# ID: svediakorp-per3610
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1932
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,182
# sentences: 395
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Den 2 februari.
Hilma Borelius,.
Av Emilia Fogelklou Norlind.
Den norska arbetarrörel- sens avrustningsförslag.
Av Birgit Nissen, Oslo.
* Det umbärliga kaffet.
I trontalet tillkännagavs att ' sven- klaring icke något ståndpunktsta- ska folket hade att emotse tull- gande till andra åtgärder på hithö- höjningar på vissa lyxbetonade va- rande område.
Tillsammans med och det stundande presidentvalet.
ror.
Regeringens planer på denna den samtidigt införda accisen på in- punkt ha dock varit höljda i ett visst hemsk silketillverkning har finans- Japan och dess läromästare.
dunkel.
Största undran har från ministern räknat med en inkomst av allmänhetens sida gällt om kaffet dessa tilläggstullar på 20 miljo- Ett anfall av bolsjevikskräck.
skulle räknas bland lyxvaror eller ner kr.
Attack mot Sunderbyns folkhögskola.
icke och för vilka tullhöjningar det Största meningsskiljaktigheterna i förra fallet ev. skulle utsättas.
En- ha rått om kaffet, där det både i ut- Film krönika.
skilda motionärer ha under tiden skottet genom socialdemokraternas Av Nils Beyer.
väckt motioner om höjning av kaffe- reservation och senare vid kamrar- tullen, dock motiverade icke med nas raska behandling av saken fram- finansiella utan med folkhygieniska hölls - som det tycks oss.
med ett synpunkter.
visst fog - att även om man kunde Så kom fredagens extra konselj hysa vissa betänkligheter ur hygie- N STORMIG VECKA har för- med beslut om tillfälligt importför- nisk synpunkt mot kaffets oumbär- flutit sedan Tidevarvet sist kom ut.
Makterna ha rasat både bland bud för kaffe, kakao, automobiler lighet, vore det dock för den allra människorna och i naturen, och med och silke.
Och på lördag middag fattigaste befolkningen bland de bil- krig, orkan och brand lagt städer avlämnades en kunglig proposition ligaste nödvändiglietsvarorna.
Det och gårdar öde.
I Shanghai ha japanerna med om höjda tullar på vissa lyxartiklar gäller ju särskilt för vårt land med luftbombartlemang stuckit kinessta- eller eljest umbärliga varor.
Propo- dess hårda klimat.
Det framhölls den i brand och jämnat stora delar sitionen behandlades med sådan också från flera håll, att finansmi- av densamma med jorden.
Tusen- skyndsamhet att riksdagens kamrar nistern hade kunnat fylla bristen i tals människor ha dödats.
redan på söndagen kunde besluta i budgeten på ett lämpligare sätt - Staden Santiago på Cuba har ge- frågan, och godkänna propositionen.
genom att höja spritskatten.
nom jordbävning på mindre än en Den innehöll förslag om höjning Också ifråga om frukten, framför- halvtimme skakats sönder, med av kaffetullen från 30 till 45 öre pr allt citronerna, måste man fastslå 1,500 döda.
Den våldsamma storm, som rasa- kilo för rostat och från 42 till 60 öre att det gäller en niidvändighetsvara de i Mellansverige den 1 och 2 fe- pr kilo för orostat kaffe.
Vidare av största betydelse.
bruari framkallade bland många an- Man har alltid framhållit som ett dra olyckshändelser stor förödelse tullhöjningar för bilar, film, pälsverk på Ekolsund, där den slet taket av och parfym m. m. samt slutligen till- skäl mot införande av tilläggstullar, en ladugård och dödade många djur.
läggstullar för en hel del livsmedel, att de ha en otäck henägenhet att bli däribland frukt.
En ny tull före- stadigvarande.
Från vänsterhåll slogs för citroner och bananer med ströks också med skärpa under att tio öre pr kilo.
Tullarna, som h a det endast finge bli fråga om en till- da, som på några timmar förvandla- de hela det stora ladugårdskom- karaktär av tilläggstullar ha tillkom- fällig åtgärd.
Alla möjliga skäl tala ju också plexet, stall och magasin till rykan- mit i rent statsfinansiellt syfte och de ruiner.
Tyvärr kunde icke hel- innebära enligt finansministerns för- härför.
ler hela djurbesättningen räddas.
i Malmö sprider stor förskräc- kelse landet runt.
» Smittkoppspsy- kosen », som Soc.-Dem.
uttrycker sig nådde på måndagen även Stockholiii och folk begär ivrigt att bli vacci- nerade.
Sa myndigheterna behöva knappast oroa sig över bristande vaccinationsvilja.
Allt som allt sy- nes tolv-tretton personer insjuknat med ett dödsfall.
Den lilla ovacci- et hövliga hån varmed Japan minnet av historien om Västerlan- nerade fyra månaders ungen, som under hela sin konflikt med dets kontakt med Kina under de se- hämtat smittan från Ryssland synes Kina behandlat Nationernas Fur- naste hundra åren, så skall man fin- ha klarat sig.
Ännu vet man ej om bund övergick så småningom i en ut- na att alla schackdrag och alla cy- epidemin är fullt begränsad.
manande fräckhet.
I Genève gav niska fraser äro ganska bekanta.
FREDAGEN FÖRELÅG i för- Japans representant folkförbundet Läraktiga ha japanerna varit utan myndarekammaren bouppteck- ningen efter bruksägaren Arend Ver- goda råd, hur det borde tolka sin att dock ur denna historia dra den steegh.
Behållningen i boet uppgår egen pakt så att det sluppe reagern väsentliga lärdom som erbjuder sig: till 10,042,806 kr.
meddelas det i mot angreppet på en förbundsmed- att man inte i längden kommer n i - pressen.
lem!
I Shanghai inträngde japanska gon vart med Kina på våldets väg.
Vem var Arend Versteegh?
Född Men kanske tror den militära led- i Holland 1849 inflyttade han till trupper för att skydda sjapanska Sverige 1875 - utan miljoner.
Vilka undersåtars liv och egendom » och ningen i Japan att den moderna bruk är det som burit sig så » då- kräva » respekt för traktater,.
Man krigstekniken skall förmå vad den ligt »?
Jo, bl.
a. Graninge och Utan- rättfärdigade nedskjutningen av ki- mera primitiva förut e j förmådde.
sjö.
Vi veta här i landet ingenting om neser som sätta sig till motvärn med Var ligger Graninge och Utansjö?
att de äro banditer, irreguljära trup- hur denna affär ser ut från japansk I Ådalen.
synpunkt.
Är japanska folket ett per, franctirörer!
Kinesiska trupper- Reflexionerna göra sig själva.
kallblodigt rövarfolk eller ett som A R B E T S - na uppmanades att dra sig tillbaka, F R E D för 90,000 man har upp- och om de icke göra det, bära de älskar kriget som sport och inte står nåtts i och med det förnyade med- ansvaret för japanernas militära att hejda nu i sin stridslystnad, när lingsförslagets antagande av b i d a operationer.
det tyckte sig märka att Västerlan- parter.
Förslaget innebär vissa Man vet inte vilket som är värst.
det tycks ha gett det fria händer mot jämkningar till arbetarnas förmån Kina?
Troligtvis icke.
Experter som ifråga om lönegränser, semesterför- Men man inser att när detta träffar måner, ersättning vid smutsigt arbe- så djupt, så beror det på att det är känna stämningen i Japan under åren te etc. Lönereduceringarna däremot Västerlandets diplomati som Japan efter kriget säga att militäryrket där uppgå liksom i första förslaget till karikerar, om medvetet eller omed- icke ä r eftersträvat och värnplikten 4 % för tidlön och 6 % på ackord.
vetet, liksom det lärt upp sig i an- långt ifrån populär.
Japanerna, säga Alla stridsåtgärder hävas och ar- dra grenar av västerländsk civilisa- de, vilja endast strida i nödfall för betet återupptages, där det legat tion, till exempel bomhanfall från sitt fosterland.
Det troliga är att den nere.
iiiivarande imperialistiska ledningen Beslutet har nästan över lag mot- luften.
tagits som en lättnad i krisläget.
(Forts. sid. å 4).
Uppfriskar man i dessa dagar Helge Heerberger, skriver om Berlin, Tyska folkets Hindenburg V a d har hänt?
E SMITTSKOPPSEPIDEMIN Japan.
och dess läromästare.
D PÅ EFTERLÄNGTAD Veckovakten A M M U N I T I O N av Arthur Stadler.
E n svensk vapenhandlare har ställts till ansvar för att han sått vapen med oskälig förtjiinst åt rånmördarna i Malmö.
På New Yorks börs stiga och falla krigsindustriernas aktier alltefter som man hoppas att det skall bli krig och fruktar att det skall bli fred.
Vem ställer regeringarna till an- svar, som tillåta vapenfirmorna att med oskälig förtjänst förse de stri- dande i Östern med vapen och am- munition?
" Vår Hindenburg skall styra rikets skepp. "
Av H E L G E H E E R B E R G E R.
H indenburg åtnjuter en enastå- ende popularitet inom de borgerliga Tyskland.
- Vår Hinden.
burg, säger den tyske genomsnitts- borgaren och får tårar i ögonen av rörelse.
- Varpå beror denna popu- laritet?
Hindenburg har aldrig full.
gjort några särskilt märkliga gär- ningar, på intet område har han do.
kumenterat sig som en stor man Men han representerar ett ideal Hindenburg var generalfältmarskall - men han har aldrig sett ut son en general, han ser ut som en under.
officer.
Och underofficeren är och förblir den tyske borgarens ideal Den brummigt kärva, men hederlig; och djupast inne godhjärtade under.
officeren.
Det finns otaliga äldre herrar i Tyskland som se ungefär likadana ut som Hindenburg.
När de - och med dem deras familjer - 1925 röstade på Hindenburg, röstade de på sin kamrat, på sin like.
Vår Hindenburg ska nog klara det, sade de sig.
Vår Hindenburg ska styra rikets skepp tillbaka till gamla, välkända farvatten.
- De, som bekämpade hans kandidatur, trodde detsamma.
Det blev annorlunda.
Hindenburg vägrade att g å reaktionens ärenden.
Hans hjärtas sympatier höra natur- ligtvis hemma i det förflutna - vid varje officiellt tillfälle har han brös- tet fullprytt med kejserliga ordnar - men hans pliktkänsla förbjöd honom att svika den trohetsed han svurit republiken.
Denna Hindenburgs tappra och rakryggade hållning betydde givet- vis en besvikelse för hans väljare.
Men aktningen för Hindenburg var alltför fast rotad för att allvarligt ha kunnat hotas härav.
Hans popula- ritet har inte minskats i någon nämnvärd grad.
Den tyska borga- ren tror fortfarande på sin Hinden- burg.
Och de forna motståndarna - utom kommunisterna naturligtvis - tro också på honom.
Eller de ö n s k a åtminstone, att han måtte stanna kvar på sin plats.
Hans auktoritet stöder Brünings politik.
Hans kvar- blivande skulle innebära ett lugnan- de moment i den allmänna förvirrin- gen.
Visst kunde man tänka sig lämp- ligare kandidater än den åttiofem- årige generalen - men ingen av lem skulle kunna räkna på majori- ' et.
Kommunister och socialdemo- krater vilja under inga omständighe- ' er g å ihop — en vänsterkandidat!
skulle således inte ha några som helst chanser att tränga igenom.
Utom Hindenburg ha endast natio- ' nalsocialisternas kandidater utsikter - Hitler själv eller Frick, f. d. d i k - tator från Weimar.
Men Hindenburg ville endast fort- sätta om hela folket stod bakom honom.
Först gjordes ett försök till pärla- mentarisk lösning.
Riksdagen skulle enas om förlängningen av Hinden- (Forts. å sid. 4).
de fientliga parterna, skapandet av en neutral zon och fredsförhandlin- gar tens mellan och Folkförbundets parterna i Kelloggpak- anda.
Hilma Borelius.
Det kändes ögonblickligen att Folkförbundsrådet som genom en injektion fått nytt liv och auktoritet.
Detta var någonting annat än då hon var Nordens första och enda Rådet under de gångna månaderna kvinnliga universitetsdocent i littera- försiktigt bett och besvurit Japan och turhistoria.
Den 6 febr.
1932. i stället fått goda råd hur det skulle Hilma Horeliiis liv ä r ej blott ett undgå att handla efter sin egen pakt.
enskilt människoöde, ehuru det är När avrustningskonferensen strax unikt och fängslande också som så- efter det historiska rådsmötet sam- dant.
Det var en hel tidsålders an- lades för öppningshögtidligheten, dekamp från kvinnosidan, som lyftes fick detta ögonblick sin prägel av till medvetenhet i detta finsträngade, det faktum att något giorts för fre- komplicerade, eldiga och skarpblic- den, långt mer än av alla vältaliga kande väsen, ett väsen med högst önskningar om framgång eller alla ovanlig.
begåvning att se objektivt dystra varningar mot misslyckanden.
samtidigt med en viss fallenhet att Det var en sådan handling som be- gamle filosofen Johan Ja- se subjektivt.
hövdes i denna stund.
kob Borelius gav sin dotter i Från avstånd tycktes hon ha nå- När nyheten om Kinas krigsför- Nationernas förbund har hittills arv ett mäktigt och omutligt intel- got av högfjällets otillgänglighet — klaring till Japan den 30 januari, aldrig riktigt varit en folkens hjärte- lekt.
Det rymde både djupsinne och med klyftor och myrar och stenur.
alltså tre dagar före avrustningskon- sak.
Det var en present från Ame- logiskt k l a r h e t s s i n n e.
Men därtill Men så kunde det plötsligt skymta ferensens öppnande i Genève spreds rika som själv inte ville ha det, ett hade hon som fadd fått till något strålvitt och eterrent, likt över världen måste man genast frå- kohandelsobjekt, det betraktades an- skönhetshunger och psykologisk pe- en snötopp som badar i solljus.
Ty ga sig vad det var för djävulsk regi tingen som rena skära humbugen el- netrationsförmåga.
hennes klarhet var inte barn kyla; som lyckats ordna denna effektfulla ler också som en institution som hä- Storögd och till okroppslighet den var låga också.
sammanställning.
Det föreföll mys- danefter fått överta arbetet på världs- spenslig vandrande hon in i världen I den för Geijerforskningen epok- tiskt att en krigsförklaring skulle be- freden och ansvaret för alla neder- ofrånkomligt benägen att se den un- görande avhandlingen Erik Gustaf slutas i Kina just dagen efter det de lag och misslyckanden.
der en intellektuell aspekt.
(Möjli- Geijer åren före avfallet (1909) ta- kinesiska och japanska truppernas Skall världen i denna stund av gen låg det en gång ett uns av san- lar Hilma Borelius på ett ställe om anförare slutit ett vapenstillestånd, fara och nederlag förstå att trots allt nolikhet i det uppskruvade ryktet, att » ungdomens plågsamma spänning beslutas och offentliggöras, men icke detta Nationernas förbund dock är hennes minimikrav på en människa mellan armod och överflöd inför] i- avlämnas till adressaten.
ett värde, som det är ödesdigert att var filosofie kandidatexamen!)
Med vet, mellan en hunger som verklig- Vilka än de dunkla sammanhangen kasta bort och förstöra?
Är det sitt egenartade och förnämt exklu- heten icke mättar och ett inre över- här må vara, ett är uppenbart: att tänkbart att det i denna stund plöts- siva väsen förenade hon en svind- flöd, för vilket verkligheten icke liar effekten av krigsförklaringen infann ligt blir vårt?
lande idealism.
Ren höll hon sig utrymme,.
Mig tycks att ett slags En lärdom tvingar sig på världen från den självförringning, varmed inre dialektik av just sådan art varit sig prompt som på beställning.
Ned- rustning skulle ske i den mån sä- i dessa kritiska dagar och det är att begåvade kvinnor ofta undvika kännetecknande för Hilma Borelius kerheten det medgåve, och där ser Nationernas förbund endast har vär- smärtsamma friktioner med både sitt som kulturpersonlighet.
man hur mycket det är bevänt med de och möjlighet att leva om det är eget kön och det andra.
På grund Trots sin ovanliga utrustning vann säkerheten just nu!
Och nu är det centrum i en organism, varifrån det av utrustning saknade hon också, åt- hon aldrig vidare befordran inom uppenbart, hette det, att Nationernas oavbrutet får energitillförsel liksom minstone för väsentliga ting, de den akademiska världen.
Visserli- förbund icke duger till att samla si- ett hjärta som får tillförsel av syre- skygglappar av självillusion, som el- gen innehade hon en period ett do- na stater till solidaritet mot en an- mättat blod.
Endast ett oupphörligt jest gärna höra med i den mänskliga centstipendium och några månaders gripen förbundsmedlem - allts5 krafttillskott från periferien ner mot självbevarelsen.
professorsförordande.
Men därvid icke utgör något skydd att lita till centrum, kan rädda Nationernas för- Hon hade heller inte de täta mu- blev det.
i stället för de vapen man ombedes bund och därmed dess fredsverk.
Det rar mellan intellektets arbetsliv och Månne endast på grund av yttre skrota ner.
kan icke leva av, om det skall bestå det övriga väsendet, vilka förunna hinder?
Men detta var farliga och för- av stater som var och en fördröjt sig så mycken ostörd prestationsro.
Det Jag tror problemet därvidlag re- hastade slutsatser.
Det skedde denna i en förgången tids moral och åskåd- blev i stället så att ju mera livet vid- dan låg annorlunda till för Hilma gång som så ofta förut under Natio- ning.
gades, ju fler aspekter det fick, dess Borelius än för hennes föregånger- nernas förbunds historia: efter ett Frcdsarbetarna ha därför ett na- mera inbördes samhöriga tedde sig ska i Uppsala, Elsa Eschelson.
Nog återfall i förkrigspolitikens metoder, tionellt arbete att göra överallt, det problemen.
upplevde hon bittert och hämmande under ett ryck av antiförbundsstäm- nämligen att söka göra det egna fol- Sådan rikedom och brist predesti- de inskränkningar, som utifrån he- ning, världssituationen råkat på glid ket moget för ett medlemskap i ett nerade för kostsam vandring genom skuro hennes möjligheter - kanske, mot ett krig, har makterna ryggat verkligt nationernas förbund.
livet.
Den gjorde henne också till eller kanske icke helt och hållet, på Viktigare för avrustningskoiiferen- pionjär i djupare mening än den, att grund av sitt kön.
M e n ville hon inför denna konsekvens och gjort en kraftansträngning för att reda upp sens öde än all den internationella positivt själv lägga in hela sitt vä- situationen.
En sådan ansträngning propaganda som göres i Genève, är sens patos på något så pass entydigt var Företa staternas och Englands det arhete som kan göras för att f å opinionens förtjänst, misslyckas den, som att kvalificera sig för en profes- gemensamma aktion dels på platsen varje land att ge de rätta direktiven då ha folken inga andra att skylla sur?
Jag tror det knappast.
Kvinnliga arbetskurvor inom » the för krigsskådeplatsen, dels - och åt sin egen delegation.
T y det är än sig själva.
det är viktigt - i Folkförbundsrå- på folkens uppdrag, var och en till Det är redan ganska tydligt att vi man-made world » ge ännu för f å det, där de samfällt och allvarligt sina ombudsmän, som konferensens måste inrikta fredsarbetet och upp- belägg för jämförande forskning.
gå under i konkurrensen fostringsarbetet på tiden bortom av- M a n begära upphörande av fientligheter- öde hänger.
genom för anspråkslöst stor anpass- na, och av mobilisering till dylika, Lyckas konferensen komma till nå- rustningskonferensen.
utryminande av Shanghai, av båda got resultat, då är det den folkliga ning efter redan givna banor.
Men 1869-1932.
Den 2 februari.
Den kan
man kan också g å under på en allt- för liten sådan, som försätter en utanför livet och aktionen.
Man kan slutligen inte blott ständigt möta utan också själv råka ut för att för- växla det som ä r individuellt eller omständighetsbetingat med det som ä r » manligt » eller » kvinnligt ».
orrbottens-Kuriren, högertidningen Och ändå gäller det kanske innerst i Luleå har för en tid sedan på ett trevande efter insats i flera - ledande plats angripit Sunderhyns folk- eller andra - dimensioner än de högskola, som tidningen länge misstänkt sedvanliga.
Det blir ett slags födslo- för kommunistisk - eller i varje fall för- vånda för (utifrån oanade) nya kul- därvlig - propaganda.
En kommunistisk turkrav, som kvinnor i vårt tidsläge plantskola?
frågas det i rubriken över bära med sig som en värdefull och artikeln, där man med olika påståenden svårförlöst börda.
försöker besvara frågan med ja.
Utgångspunkten för Norrbottens-Kuri- Den kulturkamp, vari sådana vån- dor genomarbetas, undandrar sig - rens anfall var en hiindelse inom kyrko- åtminstone under en eller två gene- fullmäktige i Gammelstad, då en av funk- rationer - människornas blickar.
tionärerna vid Sunderhyns folkhögskola Men där den försiggår medvetet, i egenskap av kyrkofullmäktig riktade innebär den i och för sig en så väl- för att annonsering av fullmäktiges sam- dig prestation, att dess hämmande manträden skulle ske i alla tidningar - inverkan på mängden av vetenskap- också i den kommunistiska Norrskens- ligt arbete måhända mer än kom- flamman - om nu annonsering över hu- vud taget skulle förekomma, vilket han penserats.
H i l m a Borelius stannade e j vid för sin del ansåg överflödigt.
Detta till- den enbart intellektuella aspekten lika med att 16 elever av skolans 108 vid årsskiftet lät införa nyårsönskningar i p å tillvaron.
T ä r d av plågor och med döden Norrskensflamman var nog för att Norr- för ögonen delade hon sin tid mellan bottens-Kuriren skulle anse måttet rågat fullbordandet av sitt sista vetenskap- och » för ungdomens egen skull » icke liga arbete, Nordische Literaturen kunna tiga längre.
(i Handbuch der Literaturwissen- » Ett förträffligt exempel,, säger tid- schaft) och en ömt dotterlig vård om ningen om ovanstående hiindelse, » på familjens gamla trotjänarinna, Ma- lödigheten i den pacifistiska, idealistiska lena.
(Åt denna hade hon upplåtit och religiösa förkunnelse, som utgår från våningens bekvämaste rum, och en Sunderbyn och som bl.
a. brukar resul- a v de sista dagar hon kunde hålla tera i ’ kristliga veckor ’ under sommaren.
sig uppe följde hon henne till del Men », fortsätter tidningen, » Sunderby sista vilorummet.)
folkhögskola har sedan länge varit före- Mellan medarbetarskapet i den mål för misstro i borgerligt sinnade, an- stora tyska handboken och docent- svarskännande kretsar, där man icke kun- avhandlingen låg - utom tidskrifts- nat förbise faran av att i ungdomens uppsatser och editionen av Hedvig känsligaste och mottagligaste år hos den- Charlotta Nordenflychts skrifter - na inplantera en hel del konstifika paci- d e båda verken om Brinkman och fistiska och s.k. internationella idéer, Fru Nordenflycht.
Hur slutgiltigt frånsett nu den atmosfär av frisinne vari hon än kan ha klarlagt Brinkmans hela ensemblen därute har att dväljas. » dårskap och älskvärdhet och befint- (Kurs.
av red.)
ligheter och korrespondens (allt in- Trots att den alltid med stor glädje till den tidpunkt hon tröttnade på befrämjat folkhögskolornas verksamhet honom), hade hon dock själv ett anser Norrbottens-Kuriren det icke läng- ojämförligt större intresse för boken re försvarligt att lämna Sunderbyn sitt o m fru Nordenflycht (1921).
Den stöd, » då man knappast kan tro att ve- v a r ursprungligen avsedd att vara ’ derbörande är skickad att fostra vira en populär framställning, men för ungdomar till samhällsbevarande, fullgo- henne ledde den till nya forskningar.
da medborgare,.
Skarpsinnigt och med fyndglädje Tidningen har fått instämmanden bl.
blottar hon nya sidor hos sitt före- a. från » Många Neder-Luleåbor », som mål, harmsen mot alla vantolknin- med skärpa ta avstånd från » det ryss- gar.
(När hon polemiserar mot des- besoldade följet,, d.v.s. Norrskensflam- s a, kommer ett bittert tonfall, som man.
röjer att detta verk sammanfaller Säkerligen är denna förfäran för åsik- med ett kampskede i hennes eget liv.)
ter som pacifism och internationalism, ja.
Hon genomkämpade i själva ver- t; o. m. vanligt oskyldigt » frisinne » be- ket alla de kvinnorörelsens stadier tecknande för en samhällsinställning, som hon på ett oupphunnet sätt klarlade utan försök att sakligt precisera menings- i sitt tal vid Lunds kvinnliga Stu- skiljaktigheterna anar ofärd och ser rött dentförenings 25-årsjubileum.
Själv vid varje minsta försök att rubba på den hade hon ju aktivt deltagit som bestående ordningen.
Det spelar då ingen mångårig ordförande e j blott i den- roll i vilken anda dessa försök äro gjor- na förening, utan också inom Fred- da, hur vederhäftiga, fredliga och an- rika-Bremer-Förbundskretsen och i svarskännande.
Skräcken är instinktiv Rösträttsförbundet.
Med åren kom och några nyanser i » samhällsvådlighe- hon människorna och livet allt när- ten » hinner den aldrig skönja.
mare.
Hur svårförstådd hon än kunde verka på ett flertal, strömma- verksamhet, så kan du leva nöjd utan de dock mot henne ökad värme och kärlek och äktenskap ’, E l l e n Keys: äntligt vunnen tilltro till hennes vär- ’ Sök den stora kärleken, den ä r mer d e från en alltmera vidgad krets av än arbete och intellekt ’. » människor.
Med en underton av ny klarhet Ar 1924 sammanfattade Hilma tillägger H i l m a Borelius: Borelius kvinnorörelsens skeden p å » Nu kunde båda utsagorna slås följande sätt: » Populärt förenklat samman i en: ’ Följ dina objektiva kunde man om läget vid 1890-talets intressen, d å skall kärlekens lycka mitt säga: och smärta därjämte tillfalla dig, Kvinnorörelsens råd till den kvinn- just så » stor » som du själv blivit ’. » E.F.N.
liga individen lydde: ’ Sök nyttig Ett anfall av “ Norge vill icke bolsjevikshräck.
föra krig! “ Norska arbetarrörelsens avrustningsförslag.
N I Rektorn vid Sunderbyns folkhögskola, Johannes Hallbäck, har i trettio år ver- god tid före den stora interna- påminner arbetarfraktionen om att kat på denna post.
Han är visserligen tionella avrustningskonferensen den svenska försvarskommissionens känd som idealist, fredsvän, frihandlare och jordreformviin.
Låt vara att detta förelåg den norska arbetarrörelsens mandat också omfattar spörsmålet i och för sig är misstänkta egenskaper förslag om avskaffande av militär- om avrustning, såväl på grundval av internationella överenskommelser inom det bestående samhället.
Ty att ha väsendet i Norge.
Med detta förslag och med full som en isolerad nationell avrustning.
en åsikt och våga stå för den lir en av Det heter vidare: Vårt folk har de saker som folk har svårast att för- rätt att tala för det, hade Arbetar- låta.
Men de som varit elever vid sko- partiet gärna velat bli representerat ingen säkrare utväg att undgå olyc- i Genève.
Landets konservativa re- kan av ett konimande krig än att är- lan eller annars statt den nära ha inte ord nog starka för sin högaktning för gering hade också utnämnt en arbe- ligt och redligt draga konsekvenser- denne ärligt arbetande lärare.
För dem tarrepresentant i delegationen - na av vår militära vanmakt och över- har rektor Hallbäcks ledning ofta haft men de av regeringen meddelade ge den farliga illusionen att vårt ini- betydelse för hela livet, men - säga de riktlinjerna för delegationen går bl.
litärväsen är ett skydd f ö r landets - något åsiktstvång har aldrig före- a. ut på att denna måste uppträda självständighet.
Linjen blir då att Norge icke vill kommit, aldrig var det fråga om att ge som enhet utåt.
Riktlinjerna upp- eller ta åsikter, det var ett sanningssö- tar endast möjligheten av internatio- föra krig med främmande makter, kande i allt.
Var och en hade sin frihet nell avrustning.
Konsekvensen av men att vi vill hävda vår neutrali- att behålla den åskådning han valt.
Un- detta är, att den positiva avrust- tet så långt som det ä r med norska der sådana förhållanden bör det inte hel- ningsfraktionen inom det norska fol- intressen förenligt och så långt det ler förvåna, om några av de unga ele- ket icke kan f å någon talesman i är möjligt med de medel vi förfogar verna vid skolan uppe i denna norrlands- Genève.
På regeringens villkor kan över.
bygd ha varit kommunister.
Självfallet Arbetarpartiet inte sända någon re- presentant.
står skolan öppen för alla riktningar.
Förslagets kärnpunkt är en civil I protester ha också nuvarande och skyddsmakt.
förutvarande elever vid skolan lagt i trax före jul, den 19 dec.
1931, dagen sin solidaritet med Sunderhyns Huvudpunkterna i förslaget ä r föl- förelåg utredning med förslag rektor.
Han har, stiger nian, med sin jande: Hären och flottan med resp. från Stortingets förstärkta militär- stora bildning och djupa kunskap och administrativa organ, skolor, lant- kommitté om en ny försvarsordning och, kustbefästningar m. m. nedläg- sin omutliga idealitet uträttat ett oerhört för Norge.
ges.
Värnpliktshären avskaffas.
Pri- gott arbete och spritt mycket ljus i de D e uttalanden från militärt och vata, beväpnade organisationer upp- mörka bygderna.
borgerligt håll, som återfinns i be- lösas och deras vapen överlämnas Självfallet måste Norrbottens-Kurirens tänkandet, krigsspädomarna och an- till polisen.
angrepp ses mot bakgrunden av de norr- tydningarna om fara verkar i och för Det civila skyddsvärn, som skall bottniska förhållandena där motsättnin- sig agitatoriska i militaristisk rikt- träda i stället för här och flotta delas garna säkerligen äro skarpare än man i ning, även om förslaget går ut på i en kustbevakning, en lantbevakning södern är van att räkna med.
Det ger en nedskärning av försvarsanslaget och en flygavdelning.
dock en försmak av den uppdelning i två från 40 miljoner till cirka 35 miljo- Utbildningen a v befäl och man- fiendeläger, som inför de stundande va- ner.
skap tar sikte på positiva uppgifter len ytterligare kommer att skärpas.
Den Ohyggligt cyniskt är den nu av- i fredstid.
Kustvaktens materiel skall hets som med fältropet ned med bolsje- lidne general Haltfodts uttalande, delta i expeditioner till stöd för norsk vismen skrämmer väljarna från vettet som citeras i betänkandet.
Genera: näringsdrift i Ishavet, i fiskeriinspek- och kämpar blint mot varje reformförsök len.
försätter helt enkelt det sista de- tionen längs kusterna, mätningar, och framstegsvänlig handling.
cenniets fredspakter ur kraft med smuggelkontroll och liknande upp- C.H.
följande ord: » Traktat- eller pap- gifter.
persförsvarets effektivitet är beroen- Lantvärnets uppgifter skall vara de av de personer som för tillfället att bevaka de norska landgränserna i har att tolka dem, och den koiniiier händelse av krig mellan andra mak- därför att undergå ständiga sväng- ter, att skydda för neutralitetskränk- ningar, allteftersom personerna väx- ningar och i samband med den or- lar.
dinarie ordningsmakten hindra kup- Det militära försvaret måste ha hefen för Lunds stadsbibliotek.
fil.
per av irreguljära styrkor.
Lantvär- lic. Lisa Rolf, avled den 26 januari.
ett mycket stabilare underlag och nets utbildning ä r också avsedd för » Med mycket omfattande kunskaper för- byggas upp på helt andra grunder. » det praktiska livet för småbrukare, enade hon en ovanlig organisationsta- fiskare och motormän.
lang, och snabbt och friktionsfritt lycka- Den totala kostnaden för Norges des hon genomföra omorganisationen Tiden är inne för en avveckling och skapa ett bibliotek, som fullt mot- civila ordningsmakt skulle enligt av militärväsendet.
svarade den nya tidens krav - - Hon förslaget icke överstiga 8 miljoner lyckades mycket snart göra biblioteket kr.
Härtill kommer dock övergångs- till en verkligt populär institution,, skri- Mot denna bakgrund verkar Mili- ver en fackman på området (d:r Pelle tärkommitténs arbetarfraktions av- kostnader för en längre tid av upp till fyra gånger denna summa.
Holm, Lunds Dagblad 27 / 1).
Personligen var hon en av » de stora rustningsförslag desto mera befrian- tysta människorna,, just den sorten som de i sin kraftiga och ärliga freds- Försvarsanslagen sedan 1918 Carlyle apostroferade i en prosahymn.
vilja, denna fasta utomordentliga Mitt i ordflödenas och reklamens tid plan, som borde haft en föresprå- hade räckt till järnvägsnät hade hon verkligen råd till att vara en kare i Genève som ett positivt bidrag över hela Norge.
av dem.
från de små nationerna till de aktu- ella strävandena för världens avrust- Som en mycket viktig faktor pe- ning.
Fraktionen hävdar kort och kar man på landets svåra ställning FOR gott att tidpunkten nu ä r inne för en med den stigande arbetslösheten.
En F R E D OCH F R I H E T har nu fullsfändig avveckling av militärvä- fullständig avveckling kan inte.
ge- avsänt till Genève de svenska namn, nomföras med ett slag.
Men man sendet.
som insamlats på Internationella i motsats till det borgerliga läg- framhåller också det betänkliga i. kvinnoförbundets masspetition till rets uttalande om önskvärdheten av att en del av militärstatens folk utan avrustningskonferensen.
Kort innan petitionen avsändes, ett i militärt avseende starkt Norden, vederlag skall utfå sin lön, medan överlämnade Kvinnoförbundets sty- relse till regeringen ett exemplar av den internationella massdeklaratio- nen jämte en skrivelse, däri för Sve- riges del den allvarliga förhoppnin- gen uttalas, att då nu det svenska inilitärväsendets gräns skall fixeras i den blivande internationella kon- ventionen, redan detta första ned- rustningssteg genom att innebära en avsevärd reduktion må bidraga till en allmän sänkning av rustnings- standartlen.
Fred och frihet har därmed deklarerat sin tro på att Sve- rige har plikt att för sin del företaga en nedrustning inom den blivande konventionens ram.
S En av de stora, tysta människorna.
C KVINNOFÖRBUNDET
man för övrigt dagligen ser männi- skor med dyrbar utbildning, ställas utan arbete därför att företagen stoppa.
Fraktionen företar en gan- ska belysande jämförelse.
Sedan världskrigets slut har anslagen till improduktiva militära företag kostat vårt folk 500 miljoner kronor.
Detta belopp motsvarar precis vad de se- naste järnvägsförsiaget skulle kosta att utföra.
För 500 miljoner kronor skulle hela landet kunna förses med järnvägar.
Eller beräkningen för den nya vägplanen, enligt vilken vi för ett liknande belopp skulle kunna ut- bygga hela landets vägnät.
A tt tro att denna väldiga folk- fråga skulle kunna lösas utan med alla slag av segt och kamp - bittert motstånd — skulle vara verk- som d e n ovan citerade generalen Vår.
Hindenburg ... (Forts. fr. sid. 1).
burgs presidentskap, med kringgå- ende av allmänna val.
Man hörde sig för hos particheferna.
Herr Hit- ler inbjöds till förhandlingar.
Hitler befann sig i en besvärlig knipa.
An- tingen han svarade j a eller nej, måste han ofelbart stöta sig med en del av sina anhängare — de revo- lutionärt inställda nationalsocialister- na vilja bli av med Hindenburg, de konservativa hålla fast vid honom.
Hitler tvekade i flera dagar.
Han ställde villkor för ett jakande svar - Brünings avlägsnande.
Hinden- burg inlät sig inte härpå.
Och Hit- ler svarade nej.
I sitt svar åbero- pade sig Hitler på författningen, vil- ken han annars inte just brukat visa någon överdriven vördnad.
Att den en sak, som så gott som hela värl- den är på det klara med.
Endast Frankrike vill ännu inte inse det.
Men den enda vägen att få Frankrike till insikt härom är den sansade för- handlingens väg - den försonings- politikens väg, på vilken Gustav Stresemann under alla de år han ledde Tysklands yttre öden, gick från seger till seger.
En gäldenär, som inte kan betala sina skulder, gör klokt i att samti- digt som han bevisar sin oförmåga, också betona sin goda vilja - han begår en dårskap, om han slår nä- ven i bordet och förklarar: Jag vill inte betala!
Brüning har föredragit den senare metoden - om på eget initiativ eller av eftergivenhet gentemot Hitler, må förbli osagt.
i varje fall har Brü- nings aggressiva uttalande till engel- ska ministern i Berlin väckt stark oro i Frankrike och reducerat chan- Mussolini Japan och dess läromästare.
slår vetenskapen i bojor.
(Forts. fr. sid. 1).
.
förstått att framställa alla Japans handlingar som handlingar av nöd- värn, och att det japanska folket bakom fronten tror liksom det tyska år 1914 att till nödvärn hör invasion av grannens territorium.
Men vad driver de japanska stats- männen till detta våghalsiga spel?
Är det den kinesiska bojkotten som är så svår att uthärda, att Japan bör- jar krig för att få den hävd, liksom England började krig med Kina för att häva dess bojkott av engelsk opium?
I så fall måste Japan vara oerhört känsligt för ekonomisk boj- kott, ett faktum som visar vägen att hålla Japan till sina internationella förpliktelser utan att militära sank- ussolinis strävanden att genom- pyra det italienska undervis- ningsväsendet med fascistiska åskåd- ningar har på sistone tagit sig ut- tryck i ett påbud för alla Italiens M universitetsprofessor att avlägga visning.
Den italienska regeringen lägger inte fingrarna emellan, när det är fråga om att för fascismens räkning infånga den akademiska lärdomen.
het mot fascismen samt fullgörandet au alla akademiska plikter med än- damål att utbilda aktiva, tappra, fos- terland$ Och den fascistiska regi- men hängivna medborgare ».
Med vägran skulle få, var det e n s t o r d e l av universitetens professorer som skrev under.
De som vägrade var tror arbetarna på vackra ord — eller tolv, samtliga framstående och ak- militaristiska makters fredspak- parlamentariska lösningen ingalunda serna för en positiv utgång av re- tioner behöva tillgripas.
— ter.
Men medan generalen vill hjälpa skulle betytt ett brott mot författnin- parationskonferensen till ett mini- Att beordra i väg krigsfartyg tade vetenskapsmän av olika politi- som myn- mum.
Om Tyskland i stället för att och trupper, det ligger lätt till, det hittills varit v ä l s e d d a a v upp fredspakterna med ett starkt gen, förbisåg han härvid.
Ännu återstår möjligheten av ett inlåta sig på kompromisser från är en apparat som ligger färdig, bara digheterna och inte några utpräglade militärt försvar, önskar arbetarna stärka dem med folkens medvetna » folkval » - d.v.s. att de hittills början fordrar ett fullständigt annul- väntande på en telefonpårining för radikaler.
Priset, som dessa män fredsvilja, manifesterad i militärvä- vägrande partierna till sist ge med lerande av reparationerna, kommer att komma i gång.
Men apparaten måste betala för sin övertygelse, för sendets, rustningarnas avskaffande.
sig och man kommer överens om att det att finna en enig front emot sig.
för förhindrande av krigsutbrott och sin självständighet, är ingenting mindre än avsked från tjänsten, ute- inte uppställa någon annan kandidat Och resultatet blir ett fiasko, som ett kraftigt men fredligt hållande en " än Hindenburg till valen i mars.
-- ger Hitler ny vind i seglen.
Brünings agressiv makt i schack, den drar man och för ” Vi önskar tala fritt om våra Hitlers nej har otvivelaktigt min- nederlag kommer att bli ett välkom- sig för att använda.
I sanning, Väs- de vetenskapsmän som icke är eko- strävanden med Danmark skat hans prestige hos många av met objekt för den nationalsocia- terlandet har inför detta läge ingen- nomiskt oberoende innebär detta re- ting att berömma sig av.
Det har na rama nöden för dem och deras och Sverige ".
hans anhängare.
Brünings defensiva listiska hets-propagandan.
I betraktande av den hotande ut- Varit Japans läromästare i dess tak- familjer.
Det ligger konsekventa norska av- taktik att framtvinga ett avgörande upprörande ingrepp i den rustningsivrare varmt om hjärtat alt svar av sin motståndare, var klok.
rikespolitiska situationen, vore det tik mot Kina och alltför trög i att få dryfta dessa spörsmål med me- Tyvärr uppväges de fördelar han naturligtvis dubbelt önskvärt, att gottgöra detta genom att visa att vår ningsfränder i Danmark och Sverige, vunnit härur av den dårskap han Hindenburg, den enda mannen, som tid har andra metoder än krig för att en motaktion från vetenskapsmän i ett flertal europeiska länder och det med folk, som själva står på be- samtidigt begått på ett annat om- har sympatier i så gott som alla lä- göra upp mellan folken.
är att vänta att också akademiska stämda, klara, nationella avrust- råde: ger, finge kvarstå som Tysklands personligheter i Sverige inom den Att Tyskland inte längre är i stånd president.
ningskrav.
Vi önskar tala fritt om närmaste tiden kommer att ansluta ler sin uppgift såsom sådan på ett he- Helge Heerberger.
våra strävanden, trots ' den stämning att betala reparationerna - det är sig till protesten.
Den protestskri- derligt sätt.
velse, som cirkulerar för underteck- som tar sig uttryck i att Höires hu- Handlingen är helt tillrättalagd för av- nande är avsedd att överlämnas till vudorgan i Norge i dessa dagar utan sis av Leonard Frank, författaren till den sikten att föra fram den franske hjälte- för intellektuell samverkan kommentarer citerar Hjalmar Bran- bekanta antikrigsboken » Människan är tenoren Lucien Muratore, kallad » den i Genève.
Skrivelsen utmynnar i en ting i ett profetiskt uttalande: » För- god ».
andre Caruso ».
Ljudfilmens tekniska begäran till Institutet att undersöka Filmen är visserligen ganska ojämn möjligheter ära följaktligen väl utnyttja- svinner försvarsviljan hos ett folk genom vilka medel de italienska lär- franske filmtidningsredaktören men utmärkes av ett delvis djärvt och de.
Genom grammofon och radio går kan det kanske se ut som om freds- da kan understödjas i försvaret för avant-garde-biograf-pionjären medryckande montage.
Starkast verka den mystiske okändes underbara sång ut idén hade gjort landvinningar, men intellektuella frihet.
i verkligheten står vi bara inför ett Jean Tedesco, som för ett tiotal år sedan bilderna från gatu- och hemlivet i de oli- över Europa.
Och når hans hustrus öron Regeringen har å sin sida ett visst symptom på dekadens och upplös- introducerade klassisk svensk film i Pa- ka länderna före kriget, som först osä- i Paris, varigenom hon, som för tio år kert anas, och sedan mobiliseringen med sedan förlorade honom, åter finner till- intresse av att åt sig Vinna Veten- oron i hemmen, exercisen på kaserngår- flykt i hans famn.
Detta är ju i någon skapsmännens obrutna front och ning ».
uppges därför i en hel del fall ha sett banalt.
Den psykologiska skildrin- Nordens avrustningsfolk skall för- mer fann han värda att inköpas för spel- darna och begejstringen på gator och mån som förlorat sitt genom fingrarna med de ändringar gen av hur sångaren, stå att stå emot suggestionen i en ning i Frankrike, Gamla sta ’ n I slagbjör- av striderna vid fron- minne, åter vaknar till medvetande om i ordalydelsen, som vederbörande sådan agitation.
Icke endast för nens spår och Tedesco Hans livs match.
(Fridolf Rhudin fann M. däremot, även ten är delvis av skakande effekt.
Men sitt förflutna, är också otillfredsställande.
gjort innan de undertecknat eden.
Man har då låtsats, som om allt våra drömmars skull skall vi nu veta oavsett språket, alltför » lokalbetonad », den med pacifistisk tendens arrangerade Men filmen har, som sagt, också för- att vara förnuftiga människor!
Den ett vackert exempel på det franska språ- » handlingen » är av det litet idylliska slag, tjänstfulla partier, såsom de inledande vore gott och väl.
På flera håll har studenterna de- arbetskamp för människors liv, som kets diplomatiska elegans.)
som Frank har en viss förkärlek för, men stämningsfulla partierna från den ryska Gamla sta ’ n har ännu inte spelats of- som här verkar en aning malplacerat.
En bondbyn, de roliga kontroverserna mellan monstrerat mot sina lärares avske- världen behöver fred till, bär nöd- vändighetens obönhörliga krav i sig.
fentligt i Stockholm, endast diskuterats tysk, en fransman, en jude, en engelsman den tjocke impressarion och den lilla in- dande men det har också genom offentligt liksom allt, i vilket Artur Lund- och en neger ramla ned tillsammans i ett tervjuerskan och sist men inte minst Mu- myndigheternas försorg anordnats Oslo i januari.
kvist haft ett finger med.
Jag ber att overgivet skyddsrum i ingen mans land.
ratores röst.
små skendemonstrationer för det Birgit Nissen.
fascistiska dekretet.
Deltagarna har for egen del få avvakta premiären De förbrödra sig och stå upp att, be- Utterströmfilmen slagbjörnens spår kämpa kriget », vilket tillgår så att de sist ett par ord om en tullfråga.
sedan fått mottaga erkännsamma Vid den kupp i riksdagen.
genom telegram från Mussolini, som gläder är en sevärd film.
Den är ett vackert, bryta ned ett taggtrådshinder och vandra redbart och sympatiskt reportage från I vag sida vid sida över fälten.
Men vad vilken regeringen drev igenom höjda och sig åt deras glödande hjärtan och den bekante skidlöparens och hans sedan?
Kriget som sådant kan inte be- nya tullar på kaffe och frukt och andra ungdomliga dådskraft.
som lyxbetonade ansedda varor, höjdes svenskamerikanske brors långa jaktfärd kämpas, endast krigets tillskyndare.
Diktaturen går sålunda fram med Regissören Victor Trivas har emeller- även tullen på biograffilm med nära de medel den alltid brukat och måste i Kanadas högländer.
Deras jakt med filmkamera förefaller mig som en vida tid gjort ett gott arbete.
Bland skåde- 2,000 procent.
bruka.
Det är sedan fråga om hur ädlare sport än deras jakt med gevär.
spelarna lägger man framför allt märke Helt visst hör inte filmen till livets nöd- mycket de betvingade tål.
I fråga Huvudpersonen är en liten, måttligt ci- till Wladimir Sokoloff som den genom en torft.
Allra helst inte den dåliga och om ett inkräktande på den veten- dumma filmen.
Men denna filmtull gyn- skapliga frihetens område tycks var litet på Olympia den nar på ett barbariskt sätt den sämsta fil- viliserad björnunge vid namn Sandy, världen reagera spontant.
kväll, jag såg Den okände soldaten, ha- men, den svenska.
De verkligt värde- de Den okände sångaren dragit desto fulla filmkonstverk, vi numera få se, äro ne har en obeskrivlig charm.
Helt naturligt förresten!
undantagslöst utländska.
Erik Lindorms film Hans livs match an- mera publik.
Svensk Filmindustri har följaktligen knyter däremot till kungslinjen i svensk En sångare är alltid pikant, men en sol- farsindustri.
Dock är början bra med dat är det endast under förutsättning att fått det statsunderstöd, som bolaget be- gärt men inte kunnat få direkt, genom en sitt montage från ett bygge, där murar- E m e l l e r t i d ä r sångaren bakväg.
Fridolf Rhudin och konsorter nas bristande moral antydes genom pils- ingen dålig film.
Ryssen V. Tourjanskys bli inte mera sympatiska, när de komma neruppköp.
Intrigen, om man nu skall regi utmärkes av en viss konstnärlig am- att leva än högre än tillförne tack vare tala om en sådan, rör sig om en fot- bition.
Någonting annat än estetisk för- världsnöden.
bollsmatch på Stadion och ett egendom- ströelse vill filmen inte vara.
och den fyl- Nils Beyer.
ligt sammanträffande, som leder till för- lovning.
Den nya stjärnan, en sexton- årig flicka, är söt, och det är inte hen- nes fel, att hon släppts fram på den vita duken direkt från skolbänken för rekla- mens skull.
Undras vad fransmännen komma att säga!
het, risk Detta deportation.
För skildas samvetsfrihet, har uppkallat Institutet Filmkrönika.
D etch sin rat Svensk Filmindustri.
Tre svenska fil- Även skildringen Till, vilkens fumliga beställsamhet och leklyn- Om det folk Den ökände
