# ID: svediakorp-per3616
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1933
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,993
# sentences: 459
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDEVARVET 1933 Lösnummer 15 öre.
18 MARS 11 N:r Årg.
11 Vad har hänt?
Det som sker i Österrike.
D Bayern T nye rikskommisarie, General I '.
Epp.
ILL B E L Y S A N D E av den sista vec- kans händelser sätta vi mot varandra tvenne porträtt som vi låta tala för si själva.
Bayerns avgångne ministerpres- dent Held och den nye, nationalsocialis- tiske rikskommissarien von Epp.
Till riksminister Görings bild foga några Iösslitna meningar ur hans rund- radierade tal i Essen.
Vår källa ä r Sv.
I J a g tackar min Skapare för att ja icke vet vad objektivitet är.
Jag tänker inte låta polisen bli en skyddstrupp for judiska varuhus.
Man klagar över pressens undertryc- kande.
Förundrar det er, att tidning: indragas?
Mig förundrar det att de fort.
farande existera!
J a g skjuter hellre för kort eller för Iångt än j a g inte skjuter alls.
Riksinrikesminister Frick förklarar at det i den nya riksdagen icke skall finna!
plats för några kommunister.
» Man måste åter vänja dem vid nyttigt arbete och därtill finns tillfälle i koncentrations lägren. » Hitler försöker nu att dimpa de sina!
iver a t t trakassera enskilda personer.
men slutar sin uppmaning med orden, glöm för övrigt icke en sekund vår paroll, son lyder: Förintande av marxisterna.
Riksdagshusbranden ä r fortfarande lik: litet kIarlagd inför offentligheten och ju darna uppges fly i stora skaror, medfö- rande sinn pengar, ur landet.
A MERIKANSKA BANKMORATO- R I E T håller på att avvecklas och Roosevelt har fått s i n a begärda fullmak- ter.
Sista nyheten från Amerika ä r al et drama som nu utspelas i det lilla Osterrike skulle kanske inte i och för sig vara så viktigt, om inte Europa vore en krutdurk, som kan tändas och springa i flammor av en enda gnista.
Ur den synpunkten kan Österrikes öde bli avgörande för Europa.
Detta måste man ständigt ha för ögonen.
Då skall man också förstå, att det inte bara rör s i g om parlamentariska svårigheter, stridigheter om röstsedlar eller försök till en författ- ningsändring, utan om den stora frågan: Skall Österrike bli den levande förbindel- selänken i ett fascistiskt block, Tyskland - Italien-Ungern?
De österrikiska partierna vet vad saken gäller.
Detta förklarar den förtvivlade energi med vilken regeringen (kristligt- sociala och hemvärn) söker genomföra sina diktatoriska nödförordningar, detta förklarar den beslutsamma och till del yttersta kampberedda hållningen inom det socialdemokratiska partiet, som till fullo inser att nu gäller det liv eller död för partiet o c h den österrikiska arbetar- klassen, detta bevisar det självsäkra, nästan jublande uppträdande, som de österrikiske nationalsocialisterna lägger i dagen, d i; de nu fullkomligt berusade av sitt partis framgångar i Tyskland bara väntar på att i den konflikt som de själva frambesvärjer få gå fram med samma terroristiska metoder, som deras tyska meningsfränder.
I Österrike vill allting upprepas, som hände i Tyskland.
Men, man får inte glömma en sak: det som hände och hän- der i Tyskland ä r så närliggande, så grymt, så tydligt och blodigt a t t det bil- presidenten bebådat lagförslag om till- verkning och försäljning av öl för att d i r - med skaffa staten inkomster.
Apropos Amerikas affärer, kanske det ä r fler än Veckovakten som undrat vad ordet te- saurering betyder?
Att det ä r ett brott som påtalas har man kunnat förstå.
Nu har professor Ohlin upplyst om att del betyder privatpersoners undanstoppande av guld - sålunda ett förkastligt använ- dande av strumpfötter och byrålådor.
A N dar en levande historieundervisning, som ingen kan undandraga sig.
Man vet vart det mindre ondas politik för: till det stör- sta onda.
Det ä r ännu inte så länge se- dan de tyska socialdemokraterna valde Hindenburg.
s a nu ä r en lekboll i Hit- lers händer, en sorglig, maktlös gubbe, som inte mer kan hålla tillbaka de andar han själv frambesvurit.
Ännu för fjor- ton dagar sedan räknade den bayerska Ä NNU E N JORDBÄVNING, denna Ä gång kring LOS Angeles i Califor- nien har hittills kostat minst 150 män- niskoliv, 5.000 skadade och för övrigt stor förstörelse.
Ö V E R S T E CARL T A U B E, som förra veckan föreställdes för Tidevarvets läsare med en artikel om Panchen Lama i Peiping (det nya namnet för Peking), har som Reuters krigskorrespondent i Kina enligt TT-telegram blivit tillfånga- tagen av kinesiska soldater, men på or- der a v Chang Hsueh-liang åter frigiven.
Carl T a u b e har tidigare varit överste i kinesiska armen.
man med att katolicismen, sydstaternas traditioner skulle sätta en gräns för na- tionalsocialismen i Tyskland.
Många an- såg redan en monarki med Wittels- bacharna som det minst onda.
Men i dag rasar nationalsocialismen i Sydtyskland med samma kraft som överallt annars i landet.
Hur skall man alltså kunna tro att den katolska reaktionen i Österrike, företrädd av de kristligt-sociala och hem- värnet, under förutsättning a t t det kom- mer till en restauration, skulle kunna mot- s t å nationalsocialismens framgångsberu- sade anlopp?
Man får inte glömma att Osterrike se- dan några dagar ligger vid en national- socialistisk gräns - Bayerns.
Men det Ar också en annan sal man måste kom- ma ihåg: arr det nationalsocialistiska par- tiet i Österrike av i dag inte är svagare i sina maktpositioner än det nationalso- cialistiska partiet i Tyskland.
Allting be- ror just nu på detta parti.
Historien om parlaments- och författ- sid.
4.)
(Forts. a EDRUSTNINGSKONFERENSEN ligger i diidvatten.
De engelska premiär- och utrikesministrarna ha vis.
serligen kommit till Genéve för att för- söka hjälpa skutan på rätt köl, men uppe- hållet Frankrike inte mycket re- sultat, över Europa har icke genom den tyska nationalistre- volutionen.
gav D e n socialistiska rörelsens store filosof, Karl Marx.
RVSKATTEFÖRSLAGET HAR DO- MINERAT veckans inhemska dis- kussion.
De inkomna remissyttrandena, om vilkas värde man naturligtvis kan tvista, inta allmänhet en avhöjande håll- ning.
Särskilt framkommer betänklighe- ter mot lagförslagets tillämpning beträf- fande arv i form uv jordegendom.
Vid den radiodiskussion, som ägde rum tors- dagen den 9 mars mellan finansministern och målsmän för de konservativa, frisin- nade och hondeförhundarna, var det ock- så då det gällde att bemöta de fakta, som särskilt på denna punkt framhölls av borgmästare Bissmark, som hr Wigforss klarade sig sämst.
En lyssnare fick för övrigt det intrycket, att det för finans- ministern mest betydelsefulla var att ge- nom hans förslag arvskatten i stället skul- le minskas för så många.
Blev det sen inte alltid så rättvist mot den stackars överblivna procenten, som skulle bestå fiolerna, så kunde ingen hjälpa det.
Stats- ministern, som presiderade, hade att döma av det som kom till åhörarnas kännedom, en särdeles lätt uppgift att fylla.
I lördags remitterades arvskattepropo- sitionen på högerns förslag och efter stora debatter icke till bevillningsutskot- tet, som i vanliga fall, utan till välfärds- utskottet.
som nu får så mycket a t t sköta a t t det hotar att bli sittande till framemot midsommar.
D en 14 mars högtidlighölls 50-årsmin- rike och Belgien bosatte han sig I849 i net av Karl Marx ' död.
Marx föd- London, där han 1867 utgav första de- les I818 i Trier i Tyskland, som son till len av sitt stora arbete Das Kapital, vars en rik judisk jurist av protestantisk be- två andra delar utkommo först efter hans kännelse.
Han studerade juridik och filo- död.
Marx deltog också aktivt i den sofi i Bonn, blev så småningom ledare för växande arbetarrörelsen och iitarhetade len radikala Rheinische Zeitung i Köln, bl.
a. stadgarna för Internationella ar- fortsatte efter dess förbjudande som pub- betarassociationen (» Första Internationa- licist i Paris och Bryssel, där han år 1848 len ») stiftad i London 1864. offentliggjorde det Kommunistiska mani- estet.
Utvisad från Tvskland.
Frank- Vi hänvisa vidare till art. å sid. 3.
Elin Wägner: Monolog i mars 1933.
Kära Tidevarvet!
att verkställa beslutet, de plocka upp blommorna och buskarna i planteringen alldeles nyss återvänt från en omkring.
Efter dem måste stensprängare morgonpromenad har för att köpa tidnin- komma med dynamit och röda flaggor ...
gar.
P å väg till kiosken har j a g mött Samtidigt votera Cortes igenom de nya massor av små nätta madrilenor med konfessionslösa republikanska skolorna svarta spetsdukar över de svarta lockar- och besluta, att ingen döende skall få na och bönböcker, j a, till och med rad- sista smörjelsen utan att först ha inhäm- band, i händerna.
D e komma från mäs- tat myndigheternas tillstånd.
an, och j a g förmodar det ä r samma för- Så ä r det här.
Men i en icke så värst hållande med prästerna, som svepa sina gammal Lokalonzeiger står det att preus- svarta togor om s i g i bergsblåsten med siska undervisningsministern troligen re- samma gest antagligen, varmed Cæsar dan nu i vår kommer a t t återinföra kris- svepte sin inför Bruti dolk en gäng.
tendomsundervisningen i de konfessions- D e franska och tyska tidningar j a g lösa statliga folkskolorna.
Detta steg har ville ha äro emellertid inte komna än, och varit väntat, det ä r i och för sig icke na- a g köper en illustrerad daglig madrid- got häpnadsväckande, men hör nu vad tidning; därför att j a g som de ryska anal- f. kruppdirektören Hugenbergs tidning, arbeterna måste läsa historia i bilder.
P å den tunga vapenindustriens organ, säger första sidan har denna tidning i dag en (Forts å sid.
4.)
Espagna bild a v större intresse än miss Läckert och hälsosamt ar smörgåsbrödet UPLANDSKUBBEN I hygienisk fotpackning hos Eder handlande.
U n d v i k efterapningar Begär uttryckligen U p I a n k u b be eller Joan Crawford och vederlikar.
Man ser nedre delen av Jesu Heliga Hjärtas jättemonument i Bilbao.
Det ä r aktuellt just nu därför att stadsfullmäktige i med 23 röster mot 21 beslutat riva detsamma.
P å b i l d ser man betare i gång med förberedelserna bao Bil- att ar- för TILL EDERT FÖRFOGANDE ..............................................................................
FOTO C.
E. BERGWALL FREYGATAN 7-9 323902 = *,.
TIDEVARVET Radikal Kvinnans plats I diktaturen.
politisk veckotidning.
REDAKTOR: Carin Hermelin.
D Utkommer varje helgfri lördag.
Triewaldsgränd 2, 3 tr., Stock- holm.
Tel. N.
4842. reaktionära diktaturerna ha inte varit skonsamma mot kvinnorna.
Medan frihet och tvång för övrigt i stort för emot följer åsiktsriktningarna den regimen tillämpas mot kvinnornas självbestämmanderätt en extra diktatur.
upprättad inte minst genom en stark påverkan av den allmänna lingen.
Sylvia Pankhurst, en dotter till den be- engelska frihetskämpen och okuv- De Den 1 8 M a r s 1 9 3 3.
ANSVARIG UTGIVARE: A d a Nilsson.
Från riksdagsläktaren.
Människo- värdet vi fordra liga rösträttskvinnan Emmeline Pank- hurst, har ställt till Tidevarvets förfo- gande en stor artikel.
där hon utvecklar sin syn den just nu aktuella frågan om kvinnornas plats i diktaturerna och ur vilken vi anföra några talande exem- pel.
Klockarebolagets (f. d. Wissells, etabl.
1818) Begravningsbyrå &amp; likkistfabrik Fabrik och utställning: Skepparegatan 39 61 2098 Telefoner: 673436 Efter affärstid: Enskede 2930 Agnegatan 40.
533528 I S:t Paulsgatan 15.
403087 Ombud för Sv.
Eldbegängelseföreningen Filialer Alma Axelssons FORLOSSNINGSHEM LINNÉGATAN 19 Mottager inackord.
även för längre tid.
Tryggt och ogen .. välrek.
Tel. 77824.
Parfymeri- och Sjukvårdsaffär STOCKHOLM Butiker: Fridhemsgatan 16 - Tel. 505982.
Hantverkaregatan 85 - Tel. 50 55 85.
Sveavägen 109 - Tel. 31 7025.
Åderbråckstrumpor - Hålfotsinlägg - Maggördlar Brickband Sa.
nitets- och Förbandsartiklar - Kata- log gratis.
- - Bagarstugan H O R N S G A T A N 37 Tel. Söd.
7000 7337 FOLKUNGAGATAN65 GÖTGATAN 33390 52 god gröt - god början på dagen havregryn i blå kartong.
.
kg 0:40 tre-minuters i grön kartong kg 0:45.
.
1800-talets historia behärskas av en rad mäktiga rörelser: arbetarrö- relsen, antislaverirörelsen, kvinnorö- relsen; nykterhetsrörelsen, fredsrö- relsen.
Alla innebära en kamp för människovärdet.
Deras framträn- gande kan också betecknas som de- mokratins genombrott.
Det är emellertid av djupt intresse att ge akt på hur alla dessa rörelser strävat efter att till sist bli lagfästa, eller snarare kämpat för att få sina strävandeii lagfästa: arbetarrörelsen för det socialistiska samhället, men på vägen dit - liksom slav- och kvinnorörelsen - för rösträtt och behörighet till fullgod uppfostran och fritt val av yrke; nykterhetsrö- relsenl för förbud, fredsrörelsen för skiljedom.
Men - på varje punkt som lag- fästelse vunnits, har rörelsen, natur- ligt nog, upphört.
Men därmed har också vinsten, den egentliga innebör- den och betydelsen av det uppnådda målet varit borta.
Fältet för de re- aktionära makterna har varit fritt.
Se på nykterheten och förbudet.
För de länder, som prövat förbud, har det ödesdigra j u varit att nykter- hetsrörelsen - som rörelse - måst avstanna, då nykterhet varit det en- da av lagen tillåtna.
Se på negrer- na - med alla rättigheter - i sina avspärrade stadsdelar, spårvagnar skolor och verksamhetskretsar.
Se på kvinnorna i de länder, där » alla mål äro uppnådda,!
Kan något vara tydligare, och dock ständigt förbisett, än att demo.
krati e j kan en gång för alla genom.
föras, lagfästas och sedan fungera Den måste - liksom människovär.
det - ständigt erövras av vederbö- rande, av var och en som vill vara besittning därav.
Den måste stän- digt vara i rörelse, kring enande samlande, stora avgöranden.
Son blott lagenligt fungerande blir der ett själlöst parlamenterande, en ohe- derlig kohandel med människors väl och ve, den blir vad som frammana; diktaturerna.
Vi måste erkänna, att den stora demokratiska diktaturen i öster på ett fullständigare - också ekono- miskt - sätt än västerlandet lag- fästat människovärdets, demokra- tiens urgamla Iösensord » här är icke jude eller grek, träl eller fri, mat eller kvinna,.
Än så länge är dock denna dikta.
tur en rörelse, och den sätter in all; psykologiska medel på att bibehålla i smått och stort, denna karaktär och denna kraft.
Dess ödesdigra ögon blick inträder om och när den stå där - liksom vi - med sina lagar sin byråkrati, sina maskiner, och - ett tynande människovärde.
Fordra vi människovärdet tillbaka kunna vi inte förlita oss på någon namn, några lagar eller rättigheter utan endast på vår kraft och offer vilja till levande, ständigt nya rörel- ser inom oss och i samhällslivet.
H.
L.
H.
Historikerna säga ofta att kvinnan var den primitive mannens första slav, säger mrs Pankhurst.
I samhällen där det rena våldet och styrkan får råda, ä r det naturligt att kvinnorna bli underku- vade.
E t t skolexempel på detta förhål- lande utgör våra dagars Italien, där styr- kan har och demokratien för länge sedan avskrivits.
Ända sedan medeltiden ha t, ex. de italienska universiteten öppna för kvinnor och dessa ha som en självfallen sitet och lyceer.
En begåvad kvinna, Colombo, som bl.
a. organiserade den store dirigenten Toscaninis Europa- hade anställts som direktris för Scalateatern i Milano.
Den fascistiska pressen upphävde ett samfällt och indig- duglig hon än måtte r a r a - som chef för Italiens främsta teater vore en dumhet, ett förnekande av den manliga karaktä- en, ett uppror mot hela den fysiologiska aghundenlieten, en orätt mot de stora mästarna och en förolämpning mot alla sanna älskare av dramatisk konst.
I sin vrede fortsatte t i d n i n g e n: Ä r det verkli- gen I t a l i e n, det n y a, fascistiska Italien?
revolution så fattig på män att Är den måste sätta en k v i n n a som ledare för mest ärorika nationalscen det konstens tempel, som världen ser upp till med beundran.
Men diktaturen försöker kvinnorna N är man på söndaq morgon läste i tidniiipen att det skulle bli hord- Iäggninqsplenum på sabbaten så förstod man att det skulle bli arhetsplenum på måndag - fast det vanligen endast de- batteras i kamrarna onsdag och lördag - och att det var något som var bråds- kande.
Det var det också.
Det gällde att ordna vårt handelshalans med Frank- rike som dekreterat att om inte Sverige ville ta bort den finanstull som den förra regeringen i fjol lade på vissa franska exportartiklar.
speciellt blommor, cham- pagne och ost, så skulle fransmännen på våra exportvaror, då speciellt trä - till- lämpa en » surtax » som skulle ge vårt trä en mycket ofördelaktig plats i konkurren- sen med t. ex. Finlands trävaror.
Ville vi vara med om att ändra våra tullbe- stämmelser på av Frankrike föreslaget sätt, skulle det ske före onsdagen den 15 mars.
Det var egentligen gott samförstånd i båda kamrarna fast det var ju några som flämtade inför farten.
I riksdagen vill man ha år och dag på sig när något skall uträttas.
Och att hr Bergman tyck- te det var betänkligt att champagnen skulle bli billigare får man väl inte för- tänka en gammal nykterhetskämpe.
Hr Westman, som är så fin så han alltid säger » herr excellensen » när andra sliper » her statsrådet » ville råda riksdagen, för undvikande av sådana här tråkigheter, att tillämpa en tulltaxa med dubbla tariffer d i begärde hr Ö r n e ordet o c h bör- jade sitt anförande i så där låg ton, som han alltid g ö r, när hans hjärta klappar - men högt, och bad att få avråda regeringen från att ingå p i några planer i den rikt- ningen.
Annars var det frid och fröjd i Första kammaren och hr Trygger begär- de ordet för att få gratulera regeringen till att på ett så lyckligt sätt ha löst den- na svåra fråga.
D i kan man tänka Sig.
I Andra kammaren trodde inte hr Löf- gren att det skulle bli något större av- bräck för vår osttillverkning.
för osten som kommer från Frankrike är mest gjord av fårmjölk » och visserligen klip- per vi våra får men så långt ha vi inte kommit i det här landet att vi hör- j a t mjölka dem ».
Sedan talade statsrådet och chefen för handelsdepartemenet Ekman - det var första gången i kammaren - och n i kan inte tro så fin han var.
Klart och kon- cist, mycket innehåll och inga fraser.
J a, statsrådet Sandler hade j u också varit fin i Första kammaren strax förut.
Lyxtullen från i fjol, som skulle skaf- fat regeringen någon miljon, slopades allts5 - mot utsikten att få exportera som förut vårt trä och vår trämassa.
I fjol var exportsiffran av trä till Frank- rike 36 miljoner kronor.
Och det bety- der ju många arbetstillfällen för svensk industri.
Men kor: sedan och säg att Sverige el- ler något annat land kan bli oberoende.
Det finns inget land som kan förbli » ett fritt land ».
Vi äro alla beroende av varann.
Och d e t kan endast vara till gagn om beroendet och utbytet sker un- der vänskapliga former.
kvinnorna ".
av Tidevarvet, Stockholm.
mars har en ledare Tidevarvet den om s. k. kvinnorna », i vilken säges några ord om en artikel av undertecknad, som stått att läsa i den socialdemokra- tiska Partipressen.
I denna artikel skrev jag: » Kvinnorna ha numera lika infly- tande på den politiska utvecklingen som männen.
Den allmänna rösträtten har upphävt seklers politiska olikställighet. » ena sidan Till detta fogar skribenten i Tidevarvet Elsa Svartengren.
.
ter i ledaren av d.
1 1 m a r s och låter oss samtidigt förstå att alla manliga yrkes- grupper först bör ha rätt till var sin re- presentant.
Kvinnorna räknas som kön och för dem hör det vara tillräckligt med en fullkomligt som lockbete.
ovalbar suppleantplats Vi kunna dock icke dela hr Lindströms mening att » seklers politiska orättvisor » upphävas enbart rösträtt.
För det förs- ta m i s t e denna i så fall tillämpas.
Vi genom instämma på det livligaste i, att kvinnor- lyd- följande älskvärda kommentar: » Är det na själva böra bevaka sina och därmed Det ä r eller samhällets intressen.
Likaså a t t många nad, drar den sig å den andra inte för att hårdhänt utsätta dem för samma för- sant att den allmänna rösträtten ä r ge- underlåta detta.
Men m ' följelse som den systematiskt riktar mot nomförd, men om ' seklers orättvisor ' där- sina motståndare, På den tiden, igenom upphävts, skulle statliga ämbeten hållas, att det stora flertalet saknar möj- lighet därtill på grund av a t t de ä r o eko- och myndigheter samtidigt i lika utsträck- fascismens byggde u p p den nya taturen med vapenmakt, inte kvin- ning blivit tillsatta med kvinnor som nomiskt beroende familjemedlemmar, de norna undantagna från våldshandlingar- na.
I åtta å r har nu t. ex. den mördade änka deputeraden Ciacomo Matteottis och hennes barn varit utsatta för ett hela den tid som verkligt martyrskap förflutit sedan hans död.
Deras hus be- vakas av fascister och en strålkastare spe- lar att ingen fasaden om natten, osedd kan komma in eller ut.
D:r Ger- till tio dömdes en därför att han återvänt till års Italien för att försöka hjälpa henne dan fosterlandets förföljelse.
Fröken Adrienne Marchand, en fransk musiker, som av medlidande med den utsatta fa- brukade besöka den, grep av sen och utvisades utan att ha fått tillfälle att sätta sig i förbindelse med franske konsuln eller ens komma tillbaka till sin våning för att ordna sina angelägenheter.
Det finns flera exempel på fantastiska våldsmetoder.
Fru Matteotti ä r så avskydd av sina förföljare av den anledningen slutar Syl- via Pankhurst, att hon mitt under sina svåra prövningar utgör ett tyst vittnes- börd om miljoner kvinnors önskan om en tillvaro byggd på rätt och icke på rå makt.
DIETMAT, män. » Utan a t t gå in på att diskutera den fullkomligt orimliga tanken, a t t det skulle bli en slags lika uppdelning a v » statliga ämbeten och myndigheter, mellan könen utan hänsyn till personernas egna kva- jag fast, att jag med Iifikationer.
mitt ovan citerade uttalande endast och avsåg de orättvisor, som förknippade med att kvinnorna saknade politisk rösträtt.
Allt det andra diskiite- rades icke.
Om för övrigt kvinnorna icke sakna möjlighet till a t t f å utbildning och att äga självständighet.
Någon av statliga ämbeten och ha vi icke tänkt oss kunna ske, men just därför.
och med det försprång männen ägde genom att inneha alla offentliga uppdrag, chefsposter samt makten att be- fordra, fordras det en lång tid och en oerhörd möda för kvinnorna att genom den allmänna rösträtten för- k u n n a utnyttja rösträtt så verkliga sin s. k. Iikställighet.
- Men den beror det uteslutande på dem själva.
kommer nog!
Författarinnan i Tidevarvet går ett steg längre och vill bevisa, a t t det socialde- mokratiska partiet icke kan anses tillva- Medelpadskretsen av Fogelstadförbundet rataga kvinnornas intressen.
E t t exempel hade i torsdags möte hos fru Anna Öberg, skulle klargöra detta.
Vi förstå, att det Sundsvall.
är fråga om fru Ellen Svedbergs riks- Viran Wallström inledde diskussionen dapsmannakandidatur i Södermanlands om » Fostran » genom att referera » Pro- län.
Vi ha endast gott att säga om fru blembarnet » av E.
S. Neill.
Inledaren Svedberg, som vi känna såsom en klok påpekade särskilt Neills egna ord beträf- och för allmänna angelägenheter intres- fande uppfostringsmetoden.
- » Min upp- serad kvinna.
Den plats, som Tidevarvet gift är negativ, ty den består i att om- anser borde varit självskriven å t fru ' intetgöra uppfostran hos de uppfostrade,, Svedberg.
kom nu att upptagas av en - eller med andra ord a t t » avfostra - lantarbetare.
Den valde Iantarbetaren, där andra fostrat » - och slutade med ett herr Knut Johansson i Flen, har person- par rader ur inledningen till boken där bergs.
Dessutom representerar han en arhetargrupp, som förrän i å r icke haft god, vällagad.
enl. läkarord.
Även till några egna representanter i Sveriges avhämtn.
Läkarref.
Luntmakaregatan 90, riksdag.
Denna grupp, lantarbetarna, le- nära Stadsbiblioteket.
Vasa 623 48.
S. ver förvisso under omständigheter, som och M. Philip.
göra a t t en direkt representation från dess sida ä r ett vitalt samhälleligt intres- se.
Fru Svedberg slogs icke ut på grund a v någon fiendskap mot kvinnorna och I.
med sig självt och följaktligen också med Svårhanterliga´ Alla vuxna befinna sig i samma läge.
brott, allt hat, alla krig kunna reduceras till olycklighet.
Denna bok lir ett försök att visa, vad det är som gör oss till olyck- liga människor och fördärvar livet för den yttre omgivningen.
- oss. » En livlig diskussion följde och man Det beslöts också att fortsitta dis-
T I D E V A R V E T Posse- Brázdová en och fri.
' är den utsugna utsugna och förtryckta klassen, proletariatet, icke icke kan frigöra sig från den utsugande och förtryckande klassen, bourgeoisin, uti utan att på samma gång för alltid befria hi hela samhället från utsug- ning, förtryck, och klasstrider.
- Denna grundtanke till til hör ensamt och uteslutan- de Marx!
Bourgeoisi Bourgeois och proletariat.
ett I begrepp om niskorna med sin outtömliga rikedom av vilken oerhörd tillbakaträngd til bak trängd kraft det blom och frukt.
Men man avundas ändå v a r som sprängde ett gam malt rike i inte författarinnan hennes åtta Ar i den atomer och skapade ett nytt och lärt en underbara villan l a Cechina, från vars att förstå vilken tjusning det stora fönster hon såg de snötäckta alperna och a t t meddela å t Iäsaren tjeckiska äventyret ägde för r dem som spelade med däri.
Hon lycka lyckas med detta, trots a t t hon icke blivit någon någon blind eller helfrälst tjeckisk nationalist Eller kan- ske lyckas hon just därför, a t t medan hennes hjärta brinner för de n nya ideal- De staten som hennes två små söner söner en gång skola tillhöra som medborgare m d e b e g o ar hon dock Amelie Posse-Brázdová.
behåller huvudet kallt.
flesta memoarförfattare börja Men hennes bok handlar i inte bara om från början med sin släkt, sina för- politik och konspirationer.
Hon skildrar äldrars historia och sin barndom.
Men när de miljöer i krigsårens Italien I i vilka hon Amelie Posse-Brazdová en d a g satt på ror sig och alla slags typer ' från ryska sitt tjeckiska slott och fick idén att skriva ner sina minnen, började hon mitt i sitt liv vid den dramatiskt laddade tidpunkt då hon i Rom gifte sig med sin tjeckiske konstnärskamrat Brazda, och Italien gick i krig mot Österrike.
T a c k vare dessa sammanfallande händelser blev den blon- da svenskan österrikiska, och hennes man Italiens fiende som måste interneras.
Det var om sin oförlikneliga fångenskap på Sardinien hon skrev sin första bok.
Den utkom 1931 och är vid det här laget läst, ?ilskad och berömd i många Iänder.
Gun- nar Wennerbergs dotterdotter erövrade med ett enda kast publiken.
Den föll till föga för hennes öppna, muntra, intensiva och givmilda väsen och upptäckte dess trygga hotten av klok erfarenhet och skarp reflexionsförmåga.
De litterära bedömarna förvånade sig över en debutant som liksom på lek trol- lade fram hela Sardinien som syn, som doft, äventyr, historia.
Och de a v den- na tidnings läsare som gjorde hennes be- kantskap kände sig ha mött en kvinna med iilirhesläktad syn på tingen.
Jag er- inrar t. ex. om den skarpsynta jämförelse fru Brázdová gör mellan de fria, stolta, fullt spontana sardiska kvinnornas ra- seri mot ett krig de icke sanktionerat och de väldisciplinerade, upplärda tyskornas forcerade krigsentusiasm.
tjec- Port Arthur B l e k i n g e g a t a n 40 (Hörnet av Götgatan).
B r a matställe 10 underlättade Fru Posse-Brázdovás diplomater och högaristokra höga s r o i t kra s i k t a italien- l a Böhmen i besittning för a t t skapa sin ska skönheter till värdshusvärdar värdshusvärdar och idealstat.
Bland all denn; I rikedom ä r Nu vänta vi på att så småningom få det dock skildringen av för författarinnans fru Brázdovás skildring av nästa akt i Kanske handlar hem på en av Roms sju kull: ku a l r som utgör det stora äventyret.
höjdpunkten.
Man grips nä när man läser nästa bok därom, kanske om något annat.
den av trånsjuk längtan till II det eviga Men evad hon behagar berätta, säkerli- tjänstefolk.
Rom vars uråldriga heliga mark döljer g e n komma hennes Iäsare avlagringar av så många kulturer och böcker att följa henne.
som ändå inte tröttnat att v välsigna män- genom två Fortsätt!
Elin Wägner.
Mai Marx 1848.
K Knappast har väl, varken nare, skrivits ett sådant sådant politiskt mera och revidera samhällsförhållandena, kiska nationalitet som bestämmer henne?
öden - läsaren får nu också erfara hur program som Det kommunistiska hon i sin tur inverkar på tjeckernas öde festet.
Dess samhällssyn, de dess lösensord, som då låg i vågskålen.
dess terminologi har så gått följande ge- Officiellt Bro tjeckerna fortfarandc nerationer i blodet a t t man blott sällan österrikare och alltså fiender till ententen erinrar s i g ursprunget.
Det ä r väl knap- Men tjeckernas stora män Masaryk och past klart för alla, att t. e ex. betecknin- R e n t s ha nu kommit så långt, att en.
gen » de borgerliga, eller » borgelig » borge » lig sam- tenten upptäckt dessa tjecker som hunds.
Iing » ä r ett ordagrant, klar k a l rt och enkelt förvanter och satt upp den självständiga accepterande av Marx ' syn I: samhällets tjeckiska nationalstaten på den lista, där sönderfallande i två parter, två klasser, krigsmålen stå formulerade i avvaktan på de borgerliga, bourgeoisin, de som be- segern.
Därmed kom också friheten för och sitta jorden och produktion familjen Brazda.
Författarinnan bodde å andra sidan » arbetarna », proletärerna, Rom under de senare krigsåren, mit som besitta - kanske hus och hem uppe i den tjeckiska frihetskampen som sälj- men för övrigt blott sin arbetskraft, arbetskraft, tillika var en kamp på liv och död mo har eller - oanvändbar, värdelös.
värdelös.
Och Österrike.
Hur man än ä r inställd till i dessa två parter, klasser, äro tjeckernas politik då och sedan, mar ständig kamp.
måste medge a t t författarinnan lyckats Vårt öra har mistat käns g i l heten känsligheten för hur nyn dessa ord och de deras innebörd var i Marx ' mun.
När han säger: Pro- Ietärer i alla länder, förenen eder!, så är Restaurang ELEKTRISKA 44:an alltså.
produktionsförhållandena samtliga samhällsförhållanden.
Genom en rask duktionsmedel I julas utkom en andra d e l av memoa- rerna med titeln Den brokiga friheten Det ä r fortfarande författarinnans Historien om alla hittillsvarande sam- hällen är historien historien om klasskamp.
Fri och slav, och livegen, mästare sagt, förtryckare digt stått som motståndare till varandra DAMSKRÄDDERI påvens sovrumslampa, hon var värd dem, ich fört en oavbruten, bruten, än dold, än öppen kamp, en kam tycker man.
I denna bok har man träffat T j e c k o - ned en revolutionär hela samhället slovakiets nuvarande utrikesminister, den kIassernas gemensamma framstående Folkförbundspolitikern Benes Vår epok, ha i början a v hans politiska karriär som sig dock där g i enom t n i garna.
Hela samhället de- konspirator, uppviglare, revolutionsledare, klassmotsättningarna k a l s mo s t ä n ELEKTRISK AFFÄR och man har sett en skymt av Masaryk a r s i g allt me mer i två stora fientliga lä- .............................................................................. ger, två stora varandra rakt motsatta själv.
Boken slutar med den dag då fientliga klasser klasser: Bourgeoisi och proleta- klockorna ringa in vapenstilleståndet över riat.
N Y B R O G A T A N 4 4 Tel. 6.
6 9 0 4 ett besegrat centralmaktsförbund.
Därmed Armatur och Material Bourgeoisin har spelat en högst revo- var vägen banad för de tjeckiska upp- RADIO lutionär roll i historien.
A L L A SLAGS REPARATIONER.
% rorsmakarna, snart kunde de ta det gam- Bourgeoisin har överallt.
där den kom- DAMMSUGARE UTHYRES.
lämnas i varor nit till makten patriarkaliska Den har obarmhärtigt brokiga feodal skorna vid de icke kvarlämna människorna är kanske största politiskt sociala experi- ment: uppbyggandet av den organiserade proletära världen, Sovjetvärlden.
U r denna geniala dikt, så överflödan- de på idéer, på pregnanta karaktäristiker, på lösensord, som visat sin oerhörda makt i praktiken, anför vi med anledning av Marx-jubileet några utdrag.
* U r Marx ' och Enqels ' företal till Kom- munistiska manifestets första upplaga: » Kommunisternas Förbund », en inter- arbetarsammanslutning.
som un- dåvarande förhållanden självklart måste vara hemlig, uppdrog på sin kon- press i London i november I847 åt OSS att författa ett för offentligheten avsett, utförligt, teoretiskt ock praktiskt parti- program.
S å uppstod följande manifest, som sändes till tryckning i London få veckor före februarirevolutionen 1848. nationell der I företalet till andra upplagan, som bourgenisin även tioner in i civil civilisationen.
De billiga varu- CENTRALLABORATORIET.
priserna är det t tunga artilleri, m e d vilket Munkbron 11, Stockholm.
Tel. 11 55 62. den skjuter ner alla murar och varmed der.
i nackade främlingshatet tvingar alla nationer a t t tillägna s i g bourgeoisins p produktionssätt, om de icke SkilIinggränd 3, 1 tr. vilja gå under; den tvingar dem att bland sig själva införa ra den s. k. civilisationen, Lunch och Middag serveras eller hem- d. v. s. bliva bourgeoisi.
sändes på begäran.
Med ett ord, bourgeoisin skapar apar sig en värld efter sitt Läckra veg.
smörgåsar på beställning.
Ring 53 79 93. beläte.
Vegetarisk Kost De borgerliga borgeliga produktions- och sam- färdselförhållandena, fädse fö l rhå a l ndena de horgerliga egen- lena, det moderna borger- domsförhållandena, liga samhallet,, som framtrollat så mäk- is- och samfärdsmedel, lik- tiga produktions- nar häxmästaren en, som icke förmådde be- härska de u underjordiska makter, han själv frambesvurit.
frambesvur t i.
- - Det ä r till- räckligt a t t nä nämna handelskriserna, vilka i sin periodisk a återkomst allt mera ho- Kungsgatan 55 tande ställa hela !la det storhorgerliga sam- Klara Norra Kyrkogata 26 hällets existen % i fråga.
Under kriserna Stockholm.
Tel. 20 84 05. utbryter en social social epidemi, som under var- j e tidigare per period skulle förefallit som en orimlighet - överproduktionens epidemi.
Samhället finner er sig plötsligt tillbakaflyt- tat i ett tillstå til stånd av momentant barbari.
B Hungersnöd och och allmänt forintelsekrig sy- nas ha avskurit it det från alla livsmedel: industrin och handeln synas förintande, och varför?
I Emedan det äger för m y c - ken civilisation, för mycket livsmedel, för mycken industri n i du i r st och för mycken handel.
- NORDINGS - - de l l0o^^^^ Men bourgeoisin bourgeo s i n har icke blott smitt de vapen, som skola skola bringa den döden, den har även satt de män till världen, som skola föra de!
dessa vapen - de moderna arhetarna - proletäre na.
proletärerna.
- - Arhetarmass Arbe a t rmas orna, som sammanträngas i fabriken, organiseras organiseras som arméer.
De utgöra de men men g i e industrisoldaterna, som stallas under uppsikt av en fullkomlig hierarki av undeofficerare lerofficerare och officerare.
De äro icke blott bourgeoisiklassens I drängar, de h bli dagligen och stundligen undertryckta a iv maskinerna, av förmän- nen och fram för allt a v den fabriksid- ende historisk rörelse.
Avskaffandet av kande storborgaren: aren själv.
äldre egendomsförhålladen ä r icke nå- Proletärer och kommunister.
gonting speciellt för kommunismen sär- det den internationella ar abetarrörelsen Kommunisterna Engels efter Marx ' död måste skriva en- han kollar att uppstå, men de den fanns inga- sam, säger han: parti gentemot pro e l tärerna som en Till proletärerna lunda förut.
Manifestets genomgående grundtanke Kommunisternas medveten storhet och makt hade ingen är denna: den ekonomiska produktionen samma som för och och den därur med nödvändighet följan- partier: proletariatets förut vädjat, och att denna de sociala uppdelningen i varje historisk klass, störtande makt var internationell och epok bildar grundvalen for denna epoks övning a v den borde handla som sådan, de det hade heller politiska och intellektuella hisforin.
Följ- proletariatet.
Kommu n er t s a ni teoretiska läror grun- kapital, centralisera alla produktionsme- Kommunisternas ingen drömt om.
Marx fann fann de ord som aktligen hor hela hisiorien, sedan den ur- bragte den sovande jätten a att vakna och gamla gemensamma besittningen av jor- d a sig ingalunda da på idéer eller principer, del i statens, d.
Y. s. i det till härskande eller den andre världsför- klass organiserade proletariatets händer, den l,,,- den upplöstes varit en historia om klass- som den ene samt fortast möjligt öka antalet produk- strider, strider mellan utsugna och rit^- bättraren uppfunnit uppfunnit eller upptäckt.
arbetarrörelsen, både de den som De äro blott allmänna uttryck för fak- tionskrafter.
- - - gande, behärskade och härskande klasser partiväg söker på olika stadier av samhällsutvecklingen.
Dessa åtgärder skola naturligtvis bli tiska förhållanden iden inom en existerande makten » för att Men denna kamp har nu nått en punkt, klasskamp, en inför våra ögon försiggå- olika för olika länder.
I Tidevarvet Monolog i Mars 1933.
Det som sker i Österrike.
(Forts. fr. sid.
1.)
om saken: » Det ä r naturligt att den nya ningskrisen i Österrike började med någ- stat som håller på att skapas även åter- ra konflikter, som alltid i n f i n n e r s i g när Mot diktatur upprättar den andliga enheten på det kul- en kris börjar bli mogen.
Där var först och främst den berömda v a p e n a f f ä r, Hirtenbergshistorien.
Italienska vapen be- fordrades genom Österrike till Ungern, Förbundsjärnvägarnas generaldirektör, som själv v a r m u t a d med en oerhörd turella området.
Till och med de fatti- gaste proletärbarn, vilkas föräldrar äro fientliga mot religionen, höra icke berö- vas trons välsignelse.
Även dessa barn Mot våld klass- och Mo t rashög- ha en oförytterlig rätt till de moraliska krafter som religionen skänker. » Religionen är aktuell i Spanien och Tyskland på något olika sätt.
Men på något underligt vis finns det en kuslig likhet i det handlag varmed myndigheter- na nalkas och besluta om människors för- ' färd F ö r demokrati spränga hållande summa, hade försökt att i sin tur muta järnvägsmannaorganisationernas repre- sentant.
Så genomfördes lönesänkningar för järnvägsarbetarna, som svarade med en proteststrejk på två timmar, en strejk som beslutats av samtliga fackorganisa- tioner utom hemvärnet.
Motåtgärderna mot strejken, framförallt naturligtvis ome- till Gud.
Antingen de vilja delbara avskedanden av massor av an- detta förhållande med d y n a m i t ställda, drogs inför parlamentet.
Social- demokrater och stortyskar var för am- eller tvångsupprätta det medels kristen- nesti, regeringen, hemvärn och kristligt- domslektioner, visa de hur tröstlöst fjär- Sociala, förlorade med en röst.
Olyck- ran de äro från att veta vad det rör sig ligtvis hade en socialdemokratisk paria- om.
Är det ett tidstecken, ett tecken på mentsledamot tagit fel och stoppat sin F i) r pacifism F i) r rätts- samhället Stöd våra strävanden!
vår Iåga nivå, eller har det alltid varit så grannes - o c k s å en socialdemokrat - röstsedel i sitt kuvert.
Denna löjligt obe- med myndigheter i denna värld?
iga anledning var nog för a t t de Edouard Herriot berättar i en av sina kristligt-sociala skulle förklara hela om- utrikeskrönikor en anekdot om en kinesisk ningen för ogiltig:.
Riksdagspresident mandarin som blivit tillfrågad av en euro- pé varför K i n a hade så mycket emot den och när han inte kunde genomdriva sin mening, nedlade han presidentskapet, västerländska civilisationen.
» Vi väntar », följd av sina båda ersättare.
Samman- svarade då själva skola En replik vändigt att denne, » på att européerna införa den.
.. » som det ju nästan varit nöd- hitta på, om den inte råkat PRENUMERERA bli sagd i verkligheten.
Varje dag kommer hit svenska tidnin- på postgiro 1544 man d i a deras r gamla, telegram ibland från äldre.
historiens Ofta läser gar, fyra trädet blev alltså inte formellt avslutat, utan var helt enkelt sprängt.
Detta var i sin tur tillräckligt för att de kristligt-so- ciala skulle förklara parlamentet för ar- Industri med tendens.
T a g e l, Krollsplint, Glansull, Fjäder och till billigt pris.
och madrasser Dun möbler utföres omsorgsfullt.
olika skådeplatser uttalanden från säk- - raste källor som förklara all risk vara TRIKÅVAROR ej Det finns två sorters film: h e d e r l i g het.
I en del fall medför detta endast utesluten för händelser som, när tidnin- klamkontot gen väl kommit hit, redan hänt.
Man ser och ohederlig.
Till det förra slaget ökad charme, i andra gör det de arma Ester Nilssons Trikåaffär postgiro 55160 hur snabbt händelserna rulla i icke önsk- hör framförallt den ryska med sin öppna.
varelserna till fruktansvärda monster.
Mästersamuelsgatan 42, Tel. 10 51 27. värd riktning och hur föga optimistiska rättframma bolsjevikpropaganda, en del Filmhistorien kan visa ett ypperligt exem- Dam- och herrunderkläder i även extra För de mest utvecklade länderna kom- spådomar och lugnande försäkringar exklusiva franska I ’ art pour l ' art filmer, pel p i vidunder av det senare slaget: den storl.
från förstklassiga svenska fabriker.
några tyska upplysnings- och tendensfil- svenska film som släpptes ut under höst- Klädningar.
konstsilke Strumpor och i flor.
ylle, bomull, ma dock följande att tämligen allmänt an- uppehålla dem.
Samtidigt får man dämed en ganska mer samt ett etnografiska filmer.
säsongen 1932 och med något undan- Knävärmare och maggördlar.
vändas: kraftig varning för att försöka tyda och Det senare slaget domineras av den ame- tag - även under innevarande säsong.
1.
Expropriation av jordegendom och Dess förnämsta mål ä r att ge utdel- jordräntans förvandlande t i l l statsinkomst, kommentera det som händer i världen rikanska filmen med dess förtäckta fos- just nu.
Det ä r en stor tid för de poli- terlands-, familje- och krigspropaganda ning på investerat kapital.
Detta erkän- 2.
Starkt progressiva skatter.
tiska karikatyrtecknarna, och ronden ge- och Ufas en aning renhårigare national- nes även.
3.
Arvsrittens avskaffande.
reklamfilmer.
4.
Konfiskation av alla emigranters nom världspressen, som för några år se- socialistiska dan hade något oerhört stimulerande med och rebellers egendom.
sig och faktiskt gjorde även en blygsam man Sven här hastarder, som inte går kurtisör når svårligen över pigtjusarsta- 5, Kreditens centralisering i statens Han kan näppeligen kallas fantasi- händer genom en nationalbank med stats- tillvaro i periferien till ett äventyr, ger nu a t t passa oftast blott en djup beklämning och mas- andra gruppen.
De som sakna rasren- begåvad.
Hans förförelsekonster ä r hopp- kapital och uteslutande monopol.
löst föråldrade.
Så även den svenska Tel. 31 29 20.
6.
Transportväsendets centralisering i sor av excellenta uppslag till karikaty- filmens.
Ingen oskuld faller längre för risterna.
statens händer.
gick Söderkåkars pilsner- och murarromantik, Även före 1930 måste man j u ofta läsa hörighet, ändamålsenlighet, i. Okning av statsfabrikernas antal och produktionsföretagen; uppodling och för- om fantastiska och grymma och tokiga också ganska bra, tills j a g kom till den för Kärleksexpressens Grönköpingsidyl- bättring av jorden efter en enhetlig plan.
händelser, men genom alltsamman såg sida i boken om termiterna där Maeter- ler, för Värmlänningarnas torparsvärmeri gjord.
existerar 8.
Lika arbetstvång för alla; upprät- man ändå människoanden i strävan att linck talar om deras utveckling i civilisa- eller tandet av industriella arméer i synnerhet resa sig etter kriget, läka, förnya, bygga.
tion under miljoner och miljoner av år.
D e hade vingar, säger han, men de off- ten i Lyckans gullgossar locka en eller Det vackra skalet döljer en murken kär- glömma.
Naturligtvis visste man att för åkerbruket.
na.
Nöten är värdelös.
9.
Förening av jordbruk och industri i fredsfördragen inte var den rätta grun- rade dem.
Genom denna brist på fantasi och över- syfte att så småningom utjämna skillna- den att hygga upp en ny värld på, och dem.
D e hade ett kön och de mera efter- att där låg mänga oexploderade granater blivna ha det ännu, men de offrade det.
tygelse om de gamla beprövade förförel- den mellan stad och land.
Men Och varför allt detta?
Varför ha de sekonsternas starka grepp om det sven- gör dalmålningar i fotomontage.
10.
Offentlig och kostnadsfri uppfost- i hotten på politiken.
Men trots allt detta den inte spegla nuet?
Och där ran av alla barn.
Avskaffande av fabriks- stod man under intrycket av mänsklig grävt ner sig i jorden och byggt cement- s k a folket ger filmproducenterna - kan- okuvlighet och kraft till förnyelse.
N u tak över sina hus och även över de ga- ske oftast omedvetet - sina alster en tidssperspektiv behövs borde det inte arbetet för barn i dess nuvarande form.
man att även den mänskliga andens tor, där de färdas för att proviantera?
konservativ tendens.
Och även det uns vara riktat framåt?
Ty filmens innersta Uppfostrans anknytning till den materiel- av ohederlighet som gör hela soppan så väsen är rörelse, ä r liv.
Och livet ä r in- högkonjunktur var hektisk och onaturlig Varför dömt sig till att leva i blindhet, la produktionen.
som den ekonomiska.
När den gått mörker och träldom?
Jo, för att försvara kväljande.
T y att den svenska filmen ä r tensivast i nuet, därnäst i framtiden, men tendentiös förtiges på det omsorgsfullaste a l d r i g i det som varit - det ä r dött.
till ända med den första glädjen över att sig.
Film som återger livet av i dag behö- Detta var en så kuslig förebild för den av både reklam och kritik.
det inte slaktades människor längre i ver inte sakna stoff.
V å r tid ä r så oänd- Europa visade det sig hur fattiga vi voro framtid som många människor i Europa ligt rik åtminstone på prohlem.
Och på verklig nervkraft, hur rädda och råd- förbereda sig för, utbilda s i g till och vilja Denna dubbelinställning.
hos filmprodu- lösa.
konstruera fram, att jag slog igen boken, centerna - filmen som profitinbringande det ä r sådana filmen behöver.
Ge oss en Det ä r ett hårt öde att liksom vara gick bort till fönstret varifrån jag såg objekt å den ena sidan och reaktionär tvungen varje dag att ta emot och regi- snöhergen norr om Madrid lysa bländ- reklamapparat å den andra - medför den med tacksamma hjärtan.
strera vad som sker.
Men vad skall man vita i solen och gladde mig trots allt å t även en konflikt vid filmernas konstnär- göra?
överallt var man ä r i världen har att vi ändå inte än kommit så långt som liga utformning: en konflikt mellan mo- man de skönaste exempel på en fullkom- termiterna.
dern, radikal men publikfångande stil och lig likgiltighet och därmed följande sorg- Och aldrig skola komma dit heller.
T y gammal hederlig men föråldrad film- frihet att lära av.
Men följa dem?
Man antingen kommer de tre sista årens ut- schablon.
En strid mellan hjärna och vill och man vill inte.
» Likgiltigheten veckling a t t löpa fram mot ett stort hjärta.
Den slutar oftast oavgjord.
Re- triumferar », det vill säga likgiltigheten mänsklighetens inbördeskrig, och d å lära sultatet blir då mestadels en fruktansvärd för vad som händer utanför Tysklands vi inte vara färdiga att skydda oss mot brist på stil.
Innehåll och form skär sig pränser, heter det i en fransk korrespon- varandras vita, gula och gröna gaser.
Då så det gnisslar.
Låt mig ta e t t par exem- dens.
Men hur mycket förklarligare där, skola termiterna, som ä r o så mycket äldre pel.
varest varje dag har sina påträngande på jorden än vi också överleva oss, och Kärleksexpressen är iscensatt med en Den ä r vir- och farliga prohlem att lösa.
Varför vi skola aldrig nå deras civilisation, Eller rasande teknisk skicklighet.
tvinga sig till likgiltighet för vad som sker också går denna kris över, och vi besinna tuost berättad.
Och den är full av satir.
utanför ens egen personliga rayon.
den oss på att det icke finns någon djupare Men den dräper inte.
Den slår i luften.
kanske kommer en gång a och oföränderlig anledning varför vi sko- Det Grönköping satiren gäller ä r för Men jag har försökt at r- la ständigt frukta varandra och av fruk- längesen dött.
Det finns inte mer.
Det r- tan terrorisera varandra.
Och då g å r d med kriget.
Att ödsla krut på döda i lincks verk om insekternas miternas och myrornas, som mot våra vägar på helt andra banor än ter- h r ä r ingen sport för män.
Därtill in miternas.
T y egentligen tillhöra vi lju- k es ringa mod.
Man får därför inte Stockholm 1933 dagstidningarna, för att i i en värld där det rådde ordning, sam- set.
Glöm _ -- re- - D för pigromantiken i kreugermentalite- skickligt som inte längre.
borde - modernt levande form!
Vi innehåll i en
