla gårdarna.
Det Slagsmål och slagsmålsexegetik.
son och detta blott i åldern 20-40 år.
F. ö. inträder alltså &gt;fritid ».
Aven med Jag tillåter mig a t t i detta sammanhang uttala min åsikt att det vore betydligt mera klädsamt om kvinnor organiserade sig i någon sorts landstorm för rivning i vapnens bruk eller fordrade militär värn- plikt för kvinnor, än att, som sker, agi- tera och petitionera för ökning a v män- händer inte var dag i året, att en nens militära förpliktelser eller söka mot- författarinna vid 77 års ålder ger arbeta minskning av densamma.
Att s,,,,, ut sin första bok.
Därtill en bok, som lottor servera kaffe m. m. d. eller samla ingalunda kan räknas till de mycket lätt pengar och agitera genom kvinnliga för- skrivna, de som avbildande livets pågå- svarsföreningar är icke tillräcklig kom- ende hiindelser tillkommit för ögonblic- pensation för vad de underlåta a t t vilja kets publik.
Det blir inte fråga om av- be- bilder här - detta ä r en bok om verkliga p foga göra yrkanden för männens Ievande människor, sådana de funnos inom det landet Ydre - säkerligen ett räkning.
Forna tiders kvinnor hade fullgod ur- ganska egendomligt och självständigt säkt för sin passivitet i sin politiska skapt litet rike i gränslinjen a v Öster- omyndighet och sina, jämfört med män- gyllen mot Småln.
nen, svagare kroppskrafter, som diskva- Ilen volym som ligger framför mig när lificerade dem, då mera primitiva krigs- j a g bereder mig till en intervju med för- För a t t icke ingå på fattarinnan ä r ett digert verk på 580 si- metoder användes.
andra hinder för deras deltagande.
Nu- dor, biografier, brevsamlingar, sällskaps- mera är det emellertid icke muskelstyrkan liv och familjeliv i Ydre och, som bokens m. m. d. som det kommer an på.
Maskin- främsta och mest fulländade del, de små och krigsteknikens stora fulländning har stugornas och gårdarnas egen levnad i upphävt kvinnornas diskvalifikation, åt- förra seklet.
Det ä r visserligen sant, att Nordiska minstone för en del militära uppgifter.
Det torde exempelvis icke vara svårare Museet här har fynd att ernå i gamla för en kvinnlig flygare än för en manlig hemskildringar och gamla hemseder, i de att bombardera fienden från ett aeroplan.
små stugornas egna inpyrda spöktro och Kvinnor slå ju det ena rekordet efter det framförallt i Ydremålet, som tillvarata- andra på områden, som äro av den stör- gits redbart och ömt.
Men det ä r dock sta betydelse för modern krigsföring.
ingen tung bok.
En stor och glad och I Frankrike har också redan en gång vidöppen berättelsebok.
som slår upp dör- ett härordningsförslag framlagts, som in- rarne till herrgårdarne, prästgårdarne nefattade kvinnornas ställande under och bondgårdarne söder om Sommen.
krigsdepartementet i händelse av krig.
Intervjuaren träffar författarinnan i Ett intressant symtom på den utveckling hennes eget hem i Linköping, där hon nu mot det allas krig mot alla, som väl är sedan ett par decennier ä r bosatt.
slutstationen på den väg, där Europa och - Jag var 16 å r när j a g först kom till världen har sin gång!
Vilket skiftande Ydre, berättar hon.
Mina föräldrar dogo perspektiv av framtidsuppgifter öppnar tidigt, en yngre syster och j a g fingo då sig icke för de kvinnor, som i fosterlan- vårt andra hem på Buhlsjö, hos kammar- dets namn marschera fram, trosvissa att junkare Lennart Rääf, gift med vår mors krigstrumpetens ljud är en m a n i n g som syster.
de kunna och böra följa.
Kammarjunkare Rääf var liksom sin Vi andra bli krigsvägrare, om vi äro far.
den gamle Ydredrotten, mycket in- heroiska, eljes motvilliga krigets tjänarin- tresserad av allt gammalt och fornt från nor om vi skulle på allvar tvingas välja trakten - han hade j u på Buhlsjö ord- position.
Hur skiljolinjerna i kvinnovärl- nat ett verkligt hembygdsmuseum, in- den skulle gå ä r svårt att förutsäga, vare rymt i en gammal ryggåsstuga - till- sig med hänsyn till kvantiteter e l l e r kva- sammans började han och j a g uppteckna liteter.
Pacifisterna anteckna med stolt- alla egendomliga och lustiga ord vi hör- het att den som kallats Amerikas främsta de bland folket på Buhlsjö och i stugorna Härunder medborgare ä r deras ledare; ehuru hen- och gårdarne runtomkring.
nes ställningstagande berövade henne un- väcktes allt mer mitt intresse för den der krigsyrselns tid den allenastående egendomliga och än vid slutet av 1800- plats i sina landsmäns aktning hon förut talet så ålderdomliga bygden.
Dessa alla intagit.
anteckningar ägde j a g sedan kvar, Man kan således säga, att detta var den del av boken som tillkom under Ydretiden.
Se- Där syntes redan stadshuset.
dan min moster blivit änka, och vi läm- glänste fast solen gått nat Ydre, beslöt j a g att beskriva det framfarna herrgårdslivet där.
- Alla Men då hade Aina Cederblom redan historier om de gamla, de forna ägarne fått konvoj.
Två racerbåtar och en stor till gårdarne i Ydre, hade j a g ju så full- fin passbåt, med svenska flaggan-vajande komligt for min hågkomst.
hade hört dem i aktern hade gått u t för att möta hen- så många gånger.
ne och kajen vid stadshuset stog man Sedan har j a g ju skrivit till medlemmar och väntade henne med ett blomsterfång.
i olika släkter att samla en del material Och när hon fick se » kära pappa » och kanske har j a g skrivit bortåt tusen och alla de andra var det nästan så hon brev - j a g fick dock alltid vänliga och F ö r min egen del blev lite yr i huvudet.
» Tackade j a g för intresserade svar.
blommorna? » frågar hon.
» Det hela kom glömde j a g j u mödan av arbetet under minnena - så plötsligt. » Naturligtvis skulle m a n vilja citera fle- - Och nu belöningens dag.
- J a g är verkligen så tacksam för allt ra sidor ur den trevliga skildringen hon gjort av sin färd, men nian säger hellre: erkännande ' boken fått!
säger fröken Läs den, läs P å snurrefärd genom Europa Mattsson.
Egentligen har j a g j u önskat mest att kunna visa människorna av nu av Aina Cederblom.
Boken lir försedd med många trevliga hur människorna av då kunde finna sin bilder, men en kartskiss över vägen skulle lycka, både ungdomens livsfröjd och me- förlaget (Bonniers) också kunnat kosta delålderns glädje under ganska enkla ytt- på den.
Och om Aina Cederblom nästa r e omgivningar, i en lantlig ram.
J a g gång hon skriver en bok, också kostar vill inte bli ansedd för att vara alltför på sig några bisatser ibland till huvud- mycket fången i det gamla, men nog satserna.
för omväxlings skull.
så har måste man ibland tänka på hur just den man absolut inget mer att önska av » tex- enkla gamla gården med de lyckliga ar- betsamma vardagarne också i en särskild tilflickan, årgång 1932 ».
Elsa Wideblom.
grad kunde äga de lyckliga strålande festerna.
Man måste j u tänka ibland inför nuti- Aina Cederblom: På snurrefärd genom Europa.
Bonniers.
tir.
7: 50. dens hem: Den praktiska, moderna villan stora modifikationer är det sannolikt ofrånkomligt att det är den nuvarande ordningens brist på plan som gör som- är ett gathörn på östermalm.
hyggliga s. k. samhällsbevarande män- ä liga människor helt arbetslösa, medan Två småpojkar slåss med l i v och lust, niskor i detta jämförelsevis lugna land ha andra har en med nuvarande arbetsinten- medan två unga män med intresse och till våldshandlingar och våldsmetoder.
sitet alltför lång arbetsdag.
Att reglera tionimentarierna vid denne tilldragelse vi- detta måste bli en framtidsuppgift.
Det sympati åskåda bataljen.
D e n ene av de unge männen I an- sade huru hopplöst gammalmodiga för- behöver däremot icke innebära att det en- krigstidens humanitetsideal blivit inom dast blir en fördelning av svälten.
Men siktet, slå i ansiktet! » Förbipasserande dam: idet är avsky- stora kretsar av de samhällslager som vad man ingalunda kommer ifrån ä r kra- alltjämt anse sig kulturhärande.
Bara vet att göra den stora fritiden produktiv, värt att egga upp dem på det sättet! » Den unge mannen: » det är vackert att våldet går i rätt riktning, d. v. s. mot re- göra den till en källa för kroppslig och presentaiiter för partier eller grupper vars själslig hälsa med växt för nyskapande s~ ' dem slåss ».
Damen: » det är fult när människor politiska och sociala åskådning ar hatad andliga krafter.
Trycket från arbetslösheten borde lära slåss, antingen nu det är enskilda eller och misstrodd av vederbörande, sa be- traktas det som nog så sympatiskt.
Det oss inse detta.
De arbetslösa borde få nationer ».
Därmed slutade dialogen.
Denna gån- må nu vara fråga om skolpojksbravader, betrakta sig själva och bli betraktade av andra som pionjärer för en framtida pro- gen föllo inga glåpord om den intervene- Iapposkjutsar, Hitler, Mussolini eller nå- duktionsordning, där det mekaniska arbe- randes kön, ålder eller hristande kompe- got annat.
tens att yttra sig om manliga förströelser.
Stackars ungdom!
Hur skall den egent- tet för alla fyller en jämförelsevis ringa Men den lilla epinodeii framkallade hos Iigen tänka och handla?
När samma tid, men där återigen den verkliga pro- duktiviteten, mänsklig uppfinningsrike- mig funderingar över huru pass mycket slag.
; gärningar som respektabla farbrö- dom, kärleksfullt skapande, originalitet eller litet av uppmuntran o c h stöd från der och tanter.
eller ännu större aukto- och verkligt samarbete åter kommer till vuxna personers ?ida kommer d e pojkar riteter.
gilla och beundra i teorin, i alla till del, som inte tycka om att slåss, som fall bli straffbara i praktiken.
Ännu så sin rätt.
Rektor Hermelin skildrade de olika ål- tycka det är » dumt » och ha nog mora- länge i detta landet.
liskt mod att hålla på sitt tycke trots Man skulle kunnat tro att kvinnorna i dersperiodernas särskilda kännetecken och resurser och uppehöll sig särskilt vid kamraters begabbelse.
Sådana pojkar gemen skulle reagera mot slagsmålsan- som bekant.
och ofta bland dem dan, både den som framträder under finnas 14-20-årsålderns stora förmåga att off- tvister mellan individer och grupper och ra sig för en uppgift eller ett intresse, att som ha mer än genomsnittsbegåvning.
Hur ställa sig uppfostrare.
föräldrar mellan folken.
I motsats mot männen ha gripas, svärma och skapa, men också dess ensamhetskänsla, avoghet mot allt vad och lärare till den renässans av våldsin- ju vi kvinnor inga lysande krigiska tra- som under politisk eller na- ditioner att uppbära, ingen medfödd eller stinkterna, påtvingade auktoriteter heter, dess trots- inställning och svårhanterlighet.
Just i tionalistisk utformning framträda bland förvärvad smak för att slåss, som så ofta de högre stadierna?
Då yppar sig hos män.
Även när vi äro skolungdomen på de åldrarna, när de självständigt skapan- de, de konstnärliga och fantasifyllda kraf- och da får man en påminnelse om tids- som värst i värt förhållande till andra.
så t a vi i allmänhet inte till knytnävarna.
När t. terna spela en så stor roll för den växan- andans makt över unga sinnen.
de människans utveckling - en roll vars ex., som nyligen skett, en gymnasist fram- Naturligtvis vore det intet direkt hinder ingripande verkningar sträcker sig over lade sina skolerfarenheter för Tidevar- för småflickor och kvinnor som inte kän- hela livet och bygger upp den inre spänn- vets läsekrets.
Eller härom aret .da ett na till en högre kulturnivås hämningar kraften för årtionden framåt - just då par skolpojkar drogos inför rätta där- att etablera slagsmål med varandra i stå tusentals av ungdomar utan en möj- för att de med laddad revolver inträngt samma utsträckning som män och pojkar.
lighet att få utveckla sina krafter, och, på en stockholmsredaktionsbyrå i syfte att Men detta a r faktiskt icke vanligt.
Un- det kan vara lika ödesdigert, antingen bestraffa en efter deras mening brottslig dantagen hara bekräfta regeln.
Vi äro de pressas in i ett hårt och enformigt me- eller samhällsfarlig person.
inte så funtade.
Det planerade hjältedådet, som lyck- kaniskt arbete, eller i ett hårt och enfor- Och ändå nödgas man medgiva att en migt skolarbete eller om de lämnas vind ligtvis blev avvärjt, kunde nian ju ta med förvånande stor procent av kvinnorna ä r för våg utan några uppgifter alls att gripa ro.
Men det lilla skolpojksdramat kasta- lika tolerant i fråga om våldnmedel, lika sig an med.
Utan ungdomsdåd med de ett klart ljus över de strömningar som krigsbejakande som män.
Men när så kraftutlösning och luft i lungorna vissnar verka på ungdomens själsliv och, icke är, varför bara i teorin, varför inte också människan efter den första arbetstidens minst, över den inställning som allsköns gå in för praktiken?
slut i medelåldern.
Man kan peka på några praktiska punkter.
All ungdom har perioder av stark en- samhetskänsla - det ä r självfallet att den måste bli värre för dem, som inte heller har ett arbete med kamrater och gemenskap.
Här har säkert scoutrörel- sen en stor uppgift, den blandar gossar att riktigt kunna begå den förtju- trasmatta efter det m a n stuvat ner sin och flickor, den ger färdigheter som är sande reseskildring A i n a Cederblom regnrock, två långa limpor och tre små bra att hygga vidare på, allt sådant som gav ut till julen bör man ha » textil- salamikorvar för en tusenmila semester- gör att man kan reda sig själv.
Den ger nya möjligheter till samarbete mellan flickann, som i seklets början bodde på färd.
han som kom- män och kvinnor på ett förutsättnings- Pennskaftets pensionat Hon får i alla f a l l tag i sin aktersnurra Då igen och sätter i väg utför Donau i spänd löst sätt och att ge ömsesidig uppskatt- ponerade en tevärmare femte siindagen i friskt minne.
efter trefaldighet I Iängtan njuter man våldsamt av textilflickornas, n i n g för de olika arbetsfälten.
väntan på Balkanstaternas » rövare », som till ungdomsdåd l i g g e r också en kraft j a a l l a andra flickors också, utveckling hon ideligen varnats för.
Men några rö- som är v i k t i g att ta till vara.
Där måste var?
ser hon inte till alla människor ligga en fostran till samarbete - en sam- under A i n a de Cederblom å r som gått.
är en stockholmsflicka, äro förtjiisande och hjälpsamma mot den ling kring något utomordentligt, t. ex. lilla svenskan.
På Svarta havet skjuter vacker d a g en bygds samling kring brytande av bara några och 20 år, som en dsbron t i l l s i n dom visserligen efter henne när hon inte mark, kring byggandet av ett ungdomens stegade n e r till Djurgå stannar men om hon bara förstått a t t hus - ett inifrån skeende skapande av ägandes aktersnurra och med hon skulle ha stannat så hade de i n t e och Wien.
där fanns Vid ingen Arkö ben to station men i trott att hon hade smuggelgods.
Men till socialism, med v ä l d i g som kraft sätter av tankar sig målet och handling före att stället en skola som hade en i ben- även där blir det hara frid och fröjd.
Så Scenen - -- _ Kapten Cederholm bakom kronorna För på “ Rospiggen “.
- - - s lyfta Vi har något i vårt upp mekaniserade ur de gamla samhälle hjulspåren.
då- ligt med skapande krafter.
Skall arbets- lösheten i ungdomen kunna bli ett luft- hål, där man kan andas och stärka dessa krafter?
Då måste först och främst den dagliga utkomsten vara tryggad och ångesten och trycket för varje dags uppe- hälle lyftas av.
Men ett nytt samhälle måste också sättas som det mål man vill arbeta f ö r - då måste man känna att man betyder något i sig själv och har rätt att leva och uppleva och hänge sig å t upp- gifterna för sin egen skull.
s i n, i stället för i s p r i t startade den den orm och där blev trasslar hon sig genom Bosporen och kommer efter ett besök på Sicilien så hon presentad den halva l i t e r bensin, småningom på diverse vägar - för att som ormen kunde avvara - det var just lagom för att Rospiggen skulle kunna ta icke säga avvägar - till Korsika, sätter sedan kurs på franska kusten och styr sig till nästa bensinstation.
Naturligtvis så in t i l l Nizza, efter en 38-timmarsfärd Men till Wien kom h o n, is over Medelhavet, alldeles ensam med en- inte utan sådana där små pikanta uppe- dast delfiner som sällskap och himmelens håll, som det hos ormen i Arkö.
I Wien stannar hon över ett tag, men då hon på stjärnor som kompass.
Sedan går hon från Marseille uppför nytt skall bege sig i väg blev det med två starter från Wien.
Rospiggen låg Rhône, diverse tyska floder och holländ- Genom Kiel-kanalen kom- norr om staden och nar hon singlat sig ska kanaler ner till Wien igen, par hon upp på sin mer hon till Danmark och sen är hon ju sa gott som hemma.
Som hon hade ta- atelje.
» Där låg en beställning på en tras- git vägen över Östersjön ner, tar hon hem- - jag är åtog jag matta.
Och optimist som mig jobbet.
Utan att tänka på a t t den skulle vara två meter bred, förutom bår- den, och utan söm på mitten.
Den, som inte varit med om det, kan inte göra sig ett begrepp om vad det vill säga att väva två meter brett ensam.
- - Trasorna lågo spridda över hela golvet, och jag arbetade i mitt anletes svett i dagarna två med början klockan fyra varje mor- gon.
Sen var mattan färdig och j a g tog spårvagnen klockan sex följande mor- gon till Wiens lagerhus vid Donau, där Rospiggen låg. » Det är verkligen förtjiisande att så där ogenerat kunna slå sej ner och väva en - vägen efter västkusten Från Göteborg går hon kanalvägen.
förbi Söderköping, Och så är hon in- Arkösund, Södertälje.
ne i Mälaren.
Det var en oktoberinorgoii 1932.
I en handelsbod vid Kungshatt köptes såpa och skurpulver för Rospiggen skulle få ett varmbad.
» Varje skurtag ackompagnerades helt O m en timme syns Stockholm!
Om en timme syns S t o c k - holm!
- - - Skurhinken blev återläm- nad, och för sista gången blev det slitna startsnöret inlagt i sitt hack.
Jag kunde inte fatta att j a g skulle vara framme strax.
Det kom så förskräckligt hastigt.
glatt av en l i t e n tanke: på - mest anlitade boktryckerier s t å r Zetterlund &amp; Thelanders - fortfarande bland
Historisk film.
gäller Högläsningens konst Vad striden?
sådan den avslöjas i radio.
(F o r t s.
fr. sid.
1.)
av det allmänna läget, den internatio- nella handelns sammankrympande, det istorisk film ä r sällan historisk san- ning.
Det händer att den ger mer långa förödande prisfallet.
Allt detta har varder uppenbarat, det blir Skåningarna ha fur resten det emot sig av den tid den skapats i än den den sö- man esomoftast varse.
Så ha vi ' i som förelfisare, att deras uttal blir sud- särskilt hårt drabbat våra stora export- ker framställa.
Och det ä r kanske lika industrier, och här ha vi den väsentliga vanligt att den kastar ett klarare ljus över dessa tider satts i tillfälle att bedöma, hur digt för uppsvenska öron.
D:r Harries regissören än över de historiska gestal- våra pojkar lära sig läsa högt det sven- litteraturkrönikor t. ex., bland det ypper- orsaken till den ökade arbetslösheten.
ska språket, d.v.s. några skolpojkar läsa sta på radioprogrammen, ha det felet att Vad det närmast giller är att hjälpa ter den strävar efter att förkroppsliga.
Därmed är ingalunda sagt a t t den skulle aldrig för oss men väl f. d. skolpliktiga, de icke föredragas distinkt.
Däremot de 180,000 oförvillat arbetslösa.
Alla sakna intresse.
Tvärtom.
Filmproducen- som blivit vuxna och framstående män.
kan man inte nog prisa red.
Sachs för partier äro ense om att extraordinära åt- ten blir oförsiktigare när han handskas vetenskapare, generaldirektörer, riksdags- hans utmärkta lösning av sin uppgift.
Jag gärder äro nödvändiga i detta nödläge.
med historiskt stoff.
Han blottar sitt in- män, lärare, läkare och forskningsresan- undrar ibland, om han möjligen gått i lära hos fru MandaI Björling.
En elev Det lir furst frågan: Hur skull detta ske nersta i skydd av en romersk toga eller de.
som också Det ä r naturligtvis radion, väIIäs- till denna mycket framstående på effektivast möjliga sått?, som ger an- en preussisk uniformskappa.
Han stirrar skulle, tror jag, fostras ledning till meningsskiljaktigheter.
Själv- sig så blind på pittoreska detaljer och på detta område skaffar allmänheten ningslärarinna granna kostymer att han alldeles glöm- klarhet genom de talrika föredrag om att läsa riksdagskriinikor så, som red.
klart lir att det vore lyckligast, om man Sachs gör.
mer bort sitt eget ansikte.
Han hinner olika ämnen, som den bjuder på.
kunde finna något medel att få i gång Egentligen borde man också på samma Men de allra flesta föredragshållarna inte ordna det i harmoniska drag.
Histo- risk film speglar lidens härjade ansikte.
satt få en uppfattning om hur flickor äro långt ifrån fullärda högläsare.
Nästan d e t privata näringslivet och så skapa åt- Slika funderingar tränger sig oemot- kunna läsa, men åtminstone i den del av alla ha de skaffat sig sin egen lilla melodi, minstone en del » nya » arbetstillfällen.
ståndligt över en d å man ser I korsets utsändningen, som jag har tillfälle av- som de sedan använda sig av med stor Om detta icke är görligt, måste de arbets- tecken och Det ljusnar.
Den förra berät- lyssna, nämligen efter kl. 7 om kvällarna, uthållighet.
Somliga börja i höjden och lösa beredas arhete genom statens för- åka sedan ned, andra göra ett litet upp- t a r om de kristna martyrerna under Ne- bruka inga kvinnliga föredragshällare (marknads- Lagerlöf ha vi nyli- sving på slutet a v satsen.
Intet av dessa sorg, vid beredskapsarbeten ros tid, den senare skildrar en tysk ubåt frirekomma.
Selma gen hört tala till amerikanarna, och sätt är väl alldeles förkastligt i och för löner) eller vid reservarheten (lägre löner under världskriget.
I korsets tecken ä r uppsatt med en ena- många sångerskor o c h skådespelerskor sig, men när ett och ramma system av i i i marknadens).
De arbetslösa, som stående prakt.
Syndfullheten vid Neros bidraga till underhållningen, någon enda röstlägen troget fullföljes ett helt före- icke kunna hjälpas på det sättet, måste hov mälas i bjärta färger.
' Hovet utgö- gäng också en uppläserska, men på före- drag igenom, vad intryck respektive me- få kontantunderstöd.
Hur långt ä r der r e s av en samling glada livsdyrkare.
De dragens område höras inga kvinnliga ningar än äro avsedda att bibringa åhö- ena och den andra av dessa vägar fram.
rarna, inverkar det ganska försvagande kristna ä r stränga moralister, huttra pu- röster.
ritaner.
Den puritanska, hårda hjältin- För att emellertid hålla oss till dem, på tillägnandet av det lästa, och detta är komliga?
Det ä r härom diskussioner n a n besegrar den livsälskande hjälten: man får tillfälle höra, ä r det en sak, man skada, ty det måste med glädje fastslås, står.
Enighet tycks dock råda om att snart lägger märke till, politici läsa ofta att en radiolyssnare har tillgång till utom- hur man än gör, fordras en utvidgning av han delar hennes martyrskap, Sålunda tycks moralen och anständigheten trium- bra, ha kläm på betoningen och vana att ordentligt många roliga och upplysande statens utgifter för ändamålet, som icke fera.
Och det har förmodligen även re.
hantera sina röster.
Diskussionen om anföranden på en mängd områden.
kan läggas på skatterna utan måste an- gissören menat.
Men i själva verket stan.
arvskatten för en tid sedan ä r ett bevis Vi måste alltså med det förtroende för skaffas lånevägen.
n a r sympatierna ' på hedningarnas sida härpå.
Flera av de däri uppträdande det kommande, som man trots allt inte Den amerikanska puritanismen spelar på läste väl.
Prof.
Johan Bergman var ett släpper, vända oss till våra söner och sista versen.
nöje att åhöra.
Hans anförande var ut- Det ljusnar ä r produkten av en preus- märkt och verkligen medryckande läst, döttrar med denna uppmaning: Gossar I fråga om de omstridda alternativen, sisk junkers önskedrömmar.
Kaisern för men så eldade lian också upp sig med och flickebarn, geniensamma kulturspri- synes den Myrdalska linjen, till vilken krig.
Kring haven smyger hans snabba att citera en av sina älskade klassici.
dare genom framtidens radio, lären er statsrådet Wigforss i väsentliga delar vinthundar, u-hatarna.
Ombord har de Statsministern fick man den gången inte a t t väl uttala och föredraga edert mo- säger sig ansluta sig, i huvudsak inne- blanka, spolformiga torpeder och män av höra så mycket av.
Endast några mycket dersmål!
bära följande: Myrdal börjar med att stål.
Därhemma väntar kvinnornä: kap-, skånska ord då och d å yttrade med en fråga sig » Hur skall finansplanen läggas tenens sköra, stfingelspröda älskade, ma- mörkt och manligt färgad stimma.
Jennifer.
för att i möjligaste mån påverka det eko- trosens robusta, rödkindade avelskossa.
nomiska läget inom landet i gynnsam Vinthunden får ett skott i bringan, går i riktning ?.
Depressionen karakteriseras sank.
Nya utrustas.
Smyger ut över av att arhete och kapitalanläggningar i glittrande vågor.
Det tyska korset vajar naturlig, replikerna togo alltid mål och stor utsträckning lämnas outnyttjade.
åter över glänsande vatten.
Det Ijus- med varje tablå växte hans karaktärise- Kan det d å vara förnuftigt att ytterligare nar.
ring och kvarlämnade, när pjäsen var inskränka även statens utgifter?
Nej, Det ljusnar ä r en farlig film.
Den ä r slut, ett starkt varaktigt minne.
Näst säger han och förordar i stället upp- skickligt gjord och den spelar på strän- fru Teje stod lian dramat nära.
låning i stor skala för att sätta i gång (F o r t s.
fr. s i d.
1.)
g a r som trots allt ännu vibrera i många Herr Adolphsons kapten Brant, halv- med statsarheten.
Detta skall i sin tur blev det ett tomrum som de övriga aktö- blodet, ägde i sin radioversion en intimt- stimulera den privata industrien (genom bröst.
Arne Holmström.
rerna ingalunda kunde fylla genom att oljig sensualism, som från scenen dunsta- beställningar av material och redskap för agera tragiskt.
O ’ Neills drama fordrar de bort och kvarlämnade ett obestämbart statsarbetena), så att det hela kommer i intryck a v manlig charme, natursann ord- gång.
Eftersom de arbetslösa i alla hän- har de vackra möblerna och d e höga in- obönhörligt att alla rollinnehavarna sko- växling, men ingalunda den ödesskickade delser måste underhållas, skall den extra teckningarna eller avbetalningarna, den la genom sin konsts suveränitet vara sina förföraren.
Mycket tror jag dock att be- kostnaden for bercdskapsarbetena icke eviga oron.
Skulle inte ibland även i nu- rollers kongeniala tolkare.
Ingen, utom lysning, scenerier och scenrummets stor- bliva så stor.
tiden litet mindre lyx ge lyckligare var- lek gjorde till att skådespelaren inte kun- de klassiska måtten och fru Teje, höll Här göres nu två ytterst viktiga förut- dagar.
Och lyckligare festdagar?
- de i en handvändning förstora sina käns- sättningar, 1) satt alla tillåtliga pen- Gårdarne hemma i Ydre, som omslöt den därför kan inte ens den största beund- lor, ge dem tragiskt klassiska konturer.
ning- och valutapolitiska åtgärder att sti- stora gästfriheten, kunde vara nog så ran för fru Ekströms intensiva och upp- Han verkade för modern.
Håkan Wes- mulera näringslivet bliva vidtagna, och enkla och små.
Förefaller mig som om offrande arbete, förmå mig att s e vid si- tergren utförde århundradets blekaste, att det ändå kvarstår en arbetslöshet, som människorna även nu skulle ha mera gläd- dan om det rätta och tycka att arbetaren tråkigaste roll, men han gjorde det med det måste rådas hot för (man frågar sig je av att öppna sina dörrar för vänner nobless och antydde därigenom att hans då onekligen, hur verkligen allt, som kan och släkt som förr än av att äga de ge- ä r mer värd än sin lön.
För att Lavinia- nyktra person ännu inte infångats av tra- göras i, den riktningen, blivit gjort, in- nomgående stilrena och eleganta hem- Elektra skall gå in i vårt jag, fylla vårt gikens frätande bojor.
Det ä r inte utan nan man föreslår dessa extraordinära At- men - och vara ganska ensamma där- sinne, behärska både oss och scenen, att jag när en viss beundran för aktö- gärder med väldig statlig upplåning?
inom.
måste hon genom inneboende kraft ut- rens utförande av denna uppgift, det ä r Författaren går emellertid icke närmare Eva Schmidt.
stråla rollens ingenium.
- Arbete, en be- tusen gånger svårare att med bibehållen in härpå).
kr.
M a l i n Mattsson: I Ydre.
10: — undransvärd kamp och alla ett skådespe- värdighet agera i en dödfödd roll I n att 2) Den andra förutsättningen - av larlivs tekniska knep förmå inte ersätta gå till storms mot en livslevande spelroll.
fundamental betydelse för hela resone- Som hans likaledes bleka, svala syster, den spontana, livgivande impulsiviteten.
Hazel, gled fru Björling mellan strålkas- Svenska Krigstjänsvägrarförbundet.
Fru Ekströms hat hade inga gudomliga tare och konstgjorda, blommande buskar.
or att ytterligare effektivisera Svenska svängningar, hennes kärlek ingen över- Det måtte kännas hemskt att en gång i Krigstjänsvägrarförbundets arhete halvtimmen f å säga en eller två indiffe- har en expedition upprättats i Borås, med siggiven extas - men trots att jag inte renta meningar - men till all lycka fick adress Postfack 262, Bords.
Alla ' brev efter min mening kan hylla henne som aktrisen sin chans i de två sista tablåer- av Sara Bohlin.
med förfrågningar angående förbundets en framstående tragisk artist, kan jag na, den bleka pusten hon personifierat arbete och hithörande frågor besvaras inte undgå att komplimentera henne för växte ut till en vit låga - hon flammade TIDIG VAR.
omgående från expeditionen.
Dessutom det jättearbete hon utfört.
och den annars monotona stämman öpp- Landskapet slumrar ännu, erhållas upplysningar om litteratur.
Den manliga huvudrollen, sonen Orin- nade okända slussar och fick en skönhet i lavendelblått dis.
svept Svenska Krigstjänstvägrarförhundet och klangrikedom, som jag aldrig förr Livet ä r endast aning.
bildades år 1925 och anslöt sig samma år Orestes, levandegjordes av Lars Hanson, d.v.s. skådespelaren fann naturliga ut- trott finnas hos aktrisen.
Det var som Naturen är endast dröm.
till Krigstjänstvägrarnas international.
tryck för den unge svärmaren så länge en överraskande chock - glatt överras- Stilla och mjukt försynta han var i stillskap med två eller tre andra kande!
Fru Björling väntar nu på en de unga björkarna stå, Nu har hon personer, ' men på tu man hand med mo- verklig karaktärsuppgift!
drömmande fram sin grönska, dern eller systern krympte gestaltningen avsiiijat att hennes förmåga växer med viskande ' fram sitt liv.
till ett exakt relaterande av orden, minus kraven.
I foajéen var det dukat med långbord den underström av kärlek, misstro eller ÄNGENS BLOMMOR.
hat, som naturligt hör färga utbrotten.
framför salig Oskar II.
Matbehovet gjor- Herr Hanson kommer aldrig helt bort de sig märkvärdigt nog påmint.
Stäm- Ängens blommor leva i andakt ifrån sig själv, lian hushållar med det ningen i salongen var inte upptrissad i med rötterna djupt ner i mullens krypta.
inom sig som lian borde slösa med.
Sven förhållande till styckets kraft.
Huset Stjälkarnas hänfört Iyftade armar Bergvalls general Mannon-Agamemnon långt ifrån utsålt - kungahuset värdigt bär deras längtan mot rymdens ljus.
föreföll att vara » porträttlik » efter deko- represnterat och alla amerikanska ele- Solen öser Har Amerika bli- manna och vin rationsartistens monomentalbild av sagda ment som bortblåsta.
Det hade inte varit mer över världen, person i domareskriid.
Det blev vaxka- vit snobbigt?
hinettkonst, som d o c k i dödsscenen tinade än naturligt och billigt att den härvaran- och blommorna vänta D e n gamle träd- de ambassadören övervarit föreställnin- med vidöppna kalkar.
upp till mänsklighet.
Den uppnådda glädjen gårdsmästaren verkar, som rollmaterial gen i full gala.
O ' Neills urpremiär för Europa var dock giva de åter sydstatsneger och något av vitnad svar- med slösande iver något av en händelse.
Hen- ting framskymtade också i Anders i färger och doft.
Sven Stål.
riksons gengivelse av orden.
Han var H AIlting Myrdal ... ” Sörja höves Elektra ” F Två dikter - manget ä r att trots det staten skall låna upp sammanlagt omkring 300 mil- joner kronor på den svenska lånemark- naden, så skall ändå kapitaltillgången för den enskilda företagarverksamheten icke minskas, d.v.s. riksbanken antages ge- nom obligationsköp, diskontoförändringar och allmänna kreditlättnader sörja för oförändrade kreditvillkor för det enskilda näringslivet.
Men detta ä r j u ingenting annat än att föreslå en stark utvidgning av kreditgivningen i landet.
Här ligger pudelns kärna.
Det synes som hade man i den politiska diskussionen alltför litet beaktat detta starka framhävande av riks- hankens medvetna medverkan vid pro- grammets fullföljande.
Vad innebär nu denna oeftergivliga förutsättning?
Jo, Myrdal anser, att en sådan kreditutvidgning kan ske upp till en viss grins utan fara för inflation, där- för att statsarbetena komma att stimulera näringslivet, öka sysselsättningen och alltså hela den omsatta produktmängden. '
Dessiitom skulle företagare och andra f å ökade inkomster genom den ökade syssel- sättningsgraden, a v vilka en del skuIIe sparas, därmed skulle nytt sparande till- handahållas marknaden.
Och Myrdal ä r nog optimistisk att tro, att detta nya Spa- rande skulle vara tillräckligt för att upp- väga den stora extra upplåningen och hindra en alltför stor stegring av priser- na på konsumtionsvaror.
Myrdal gör emellertid e t t viktigt f ö r behåll: Även om en real produktionsök- ning ägde rum, finns en gräns, som be- stämmes av hänsynen till vår valuta.
Om inkomsterna stiga, stiger nämligen även importen av utländska varor, utan att vår export i motsvarande grad kan ökas.
D. v. s. kronans värde sjunker i förhål- lande till utlandsvalutor.
Detta kan möj- ligen f å ske i någon mindre grad, men är av många skäl farligt, om det går för Iångt.
Efter denna gräns måste riksban- ken företaga kreditåtstramningar för den enskilda företagarverksamheten, om kre- ditgivningen till det offentliga skulle kun- na fortsättas.
(Dock finns ett visst ut- rymme innan gränsen nås, dels därför att riksbankens förråd av utlandsvalutor är stort, dels därför att vi faktiskt sista halvåret haft en deflation, stridande mot det program för vår valutavård, som riks- dagen i våras formulerade.)
Saken gäller f. ö. icke blott kronans in- ternationella handelsvärde, utan framför- allt kronans inre köpkraft, vår egen pris- nivå.
(Ehuru Myrdal skjuter denna sida av saken i bakgrunden).
Vi skulle icke kunna tillåta priserna att stiga obegrän- sat, även om vi vore en sluten självhus- hållning.
Vi ha nämligen blivit fattigare som nation genom avstängiiingen av våra exportmöjliglieter.
Ökas då de arbetslösas konsumtion (genom att ny köpkraft sät- tes i deras händer) utan att andra b e - folkningsgrupper minska sin efterfrågan, så måste en prisstegring på konsumtions- varor framkallas.
T y vi finge då en ökad köpkraft utan motsvarandc ökning av så- dana varor, eftersom beredskapsarbetena icke direkt skapa dylika.
(Nu menar emellertid Myrdal, att den okade efter- frågan på konsumtionsvaror till stor del skulle tillgodoses genom att produktions- kapaciteten inom jordbruk och konsum- tionsvaruproducerande industrier bättre än nu utnyttjades - det skulle därför dröja länge, innan knappheten på såda- na varor behövde bli kännbar och ta sig uttryck i en prisstegring.)
Emellertid kvarstår faktum att det existerar en gräns för kreditutvidgnin- gar såväl med hänsyn till våra växelkur- ser som till den inre prisnivån.
Denna gräns kan eventuellt behöva vidgas.
Myr- dal framhåller därför starkt vikten av att en ökning i de offentliga arbetena kombi- neras med konsumtionsinskränkande åt- gärder, dels handelspolitiska metoder för importens hämmande eller exportens främjande (Wigforss igångsättande av ut- redningar angående reglering av kaffe- importen och befrämjande av användnin- gen av svenskt motorbränsle får kanske ses som steg i denna riktning) - dels konsumtionsskatter och lönenedpressnin- gar såväl inom det offentliga som det en- skilda näringslivet.
(Särskilt motivera- d e.
.
., där de ifrågavarande offentliga arbetena direkt och indirekt skulle stegra arbetsefterfrågan på sådana sektioner av arbetsmarknaden, varinom arbetslönerna äro i väsentlig grad högre än i angrän- sande yrken,.)
- (Lönesänkningar skul- le ju också ge företagsamheten en extra stimulans genom förbilligande av produk- tionskostnaderna.)
Några åtgärder i den- För minnet och löftet.
_.
._ » Det första kvinnliga riksdags- London, Gerda Hellberg, Karlstad, Hildur Göteborg, Lisa von Post, Uppsala, Öijer Eng- mötet » - så kallade fröken Lilly Widebeck, Strängnäs.
ström i ett humoristiskt anförande den och Augusta Tidevarvet bad fru Hagen berätta nå- sammankomst i Stockholm i slutet av mars år 1903, d i den gamla ärorika got från denna epok i kvinnorörelsens Landsföreningen för kvinnans politiska historia.
» En vacker skörd av minnen be- L.K.P.R.
— bildades.
Det varar maii från dessa så särskilt rika och rösträtt — skrevs stadgar och arhetet planerades - allt var ännu nytt och oprövat och ingen kunde då ana hur Landsföreriingen skulle växa ut till omfattning och betydelse.
Den därför inte kan värdera ä r det arbete, blev ett mönster för andra länders orga- som låg bakom denna rent ideellt-teore- iiisatioiier i samma idéers tjänst.
Sverige tiska fråga.
Den måste hållas uppe, syn- blev i det internationella samarbetet lig för allt folket, och främst för politi- kerna, som hade så lätt att glömma den.
tidigt en kraft att räkna med.
Den enda som n u är kvar från den T r e masspetitioner har jag varit med om a först bildade centralstyrelsen ä r fru Ellen t t samla och föra fram, den stora av Hagen och på hennes initiativ samlades 1898 gällde allmän rösträtt för män och härom kvällen på Årsta ett 25-tal av de kvinnor, två under senare Ar gällde kvin- äldre och yngre veteranerna frän de gångna årens kampanj under de gamla standaren i d e gula och vita färgerna.
Tal höllos, minnen och bilder, allvarliga och kostade inte varje dyrbart namn på listor- Man såg där Karolina Widerström, Ly- dia Wahlström, Gulli Petrini, Alma Sund- quist Signe Bergman, Anna Lindhagen, Anna Åbergsson, Vienna Mesterton, Anna Holmquist, Eva Andén, Frida Steenhoff, Ezaline Boheman, Gerda Lindblom, Maja oändlighet av möten, soni år efter år måste ordnas i Stockholm och ut i de hundratals lokalföreningarna landet runt.
Det ä r möjligt att jag slog rekord som resetalare - 1919 var min siffra upp- i ett tusen föredrag.
sen dess har ingen Strandberg, Jenny Velander, Ruth Ran- räkning Iiållits.
Det var upplysnings- dall Edström, Ester Brisman, Karin Fjäll- möten även i andra lagfrågor och i bäck Holmgren, Hilda Sachs, Ellen Palm- praktiskt-socialt arbete och vid stora po- stierna, Gurli Hertzman-Ericson - alla litiska möten talade jag tillsamman med ha de på ett eller annat sätt varit med i L i n d h a g e n, Staaff, Branting, Fridtjuv ledningen tör det vittutgrenade arbetet.
Berg, Påboda, Carl Carlson Bonde, Knut Hälsningar kommo från Selma Lager- Kjellberg, Edén och andra av dem som Iöf, Annie Furuhjelm, Helsingfors, F r e d - stodo främst i linjen.
Leden ha glesnat, rikke Mörck, Oslo, Ebba Palmstierna, även bland kvinnorna - vi ägnade vid na riktning liar dock regeringen ännu icke sättning och nya inkomster skapas, så kan en del därav tänkas bli sparad - föreslagit.
J u längre maii kan gå på sådana vä- men, säger han, det måste bli endast gar, ju större möjligheter liar nian att bråkdel av den totala offentliga utgiften, sätta i gäng offentliga arbeten utan att soni på detta sätt gAr till nytt sparaiide.
en därigenom skapa inflation.
Myrdal erkänner I detta sammanhang, att om gränserna för en kreditutvidgning skulle visa sig vara trånga - d. v. s. om man av hänsyn till växelkurserna icke vi- gade öka krediten tillräckligt, och om man inte vidtoge åtgärder för att vidga granserna - så skulle såväl iiiiderstöd som offentliga arheten skärpa depressio- nen i stället för tvärtom.
Den enda möjligheten, att utan kredit- medelsförsörjningen, hetare, skuIIe d a betsvecka än marknadens.
Äro lönerna hälften så höga som det normala, kunna ju dubbelt så många sysselsättas, Ha sparmedel för ändamålet dragits från det enskilda näringslivet, så innebär detta att man berövar några arbetare sysselsätt- Cassel ning till fulla löner för att i stället ge sysselsättning å t ett större antal arbetare Vad säga nu andra nationalekonomer om detta djärva och optimistiska pro- till nedsatta löner.
- Här betonas alltså sätt, p i vilket de allmänna vikten av det?
Den spriiigande piinkteii i diskus- sionen är givetvis i vilken mån det kan arbetena ordnas.
(Självklart är ju, att om lönenivån vid de offentliga frågorna lyckas att stimiilera det privata närings- livet genom statsarheteii.
Ty skulle man arbetena blir mindre brännande för dem soni hoppas på en kraftig stimulans för ej lyckas, kan uppvaknandet för det svenska folket medföra ett synnerligen hela näringslivet och som följd härav en ökning av arbetstillfällena Iångt utöver obehagligt bakrus.
Cassel nystar upp problemet från en vad de offentliga arbetena direkt kunna ge.)
annan ända.
Han börjar således med att ytterst kraftigt understryka 1) näringsli- Kan man således icke på ovan diskute- vets behov av sparmedel även under de- terade vägar nämnvärt öka arbetstillfäl- pressionstider, 2) att vår sparförmåga lena, så är den enda möjliga lösningen minskats våldsamt genom krisen.
Den att öka folkinkomsten.
» Det gör man skattepliktiga nationalförmögenheten upp- icke eller endast i mycket ringa grad ge- skattas ju ha gått ned med omkring 20 % nom offentliga nödhjälpsarbeten. » (Detta på två å r och inkomsten med nära en synes kanske stä i viss motsättning till sjundedel eller 760 milj., 3,) att alla be- Myrdals resonemang, men också detta sparingar komma till användning i någon innebär j u i grunden, att statsarbetena, form, 4) » Om det totala sparaiidet i lan- om de skuIIe ha någon verkan, måste det blir oförändrat, så måste alltså öka- finansieras av centralbanken med nytill- de offentliga anspråk på sparmedel med- skapad köpkraft.)
- Offentliga arbeten, föra en minskning av det enskilda nä- säger Cassel vidare, äro av den natur, ringslivets försörjning med besparingar. » att de så gott som iiteslutande producera Detsamma gäller skatter, som tendera att kapitalnyttiglieter, och att de taga sär- minska sparandet.
Resultatet blir alltså ' skilt mycket sparkapital i anspråk.
» Helt att det offentliga genom att dra till sig annorlunda skulle saken därför ställa sig, medel för att bereda arbetstillfällen an- om vi kunde vidga den enskilda företag- tingen åstadkommer en motsvarande samheten. » Det ä r den verkliga utvägen minskning i arbetstillfällena i det enskil- ur den nuvarande arbetslösheten.
Cassel da näringslivet (lån och skatter, som skisserar här i korta drag ett positivt träffa sparandet) och då icke hjälper de program, vars första och viktigaste punkt arbetslösa eller hjälper dem genom en ä r åstadkommande av en viss höjning av konsumtionsinskränkning, som övervä- prisnivån, kompletterad av åtgärder för gande går ut över de breda lagrens kon- inskränkning av konsumtionen, särskilt sumtion (konsumtionsskatter).
Men det av importvarar (av samma orsaker som betyder j u ingen verklig ökning av ar- Myrdal angivit), samt för det tredje mål- betstillfällena.
Vill maii sätta i gång medveten inriktning på större självhus- offentliga arbeten för arbetslöshetens be- hållning - som en nödtvungen följd av kämpande, måste maii ha nya sparmedel vår avspärrning från utländska markna- till sitt förfogande.
(Detta liar ju Myr- der.
dal också på sätt och vis förutsatt ge- Cassel anser, » att en harikpolitik, som nom villkoret, att det privata näringslivet föresatte sig att stoppa prisfallet och ändå skall försörjas med kapital.)
eventuellt åstadkomma en viss begränsad Cassel medger, vad Myrdal påpekat, att höjning a v prisnivån, utan tvivel skulle, om fabriker, som stått stilla, få syssel- om den på förhand fixerade sitt syfte och.
.
.
.
— Ellen Hagen när hon började - 1903.
- Och hur ter sig arbetet a v i dag?
- » — För kvinnornas del synes det tyd- ligt nog, att då de vid grundlagsändrin- gen, d. v. s. i och med medborgarrätten inte fingo sig tillförsäkrade en fullta- ligare representation i riksdag och i sam- hällsstyrelser så ha de för varje å r som g i r allt svårare att göra sig gällande.
Deras ord och mening får intet inflytan- de.
Reaktionen växer i niidtider.
Och ungdomen dyrkar s å många främmande gudar.
Det gäller för dem, som ha något av tron och offervillighetens entusiasm från » genombrottets » dagar, att alltjämt hålla samman.
S å blev ock rösträttskamraternas sam- mankomst i minnenas tecken - vi kän- de alla att våra principer för rätt, rätt- visa och rättfärdighet äro de som hålla, att det ohyggliga sceneri, som nu rullas upp ute i världen, hos ingen kunnat rubba troii på att demokrati ä r den enda styrel- seform, soni ä r människan värdig, den enda, under vilken individen trots allt kan växa och utvecklas. ».
Vår honnör för arbetet!
konsekvent fullföljdes, mycket snart åter- ge näringslivet ett visst mått av förtro- ende,.
Köplusten, produktionen skulle stiga.
(På denna punkt är C. tydligen mer optimistisk än Myrdal.)
Den ökade krcditgiviiingen skuIIe motsvaras av en ökad omsättning, och priserna skulle så- ledes ej behöva stegras i samma tempo som betalningsmedelsvolymen.
För ett sådant programs förverkligande fordras emellertid ett planmässigt samarbete mel- lan regering och riksbank samt även pri- vatbankernas villiga medverkan.
Ilet f å r icke gå till så, att staten först bestämmer sig för en massa stora offent- liga arbeten och sedan anlitar centralban- kens hjälp för att täcka hiidgetbristen.
T y då drivs landet viljelöst in på en ren in- flationspolitik, som icke är bunden av klart utstakade gränser och som måste framkalla starkt misstroende till valutan.
Nu måste man nog erkänna, att det Myrdal-Wigforsska programmet räknar med att en viss prisstegring ä r möjlig och tillåtlig, ja, önskvärd, som följd av den stora utvidgningen av de offentliga arbetena.
Detta borde, menar Cassel, emellertid sägas ifrån så klart och tydligt, att inte den vidgade kreditgivningen ens kan få skenet av nödtvång.
- Cassel er- känner emellertid också han, att om för- troendet skulle vara så totalt ödelagt, a t t ' ingen än så liberal kreditpolitik skulle kunna stimulera investeringen i det pri- vata näringslivet, så skulle det vara be- rättigat att centralbanken tillgrep andra metoder för att få ut betalningsmedel i rörelsen, forst och främst att köpa upp statsobligationer, men som en sista utväg skulle staten kunna ta centralbakens kre- dit i anspråk för offentliga .arbeten och därmed göra en insats för att få närings- livet i gång.
» I nuvarande läge kan man försöka en sådan utväg ...
dock i så be- gränsad omfattning, att man steg för steg kan följa verkningarna och övertyga sig om att man verkligen ä r i stånd att be- härska prisutvecklingen », så att icke en ödesdiger inflation blir följden.
Syftet att fä ut betalningsmedel i rörelsen och att genom prisstegring stimulera det en- skilda iiäringslivet skuIIe hela tiden vara det bestämmande - anordnandet av of- fentliga arbeten blott ett medel härtill.
Här har gjorts ett försök att i korthet skissera likheter och skiljaktigheter i tvenne ekonomers tänkande över proble- men.
Samma motsättningar ligga på bot- ten i all diskussion om dessa ämnen ehuru stundom i stridens hetta till ytter- lighet förgrovade och förvridna.
Och härmed överlämnas å t läsaren att själv taga ståndpunkt.
- Margit Wohlin.
