# ID: svediakorp-per3612
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1932
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,250
# sentences: 325
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Jordbrukets ultimatum.
* Den besegrade tuberkulosen Av Ada Nilsson.
Den stora paraden Barnens värld.
i Genève.
* G e n e r a l d e b a t t e n vid nedrust- krig på sin egen botten, måste göra Kritik mot gynekologi- ningskonferensen fortsatte allt for att hindra ett upprepande av professorn under hela förra veckan och in på sådana olyckor, men att tryggheten denna med stora deklarationer i tur ännu är otillräcklig för länder med Av Beda och ordning från de olika staterna.
så utsatt läge som Belgiens.
Ned- * Frankrikes förslag till fredens orga- rustning kan visserligen minska Margit palmær och myten nisation, som det kallas, d. v s. att spanningen, men endast om den sker om den svaga kvinnan.
en internationell arm6 stalls till Na- i samband med en moralisk nedrust- Av Emy Ek.
tionernas förbunds förfogande, att ning.
Det franska förslagets formu- detta får disponera over flygväsen- lering av sakerhetskravet vann Hy- Från riksdagsläktaren.
det, både det civila och bombarde- mans ' fulla anslutning.
Republik och avrustning mangsmaterialet samt vissa lant- D:r Benesj, Tjeckoslovakiets utri- Av Elsa Svartengren.
* * och sjöstridskrafter, att en interna- kesminister, forklarade sig också be- tionell polisstyrka till krigets for- redd att godkänna det franska för- Tidevarvets läsare ha ordet hindrande upprättas, som kan sända slaget helt eller delvis.
Han föreslog: styrkor till krigshotade områden, att vidare förbud mot kemiskt och bak- de politiska villkoren för förslagets teriologiskt krig, alla former av an- Detta är ett ni krige ts miljoner offer genomförande noga bestämmas och fallskrig och flygbombardemang mot att nya bestämmelser till civilbefolk- ivilbefolkningen samt dessutom att Nordiska museet pågår for narvaran- Den generation som har ansvaret för ÅDE S V E R I G E OCH DAN- ningens skydd genomforas - detta alla länder skola ömsesidigt under- de en utstallning från barnens värld kriget, bär ansvar for en hel generation MARK kunna glädja sig åt upp- förslag h a r samlat omkring sig de rätta varandra om storleken av sina under 200 år Det ar praktfulla brokad- av barn Den generation som har I sin dopdrakter, små natta, arbetade klännin- hand möjligheten att avveckla eller p i - polska, belgiska och tjeckoslovakiska rustningar.
gar, småprinsuniformer, leksaker, både skynda kriget, har ansvaret for nya ge- avtalen förlängts på ett år.
I Sve- rösterna.
I likhet med Frankrike dyrbara och enkla, som gjorts av näver nerationer av barn Den som av nationa- rige har överenskommelse träffats anse dessa länders talesmän att sä- Italien och Ryssland opponera och spånor, små verktyg, bilderbocker Iistiska skal icke vidtagit de åtgärder som inom Sågverksindustrien Det fram- kerheten måste gå före avrustningen.
och spel Utställningen vittnar om att kunde göra slut på depressionen, den bar mot franska förslaget.
lagda förslaget, som innebar lönere- Mot den franska säkerhetsupp- foraldrar på 1700-talet och 1800-talet i ansvaret för alla de svåra skador som duceringar på 6-9 procent godkän- Belgien har haft nog av krig.
slottet som den fattiga lappkåtan haft barnen lida för dess skull n u des enhälligt av arbetarnas delega- fattningen opponerade sig skarpt samma vilja att skydda, pynta.
glädja och Barnens värld, antingen den ar lycklig ter och förbundsstyrelse, trots att en Hymans, den belgiske utrikesmi- Italien genom sin utrikesminister undervisa sina barn.
eller olycklig.
står i ett patetiskt beroende lönesänkning under alla förhållanden nistern, framhöll särskilt att Belgien, Grandi och Ryssland genom utrikes- Det är denna eviga vilja som skulle av de vuxnas värld Då jag Aterkallar I måste bli kännbar.
Arbetsgivarna som så ofta varit utsatt för stora minnet hungerbarnens små hundraåriga (Forts. å sid 4) göra barnens värld lycklig och rik framhöllo i sitt svar, att de med han- Men hurdan är barnens värld i verklig- ansikten från tiden strax efter hunger- syn till konkurrensen från Ryssland, blockaden i Mellaneuropa, ar det mest heten?
Polen och Finland skulle få stora minnet av deras fortvivlade hjälplöshet I svårigheter att kampa emot och att Det är en mycket annorlunda värld än Iianderna på herrarna I regeringar och den som v i se på Nordiska museet, och Höga kommissioner som fräter mest där man för övrigt saknar vad som ock- berättigade sankningen krav, inte motsvarade men att de under deras En sådan hjälplöshet förpliktar oer- så borde ha funnits rottingen och riset hört H u r vågar någon mänsklig varelse nuvarande tryckta läge så vitt moj- Iigt ville undvika strid.
Om man har några illusioner om bar- förbereda ett nytt krig som an mera full- nets värld, bör man läsa den barnstati- ständigt skulle offra dem som äro stum- E D I C I N A L S T Y R E L S E N HAR stik som Internationella Radda barnen ma och h j iIplösa?
Hur väga kvinnorna ANMODAT skånelanen att sammanställt D e n har nu blivit aktuell låta det ske7 Vi äro ändå rätt Iångt från omedelhart stoppa vaccineringen.
vetenskapen är oerhört söndrad inom I samband med avrustningskonferensen i den tid då fäderna hade ratt att bestäm- Som vi i förra numret nämnde har Geneve, dar förbundet for talan hos dele- ma över barnens liv och död som over sig själv.
det uppstått komplikationer i sam- » Det som är sanning i Berlin och gaterna for barnen, vilkas öden avgöras sin boskap Eller också äro V I det inte band med vaccinationen, som t. o. m.
När Selma Lagerlöf gått igenom den De som äro ansvariga for krigen ge- krävt ett dödsoffer.
En omfattande Jena, är bara dåligt skämt i Hei- statistiken, skrev hon en artikel om det nom alltför stor aktivitet eller alltför stor undersokning har satts i gång for delberg. » korsfasta barnet, en förbannelseartikel passivitet, älska nog sina egna barn Men att utröna sjukdomsfallens samman- På sina stallen blir det skärande mot kriget.
for svir till exempel för Sven- de sträcka sig inte längre an till dem och hang och närmare anledning de ha dessutom en oriktig forestallning allvar, som i den bekanta Lybeck- ska Dagbladet att ta in I N D E N B U R G HAR M E D D E - Ja, det kan inte vara någon populär om hur de trygga deras framtid De äro tragedin d ä r ridån nu gått ned L A T att han ämnar låta stalla om icke för sista akten så åtminstone läsning I ett förnämt blad.
Dessa siffror nationalister även i sin kärlek till barnen.
upp sig som kandidat for president- från krigslanderna rulla upp bilden av Det ar två rader u r en bön till Gud som valet den 13 mars.
Han lovar att för en akt.
Domstolen har nu efter den värld som barnen har I Europa levde j a g inte kan bli fri från I dag Så här också i fortsattningen försöka sam- snart två års rättegång avkunnat sin I under och efter kriget Har några siff- lyder den vetsgrant tjäna sitt folk for att sam-, dom över de läkare, som buro an- ror ur densamma i Italien, Frankrike och » Giv oss vrak från alla länder, man med det nå fram till målet, det svaret för den olyckliga Calmette- Tyskland tillsamman funnos efter kriget tag vara ba ' dina händer. » tyska folkets enande i dess kamp for omkring en och en halv million faderlösa livet.
Sedan Hindenburg avböjt det skrift utgiven av den internationella vaccineringen Behandlingen I Lybeck.
ledde som bekant barn Vad hade deras fäder gått ut for7 De flesta av oss avsäga sig varje lik- samarbete med högerpartierna, som antituberkulosligans tyska sektion.
Jo, de ville skydda sina barn och bereda het med den fattiga fiskarbefolkning som si1 formulerade sitt hjärtas önskan Boken vänder sig e j direkt till läkare till att icke mindre än 68 barn avledo dem en lyckligare framtid.
Hur lyckades de skydda dem?
Det Men så trång och så grym är ännu eller socialhygienici utan till lekman- därav och 131 erhöllo allvarligt men bunden » framträtt som öppna mot- nen, till de lidande själva för att for hela livet.
Domen lydde på två fanns barn, döda av hunger som när de många f föräldrars kärlek till sina barn och ståndare och man väntar under de närmaste dagarna deras motkandi- övertyga dem om, att det redan för års fängelse för professor Deycke, obducerades hade magarna fulla av jord, så orimliga och hädiska deras anspråk dater.
19 år sedan av den tyska forskaren på vars laboratorium medlet blivit gräs och maskar - sådan hade deras på Gud, som är kärleken Devinez.
föda varit Detta var extrema fall.
Men FRANSKA R E G E R I N G E N M E D Friedrich Franz Friedmann upptäck- berett och ett år och tre månader för man räknade vid krigets slut 4 millioner LAVAL i spetsen har störtats ta vaccinationsförfarandet mot tu- overmedicinalrådet Altstaedt, ' som barn, hotade till livet av hunger eller un- dernäringens följdsjukdomar De hung- berkulos med ympning av levande anordnat Vaccineringen i staden.
Genèveförslag.
An- tuberkelbaciller från skoldpaddor är Domstolen anser att olyckan vål- rande mödrarnas bröst voro tomma Bar- ledningen var närmast en interpella- skyddet, fingo hem, försaka kläder, modersmjölken, varme, uppfostran.
faders- tion rörande den nya franska valla- I stånd till att utrota eller åtminstone lats genom vårdslöshet.
E n viru- nen gen, som antagits av deputeradekam- mer och mer inskranka folksjukdo- lensstegring hos det från Paris er- de fingo försaka lyckan av den naturliga men tuberkulos Det framhålles så- hållna Calmettemedlet anser dom- utveckling, varmed en Iiten varelse tar i maren senaten.
och som Valreformen nu skulle innebär framlaggas röst- som bevisat, att det Friedmannska stolen icke principiellt utesluten, världen i besittning.
Dels därför att de rätt för kvinnor, obligatorisk röst- forfarandet är absolut ofarligt i mot- men anser, att i det föreliggande fal- behövdes till arbete i jorden och ammuni- ningsplikt och avskaffandet av de proportionella valen.
Kammaren sats till det Calmetteska, j a, till och let något sådant icke kan ha ägt godkände den men senaten vill av med att barn insjuknade efter Cal- rum.
Man anser att olyckan vållats barnen stället?
Tuberkulos, rakitis, sy- olika skäl inte vara med om röst- metteympning botats av Friedmann- genom att S. k. virulenta bakterier filis, hunger, köld, nakenhet, förkrympta ratt for kvinnor.
tillkommit genom förorening eller själar och lemmar, erfarenheter av out- Sammandrabbningen mellan Laval medlet.
Vilken framtid ämnar I I skapa åt dem?
Varför har då e j medlet slagit ige- förväxling med i laboratoriet förva- säglig bitterhet eller döden.
och senaten var häftig.
Han försök- nom kan man med skäl fråga?
J a, rad tuberkelbakteriekultur från Kiel.
te förgäves förmana senaten att tän- k a på vad det skulle bli av Genève- enligt broschyren skulle bakom detta Man kan dock e j värja sig från Läckert och hälsosamt ligga motståndet från en liten men det intrycket, att denna fruktansvär- är smörgåsbordet le lämna Genève ha dock icke be- inflytelserik grupp tyska läkare, som da olycka, som drabbade oskyldiga kräftats Men vallagen har for den- sparrade fackpressen för upplysning barn och deras föräldrar samt aven om medlets sanna värde.
de i de allra bästa avsikter handlan- na gången strandat.
I hygienisk forpackning hos Eder handlande.
Man kan verkligen saga, att för de Iäkarne, skulle kunna begränsats Undvik efterapningar!
!
närvarande råder ett intensivt arbe- till sin omfattning och sedan retts Begär uttryckligen Up l a n d s k u b b e n!
te på tuberkuloskrigsfronten.
Men (Forts å sid. 4).
telegrafkontrollör Cederborg Vad har hänt?
I B flikter.
I Danmark ha de uppsagda Den besegrade.
tuberkulosen.
M H - ' skulle avlägsna Brüning, ha Stahl- kring Frankrikes An- tionsfabrikerna mottaglighet.
Vad fingo i Ryktena om att Tardieu genast bråk.
UPLANDSKUBBEN
längden hjälpa den andra.
Hjälpen måste komma genom produktionen själv nisation.
och dess Men ändamålsenliga detta förutsätter orga- att D e n 20 f e b r.
1932.
Jordbrukets ultimatum De svenska jordbrukarna förbe- reda enligt vad som uppges, en bon- deriksdag i Stockholm.
Represen- tanter från alla Sveriges län skola samlas t i l l överläggning för att till regering och riksdag framföra krav på hjälp i det svåra ekonomiska nöd- läge, som med varje dag förvärras.
Krisens verkningar för jordbrukar- na ha varit förödande.
Priserna äro ruinerande och krediten dyr.
Man belånar vad man har för att s k a f f a pengar till de överhängande utgif- terna, men konkursernas antal växer och ett allt större antal jordbrukare måste gå från gård och grund.
Vad man fordrar är moratorium snarast möjligt, räntesänkning och räntefria lån, belåning av växande gröda, och förändrade beskattnings- former, så att beskattningen skall ske efter verklig inkomst, icke efter Från riksdagsläktaren.
de för produktionen hindrande fak- torerna undanskaffas.
T u r e Nermans motion om infurande av Vad man framförallt måste under- enkammarsystem i den svenska riks- stryka är kravet på en rättvisare be- dagen var i lördags föremål för debatt Det är dock fråga om I kamrarna.
Som det icke var for för- skattning.
sta gången väckte motionen ingen större den icke lämpligare bör ske efter sensation utan behandlades såsom varan- taxeringsvärdet - fast efter en rik- de dödfödd.
Utom av hr Lindhagen, som, tig taxering.
T y det ä r påtagligt att såvitt vi på läktaren kunde se, ensam det inte bara ä r de låga priserna som reste sig för motionen.
För de andra vållat jordbrukets nödläge, utan ock- var tiden ännu icke fullbordad, ja, hr Örne försvarade till och med sin stånd- så de höga räntorna.
Men här gå punkt med att han ansåg första kam- jordbrukarna själva inte fria från all maren vara en så bra skola, varifrån det skuld.
De ha under d e goda tiderna offentliga livet tillförts många dugande missbrukat äganderätten till jorden krafter.
Vilket han förstod att hr Lind- genom en spekulation med jordvär- hagen var för ung och för blygsam för att erkänna.
Varpå hr Lindhagen svara- det, som drivit detta orimligt i höj- de att om det funnits några dugliga be- den.
När det har visat sig att ägan- rodde det därpå, att det varit så många derätten missbrukats blir följden det att välja på » så då är det kanske bäst ofrånkomliga kravet på nya former att vi väljer 2,000 på en gång ».
Motionärens motivering, rent praktiska för äganderätt till jorden och en ny besparingskäl - hälften så stort riks- äganderättslag.
dagstryck och minskade riksdagsman- naarvoden -, reflekterade inte kamrar- - Häremot opponerade sig hr Reuter- skjöld som ansåg att ett referendum inte ar någon känslosak.
FÖRBUND om A V SVENSKA LÄNSFÖRBUND KVINNORS VÄNSTER- hoppades att man redan till nästa riksdag första a v h r Nermans motioner.
Samma öde drabbade även den andra skulle kunna komma med ett detaljerat införande av republikanskt statsskick, förslag till folkomröstning i avrustnings- för jordbruket, ty när skall man för- må betala igen denna ökade skuld- börda - för två å r på en gång?
Det blir också ytterst Iöntagarna som få bära detta.
Enligt vad erfarenheten visat kan den ena näringen aldrig i ' frihandeln, jordfrågan, avrustningskonfe- rensen i Genève samt medborgarkänsla och intresse.
Vid ett offentligt möte på kvällen höll rektor Yngve Hugo ett med stort bifall mottaget föredrag om rundradions kultu- rella uppgift.
föreslagna.
Vid debatten beklagade hr Lindhagen att han icke fått det stöd han väntat från visst håll.
Hr Wennerström lovade att bli en ivrig förkämpe för folkomröstningen sedan Förvarskommissionen kommit med det väntade förslaget beträffande huru många man som fordras och huru myc- ket pengar det då, blir tid att k Hr Lindhagen invände att folket ej kan yttra sig om detaljer, utan det gällde att visa sinnelaget och idéernas riktning, så att kommissionen visste vad klockan var slagen.
ÖSTERGÖTLANDS importreglering för potatisproduktio- nens höjande, tullar till förmån för den animaliska produktionen och ett minimipris på socker, som ligger över det av regeringen Som yttersta åtgärd hotar man med att nedlägga odlingen av jor- den, d. v. s. produktionsstrejk.
Vad det begärda moratoriet be- Vidare kräver man i avrustningsfrå- mellan a v en stark härordning efter svenska förhållanden, för en stark nedskuren härordning eller en fullständig separat avrustning med bibehållande allenast av en ordningsmakt.
- exempelvis meningar för bibehållandet na på så pass mycket att det blev en ut- Hr Wennerström ansåg också att fol- redning en gång.
Att förevarande mo- tion icke måtte till någon riksdagens åt- kets ställningstagande på lösa boliner gärd föranleda lydde domen över den vore a v noll och intet värde.
Men han höll på söndagen årsmöte i Norrköping.
vilken hr Nerman likaledes motiverat med Såväl ordföranden, fru Märta Nilsson, sparsamhetssynpunkter och dessutom med övriga styrelsemedlem- hänsyn till den monarkiska Styrelsen består av fru- mens förlegade karaktär.
arna Anna Alsterling, Kristina Sahlin, Anna Samuel, Linköping, fröken Betty Olsson.
fruarna Elsa Thysell, Lizzie Grönwald, Hedvig Tengzelius, Ingeborg Sörlin, Norrköping, samt fröknarna Erika Häckner och Lydia Nilson, Motala.
Till revisorer nyvaldes fröken Anna Holmberg och fru Alfhild Claësson, Norrköping, med fruarna Ada Omberg och Anna Jon- son som suppleanter.
Sedan stadgeen- rofessor Elis Essen-Möllers ut- liga ärenden hehandlats redogjordes för i talanden angående kvinnliga centralstyrelsemötets förhandlingar Stockholm den 9-10 januari av fruarna tjänstemäns sjuklighet har av Anna Hilma Hällström, Anna Alsterling och Westergaard i en artikel i Tidevar- Alfhild Claësson.
De frågor, som cen- vet för den 13 februari ingående be- tralstyrelsemötets Program upptagit, voro mötts, taxeringsvärdet.
Hr Lindhagen hade motionerat om att allmän folkomröstning gan skall anställas styrelsefor- Linköping, som frågan.
Så har man då någonting att klänga sig fast vid ...
Elsa Svartengren.
Kritik mot gynekologi- professorn från de kvinnliga tjänstemännen.
p detta icke vara någon verklig hjälp moderskapsskydd, gift kvinnas nationali- gen, den ekonomiska världskrisen Den av Anna Westergaard fram- och förda kritiken ä r i stort sett densam- ma som De kvinnliga kårsamman- slutningarnas centralråd i sin skrivel- se av mars 1929 framförde till Stats- utskottet med anledning av Statsre- visorernas utredning och anmärknin- g a r rörande sjukfrekvensen bland statens tjänstemän.
Till d e anmärkningar, som sålun- d a redan framkommit, vill j a g en- dast f o g a några upplysande fakta beträffande det siffermaterial, på vilket professor Essen-Möller bygger sina slutledningar.
Siffermaterialet ä r taget från den på statsrevisorernas föranstaltande verkställda utredningen angående, sjukfrekvensen bland statens tjänste- män.
Det statistikmaterial, på vilket denna utredning ä r grundad och vil- Man byggde sålunda statistiken delvis på uppgifter hämtade från ämbetsverk, där ingen jämförelse mellan manliga och kvinnliga befatt- ningshavare ä r möjlig, i det att samt- liga manliga tjänstemän, med undan- t a g av expeditionsvakter, inneha be- fattningar i högre Iönegarder, medan de kvinnliga tjänstemännen med yt- terst f å undantag ä r o anställda så- som skriv-, kontors- och kanslibiträ- den.
I fråga om kommunikations- verken inskränkte sig revisorerna till att inhämta uppgifter beträffande vissa grupper av befattningshavare inom post- och telegrafverken, och även därvid undvek man sorgfälligt att låta utredningen omfatta i nå- gon mån jämförbara manliga och kvinnliga tjänster.
Så t. ex. medtog man samtliga uteslutande a v män in- nehavda högre befattningar i styrel- serna, men uteslöt lokalförvaltningar- nas manliga tjänstemän, däribland post- och telegrafassistenter.
Däre- mot ingingo i utredningen de stora grupperna post- och telegrafexpedi- törer.
Gruppen postexpeditörer be- står på f å undantag när av kvinnliga befattningshavare, och telegrafexpe- ditörerna ä r o utan undantag kvinnor.
Man anställde jämförelser mellan å ena sidan befattningshavare, som under 7 timmar varje d a g ä r o oav- brutet sysselsatta med expeditions- arbete och å andra sidan befattnings- havare i högre lönegrader, vilka i vissa fall icke ens ä r o pliktiga att dagligen infinna sig å tjänsterum- met, som t. ex. vid Svea Hovrätt, d ä r de allra flesta av de manliga tjänste- männen endast å sessionsdagar full- göra sitt arbete inom Hovrättens lo- kaler.
Lika egendomligt som statsreviso-
Margit Palmær sådan ansökan säkerligen skulle för- och extra att det praktiskt Kvinnlig yrkesutbild- fråga att ta taget aldrig kommit till saken och att kursen i ning och okvinnlig.
ställning varje fall säkerligen första hand anleda på myten om den svaga kvinnan.
I I i en skrivelse till kungl.
maj:t har styrelsen för Stockholms stads högre folkskola för kvinnlig utbild- ning dragit en lans för det husliga arbetet och hemställt att utbildnin- gen inom detta fack för de planera- de praktiska realskolornas vidkom- mande måtte jämställas med utbild- ningen på den tekniska linjen och handelslinjen.
Anledningen till skrivelsen ä r skol- överstyrelsens yttrande över 1927 års skolsakkunnigas förslag rörande praktiska utbildningslinjer på real- skolans åldersstadium.
Skolsakkun- niga föreslå tre linjer: en teknisk, en handels- och en huslig linje, som skola värdesättas lika som den teo- retiska utbildningen vid realskolan.
Skolöverstyrelsen för sin del avstyr- ker den husliga linjen med den moti- veringen, att ehuru de föreslagna ut- bildningslinjerna måste anses vara ytterst välkomna skolformer för ut- bildning till många platser för kvali- ficerad arbetskraft, torde det inte föreligga ett så starkt behov av ut- bildning på den husliga linjen som på t. ex. handelslinjen.
Man får här bevittna ett intressant avslöjande av en officiell värdesätt- ning av det praktiskt taget enda yrke, som vanligen brukar befinnas lämpligt, värdigt och passande för kvinnan, nämligen det husliga.
Mot denna Skolöverstyrelsens förbluffan- de konservatism ställer styrelsen för högre folkskolan sitt krav på att alla praktiska realskolor, oberoende av vilken av de tre föreslagna linjerna de omfatta, skola göras tillgängliga för både pojkar och flickor med full valfrihet för båda att välja vilken linje de önska.
Delvis kanske med skedandet, och efter en tid tar Ma- hänsyn till vad som kan passa de man dit strejkbrytare.
Då " - manliga lärjungarna föreslås namnet ser sig Marianns innersta och hon mot f man- a t t a r huslig linje utbytt mot hushållstek- nens handlingssätt, nisk.
sitt beslut — hon lämnar mannen och Medan denna skrivelse vilar i de- reser målarstudier till Paris och för bryta a t t fortsätta sig en egen sina partementet i väntan på avgörande ha vi för jämförelsens skull företagit bana.
Hennes väg går genom många en hastig undersökning av vilka vä- en stark, frisk och energisk bok, Mariann Tegern, har Margit Palmær skildrat en kvinnas utveck- ling och kamp och därvid med frej- digt mod dragit i härnad mot myten om kvinnans » svaghet ».
En av hen- nes bästa kvinnliga typer, konstnä- rinnan Kaj Werner, som målar i Pa- ris ' arbetarkvarter, sjunger ut: » Vi svaga kvinnor!
Har man hört på maken?
Skulle vi, som får föda he- la människosläktet och förresten ut- föra alla tänkbara grovsysslor, vara svaga!
Ja, jag håller med om att ett litet tunt skikt ilverklasskvinnor äro svaga och hysteriska.
Men resten?
Har d u sett de parisiska arbetarhust- rurna, stora och granna och med krafter som hästar - eller de fran- s k a bondkvinnorna, som ofta gör hårdare dagsverke än någon karl - ja, till och med midinetterna m e d deras långa arbetsdag.
Och kom sen inte och prata om svaga kvin- nor!, Här har man bokens patos.
Kvin- nan av i d a g ä r en arbetande kvin- na, på vilket område det än må va- ra, inom eller utom hemmet.
Hon möter mannen som en kamrat och vet, att hon gör skäl f ö r sig liksom han och har rätt att ordna sitt liv efter sin personlighets krav.
Mariann Tegern uppfostras hos justitierådet Herdenius i en förnäm och ytterst konventionell miljö.
Hon ä r emellertid ett upptaget barn ur en fattig arbetarfamilj och det ar väl dunkla demokratiska instinkter jämte ett klart och kritiskt intellekt, som gör, att hon redan under barnaåren grubblar över samhälleliga förhål- landen.
N ä r fosterföräldrarna fin- na det fasansfullt upprörande, att hon följt med jungfrurna på en för- stamajdemonstration, frågar hon ju- stitierådet:, Vad ä r det egentligen för skillnad mellan oss och dem?, Han blir svarslös och kan blott skämta något om att skillnaden lig- ger i » levnadsvanorna ».
Mariann växer upp till en utsökt konstfärdig produkt av konventio- nell uppfostran och skall giftas bort.
Det g å r trögt.
Hon avvisar accep- beslut, skulle fyllas med pojkar, så att det inte blev någon plats över för kvinn- liga sökande.
Det svaras också, att eftersom flickorna ute i yrket inte användas till annat än hjälparbete, där det in- te behövs några kvalifikationer - inom bokbinderiet t. ex. till fals- ning, klistring, putsning etc. - ä r det inte någon anledning för dem att skaffa sig full utbildning.
Självfal- let bli emellertid lönerna därefter.
Bokbinderiyrket anses dessutom i vissa delar för tungt för kvinnor och enligt vad som meddelas från fackförbundet finns det praktiskt ta- get icke några utbildade kvinnliga bokbindare, som arbeta i yrket, med undantag för en eller annan som dri- ver egen rörelse.
Samma förhållande råder inom t. ex. konditorihranschen där det - ehuru med någon tvekan och utan att man egentligen kan förklara var- för - anses att en kvinna inte kan nå samma kompetens som en man.
Skillnaden i lön ä r också betydande - medan en manlig konditoriarbe- tare kan komma upp till 76 kr.
i vec- kan får en kvinnlig aldrig mer än 69.
Efter vad man kan se ä r det allt- så en växelverkan mellan utbildning och yrkesförhållanden som gör att kvinnorna i stort sett hållas utanför sådana yrken.
Undantag finnas na- turligtvis, men egentligen i sådana fall där vederbörande på mera en- skild väg skaffat sig utbildning och anställning.
Att en fullgod yrkesutbildning kan höja kvinnornas ställning inom yr- ken, som förut hört till d e sämre be- talda och mindre eftersökta finns emellertid flera exempel på.
Till ett par av dessa kanske vi få anledning återkomma.
C.
H. tabla friare.
Hon vet, att hon bör vara passiv, mjuk och självuppgiven, men hon känner innerst något aktivt, hårt, motspänstigt.
Hon vill finna sin egen form, sitt eget innehåll, och det har hennes friare intet intresse för.
Till slut gör hon slag i saken och ber sina fosterföräldrar att f å gå på en målarskola och utbilda sina konstnärliga anlag.
Hon lyckas f å tillåtelse och börjar sina studier.
Knappt har hon satt sig i i i i arbetet och det nya kamratlivet, förrän en friare uppenbarar sig, en industri- magnat, som har ett så pass känt namn och en så lysande karriär, att Marianns fosterföräldrar bli helt im- ponerade.
Mariann låter sig - trots avgjort inre motstånd - lockas av rikedomen och lyxen.
Giftermålet kommer till stånd, och sedan det vanliga lyxprogrammet med bröllop och kontinentresa genomgåtts, ham- nar hon på ett bruk i mellersta Sve- rige, Storforsen, d ä r hennes man ä r chef för cirka 1,100 anställda.
Han är en viljestark, energisk, rivande arbetsmänniska, för vilken arbetet och makten ä r själva livsluften, men han vill ha sin hustru som ett skönt misstag och förirringar.
Det dröjer, gar till yrkesutbildning utom de rent husliga områdena, som stå öppna lyxföremål.
Hon f å r icke ta någon för flickor.
verklig del i hushållet, och alla hen- innan hon kommer till Efter allt att döma borde det vara nes försök att f å utföra något socialt styrsel i liv och arbet.
arbete för brukets anställda stranda delse med i disharmoni en manlig och målarkamrat besvikelse, flera av de kvalificerade yrkena som Hon råkar i penningnöd och kommer skulle passa bra för flickor.
Urma- på mannens absoluta ogillande.
Han slutar keri t. ex., guldsmedsarbete, bokbin- säger typiskt och cyniskt nog:, Kan- deri, konditoriarbete.
Varför lysa de ske ä r det s,, att ju mer effektiva vi i beroende a ' en svensk som hon träffat i Paris.
med sina frånvaro i just dessa yr- män är, desto mer värde sätter vi är hon så nere, att självmordet synes ken?
på en kvinna, som blott ä r til Lyst. » som enda utvägen.
Då träffar hon Vid förfrågningar vid Stockholms Hon utropar: » Men det ä r ju orien- Werner som en stads lärlings- och yrkesskola f å vi taliskt! » och han genmäler: » Kan- åter konstnärinnan Kaj Nu tar hand om henne.
till svar att utbildningen i t. ex. bok- ske.
Jag lärde mig det i Amerika, Hon av inriktar hårt, sig målmedvetet å ett bestämt arbete.
fält: binderi, urmakeri m.fl. yrken förut- och j a g tycker, det är en riktig upp- tid g p sattes vara avsedd för pojkar, att fattning.
Håller man sig till utan- bokutstyrsel, iIlustrationer och omslagsteckningar blir så skicklig, och att det visserligen inte finns något för- verket på en kvinna, ä r man på den — — säkra sidan; vad innantill är, ä r all- hon, sedan hon följt med Kaj Wer- bud mot att ta in flickor men att en ~- tid mera tvivelaktigt., ner till Sverige, f å r plats som teck- Efter en tids fullkomlig apati ryc- och illustratör på ett stort för- ker Mariann upp sig.
Luften lad- nare lag.
Hon blir snart intresserad a ' das av konfliktämnen.
Hennes man arbeterskornas förhållanden och går avskedar bryskt en ung intelligent arhetare, Jan Nilsson, som ä r känd I n i de kvinnliga typografernas Or- ör att i någon mån fullständiga Karl Kilbom, som vi träffa i riks- för sina radikala politiska åsikter hon på nytt Jan Nils- den intressanta bild av Tide- dagskorridoren och som älskvärt och gör öppen propaganda för dem.
son, arbetaren, som avskedats på varvets ställning bland läsekretsen, ställer sin tid mellan drabbningarna Strejk utbryter som protest mot av- Storforsen.
Han är nu en känd ra- som gavs i förra numret genom ut- i kammaren till vårt förfogande.
Så småningom talanden av två av dem, som försälja - Inte för att vi ä r så oemottag- dikal tidningsman.
rernas val a v jämförelsematerial var semester, oaktat endast 3 tjänstemän uppstår vänskap, kamratskap och tidningen, ha vi vänt oss direkt till liga för skäl som man tror.
Men se- kärlek emellan dem.
För första gån- några av tidningens läsare och pre- dan man varit med i trettio å r bör- även det sätt, p å vilket det statis- åtnjutit sjuksemester.
jar man få en ganska fast grund f ö r, tiska materialet bearbetades.
För manliga ordinarie tjänstemän gen känner Mariann Tegern själv numeranter.
Vi fråga först en bland dem, som vad man tycker.
Visserligen inne- Det har nämligen konstaterats, att vid 21-30 å r ä r siffran f ö r antalet kärlek och längtar efter ett barn.
Som en ny Sara Widebeck i » Det följt Tidevarvet ända från början håller Tidevarvet mycket bra saker, den i revisorernas berättelse upptag- tjänstemän riktig, men siffrorna i de na tabellen rörande sjukledigheter följande 12 kolumnerna ä r o alla fel- g å r an » önskar hon ingen vigsel och fram till dess nu påbörjade tionde år- förträffliga saker.
Men vart är det intet samboende, och hennes barn gång, fru Alfhild Arwidsson Reuter- ni vill komma?
Enligt min åsikt och semestrar för å r 1927 för samt- aktiga.
Hon kän- Wall i Djursholm.
skulle tidningen behöva ett fastare liga av utredningen berörda tjänste- För kvinnliga ordinarie ogifta skall bära hennes namn.
Fru Reuterwall som - bland an- program f ö r att bli mera attraktiv.
män vimlar a v felaktigheter.
tjänstemän i 21 — 30-årsåldern är ner sig som en mogen kvinna, och hon vill slå ett slag för kvinnans rätt nat är en förtjusande mormor, ä r Den skulle kunna nyttiggöras myc- Tabellen upptager exempelvis le- siffran för antalet tjänstemän riktig, digheter med oavkortad lön för vissa men av de följande 12 kolumnernas att ordna sitt liv och fylla sin sociala vänlig nog att vilja föra den äIdre ket mera.
Hon säger att Redaktör Kilbom räknar med de e.
o. tjänstemän, oaktat dessa på siffror ä r o siffrorna i 9 kolumner fel- uppgift på det sätt, hon själv finner generationens talan.
det alltid ä r uppfriskande att läsa stora skarornas nödvändighet vid lämpligt.
grund av ålder eller lönegradspla- aktiga.
Boken ä r full av liv och energi.
Tidevarvet och särskilt tycker hon varje försök till samhällsreform.
Vil- cering icke varit berättigade till den- Det anförda torde utgöra tillräck- Den konstnärliga formen är väl icke det ä r roligt med dess artiklar om ka ä r det egentligen Tidevarvet har na förmån.
Iigt bevis för den statistiska bear- oklanderlig.
Författarinnan är tyd- ' Ryssland.
Det nya som händer i med sig?
frågar han.
Man finner 1 1 manliga e. o. tjän- betningens mindervärdighet.
stemän, vilka åtnjutit sammanlagd Det ä r på sådant statistikmaterial Iigen ingen anhängare av l ’ art pour Ryssland har ända från början in- — Det är alldeles klart att det tig- l ’ art.
En av hennes kvinnor säger: tresserat fru Reuterwall mycket ger starka hämningar i uppfostran sjuksemester med 109 dagar, ehuru och dessa » tillförlitliga siffror » pro- säkerligen » Vackert - vad ä r det?
Huvudsa- starkt och kommit henne att önska miljö etc. som inte ä r lätta att över- enligt avlöningsbestämmelserna en- fessor Essen-Möller ken är, att det ä r bra, att det är att lära känna det närmare.
För öv- vinna.
Men n i utgör i alla fall en dagst högst 66 dagar kunnat erhål- sig själv ovetande ' - grundat sina att det säger något. » När rigt, säger fru Reuterwall, har Tide- oppositionell riktning, slutar redak- las.
uttalanden om det menliga inflytan- starkt, Mariann undrar, om icke skönheten varvets sant humana inställning till tör Kilbom, en opposition som ä r Antalet gifta kvinnliga ordinarie de, som arbete i allmän tjänst utan- ä r det enda, som kan få oss att allt levande — vardande — gjort tid- mycket, mycket respektabel.
I och tjänstemän i 8 — 10 Iönegraderna an- f ö r hemmet medför på den kvinnliga glömma tillvarons elände, får hon ningen till en för mig kär och efter- med detta ä r redan många av de fel gives till 8, men av dessa uppgivas organismen.
j a g talat om upphävda.
till svar: » Glömma!
Där sa du Or- längtad vän.
icke mindre än 2 3 hava haft sjukse- Stockholm den 17 febr.
1932.
• * Beda Cederborg.
det!
Men V i ska inte glömma elän- mester i omedelbart samband m e d - Tidevarvet har på mig gjort ett Till Tidevarvets allra första pre- det, vi s k a kämpa emot det och be- segra det ».
Dessa repliker ge en något diffust intryck, yttrar redaktör numeranter hör doktorinnan Elise föreställning om den energiska tonen i denna bok om kvinnan, som utveck- las från en passiv komplementvarel- rianns klarhet och diplomat, börjar Tidevarvets läsare ha ordet.
ganisation.
F — —
Den besegrade tuberkulosen.
upp (Forts utan fr alla sid dessa 1) pinsamma och d r Genter från Berlin, som i många upprörande rattegångsicener, om ej lakarkåren visat å ena sidan en be- klaglig oenighet och avundsjuka och å andra sidan en for Iångt driven so- Iidaritet De sällsammaste mellan- spel ha därför utspelats.
Så berättas det i tidskriften die år sysslat med framställandet av ett botemedel mot tuberkulos kallat Ban- tiphthisin ».
Detta medel hade till och med for fem, sex år sedan som kampmedel mot djurtuberkulosen fått ett erkännande av Tysklands Avrustnings- r i k s d a g e n. trehundra ombud ha hittills behandla frågan om tillsättandet av Ö ver anmälts till Svenska Folkriks- en permanent kommitté för inkallan- högsta medicinska myndighet, Den- dagen i avrustningsfrågan, som sam- las i Stockholm den 20 och 21 februari.
Bakom dessa representan- ter stå organisationer och samman- siutningar med ett sammanlagt med- lemsantal av mellan fem och sex- hundratusen.
Det ar alltså en gan- ska avsevärd procent av svenska fol- ket, som låter sig representeras vid dessa överläggningar om den natio- nella avrustningens problem.
Ett förslag till arbetsordning är uppgjort, som skall föreläggas om- buden.
Det omfattar debatter i föl- jande frågor: Krigens och militär- väsendets djupliggande orsaker, med inledningsanförande av borgmästare Carl Lindhagen, Världsfredens or- ganisation, Folkens samverkan, med inledningsföredrag av riksdagsman Fabian Månsson.
Den allmänna och de vid behov av nya folkriksdagar att tolka och tillämpa alla dessa för- pliktelser på ett sätt som ar ägnat att ingiva folken verkligt fortroende.
Vad beträffar det franska forsla- get förklarade baron Ramel att sven- ska regeringen är beredd att under- kasta detta förslag liksom varje an- nat som avser säkerhetens stärkande en omsorgsfull och förutsättnings- lös prövning.
Samtidigt vidhåller den, att ett stärkande av säkerheten icke kan åstadkommas utan att på samma gång beslut fattas om effek- tiva nedrustningsåtgärder Men svenska regeringen erkänner helt nödvändigheten av att ställa till var- i fredsfrågan.
Impulsen till folkriksdagen i av- rustningsfrågan har legat i överty- gelsen att den folkliga opinionen också måste få ett tillfälle att säga sitt ord, samtidigt som regeringar- nas stora konferens sammanträder i je internationell rättsorganisations Genève.
Man har önskat att av- förfogande vissa tvångsmedel, och Sverige avser ingalunda att undan- rustningskonferenser samtidigt måtte d r a, ~ sig sina förpliktelser i detta anordnas i alla länder.
Dessa kon- ferenser böra få karaktären av av- hänseende, Vad menas i detta sammanhang rustningsriksdagar med plats för re- med » vissa tvångsmedel »?
Är det presentanter för alla folkliga pacifis- tiskt betonade organisationer.
» Med en internationell armé enligt franska förslaget?
Då måste man säga att folkriksdagen avses att vinna en av svenska folket borde ha fått genom- alla avrustningsvänner erkänd moti- tänka s~~ uppfattning och ge den vering för den nationella avrustnin- tillkänna innan dess representant ut- gens väg », heter det i uppropet, i vilket initiativtagarna, folkriksdags- talade sig for ett sådant förslag.
Man måste emellertid också ta fasta på kommittén, vänder sig till de sven- att utrikesministern uttryckt sin vil- den nationella (separata) avrustnin- ska pacifistiskt betonade organisa- Weltbühne, att de rådlösa föräld- ne Genter kom nu till Lybeck och gen, med inledningsföredrag av re- tionerna.
Det är tydligt att försla- lighet att g å under 1925 års gräns.
rarne inför den tilltagande oförklar- övertar vården av barnen på den s. daktör Artur Engberg.
Officiell folk- get också motsvarat önskningarna Det har inte förut varit säkert.
liga barnadödligheten tillkallade en k. dödssalen i barnsjukhuset, vars omröstning i avrustningsfrågan med om Frankrike vilja sänt de omfattande kretsar, som nu bada Tyskland räkna Sverige sin sida.
elva barn enligt den ävenledes an- fru Elin Wägner som inledare.
Fack- Gadolin Lagerwall, vars namn läsar- klagade men nu frikända prof. Klotz ’ föreningsrörelsen och kampen mot Förhandlingarna taga sin början na vid några tillfällen också kunnat utsago knappast skulle komma le- kriget, med förtroendemannen S i g i Musikaliska Akademien Iördagen vard Cruse som inledare.
återfinna bland medarbetarna i spal- vande ut därifrån Genter utvalde först tre barn, som Folkriksdagen kommer också att den 20 Febr.
kl. 1 1 f. m. terna.
- Jag skulle först och främst vil- lämpliga till att behandla.
De till- ja säga Tidevarvet ett varmt tack för frisknade och under intrycket härav allt vad det givit mig under de tio började han att på föräldrarnes on- åren och kanske också litet motivera skan behandla ytterligare fyrtio mitt tack, svarar doktorinnan Lager- barn, som alla mänskligt sett voro wall på vår fråga vad hon anser om dödsdömda.
Av dessa avbröto sju behandlingen, 4 dogo och 29 rädda- Tidevarvet - Tidevarvet har idéer - det ha- des.
Man skulle då kunna tro att va många.
Tidevarvet tror på sina stadens högsta medicinska auktori- idéer - det är mera sällsynt.
Och teter, som buro ansvaret för olyckan skulle hälsat med glädje dessa Tidevarvet ger uttryck åt sina idéer utan opportuna hänsyn - vilket ar dade liv.
Men det gjorde de icke alls.
Myn- ännu mera sällsynt i våra dagar, då åsikter iklädas dagens färg.
digheterna gillade e j behandlings- - Tidevarvet ger sina Iäsare kla- metoden.
Den var ej i nivå med ve- ra översikter av dagshändelserna och tenskapen, sades det, och man stöd- kastar darigenom ofta ett nytt ljus de sig därvid på ett uttalande från på spörsmål som, portionerade ut i allra högsta medicinska ort i Berlin, räd- sig igenom sin egocentriska nationa- lism, både I politiska och ekonomi- ska frågor, blott om den kan upp- fostras till en ny internationalism, som går » from sounds to things », en internationalism, varmare, klokare och vidsyntare än den som predikats förr, skall vår civilisation kunna räd- das.
- hon är berömd för sitt goda kaffe - hon köper kooperativas på Baron Ramel yttrade vidare att den svenska delegationen har för av- sikt att återupptaga frågan om en direkt begränsning av krigsmaterie- len och lantstridskrafterna.
Även om en budgetbegransning är värde- full som komplement, kan dock en- dast en direkt begransning hindra länderna från att koncentrera sina genom fördrag, varken minskar rustningar karaktär.
på vissa Den vapen svenska av regerin- aggres- kapprustningarna eller kommer till siv rätta med den väpnade fredens sy- gen skulle med största tillfredsstäl- stem.
lelse hälsa ett totalt förbud mot vissa Om Grandis anförande väckte in- tresse måtte dock, av referaten att vapen, såsom stridsvagnar och tungt Den intresserar sig också döma, de mest spända förväntnin- artilleri.
Iivligt för ett internationellt förbud garna ha knutits till Litvinovs tal.
mot militärflyget, kombinerat med Det möttes av dödens tystnad.
Lit- eller internatio- vinov sade kort och gott att någon internationalisering nell kontroll av civilflyget.
Genom inskränkning av rustningarna är inte detta förbud skulle man på effekti- nog för att skapa trygghet mot krig.
vaste sätt träffa det kemiska kriget, Det fordras att kriget omöjliggöres.
som bör bekämpas i alla dess for- Sovjetregeringens redan tidigare offentliggjorda förslag går också ut kommentarerna i franska och på en fullständig nedrustning i etap- tyska tidningar framgår, att båda per.
Först och främst måste an- sidorna räkna den svenske utrikes vändningen förbjudas av tanks, allt ministerns tal som ett ställningsta- slags tungt artilleri, krigskepp på gande för deras respektive.
sinsemel- över 10,000 ton, skeppsartilleri med över 20,3 cm.
kaliber, moderfartyg l a n oförenliga synpunkter!
- för flygplan, militära luftskepp, bombflygplan och kemiska krigsme- NORRKÖPINGSKRETSEN del.
av Fogelstadförbundet sammantrader lor- Vad det franska förslaget om en dagen den 20 februari 1932 kl 7 e. m. internationell armé beträffar vill hos Karin Nilsson, Enebyäng 728, Norr- Sovjet inte vara med om att skapa köping.
Diskussionsämne Dubbelmora- en sådan, dels därför att den inte len kommer att få tillräcklig slagkraft, dels därför att det finns anledning frukta att den skulle användas just emot Sovjet.
Sovjetregeringen kom- Den stora paraden i Genève.
(Forts. fr. sid. 1) kommissarien Litvinov.
Grandi kräv- de omedelbar allmän nedrustning, framhöll att den tyska nedrustningen bara är en början och påminde om Mussolinis krav på likaberättigande och rättvisa för alla stater.
Någon trygghet utan avrustning finns inte, sade Grandi, det har verk- ligheten visat oss och om man kastar en blick på de rustningsökningar, som ägt rum under femårsperioden 1925-30 med omkring 18 procent som avråder staden Lybeck från att för staternas sammanlagda militär- låta d:r Genter fortsätta n~~~ sin utgifter - ser man klart, att den verksamhet d ä r Författaren i die ökade trygghet som åstadkommes Weltbühne spårar bakom detta en missriktad solidaritet med Lybecks- Iäkarne: Det skulle e j f å finnas nå- enda levande mikroorganism och got botemedel mot den fruktansvär- därigenom ar riskfri.
Andra vac- da barnadödligheten i Lybeck.
ciner äro erhållna genom passage D:r Genter måste avbryta sin be- från andra djurarter - Friedmanns handling och hade under tiden på t. ex. sköldpaddan Spahlinger tar grund av förföljelse blivit av med sin bacillerna från det zoologiska släkte anställning samt lidit stort ekono- som skall botas.
Bacillerna under- miskt avbräck och ej heller tillåtits kastas en långvarig behandling, att själv framlägga resultatet av sin varigenom de tvingas att avge sina behandlingsmetod inför rikshälso- toxiner och så småningom hemfalla vårdsnamnden, som fällt omdömet till en naturlig död, varigenom det om honom.
riskfria serumet erhålles.
Det sär- Samma strid och split synes det skilt anmärkningsvärda är att med- som ifråga om Friedmann.
För en let även skulle kunna utrota djurtu- utomstående förefaller det omöjligt berkulosen, som en talare benämn- att få ett begrepp om saken.
de » lantbrukarens nattmara,.
Från ett annat land föreligger ock- Mr.
Cpahlinger är bakteriolog så i dagarne ett anmärkningsvärt men icke läkare.
Han är av schweiz- resultat i tuberkulosstriden.
Mr.
iskt-italienskt ursprung, gift med en Henry Spahlinger, som i ett par de- engelska och hela hans familj tycks cennier med offrandet av alla sina ha bistått honom under de många egna och familjens tillgångar arbe- årens intensiva arbete.
När famil- tat på frambringandet av ett ofarligt jens tillgångar voro uttömda bilda- vaccinationsmedel, har nu efter 12 des ett syndikat, där bland annat års kontrollarbete enligt Manchester märkes prinsen av Aga Khan och Guardian offentligjort formlerna och hertigen av Westminster, som nu i små dagliga ransoner, förlorat sitt sammanhang.
- Och till sist: Tidevarvet tänker internationellt och vill lära sina lä- sare att gora det.
Det ar detta som för mig varit det viktigaste.
Ty blott om mänskligheten lär sig att bryta och tillvägagångssättet för beredandet ställer medlet till mänsklighetens av detta medel.
Det karakteriseras fria förfogande och förutsättnings- som den enda effektiva vaccin mot lösa bedömande.
tuberkulos, som icke innehåller en Ada Nilsson.
mer.
mer därför att ansluta sig till de för slag, som syfta till rustningarnas av- skaffande.
Går Sverige med på den inter- nationella amén?
48 42.
Mottagningstid Kontorstid kl. 10-12 f. m., 1-4 Och vad har Skandinavien sagt?
Utrikesminister Ramel, som tala- de på torsdagen före både Hymans och Litvinov började med att säga att i världen finnas betydande trak- tatsenliga säkerhetsgarantier, men vad som fattas är den fasta viljan Stockholm 1932 Zetterlund &amp; Thelanders Boktryckeri-A - B
