# ID: svediakorp-per3614
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1933
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,932
# sentences: 521
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


IDEVARVET D TIDEVARVET Lösnummer 15 öre.
11 N:r ÅRG.
1 Vad har hänt?
J u l e n HAR I POLITISKT AVSEEN- DE varit osedvanligt lugn.
gynnad av mild väderlek, en l ä t t n a d alla som ha dåliga värme- och bostads- förhållanden.
Och det blir allt flera, ty arbetslöshetens siffror torna upp sig.
J Om F FRÄLSNINGSARMÉN HAR FOR TREDJE GÅNGEN i höst firat sitt 50-årsjubilrum med bländande regi och utstyrsel.
Landets konung och regering assisterade till och med denna gång var- av följde att kommendören i frälsnings- armén blev kommendör av Vasaorden.
Skillnaden mellan förr och nu kan ej tyd- ligare markeras.
William Booth och hans troskämpar voro föraktade och för- följda, ja, nästan hållna för otillräkne- liga när de med sina metoder började omsätta sitt sociala program: att först tillgodose de primitiva livsbehoven hos samhällets elända, innan man sökte nå dem med några andliga värden.
Frälsningsarmen har förvisso ej över- givit sin slumverksamhet, men vad vill den nu uppe på samhällets höjder?
Ropa till samling i korsets tecken mot den röda sovjetstjärnan, tror Svenska Dagbladet.
Vi betvivla att Frälsningsarmen går in 1933 ITrettio tusen vandrare.
inre arbete.
s kolsakkunnige från hösten 1931 över- lämnade strax före jul sitt betänkan- de till sin nye chef, ecklesiastikminister Engberg.
Deras förslag gäller realsko- lan och gymnasiet,.
examensskolorna alltså, och handlar om det inre arbetet.
På denna livsviktiga punkt måste orga- nisationsplanen från 1927 samt 1928 års Iäroverksstadga kompletteras.
Kanske kan det som detta betänkande åsyftar betraktas som ett stort &gt;Vad är det ?&gt; till Iäroverksstadgans första para- graf under rubriken &gt;Om allmänna grun- der för undervisningens.
Den börjar så här: Vid undervisningen skall i första hand tillses, att den harmoniska utveck- lingen av lärjungarnas anlag och förmö- genheter icke må stå tillbaka för inhäm- tandet av minneskunskaper.
Att förvandla det blodiga hånet i denna sats till ut- gångspunkt för verklighet torde ha varit Att döma av det referat, som genom T.
T. tillställts pressen i avvaktan på a t betänkandet kommer i tryck, ha också sakkunnige med friskt mod gatt in pi väsentligheter: för det första lättande av arbetsbördan, genom nedskärning av kurser, minskning av skrivningarnas an SAMBAND MED JUBILEET har al, minskning av de flesta ämnens tim- general Higgins meddelat att en stif- antal minskning av hemläxorna till högs telse inrättats till vilken Frälsningsarméns yra på högstadiet och genomföran högste chef överlämnat den aktiemajori- le av läxfri måndag på nederstadiet och tet han innehaft i Frälsningsarméns förlagsaktirbolag som äger Frälsnings- arméns tillgodohavande i Sverige.
En segsliten fråga har härmed ordnats.
ning.
Men Frälsningsarmen har kanske funnit, att det väntar den ett betydligt svårare arbetsfält: att bringa andliga värden till maktens och rikedomens re- presentanter, att lotsa kamelen genom nålsögat.
I Sven N ALLVARLIG VÄDJAN att Sverige måtte bli en drivande kraft för av- rustningen har riktats till regeringen från Svenska ekumeniska nämnden.
De svenska delegaterna måste vid nästa kon- ferens med all makt kräva faktisk minsk- ning av alla staters rustningar.
Regerin- gen besvarade framställningen tacksamt och välvilligt.
E AMERIKAS halvt läxfri på högstadiet (borde det dock icke varit tvärtom?).
Detta är alltså nedskärningslinjen, som man radikalt gatt in för.
Den ' har ju emellertid alltid den faran med sig, att det som kvarstår sedan lärostoffet min- skats blir skelettartat och därigenom än mer osmältbart, ointressant, tröttsamt och snart förflyktigat.
Men det är tyd- ligt att skolsakkunnige velat undgå detta och i stället gå en positiv väg.
Man me- nar att bredd och fördjupning skall ges åt vissa områden inom ett ämne, med för- bigående av andra, som lätt nog senare kunna upparbetas, om man har kommit in i metoden för inträngande i ett ämne.
Och skall &gt;självverksamhet&gt; och &gt;själv- studier&gt; ej blott bli ett talesätt, måste det finnas tid för ingående i detaljer, med mindre nöjer sig icke barn och ungdom.
Sakkunnige ha också dragit ut konse- kvensen härav ända in i examen.
Det heter nämligen, att förhöret skall ske på de områden inom de sista Arens kurser som man särskilt sysslat med.
Har allt.
så examen i detta betänkande icke före slagits borttagen, så har dock meningen tydligen varit att låta den ändra karak- tär: från ett utlistand av svaga punk.
ter, av vad den förhörde icke vet, till ett framläggande av vad man tillgodogjort sig, har intresse för, skaffat sig kunska- (Forts. å sid.
4.)
Stål: Vad menas med en nationalscen?
R nalteater.
Rent katekesmässigt frågat &gt;En natio- Vad är det?
Ännu har ingen av de direktioner som fungerat sedan teaterns startande vid Nybroplan kommit underfund med vad denna fråga bör besvaras med.
Strindberg anses ospelbar så till vida att det påstås att publiken inte vill höra talas om honom.
Strindbergs högtids- dag firades i fjol med en lättare f r a n - ringar till och från teaterkanslier där få eller ingen läst deras alster, alldele!
som man runt jularna kan hitta arets de dikations- och recensentexemplar oupp- skurna i antikvariaten.
Hur bedömnin- gen sker och huru teaterpjäserna läses och knap det vete endast vår herre past han.
AMERIKAS STACKARS MILJONÄ -- RER har krisen gått hart ut över.
Särskilt de förmögna familjerna måste inskränka sin tjänarstab ända till hälften, ja, låta dem arbeta endast för kost och logi.
Over fyrahundra dollarmiljonärer ha förlorat sina förmögenheter.
Stackars sk Hoovers förmögenhet t. ex. ligger för närvarande under fem miljoner dollar.
kerna negligeras nästan fullständigt.
De Han måste nog borsta sina skor själv.
ha intet berättigande och när äntligen En Nationalscen, antingen den är hel E N ÅTTIOTVÅÅRIGE GENERAL ledningen tvingas att välja ett skåde- L I T Z M A N N har gjort sin tjänst - spel ur högen blir det antingen av Hjal- gad åt musiken eller det talade ordet att hindra Clara Zetkin att ännu en gäng mar Bergman eller Siewerts, detta an- borde först och främst inrikta sig på at ses kunna försvaras och så ett salongs- hålla jämna steg med landets egen ut bli åderspresident tyska riksdagen och avsagt sig sitt riksdagsmandat.
Blir arrangerat proletärstycke av Värnlund veckling och framförallt vid sidan om så det nyval står han säkerligen ännu en till nedsatta parkettpriser, detta anses egen dramatik spegla grannländernas kul gång till förfogande.
Och har national- folkligt och ädelt.
Men alla de andra turiiv genom att uppföra deras bästa pjä- socialisterna inte till dess försonat sig skribenterna?
Vem avfärdar dem?
Val- ser.
Det skulle uteslutande vara privat med Hindenburg får väl denne ännu en ter Moberg har skrivit en hel del verk- scenerna förunnat att sim emellan del: jag mena ligt spelbara saker, Brita von Horn lika- upp de verkligt utländska gång höra vad han förbrutit.
ledes och diverse anonyma skribenter.
de franska, engelska, tyska och italienska ROOSEVELT OCH HOOVER har Jag har varit i tillfälle att genomläsa skådespelen.
haft resultatlösa överläggningar om bland annat en triologi av en Stockholms- Av Strindbergs samlade dramer och åtgärder i krigsskuldfrågan, men båda jurist, vilken enligt mitt förmenande var kammarspel ligger där ännu ett ansen svär sig fria från skulden till det bristan- ytterst spelbar och värd uppmuntran ligt antal som är fullständigt okända av de samarbetet.
Ingenting kan sålunda och det finnes massor av unga och gamla den stora allmänheten och fullkomlig ske förrän presidentbytet ägt rum.
Värl- dramatici att jag inte i en hast näm- obekanta för de herrar regissörer och den får väl i värsta fall gå under.
ner dem vid namn betyder inte att jag aktörer.
En gång, medan scentekniker, underskattar dem.
Jag är övertygad om låg i sin aning, skrev August Strindberg (Forts å sid.
4.)
att deras manuskript blivit slitna på vand- - Den - - - -.
7 JAN.
Käthe Kollwitz: I värmestugan.
- Ja, det här ser ut som ett blockhus man, att resa låter litet bättre än att luffa.
I halvmörkret Men erfarenheterna blir i många stycken de samma.
änniskor, som befolkar det stora rum- Här har emellertid utformats en sam- et, men så småningom framträder de hällsanda, som säkert är ganska osvik- IS gestalter, tjugufem barhuvade män lig.
Det går för det första inte an att tätt församlade på träbänkarna runt stug- råka i gruff med varandra, alltid finns väggen.
På väggarna hänger deras mö!
det någon som övervakar och ingriper sor och extraplagg och framför brasan medlande.
en öppna spisen litet tvätt på tork.
Över Sysselsättningarna för hemmets be- den står en gryta på fötter, där ma stånd är vidare uppdelade kamraterna kokar fläsk till middag.
emellan och de flesta är oavlåtligen sys- Det är ett litet vandrarhärbärge, till selsatta med vedbärning och huggning, i början provisoriskt upplåtet på Gri- vattuhämtning, matlagning.
En man sit- penbergs gård i norra Småland, en var- ter hela tiden nedböjd och skalar potatis g smålandsstuga på ett rum och litet utan att säga ett ord.
Ett par rakar sig kök, vid namn Gullaryd.
Efter den gan omsorgsfullt, tiden måste ju utnyttjas.
I änkans, dess sista invånares död, blev Känslan av gemensamt ansvar för stugan stugan ledig för de allt talrikare förbi- skiner igenom i den goda ordningen inom- asserande män, som går sina lång och utomhus, från det halmtäckta köks- kosor från Skåne till Norrland på ja golvet, som tjänar som liggplats om nät- ' ter arbete, i tyst väntan på arbete eller terna, till den lilla boden där man för- iland bara för att uthärda, utan sto varar sina tillhörigheter.
opp om bättre tider.
Och nu är här De som har haft arbete någon tid har ärget sedan några år i all anspråk under Arens lopp tillfört det gemensam- löshet en fast institution.
ma lägret värdefulla ägodelar, såsom Just nu till jul och nyårshelg är di stora grytor för matlagning och tvätt.
En era besökare än vanligt i Gullaryd, men bäck flyter förbi stugknuten och ved efter få dagar går de vidare.
Det är ställs till förfogande av markägarn, så många yrken, landsändar och åldrar re- att &gt;det är bekvämt och bra på alla sätt&gt;, resenterade, men det övervägande anta- som mannen från Eksjö uttrycker sig.
let är män i mognare ålder, många hårt Särskilt värdefullt med möjligheterna att slitna av vedermödorna i detta underlig tvätta upp sina kläder - det är inte lätt att undgå ohyran när man är ute.
v på sidan om det normala samhället.
De som man träffar här är noga med - Det här är nu bara en liten del av att inte förblandas med bättre tiders de trettiotusen man som går utefter vä- sorgfria vandrare till yrket.
garna, fortsätter stockholmaren, som ta- Vi gjorde en resa i somras, säger lade om blockhuset och sätter fram en pall att sitta på.
Men han blir avbruten av kamraten, en blek och mager man med kalmarbrytning, som ser allt i svart.
- Hundratusen, med dem som går i städerna, säger han.
Och så kommer samtalet in på detta Furuhjelms aldrig slutdebatterade ämne, hur man av Ellen Hagen.
skall komma in i arbetet igen.
Bered- skapsarbeten, förslår det?
Såna som vi Finns det frackar på Island?
är ända för gamla.
Enda utvägen vore förkortad arbetstid - sex eller fyra tim- och andra frågor mars arbetsdag - och då finge de som Av Estrid Falberg-Brekkan.
har arbete låta sig nöja med sänkta löner.
Nu måste det dock sägas att resenärer- na vid Gullaryd håller modet uppe på ett beundransvärt sätt och inte tillåter för- Ett genmäle av Kerstin Hed tvivlan att gå över sina gränser.
Spän- besvaras av Elisabeth Tamm.
ningen i att var dag skaffa sig det nöd- vändiga för livets uppehälle blir ju också Kråkboet i fågelskrämman.
en slags uppgift.
Men hur tydligt fram- A v Devinez.
träder inte i en sådan krets av människor det vanvettiga i en ordning, som mitt i en värld av överflöd tvingar så många att uthärda ett armod jämförbart med vara fattiga förfäders, samtidigt som det överallt finnes uppgifter, väntande på människor som kan utföra dem.
Det gör det verkligen.
in man till en början knappast se vilka - Förgäves?
Annie Furuhjelms minnen.
Om jordbrukets löneavtal.
Prenumerera på TIDEVARVET för 1933!
C.
H.
*
TIDEV VARVET 2 T TIDEVARVET IDEVARVET I TIDEVARVET Radikal REDAKTOR: C a r i n H e r m e l in.
ANSVARIG UTGIVARE: Ada Nilsson å ledarplats i Tidevarvet för den 10 M o t t a g n.
: vardagar ½ l-½2 2.
Mån-, o. Fredagar 6 - 7 Kostnadsfri rådfrågning.
Moderata priser.
S:t Eriksplan 1, 2 tr. (hörnet av T o r s g.)
.
Tel. V. 35790. ons- Tandläkare Maja Groth, Styrmansgatan 57 / 1 Tel. O. 6705.
O. 6740.
Mottagning enligt överenskommelse.
I, Butiker: Fridhemsgatan 16 Tel. Kh.
5982 Hantverkaregatan 85 - Tel. Kh - - - - Tel. Va.
17025.
Sveavägen 109 Åderbråckstrumpor Hålfotsinlägg Maggördlar Bråckband Sa Kata- nitets- och Förbandsartiklar log gratis.
- Ett genmäle.
Den 7 Utkommer varje helgfri lördag Triewaldsgränd 2, 3 tr., Stock- holm.
Tel. N.
4842.
55 85.
Om jordbrukets löneavtal.
politisk veckotidning.
- - Alma Axelssons FÖRLOSSNINGSHEM LINNÉGATAN 19 Mottager inackord.
även för längre tid Tryggt och ogen., välrek.
Tel. 778 24.
Begravningsbyrå, Skeppareg.
39.
(6) 73436, N.
(20) 6098.
FiIialer a ler: J a n.
1933.
Förgäves?
A r 1932 h a r g å t t!
M a n skulle nästan kunna tro a t t det v a r görgä- ves.
Även om verkningarna kanske en d a g uppenbara s i g, g ö r det lik- väl a t t det vilar ett tungt mörker över b ö r j a n a v 1 9 3 3.
i c k e e n d a s för allt o h y g g l i g t o c h skamligt, som hänt under det g å n g n a å r e t, icke minst i v å r t land med b å d e den fi- nansiella o c h den politiska k r a s c h e r och bankrutten f ö r d e f r ä m s t a nam- nen i denna värld.
U t a n detta, att allt s y n e s förgäves!
Att all oheder- lighet, allt bedrägeri uppenbaras och den l a g l i g a rättvisan visserligen tillämpas, men f a s t det v i s a r s i g så uppenbart och med fruktansvärd tydlighet att bedrägeri och oheder- lighet icke i längden u t g ö r a klok-; kap, a t t de icke ä r o medlen f ö r en r a m g å n g s r i k politik, icke tecken på produktiv intelligens - ändå kunna människorna inte r e a g e r a i känsla och hjärtan.
Det h a d e varit den e n d a Ijusstrå- en i allt mörker, om det blivit möj- ligheten till en b ä t t r e tid.
V a d h j ä l - per d e t om en regering m e r eller mindre r a m l a r eller n å g r a direktörer n e r eller mindre k o m m a fast.
Det måste s k e e n inre omvälvning i m ä n - i i s k o r n a s sinnen.
E n d a s t d e n skulle förändra världen.
D e t h a r icke skett!
1 9 3 2 v a r ett dystert och hopplöst år.
Det ena s l a g e t - eller om man vill kalla det - sensationer följde på den andra.
Men inte, son om d e t a n g i c k v a r o c h en ibland oss som om d e t krävde v å r insats, vår l e d e r, v å r förnyelse.
Utan: h r der sch den har g j o r t det o c h d e t!
Och - det finns inga pengar!
- Så h a r 1933 ingått - utan arbete och utan fredsvilja.
M e d n ö d, all- var o c h a n s v a r!
O c h med det ofrån- komliga kravet på m ä n n i s k o r n a!
PROGRAM VID KI.
10 f. m. Stadgeenliga förhand lingar.
Förslag angående S.
K.
V:s an slutning till Svenska Kvinnor Nationalråd.
är den bästa formen för forvandlinger Kl. i i.
Arbetslöshetsfrågan.
av de avlidnas stoft.
Upplysningar on Inledare: f. d. statsrådet Sant Larsson eldbegängelsen lämnas å Diskussion.
Svenska Eldbegängelseföreningens KI.
1 2, 3 0.
G e m e n s a m lunch å Årsta (S.
E.
F:s) Stockhalmsavdelnings byrå, Sveavägen 25, 2 tr. (his).
Tel. N.
2280 Gift kvinnas nationalitet.
Redogö- Vardagar kl. 9-4. lördagar 10-2. relse a v ordf.
Medlemsavgiften i föreningen är en gång Gift kvinnas ställning inom för för alla: för medlemmar i Svenska Eld värvslivet.
begängelseförsäkringskassan Kr.
3: - Inledare: fröken Karin Cardell.
för i annan begravningskassa inskrivna Kr.
5: samt för andra Kr.
10: Diskussion.
Föreningens tidskrift &gt;Ignis&gt; Kr.
2.50 pr år Fullmakter för äkta makar vii (åtta nr) riksdagmannaval.
Medlemskap i Sv.
Eldbegängelseförsäk- ringskassan befriar de etterlevandc från Inledare: fru Ellen Hagen.
Diskussion kostnader och, bestyr med den döde Val.
begravning.
Låga premier.
KI.
6 e. m.
M ö t e t avslutas.
-.
Advokaten, Jur. Kand. Majken Billjer.
- Regementsg.
8 (vid Morescobron).
Tel. 1859 och 1854.
MALMÖ Familjerättsliga ärenden.
Boutredningar.
arvs- och testamentsärenden samt övriga juridiska uppdrag.
skriftliga förfrågningar besvaras omgående.
dec.
star under rubriken » Jordbru- &gt;De äro (jordbrukarna) allt f ö r väl tet: skyddade for a?
kunna reda sig själva, skrika, så snart svårigheter inträffa och oförmögna att känna och utöva några plikter mot andra.
), Man vägrar tro att dessa ord äro skriv- s Såsom förf.
till den av fru Hed an- gripna ledaren i Tidevarvets n:r 48 av 1932 om jordbrukets löneavtal får jag Jag härmed i korthet besvara är ingen stadsbo, tyvärr ej heller akade- et danska avrustningsförslaget blev före jul åter avslaget i Landstin- get.
Venstre kallade det oförsvarligt.
De konservativa förklarade partiet inte önskade frirhandla, varefter försla- Man får hop- get skickades till utskott.
pas att den kamp emot I-andstinget, som regeringen bebådat i n t e matte utebliva.
Förslaget, som egentligen horde kallas nedrustningsförslag, är ifrån lutionärt.
ekonomiskt avseende skulle dess genomförande betyda en besparing på en 15-18 miljoner.
Viktigare är dock miskt bildad, har icke varit på Dramaten for 33 kr.
biljetten, ej heller supit och ätit .. mig glad på restauranger, ej okun- det f i n n s jordbrukare och na av en akademiskt bildad personlighet nig om i en tidning.
som åtminstone ger sig ut bland dom bönder Ty jag är själv jord- att den obligatoriska värnplikten enligt för att vara en förkämpe för samhälls- förslaget med,,.
,.
,,.
skulle.
.
.
.
.
avskaffas.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
vissa.
rättvisa och samhällslycka.
Man tror sig brukare sedan snart 30 år tillbaka och begänsningar i stället höra ekot av en missnöjd och mina praktiska huvudintressen ha varit mot privata beväpnade kårer.
otålig klagan från herr och fru Stor- jordfråga och politik, Nå, det är inte stora utsikter att för- Stockholms-svensson, som nyligen varit Vad jag i ovannämnda ledare sagt, är, slaget snart blir upphöjt till lag.
Skulle och begapat de kungliga på Dramaten för 33 kr, biljetten, supit och ätit sig glada att det var huvudlöst av arbetsgivarna båda kamrar det ut och nöjda på en restaurang och följakt- att säga upp löneavtalen, ty lönerna vid på folkomröstning, ligen bli gränslöst irriterade vid påmin- jordbruket stå lägst bland löner, och det att det f i n n s ett i är icke lönerna det De kvinnliga folketinpsmedlemmarna r - - beror.
att jord- skickas sedan gens Da- samhälle som de dock fått och få vara kalla ett sådant handlingssätt bristande med om att underhålla.
social ansvarskänsla, Likaså står jag vid äro omöjliga, Är n u detta sant.
att svenska jordbru- att jordbrukarna kare ä r skyddade?
Nej!
Ända sedan det gäller jordpolitik.
Det är osunt att staten på 1700-talet tog våra hemmans skriterskor.
De fyra stora partierna hade givit ordförandeskapet åt kvinnorna.
mernas dag i Folketinget skrev Politiken över referatet, varav man kunde sluta sig t i l l att nästan alla salens platser stod först taxera upp jorden och uttaga Oskä- tomma.
De kvinnliga riksdagsledamö- ligt höga skatter och sedan besluta om ternas öde är i detta fall jämförligt med S.
k.
&gt;stödåtgärder&gt; åt jordbruket, som kommunisternas.
När de två nya kom- annat än ett politiskt munistiska medlemmarna av Folketinget inte äro stödskog och skänkte till kolskogar åt bruken, har industrin varit statens sköte- barn.
Här ropas på tullfrihet, men låtsas aldrig om, att svensk industri sedan lång tid tillbaka varit och a r omgärdad av höga tullskydd (som schackdrag från partiernas sida, och vil- finanslagsdebatten talade visa s i n Orimlighet.
Men så gott som tomt hus.
jordbruket bland andra får betala.)
me- ka n u K.
T.
J. dan en billig och konsekvent fordran från jordbrukarna finna sig och tro.
jordbrukarhåll om en tillfällig damm mot Jordfrågan måste lösas med allvar och varor som genom dumping frän grunden.
Men för min del tror j a g Där språkförbistringen kastas in over landet, och varav över nog Inte,.
detta sker genom att produceras här till låga pris av en hel överlistas.
folkklass, betraktas nära nog som lands- hället utan genom ett strävsamt, kanske Fröken S. Zamenhof, yngsta dotter till.
förräderi.
Och skall det kallas för skydd, till synes hopplöst arbete för den jord den, polske läkaren, och omstridde när, som i näst föreg.
n:r av Tidevarvet man älskar.
språkmannen Ludwig Zamenhof, esperan- påtalas, taxeringsnämnderna taxera tos skapare, har gjort ett hestik i Stock- Fogelstad den 3 januari 1933. våra hemman ännu högre, alltså lägga ~ holm ~ på ~ väg, från Gävle, där hon lett Elisabeth T under skatt värden som icke finnas?
Sta- esperantokurser för ett par hundratal in- ten bör överta jorden, säges det ofta.
tresserade av olika åldrar och yrken.
Frö- Var god!
Den busen ingen.
förmodan ifråga om avtalsuppsägelsen, ken Zamenhof berättar under ett kort Sämre än nu kan det ej Få äro för för den som ej känner förhållandena på samtal med Tidevarvet bl.
a. som ett övrigt de som äga den jord de bruka.
storgodsen.
Lönerna borde ej få b l i lägre exempel på världsspråksarbetets förmåga Men åtminstone i län, men har galler den ekonomiska lagen, att utjämna olikheter, att det i en av hen- a ' med jord den re- att företag som ej bära sig, betala sina nes elevgrupper fanns fem barn frän en söker staten dan har den av lejda arbetare dåligt, sina ägare icke alls.
folkskola tillsammans med sin egen lä- förlustbringade företag ändå.
Och bon- alla som lärjungar.
Kanske är detta blott ett led i den av- rare, den är en och lojal veckling av manuell arbetskraft som fort- I fröken Zamenhofs eget land ä r mot- " länge h a n har en häst för plogen, en går inom jordbruket.
Fabriker och bruk sättningarna av allvarligare slag än de ko i båset.
fä ej sälja sin trämassa, sitt järn o. s. v. som betingas av olika rang i en skola.
Jag älskar dig, du förtrampade, avhå- till antagliga priser, alltså inskränka de Just i hörnet mellan Tyskland, Tjeckoslo- nade klass, som är min egen, du enkla driften och avskeda sina arbetare eller er- vakiet och Polen, där folkblandningen och bonde, bunden vid arbetet med jord och sätta dem med maskiner.
Detta är unge- språkmotsättningarna kulminerar, ä r espe- djur som vid ett ok, utan semester i hela fär vad som kommer att ske också vid ranto mycket omtyckt.
Man talar det in- ditt liv, utan råd och tid att känna dig jordbruket och med samma ratt.
Allt hördes utan att behöva deklarera sin na- som en människa, ofta för sliten och slö rationaliseras mer och mer, jord utlägges tionalitet.
att ta vara på dina egna mänskliga rät- till betesmark, en maskin kommer att ut- Själv ä r fröken Zamenhof jurist men tigheter.
Och j a g hatar, hatar och för- rätta vad 6 - 7 män gjorde förut och göra ägnar sig mest åt världsspråkspropagan- aktar denna samhällsbyggnad, byggd det billigare.
Och så är kretsgången fär- da.
Hon har genom en kursledarförmed- över de Iönlöst och hårt arbetandes vån- dig, samhället påbördas en ny stab av ling i Holland, som förestås av den för da och hat, utåt lysande av bildnings- arbetslösa.
Allt en följd av de privilegie- svenska esperantister välkände herr Che och penninghögfärd, inuti ett drivhus för rade klassernas kortsynta politik, som blivit skickad hit för att tillmötesgå den vällevnadens och överkultiveringens fruk- visserligen kan känna broderskap för önskan om kurser som funnits bl.
a. nu ter, försnillningar, brott och ohederlig- andra Iänders folk, men ej för sitt eget.
i Gävle.
Och på klingande esperanto, het; detta mästerverk, vars evigt välför- Påståendet, att just jordbruksbefolk- benäget tolkat för Tidevarvets medarbe- tjänta hallstämpel är den Kreugerska ningen är oförmögen att känna och utiiva tare av rektor Sam Jansson, slutar fröken skojarbubblan!
några plikter mot andra, skall j a g ej Zamenhof med ett vänligt omdöme om I en tid som denna, då staten tvingas yttra mig om.
Men det ä r dock en an- Sverige och svenskarna.
- n. att hålla sin hand över onda och goda, senlig skara storstadsbarn, som i synner- verkar det något egendomligt, att höra het under krigsåren fingo hälsa och hägn det gamla föraktade budet om självhjälp i svenska jordbrukarhem.
Fogelstadförbundets Stockholmskrets riktas just mot jordbrukarna.
Det är ej I städerna äro dörrarna Iåsta, på lan- samlas måndagen den Q jan.
1933 kl. hjälp, utan rättvisa som begäres.
Ingen det icke.
När jag härnäst ser någon av 1 / 2 8 å Kvinnliga kontoristföreningens folkklass har fått lita till egen hjälp som vägarnas unga arbetslösa stiga inom dör- lokal, Brunkebergstorg 15. just jordbrukarna.
En stadsbo har ingen ren och delar med av vår enkla kost, som Talare: Ebba Holgersson.
aning om t. ex. det arhete och de ekono- vi, bygdernas bondhustrur alltid gjort Te kr, 1: miska uppoffringar som presterats runt och alltid komma att göra, skall jag min- om i vårt lands spridda bygder enbart nas Tidevarvets vackra dom.
för att hygga ledningar och ernå något Hedemora i dec.
1932. för andra nutidsmänniskor så självfallet, Kerstin Hed.
nödvändigt och b i l l i g t som elektriskt ljus; och visst icke alla kunna skaffa sig den- na och andra bekvämligheter, s ' lätta att nå för de stora samhällenas folk.
Mången Till i förtid utsliten bondhustru får ännu bära allt vatten till djur och hushåll.
Det ä r kanske orätt att yttra någon Svenska Kvinnors Vänsterförbunds Centralstyrelsemöte i Stockholm, söndagen den 8 jan.
1933 Eldbegängelsen P Svar till Kerstin Hed, Från danska riksdagen.
D maskinköparen-.
en sam- F - fick
T I D E V A R V E T I Människor och öden.
Annie Furuhjelms minnen.
är Brokig Furuhjelm min harstamning, säger nar hon börjar be- rätta sina minnen I den vackra, rikt iIIu- strerade volym, som utkommit på Holger &gt;Min far föddes i Fin- Schildts förlag land, min nior i Sverige Sverige, min mormor I Calkutta, min mormorinior dog I Heidel- berg, min morfar blev arkebuserad i Kanada som delaktig i feniska upproret, min yngsta faster fann sin grav vid Stilla havets kust och hennes yngste bror på andra sidan Ochotska havet.
I min mor- mors ådror flöt skotskt kungahlod, det de Fraser-of-Fairfieldska vapnet hade sex kungakronor fördelade i fyra fält och det Campbellska hade den stolta devisen Follow me.
Den krigiska clanen spridde en gång i tiden skräck, då säckpipsblåsar- na i de skotska högländerna spelade upp the Campbells arr coming. » Kan det givas större förutsättningar för att bliva den förgrundsgestalt som Annie Furuhjelm i mer ä n ett tredjedels sekel varit i allt internationellt samar- hete, särskilt rörande kvinnornas med- borgarrätt och gemensamma angelägen- heter.
Devisen Follow me har hon i den mest ärorika mening kunnat göra till sin egen genom sin väckande och eldande På in- ande och sin Iedarebegåvning.
ternationella kongresser allt ifrån rörel- sens början, i spetsen för skaran från Finland eller i presidiet för ett världsför- hund, högrest, ståtlig med sitt tidigt vita huvud, kraftfull i sin lugna värdighet och med en behärskande vältalighet, på vil- ket av världsspråken det än gällde, har hon av pressen genast korats till the grand old lady.
På kongressen i Berlin 1928 ansågo de tyska tidningarna sig gå ännu längre i hyllning då hon liknades vid en germansk stammoder.
I sitt, trots all internationalitet, så djup älskade hemland, Finland, blev Annie Furuhjelm en av de första kvinnorna Lantdagen, när medborgarrätten där vun- nits.
Det invalet var mer än en parti.
framgäng, det var erkännandet av en samhällsgärning av djup betydelse och stora mått.
Till denna epok av hennes liv hinner dock inte föreliggande minnesskildring fram.
Den börjar med den tavastländsk: fädernegården Hongolas historia, som tre hundra år varit i släktens ägo.
Sedan går färden till Sitka, i den ryska kolonin Alaska, där hennes fader var guvernör och livet där lir en fullkomlig äventyrs roman.
Så blir residensstaden Nikola jevsk.
Den vakna lilla flickan har min nen från en värld och en tid då alla tjänar na voro f. d. straffångar och då cham- pagnen strömmade inom den ryska över klassen, då gästfriheten var obegränsad och passioner och dårskaper florerade praktfull obundenhet.
Guvernör Furu hjelm själv var en allvarlig arbets- och pliktmänniska, modern god och omsorg ' full, men guvernörens av gäster och be VI Främmande religioners behandling i läroböckerna,, Furuhjelm som ung flicka Hos redaktionen av Tidivarvet anhålles om plats for f följande: M a n borde ju V visserligen ha rätt att teologiska läro- fordra a v boksförfattare, att de vid behandlingen lä- av de utomkristna religionerna i roböcker för framlägger dessa religioner på ett fullt objektivt och opartiskt sätt, även om man medgiver att det nitet för vår egen reli- tyvärr lätt kan bli en hämsko i de- ras ärliga strävan att uppfylla denna sol- klara Med hänsyn till den allt rl- kare litteratur som behandlar de utom- kristna religionerna och deras tycker man att våra teologer borde sluta upp med att leka blindbock, då de att jämföra främmande religioners, etik med vår egen religions, i synnerhet då fråge- ställningen är enkel som det exempel jag nu går att anföra Framför mig ligger &gt;Lärobok I Kristen- domskunskap för realskolann av A. Klef- beck och H. Wijkmark I läroboken ingår en kortfattad redogörelse för främ- folkning beundrade och bortskamda ung- mande religioner, tydligen som ett led i domar växte dock upp ganska främman- den missionskunskap, som läroboken även synes vara avsedd att bibringa sina iii- de för den västerländska civilisationens sare.
åtskilligt skulle i denna lärobok tvång.
Sedan kommo instängda skolår kunna anföras mot det sätt varpå de båda författarna handskas med utomkristna i Dresden som den mest kännbara kon- trast.
religionerna för att påvisa deras minder- Annie Furuhjelms uppfostran avslutas i värdighet gentemot kristendomen, men jag skall i detta sammanhang endast upp- Helsingfors med vad på den tiden gavs åt taga ett av författarnas påstlende till de s. k. högre klassernas döttrar.
Hon skärskådning, Beträffande buddhismen längtar efter djupare insikt, efter fort- säga författarna å sidan 20: &gt;Kärleks- satta studier, men har icke då ännu kraft budet är negativt: du skall icke skada något levande !&gt; på sätt skulle att sig ur de konventio- man med lika stort skäl kunna kalla kris- nella hindren, Boken ger glimtar av den tendomens läror negativa, ty de flesta av längtan, som rör sig innerst inne och de tio budorden börja med orden: &gt;Du som i senare å r slog ut i så rik blom.
skall icke ».
Det är sant, att budet att Men allt detta tillhör den eller de kom- känna medlidande mot allt levande, att delar, som man förväntansfullt icke dräpa, är ett nardinalbud inom buddhismen och ämnat att tillämpas långt tror och hoppas det b l i r inte en- strängare än vad som ansetts lämpligt dast en sällsynt personlighets utveck- inom vår egen religion, men lika litet Iingshistoria, det blir också Finlands hi- som Moses tio budord, vilka införlivats storia under stora och skickelsedigra år, med kristendomen, utsäga hela kristen- krigets grymhet och efterkrigsårens hår- domens väsen.
utan vi då också måste vända oss till stiftaren och hans da hänsynslöhet.
så måste vi också på Som barn hörde Annie det ordet ofta uttalanden, egna sätt vända oss till upprepas: &gt;det enda som skänker lycka uttalanden för att få fram buddhismens och verklig tillfredsställelse är det man verkliga väsen.
Vi skola då finna, att de buddhistiska lyckas göra för det allmänna&gt;.
Men hon evangelierna överflöda av de skönaste se- har funnit att bli allt svårare deregler, vilka visa huru nära de stå Jesu att T i l l fädernearv har hon förmaningar.
&gt;Den människa ensam är det mjältsjuka grubblet förenat med en lycklig&gt;, säger Buddha, &gt;som full av kär- outrotlig optimism.
Ett mödernearv är lek till allt som lever.
i världen utövar &gt;det hoppfulla hjärtata.
Vid ett avgöran- dygd för att vara andra till hjälp., Och annat uttalande!
» Må en människa de moment i liv författarin- övervinna vrede med kärlek, må hon över- nan om s i g själv: själv:, &gt;det finnes en hem- vinna det onda med det goda, må hon lighetsfull ödesbestämd stund, då en sak besegra den girige med givmildhet och Ty hat upphör skall göras eller njutas.
Något den födda lögnaren med aldrig genom hat, utan hat upphör genom levnadskonstnären instinktlikt förstår.
kärlek.
Detta ä r en gammal lag.&gt; Dessa T i l l dessa hörde inte jag.
Boklärd skulle uttalanden motsvara till fullo bergspre- j a g inte få bli, men i stället “ livlärd '. ” dikans grundsatser, och fler l i k - Det kan också vara något värt.
:, nande uttalanden skulle kunna anföras, De som fått glädjen möta Annie Furu-.
Jag vill till sist anföra vad en framstående historiker skriver, att hjelm i arbete och i högtid kunna tillägga den buddhistiska sedligheten ä r av en att hon av allt och av sitt l i v gjort dan höghet och inre enhetlighet, att den ett storverk.
icke (kurs.
av undert.)
blivit överträffad Ellen Hagen.
och upphunnits endast av den kristna eti-.
ett S T Ä BAGERI .............................................................................. Pröva våra härliga Grahamskorpor och vårt goda Kaffebröd, specialitet Saffrans- bröd, samt våra goda ettöres skorpor.
Elsas Bageri Döbelnsgatan 15, Tel.: N, 15431.
Filial: Malmskillnadsgatan 41, Tel.: 153 05.
BOKBINDERI .............................................................................. T I L L Sörmans The uppskattas av alla finsmakare Endast en-kvalitk.
Den basta.
½ kg blyförpack- ningar Kr 4 - S Ö R M A N s och HAMNGATAN 8 STOCKHOLM Finns det frackar på Island.
D et händer inte så sällan, att vet- giriga landsmän brevledes göra små förfrågningar om ett och annat ur livet på Island, men visst inte alltid har jag tid att svara Man har romantiska före- Ställningar, som man helst vill ha bekräf- tade.
Storstadsmänniskan (förvekligad och övermätt??)
finner en vila i att tanka sig folk 1 avlägsna länder, vilda, starka, friska, okuvliga, obekanta med silkes- strumpor, stärksaker, champagnemidda- gar m. fl.
kulturens välsignelser.
Men for att finna detta får man söka längre bort.
Altingsjubileet 1930 och i all synner- h i t &gt;isländska veckan&gt; i Stockholm 1932 torde val ha klarat upp en del dim- miga begrepp i varje fall hos de kung- liga och societeten, som ju huvudsakligen voro de som togo emot Egill Skallagrims- sons och Gunnars från Hlidarenda av- komlingar gång Men svenska alltjämt lika Ove- folket?
Ä r det tande?
Hör vad man nu frågar: En is- ländare skulle bli forndrmad över de!
for- över det se- helt sta, - så äro de av samma kvalitéer och model- ler som annorstades, men isländskorna promenera aven ute på gator och vägar i sällskapsskor - ja, jag har t o m sett en dam åka sparkstatting I silver- brokadskor, men detta torde nog hora till sällsyntheterna!
Vad fornsagorna beträffar, så måste lag bedröva mina spörjare med att jag aldrig under de år jag hott har, kommit in i ett hus dar man last fornsagorna, men det hindrar ju inte, att man kanske laser dem efter det man lagt sig.
i varje fall kan man ofta på barnens lekar se och hora, att de äro inspirerade av sagorna, och när männen inte tala politik, avhand- la de gärna sagornas hjältar och citera med forkarlek alla de märkliga tanke- språk, som dessa for många hundra år sedan yttrat F. b torde man göra klokt I att tanka sig isländarens liv ungefär som svenskens: den valsituerade hor flott, klar sig ele- nare.
&gt;Finns det verkligen och smo- gant, äter gott - men han kan inte välja kingar även på Island?
Äro isländskorna mellan ett hundratal olika nöjen som visst men t. ex. stockholmaren, han har i lyckli- gaste fall bios, en och en konsert.
Medelklassen får sannolikt knå- och spara, efter vad man vet om Iö- nerna, men i varje fall går sparsamheten inte märkbart ut över kläderna.
Ä r det kommande den första frågor: vill jag svara, att jag inte likadant i Sverige?
Arbetaren bor dåligt och dyrt om han inte är en av de 45 lyckliga, som kunnat köpa sig i n i klädda i silke också hemma på Island?
Har man vanliga skor?
Sitter man på de kvällarna överallt i hemmen och Jag Vill nöja mig isländska sagorna?, med att besvara dessa fyra oftast före- smokingar och frackar, men om skattar dem till ett par tusen, torde jag ingalunda ha överdrivit.
De kunna även sys av skickliga skräddare, men tyget landet är utländskt, Jag vill Statens utomordentligt goda arbetarebo- städer hundratals lägenheter i Reykja- och svensk afton i radio, statsministern höll - vik ligga långt under jordytan han år fattig och ofta arbetslös här också.
I stället för att glädje sig den 6 nov.
tillägga, att till dessa kostymer höra, här med all världens protestanter över att ha lackskor, och vidare, blivit &gt;räddade från det påvliga förtryc- där jag jag kommit blott såg på en en enda seminaristfest yngling i här, icke ket&gt;, anordnade socialdemokrater och att kommunister - för en gångs skull eniga lackskor.
jättedemon- Vad beträffar damernas klädedräkt så en efter landets tror jag, att man sanningsenligt kan säga stration för nödhjälpsarbete och att silke ä r det det vanligaste, dock vill j ålders a g undantaga äldre och del m. medel- Adolfs-föredraget, frammana- allmogekvinnor, som en t. o, stun- Gustaf de i min själ halvglömda som minnen, intimt dom uppträda i hemvävda ylleförkläden förknippade med en spräcklig sönderläst Odhners historia.
En sångare sjöng sven- till folkdräkten.
Vad skodonen beträffar, ska och undertecknad på svenska i 20 minuter dikter - och där står isländarne långt före oss: Jag är kärleken som icke känner några tämligen viss på att ha haft flera hundra ken.
I inskränkningar och gränser, i den såsom lyssnare, som kunnat förstå det mesta, kärlek till nästan framträdande viljan att men hur många i Sverige skulle förstå giva sig ut for alla människor, även den ett enda ord ur en isländsk dikt ringaste, har den buddhistiska etiken sin * medelpunkt och inre enhet.
Den har där- med anvisat ett högsta mål för männi- Demonstrationen den 6 gjorde inte skans enhet.&gt; Att det buddhistiska kärleksbudet så- åsyftad verkan, och när stadsfullmäktige lunda ä r positivt och icke sammanträdde den 9 utbröto allvarliga tivt behöver sålunda icke råda någon tve- oroligheter, som hade till följd att 20 po- kan om.
Men då så är fallet, varför skall lismän sårades och många arbetare.
Den då detta viktiga faktum förnekas av för- nye justitieministern har nu engagerat i5 fattarna?
Det är, frågan.
Vare sig det nya fasta polismän och e n reservkår på skett av okunnighet eller e j ä r ett påpe- 60, varjämte alla skjutvapen och ammu- kande av saken fullt berättigat.
Att be- nition omhändertagits av polisen.
Dessa handlingen av de stora världsreligionerna anordningar ha väckt stark förbittring och då i främsta rummet deras etik sker hos arbetarna, men staden och staten ha fullt opartiskt, ä r en oundgänglig ford- skaffat medel till nödhjälpsarbetena och ran, som icke minst skolungdomens måls- då ingen säckning av timlöner blivit av, är det relativt lugnt i huvudstaden.
män äga rätt att kräva.
all Georg Fornander.
T Estrid Falberg-Brekkan.
N S T JÄ SchönfeIdts Eftr:s PENSIONAT REKLAMKONSTSKOLA .................................................................. Bosättningsaffär _MASSAGE och SJUKGYMNASTIK ........................................................................................ Bo Burmeister Massage och Pensionat cosy, Utbildning för reklamens yrken samt Lilla Nygatan (Spårvägshållplats: sjukgymnastik.
Kåkbrinken) Telefon N, 145 29 Rekommenderar sitt välsorterade lager av O. A. STROMBERG, Ex. frän Kjellbergs Institut.
KERAMIK, PORSLIN och BOSÄTTNINGSARTIKLAR Mästersamuelsgatan 24, 1 tr., Stockholm Tel. 6509.
ERIS-TABLETTEN .............................................................................. Blomstervänner!
ELLA WITT-NORDGRENS BOKBINDERI Hantverkaregatan 44, 1 tr .. Stockholm.
Kh.
8731.
Rekommenderas för Biblioteks- &amp; Privat- hand.
Lektioner meddelas.
Begär prospekt.
3 I där, insätt erhåller ask RENE-FABRIKEN Telefon 53 30 54 Stockholm Pilgatan 13 Mästersamuelsgat.
9, 1½.
Tel. N.
31005.
REKLAMKONSTSKOLAN PUTSMEDEL .............................................................................. Piano-, metallputsmedlet NICKOL En klok husmoder använder icke innehåller frätande ämnen men ändock gör allting blixt blankt.
Erhålles hos alla t färghandlare.
vilket Engros HERMANN DERLIEN A.-B.
STOCKHOLM Kungsgatan Sibyllegatan 3.
TENN ..............................................................................
MUSIKLEKTIONER .............................................................................. Orgel- och Sånglektioner givas åt nybör- jare och något försigkomna.
Examine- rad lärarinna.
Upplandsg.
70.
V. 392 49.
MODETECKNING erhålles Förstkl., tysta rum med eller utan pens.
Telefon: O. 3560.
Varmt och kallt vatten i alla rum.
3 L i n d e r s Eftr. Specialaffär i svenskt TENN ' SIBYLLEGATAN 29
Vad menas ' med en nationalscen?
Devinez: Om skolans Kråkboet inre arbete.
i fågelskrämman.
.
p las e r levande om K a (bättre n den v ä än g e n vad hållas universiteten och hål- (Forts. fr. sid. 1).
med en intuitiv förkänsla av h u r den n trädgärdsmästare tog två slåar, slog ihop dem i kors och trädde en E n kostym på detta primitiva skelett.
scentekniska framtiden skullle sig.
Han var femtio år före sin tid och, Sen tryckte ban ner en hredbrättad filt- han blir inte upphunnen ännu på ett hatt ovanpå trähuvudet, så att den kom fyrtiotal år.
De stycken, som en dåtida, att vila mor skuldrorna och satte upp mindre fantasifull recensent fann ospel- denna sin avbild och ställföreträdare i ett stort körshärsträd.
bara, vem vet Om inte dessa verk just Gjorde den nytta?
Ja, någon nytta äro till för nutiden?
Tor Hedbergs gjorde den nog.
Ärmarna som voro » Mikael », » Guld och gröna skogar,, det längre än tvärslån, vinkade avvarjande i bästa av vad många de hädangångna blåsten när kråkorna närmade sig, och dramatikerna Skrivit, väntar på sin åter- hatten runkade hotfullt.
Naturligtvis uppväckning men märk väl - det är stulo d e bar ändå, men med hårt klap- pande hjärta och kanske inte så många Ordet som står där och längtar efter ge- som annars eller så fräckt.
Så dömde hör inte regissörsmöjligheterna och åtminstone trädgårdsmästaren, och på den roll en intelligent iscensättare möjli- varen satte han upp sin skrämma igen, eller kanske den fått sitta över vintern, gen har utsikter att spela.
det gör förresten detsamma.
Men vad hände nu nästa vår då krå- En god ensemble kan korna skulle bygga ho?
Jo, ett ungt kråkpar byggde i själva mer än väl sättas sam- fågelskrämman.
Värre än att bita hu- vud av skam är att sätta bo i hans hatt, man men på vissa men de gjorde det.
De breda brättena blevo grunden, på vilket bygget vilade villkor.
och man kan lätt tänka sig vilken härlig En sträng pensionering av medelmåt- övervåning med sängkammare och barn- torna vid de kungliga scenerna är abso- kammare det blev av kullen med dess lut nödvändig för den nuvarande eller diupa mittskåra.
Trädgårdsmästaren märkte inte tillta- den kommande styrelsen att göra.
Dra- get i tid.
Inte förr än han skulle plocka matiska Teatern har inte en enda bety- ned sin körsbärsskörd och f a n n sig före- dande manlig kraft av nutida matt.
De kommen.
För min del tror jag inte på kråkors flesta herrarna äro slätstrukna, vältalan- de och amanuensprudentliga individer.
naivitet och i all synnerhet inte på att gestalta^ - Inre kraft och ingenium saknas så gott som hos alla.
Anders De Wahl gästspelar och likaså herr Lars Hansson.
De Wahl står flera generationers hjärta nära och även om vi ibland somna till och känna oss stötta för pannan av teknikens mer eller mindre grova medel, så älska vi dock honom för hans gosselynne och för hans varma hjärta.
Herr Hanssons utveckling har gatt i den s. k. intellektuella riktningen, vilket betyder att förstandet, tricksen m. m. få vikariera för hjärtat.
Den otjänst teatern gjort oss genom att förnedra Ivan Hedquist till en statistfi- gur, kunna vi inte känna någon tacksam- het för.
Hans tid har tyvärr varit låt honom dra sig anständigt tillbaka.
Vad han betytt är värt en sorgfri ålder- dom och en vördnadsfull tystnad.
Herr Winnerstrand har på sista Aren körts med i snart sagt alla pjäser, i alla ra- dioprogram.
Han har många meriter som gör honom älskad och avhållen - men han är inte mannen som kan göra allt och har inte stämman som kan återge allt.
Han är begränsad och ofta felan- vänd blir han tröttsam.
Vad finns det sedan kvar?
Några verk- ligt spirande falanger?
Jag har ännu inte sett några * t r o n p r e t e n d e r och med den gallring Dramatiska Teaterns utslagsgi- vande jury företar vid elevinprövningar är framtidens behov av medelmåttor och undermålingar rikligt betryggad.
Ett färskt exempel på teaterns åtgärder i ett slikt fall har jag varit i tillfälle att helt nyligen studera r~ &amp; nära hall.
En ung man har för mig privat uppspelat sina prov - och det var med någonting större än häpnad jag erfor att denne man ra- tats.
Jag har alltid hyst den fanken att Dramatiska Teaterns ledning varit hjärt- skrämd för begåvningar och efter detta är jag mer än Styrkt i mitt antagande.
Jag har den förfärliga vissheten.
Dramaten har stora till.
- gångar - utnyttja dem, Läs nes?
Inga Tidblads deltagande i » Broad- way » och » Gröna Hissen » och även i andra, mera krävande pjäser, pa Vasatea- tern och sedan ett huxflux inkastande i ensemblen vid Nybroplan, talar inte för en sund artistisk ekonomi, Varför göres det ingen ansträngning att få Sture Baude till Dramaten?
Är han inte ama- nuensliknande nog - kunde han inte då f å betraktas som byråchef?
Ack in det finnes hundradetals fall, både bland de arbetslösa artisterna i Stockholm och i landsorten, kärnan till en god ensemble kunde mer än väl sättas samman men för att genomföra detta fordras det en man som kan se stort på tingen.
scen.
med Staten själv är i mitt tycke mest före- Och Prenumerera på närmaste postkontor eller insänd av0 giften på postgiro 1544. näm- verkligen vigt sitt liv åt ett kall Iigen ett levandegörande av Strindbergs Nådevedermälen dugga pa ny- isländska skådespelerskor och * andra gasterande artister, litteris att bä- ras i blått band på högt bröst, men dessa Strindbergs pionjärer behandlas som om de inte existerade.
Varför inte inrangera dem med Dramatens artister och genom dem ge spridning åt den strindbergstradition som bevisligen fin- klokt Harriet B o s s e har varit 47 nummer kostar endast Kr.
6:- för helår.
bättre, något roligare eller visare in, ty- värr, än historien om kråkorna och fågel- skrämman.
Det är inte mycket i den utom ett skratt, en gest, en charmant gest och en fläkt av heroism.
Devinez.
- om att kasta en oförgätlig glans över en av de vackraste perioderna i vårt teater- liv - finns det ingen användning för henne?
Och Manda Björling och August Falck, de enda människor i Sverige som Det utkommer inte skratta å t den som skrämmer en med fågelskrämmor och förföljer en med gift och gevär.
Därmed var inte den stora striden mellan trädgårdsmästaren och kråkorna avgjord, striden om bären i trä- den och säden på åkern.
Lika litet som striden mellan människan och ödet vore avgjord, om människorna kunde lära av kråkorna så mycket som att övervinna skräcken för den allra enklaste fågel- skrämman i livets ' blommande och bä- rande träd, så Iångt som till att bygga och bo i dess hatt.
När jag på nyårsdagen slog mig ner för att skriva mitt lilla kåseri till Tide- varvets första nummer på detta nya, liksom udda är, så föll mig inre något Hilda Borgstrom ä r kanske Sveriges förnämsta aktris, står hon medtagen i Dramatens bokförda tillgångar?
Maria Schildknecht, den verkliga tragediennen, betraktas hon enbart som småskolelära- rinna?
Tora Teje är en allvarligt och djupt betonad aktris och för god till att tvingas att spela sådan strunt som t. ex. Fru Nina i » Film » och Fru Celia i » Fru Celias moral » och » Fröken ».
När man upplevat den stralande gestaltning som fru Teje presterade i Bernhards » En själ Vi ha råd med en i nöd » då är man inte längre tveksam uuderstödd statlig tal- om arten av hennes begåvning, men ock- så säker om hennes begränsning.
Hon är en stor tillgång om hon användes rätt.
Vi behöva i större utsträckning en Damsidan är betydligt överlägsen herr- konstnärlig revision, ja, i många fall en sidan.
Men en sådan storlinjig och folk- artistisk censur.
Vår nationella konsts kär personlighet som Gerda Lundequist vara eller icke vara får inte utläsas i tillåtes att vara utanför murarna.
Det siffror.
Vi, som årligen av skattemedel är helt enkelt brottsligt att veta henne få ersätta kommunala förskingringar och inom räckhåll, men ändå utestängd från underslev, ha mer än väl råd att hålla oss sin rätta plats medelst ett stängsel av med en klokt understödd statlig talscen taggtråd, som dumheten, respektlösheten, och likaledes en sångscen.
- Det finnes Tidevarvet ingångar.
under 1933!
dessa kråkor voro dumma.
Jag tror att de voro medvetna om det provokanta i sitt tilltag och att just detta roade dem.
Någonting hade hänt sedan förra som- maren; den kollektiva kråksjälen hade företagit en omvärdering av fågelskräm- man, kommit underfund med trädgårds- mästarens jättebluff och meddelade nu honom detta på det mest tydliga s i t t de kunde.
Att svaret blev så kvickt, berod- de på deras djupa och hemlighetsfulla begåvning för ironi.
Utan ironi kan man - kläckta att brå, som ufon att fordra något i gen- gäld, med rund hand delat ut sina un- derstöd och lotterimedel.
Så länge ingen- ting annat äskats än att debet och kredit ytligt sett skulle förete en bokhållerien- lig uppställning, har Staten själv i eget högt majestät givit sin Kungliga Dra- matiska Teater dödsstöten.
Det är orätt- vist att först i år komma med krav, törn- kunnat det!)
då är udden bruten av exa- mens livsfientlighet och den kanske i stäl- let kan bli positivt stimulerande.
Samma vilja att komma till Iivs det negativa felfinnandet spåras i sakkunni- ges misstro mot skrivningarnas vittnes- börd, såsom de hittills använts som prov- skrivningar Och examensskrivningar, där man letat upp bockar Och summerat des- sa till Varningar, underbetyg och fällan- de dom i examen.
Sakkunnige ha också härvidlag dragit den yttersta och vikti- gaste konsekvense,,, den som gäller exa- men, i det att de förmenat skrivningarna, med undantag för svensk skrivning, att få sitt eget betyg på examensbetyget.
Detta måste tydligen innebära att ett fällande enbart på en skrivning ej vidare skulle kunna ske, Insikten i ett ämne skulle bedömas som en helhet med de positiva resultaten främst som utslagsgi- vande.
Som andra värdefulla uppslag i detta betänkande må nämnas att tillvalsrätten av icke obligatoriska ämnen skulle få ske endast i vissa kombinationer, så att de olika ämnena kunna stödja och berika varandrar, samt att stor frihet beträffande kursernas planering skall lämnas till ve- derbörande lärare och till en skolas äm- neskonferenser.
Inför en sådan stadga för skolors inre arbete.
som detta förslag är avsett ge upphov åt och som verkligen syftar till att göra arbetet positivt och av inre och för- blivande värde, f a r man en stark och när- mast ängslande känsla att det gäller om en sådan stadga kan bli så inspirerande att detta tränger igenom tryckta Para- grafer och de gula pärmarna in i lärar- nas hjärta och fantasi.
Det låter sig spörjas i någon mån när förslaget kom- mer ut i tryck, Och än mer sedan, Om det kommer » ut i livet ».
Dock gäller kanske mest en annan sak: att rektorer och lä- rarkollegier i ständigt samarbete och ständig förnyelse går in för detsamma: att arbetet i skolan, och lika obönhörligt även i den skola, Som avslutas med nå- got som kan kallas examen, blir positivt Och av inre, förblivande värde.
roseförsovningen blir inte bättre därför att det bryska tillvägagångssättet bringat teaterfrågan in på den Slippriga bana där den nu befinner sig.
» VAD MENAS MED EN NATIONAL- SCEN?, Frågan har satt sig, i väntan på svar.
Herrar revisorer och riksdags- män, innan ni utdela nästa års understöd, håll ett sammanträde, diktera edra vill- kor - fordra att så och så många styc- ken av döda författare bli uppförda - så och så många av nu levande Och ett visst antal av grannländernas pjäser.
Bygg UPP en äganderättskänsla.
en närbesläk- tad ilning till Nationalismen åt oss.
Gör oss stolta över OSS själva och si, utan knot skola vi betala.
Sven Stål.
