# ID: svediakorp-per3611
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1932
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,818
# sentences: 621
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Yrkesundervisningen och arbetslösheten.
.
Ett svenskt sockermonopol.
Brev Skogen måste skördas till Professor Elis Essen-Möller i Lund Den stora frontlinjen.
och den ansvarskännande domäns= styrelsen ger arbetslösa arbete.
från A N N A WESTERGAARD.
Av Elin Wagner.
E läsningar i Gynekologi ».
udgivne i tt fyllnadsanslag på 15 miljo- ner kr.
till arbetsloshetens be- Lund i Marts 1931.
Grunden til min Henvendelse er kämpande var huvudärendet vid riks- Hr.
Professorens Udtalelser i Fore- dagens första egentliga arbetsplena læsningen Side 13 — 14 angaaende för året, som ägde rum i lördags.
kvindelige Tjenestemænds Sygelig- Mot regeringens förslag i sin helhet hade ingen något att invända.
Ett hed.
Hr.
Professoren skriver her føl- meningsutbyte a v principiell inne- bord uppstod emellertid omkring den gende: » Ett annat förhålIande, som hit- detalj i propositionen, som ror ett an- tills icke är tillräckligt beaktat, men slag på en halv miljon kronor till som kräver en ingående undersök- igångsättande av avverkningar i arbetstillfallena hos d e enskilda.
Forresten har stormen p å senaste tiden redan åstadkommit såda- na massavverkningar att man en- Iigt hr Järtes mening inte behövde hugga mera.
Regeringen varnades också a v hö- Av Klara Johanson.
gern for att på detta satt låta Arbets- loshetskommissionen släppa sitt t a g Snö och kallt.
Av Harry Martinson.
om arbetslöshetshjälpen.
Det kunde ju till sist bli fackforeningarna som fick bestämma understödens storlek.
Från vansterhåll bemötte man den- statens vill liksom varje na oro med att regeringen hittills inte för övrigt på hela den or- annan ansvarskännande arbetsgiva- visat sig benägen för några allvar- ganismen, av kvinnans arbete i all- re åtaga sig skogsavverkningar, som liga avvikningar från det vedertagna D E T SVENSKA SOCIALA DRA- män tjänst utanför hemmet.
Ingen egentligen äro större an laget på trä- svenska systemet for arbetsloshetens MAT har gjort sitt intåg på k.
Medlem av centralstyrelsen for Open bestrider numera kvinnornas rättig- varumarknaden tillåter, forklarade bekampande och a t t varje tillfälle dramatiska teatern med Rudolf Värn- Door International lunds skådespel, Den heliga famil- het till sådant arbete, men läkaren socialministern, men for att täcka komme att särskilt provas.
F.
ö.
ha- len.
Det a r arbetarrörelsens dags- ilgiv, a t jeg a d denne Vej retter intresserar sig för dess betydelse ur förlusterna måste staten träda emel- de man nu i många fall efter allt a t t aktuella kamp och problem, som ruI- nogle Bemærkninger til Hr.
läkarsynpunkt.
Tillförlitliga siffror lan.
På detta satt f å r man emeller- döma, att välja på kontantunderstöd las upp, delvis med hjälp av film och (Forts å sid 6) tid en möjlighet att satta in med eller igångsättande av arbete; a r inte radio, dess konflikter tränga härjan- Professoren angaaende Deres » Före- hjälpåtgärder om det skulle behövas arbetet då att föredraga?
de in i familjelivet, ja, in i de en- på någon särskilt utsatt punkt.
Det Skogen måste årligen skördas, på skilda manniskornas själsliv.
Men trots all realism och ett gott spel blir ar så mycket mera nödvändigt som samma sätt som säden skördas trots dock manniskorna knappast verkli- skogsavverkningarna i Norrland in- de d å l i g a spannmålspriserna, sade ga.
Det ar om man så vill ett idé- skrankas alltmera och arbetslosheten norrlänningen hr Lövgren i Nyborg.
drama, som blott på enstaka punkter d a r a r mycket stor.
Och gör man inte det kommer hela förmår gripa omedelbart.
En levande Fruktan for detta statens tilltag Norrland på fattighuset.
dramatisk dikt har ännu ej blommat Av MARIA LAZAR.
upp på denna verklighetens hårda att uppträda som konkurrent på en Slutet blev också att kamrarna bi- grund Men det blänker till ibland.
D e t är inte alls längesedan det var ett mit ur askan i elden Ty det ar j u i alla redan tryckt marknad uppkallade föllo regeringens forslag Man vill Dramats början och slut markeras riktigt straff att vara barn.
Hela fall roligare att ha en, framtid än ett högern till ivriga protester.
De en- gärna instämma I socialministerns av e t t barns födelse Två generatio- ners barn f å bli en symbol, v i d vil- ungdomstiden betraktades mera som ett förflutet Och en konkurrens, som man skilda skogsagarnas intressen måste uttalade forhoppning och.
övertygel- ken ett nytt och mystiskt hopp tän- skärseldsliknande förtillstånd, innan det kan sträva fram emot.
ar inte på långt framforallt tas till vara, ansåg hr se, att det kommer att f å goda verk- des riktiga livet började, än som en livspe- när så farlig som en konkurrens, som Järte, och många med honom, d å det ningar.
— — riod för sig Att vara stor var underbart vaxer fram bakom en.
Ar det inte for- ju främst galler att bevara och oka EDLINGSFÖRSLAG ÄR FRAMLAGT i sågverkskon- och nar någon hade fått vitt skägg var farligt att varenda människa som är tio flikten och står inför omröstning ute han obetingat vördnadsvärd och vis O m år yngre än man själv, bara genom detta någon, som var yngre och klokare, ville enkla faktum har ett oövervinneligt före- % för tidlöner och 9 % för ackords- säga emot honom fick han genast hora trade?
Och varför?
löner — d v. s. samma reducering Tyst med dig, det dar förstår du inte, Det ar ju lätt att förstå, att en löpare eller simmare måste fira sin trettionde som de norska arbetarna fingo ta ef- du har inte någon erfarenhet ter storstriden förra året Fast det Det var fixskrackligt.
De små flickor- födelsedag med ett visst vemod Och for na darrade av otålighet att få långa kjo- den oförbränneliga ingenuen, den Ijuv t ny lar och småpojkarna önskade sig ingen- och naivt ungdomliga, ar det kanske ock- dan alltför Iåga löner ha dessas et var detta, ingenting mer och Den första så tråkigt att inte I längden kunna bevara ting högre an mustascher förhandlare tillstyrkt förslaget Det- ingenting mindre, som doktor ta a r det fjärde försöket och man ungdomen förflöt i längtansfull väntan sitt yttre Det f i n n s j u sådana yrken Men Carl Cederblad fordrade i sitt fore- tycks ganska allmänt hoppas kunna på framtiden, det narvarande existerade varfor en Idkare, en pianist, en mor till drag om Det folkliga svenska upp- föra konflikten till slut utan öppen egentligen inte Genom dumma fördomar tre barn, en målarinna inte skulle kunna fostringsproblemet, som han höll vid i uppfostran och en falsk vardering av vara medvetet och glatt fullvuxna och ut- strid I D a n m a r k ha arbetsgivarna krävt Radikala Gruppens diskussionsmöte 20 % lönereducering och hot om de äldre generationerna blev människor- vuxna.
I sin klädsel, I sina vanor, I sitt I Stockholm I tisdags.
lockout och storstrejk har hängt över na lurade på ungefär tjugu år av sitt liv upptradande, framförallt i sitt uppträ- D r Cederblad började sitt glän- landet som en omedelbar fara DA kom man till all lycka på den tan- dande gentemot ungdom, det är oförståe- sande anförande med att karakteri- Den allmmänna opinionen har emeller- ken, att ett sprattlande Iindebarn och en Iigt sera den folkliga och den akademiska strålande julgran kan vara lika viktiga Skräcken för att bli äldre, väl att bildningstypen och deras beroende kunna uppnå fred genom regeringens och lika verkliga och narvarande som en märka inte skräcken för Alderdomen.
ar av varandra Vilket ar nodvandigast docents ansokningshandlinpar eller ett en av de svåraste, farligaste och lömska- ingripande for ett trad, roten eller kronan?
kan D r Carl Cederblad GRAS- bröllop med brudslöja Denna upptäckt ste modesjukdomarna En sjukdom som man fråga.
Lika fruktlost är det a t t SERAR häftigt i Malmö Av var mycket, mycket välgörande för mänsk- skapar de svåraste missfoster Fyrtio- d e vaccinerade beräknas ungefär en Iigheten Hela världen föryngrades Ut- åriga dockor, till tjuvpojkar förklädda och trots detta ser ut som en backfisch fråga vilken bildningstyp som ar den procent, d.v.s. 1,130 personer vara märkt, förträffligt Men världen har nu högskoleprofessorer, män, som ständigt blir rentav föraktad Man skall se på förnämsta, den akademiska eller den en gång den vanan att i en handvänd- skriar efter den tröstande modern, och henne att hon har barn.
Det ar ju litet folkliga.
Men i skilsmassan mellan med feber båda ligger urartning, bild- ning förvandla varje klokt omdöme, som kvinnor som hänger sig At hjälplöshet överdrivet förstås.
Vildar är alltid över- lessa verksamhet efter fettisdagslovet på den en gång har lyckats träffa, till en Det är inte underligt att de vuxna av I drivna.
Men nar man riktigt tänker på ningens död och folkets död grund av för många sjuka För be- För att f å klart för sig grundvalen dömandet a v nödvändigheten eller fördom.
Och nu är det fara värt att dag inte har mycket glädje av varandra, saken, vilket paradis måste inte den där risken a v den obligatoriska barnvac- mänskligheten återigen kommer att bli under det att ungdomen, den riktiga ung- negerstammen vara för flertalet moderna för bildning och uppfostran måste bedragen på många års självtillit och för- domen nämligen.
ser dem över axeln européer.
För många av dem som Iider man ta reda på det folkliga bild- Ty nu gäller det framförallt: Inte alls för att de är äldre eller för att av en konstgjord ungdoms fruktansvärda ningstillståndet.
Detta har varit syf- tröstan.
lämna ett värdefullt material.
att ständigt vara ung, ständigt, om möj- de åker skidor sämre, utan därför att de följdsjukdomar, skulle säkert en tids vis tet med den undersökning d:r Ceder- IKSKANSLER BRÜNING HAR ligt, förbli ett barn, inte bli äldre, inte inte har något att ge ut ur sin egen livs- telse hos vildarna vara hälsosammare än blad igångsatt och for vilken han HÅLLIT sitt väntade tal i Ge- en dag, en minut äldre.
tt för allt i period.
Absolut ingenting Ungdomen en Steinachbehandling på den elegantaste närmare redogjorde, samtidigt som nève, där han enkelt och anspråks- (Forts 5 sid 6) betackar sig for förfalskade kamrater och kurort löst framförde Tysklands krav på världen inte bli fullvuxen allmän avrustning Den allmänna Det är förfärligt Om det förr knap- ar förargad och bitter over att ingen mera past fanns någon narvarande tid upp till har mod och kraft till det överlägsna.
tjuguårsåldern utan bara framtid, så att vara äldre - ännu inte på långt när för sin del förslag till effektiv rust- ningsminskning, som bättre än kon- finns det nu, alltifrån det tjugonde lev- att vara gammal ventionsutkastet motsvarade dagens nadsåret, inte något narvarande längre I Afrika finns det en vild negerstam, utan bara ytterligare ett förflutet som anser det för den största skam om krav.
Och när m a n riktigt tänker efter, så en medlems utseende inte motsvarar hans har vi j u på det sättet egentligen kom- ålder En kvinna som har många barn 8 miljoner namnunder- skrifter i Genéve.
Av Anna T. Nilsson.
Sitta i sammanträde underlivsorganens funktioner, liksom Vad har hänt?
kvinnliga skogar.
T Konstgjord ung do m.
M som meddelas en lönesänkning på 6 En helhjärtad omvändelse skränkning i sågverksarbetarnas re- tid denna gång vänt sig emot arbets- VACCINATIONSSJUKAN sängliggande och svullna cineringen kommer smittkopps- och R tryggheten äventyrar inte den natio- Veckovakten till en D skola.
Sockermonopol.
en svenska sockerindustriens hi- lagen ä r o så särskilt förtjusta över har fått ytterligare ett förslaget - d e förra hade behövt uppseendeväckande kapitel med SOC- högre priser, d e senare göra inga kerkommissionens förslag om infö- vinster.
Importfirmorna protestera rande av importmonopol på socker och allmänheten f å r sitt socker för- för d e båda sockerbolagen.
Kom- dyrat.
Propositionen föranledde också missionens förslag förelåg efter någ- ra dagar som kungl.
proposition och debatter i båda kamrarna, n ä r den inom 3 veckor skall riksdagen fatta överlämnades till riksdagen.
Jord- bruksministern försvarade sig med, sitt beslut i frågan.
Det nya som tillkommit i den se- att budgeten för tillfället icke tål vid rie a v olika sätt för understöd som att belastas med några direkta sub- den svenska sockerindustrien upple- ventioner.
vat ä r nu, att understiidet uttages Socialdemokraterna opponerade som konsumtionsskatt och icke på emot den nya principen, som hittills den direkta beskattningens Väg.
I varit okänd f ö r det frisinnade pro- korthet innebär förslaget, a t t bola- grammet, att konsumenterna skola gen förbinda sig utbetala ett visst betala ett näringsunderstöd och på- bidrag till odlarna till hetprisets för- pekade också d e möjligheter till bättring, men konsumenterna gottgö- oskäliga vinster som bolagen h a - ra bolagen, genom att priset aldrig på konsumenternas bekostnad.
Sta- behöver sjunka under 31 öre pr kg.
ten borde icke utan vidare godkänna oberoende av världsmarknadspriset.
privatintressen.
Varken betodlarna eller sockerbo- D storia D e n 13 f e b r.
1 9 3 2.
Yrkesutbildningen och arbetslösheten.
Den enskilda statsunderstödda yr- kesundervisningen i vårt land ä r i årets statsverksproposition utsatt för en besparingsattack, som måste väc- ka den största förvåning.
Kungl.
maj: t föreslår en sänkning av statsbidraget till enskilda anstal- ter f ö r yrkesundervisning från 675,000 kr.
till 495,000 kr.
d. v. s. med icke mindre än 180,000 eller med nära 27 procent.
Denna sänk- ning går dels ut över anslaget till understöd för avlöning av lärare, dels för anskaffande av undervisnings- materiel.
Vidare h a r Kungl.
maj: t föreslagit att det anslag, som sedan åtskilliga å r utgår till stipendier åt obemedlade eller mindre bemedlade elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning, skall förändras från förslagsanslag till reservationsanslag, på det a t t det icke må kunna överskridas.
Ansla- get föreslås f. ö. skola utgå med sam- ma belopp som föregående år, eller med 200,000 kr.
Det är att märka, att Kungl.
maj:t går ännu längre ä n organisations- nämnden, som föreslagit en nedskär- ning på 20 procent a v anslagen.
Kungl.
maj: t handlar därmed tvärt- emot inte endast vad skolöverstyrel- sen i sin skrivelse av den 31 augusti 1931 framhållit, utan också tvärt- emot riksdagens i en skrivelse i fjol uttalade uppfattning om yrkesutbild- ningens betydelse.
Skolöverstyrelsen framhåller att anslagen - redan utan d e nu före- varit all- slagna beskärningarna deles otillräckliga.
Summan a v d e begärda understöden hade varje å r väsentligt överstigit d e av riks- dagen anvisade anslagsbeloppen.
Till följd därav hade det inte varit möjligt a t t bereda understöd å t alla skolor, som varit förtjänta därav.
Knappheten i understöden har också medfört a t t den utveckling a v dessa skolor, som varit både berättigad, möjlig och nödvändig inte kunnat - ske.
Samtidigt utgå statsbidragen till motsvarande kommunala under- visningsanstalter med nästan dubbelt så stora belopp.
Enligt såväl skolöverstyrelsens som ecklesiastikministerns egen me- ning har den enskilda yrkesundervis- ningen också haft sin stora betydelse, inte minst genom d e värdefulla pe- dagogiska initiativ och erfarenheter den uppvisar.
Den har dessutom bidragit att tillföra näringslivet en väl utbildad arbetskraft.
Ecklesia- na ungdom en ordentlig yrkesutbild- stikministern har tidigare för sin del ning.
Detta gäller numera inte minst ansett, a t t anslagsmedlens begräns- den kvinnliga ungdomen, vars ar- ning kunde medföra f a r a f ö r » en betslöshetsproblem hittills i stort sett viss stagnation i utvecklingen av det- tillmätts mindre betydelse.
Enligt ar- ta för landets näringsliv så betydelse- betsförmedlingens uppgifter ä r ar- fulla område, och har därjämte betslösheten bland unga flickor i sti- framhållit, att flera yrkesgrenar än- gande.
Arbetsförmedlingens siffror nu inte f å t t sin utbildningsfråga ord- visa också, a t t det enda område d ä r det för närvarande finns överskott nad.
Riksdagen å sin sida påpekade i på platser, är kvalificerat husligt sin ovan omnämnda skrivelse bl.
a., arbete.
Olärd arbetskraft för husligt att statsmakterna hade all anledning arbete finns däremot i överflöd och att söka med lämpliga medel avvär- är svår att placera.
j a eller minska skadeverkningarna Genom sina förslag till ganska a v den allvarliga samhällsfara, som omfattande och ganska dyrbara åt- den rådande arbetslösheten bland gärder att med anordnandet av till- ungdomen måste anses vara och a t t fälliga kurser genom arbetslöshets- ett sådant lämpligt medel otvivelak- kommissionens försorg bereda utbild- tigt vore att bereda den arbetslösa ning och sysselsättning å t arbetslös ungdomen tillfällen till förkovran ungdom, har ju Kungl.
maj:t själv tillkännagivit sin övertygelse, att inom yrkena.
Denna yrkesutbildning torde ock- förvärvandet a v yrkesskicklighet är så p å ett mycket tillfredsställande ett viktigt hjälpmedel för den arbets- sätt skötas just a v d e enskilda sko- lösa ungdomen.
Sedd mot denna lorna - trots d e ekonomiska svå- bakgrund blir den föreslagna åt- righeterna - inte minst därför att stramningen för d e enskilda yrkes- d e i motsats till vad fallet vanligen skolornas vidkommande ännu mera är med d e kommunala, stå öppna obegriplig.
Detta framhålles också f ö r elever från hela landet.
De g e av enskilda motionärer i riksdagen.
därför också sådan ungdom tillfälle Det ligger i sakens natur, att en ord- till utbildning, som i sina hemorter nad, prövad och väl kontrollerad undervisningsverksamhet har större saknar kommunala yrkesskolor.
Det har g å n g p å gång från olika förutsättningar a t t effektivt fylla sin håll framhållits, a t t under den svåra viktiga uppgift, än en mera tillfällig, arbetslöshet som för närvarande rå- oprövad kursverksamhet någonsin der bland ungdomen, en a v d e bästa förmår.
Alldeles oavsett a t t den först- utvägarna tycks vara, a t t i största nämnda också måste ställa sig min- möjliga utsträckning tillförsäkra den- dre dyrbar för det allmänna.
— — Textilarbe tare= förbundets förtroendeman tror på kvinnor i ledningen.
Glädjande nog kan man konstatera ett tilltagande intresse bland arbetarkvin- norna för Organisatoriska och därmed sammanhängande spörsmål, skriver Tex- tilarbetareförbundets förtroendeman K.
J. Olson i senaste numret av Arbetets Kvin- nor.
Inom textilindustrien t. ex. som är den mest betydande industri där kvinnor- na utgöra majoriteten, är skillnaden mel- lan den manliga och den kvinnliga orga- nisationsprocenten obetydlig.
Men ännu motsvarar de kvinnliga arbetarnas infly- tande inom organisationen inte pil långt när deras andel i medlemsnumerären.
Man torde inte kunna påstå, anser hr Olson, att detta förhållande bottnar i att de kvinnliga medlemmarna inom fack- organisationerna hålllas tillbaka.
Tvärt- om torde det förhålla sig sil, att man på många håll gör verkliga ansträngningar att fä fram lämpliga kvinnor i ledningen, alltför ofta dock utan att lyckas.
Alltså måste orsakerna sökas pil annat håll.
Utom vissa fördomar om vad som Iäm- par sig för kvinnan och utom att hen- nes fritid ofta är så upptagen av hem- arbete, att hon inte får mycket tid över till organisationen, finns en viktig orsak till kvinnornas ringa inflytande, som herr Olson formulerar med följande för- nuftiga ord.
» Det är bekant, att en människas möj- ligheter att uträtta något i hög grad be- ror på hennes tilltro till sig själv och sin förmåga.
En människa, som saknar självförtroende, kan aldrig utveckla sin verkliga kraft på samma sätt som den, vilken är fullt övertygad om sina möj- ligheter.
Kvinnan går till organisations- arbetet med en förutfattad mening om att hon icke kan göra sig gällande på samma sätt som de manliga kamrater- na.
Hennes känsla av underlägsenhet hindrar henne ofta från att ge sig i kast med uppgifterna, och hon får därför hel- ler icke den praktiska skolning, som i det fackliga arbetet betyder så mycket.
Givetvis vore det orätt att skylla kvin- nan i organisationen för detta förhållan- de.
Hon rår icke för det.
Mindervär- dighetskänslan bottnar i århundradens andligt slaveri, och det dröjer mer än en generation innan den har arbetats bort.
Den är emellertid.
till så pass stort hin- der i arhetarklassens strävan, att det lig- ger i både mäns och kvinnors intresse alt söka övervinna den. » Det har onekligen sitt intresse att höra dessa ord av en man.
namnundershrif ter Av E L I N W Ä G N E R.
d e händelser som nu jaga varan- d r a över världsskådeplatsen ä r det inte bara länder och världsdelar som stå emot varandra.
Om det så vore, skulle inte världspolitiken före- te en så förvirrad bild.
T y krig i vanlig mening ä r något konsekvent.
Det drar ut en linje rakt mot förin- telsen.
Men så konsekvent ä r inte världspolitiken just nu.
Den ä r vacklande, därför att dess cirklar rubbas a v en väldig kamp mellan gammal och ny åskådning.
Det är en kamp mellan nationalismen, med militarismen som dess oundgänglige följeslagare, å ena sidan och å den andra det nya internationella sinne som inser nödvändigheten av att dra konsekvenserna av det nya världs- läget, a v krigets fantastiskt stegra- de effektivitet, som söker sig fram mot en världspolitik, vilken ä r möj- lig utan våld och hot om våld.
I 1930=talets strid gäller världs= åskådningar – militarism mot solidaritetspolitik.
För första gången stöter milita- rismen på ett verkligt motstånd, kän- ner kontrainflytandet av en ny makt.
Är det därför den är så våldsam i sin propaganda och så litet nogräk- nad?
Väl måste det reta dem som äro militarister a v gamla skolan att de maktägande i alla länder inte handla konsekvent efter deras önsk- ningar, inte ens i Japan, inte ens i Frankrike.
I d e länder som h a an- seende för a t t vara mindre beroen- d e av militarismen, våga d e ledan- d e å andra sidan inte föra en konse- kvent freds-.
och solidaritetspolitik.
Varken i England, i Amerika eller i till exempel Sverige.
Antingen kom- promissa d e eller använda de, som klena pedagoger göra, växelvis eller samtidigt iniiitära och förnuftiga metoder.
Och så blir resultatet så besynnerligt som det är.
Man inbillar sig åtminstone att in- för eftervärldens ögon den stora frontlinjen på 1930-talet skall ligga dragen mellan gammal och ny åskåd- ning och att motsättningarna meiian Japan och Kina, Tyskland och Frankrike skola te sig som mindre väsentliga.
Då skall man veta, vad vi inte nu kunna bedöma: hur stark den gamla åskådningen i all sin oduglighet ä r och hur färdig och sta- biliserad den nya.
bättre till.
Henderson förklarade i Genève den 6 febr.
1932.
Internationella Kvinnoförbundet för sitt tal vid avrustningskonferensens öppnande att han vägrade ens tänka å avrustningskonferensen öppnades fred och frihet hade insamlat 6 miljoner den 2 februari beslöt den att hålla namn därav 4 miljoner för total och uni- sig ett misslyckande.
Det är b r a ett extra sammanträde uteslutande ägnat versell avrustning och 2 miljoner i Eng- som officiell inställning, men då åt mottagandet av de opinionsyttringar, land med något avvikande formulering måste något synnerligt hända för att som olika organisationer hade önskat att och andra kvinnoföreningar hade, med d e uppenbara motsatserna från kon- få framföra.
Detta sammanträde ägde speciella formuleringar, insamlat 2 miljo- ventionsförslaget skall kunna ned- rum i dag från kl. 10,30 till l2,30.
Först ner.
England gick, som nämnts, i spet- brytas och sammansmältas till en ge- såg det en smula tomt ut.
Åhörareläk- sen med 2 miljoner namn, Tyskland och tarna voro reserverade för de delegatio- Amerika med vardera I miljon, Frankrike mensam överenskommelse.
När detta med 500,000 och Japan med 172,000.
Dan- skrives, ha ledarna för Frankrikes mark hade på kort tid samlat 380,000 samt och Englands delegationer .. talat.
Schweiz och Sverige något mindre, Mexi- ko 20 och slutligen Albanien 10 namn.
Brüning inte ännu, men varför skulle Eder korrespondent glömde reglerna han frångå Tysklands tidigare håll- och applåderade, men en vaktmästare ning, när Frankrike och England de- kom och sade att damen hade inte lov klarerat sina gamla synpunkter?
till det.
Senare, d i Vandervelde talade, glömde alla åhörarna reglerna och klap- Medan Frankrike talar om säker- pade ihärdigt i händerna och då kunde heten som förutsättning för avrust- vaktmästarna ingenting göra i t saken.
Men trodde på Japans ning och föreslår att Nationernas En fransk- och en engelsktalande stu- medgörlighet.
förbund till den ändan utrustas med dent talade därpå.
Den unga amerika- Det berättas från Genève, att när en internationell armé, vilken ensam nen gjorde ett rätt gripande intryck.
Manligt och värdigt pekade han på att makternas gemensamma not till Ja- skulle råda över alla farliga offen- om krig bröte ut nu vore det han och pan och Kina med förslag om vapen- siva vapen, så har England utgått hans jämnåriga, som hade att gå ut i stillestånd och medling ' behandlats i från sin synpunkt a t t avrustning bi- kriget.
Han stod där som advokat för Rådet den 2 februari någon timma drager till säkerheten och föreslagit de till döden dömda, begärande uppskov.
Miss Mary Dingman.
De ville icke döda.
De ville icke för- före avrustningskonferensens öpp- en nedrustning genom minskning a v nande, kom en våg av optimism över respektive budgeter med 25 %.
ner, som efter hand skulle komma, jour- störa.
De ville leva i fred och få fylla detta oroliga internationella centrum.
Tyskland som nu har frihet att kosta nalisterna voro rätt fåtaliga och luckorna sitt livsverk och giva sitt tillskott till kul- Det tycks inte ha fallit någon in att vad som helst på sin krigsberedskap, i konferensdelegaternas rader betydde turen.
- en kort intervju, som jag ha- Japan skulle vägra acceptera stor- kan knappt tänkas gå med på ett s %- inte behövdes i maktsförslaget.
Men Japan ville inte dant förslag som berövar det en för- nare blev konferenssalen nära fylld.
För hade i alla fall mer tycke av ett ultima- veta av medling i konflikten med del ur rustningssynpunkt och behål- att ge allmänheten kompensation hade tum än av en Petition.
Det var en egen- Kina och i f r å g a om neutral zon har ler den hittillsvarande skillnaden kvinnoföreningarnas samarbetskommitté det föredragit att komma med ett mellan segrar- och nederlagsmakter- på eftermiddagen i dag, i Salle de Re- eget förslag.
Medan underhandlin- na.
Intet mindre än en omvändelse formation ' ordnat ett offentligt möte, del- vis med återupprepning av förmiddagens gar, noter, förslag och motförslag stor stil kan slå en brygga över anföranden.
Detta möte var fyllt till allra växlas, så pågår landsättningen av dessa motsatser.
yttersta plats.
Namninsamlingen hade under den gångna veckan på flera japanska trupper, vilket nominellt sker f ö r att återställa lugnet, men i Folkviljans stora dag i Genève.
sätt exponerats i stade.
I konferensen gav mr Henderson först Man vänder sig här mot folkvil- själva verket retar upp kineserna som mänskligt är.
Även om telegrammen jan, vart skulle man annars vända Titu- från krigsskådeplatsen äro så över- sig?
Folkviljan hade i lördags ' sin lescu erinrade om den petition han d i ' drivna att ett barn, bokstavligt talat stora d a g i Genève, då den fick ma- hade framfört, varpå 1 1 olika anföranden kan begripa det, så ä r det ju tydligt nifestera sig inför konferensen.
Det höllos.
Först gavs ordet åt miss Ding- D ändå ' antagligen de experterna krigstjänstvägrare.
Men hans anförande olika^ naste folkförbundsförsamlingen M. att det pågår ett slags krig i Shang- hai, låt vara att japanerna nu iaktta större försiktighet än förut gent emot d e vita makternas intressen och fönsterrutor.
* Industristaten Japan är under= kastat det moderna livets lagar.
Det kan tänkas att Japan fortsät- ter att skjuta f ö r att save its face, så a t t den blivande reträtten ur det egentliga Kina inte ska se ut som di- rekt åtlydnad av order, alldeles som en pojke, som gärna kastar en sten till, när han fått tillsägelse att låta bli för att det ska se ut som om han slutade av eget fritt val.
Men det kan också tänkas att Japans utma- nande hållning beror på att det vet Folkförbundet förspillde sitt till= att protesten icke ä r allvarligt menad fälle att ge åskådningsundervis= och vet att det har mäktiga föresprå- kare inom de länder som protesterat.
ning i mod.
T y att Japan skulle riskera att på all- Om man uppfattar världshändel- var f å pröva makternas sanktioner serna huvudsakligen som en strid mot en angripare ä r uteslutet.
Mili- meiian gammal och ny världsåskåd- taristerna vilja nu framställa Japan som oövervinneligt och allsmäktigt på grund av sin arm6 och flotta, ty INTERNATIONELLA det ligger i deras linje att så utnyttja KVINNOFÖRBUNDETS situationen.
Men d e låtsa icke om för Fred och Frihet åttonde upplysnings- att även Japan är underkastat det moderna livets lagar, att det ä r or- kurs har hållits samlande rubriken 7-10 januari.
ganiserat som en industristat med över kursen var denna gång Ett skickel- dess beroende av yttervärlden, och sedigert år.
Under kursen, som öppnades i S:t Ansgars hus i Gävle söndagen den att det slutligen bakom sin flotta ä r 7 febr.
av landshövding Sven Lübeck, känsligt för världens dom.
fröken Kerstin föredrag Hesselgren, av fröken Ebba d:r Pau- Sven Henderson tror på framgång — li, förekommo Den Skogh, rektor Hj.
Bosson och d:r Alf Johansson samt fröken Matilda Widegren, men vad smälter samman engelska, lektor Elisabet Eurén och fröken Greta tyska och franska motsatser?
Stendahl.
Bland ämnena som behand- Allt hänger samman.
Om inte va- lats äro En av Notionernas förbunds vä- len i England kastat Henderson ur sadeln som utrikesminister, så hade betslöshet, Fransk mentalitet inför världs- troligen både orientaliska frågan och avrustningskonferensen legat nöden, m. fl.
gar till fred.
Den ekonomiska världskri- i Genève.
ning, då blir det inte det minsta märkvärdigt att förbundet av natio- ner samtidigt som d e förbereda värl- dens första avrustningskonferens förslösa möjligheten att genom ett resolut ingripande i den man- schiiriska striden ge världen en om att Na- åskådningsundervisning tionernas förbund betyder en ny epok.
Men striden mellan motsat- ta åskådningar förlamade dess hand- lingskraft, och Folkförbundet kunde inte resa sig till den handling som skulle varit av enorm betydelse för att motverka militarismen i östern, som till slut ä r en fara för västerlan- det självt.
var den kristne, kvinnan och arbeta- ren som voro d e tre huvudfigurerna i fredsdemonstrationen.
Vandervelde talade som represen- tant för andra internationalen och den fackliga internationalen.
Som så- dan krävde han upphävande av skillnaden meiian besegrade och seg- rare, omedelbar nedskärning i stor stil av arméstyrkor, krigsmaterial och militärbudgeter som inledning till ständig och allmän kontrollerad avrustning.
Han tillät sig också att hota med a t t arbetarna inte skulle lyda, om d e kallades u t till krig, en varning som skulle varit kraftigare om den kompletterats a v ett tilkän- nagivande att arbetarna inte längre ville låta sig drillas i värnpliktsarmé- erna under fredstid.
Ännu betyda kvinnorna ingen man, ordf. i den samarbetskommitté des sistlidna september och vari 15 olika kvinnoföreningar voro representerade.
Hon poängterade kraftigt att ehuru kon- ferensdelegaterna voro utsedda av rege- ringarna vore de ej ansvariga endast in- för dem utan också inför folken i värl- den och hon överlämnade de 8,003,674 namnundersk rifterna med försäkran att de som sänt dem voro villiga a t t åtaga sig de lidanden och de risker som av- sändarnas nedrustning, mål: skulle avrustning, kunna medföra.
eller kraftig Där- efter upplästes de olika summorna av namn från olika Iänder allt under det att representanter för dessa länder de- filerade f ö r b i för Sverige f r u Allan och för Danmark fröken samlingen.
Engelska Mr.
J.
Green.
och representant.
amerikanska studenters domlig, plågsam kontrast emellan hans friska ungdom och de kongressdelegera- de.
De sågo alla med ens s i gamla och kala och mindre livsberättigade ut än han.
Och dock skulle han, men knappast blivande.
.
skyldig att gå ut i Efter ett anförande av en representant för Föreningen för människans och med- nuvarande situationen, så måste man borgarens rättigheter talade lord Cecil medge, att de ännu icke äro färdiga för Nationernas Förbundsföreningarnas sammanslutning.
Han krävde icke av- för sin världshistoriska mission att rustning men absolut att en nedrustning skulle komma till stånd.
Därefter talade göra slut på kriget.
aktiv fredsarmé — Vandervelde som i Internationalens namn Kvinnornas talan i n f ö r konferen- Då skulle de redan haft sina re= krävde rättvisa meiian segrare och be- Vougt — Henni ett krig.
se,, fördes av miss Mary Dingman presentanter i konferensens hjärta.
segrade för » De internationella kvinnoorga- nisationernas nedrustningskommit- té ».
Det uppges a t t dessa organi- sationer räkna 45 millioner medlem- mar, lägger man till d e katolska kvin- noorganisationernas 20 millioner, få vi fram ett mäktigt tal.
Tyvärr äro icke alla dessa klara avrustningsvän- ner.
Nå, d e 8 millionerna som skri- vit på Internationella kvinnoförbun- dets för fred och frihet petition ä r o också ett betydande antal.
Men lika litet som d e kristna och arbetarna be- tyda dessa millioner en aktiv armé p å fredssidan av den stora strids- fronten, det veta vi ju.
O m man utan sentimentalitet och utan illusioner försöker göra sig ett begrepp, om vilken tillgång kvinnor- na kunna vara på fredssidan i den Tyvärr, d e ä r o efter, de äro inte på sin post.
Krigstekniken och värl- dens sammansvetsning till en enhet ha gått fortare än kvinnornas upp- vaknande ur vanmakt och vanföre- ställningar, undergivenhet och fruk- tan.
De ä r o för insyltade i nationa- lism och för litet på det klara med den uppgift som tillkommer dem nu vid krigsepokens upplösning och för- fall.
Den kvinnliga nedrustnings- kommittén ä r ett tappert försök att i sista stund göra vad som göras kan med d e medel som kvinnoorganisa- tionerna erbjuda.
Men vore d e 45 millionerna klara med sin uppgift, så vore d e icke hänvisade till att defilera och petitionera, då hade d e sina re- presentanter i hjärtat a v konferen- sen.
på grundval av allmän nedrust- ning .SlutIigen tackade mr Henderson för allt det stöd dessa opinionsyttringar gåvo konferensen.
Alla inlämnade opinionsytt- ringar skulle, försäkrade han, sorgfälligt övervägas.
intensiva tankar ha i dag gått med häftig önskan att vars och ens lilla bidrag i förberedelserna till i dag skulle vara en av de droppar som urholka ste- nen.
Från dem som voro närvarande här i dag går till alla dessa Anna ett T. tack Nilsson.
tillbaka.
til Genève
Sitta i sammanträde.
E Av KLARA JOHANSON.
n begåvad ung romanförfatta- sin levnadsbana sitter han i kom- re, Olle Hedberg, har haft mittéer, nämnder, utskott, riksför- den lyckade idén att uppkalla sina bundsstyrelser och bolagsdirektio- till ungefär samma antal som böcker efter allbekanta lekar.
Först ner dagarna i månaden, och alldenstund kom » Rymmare och fasttagare », se- ingen åIdersgräns befriar honom dan » Skära, skära havre,, och vill från dessa höga värv kan han, ifall diktaren fullfölja sin poetiska lek behöver han aldrig lida brist på det sociala samvetet håller sig va- ket, nödgas gripa om ordförande- klubban halvslumrande med senilt associationsladdade, rikt symboli- ska titlar.
Det givna uppslaget nöd- skälvande hand.
gar i varje fall m i n fantasi att has- Vad en sådan tillvaro innebär av tigt genomlöpa möjligheterna på detta område, och då tvärstannar den inför en rubrik som rent av skriar efter att appliceras på en storstilad modern samhällsroman.
Och den lyder: » Sitta i samman- trädes.
För dem som i någon mån äger humor och estetiskt gehör låter ju denna term vulgärt komisk, och visst är den det, men vid nogare prövning röjer den under sin tafatta uppsyn en avgrund av tvetydigheter som borde kunna stimulera en dik- tare med snärt.
Enligt mångas erfarenhet eller övertygelse motsvarar den prosai- ska frasen en synnerligt stämnings- full antikvitet: altaret i vars hägn brottslingar åtnjöt oantastlighet så länge de förmådde klänga sig fast vid det.
Antagligen gäller denna tolkning särskilt bland kvinnor som är gifta eller ogifta med någon viss man under vars » sammanträden » de anser sig ha skäl att misstänka sup- lag eller olovliga herdestunder.
Men även andra kategorier, mindre per- sonligt intresserade, har tillfällen att genomskåda eufemismen och kon- statera att den i regel täcker det då- liga samvetets ängsliga desperation.
Numera lär ingen individ med nå- gon psykologisk insikt kunna hålla sig för skratt när han mottar beske- det att den gentleman han önskar tala allvar med sitter i sammanträ- de.
Flykten till altaret!
Hade leken bara denna skalkak- tiga och roande fas kunde man med själslugn beteckna den som en lin- drigt okynnig variant av gömma ringen eller kurra gömma.
Men den är något värre än så, den är fak- tiskt fasansfull.
Ty vederbörande sitter verkligen i sammanträde.
De inte varje timme lekamligen, så dock med sin tro, med sitt hopp, med si- na spekulationer.
Sammanträdet är deras livsform, och medelst sam- manträden regerar de världen.
Jag lösdrivare andel i världsstyrelsen: här den som medarbetaren, man- lämnar åsido det fåtal original och hård försakelse behöver antydas.
Jag nämner bara knappast de mest hjärtslitande offren: hemlivet, som ju männen värderar otroligt högt, och möjligheterna till själens frälsning.
Personligt samvete är förbjuden lyx på det sociala och politiska samvetets martyrer.
Men det är tappra karlar: de hörs aldrig klaga över slika intima olyckor.
För resten har de så tillräckliga kompensationer att j a g vid besin- nande av dessa börjar ångra mina tårar över deras tragiska lott.
SäII den som sitter i sammanträde, ty han har inget ansvar!
Om han ti- ger eller talar fyller han sin plikt.
Vare sig han » sidder och tänker » eller bara » sidder » sköter han sin syssla.
Genomdriver han ett be- slut kan ingen ställa honom till svars för det, och beslutes något mot hans protester är han lika oan- tastlig.
Det vanligaste resultatet av överläggningarna - efter bord- läggningar och » utredningar » - torde dock vara den urbana besluts- form som kallas kompromiss och som opartiskt resumerar vad ingen av de sammanträdande menar.
En konsttävlingsjury till exempel skulle aldrig kunna samsas utan denna metod.
Väl må vi utomstående lyckönska de män som har vigt sitt liv åt sammanträden, ty i sin ansedda sit- tande ställning blir de hägnade och skyddade som aldrig en kvinna, skulle hon än gå hemma och vakta värmeledningen hela dan.
Kvin- norna kan jag i detta sammanhang inte gratulera: deras styrelser och kommitteer avhandlar bara interna föreningsangelägenheter eller from- ma önskemål och uthärdar alltså in- gen jämförelse med de mäktiga kol- lektiv som sköter våra offentliga af- P r e s s e n har också uppfunnit ett behändigt sätt att hos allmänheten inprägla dessa vördnadsvärda kot- teriers viktighet.
Nästan varenda dag bjuder huvudstadstidningarna den dunkla bilden av ett långt bord med folioark och bläckhorn, om- kransat av ett antal i uppsyn och klädsel förvillande lika herrar som sitter - mer kan inte beskådaren säga om dem.
När och var de fån- gades av kameran vet väl numera ingen; de tjänstgör emellertid år Att vara med så helt och fullt efter år med varierande underskrif- var kanske inte hans ursprungliga ter som söker förespegla dagsnyhet.
livsplan.
Han börjar måhända så Redaktionerna borde verkligen sam- smått och tillfälligt som suppleant i manträda och rådslå om anskaffan- någon liten föreningsstyrelse; men de av ett par tre nya klichéer, ty det har han öppnat munnen vid två synes mindre lämpligt att exempel- sammanträden är hans karriär i vis skönhetsrådet och byggnadsar- rullning, och det står inte i hans betarnas fackförening representeras makt att hejda den.
Vid mitten av av samma personal.
nen s n ö strävande överhuvudtaget är med.
Av ansiktena i kappkragarna, de vilie tina upp sin skönhet innan de kommo till skol- farstun där barnen skulle avtäcka sina blåa ansikten.
De springande skreko och hojtade, studerade i en blink underma- skineriet på loket: ett ögonblicks inten- o c h k a [[t HARRY MARTINSON.
D e t föll en finkornig irritabel snö.
Den kom med nordvästvinden över insjön och lade sig som mannagryn på de gamla drivorna, som voro hårda som plåt.
Enbuskarna stodo liksom i grytor av snö De som kommo ur medvinden hade gla- sivt studium, så kommo de snöiga gods- reserv, oförskämdhet, naiv finkorna med tjutande buffertfjädrar, sist da skratt i käckhet, spelande tankar.
De förfrusna finkvagnen där tågmästaren satt vid sin och retliga motvindsbarnen mötte en för- tjuriga kamin och sin Allers.
Hans an- nöjdhet som skar skarpt emot köldens pro- sikte stod vitt i finkans enda fönster och glodde människofientligt på barnen.
Han och bugade sig i vinden över dessa gry- paganda i örsnibbar och kinder.
Godda, hej, kan du städer och flo- tors kanter.
Annars fanns ingenting vidare.
Vinden der?
Godda, hej.
kan du reguladetrien?
kastade köld tills näsan blev blå och hjär- tat rasande rött och klappande.
Den för- Och andra sidan svarade: » bonddrul- - bannade mannagrynssnön pryglade kin- den.
På alla småvägar gingo barn mot ett visst vägskäl, där en skola låg.
Det ovä- der som låg över trakten på morgonen var en hel psykologi.
Den trängde in i sjä- frös om sina ben och tog med händerna om sina knäskålar, missmodigt och tran- sjukt som om dessa varit ett par fordom förhoppningsfyllda men nu för evigt av- kylda värmekrus för själen.
Ack denne lar, håll käften!, Allt detta berodde till stor del på vin- frysande tågmästare, banal som första onsdagen i februari.
Banal var kölden dens vinkel.
I små grupper gingo barnen.
Vindvin- och banal var denna dag och barnen keln förändrades, lika delar lä och hård skreko till protest ett samlat visseltjut när vind återförde barnen till den rättvisa för- tåget gått.
Gumman gick hemåt och tänkte: » Från Swanson hill box 977 C kom ett brev som bröt Guds nåd ».
Hennes kjol bil- len på den gumma som tände skolsalens delningens gemensamhetston.
Men en långa kamin.
Hon hade tagit med sig ett del av motvindens flickor gingo ännu med Höjde paraplyställ denna morgon.
Hon hade ansiktena mot marken och tego.
haft det hemma många år, men sen poj- inte huvudena, avslöjade inte näsornas ken dog borta i Amerika, vem skulle sen blåhet: de voro behagsjuka, dessa flic- ha det.
Nu var det snösiormen som psy- kor.
i vackert väder voro j u också mänga kologiserade fram tanken: först på poj- av dem vackra som små gudinnor och dade en klocka s ' ~ fångade vinden och ringde in kölden i den gamlas knän, hon frös till och tänkte: » Min Axel, det är klart han blev förkyld och dog ».
Sedan ken.
Hon hade alltid tänkt så här, var gång det stormade.
att » nu driver min Axel på sjön i storm, och finner väl där sin grav ».
Och sedan: » Jag köpte det där paraplystället till pojken.
Men han kom inte hem, han kom inte hem, nä. » käcka som dockor.
sade hon högt liksom talande till den Dessa barn hade om vartannat smått tanke hon nyss tänkt: » Ja, han dog, och » Tänkte mej liksom att det skulle kun- na vara vått den dan han kom, och han skulle naturligtvis ha paraply med sig, med amerikanskt tyg, och krycka av ame- rikanskt silver.
Han skulle naturligtvis i n i ansiktena efter likheter med Axel.
Barnen gingo förbi henne på ett sätt som var avmätt och tyst i förhållande till de- ras föregående.
Denna avmätta andakt kan komma över alla barn, från änglar fula eller oändligt vackra ansikten, de hade om vartannat oändligt vackra eller smått fula själar.
De gingo fram i en snöstorm som påverkade deras själar, och själarnas förhållande till ansiktena komplicerades av stormen.
Vid kröken där snöskärmarna stodo och flaxade med sina frostknirkande bräd- galler gick banan över vägen.
Den var jag kan visst aldrig bli tröstad. » Nu svängde barnen i n i skolkröken.
Hon mötte dem och nickade skyggt då ha i sin mun en cigarr från Minnesota, pucklig av drivor, här och där voro ske- och den fick inte bli vilt.
Och på händer- norna rensopade och blänkte fram likt na handskar sil han skulle vara torr när till hälften dolda knivar.
Ett par röd- han hälsade. » bröstade domherrar flögo långsefter di- Men nä!
Han kom inte hem, och nu kenas lä bort mot banvaktsstugan där en och liljebarn till dem som sticka u t ögonen på katter.
Komna förbi stojade de värre än nå- leende och smög sig samtidigt till att se gonsin, likt flyttsvalor som plötsligt upp- täckt ett bo.
De stormade in i farstun, kunde Guds nåd få vara för henne.
Tan- havrekärve flaggade på en stör vid häc- fyllde dess träväggar med brus, kastade ifrån sig mössor och rockar och kappor ken på Guds nåd låg inte i hennes syn ken.
och rörelser mer, trängde inte ner i hen- nes ben mer och befallde fötterna att gå Godståget hasade sig fram skäggigt sakta på vägen, där Guds nåd låg ut- av snö, lokets extra snöplog gick bredd.
Nä, Axel dog allt.
Axel dog.
I van- först med det sopande vindhjulet susande, och avtäckte sina frusna ansikten.
De som sprungit voro röda och blossande i hyn.
De behagsjuka voro blå.
Men snart G blossade de upp i skön barnslig rodnad över sin fulhet.
lig svensk lunginflammation i östra Min- loket kom efter med värme och ånga, nesota.
Det var Swanson hill, box 977 skorstenen spottade i kölden, pannan låg het och glänsande blå, fräsande arg mot C. där han dog.
När det kom nå ’ n luffare sedan (de kölden, hjulmaskineriet arbetade desperat.
ljög naturligtvis och svassade att de varit sjömän allihop) da brukade hon fråga dem: » Var ni däromkring, det var vid Swanson hill, hette det, box 977 c. » Men luffarna sade, de sade olika förresten, de sade så här: » Det ligger långt inne i Amerika » - » Det ligger inte så långt från kusten » » Det ligger en bit från Chicago ».
Men en del såg upp just som de skulle svara på Swansonhillfrågan och sågo hur en tar ungefär så stor som en tjugotusenkronorspärla tittade ur ögat, och då sade de: » Jag har aldrig varit till sjöss frun », eller » Man går aldrig dit till den platsen med båt, frun ».
Och under tiden doppade de i kaffet hennes langa vita vetebrödsskivor och sågo tapeten upprepa sitt tema: ett fång blommor och ett brev.
Gumman tänkte: » Från Swanson bill box 977 C kom ett brev som bröt Guds nåd. » Guds nåd - - Min katt.
Lokförare Anderberg slet med sina rat- tar och ångventiler hastigare än nöden krävde, ty han frös.
I dag avundades han eldaren som hade tillfälle att vräkarbeta och häva och strida emot.
Det var en eldares verkliga väder i dag.
Dragigt att sitta på lokena, ischias, fanstyg, tra- äkchefen är en knöl, på Brassebybanan ha de snickrat in vindskärmar, lokstalls- ingenjören har hittat på dem och deras trafikskeppare sa ja.
Men här?
tra- oj, oj, ächefen är en knöl, ett ärans f ä min rygg, en knöl!
Tendern var skäggig av snö.
Efter M in katt ligger lättjefullt utsträckt på en solbelyst het kakelugn medan jag slött bläddrar igenom Man- chester Guardians veckonummer.
Där omtalas en intervju med den till hälsan återställde mr Lloyd George, som vistas på sitt landställe Churt.
Mitt i politiken börjar han tala om kattor och berättar för reportern hur en vilt främmande katt kom in i huset för en tid sedan och gång på gång återvände, ehuru ingen upp- muntrade honom därtill.
- - kommo godsfinkorna som slöa suggor, sist i svansen satt en blånäst tågmästare och frös vid en tjurig kamin och en gam- mal trasig Allers.
Barnen sprungo för att hinna fram till övergången och se tåget.
Alla utom de behagsjukaste av flickorna, de blevo gå- Så kom mr Gandhi på besök, vem hoppar genast in genom fönstret om ej katten, upp i knät på Gandhi och där blev han sittande så länge Gandhi var kvar.
Sen försvann katten och kom aldrig mer igen.
Kattor äro mystiska djur.
Det är omöj- gick och den blommande tapeten dog.
ende och sprungo inte, de borrade ned ligt att räkna ut deras vägar.
De äro Hundlokan blommade om sommaren och solrosorna vredo sina halsar, » Men aldrig, men aldrig tillbaka de välkända vägar jag kom ».
låg paraplystället i skolans farstu.
Psykologiskt hade det kommit d i t i dag, på grund av att tankar strålat ut från att » nu driver m i n Axel på sjön, och finner väl där sin grav ».
Nu Zetterlund &amp; Thelanders fortfarande bland de främsta Från olika småvägar kommo skolbar- nen ut på landsvägen.
De kommo i olika vinklar ur stormen.
De som hade haft vinden i ryggen mötte dem som hade haft snöyran i ansiktet och de förstodo inte varandra.
Motvindens barn voro blånästa, snoriga, fula.
Deras tankar gingo åt till viljan som stred mot kölden.
F R ad i k a l prispolitik, k o r t l e v e r a n s t i d och g e d i g e t utförande garanteras v i r a kunder.
å r tillbaka s ä l j e r tidningar på Norra B a n t o r g e t o c h h a r den köpande all- mänheten på s i n a fem fingrar, bru- k a r o c k s å l ä s a Tidevarvet v a r j e V r e d e n s skålar Tidningsförsäljarnas s k ar p b l i c k.
- Den T idevarvet t r ä f f a r ute i staden n å g r a av S t o c k h o l m s tidnings- kolportörer, till v i l k a s h å r d a men in- tressanta y r k e d e t hör, a t t osvikligt kunna a v l ä s a skiftningarna i allmän- över Klara Johanson och oss.
ä r mycket b r a, säger herr Olsson.
M e n som en ideell tidning v å r t s a m t a l mitt i den livliga efter- h a r den sin givna publik, naturligt- K l a r a J o h a n s o n s artikel » Den bot- middagskommersen, a t t h o n s j ä l v vis.
En någotsånär intelligent kol- tenlösa skolan » i nummer 5 a v T i d e - med intresse l ä s e r T i d e v a r v e t o c h portör ser ungefär hurdant intellekt varvet h a r v ä c k t s t o r förbittring inom d ä r f ö r vet v a d hon t a l a r om.
en människa har.
Han ser på en folkskollärarkåren.
D ä r o m under- - Men felet med den h ä r tidnin- människa, om hon inte b a r a följer hetens smak för tidningar o c h tid- g e n, vet ni v a d det ä r?
Jo, att det med tidsströmningarna, j ä m t, jämt, skrifter.
En riktig tidningsförsäljare inte finns någon sammanhållning utan o c k s å t ä n k e r litet ideellt, Det ä r e f t e r n å g o n tids träning i a l l m ä n - bland kvinnorna, så att de köper den.
är en viss kategori av människor.
h e t så s ä k e r psykolog, att han inte I v å r j ä k t a n d e tid h a r kvinnorna inga O c h det är den, som läser Tidevar- r ä t t a s vi g e n o m tidningsartiklar, in- sändare o c h brev, vilkas upprördhet sannolikt b e r o r på att vederbörande aldrig förr s e t t folkskolan, d e s s lä- rarkår o c h d e s s bildningsanspråk förts folkskollärarinnor som skämtnummer, och folkskollärare måste man tro, in- ens behöver h ö r a kundens b e g ä r a n, intressen.
V a d d e vill l ä s a, det skall vet.
Men s å d a n a människor v ä x e r mest v a r a så d ä r litet vimsigt.
D e t inte på träd - sorgligt nog.
är karlarna som läser T i d e v a r v e t o c h - Ä n d r a på själva stilen det kan f r å g a r e f t e r den.
man inte g ö r a m e d en tidning, som S o m l i g a nummer tycker fröken ä r lagd som Tidevarvet, t y då skulle behandlade på annat än gravallvar- att förf.
funnit ett mystiskt sammanhang ligt o c h vördnadsfullt sätt.
V i till- mellan skämtarnas svar: » Oden, Tor och låta oss en stilla undran om d e t i Amor var gudar i Sverige), analfabeter- längden kan v a r a hälsosamt att in- t a g a en så enastående privilegierad B e r n s c h ö l d inte h a r så m y c k e t a t t den inte fullfölja sitt ändamål.
D e t ställning?
I Folkskollärarnas T i d n i n g n: r 5 säga o c h d e g å r o c k s å s ä m r e att vore en dagtingan med samvetet.
sälja.
M e n v i s s a f ö r f a t t a r e d e m säl- N e j, d e t g ä l l e r vara eller inte vara.
uppfattas till o c h med K.
J:s artikel man slut.
Då blir det o c k s å krig på kniven.
O c h vi gör v a d vi kan för tidningen, säger fröken Bern- schöld till slut - för den har en mission att fylla, det är säkert.
H e r r D.
S. Olsson, som s e d a n tio jer nas choklad på hon upptäckt hos lärarkåren.
Den » hänger » s i g åt drömmar om att » slira åt sidan » för att nå samhällets höj- der.
Eftersom lärarens privata e. m. drömmar knappast kunna öva inflytande vill varvets sida » på folkskolan och dess skilsmässa, torde författarinnan ha tänkt sig att vi lärare i vår bekväma kateder- O c h heder åt dem, som verkligen hålla på trots motigheterna.
varvet är en b r a tidning o c h vi skulle lärare ».
» Vi väntade oss dock knappast », säger g ä r n a s ä l j a den dubbelt så mycket.
För det är sådana tidningar som be- artikelförfattaren i fråga, natt en publi- kation som lär göra anspråk på att häv- hövs.
da kulturella intressen, skulle ta lednin- g e n vid en marodering av detta slag, och det är därför med en viss, ehuru icke allt- or stor förvåning vi finner tidningen Tidevarvet bedriva tvetydiga operatio- ner (kurs.
av oss) i utkanterna av den sakliga diskussionens fält.
Artikelförfattaren vänder s i g se- dan mot K l a r a J o h a n s o n s uttryck ~ Fröken Bernschöld (t.
h.)
och hennes » folkskolan medhjälpare vid Hamngatan.
h a r nämligen till ända- stol så intensivt drömt om slirningen upp- åt, att eleverna under skoltiden opåtalt skrivit tjåkkladd och påstått Moses vara svensk.
3.
Jag tror mig vaga påstå, att vi folk- skollärarinnor hellre ta mot ris än ros av författarinnan till Den bottenlösa skolan.
Vi föredra, att likhetstecken sätts mellan oss och våra manliga arbetskamrater.
Var indirekta och deras direkta tahuretthunger inverkar naturligtvis lika upplösande på bildningsstandarten i Sverige.
Det utfär- dade gedigenhetsintyget returneras som prov Naiv pessimism och högdraget intel- mål a t t bibringa allmänbildning » o c h ligenssnobberi Iäsa båda korrekt men yt- förrän h a n redan vet, vilken tidning h a n skall f å sälja.
N ä r Tidevarvet nu ingått i o c h re- ~ dan tillryggalagt e t t s t y c k e a v sin t i o n d e årgång, b e vi att a v den anled- n i n g e n få ta ett p a r av d e s s a e r f a r n a f ö r s ä l j a r e s tid i a n s p r å k f ö r att h ö r a d e r a s o m d ö m e om tidningen i för- h å l l a n d e till läsekretsen.
I hörnet av H a m n g a t a n o c h R e g e - r i n g s g a t a n s t å r den a v hela S t o c k - holm v ä l k ä n d a f r ö k e n Bernschöld, som i femton å r hävdat sin p l a t s vid denna s t a r k t trafikerade punkt m e d d e n äran.
Fröken Bernschöld omtalar vid svenska idiotismen på Polacksbacken har ej av någon i diskussionen deltagande, ej heller av någon ansvarig tidning och allra minst av d:r Cederblad själv pa- satts ursprungsbeteckningen » Brist pa nit hos resp. lärarkårer. » (vi be att få påpeka att detta citat ej återfinnes i Klara Johansons artikel.
Red.)
2.
Eftersom i Den bottenlösa skolan säger: » Fröken Johansons resonemang om be- greppet ' allmänbildning ' har vi ingenting att invända emot i och för sig.
Det förefaller bara litet omotiverat i det före- liggande sammanhanget efter som folk- skolan aldrig har haft, inte har och al- drig kommer att fä till uppgift att hi- bringa ' allmänbildning '.
- Tide- varvets och fröken Johansons spekula- tioner och påståenden härvidlag är så- lunda konstruerade utan verklighetsunder- lag med en ganska tydlig, men inte sär- - - F Filmkrönika.
Film-Europa utvecklar sig till stormakt.
Det sista provet på denna kulturella expansionssträvan är den tyska filmen vanedjur med Ständiga överraskningar.
Kamratskap på Palladium.
Det vore en Detta alltför lyckliga, konstnärligt skilt uppbygglig avsikt, vilken ligger olyckliga slut sammanhänger med filmens helt vid sidan om de positivt inriktade ideologiska oklarhet, betingad av kapita- strävandena på ett förverkligande av listiska förhållanden, Tragedien, som be- undervisningsplanens huvudprinciper .. (Kurs.
av oss.)
Vi tillåta oss att till d e t t a an- gens sida, gav i verkligheten upphov till en jättelik strejk, som ett slag omfattade m ä r k a att K l a r a J o h a n s o n bemyn- 80,000 arbetare.
V i d begravningen av d i g a t redaktionen meddela att hon rodde på försumlighet från arbetslednin- ligt de berörda stickproven på svensk bild- ningsstandart.
Men den folkskolebevä- ring, som vid 12, 1 3 år tog evigt avsked av all slags skola, har - när svaren gi- vits pa allvar skrivit det riktigaste med osynlig skrift mellan raderna.
Där läser den med sunt förstånd utrustade gran- skaren mindre om den bottenlösa skolan Som orsak till » förskingrad kunskaps, ef- terlämnade tomrum än om andligt botten- löst torftiga a r mellan skolbänken och Po- lacksbacken.
Men den granskaren vet ock- så, att barnalärdomen brukar återfinnas och utnyttjas efter slyn- och slyngelårens andliga slöhetstid.
Lyckligtvis har - med ett lysande undantag de cederbladska undersökningarna hittills endast haft san- sade och omdömesgilla granskare.
Jenny Wahlman.
- - skandal, når om detta konstverk, som långa även en närvarande deputerad, Selle, for- icke gör anspråk på att uttrycka vare Redaktionen av Tidevarvet har haft den sig t i d n i n g e n s eller någon annans goda smaken att i sina spalter lämna ut- mening.
Det skulle heller aldrig rymme för ett inlägg i den nu pågående falla tidningen Tidevarvet in att g i v a diskussionen om vår folkbildning, vilket är mer än vanligt oförsynt, även då det n å g r a som helst » direktiv » åt K l a r a gäller anfallen mot folkskolan och dess lärarkår.
dades, 1906, då I över räddningsarbetet 1,200 franska arbetare deltogo dö- fri- get », » Vi ha utropade bara två fransmannen.
fiender, gasen Men och vem kri- Johanson!
Författarinnan, en fröken Klara Johan- villiga hjälpkårer från närbelägna tyska utsätter i onödan arbetarna för gasen, V a d beträffar Tidevarvets egna son, ger redan i rubriken, » Den botten- gruvor, och denna proletära solidaritet vem släpper lös krigets demoner?
Det uttalanden med anledning av d:r C e - skolan », ett anslag, som förmodligen derblads undersökning, återfinnas de blir i filmen en symbol för den interna- är problemet.
tionella anda, som skall frälsa världen.
höra under rubriken H a r bildningsarbetet Därför efter tiden har världskriget, handlingen flyttats en välmotiverad fram till Här möter man arbetets värld, allt- genomtänkt sitt mål?
i samma num- innehåll bär snarare vittnesbörd om den igenom äkta, fylld av slit och släp men mer som K.
J:s förkättrade artikel.
egenskap, mot vilken själva gudarna At- anakronism, vars verkan likväl försva- också av glädje, hotad av arbetslöshet Vi lämna nu ordet å t tvenne insän- minstone i forna tider lära ha kämpat för- gas av den inledande texten.
gäves.
Artikeln kan rätt och slätt endast Hela miljöskildringen, så- dare.
I stort sett har regissören, G. W. Pabst, och olyckor.
karaktäriseras som det rena nidskriveriet.
Då ett kåseri i Tidevarvet n:r 5 be- Särskilt angreppet mot de manliga lärarna levandegjort ämnet på ett genialt sätt.
i lugnets som i katastrofens dagar, Först kommer miljöskildringen från gruv- äger en Och livssanning, som är för värd allt be- titlat den bottenlösa filmens patos internatio- skoIan kan ge tid- vid vårt lands folkskolor blottar en men- röm.
arbetarnas liv: gruvschakten med de so- nellt broderskap är i handlingens ögon- ningens läsekrets en falsk uppfattning av talitet av det slag, att man måste förirra rummet svettglänsande med alla de nakna gestalterna, männen dusch- efter blick gripande och hänförande.
Det är de slutsatser d:r Cederblad själv, de le- sig långt ut på publicitetens träskmarker tiga, dande tidningarnas redaktionella artik- för att finna en motsvarighet därtill.
Nå- mellan Och lar samt diskussionen kring de cederblad- got sakligt bemötande förtjänar därför ar- ska undersökningarna kommit till, ber ian tikeln icke, ty skall en strid föras, så böra sedan explosionen nere i gruvan, elden världskrigets fronter.
att i största korthet få replikera fil.
kand. vapnen - även om man inte ställer sina som sprider sig, gasen, sammanstörtan- rån denna imponerande jättefilm till Klara Johanson.
Då redaktionen anser fordringar så högt, att de skola vara blan- den svenska En stulen vals på China att ett kåseri som den bottenlösa skolan ka det av gångarna, genom vilka de flyende dock icke få vara helt impregnerade har kåseriets rätt att blanda hop vad som av smuts.
arbetarna förgäves söka en utväg till är ett stort steg - b a k å t.
dagsljuset.
Därefter kommer filmens Intrigen ä r lika enkel som djupsinnig.
helst hur som helst, om det blott smak- Det märkliga är, att ledningen för en höjdparti, det är då de tyska lastbilarna.
En älsklig elev på musikskolan vinner sättes med Klara Johansons attiska lut- publikation, som vill vara mån om dess förlåt salt!
skall jag ej upp- anseende, funnit lämpligt att offentliggöra fullpackade med räddningsmanskap, då- beröm för en valskomposition, som hon pulver nande rusa iväg till olycksplatsen, sprän- rakat höra ur ett fönster, som råkar till- ta tidningens spalter med att gå in på ett dylikt utslag av någon sorts kulturell gande gränsbommen ulan att fråga efter höra en musikförläggare, som hon råkar förf:s behandling av de stora problemen flabbighet.
de förvirrade publikanerna, och mottagas träffa på en restaurang, och då hon folkupplysningen, hottenskolan, skol- Osvald Rydén.
med hänryckning av de franska arbetar- rakar fä veta, att han ä r den egentlige kurserna.
(Jag vet för övrigt ej, om det Pressombudsman för Sveriges allm.
kvinnornas upproriskt jäsande skaror.
kompsitören, hon rusar åstad och kys- kan anses förenligt med den finare sa- folkskollärareförening.
tirens väsen, att man med ett kallt grin Men sedan blir det onekligen en av- ser (varefter äktenskap tänkes följa).
påminner om ett Emerson » skubbade » mattning.
Man får inte klart för sig, Irefilm har tillverkat detta.
Nåja om de präktiga tyskarna verkligen lyckas filmen är för all del ganska underhål- omkring som föreläsare, nämner att » kun- uträtta något.
(I verkligheten lära om- lande och vilsam för en trött hjärna.
Men skapsmassan skvalpar över, o. s. v. Det kring 600 man ha räddats.)
Och slutet nog tycker man, att de svenska filmbo- är då åtminstone språkligt sett mest likt Då vi förelade K.
J. detta ä r a d e är svagt, inte i och för sig men sett mot lagen åtminstone för omväxlings skull kun- Idrottshladets kåserier.)
Mitt inlägg av- inlägg frågade vi vad det var för en bakgrunden av vad som hänt: högtids- de Istadkomma en och annan film med ser en passus i artikeln, som blottar för- mystisk e g e n s k a p mot vilken s j ä l v a tal hållas, och tyskar och fransmän jubla vettigt innehåll och inte uteslutande lägga fattarinnans oförmåga att skilja på sak gudarna kämpade förgäves.
K.
J. och hurra, som om allt vore gott och an på billig komik och egendomliga sam- och person eller kanske hellre hennes ön- s v a r a d e på r a k arm: skan att skapa förväxling.
val igen.
Det jag dock 1,200 döda i manträffanden.
Nils Beyer.
I.
Den av d:r Cederblad nyupptäckta » Dumheten!
Utsagan står att läsa gruvan inte långt därifrån!
Min katt springer för främmande ge- n a s t ut ur rummet, men vistas gärna i behöva läggas ned på grund av publik- made sitt tal till en graverande anklagel- se mot gruvbolaget.
Allt detta förtiges tamburen eller väntrummet under mot- slöhet.
Motivet är en verklig händelse, den i filmen, ty filmkapitalismen tillåter inte, tagningen och mottager med olympiskt lugn patienternas försök till närmande.
fruktansvärda gruvolyckan i Courrières att man angriper kapitalismens system En dag uppenbarade hon sig till allmän överraskning i ett inre rum och slog sig ner på patienternas schäslong, Jag un- derrättade i tur och ordning tre stycken i förväg om att de skulle f i n n a en katt där.
De förklarade sig alla tre vara fa- natiska kattvänner och katten rullade sig i vällust.
Den fjärde patienten j a g var- skodde avskydde kattor, men innan hon ens hann in i rummet var katten som bortblåst.
Så nog äro kattor, som mr Lloyd George säger, några Iöjliga djur .alltid.
A.
N. lösa filmen till invändningar på senare kvickhet och spiritualitet.
Men artikelns tid.
väl slutat fransmän och tyskar.
starkare än alla » skräckmålningar » från F - - som, - - -
I Råkost.
Brev till Professor (Forts. fr. sid. öppna- han bemötte en del missförstånd som inom en.
Viktigt ä r att i den tid, d å Råkostboden Stockholm, Essen - Mölle.
* kommit fram i pressdiskussionen om- behovet a v kamratliv det och finns samliv med Pontonjärgatan vägar har haft tämligen goda erfarenheter i (Forts. fr. En helhjärtad omvändelse.
I).
som i des i höstas ute vid sid. 1).
jämnåriga vaknar, angående detta problem ä r o ännu all- ä r arbetet i sig själv a v den beskaf- kring vad som offentliggjorts av un- som leda in till d e ideella rörelserna, deles för sparsamma, men j a g kan fenhet, att d e t i c k e passar för den dersökningarna.
Det ä r fel att som några tycks h a så att icke d e negativa krafterna och anföra några av intresse.
Vid en un- kvinnliga organismen, utan att denna gjort, dra pessimistiska slutsatser ur hjorddriften f å r övertaget, som man dersökning av sjukligheten hos män oftare tager skada därav än man- hans resultat.
D:r Cederblad s å g så ofta ser.
och kvinnor vid vissa a v statens verk ne. » ingalunda mörkt p å den svenska D:r Cederblads älsklingstanke var framgick det, att under ett visst å r ungdomen.
Tvärtom.
Han gav den därför skolan i beväringsåldern, d ä r antalet sjuklediga män var 39 % och Slutsatser dragna ur ojämförbart ampla lovord.
Men vid uppfostran människan skulle ställas i centrum, material.
kvinnor 65 %.
Antalet sjukdomsfall gällde det framförallt att h a klart för en skola med stor frihet, d ä r ungdo- i medeltal på varje tjänsteman var Jeg vii tillade mig a t gøre Hr.
Pro- sig den växande människans utveck- men f å r sin livsbelysning f r å n olika 0.7 för männen och 1.3 för kvinnor- fessoren opmærksom paa, a t den af Iingsperioder.
Svårast har den gam- synpunkter, också efter fritt val.
na.
Antalet sjukledighetsdagar i Dem dragne Konklusion er uholdbar.
la skolan syndat i den period d å Efter det med intensiv uppmärk- medeltal för varje tjänsteman var Af d e forannævnte statistiske Tal känslolivet börjar vakna, mot t i o - samhet åhörda föredraget vidtog en 12.1 för männen och 24.6 f ö r kvin- kan man nemlig overhovedet ingen femtonårsåldern, känslornas period.
belysande diskussion.
Med all re- norna.
För ordinarie man var an- Konklusion drage, idet en Statistik Det är där som ett ödesdigert våld spekt f ö r sakkunskapen som var tal- talet 12.3, för ordinarie gift kvinna som den foreliggende e r værdiløs.
har utövats av den överintellektuali- rikt representerad på mötet och ge- 25.2 och för ordinarie ogift kvinna Den første Forudsætning for, a t serade skolan, som dödat så många nom många värdefulla inlägg gav 27.3.
Motsvarande siffror för de en saadan Statistik kan have nogen dyrbara krafter.
Icke minst den vär- sitt intresse till känna, kände man än- e. O. anställda var 11.2, 25.0 och somhelst Værdi m a a være, a t d e defulla förmågan att kunna vara då, hur även denna högt upplysta 16.4.
Dessa siffror säga icke, om sammenlignede staar lige i Alder, i lycklig på ett omedelbart sätt.
församling satt fast i vad Harry sjukdomen bestått i underlivslidande Løn, i Chancer, i Uddannelse o.s.v.
Hur mycket tillfredsställes ungdo- Martinson i sitt inlägg kallade den eller annat, men av dem framgår Det vil formentlig ikke kunne be- mens och ungdomsårens behov att f å statiska skolan.
Undantag bör göras otvetydigt, att kvinnorna varit i be- strides, at Sygeligheden stiger med känna sig nyttig, få någon framgång, för lektor Oscar Olsson.
För a t t hov av sjukledighet ungefär dubbelt Aarene, og heller ikke, at den meget uppmuntran, som så väl behövs kunna uppnå den sant dynamiska så ofta eller så mycket som männen, n e r følger d e økonomiske Forhold: att » förstås uppåt », d.v.s. spegla sig skoIan fordras verkligen en helhjär- och a t t häri även underlivssjukdo- jo højere Alder j o flere Sygedage - i en människas blick på det bästa tad omvändelse.
— mar Endast haft sin en del slutsats är säkert.
av följande tvenne ä r möjlig av dessa siffror: an- tingen ä r den kvinnliga organismen svagare än den manliga, så att den icke i samma grad tål den påfrest- ning, som arbetet medför, eller också j flere o daarligere Sygedage.
økonomiske O g det e Forhold, r ikke nok, jo at denne Lighed overfor Statistikken i øjeblikket er tilstede, den maa have været tilstede gennem hele de paagældendes Arbejds-Karriere, saa- ledes at den ene Gruppe ikke tidli- gere har arbejdet under ringere Vil- - — av 75 den resp. kalla 50 öre för en kan stor Under årstiden man portion.
också få varma och välsmakande grönsakssop- por av olika slag, puréer eller grönsaks- buljong med klimp för 75 öre pr halv- liter.
Sopporna serveras i glasflaskor.
för en lunch en krona.
Det är gott sam- malet bröd, Råkostbodens speciallimpa.
Saxonlimpa eller grova fullvetestrekan- ter med smör, nötpasta, fikonskivor, gur- ka med ägg, persiljesmör eller fin ost.
Luncherna skickas på beställning tel. K.
351 33 till arbetsplatser var som pr helst i staden.
Bland nyheterna som kommit in är pressade grönsakssafter av rödbetor, mo- rötter, rättika, selleri och kål samt kall- apelsiner.
framställas dels vid Näringsfysiologiska laboratoriet i Sala, dels vid en fabrik i Krylbo.
Dietbröd, kex och flingor av olika, slag från Svenska Födoämnesfabri- ken I Stockholm f i n n s också i riklig sor- tering.
- Har intresset bland allmänheten mot- Og det e r ogsaa interessant, a t svarat förväntningarna?
Man måste ju medge att kontoris- man kun fordyber sig i Studiet af hvorledes Kvindens Organisme taa- ler Arbejdet - et Studie, der d o g konservativa, likaså sjuksköterskorna som kun har s e k u n d e r Interesse, fordi vi väntat oss mycket av, svarar Råkost- Kvinderne skal og vil arbejde, hvad bodens föreståndarinna på vår fråga.
De enten d e taaler det lige s a a godt som anser sig i allmänhet inte ha fått mat Gennemsnittet af Mænd eller ej.
och lärarfolk har visat Alle Mænd har jo ikke ens Syge- intresserade.
Bland arbetarhustrur ha vi lighed.
Og man finder d o g ikke paa träffat ganska stort intresse, framförallt a t erklære ældre Mænd eller gifte för barnens skull.
Det händer ibland att mamma kommer in för att visa upp Mænd for uegnede til a t arbejde — en sina barn och berätta att de är de star- kaste och bästa i klassen - tack vare Arbete frestar på både mäns och den förståndiga mathållningen.
Med den kvinnors hälsa men båda tåla s.k. Oslofrukostens exempel för ögonen och efter d:r Ljunggrens försök i Hälsing- det bättre än fattigdom och svält.
borg skulle man också kunna hoppas att Formentlig nedbryder Arbejdet det blev mera aIlmänt med grönsaker, frukt, grovt bröd etc. till skolbarnens saavel Kvinders som Mænds Orga- frukostar.
nisme, men mon ikke begge Parter - Vi har också tänkt oss att på det taaler Arbejdet betydeligt bedre end här sättet kunna underlätta för husmöd- Manglen paa Arbejde nemlig Sult rarna att då och då utan extra arbete eller Undernering, Bekymring, daar- blanda i n ett råkostmål i matordningen.
- Emellertid måste folk vänja sig litet lige Boligforhold, ingen Rekreation?
vid nyheter.
Vid en del utställningar, Hverken Mands eller Kvindes Or- som affären anordnat, har det dock va- ganisme er skabt til a t blomstre un- rit en jämn ström av besökande och vi der økonomiske Bekymringer og har kunder både i Stockholm och lands- saa naar d e bliver gamle o g svage - o g deres Sygedage i disse Aar giver sig Udslag i Statistikken.
Man sam- menholder saaledes, uden videre, Re- sultaterne for 2 Klasser, af hvilke den ene er en Slutklasse, o g den anden en Gennemgangsklasse, og i hvilken i ett sorgespel av en hr Friedrich kaar end dem, den anden Gruppe har Gennemgangsklassen naturligvis Schiller, Die Jungfrau von Orleans, arbejdet Først naar under.
disse Forhold forelig- maa være af betydelig yngre Alder end Slutklassen, o g maa have ar- tredje ras av aktens engelske sjätte överbefälhavaren scen.
Den ytt- ger, vil det være muligt med Udsigt til et ikke misvisende Resultat at op- bejdet under langt mere stimulerende Forhold end denne.
den han d u k a r under för stille Statistik af den heromhandlede Dette Eksempel e r typisk.
representeras av Jeanne d ’ Arc och, d e Art. Og man ser deraf, a t selvom en förblindade fransoserna som följde Opfyldes nu disse Forudsætninger Statistik drejer sig om enslønned, * hennes ledning till seger.
Genom a t t af den af Hr.
Professoren anvendte ved lige Arbejde beskæftigede, kan använda den gamla Schillerversen i Statistik?
Det er et Faktum, at mandlige og den være fuldkommen værdiløs, ja, mindre komplimenterande mening kvindelige statstjenestemænd i Sve- misvisende, og det behøver forment- förråder man alltså Materialet sin obekantskap hopar sig rige ingenlunde er ligestillede, idet lig næppe nærmere Paavisning, a t med källan.
de kvindelige Tjenestemænd er rin- dette i særlig Grad maa være Tilfæl- det med den svenske Statistik, fordi för d:r Cederblad. » gere stillede end de mandlige med man i Sverige, med Hensyn til Kvin- • Hensyn til Løn, Uddannelse og Chan- dernes Lønninger, Avancementsmu- cer, hvilket Forhold navnlig indtil ligheder og Uddannelse indenfor Vi kunna till sist inte undertrycka for f a a Aar tilbage i høj Grad var Etaterne, staar langt tilbage f o r en känsla av att dessa inlägg lik- tilstede.
Danmark (der d o g kun h a r haft Li- Endvidere er den foreliggende som flera icke publicerade vittna om gestillingen siden 1919).
Statistik ikke inddelt efter Alder.
en beklaglig brist på humor.
Kun hvis Kvinder og Mænd i g e n - uretfærdige Kaar men for baade Vare härmed h u r som helst.
vårt Maa jeg illustrere Forholdet ved et nem en hel Generation havde haft Mand og Kvinde e r Arbejdet en Nød- intresse för uppfostrans stora pro- Eksempel: lige Vilkaar, vilde man kunne drage vændighed - Og altid betydeligt blem kvarstår allvarligt och oföränd- Slutninger a f en Sammenligning af sundere end Nod.
Derfor vender vi rat liksom vår stolthet över att K.J.
Assistent och assistent kan vara deres Sygedage, og selv da vilde Kvinder os mod Argumentationer vill i Tidevarvets spalter meddela si- alldeles olika saker.
man næppe kunne drage Slutninger som den af Hr.
Professoren anvendte na anmärkningar till dagshändelser vi forsvarer os mod Tendensen til Ogsaa her i Danmark opgør man a f værdi.
och svenska vidskepelser.
a t bruge f. Eks.
en Statistik som den Sygeligheden paa lignende Maade, Professorn argumenterar som her omhandIede mod Kvinderne i de- — som det tilsyneladende sker i Sveri- om tillfälliga arbetsförhiillanden res Kamp f o r Ligestilling i Arbejdet ge, og det bekendtgøres herefter med Mændene, - hvadenten det för kvinnorna vore bestämda ligesom i Sverige uden Kommentar drejer sig om Løn og Chancer eller av naturlagar.
- a t f. Eks.
kvindelige Assistenter Grundfejlen ved en Argumentation om selve Adgangen til Arbejde.
har flere Sygedage end mandlige Assistenter.
Man drager alminddig- som den af Hr.
Professoren anvendte vis Iigesom Hr.
Professoren deraf er, att man ved a t undersøge det, der Nu begära kvinnorna fair play den Konklusion, at Kvinderne staar vedrører Kvinders Arbejde, altid i arbetslivet.
ringere end Mændene helbredsmes- gaar ud fra, a t d e i øjeblikket eksi- Den Behandling, som Hr.
Profes- sigt set overfor et givet Arbejde, og sterende Forhold i Virkeligheden soren h a r givet Problemet p a a Side denne Konklusion e r her som der bunder i Naturens Orden, o g a t 13 og 14 i Deres Forelæsning, e r falsk.
Forholdet e r det, a t ca.
1 / 3 Kvinderne, naar d e ikke kan svare egnet til a t modvirke Mulighederne a f d e mandlige Assistenter avancerer til dem, p a a en eller anden Maade for Kvinderne til a t naa en højere til højere Stilling, inden d e bliver e r defekte.
Lad mig forklare: sundhedsmæssig og arbejdsmæssig — gamle, o g derfor ikke kommer til at Naar Kvinder med ringere Løn og Standard, som alene kan opnaas for indvirke p a a Statistikken, naar d e indskrænket Anvendelse, uden Chan- Kvinderne ved, a t man ophører a t naar den Alder, d a d e mange Syge- ce for Fremgang, ikke kan præstere underbetale deres Arbejde o g a t be- dage falder - idet d e e r overgaaet i et lignende (fortrinligt?
eller i alt handle dem som en Pariaklasse in- andre Grupper medens d e kvin- Fald efter Naturens Orden passen- denfor dette Arbejde, o g ved, a t man, delige Assistenter kun i ringe Antal de?)
Helbred som Mændene, s a a hvad man endnu aldrig har gjort, avancerer.
Stillingen e r for dem n e r - slutter man, a t Kvindernes Mod- giver Kvinderne fair play i Erhvervs- mest en Slutstilling, medens den for standskraft e r utilstrækkelig, eller livet.
, Mændene er en Gennemgangsstilling.
deres Organisme (!)
paa en eller Jeg gaar ud fra, a t dette ingen- Kvinderne bliver altsaa i Klassen, og- anden Maade forkert indstillet.
lunde er Hr.
Professorens Hensigt, og och dumhet 21 sin verksamhet berättar tjänstgörande expediten.
Dess kontorsluncher ä r redan ganska omtyckta.
De består av en sallad man kan välja på kokt eller med daglig omväxling till ett pris rå lingon och De sistnämnda — allt var avsedda, visat sig vara tämligen del föräldrar sig - - — — — nu tre miljoner tillverkade av LUMA kooperativas utmärkta lampa - orten.
skal til Slut udtrykke Haabet om, at Hr.
Professoren vil berigtige det paa Side 14 i Deres Forelæsninger udtal- e angaaende Konklusionen af den paa Side 13 anførte Statistik.
.
Jeg tillader mig at vedlægge en ille Pjece » Misvisende Tal,, utgivet af » Dansk Kvindesamfund » og » Kø- benhavns Kommunelærerindefor- ening » angaaende dette Forhold.
Med Højagtelse Anna Westergaard.
Essen-Möller professor har på Tidevarvets förfrågan förklarat sig icke ha någon anledning a t t ingå i svaromål.
