# ID: svediakorp-per3618
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1933
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,005
# sentences: 387
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


V a d har hänt?
M MACDONALD RAPPORT inför HAR sitt underhus AVLAGT om sin kontinentresa men hans räddningsför- slag få inte stor uppmuntran utan i stäl- let åtskillig kritik - från labour för att rustningsminskningarna äro för små, från högern för a t t nedrustningsförslaget un- dergräver säkerheten, som just nu behövs.
Inte heller det andra stora politiska för- slaget från förra veckan, Mussolinis fyr- maktsförhund, har fått god press i Euro- pa, Nedrustningskonferensen är ajour- nerad till 25 april, då den återupptar för- handlingarna, troligen på grundval av MacDonalds förslag.
Vi vilja icke strida med lögn och D JAPAN HAR NU SKRIFTLIGT och formellt anmält sitt utträde ur Natio- nernas förbund, v i l k e t enligt den japanska har beviljats i malet mot T o m Mooney, som nu suttit fängslad i sexton år, allt- sedan han på falska vittnesmål anklaga- des och dömdes för mord vid den stora krigsdemonstrationen i San Francisco 1916.
Resningen är tydligen ett utslag av demokra- den nya amerikanska regimens mentariska demokratin, sade han.
Partiväsendets avigsidor äro iögonfallande.
Små intres- sen och rädd undfallenhet för de minst omdömesgillas för- vapen.
kominternkommunistiska strej- kande sjömännens överfall mot ar- svära s i g fritt från våld och hänsyns- Men domsfullhet gör sig breda inom betsvilliga sjömän i Göteborg ha utlöst en samfälld protest från det övriga samhällets sida.
Regeringen har till- det ä r framförallt ett uttryck för den världsåskådning, som i kampen för må- let tillåter olla medel och därvid utan är mera angelägen att låta de- kännagivit att den med uppmärksamhet följer händelsernas utveckling, polisen har energiskt inskridit, pressen av alla färger lika energiskt tagit avstånd från våldsmetoder, som efter underrättelser- att blinka söker köpa idealet med sam- ma medel, som även göra den gamla ordningen förkastlig.
Bland dessa me- del ä r även den principiellt sanktione- rade opålitlighet och oärlighet, som skrivelsen använder alldeles felaktiga me- toder för fredens upprätthållande.
Japan, som självt ä r lika angeläget om fredens bevarande som N. F. vet bättre hur detta skall ske.
E EN LITEN LJUSPUNKT från U.S.A.
so Det ä r lätt att uppsätta an- klagelseakten mot den parla- e löst förfarande med människoliv.
na att döma också måtte ha varit av en gång på gång omintetgör varje försök hänsynslöshet, som inte ofta förekom- till samarbete mellan representanterna för detta slags samhällsomstörtande befogad.
T y djupast inne i denna tragiska händelse ligger och andra samhällsgrupper.
Rättssamhället kan icke arbeta med j u inte något mindre än frågan om en Det är inte bara en livsåskådning.
strid för brödet, för tillvaron.
för livs- våld och lögn.
Men menar vi allvar med ett rättssamhälle gäller det också att stå upp för dess livsåskådning, att fastslå och fullfölja kravet på hederlig- het i handlingar och ord.
Den enhälliga domen över » sillendåden » är ett lika enhälligt avståndstagande från våld och mit Protesten hos oss.
är tiska sinnelag.
N VÅG A V P R O T E S T E R mot jude- förföljelserna i Tyskland går över England och Amerika med uppmaningar om bojkott mot tyska varor.
Men natio- uppehället - fastän den väl kan kän- nas bitter nog - i vilken den ena par- ten förgått sig mot människor som åt- minstone en gång varit deras kamrater.
systematisk kamp med bojkott-kommittéer re Samhälle än det nuvarande, som j u icke heller i någon högre grad kan E Det ä r visserligen en strid för ett bätt- paganda för inskränkning av antalet ju- diska studerande vid högskolor och uni- versitet.
Tyska riksregeringen fordrar dock » full laglighet.
och tar själv hand tspropagandan ».
lögn.
Det ä r rätt.
Men det ställer också krav på handling bakom orden.
- Annastina Alkman: An Vickers.
parlamentarismen. '
ligheter till misbruk.
Den in- nesluter också botemedlen där- O m I kravet på diktatur däremot Sammanstrålar all den livs- det från början kunde förnimmas fientlighet som ryms i reaktionen.
Den en stämning av lätt tvekan eller osäkerhet bland den väldiga p u b l i k e n vid professor Torgny Segerstedts föredrag om Demokrati och diktatur i fredags, så försvann denna allteftersom professorns egen framställning växte och till sist tyck- fö tes övertygelsen i talarens ord helt ha ge- nomvärmt åhörarmassan och samlat den utövar sin makt, icke på uppdrag av, men trots de myndiga medborgarna, den håller dem fast i ett omyndighets- tillstånd, där yttrandefriheten måste undertryckas, pressen tystas och där demokratins krav på Frihet, Jämlikhet och Broderskap ersättas med ras- och folkhat.
Den primitivaste av alla in- till en stark front.
Mot denna front ble- vo de små nazistiska tillbud som före- kommo i form av Heilrop och sång till- bakaslagna och man kände faktiskt med tacksamhet hur den demokratiska majori- teten utan diskussion hade kraft att sätta sin prägel på kvällen.
Professor Segerstedts föredrag som äg- ställningar, skräcken för del främmande, hatet till främlingen får människorna i Den nya kvinnans roman.
de J Men ingen mokratins utväxter ställas un- der belysning än den som hål- ler denna livsform för omistlig.
Fasthållandet vid folkväldet och dess frihet bottnar i den orygg- liga förvissningen att ingen an- rum sitt våld och de stora flammande fram- tidssyrierna, vilkas slagord voro just Fri- het, Jämlikhet och Broderskap, ersättas av en skräckfylld flykt tillbaka till ett primitivt känslotänkandes övergivna po- sitioner.
på Stockholms frisinnade med- Men, slutade professor Segerstedt, det borgarförenings inbjudan gav i ett starkt är bara dårar, som tro.
att våldet rår på ag lärde kanna Sinclair Lewis för tio mänsklighet och inte bara i att förtjäna grepp hela den kamp som oavlåtligen ut- idéerna.
Alltjämt tro våldets män, att de år sedan genom en diskussion med två pengar, en kvinna himmelsvitt skild från spelats och utspelas i historien mellan döda idéerna genom att dräpa dess bä- amerikanska iiniversitetskvinnor rörande Babbitts och Dodsworths intima um- demokrati och diktatur, mellan frihets- rare.
Alltjämt tro de sig kunna döda » Babbitt ».
gänge.
krav och maktkrav - utan att han för tankar genom att påbjuda tystnad.
Och - Den mannen kan inte säga ett sant Denna framåt-typ ä r kanske internatio- ett ögonblick behövde tillgripa några sen- alltjämt taga de fel.
Tanken dör aldrig, ord om hur det är i Amerika - sade nell, men Ann Vickers är dess äkta ameri- sationella gliringar eller för dagen ak- frihetssången tystnar aldrig, våldet vin- kanska representant, Mid.
Vest.
juris doktorn från San Francisco.
R SLAG T I L L BE- Förfat- tuella skräckbilder.
ner aldrig.
- Den mannen har amerikansk REDSKAPSARBETEN avlämnades i på sina fem fingrar - sade litteratur- helst romantisk, fredags och har hunnit bli ganska hård- doktorn från Colorado.
hänt bemött, redan i remissdebatten, Den - Aldrig mött hans gränslösa bracka bygger på anslag på 160 milj. kr.
och - sade Francisco.
skall skaffa arbete åt 90,000 man.
- V a r dag stött på hans halvgångna, men i stort sett sympatiska » Babbitt » - sade Colorado.
- Sådan ä r amerikanen i sin lilla ram och han väcker medlidande Tidevarvet genom sin gränslösa ensamhet mitt i det livslarm han själv stillt till ...
Ville Lewis måla oss collegekvinnor med vårt kanske halvbildade, men ärliga självförtroende och vår vilja till nyttigt reformerande, rikaners naiva psyke.
En intellektuell andra, märker hur hon under ansträng- ningen att få alla att gilla eller hålla av sig blir både bråkig, viktig och - falsk.
Hon slår om till en sorts ödmjukhet, ut- bildar s i g i sjukvård, kastar s i g hurtfriskt Det vet jag på i n i slaveriet för den kvinnliga rösträt- ten, där pionjärerna offentligt gno med förhand!
Nu har Sinclair Lewis gjort det.
I Ann de dundrande slagordens energi och i Vickers, den bok han skrivit sedan han tysthet slita ut sig på nattligt kuvertskri- var här och hämtade sitt svenska littera- vande.
Hon eldas, men förjagas slutli- måste vi känna igen oss.
- Mot klass- och rashögfärd an Krisefond afskaffe krise?
N rier gaaet for sig.
Een a f disse har den men nu hvor priserne stadig falder, og i skræmmende ordlyd: kreditsystemets særdeleshed landbrugets priser er det en sammenbrud!
E r det nu denne side af krisen, der har gen också av kampens omåttliga krav på » tro, hopp och kuvert » och sedan hon fremkaldt kravene om nedsat rente, kri- genom en ådömd fängelsesejour fått Upp sefonds o. l.?
Det er det.
Man kan maaske ikke sige ögonen för de barbariska och gagnlösa metoder för brottets avskaffande som vi herhjemme har staaet overfor et fuld- sammenbrud, men griber vi ikke stændigt ha en social uppgift, att vara mannens fångvården tillämpar, är hon nästan på paa en eller anden maade ind, vii vi (Forts å sid.
4.)
like och allra helst hans överman i klok utvivlsomt komme ud for det.
Det er debitorernas stilling i en ned- Läckert och hälsosamt gangsperiode, der er tale om at bedre.
är smörgåsbrödet U P L A N D S K U B B EN I h y g i e n i s k förpackning h o s E d e r handlande.
Undvik postgiro 5 5 160 Begär uttryckligen efterapningar!
U p la n d s k u b b e n!
I aar hele verden nu er saa skrække- obligationen.
Før krisen betænkte man ligt a f lave, er der mange vise teo- sig ikke saa meget paa at tage en priori- til forklaring af, hvordan det er tet, der skulde forrentes med 4-4½ %, turpris och lite fler urkunder till sina så ofta skildrade svenskamerikaners historia, har han givit oss just den intellektuellt vakna studerade medelklassamerikanskan som besjälas a v tidens stora patos, att PRENUMERERA - Lis Tørsleff: härsklystnad är hennes naturliga arv, hon regerar enväldigt i barndomen både över sin ensamme far och sina lekkamrater, men under collegeåren upptäcker hon fa- ran i detta absoluta behov a t t behärska Dette er i hvert fald det første og vig- tigste krav.
Og her er naturligvis sær- lig tænkt paa landbruget.
Det er nem- lig først og fremmest disse, der maa gaa ind paa den meget lange kreditform: ganske anden sag.
Landbruget maa da, paa alle mulige omraader søge at faa sine omkostninger ned, altsaa ogsaa sine omkostninger til forrentning af kreditten.
- Mens dette sker nogenlunde let for en forretnings- mand, der har den korte løbende kredit, (Forts. å sid. 3).
TILL EDERT FORFOGANDE ............................................................ ... ...... ......... ALL-ROUND FOTO -, $ i C. F. BERGWALL FREYGATAN 7 9 Tel. 32 39 02
T 2 I D E V A R V E T TIDEVARVET " Våra tände r. "
E Radikal politlsk I REDAKTÖR: C a r i n Hermelin.
ANSVARIG UTGIVARE: Ada Nilsson.
Den Triewaldsgränd 2, 3 tr., Stock- holm.
Tel. N.
4842.
1 April 1933 Socialism.
Den heten h a r f r a m l a g t s.
går ut ADVOKATER.
Ledamöter av Sveriges Advokatsamfund s a m m a n l a g t c: a 160 miljoner.
So- cialministern yttrar i motiveringen liksom förut i e t t an- Eva Andéns Advokatbyrå förande - att det gamla Inneh.
: Eva Andén.
Norrlandsgatan 18.
Tel. 7575, 7 5 7 6 STOCKHOLM måste övergivas, a r b e t e m å s t e bere- das å t flera och u t f ö r a s enligt avtals- löner, Så långt är allt gott Specialitet: Familje- och arvsaker.
Boutredningar och testamenten för- valtningsuppdrag Även skriftliga förfrågningar.
Kunde detta genomföras vore krisen avhjälpt.
Men man frå- gar sig om l ä g e t f ö r n ä r v a r a n d e är så enkelt.
Det är riktigt a t t a r b e t e arbetslös- måste beredas åt flera, Stockholms Yngre Tandläkares heten ökas.
Men vem skall betala Ty även om man inte Förening.
detta arbete.
tar i b e t r a k t a n d e eller b r y r s i g om, Kvinnliga tandläkares klinik.
att d e s s a ' medel f r å n t a g a s enskilda, &amp; likväl kapital som Ad.
Fredr.
Kyrkog.
1 (v. Sveavägen) Innehavare endast leg. tandläkarna digt från tages andra fiiretag eller Astrid Gyllencreutz, Ingrid Huss.
nat arbete och minska kapitalet som Ruth Öhrling.
Tid pr tel. 200373.
Särskild mottagning för barn (tandl.
s å d a n t.
Avtalsenliga löner är också Huss.)
Månd., onsd., fred.
4.
3 0 - 6.
riktigt.
Men t i d e r n a äro sådana, att det då blir fråga om, om man kan bibehålla nu gällande avtalsenliga Dessa komma måhända att sänka sig till n ö d h j ä l p s a r b e t e n a s be- (f. d. Wissells, etabl.
1818) Begravningsbyrå 6 likkistfabrik lopp.
Det blir ett a n n a t namn på Fabrik och utställning: belopp, Fast principen är Skepparegatan 39 riktigare.
Och skall man vara 61 2098 Telefoner: 673436 konsekvent bör en sådan Iönesänk- Efter affärstid: Enskede 29 30 ning även gå U t ö v e r s t a t e n s ämbe- ten, j ä m v ä l de högsta.
L i k a s å b o r d e Ombud för Sv.
Eldbegängelseföreningen d e n beröra andra t j ä n s t e m ä n.
Så har skett flera håll.
Men att f å en Iönereglering, statlig eller enskild, rättvis, är icke så lätt.
Knappast Klockarebolagets Filialer: Alma Axelssons FORLOSSNINGSHEM LINNÉGATAN 19 Mottager inackord.
även för längre tic Tryggt och ogen .. välrek.
Tel. 778 24.
Parfymeri- och Sjukvårdsaffär STOCKHOLM Butiker: Fridhemsgatan 16 - Tel. 50598: Hantverkaregatan 85 - Tel. 50 55 85 Sveavägen 109 Tel. 31 7025. värmekuddar Kattskinn Kamelhärsartiklar - Urinbehälla Sanitetsbyxor f ö r damer Allt i branschen.
- - - - Bagarstugan.
HORNSGATAN 37 Tel. Söd.
700 FOLKUNGAGATAN65 733 GÖTGATAN ..,.
3339 52 TILL " Små Smulor " (Stadsmission ens Uppsamlingscen- tral) avlagda kläder och skor, möb- ler, linne- och andra persedlar, böc- ker, papper, lump m. m., och Ni hjälper oss åt att bereda hjälp och ar- bete åtnödstälda Tvätti Tvättinrättning Rekommenderas.
Utför tvätt, mangling och stryk- ning till Res restaurant,er Hotell, Pen- sionat och Banker samt familje- tvätt och strykinrättningar.
Omsorgsfullt arbete och humana Kläderna priser.
försäkrade tv Tvättningen.
under In ehavare: Innehavare: AUGUST GUSTAFSSON Telefoner: Dro Drottningholm 20 och 120. möjligt.
V i d a r e är det a n m ä r k n i n g s v ä r t att av d e s s a 160 miljoner äro e n d a s t 11I à 12 miljoner b e r ä k n a d e f ö r j o r d - bruksdepartementet.
U n d e r en depressionstid m e d stor arbetslöshet är d e t givetvis s a m h ä l - lets plikt att ö v e r v a k a e g e n d o m s f ö r - delningen.
Men skall d e t t a ha å s y f - tad v e r k a n är d e t två ting, som i n t e f å förbises.
Det ena: att man i störs- ven Göteborg har haft ett upplys- ningsmöte i steriliserings- och Det ägde rum tisdagen K. F. U.
M:s stora sal.
voro professor Alfred Petrén, som talade i Steriliseringsfrågan och d: r Andrea Andreen-Svedberg, som kallade sitt ämne: Vårt ansvar inför fos- terfördrivningen.
Anordnare av mötet Föreningen Frisinnade Kvinnor, Göteborgs Moderata Kvinnoförbund, Gö- teborgs Socialdemokratiska Kvinnodi- strikt, Göteborgsavdelningen av Svenska Kvinnors Vänsterförbund och Göteborgs Kvinnliga Diskussionsklubb.
Att tiden raskt mognar för en tidsen- lig sexuallagstiftning fick man vid detta tillfälle en stark känning av.
Biljetter- na till föredragen voro slutsålda redan dagen före, och massor av intresserade kunde icke beredas plats.
Som åhörare till föredragen, som voro avsedda för både män och kvinnor, m ä r k - tes en stor del av Göteborgs läkarekår, bl.
a. överläkarna vid stadens sjukhus, barnbörds- och sinnessjukhus.
I den diskussion som följde de för den- na tidnings läsare välkända.
med spänd uppmärksamhet åhörda föredragen, hade man tillfälle att konstatera, att beträffande steriliseringsfrågan alla talare voro ense om, att frågan var mogen för en snar lösning.
De sinnessjukläkare, som yttra- de sig, underströko därför utifrån egen erfarenhet inledarens synpunkter.
Intres- sant var även att lägga märke till i hur hög grad den rashygieniska motiveringen m i s t träda tillbaka för den sociala i den- na fråga.
Medan man förut i diskussio- nen suttit fast på den rashygieniska ve- tenskapens ännu synnerligen osäkra re- sultat, och ingen vart kunnat komma, sä- ger man nu: Sinnesslöa, obotligt sinnes- sjuka, alkoholister m. fl.
äro icke Iämp- liga eller önskvärda som föräldrar och kunna icke heller taga vård om sin av- komma.
Samhället hör ha möjlighet att här göra ett försök till sanering.
, I abortfrågan yttrade sig professorn vid Göteborgs barnbördshus Birger Lund- qvist.
Han fann den framkomna siffran 100,000 aborter pr Ar i Sverige gripen ur luften och alldeles för hög.
Utifrån sin Ä En utredning ta möjliga utsträckning anskaffar produktivt a r b e t e, så att m y c k e t fle- ra m ä n n i s k o r allt f r a m g e n t f i n n a s i t t uppehälle.
Det a n d r a: att fördelnin- gen icke förrycker den arbetsför- tjänst som redan finns.
Här vill man i göra av med kapitalet i stället f ö r att söka å s t a d k o m m a en rättvisare f ö r d e l n i n g av d e s s räntor och öka produktionen.
Därför ler man sig tveksam om denna kung- liga proposition jnnebär en lösning av en så o e r h ö r t v i k t i g f r å g a.
O n e k - ligen sker h ä r också ett i n g r e p p på det initiativet och de före- tag, som nu genom statslån kunna u t v i d g a sin v e r k s a m - het, gå k a n s k e sin u n d e r g å n g till hetens tecken.
osten I930 väckte som bekant fru Johansson-Visborg en motion i Stockholms stadsfullmäktige om inrät- tandet av en kommunal rådfrågningsbyrå for sexualhygieniska spörsmål.
Ännu så sent som våren 1933 hade ingenting hörts av om frågans öde.
Först i å r under innevarande mars må- nad kom den fram igen - måhända un- der trycket av den uttryckliga kvinnoopi- nionens krav och för ett par veckor sedan fingo, som vi förut nämnt, de båda doktorerna A. Franzén och E. Rietz sjuk- hiisdirektionens uppdrag att företa en de- taljundersökning av frågan och framläg- - har ock- så andra sidor, belysande för det starka motståndet mot frågans lösning.
Redan på hösten 1930 hade hälsovårds- nämnden uppdragit dels å t nuvarande professor Westman, dels å t förste stads- läkaren d:r E. Rietz att verkställa en ut- redning över fru Visborgs motion.
De två läkarna gjorde också senare studiere- mötes genom s k u l d s ä t t n i n g.
Den kungliga propositionen är ett sor till utlandet, för att på ort och ställe ta del av de försök som gjorts med råd- försök att socialismen.
Men frågningsbyråer i vissa städer.
Pro- hjälpa fessor Westman for till Berlin, d:r Rietz E.
T besökte London och Oslo och man hade no väntat sig att få en grundlig och ut- förlig redogörelse för hur saken blivit ordnad på dessa platser.
Men ingen kan säga att resultatet mot- svarat förväntningarna.
För det första Sista numret för kvartalet.
lir det j u förvånande att rapporten över de resor som ägde rum redan 1931 inte Förnya prenumerationen på avlämnats till sjukhusdirektionen förrän den 10 mars i år.
Det vittnar i varje fall inte om något starkt intresse för saken.
För det andra äro upplysningarna högst Pris f ö r helår kr.
3: 25 bristfälliga.
för kvartal kr.
1: 75 För Tysklands vidkommande omnämnes Postgiro 1544. t. ex. att det i Berlin upprättats ett tju- T i d e v a r v e t s exp., S t o c k h o l m 2. gutal rådfrågningsbyråer av olika typer.
OBS.!
Tidevarvet t erfarenhet gjorde han en uppskattning.
som stannade vid 5-6,000 pr år för hela landet.
Antalet dödsfall uppskattade han till 3-400 för hela landet.
Han uppe- höll sig därefter en längre stund vid de erfarenheter, han ansett sig kunna ut- läsa ur förhållandena i Ryssland just i denna fråga och ansåg, att legaliseringen av fosterfördrivningen ökat antalet abor- ter i mycket hög grad.
Han ställde sig därför tveksam inför den av d:r Svedberg uttalade uppfattningen, att en legalisering skulle kunna leda till en minskning av an- talet ahorter.
För sin del ville han av- vakta medicinalstyrelsens utredning.
D:r Svedberg fann den u r prof. Lund- qvists erfarenhetsrayon framkomna siff- ran över antalet ahorter, närmast utgöra ett erkännande å t abortörernas teknik.
Dessutom ansåg hon förhållandena i Ryssland icke jämförbara och betonade de möjligheter intresserade läkare hade att avvärja aborten och söka utvägar för vederhörande att påtaga sig moderska- pet.
Diskussionen avslutades med ett inlägg, som på en punkt kom att avspegla publi- kens inställning i frågan.
Inlägget gjor- des av den av göteborgare välkände kom- munisten-idealisten och människovännen red.
Martin Andersson.
Han betonade bl.
a. att vetenskapen måste gå hand i hand med den mänskliga medkänslan, och i det avseendet måste han säga om den kvinnliga läkaren: » Det var en härlig människa! » Häri instämde publiken med så starka och ihållande applåder att ta- laren fick göra en stunds uppehåll.
Till sist löstes den allvarliga stämnin- gen i ett leende, d å talaren-kommunisten med kolorerade vykort demonstrerade, att Ryssland icke bara legaliserat fosterför- drivningen utan även med kraft tagit upp propaganda för det riktiga, sunda för- äldraskapet.
Rader av små barnhuvuden uttala: vi viii ha sunda föräldrar, vi viii ha goda bostäder, vi vill ha sol, vi vill ha frisk luft o. s. v. P å så sätt kom den positiva sidan av ett stort folkhygieniskt spörsmål att i denna form bilda det av- slutande ledet i kvällens diskussion.
Göteborg den 24 mars 1933.
Greta Cardell.
Naturligtvis hade det varit av vikt att få reda på hur dessa organiserats, om stat kommun eller enskilda föreningar bekosta verksamheten.
Det nämnes heller ingen.
ting om att i Tyskland sjukkassorna viss utsträckning gått in för en förebyg- gande upplysningsverksamhet - för a t försöka nedbringa de stora kostnader för sjukdomar i samband med fosterfördriv- ning som blivit alltmera betungande.
Så lunda understödja sjukkassorna i såväl Berlin som Frankfurt sina respektive stä.
ders upplysningsverksamhet för sexual hygieniska spörsmål och Berlins sjuk.
kasseförbund organiserade å r 1928 ett an tal kliniker vilkas ändamål bl.
a. var a t arbeta för ett minskat antal aborter, före byggande av alltför täta barnsbörder sjukdomar etc. samt allmän rådgivnings verksamhet i äktenskapliga frågor.
Till den allmänna upplysningen hör vid vissa av det allmänna drivna byråer i Tyskland också frågor om äktenskapens juridisk; och ekonomiska sidor.
Vad England beträffar omnämner d:r Rietz den av d:r Marie Stopes startade verksamheten och tycks verkligen också ha avlagt ett besök i en byrå i Norr: London, som dock förefaller att ha vari ganska obetydlig.
Den verksamhet son utföres t. ex. av en förening för upprät- tande av rådfrågningsbyråer, grundad 1921 av Malthusian League, beröres icke med ett ord.
Denna organisation har - i syfte att meddela upplysning om fö- delsekontroll framförallt till kvinnor u de fattiga befolkningslagren - inrätta 14 rådfrågningsbyråer i London och andra städer, där intill år 1930 25,000 personer begagnat sig av verksamheten Det hade vidare varit av intresse a t närmare få reda på den a v d:r Norman Haire upprättade och ledda rådfrågnings byrån i London.
Och hur ä r det med födelsekontrollklinikerna t. ex. i Cam- n tilltalande up upplysningsfilm visades i förra veckan för en del inbjudna i i Imperial i Stock Stockholm, nämligen Sven- ska Nationalförbundets Nationalförbundets fur munhygienens hyf ii enen^ befrämjande och Si Sveriges Skoltandläkar- film Våra funder.
Fil- förenings tandvårdsfilm men liar tillkommit!
som ett led i den före- byggande verksam het på tandvårdens område, som mer och och mer slagit igenom.
Den var välfotogra välfotograferad mångsidig och ärorik.
Fyra saker blevo särskilt understruk- na, nämligen födans födans betydelse för tän- derna under utvecklingstiden, utveckIingstiden, nödvändig- heten att tugga m. maten väl, a t t rengöra tänderna och att låta ta s e över dem regel- bundet hos tandläkare.
are.
Detta illustrera- les på ett fängslande de sätt med bilder ur livet, skoltandklinil sko a t l ndk n i l k i er, frukostbord, ut- veckling och botande de av tandsjukdomar.
En anmärkning skulle Ile man möjligen vilja: öra: framställning: en av den blivande moderns grönsaksr grönsaksd e i t verkade litet för elegant och exklusiv, exklusiv, för att effektivt runna inspirera män k s o i r människor med mycket sämre resurser att följa följa den.
Några ännu enklare anvisningar på lättåtkomliga vi- ' aminer kunde kan kanske ha infogats.
Filmen gjorde i alla illa fall ett starkt och uppfordrande intryck n i ry t ck och kommer säkert att väcka mycket intresse i vårt land, ända ytterst ut i de stora bygder, dit kanske bara en ä t b t l o i graf tältbiograf på en lastbil C. kan nå.
Paket eller barn?
En e ett liten artikel » Paket » införd i denna par nummer sedan tidning för har väckt en viss uppmärksamhet.
Bland annat har förslag väckts om en penninginsamling, så så att fostermodern må kunna köpa det lilla la levande paketet a v den riktiga moder n.
Naturligtvis ropar en del vanemoralis ter och vanekonserva- tiva usch!
och hu!
och kanske gråter en skvätt över det en; I eller andra otrevliga i världen.
Någon annan lösning ning än att direkt köpa barnet av den rik tiqa modern finns ej.
Den lösningen går för övrigt inte heller.
Även den riktiga modern har gripits a v Hon tycker någon sorts sentimentalite sentimentalitet.
t visst det ä r mer n moraliskt att f å femton kronor i månaden av fattigvården, som den i sin tur försökt försökt preja ut av en ar- betslös barnafar, si som i sin tur aldrig sett den lilla varelsen och knappast modern heller sen nedkom sten för två år sedan.
Denna situation vis-à-vis ett litet barn ä r bara en av tusen.
n.
Striden står mellan an två parter som båda ha lika rätt.
Foster Fostermodern som haft hand om den lille sen di en föddes, och modern Fött honom till som bara fött honom honom.
.
världen och på grund und a v omständigheter måst lämna honom.
, Kanske ä r hon Iämp- lig att vårda bar barn, kanske inte.
O f t a föder en kvinna m!
inga barn och är totalt olämplig som vård are.
Hon kan ändock vara en god amma I.
Mina sympatier i detta enskilda fall er o t s f od n e s r fostermoderns sida.
Men står avgjort på m det ä r mycket diskutabelt diskutabelt om mina sym- patier går å t rätt håll.
håll.
Hur vi nu sympa- tiserar, så sändes de små levande pake- ten härs och tvär: tvärs i landet allt efter de storas nycker.
D en sentimentale tycker att en riktig mor, det vill säga en kvinna som fött barnet, ska behålla sitt barn, hur olämplig hon än ä r till detta.
Ofta kanske hon intet högre önskar än a t t slippa barnet.
De mera nyktra tycker a t t barnet skall stanna, d ä r det e efter allt a t t döma har det bäst.
Ibland, i någon gång, d å och då, kommer livet själ självt med sitt veto.
Då visar det sig att både den sentimentale och den nyktre, i livets livets speciella fall hade orätt.
Den starke rår heter det.
I det fall bridge, Wolverhampton Wo v l erhamp o t n och andra stä- der?
Av de rapporter rapporter som för några år of entliggjordes av en för dessa sedan offentliggjordes frågor arhetande engelsk engelsk kommitté fram- gå flera intressani ta detaljer, som säkert hade varit värda få närmare belysta.
Den av de sven ska Inkarna gjorda ut- redningen vittnar om om en oerhörd likgiltig- het för hela saken.
.
Denna likgiltighet ä r jo för all del icke någon nyhet.
Alen av en på allmänt uppdrag uppdrag utförd utredning liar man rätt att stäl a ställa större krav.
Varför ha vi fängelser?
fond Kan krise- av- D Denna gamla och dock brännande fråga upprepades inför ett talrikt, intresserat och till stor del sakkunnigt auditorium vid P r o et Contras diskus- sionsmöte på Stockholms högskola förra onsdagen, d i advokat Hugo Lindberg höll inledningsföredrag om frihetsstraf- fet sådant det n u tillämpas och de refor- mer som krävas.
Det är inte första gången advokat Lindberg går till attack på detta område.
Såväl i föredrag som tidningsartiklar och diskussionsinlägg har han ihärdigt och konsekvent arbetat för förnuftiga föränd- ringar.
Liksom vid föregående tillfällen påvisade han nu hur fängelset ofta direkt utvecklar och fördjupar de asociala in- stinkterna och även i övrigt verkar mora- liskt nedbrytande.
Och framför allt hur den straffade efter fängelsetidens slut blir ofantligt mycket sämre skickad att åter- upptaga livskampen med ärliga medel.
Det är otvivelaktigt nödvändigt att samhällsfarliga och asociala individer in- terneras, men frihetsstraffets användning utöver denna gräns kan betecknas som mer eller mindre tortyr, en tortyr som bär tydliga spår av den gamla vedergäll- ningsteorin, vilken en gång medverkat till fängelsestraffets uppkomst.
Advokat Lind- berg slutade med en del positiva förslag för en humanisering a v fängelsestraffet, och för ett underlättande för de straffade a t t åter träda ut i det normala samhälls- livet.
D e t förtjänar att konstateras vilka tungt vägande instämmanden i många av inledarens synpunkter, som kommo fram under diskussionen, bl.
a. från fängelse- direktören Axi, advokat Georg Stjern- stedt, notarien Forssell.
Vi påminna i detta sammanhang om ytterligare tvenne diskussioner som ägt rum i Stockholm i år, och där bl.
a. frihetsstraffets berätti- gande eller icke blivit berört, nämligen dels Kriminalistföreningens, där bl.
a. förre överdirektören Almquist som gam- mal fängelseman uttalade sin övertygelse om fängelsestraffets vanmakt som för- hiittringsmedel, dels Frisinnade klubbens där ett på flera punkter mycket radikalt inledningsanfurande av advokat Stjern- stedt om aktuella strafflagsreformer följ- des av flera instämmanden från de på området mest sakkunniga.
Denna för Sveriges del så brännande fråga är aktuell även i Norge, där ett förslag om vissa straffreformer inom kort väntas framlagt i Stortinget.
I samband med detta skriver i senaste häftet av Fritt Ord direktör Conrad Falsen bl.
a. att den stöttepelare i strafflagstiftningens system som skulle utgöras a v sfraffverk- ställigheten, är så föråldrad och svag att den hotar med fullständigt samman- brott.
Direktör Falsen framlägger där- efter synpunkter på fängelseväsendet, som i hög grad överensstämma med advokat Lindbergs kritik.
skaffe krise?
(Forts. fr. sid.
l.)
e r det en Iangt alvorligere historie naar talen er om landbruget, hvis kredit gerne Størrelsen a f disse laan skal naturlig- er Iøbende med fast rente i c:60 aar.
Her maa en lov til, og om en saadan vis fastsættes af finansministeren efter forhandles der da ogsaa nu i den danske forhandling med de andre ministre.
rigsdag.
Krisefondens formaal er: Til støtte for erhverslivet at skabe Samtidig har dog ogsaa industrien for øget likviditet, normal gjort opmærksom paa, a t den har meget kreditgivning betingelser og et lavere rentenivraii.
vanskeligt ved at klare s i g med den rela- Der findes i loven nærmere fastsatte tivt dyre kredit.
saaledes, at den ogsaa regler ang. den maade denne støtte skal vilde finde det særdeles heldigt om der kunne ske paa.
fra statens side blev fastsat en maximal- Interessantest er efter min mening den rente, saaledes at der vilde blive haab om garanti mod tab paa laan, der tilsikres - Det rör sig ändå - i vaccinationsfrågan.
alverden skal man saa tage de penge fra - i tider som disse -?
Skatter er vi snart kendt med, og vi kan j o ikke blive ved paa den maade.
Det er i hvert fald ikke nemt at se, hvorledes man skal k u n n e faa mere end 2 ekstrakvartaler puttet ind i eet aar.
Regeringen har da ogsaa grebet til en anden udvej.
Krisefonden kan mod de- 1) at kunne forrente de allerede optagne sparekasser og banker, der efter den nye lave rentefod har udlaant til bestaaende laan, 2) at kunne sætte ny produktion i erhvervsvirksomheder eller til igangsæt- gang.
telse of n y, samt løftet om laan til byg- Man ser heraf, a t der ikke alene er gevirksomhed allerede under bygningers tænkt paa at afværge krisens u h e l d i g e opførelse, altsaa inden endnu normal kan man da, at udlaansrenten, der har været tænkt paa, Det er jo det man skal have frem!
bestemmer loven samtidig, at det paahvi- Kent social er naturligvis alle disse ar- ler alle der laaner penge ud (banker, bejdløshedsforsikringer meget gode, idet sparekasser, selskaber og enkeltperso- de dog giver arbejderen til livets og fa- G ner) effektivt nt nedsætte renten af de- R res udlann, mindst i tilsvarende omfang, som indlaansrenten formindskes som føl- ge af denne lov!
Dette er altsaa virkelig et ret storstilet forsøg paa at undslippe krisens lam- för hela livet, men man kan, s ä g a de sak- mende haand.
kunniga, med visshet räkna med att ett Men naturligvis relativt skydd, tillräckligt för att giva en ev. ådragen smittkoppsjukdom ett lind- alle andre to sider.
rarkollegiet vid Karolinska institutet, där majoriteten av kollegiet - 14 professo- rer - ställer sig mycket tveksam till sak- kunniges förslag om bibehållet vaccina- tionstvång kompletterat med en omfor- mulering av den s. k. samvetsklausulen.
Till uttalandet har fogats dels en särskild skrivelse från professor H.
Bergstrand, dels ett yttrande till protokollet av pro- fessor Antoni, som närmare ingår på tvångsvaccineringens brister.
Sju profes- sorer ha anslutit sig till ett av professor Gösta Häggquist angivet särskilt yttran- de, som förordar den obligatoriska ymp- ningens bibehållande.
Den utredning varom här är fråga.
be- slöts av 1930 års riksdag efter motioner av hrr B j ö r c k och Anders Olsson i Mora m. fl.
Som sakkunniga tillkallades revi- sionssekreterare Sture Petersson, överlä- karen Adolf Lichtenstein och riksdags- mannen Anders Olsson i Mora, vilka den 8 november i fjol avlämnade sitt Betän- kunde angående skyddskoppympningen.
De sakkunniga ha kommit fram till att en obligatorisk barnvaccinering är, om också icke ett obetingat säkert skydd för smittkoppsepidemier, så dock det bästa skyddsmedel, som på vårt vetandes nu- rigt förlopp, i regel kvarstår, sannolikt Därtill kommer att under decennier.
vaccinationsskyddet genom revaccination kan förnyas och förlängas.
De sakkunniga erkänna visserligen att vaccination kan medföra risker för följd- sjukdomar, men framhålla att dessa risker äro mindre j u tidigare vaccinationen sker i barnets liv, och ha därför föreslagit den övre åldersgränsen för obligatorisk ymp- ning till 2 år.
Slutligen har, som re- dan nämnts, samvetsklausulen givits en litet vidare formulering än hittills, så att större hänsyn skall tagas till resp. för- äldrars och målsmäns uppfattning i sa- ken.
Karolinska institutets kollegiemajoritet anser inte den föreslagna omformulerin- gen som någon förbättring och argumen- ten mot ympningspliktens bibehållande få i professorerna Bergstrands och Antonis anmärkningsvärda uttalanden ytterligare eftertryck.
Professor Bergstrand anför, att vi e j med bestämdhet kunna påstå, a t t den nuvarande tvångsvaccineringen av barn ä r nödvändig och a t t så många skäl tala för dess nedläggande att det bör för- sökas.
- bejdstid.
arbejderen selv, som for samfundet er det til stor skade saa snart det faar lov a t finde sted gennem længere tid.
Nu faar vi naturligvis se, hvor stor be- tydning dette vil faa.
Det vil naturligvis blive afhængig a f det beløb, der vil blive stillet til disposition.
Nogle af læserne vil maaske nu tænke: har denne sag, som dette er jo en meget almindelig form for Alle obligationsejere vil se deres indtægt formindskes ganske I det omfang dette gaar ud betydeligt.
over storkapitalisten kan det endda gaa an, men mange enker og i det hele taget gamle mennesker har faaet sparet sam- men, netop saa meget, at de har til en sorgfri alderdom, og nu bliver de pludse- lig skaaret ned med c:25 %, idet den lille kapital, der før gav dem en rente paa 4 % nu kun giver dem 3 %.
Ligeledes for at foranstalte en inflation.
Dette skal jeg ikke gaa for stærkt ind paa, at der virkelig er momenter, der i taler kun for, nævne a t pengene skal tabe købekraft, naar staten paa denne maade gældsætter sig gennem laan hos natio- nalbanken.
mindre Men selv inflation, om det vilde skulde det saa medføre være saa en slemt?
Hvis det virkelig bringer gang i næringslivet, vil sikkert selv de, det gaar mest ud over: alle de fast Iønnede Selv om deres løn- være veltilfredse.
ninger altid kommer til at halte bagefter - alle sparekasse- og bankindskydere.
Her staar altsaa to interessemodsæt- økonomiske andre priser, liv, vil ogsaa bederingen før eller i det senere alm.
ninger overfor hin anden.
Skal man be- finde sin vej til dem.
dømme, hvem der samfundsmæssigt er Der e r derfor al god grund til a t frem- størst grund til at hjælpe, vil man hurtigt hæve dette danske lovforslag, som noget virkelig radikalt, som noget man har lov blive klar over, at vi i denne situation maa lade hensynet til debitor g a a forud at er blevet staaende ved Dette, at vi ikke for hensynet til kreditor.
Men naturligvis gælder det samtidig om ikke a t komme for stærkt ud i rum sø.
Der er saa meget, der i øjeblikket er baseret paa den gældende rentefod, og paa dennes stabilitet, at man maa foretage visse sikkerhedsforanstaltninger samtidig med at man griber ind.
Her e r det da krisefondet skal træde til.
Professor Antoni förklarar att han för varande ståndpunkt kan åstadkommas.
sin del omöjligen kan anse det vara sam- Men, vii De straks spørge mig, hvor i Visserligen ger icke vaccinationen skydd hällets rätt att tvinga den enskilde till en rentesækning som ogsaa har været forsøgt og drøftet andre steder, men for- uden, nt fastslaa denne sænkning ved lov er gaaet med til oprettelsen af en fond, der skal afværge de allerede bestaaende vanskeligheder for skyldnere, og yderli- gere de vanskeligheder dette nye skridt vil volde, gir virkelig basis for en effek- tiv bedring.
Lis Tørsleff.
sanitära åtgärder av ingrepps natur, helst som man inte säkert kan bedöma varken deras effektivitet eller risker.
Bort allt- så med tvångsvaccinationen i barndo- men!
Vårt samhälles sanitära organisa- tion, allmänna hygieniska standard och tekniska resurser av alla slag ha så radi- kalt förändrat situationen sedan den tid, då vaccinationen infördes.
Professor Antoni förordar emellertid obligatorisk vaccination för alla militärer inklusive inryckande värnpliktiga, för all personal v i d offentliga eller enskilda kom- munikationsföretag såsom sjöfart, järn- vägar, spårvägs- och busstrafik, postver- kets hela personal, för poliskårerna, för all sjukvårds- och sjukhuspersonal - läkare, sköterskor, biträden, medicine stu- derande, ev. även andra yrkesgrupper.
I Tidevarvet har vid flera tillfällen uppställts den frågan om icke tiden nu kunde vara inne att lätta på vaccinations- tvånget - naturligvis med tillgång till kostnadsfri och så riskfri vaccination som möjligt, även för barn.
Vi understryka professorerna Antonis och Bergstrandc synpunkter, samtidigt som vi konstatera det glädjande faktum att det ändå tycks röra sig - och i rätt riktning - på vaccinationsfrågans viktiga, av gamla traditioner väl inhägnade område.
och har även som gift rätt till arbete, så sådana svårigheter existera inte här som i andra länder, och därför har den franska kvinnan föga intresse för röst- rätt.
Men nu talas så mycket om nya skatter, och vi försöka knyta hennes in- tresse vid faran av dessa skatter och ar- heta nu kolossalt.
Jag sade så artigt j a g kunde a t t kvin- norna, utom skatterna, också hade ett intresse i själva världsläget.
Men, som sagt, jag var ur humör.
I en ungdoms- cirkel hade j a g hört en jugoslav berätta att där existerade ett » kontrakt » mellan Frankrike och Jugoslavien, att det se- Restaurang Po rt Arth u r Blekingegatan 40 (Hörnet av Götgatan) B ra m a t s f ä l l e M - prioritering s t e d.
endelig er L skabt en virkelig chanse for at faa nyt 1 arbejde i gang, byggearbejde saavel som industri, altsaa haandværk saavel som industri.
O: dette er noget andet end nødarbejde.
det er til tarifløn, og fuld ar- E Moa Martinson, K E følger, men ogsaa paa at bygge videre, at skabe ny industri, ny beskæftigelse.
En saadan lavere rentefod (der er tænkt paa 3½ %), kan naturligvis kun fastsættes absolut for indlaansrenten.
Men da det netop i saa høj grad ogsaa er tt nytt och betydelsefullt dokument på vaccinationsfrågans område är det yttrande över vaccinationssakkunni- gas betänkande, som n u avgivits av Iä- som nämnts i dessa två artiklar, tror jag att fostermodern ä r den starke.
Inte ens » omständigheterna » kommer att hindra henne från att söka behålla det barn hon hängt sig fast vid med hela sin varelse.
Riktiga mödrar låter inga om- ständigheter hindra, de betvingar omstän- digheterna.
Statsmän kunde ha något att lära av riktiga mödrar.
E 10 röster fattas * * * Ur ett brev från Paris.
till Marseille på ag rösträttskongressen tänker inte resa i april.
Men jag J längtade a t t s e några av de våra och gick därför till ett slags övningsklubb här i Paris, där de unga övade s i g i föredrag Men den och f i n g o kritik av pamparna.
franska ordrikedomen tröttnar mig och den e v i g a ovanan fransyskorna tyckas ha, att plocka p i sina kläder och sitt ondulera- d e hår, gjorde att j a g tappade humöret.
nare landet icke skulle ge kvinnorna röst- rätt förrän Frankrike hade gjort det.
Det är alldeles omöjligt, menade jag, » ja », sade rösträttssekreteraren, som j a g fra- gade, » lika omöjligt som att inte jorden När ja: äntligen fick den intervju j a g rör sig ».
bett om, råkade jag fråga: Kan Ni inte Paris i mars.
få den där rösträtten snart?
Anna T. Nilsson.
Nej då, det var alldeles omöjligt.
De- puteradekammaren var för dem, men 10 röster fattades dem i senaten.
B O K H A N D E L N - Men tio röster tir ju inte så mycket, tyckte ja ?.
Den franska kvinnan är så nöjd och så lycklig, sade sekreteraren som j a g ta- NORRLANDSG.
30, STHLM fos lade med, och är dessutom respekterad - S T U D I O L
Ann Vickers.
Gina Leffler: H a n n a Paulis utställning.
(Forts. fr. sid. i).
det klara med var hon skall sätta in sin blivande sociala garning Hon skaffar sig den grundligaste Ut- bildning som står att få for detta arbete först genom en flerårig verksamhet i de NewYorkska fattigkvarterens settlement,.
där valgorenhetens sura lukt och de filan- tropiska miljonärskorna idiotiska re- klamhunger gör henne alldeles ifrån Sig, genom en liten allmanbildande tripp till Europa, ett års studier I sociologi och ett par tjänsteexamina samt den hårda skola som en lararebefattning och en plats som vaktfru vid ett par kvinnofän- gelser visar sig vara.
Sedan a r hon fär- d i g att träda fram som den store hu- mana reformatorn som universiteten hylla med hedersdoktorat och staten med en direktörsbefattning vid det modernaste fangelset i New York City.
Venny Soldan.
Hans Alienus Under hela denna tid, då världskriget ett besök på Hanna Paulis utstallning a r det I hög grad tidstypiskt Den höga Iäsande systern mot fonsterrutan och den förberetts, rasat och dött och lämnat kvar på Konstakademien under mar8 må- ogonsikten ger detta tillfalliga utsnitt ur framåtlutande, lyssnande fadern, med en sin slagg av olust och slapp moral få VI stilla ro och innerlighet, medan husen dock inte endast följa Ann Vickers yttre, nad var givande e] blott däri att det upp- miljön som tiden älskade Ateljehörnan framgångsrika historia.
Hon har Också livade och vidgade bekantskapen med starkt stigande golv lämnar blott den ne- en inre, långt ifrån from historia som konstnärinnan själv Hennes verk öpp- dersta delen av väggen synlig, och den av Levertins » Stockholmsidyll I denna rätteligen inte får föras till i ett nade samtidigt ett perspektiv upp till två kvinnliga gestalten a r levande fångad I tidstypiska bild, då manniskan ännu kun- yrke som hennes Hon är människa hon är en vacker kvinna och de gamla mo- av våra mest karakteristiska litteratur- sin tillfalliga pose, vårdslöst liksom ned- de gå » med tankspritt leende kring mun- åttio- och nittiotalen kastad på golvet, och med sitt lustigt nen » detta gamla av henne älskade rallagarna äro på glid.
Hon folier med, och konstepoker men under hyckleriets skydd.
Det är Dessa representerades klarast i de båda poängterade ansiktsuttryck.
Den förenk- inte så orätt, nar hon alltsomoftast under målningarna » Venny Soldan » och » Hans lade färgskalan med den svarta figuren brist på pietet TiII de vackraste porträt- fängelsearbetet säger sin » Vi är brotts- Alienus » i mångt och mycket typiska for mot bakgrundens neutrala grågröna och ten hora de två av modern, ett i helfi- I i n g a r allesamman, men somliga av oss dessa två skedens olikartade uppfattning grågula stora plana ytor och mattans ro- gur och ett huvud I akvarell.
I helfigurs- blir inte fast ».
Då Hanna Pauli vid mitten av åttio- sighet ger bilden en fasthet och storhet, porträttet är hon iförd sorgdräkt efter I själva verket har Sinclair Lewis roat Sig med att göra den » exemplariska » talet kom ut till Paris, stod realismen i som åt intet annat av Hanna Paulis verk fängelsedirektören Ann Vickers straffbar sitt flor Det var tiden närmast efter den Det är ett stycke äkta åttiotal, indivi- inåtvänd och behärskad som ger det en efter en hel rad förlegade lagar, som del- vIs ännu äro i bruk Hon har redan som Manetska impressionismens genombrott duellt, okonventionellt, starkt verklig- prägel av storhet Färgen a r allvarlig med dräktens svarta och vita mot den suffragett gjort motstånd mot ordnings- Naturstudium, natursanning var dagens hetsbetonat.
djupgröna lanstolen och höjdpunkten i makten (bitit en brutal konstapel I tum- lösen och den skara svenska målare som kakelugnens röda glöd Det a r ett av de men), men den gången fick hon sitt straff.
samlats har, I allt större antal efter åttio- mest besjälade och helgjutna portratten En benådad prträttmålare Bortser man från att hon under sin tid som talets inbrott togo med hänförelse upp i samlingen.
föredömlig settlementspedagog levat i ett parollen.
Det var parisersvenskarnas tid, Portrattet förblir Hanna Paulis huvud- Hanna p a u l i är en god fritt kärleksförhållande med en ung man, har hon brutit mot fosterfördrivningspa- då Carl Larsson, Josephson, Ekström, genre och därmed även realismen, mo- hon har en stark uppfattning av det ragrafen för att kunna fortsatta sitt he- Pauli och Richard Bergh, for att namna dererad och ändrad med åren, allt efter egenartade och karakteristiska i en man- dervärda sociala arbete Hon bryter se- några bland dem som sedan skulle ut- ändrad koloristisk syn och teknik.
men nickas yttre, i huvudets byggnad och alltid som grundtonen i hennes konst stallningens individuella uttrycksfullhet nare sitt trohetslöfte och begår akten- forma den svenska konsten tillägnades enare stilriktningar, sådana som ex- Detta gäller e j minst hennes manspor- skapsbrott med en annan g i f t man, till på köpet en ohederlig domare, en » ful sig fransk teknik och syn De kvinnliga pressionismen i mer eller mindre utpräg- tratt, ja man vore nästan hågad att säga voro representerade av lad form med dess moderna förenkling det gäller dem i högre grad än kvinno- fisk » Och förmodlingen väl förtjänt av de: konstnärerna fangelsestraff han också får Hon bry- många som i Frankrike och utlandet i och stilisering ha ej satt djupare spår porträtten i allmänhet Ellen Key-por- ter mot sin egen känsla av värdighet ge- övrigt vunno erkännande och uppmunt- däri I e t t enstaka verk speglar sig dock trättet a r kanske det intressantaste bland ändrad tidssmak starkt, nämligen i kvinnoporträtten intellektualistiskt, nom att känslosamt skrymta moral I en ran Men åter hemkomna till Sverige Alienus » Den lagerbekransade skarpt och viljebetonat Åttiotalspräglat föreningstidskrift som sysslar med unga kvinnors värn iiteslutande for att hon be- möttes de i flera fall av brist på intresse Heidenstam i sin vida.
Vita kåpa med i högsta grad är porträttet av Karl Nord- höver förtjäna mera pengar for sin i n - för att inte säga direkt ovilja och motar- vandringsstaven i hand, den Stolta pro- ström med det tillbakakastade huvudet burade älskares framtid och deras ge- hetande, vilket for många blev ödesdigert filen skarpt utskuren mot det röda slotts- stött i handen D e t a r mannen från Oppo- mensamma barn Men allt detta gör hen- Namn sådana som Amanda sidvall, Anna taket och med himlens djupa blå bakom nentrörelsens tid, stridbar och envis och ett levande uttryck fur nittiotalsroman- farlig som motståndare Temperamentet ne knappast mindre sympatisk for läsa- Nordgren Eva Bonnier säga n u de flesta är tiken ren, som I den briljanta miljoskildringen, Blicken går patetiskt mot fjärran har något av det stingande i de giftigt ett vasst genomsnitt av nutidens hektiska svenskar föga, men dessa konstnärer vore rymder, där » steppens slagregn och ök- gulgröna och blå färgerna I glasflaskorna För övrigt är färgska- samhällsliv, finner alla de förklaringar dock bättre värda än att falla ii glömska nens sol blekte vandringsdrakten)).
I den på fönsterbrädet han behöver for a t t förstå och förlåta Till de lyckliga, som slogo igenom, hora mörknande färgskalan med dess fasta an- lan praktfull med den i halsen uppknäpp- Eller åtminstone nästan alla Hildegard Thorell och Hanna Pauli.
slag vitt rött grönt blått den ge- ta gula rocken, som låter den röda hals- nomförda kompositionen med samlade, duken ovanför slå upp som en glad strids- Det finns nämligen sidor och synpunk- stora färgplan och fasta Iinjer uttryckes fanfar mot det rödlätta ansiktet och rum- ter hos denna sensuellt lättrörda men I det nya stilidealet med dess krav på de- mets gräddtoner sitt arbete orubbligt kvinna Hanna pauli som som man kanske måste vara Ann Vic- Åttiotalets realistiska i n r i k t n i n g öppna- korativ förenkling monumentalitet och Gärna tages miljön med som psykolo- nationell svensk anda kers landsman for att riktigt förstå; bland Man sökte det d e vägen för porträttet En plats för sig intaga de i n t i m a por- gisk faktor, människan växer fram mot annat varför en så rik personlighet som karakteristiska i inre och Yttre måtto, trätten av släkt och närmaste anförvan- bakgrunden av sin gärning Adolf No- hon, med Kvinnans alla starka och svaga sidor inneslutna l det stora K-et, under manniskan insattes gärna i sin typiska ter, givna med ömsint, stilla varlighet reen l sitt arbetsrum mot den glimmande Äldst av bokhyllan.
Anton Nyström i helfigur vid sitt verksamma liv nödvändigt råkar ut miljö och sysselsättning, och porträttet och fin psykologisk inlevelse.
Så som föreläsarbordet, Gerard de Geer med den för idel medelmåttiga manliga subjekt att fick därfor en vIss genreartad karaktär.
dessa är porträttet av mannen I detta porträtt har hennes pensel aldrlg framsträckta handens talande gest äro slösa ömhet och moderlighet på Svenska Hanna Paulis första självständiga verk trollat fram de mest raffinerade färgsam- prov därpå Bland nyaste porträtt fäster läsare tro nämligen icke på hennes eller författarens egen förklaring att » de näs- från parisertiden, porträttet av den finska manstallningar, huvudanslaget ges i de man sig kanske mest vid professor Heck- tan riktiga karlarna äro så radda for att målarinnan Venny Soldan har forblivit krämgula byxornas och rosenbukettens schers i bröstbild, en symfoni i blåa to- bli ställda i skuggan av overlagset begå- ett av hennes största ej blott till forma- ljust gröna och rosa toner, intensiv a r ner n~~~ huvudet energiskt avtecknat n~~~ vade kvinnor, att det blir omöjligt för en tet utan också till kvaliteten Samtidigt förnimmelsen av flytande, mjuk luft, som himlens grå skydrag strömmar i n genom det vidöppna fönst- En retrospektiv utställning har alltid dugande kvinna m e d egen verksamhet att ret, avtonad i delikata grå nyanser.
Det sin charm det a r som att bläddra I en finna en värdig man att älska » Den sortens storhetsivartsjuka måste vara ett kriterium på modernitet I hela den är efterimpressionismens blonda färgska- minnesbok, där halvt glömda tilldragelser anglosachsiska litteraturen Någon for- la och rörlighet i bilden, från mannens och manniskor dyka fram ur det förgång- speciellt » babbitsk », Har tycks Sinclair Lewis intryck från ståelse for felinstallda drifter skall man spelande ansiktsuttryck till fjärrblicken ut na och få nytt liv Ej sällan händer det, det sociala arhetsfaltet mer sedda genom i alla fall inte banta från denne förfat- i landskapets grönska och flygande som- att det som ej har dagens prägel utan I » Det gamla hemmet » har ligger något längre tillbaka i tiden, har forlegade dussinglasogon an med en ny- tare, som har mer av humor och ironi än marmoln mornad oforvillad blick.
De färgstarka patos i sin litterära arsenal Romanen Iokalfärgerna dämpats ner av en blåvio- starkast förmåga att gripa och fasthålla fangelseskildringarna däremot, som väckt om Ann Vickers och hennes generations lett ton, som insveper rummet med den intresset en viss förskräckt reservation både I ambitiosa kvinnor är skriven med skarp- * Amerika och i Europa, behöva icke vara ögda griringar åt allt och alla som repre- överdrivna.
Det omöjliga i att hygga senterar amerikanskt hyckleri och min- upp manskliga karaktarer medelst fri- dervärdighet frånsett hjältinnan själv uppskattas av alla hetsstraff kan i varje fall inte strykas un- som han kan förlåta mycket Och un- finsmakare der bättre och mer trovärdigt.
derligt nog arbetar hon sig med nästan Endast en kvalité R E G E R I N G S G A T A N 4 Självfallet står romanen icke efter obegriplig frenesi också i n I i isarnes D e n basta.
och HAMNGATAN 8 andra moderna tidsbocker i sysslande hjärtan 1 / 4 kq blyförpack- STOCKHOLM med snedvriden erotik Det tycks vara Annastina Alkman ningar Kr 4 E längs gatan och Storkyrkans torn något torgs ' Stockholm, som ännu ej hotades för- Det förfinade ansiktet med sina fysionomist; » Hans målmedvetna åttiotalist.
Sörmans Thé SÖRMAN s
