# ID: svediakorp-per361
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,451
# sentences: 727
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING ' FOR &amp; SVENSKA A KMNNORORELSEN UTGIFVEN GENOM FREDRII (A-BREMER-FWNDET AF FORENINGEN DAGNY.
S t o c k h o l m 1 0 S e p t e m b e r 1908 N: r 35.
Yrenumeintionspris: &amp; r ... kr.
4: 60 hr ... kr.
2: 50 3 /.
... i: ~ 1 1 1,.
.
... 8 I I Bedaktion: Redaktiir 0. ansvarig utgifvare: AIiLstersamuelsgtLtbu 51, en tr. 1: 25 LGsnummer 10 ere.
Prennmcrntion sker sllviil i lnndsorteu som i Stockholm &amp; narmftste postn~.~stnJt ellei bok- handel.
I E L L E N KLEMAN.
Allm.
Tclefoner: 6363.
Riks- 12286.
- Utgilningstid hvarje torsdag.
Mottrrgningstid K1.J-2.
- - Stookhohu nas, Aftonbladetn - ' tryckeri.
Expedition och Aunonekontor: Mutersamllelsgatal1 511 en tr. I post- och telegramndress: 6 ni Y, Stockl~olm.
.
1: a I A&amp;.
Annonspris: * 15 ore per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
~ &amp; ~ i l l a l a l l n o l l s uuder textc~l 15 mm: s hojd per g h g 10: Knbatt: 5 ggr 5 O / ol 10 ggr 10 O /,,, ' -.
~ ~ l f ~ ~ ~ ~ ~ $; ~ ~ ~ sellast mllndag f.
m.
Mrs Catherine Waugh Me Culloch.
Amerikas forsta kvinnliga Justice of the Peace.
(?
* en i alla kulturl&amp;nder p8giende kvinnororelsen @ har ju afverallt liksrtade oissker och syftar till salnma mhl.
Men de former under hvilka den fram- .trader, de kvinnotyper den skapnr praglas gifvetvis af rasens oc11 den nationella kulturens siirmiirke.
I Frankrike spelar ju, la femme, en roll soin val ingenstades annars - man in&amp; f6r ijfrigt tanka huru so111 helst om de typiska formerna for hennes lnaktutiifning - men spr8- ket har icke n&amp;got annat ord fijr.
rBrelsen, skulle aldrig kuimst s k a p s i ett anoat land An Frankrite.
Vill man emellertid betrakta det behagliga skhde- spelet af en kvinnororelse, som %r a 11 an- en nat.urlig utveckling af farho deaa, icke en reaktion mot missfor- h %llanden, kan man icke gbra battre 811 vanda sina blickar mot Amerika.
Soin .fUllodiga representan ter f ijr den nya tiden och de aya tankarne framsth dessa ainerikanska kvinnor, llvilkas vbisende bar en stidan starkt individuell och tillika fullt harmo- begreppet manniska iin r l ' hornmeo, aisk pragel.
Sakert ar det blott i son1 ocksh betyder man.
Huru na- frihetens luft, soin denna lyckliga turligt ar det icke att i detta land utveckling kan n %s - kvinnau, soln kvinnosakskvinnan sBsoin exempel- kiimpar mot orattvisor och firrdo- vis den kvinnliga advokaten M: lle mar kan kanske nB ~nldet ' a£ sin Madeleine Pelletier upptrader i en personliga utveckling, men knappast hardt niir manlig drsikt och i vasen harrnoni.
och Bsikter decideradt vander ryg- Den af Amerikas dottrar som gen At ett ideal; enligt hrilket kvin- vi i da-g preseatera f6r Dagnys lase- nau alltjamt ar kvinna!
~ f v e r d t i f - krets, ar Mrs ~ a t h e r i n e waugh Mc ven dyrkan a£ konet i kvinnaii mdste Culloch.
Hon # r den stora repub- framkalla motsatta bfverdrifter un- likens.
fbrsta kvinnliga 3 Justice of der den oEvergBngstid, hvari vi nu lefva.
Ocb Marcel Prevost ' s Yierges fortes, dessa myc- the Peaceo, s o n sRdan en mycket uppmarksa~mad.
ket ideella, men sh bedrbfligt onaturliga kvianovarelser, banbrytare.
E n juridisk befattiling nf samma art soin farfattaren gjort sig ett s&amp;dant ' besv&amp;r med att ' som en amerikansk fredsdomares (~ustice of the Peace) framstalla som sympatiska representanter for kvinno- finnes icke 110s oss, och det i [r svArt att utan kame-
dom det ainerikanska r&amp;ttsv&amp;sendet gifva en till- MAhiinda uppstalles den frhgan: kostar det i ' cke afven i Amerika strid, d % en kvinna for f6rsta gAnge3 samlzet.
Men sorn titeln angifver, utofvar hon i sin erofrar kt sig en s&amp;daa post, sorn den Mrs Mc Culloch stad, Evanstone, Illinois, dijinai~de myndighet.
De beklader?
Mycket imjligt, OCB den amerikanska ri5st- mbl, so111 komma under hennes cloinvarjo, kunna emel- rattsrlirelsea visar, att stundoin m %ste kvinnorna kampa lertid icke n~edfora Adijinande nl ' hogre botesbelopp an lange, innan de nA sitt 1ni1.
Men de strider, de 200 dollars (720 kr.).
Att forriitta vigsel M r iifvei~ledes till amerikanska kvinnol-na fora, hafva ett aunat skap- Mrs Mc Ci~llocl~s f unkti oner.
I staten Illionis anvi~n- lynne an deras europeiska medsystrars.
I Amerika., des dock oftast kyrklig vigsel, men under sin arnbets- dar manuens aktning for kvinnan ar utolnordentligt tid has hon vid fern olika tillfallen tjanst-gjort sorn hog, utkampas blott intressestrider, i Europa kons- vigselforrattare.
Fdrofrigt sanlarbetar hon med sin strider.
A.
K. man, som ocksh a.r jurist.
0111 f yllestgorande beskrifniag af Mrs Mc Cullochs verk- Proportionella val.
Ftir Dagng af D: r Gulli.
Petrinj, f.
Rossender.
(Forts. fr. fijreg.
n: r).
mellertid stamma icke fiSruts5ittningarna hiirfor riktigt bra fijr oss.
Vi ha dess battre icke de for- namsta orsalierna till en riktigt ilsken partibildning: olikhet i spr&amp;k, ras och religion.
Det- sista kan ju tyckas vara ett egendondigt p&amp;sthende, ty inte iir enig- heten i religion sB synnerligen stor.
Vi ha nog bhde hogkyrkliga, frikyrkliga och dem son1 inte k o kyrk- liga alls, inen vi ha i alla fall icke tvii stora kyrkor sorn tiifla om makten, oc11 vi ha fraznflir allt intet kle ' ri- kalt prestersliap, som tar order frBn Roin.
Ocksi, ha vi aldrig i y i r riksdag haft partibildning p % religios grund,.
hvilket sh ofta &amp; .r ffallet i andra lander; jag be- hofver ju endast pPLminna om det katolska partiet, centern D, sorn &amp; r tyska riksdagens storsta parti.
Just darfor, att partibilclningen icke g %r sA djupt 110s oss, ligger det icke riktigt bra for vKr rost att bestiiinma, att en person, hur aktad han an gjort sig i politiken, icke f %r h6ra landet till i sin helhet utan blott ett parti, och 811nu mindre att forbjuda den easkilde valman- nen att rosta p % personer, tilll16rande olika pastier.
Proportionalistkomrnitt~n hade ocksa behjartat det sista och fororclade visserligen officiell Bandidntur, med fiir- bud for en knnclidat att tillhlira tv&amp; partier, men till- Iat A andrn sidan va.ln18nneil att rosta 118 personer tillhorande olikn parties.
Redan detta afsteg frhn den rena proportionalismen invecklade emellertid rnetoden nigot.
De pB denna komrnitt6s betulkande grundade regeringsforslagen om proportionellt va1sat.t till andra kainniaren till 1904 och 1906 Brs riksdag afslogos dock som bekant, och s % koin valsommaren 1905, d % saken.
vandes och diskuterades bland v~~llniianen.
Val fordes denna strid hufvuclsakligen efter linjen: proportionella val eller majoritetsva.l?, men det fmm- gick dock, att det var ktskilligt i det foreslagna syste- met, som alldeles sarskildt Bar svenska folket emot, och till detta tog inan sedan hansya, nar mau gick att framstalla nya forslag, som skulle bli lattare att f % igenom.
Soin sedan pkpekats va.r det den striinga pertibildningen som ej gillades, vidare var man tyd- ligen generad af den officiella kandidaturen, och slut- ligen tyckte man ej om de stora valkretsarne; dessa hade i de foregkende forslagen i allmilnhet samman- fallit nled Ifinen.
Hvad den officiella kandidaturen betriiffar, sL4.
borde deu val ej ha varit s&amp; farlig, men d e t anses nu en g %ng hora till god ton i Sverige, att riksdagsmannaskapet icke bor efterstrafvas; det skall vara ett fortroendeuppdrag, soin ges en person, trots att han forklarnr,, att han inte Br angeliigen alls, men att om valmannen nodvandigt onska det, sh.
.
.D, och det var viil denna blygsamhetskansla som ph nhgot satt blef s h a d af den officiella kandidaturen.
Att liter i ett glest befolkadt land de stora val- kretsarne kunna erbjuda svirigheter, kan .ej fijrnekas.
Sarskildt 1andt.mannen halsade dern ej med glad je.
Vhra bonder vilja till riksdngen halst skicka en man.
a£ sin egeu krets, den de personligen kanni till.
De hafva alltid varit vanner af bostadsbandet, och att valja ibop med hela lanet var darfor fhga lockande for dein.
I det nu antagna fisrslaget har man tydligen med l~ansya 115i.rtill indelat landet i 56 valkretsar i och for val till Andra kammaren.
Hur m&amp;nga riksdagsrnan hvar och en af dem skall valja beror a € folkmangden oc11 faststalles efter gifna grunder fare hvart val af konungen.
Enligt en uppgift, som fijrekommer i en broschyr)) Ri ' jstrtittsfr %gan~, utgi Even a £ Allmiinna val- mansfijrbundet, skulle med den narvarande folkmang- den tre va1kretsa.r va.lja ' 7 represeatanter, tre valja 6, tolf vidja 5, sjutton vlilja 4 och tjugudn endast 3.
Det iir shlunda tydligt att valkretsarne gjorts alldeles fiir smh for att man skall kunna ha n %gon utsikt att proportionell rattvisa skall kunna gora sig ghllande (jfr kommitths Asikt anfard har ofvaa).
Har man blott 3 platser att satta till och kanske ocksk tre par- tier, sorn kampa om makten, fet de t. ex. en repre-
sentant hvar, afven om det storsta partiet.
ar aiira dubbelt sB stort som det minsta, hvilket blir ett otill- bbrligt gynnande af minoriteten pA majoritetens be- kostnad.
A andra sidan kan det intraffa, att en ganskaakt- niugsvard minoritet blir alldeles utesluten, t. ex. en som uppghr till n k a en tredjedel af helarosttalet.
Naturligtvis kan det handa, att dessa orattvisor jamna ut sig i de olika valkretsarne - alldeles som fallet kan sara vid rnajoritetsval - men sakert fir det icke mer hiir an dar, och man kan verkligen tycka, sltt skall man nu ha hela trasslet med det proportionella valsattet, s % bar man ocksb finaa sig i de stora valkretsarne och ej infora en valkretsindelning, som fr&amp;n borjan tar bort t. o. m. illusionen om rattvisa.
Finland ar minst lika glest befolkadt son1 vArt land, och dar har man dock ej ryggat tillbnka for denaa de proportiouella vdens f (irstrr grund.
DB dessutoin den hos oss an- tagna metoden icke fordrar ztf partiet en absolut sam- manhAllning om samma personer, s % nlinskas harigenom - shsom jag sedan skall phpeka - svbrjgheterna med de stora valkretsarne, hvarfor det ar sA mycket besynnerljgare, att man kunnat foresl % en dylik in- delning.
Det ser onekligen ut sbm om man tout p i x .ville fB igenom de proportionella valen, eftersom det var Fijrsta kammarens rnest a-lskade sgaranti)) mot den allmanna ri) stratten, och att man, nar allt kom om- kring, inte var s&amp; noga nled)) r&amp;ttvisans bara man .fick garantin.
Slutligeu har man sokt taga h a n s p till motviljan mot den strama partidelningeu och f&amp; fram en friare metod.
Fijrsta forsoket i den viigen var clet s. k.
~PBbodaforslagetw, son1 hvilade pB en variation af den dlHondtska regeln kallad s den Thieleska metodens.
Som denna afven g h igen i det hvilande forslaget, skall jag redogora for den och tar afven har ett esem- pel.
Har behijfs ingen officiell kandidatur och iatet forbud mot gemensamma kandidater: man f %r riSsta ~ Naturligtvis kan man dock anta att hur S O halst.
valm8nnen dela upp sig i partier, som forena sig om vissa listor, och valftirrattaren har dcS, att llgga de lika listorna tillsalnrnans.
Autag att vi skola satta till Pyra platser och att vi ha fyra olika listor, sorn vi kunna Tyviirr Sir emellertid denna metod icke lika riktig, som den 5ir enkel.
I proportionalistkozllmitt6ns nyss- namnda bilaga (sid 53) ' forklams det t. o. rn.
katego- riskt:, I sjalf va verket mAste Thieles regel utdommas som en f&amp;k generalisering af den dlHondt ' ska regelns.
Detta beror darp9, att regeln icke tar ringaste hansyn till att ett pnrti, som f9r igenom en k a d i d a t tillsam- mans lnecl ett anuat parti, icke bor lida en lika stor reducering i sitt rG.stta1, som ett parti hvilket f i r igenom en egen representant.
Det uppvisas ocksB med esempel, att regeln kan led&amp; till definitivt orik- tigt resultat.
Vidare laninar Thieles metod, om den ej forses med extra bestammelser, tillfalle till en parti- manover, som man ofver h.ufvud taget har litet s v h t att undvika vid proportionella val och som oft-a Ater- komnler vid diskussionen om dem, namligen den s. k. cle7capiteringen.
Denna bestbr daruti, att en litengrupp valman anvander sina roster - inte for att lojalt och beskedligt rosta p % dem de verkligen vilja ha utan far at$ storta inotstAnclarnas framste miin.
Det tillghr beteckna med 1&lt;, L, M och N. sli, .att de rostn pii motst&amp;ndarnes lista men utesluta Kandidaterna Siro A, B, C, D, E, F och G.
I forsta kolumnlen ' af tabell f.
I1 upptagas listorna med respektive kandidater och rijstetal.
Man summerar fijrst kandidaternas rostetal f r h olika listor (se undre afdelniugen af kolumn I).
Har har D Mgsta rostetnlef 358 och fBr darfijr forsta platsen.
Sedan resonnerar man som vid d ' Hondts regel.
Den listas rosttal, hvilken f %tt in en kandidat, skall halfveras.
De tre sista 1istoraa.s rijshtnl halfverm diir- fiSr, under clet ntt den forsta &amp; r oforaudrad, oc11 man fRr d % taleu i kolulnu 11.
Nu foretas ny summering af kandidaterda (unclre afdeln.
af kolumn 11), hvarvid A fAr hijgsta rosttalet 225,j och s&amp;ledes audra platsen.
Listan 1; har nu f %tt in tvA, kandidater.
Dess urs,prung- liga rostetal divideras med 3.
Sarntliga de ijfriga ha fBtt in en kandidut ocll skall shledes ha hdfva rost- talet till jtimfiirelsetal (kolumn 111).
Adderingen) ger nu E det h6gsta rosttalet 116,ti och tredje platsen, hvarefter reduceriugeu af rdsttalen fortsattes efter samma metod som vid dlHondts regel (kolumn IV).
Af adderingen framgh att C nu f %r hogsta rijsttalet, 89 och fjarde platsen.
Thieles metod.
Tabell II.
I I I1 I Iu.
I 1v de framsta namnen ocll ta med b1ot.t de svagare.
~r nu sarnmanhAllningen inom partiet fijr Gfrigt god, sA att dess flesta medlemnlar ta partiets tryckta lista med alla dess kadidater, sB f9 alla dessa i det narmaste lika m9nga roster, och d % kan denna lilla grupp &amp; stad- komma, att de svagare namnen f$ flera roster an de, soln partiet halst ville ha, och shledes g % in i deras stiille.
Erfarenheten visar ocks %, att nar partilidelserna kornma i svallniug forsm %s icke dylika manovrar, hvar- for det iir sakrast att soka forebygga dem.
Petlsoda- forslaget 1906 stddcle sig emellertid pb Thieles metod men f6rsokte hindra dekapiteri~igen genom att tillhta valrnannen att understryka ett eller flera namn t % val- sedela, hvilket inaebar, att dennas rostkraft icke skulle fS, anviindas fiir cle anclra narnnen diirh, fijrrail de.
understrukna g&amp;tt in.
Detta ledde Bter till nya olagen- heter, och hela forslaget var nog icke vidare lyckadt utan fall som bekant.
Diirefter bildades den aya regeringen, som hade till uppgift att soka fA fram en battre proportionell metod, och SA kom det kungl.
forslaget till 1907 Brs riksdag.
Jag har reclan talat om dess valkretsindel- ning.
Det nya i det kusgl.
forslaget var forst och fram s t inf orande t af pct~.ti6eteckni9zg.
In gen off iciell kandidatur forekommer, ej li~iller forbud mot gemen- samma kandidater, men vallnal~nen har ratt att ofver sin ' lista skrifva ett partinamn.
Alla listor, som ha samm a partibeteckning, snmmanraknas, och deras an tal utgor partiets rilsttal, hvarmed det skall konkurrera med audra partier ef ter dlIlond ts regel.
Elnellertid behof va icke de rnkd samma partibeteckning forsedda listorna upptaga saxnma personer, utan mil har rtitt att under prtrtibeteckniugeu satta de namn Inan sjalf vill.
Detta gor att olika skiftniugar inom partiet kunna gora sig gtillande.
Likask kuima lokala intressen komma fram.
Om t. ex. landtmannapartiet inom norra delen af en valkrets vill ha sina kaudidater och sanlnia parti i den sodra ha andra., ken hvar och en rosta ph sina, blott man kommer of verens om partibeteckningen.
DB det ar ester denna listokna f6rdela.s och partiets rosttal beraknas, minskas icke.
partiets utsikter gent emot andra parlier genorn denna splittring .. F6r att f ~ r d e l a platserna mellan grupperna inom ett payti an- vhider det kungl.
forslaget den Thieleska metoden, hvari- genom mali vinner - att platserna af ven inom partiet bli proportionellt f6rdelade mellan partiets olika grup- per, sB pass det nu blir med d e m a metod.
Om en valrnan ej vill tillh6ra nhgot parti, har ban ratt s t t lamna en sedel utan partibeteckning.
Samt- Jigs dessa senare sedlar sammanfijras i &amp; grupp,)) den fria gruppenn, men de sammallraknas icke.
Den fria gruppen har ej nBgot gemensamt rosttal.
D&amp;emot uppforas de ioom denna grupp forekommande nam- ' nen i den ordning de f&amp; med anvandaude nf den Thieleska metoden, hvart och ett forsedt rned det rost- tal, sorn hilivid tilldelats detsamma.
Slutligen sker sammanrakningen me1la.n partierna efter d1Hon8ts regel, hvarvid fria gruppen konkurerar med sina kandidaters speciella rosttnl.
Detta om ringa gemensamma kan- didater.
for de olika partierua forekommii: Men det var denna punkt, sorn var den kinkiga i d e t kungl.
forslaget.
Det tillat uamligen, att en persou stod s %val pA det ena sorn det andra partiets lista, - harutinnan medgafs valmannen full frihet - men man .samman- raknade icke rasterna frAn d e olika partieria.
E n per- son, sorn stod ph t ~ partiers &amp; listor, bade darfor icke stiirre utsikt att gh in for det, nnnat lin forsths at- ban hade tvA chancer.
Men gick han in f6rst pB den ena och sen pi.
den andra, sB hade.maa diiremot sS tillvida tagit hansyd hartill, att man fnreskref, att han dQ icke borde belasta partierna lika mycket, sorn om hvardera partiet fhtt in en egen ksndidat, utan han raknades dB att ha endast en half plats p&amp; hvar- dera stallet.
Jamforelsetalet skall ju for hvar ghng beraknas sh, att.
gruppeus rdsttal delas med det tal, sorn motsvarar antalet a£ de gruppen t illdelade platser, okadt med I.
Om, nu ett parti fhtt in en half skall man sAledes dividera med 111, o. s. v. Skulle en per- son gti in f r h tre olika partier, raknas ban for I /, p&amp; hvar etc.
Denna bertikning ar lnlhanda rattvisare an den Thieleska., men den ar dock afven den en generalisering af dlHondts regel, son1 ej iir: matema- tiskt fullt riktig, och den kan dlirfor ibla&amp;d leda till n8.got egendomliga resultat.
(Forts. i nasta n: r.)
Svenska Hem.
-, vinnornas andelsforening Svenska Hem i Stock- holm ar sakerligen icke .obekant for nPLgon af Dagnys liisariaaor, dels eme ' dau vi a u t a g a a t t m h u g a itf deln hafva ett standigt mellmhafvande lned denna sig hastigt utvecklaude kooperativa affiir, dels enledan vi i tidigare nurnmer af Dagny haft tillfiille att ge- nom frdken Anna Brita Bergstrands artikelserie ~ K o o - perationen.
Ett socialt arbetsomrhde fijr kvinnan r, Iamna en utforlig redogorelse for Svenska Hems upp- komst ocli utveckling.
Sedan den forsta fiirsaljsiugs- lokden oppnades den 8 i~ovember 1.905 har det gBtt raskt framBt, redan samnia Br ordnades en filial i Vasastaden och nu i daga-rna bar annu en filial opp- nats, Schdelegatan 14.
Vi meddela har nedan ntigra siffror, hvilka bast I~elysa czffiirens snabba tillviist och fordelaktiga stallning.
Medlemsaatalet, som den 30. juni 1907 var 967, hade den 30 juni foljande Br stigit till 1,194.
Andels- kapitalet har under salnlna tid vuxit fr %n 32,229 kr.
till 41,837 kr.
och 28 ore.
F~rs~ljningasum ' man upp- gick under tiden mellan 1 jaauari och 30 juai 1907 till 103,438 kr.
99 Ore, under samrna tid 1SO~ ' till 141,296 kr.
1 3 ore.
Sista rak.enskapsArets forsiiljnings- summa uppgAr till 254,276 kr.
22 ore, allts&amp; till n&amp; got ijf ver en kvarts million, v i s a ~ ~ d en e okuiag af 38 proc.
frAn motsvarande tid foregBende Br.
I hedeltal per dag har s&amp;lts hr 1906 for kr.
448: 74, Br 1907 fijr kr.
604: 44 och Ar 1908 for kr.
833: 69.
Bruttovinsten for halfhret 1 jaw-30 juni - 1907 ut- gjordes af kr.
14,834: 60, for rakenskapsBret I juli 1907-30 juni 1908 cirka kr.
36,500.
Nettovinsten ef ter af drag af samtliga kos tnader utgjorde fijr half - &amp; ret 1 jan.-30 juni 1907 kr.
3,349: 61, f6r dct nu af- slutade rakenskapshre t uppglir motsvarande sum ma till ofver 5,000 kr: '
DAUNY 453 Hvita Bandet.
0stermalmsf6reningen.
stermalmsforeningen i Stockholm, den storsta af - AS - ' Hvita Bandets 74 lokalforeningar, har, som af dess senaste Arsberattelse synes, pb ett ganska omfattande satt s6kt fylla sitt sociala program: utt gsra propa- ganda for nykterhetsid6en och ntt med denna som ledande princip fostra sina medlemmar till social va- kenhe t.
Sin propaganda har ~sterrnalmsforenin~en skott dels genoin upplysningsverksaml~et: f6redragi offent- liga moten, utgifvandet af en egen tidning, rKvinnan och Samhallet~, dels ock genom att i praktiska lifvet omsatta nykterhetsideen genom uppriittandet af restau- ranger utan rusdrycker.
Den under bret af dster- malmsforeningen bildade r Hvita Bandets Restaurang- foreni~zg.
har shlunda redan ett kaf6 vid Torsgatan 8, detta flyttar i host till storre lokal, Karlbergsvagen 36, samt en restaurang ute vid Vartau.
Med ett medlemsantal af 403 kvinnor ur skilda samhallsklasser har ~stermalmsforenin~en under ar- - -.
betsAret haft 18 sammankomster, d i dels enbart detta handhafvande af foreningens angelagenheter, dels foredrag i skilda amnen och diskussioner varit medel i uppfostrans tjanst.
Dessutom ha olika korn- .mitt6er arbetat inom skilda grenar af verksamheten, shsom ICominitt6en for besok i krogar, Blomstermissi- onen, Flicklil ' ubben etc. ~ a r n f o r e n h ~ e har n raknat 82 medlemmar, som hvar msndag samlats t.il1 nykter- hetslektion omvtixlande med s h g, lekar, och somnad.
I okt.
flyttar ~stermalrnsforenin~en frin sin gamla lokal, Kungstradghdsgatan .lo, till en praktig, nyre- parerad vid Majorsgatan 9 B.
Expeditionen for anmfilningar och forfrbgningar ar ijppen alla hvarda-gar 12-3 ' e. m.
Styrelsen utgores af: frisken Emilie Rathou, ordf., f roken Hedvig Rinander, sekr., fru Arla Wallis, kassor, fruarna Tora Fries och Christina Nilsson samt froknarna A. Symonds-Ohlin, Maria Sandstrom, Ida Olsson-Speed och Maria Andersson.
Fill Bagnys lt %ekret; s i landsorfen.
Som .Daglz? / 8nskar vaqea ett eriande b m d - meZZan Sveriges k v i r v n o ~ samt 7zar t i l t sitt 1mdZ ntt tiZZvcwatagc~ aZZas intressen p b skibda p Z a t s e ~, f b ub 7idrmed uppmana v d r a Z&amp;- sarimn,or i Zandsorten cctt de, for att zvnderzttcc demna v d r urngift, viZZe tWZ tidmingens re- da7ctiom insilmdn s&amp;&amp;ana rtotisev, som utofver Zo7cnZintresset innehdzla sa7cer af v i k t f o r bin- norarelsen i dess heZ7zet.
Flickskolereformen i Tyskland.
enom kungl.
kabinettsorder af den 15 aug.
har bestamts att hogre flickskolor samt kvinnliga bildningsanstalter for vidare utbildning skola stallas under provinsialkollegie~ * ?zas konholl samt i rang likstd- Zas med motsuarande 78og?
* e ~osskolo~~.
Ur den numera faststallda omandringen framhhlla vi i korthet foljande punkter: Framstegeu i flickornas uppfostran skola utg&amp; f r h Btskilliga andringar i laroplanen.
Vid sidan af utbildandet af kanslan, fantasien och minnet skall laggas sarskild till sjalftan- vikt vid f %-stbndsodlingen samt zpf~osh4an digt omdike om verk %gheten.
Hansyn skall tagas hiirtill vid spriikundervisningen liksom vid den utvidgade un- dervisningen i matematik och uaturvetenskap.
Dock skola religionen och tyska sprhket sAsom hittills utg6ra undervisningens medelpunkt.
Den 10-klassiga hogre $iekskolan lir nomzalfrm.
Elfva- till tolfhiga larokurser iiro att striifva efter.
Med anpassning efter olika ortsforhillanden tillitas.
inrattandet af flickskolor rned fhtaligare klasser shsom h6gre flickskolor.
.
I de hogre flickskolornas lagre och mellersta klasser kunna undantagsvis gossar in- tagas.
Under 1l: te till 12: te skolhret med en vetenskaplig utbildning till andamAl kan en friare laro- och under- visningsmetod Bga rum.
Det skall htlrvidlag afven tagas hansyn till den unga flickans undervisning i pliktema som maka och moder.
For detta iindarnZi.1 tanker man sig ett I-brigt lyceum sHsorn fortsattning af den 10-klassiga flickskolan - fijrbunciet ined en Iandergarten.
- Med lyceum och lararinneseminarium skall afven kunna forenas studiemstalter till forbere- dande for akademiska studier, hvilka wid sjrcnde ell ' e ?.
bttonde skolbret skilja sig fnin skolan.
Bland de allmanna foreskrifterna intresserar oss foljande sats: Forestdnda ?-innoma erlzdlla titeln: Frau Direktorin.
De skola Atnjuta lninst samma 16nefBrmi- ner som dfverlararinno~na vid statens skolor.
Tidsandan.
eke fh socida vackelser ha utstrommat frhn fri- herrinnan Bitterfelts drawingroom meetings, oeh &amp; en ventilering af da-gens frhgor, som forsiggkr i hen- nes rymliga salong, bidrager i hittills opkaktad grad till clet forfriskande korsdraget i samhiillets diskus- sionstyngda atmosfar.
Lhngsynt och vaken, eggad af en aldrig slappnande oro, filljer hon utvecklingens hastiga Iopp och for bok 6her olycksfall, vkllade af v !~rdsliSs framfart.
Blaud ruinerna, som tiicka det be- stkendes grund, stBr hon uppratt med ett mauande pekfinger strackt ofver forodelsen.
Och intagna a£ denna adligt stolta, patetiskt vordnadsbjudande ge-.
stalt flockas lyssnande skaror kring den tillbakaskh- dande profeten.
Hvarken hennes utbildning eller hennes kiinsla af ' kvinnans sanna vardighet tillstadjer heme att oholjd stiga fram i det offentliga, men a£ rik personlig er- farenhet kau hon bekrafta den af en fyndig festtalare frnmkastade teoriu om de vi-ilsiguelsedigra och oofver- skhdliga verkningarna aE kvinnans obemarkta arbete inom hemmets hagnande vaggar.
Den dyra 0ster- malrnsv&amp;ningen liar aldrig synts friherrinnan Bitter- felt for trhng, t-y dar rymmes godt den inskrilnkta och utvalda krets, geuom hvilken hennes iutentioner ut- striila ofver all131 allheten.
Det tandande iuitiativet, soin med ens sgtter tusendeu i brand, ar ej hennes sak; 11011 griper med stadig hand de motst&amp;ndskra£ter, som a£ gammalt slumra i dvalbundna sjalar, och in- blbser i dem protestens lefvande anda.
Den kvinnliga rostrattsrorelsen hgnar hon, naturligt nog, en passionerad uppmarksamhet, hvars inteusitet iclte f k m8tas efter de forsynta yttringar den hittills tagit sig - det vnr frAn heme professor Sam Clason sondagen den 3 sistlidne maj erholl den lilla anonyma eklofskransen med phskrift slit den manlige medbor- Men filrst f r h och med i fredags kan hon gareu sagas ha definitivt tagit narnnda rorelse om hand.
.
Den societ6, son1 denna dag inemot lurlchtiden sa~m.lades i Bitterfeltska salongen, praglades af en nn- daktsfull och forsagd hagtidlighet, vida skild fr&amp;n den uppryrnda meddelsamhet, so111 plitgar rhda d.e ghllrger moraliska sporsmhl st&amp; pk foredragningslistan.
Stam- giisterna observerade, icke utan undran och obehag, en del nya ansikten, som tycktes tillhorn arbetande medelklass, och de skarpast tiinkmde erforo en svind- hnde fornimmelse af att ryckas in i saazhallsbyggnr- jii.ktets hvirfvel.
Friherrinnau Bitterf elts.
ogon strklade a£ befogadt nit, cl&amp; hon stallde upp sig bakom den eleganta imi- tation sf ett ordforaudebord, som prydde salongens bortersta kortviigg, for att i ett vhdadt och margfullt anf orande delgif va sallskapet ss~mrnankomstens syfte och synpnnkter.
Den moderna rorelse, som gkr-ut ph att of verflytta statens styrelse i kvinnliga hander, hade, *)).
J i storre spridning menade hon, uumera nStt en oinfattning, som i leu- dets valfards intresse iclie borde fh ofverskridas.
Men det vhgade hon p %stA, att ahnu var Sveriges karna sund, annu befann sig den .sveuslia kvinnan (den vwk- Ziga talade hon om) i afgjord majoritet och lrou be- hofde endast resa sig for att gora slut pB en handful1 missnojdas och arelystnas larmande ofog.
(Flertalet narvarande reste sig, men sjanko genast ned igen 1 % en vink af friherrinnan.)
- Jag liar emellertid lhtit mig berattas - fortfor talarinnan - att detta ovasen ut.ghr frhn en mark- viirdigt invecklad och slugt ordnad organisation, som sptinner sitt spindelnsit ofver allt lauclet.
Mot ett je- suitverk som detta f ormhr den of orvillade enskilde fogs eller lht mig saga rent ut intet.
Den gamla regeln star sig: oudt mhste mecl ondt fordrifvas.
Jag fruktar, att mina vanner kauner sig srnti-rtsmnt berijrda, rnen det kan nu inte hjiilpns: tiden &amp; I- inne for 0s; att upptaga striden nied de vapen tidsandan dessvarre tvingar oss i hiinderna.
Vi mAste organisera en mot- f oreuing!
PA ett boljande sorl af hapnad foljde eldiga app- Eider, dem friherrinnan, i hvars clrag en estatisk be- slutsamlr~et lastes, kvitterade med drottningvtirdiga nickar.
- Uppslaget dryftades till en birrjan gruppris i ifriga hviskningar, och icke forran friherrinnan lockat upp ett gar af de arbetande n~eclelklasskvinnorna att yttra sig, kom den officiella debatten i gang.
l ?r&amp;gan om den nya sam~nanslutningens namu drog sin rundliga tid.
~Hemvtirn D ocli sDe stilla i landets salnlade hvar sitt entusiastiska parti, under det, Anti- riistr&amp;ttslignn) ~ i de fiestas &amp; on lj6d vulgiirt, rnen det sinnrikt inotiverade f h l a g e t ~Foreningen mot kvin- nans politiska rostr$itts vaun slutligen a h roster.
Ulq- finnaren phpekade namligen, att eu eventuell forvax- ling med den i det narmaste liknalnnda foreningel1 kunde med fora ophriknade fordelar, och anskslde man dock ph ett betydelsefullt satt markers skillnaden, sli kunde inan i dagligt bruk fiirkorta ~ ~ ~ r n s till a n I? ..
Q.
P.
R.
Denna lilla finess bifolls stormande.
En af de arbetande kvinnorna redogjorde med ia- ghende sakkannedom och tranad talarg&amp;fva for f iilt- thgsplanen och arbetsmetoderna.
D Agitation, agitation och %ter agitation - se dar hvad r6strattsroreIsen Iart o s s!
~ En stab af resetalare nlAate viirfvas, valmoten besokas, fester och opinionsmiiten anordnas, flygskrif ter spridas och anknytning sokas med likartade forbund i utlandet.
- Det politiska intresse, som genom allt detta rbst- rattsbrkk triingt in i alla lager a£ den svenska kvinnan, borgar for att vi ofverallt finner appna oron - slot den talande.
Visioner af ett d %drikt och spaaaande lif i fader- neslandets tjanst skimrade for dessa protesterande stilla Dagny erhaller.
med deeto mer bem yndigande Ban den f6ra den evenska kvmnororeleena talan ocb for densamma kriifva geh6r.
Prenumerera darfar sl %If pa Dagnp ocb ver ka tor spridninpen af den i Eder omgifning.
i landet och en storsinuad taflan i ~anslutningsnit brot 10s.
En bankirsanka donerade pA rak arm grundplh- ten till veckotiduingen.
~Qvinnans v a b, en beky mrad moder.
betonade ined darraude viiltalighet nodvandig- heten a£ samhallskurser for ungdom, agnade att klar- gbra den kvinnliga r~stratte&amp; osdla konsekvenser, och ett par unga flickor i cykelkjolar forklarade sig beslutna att omedelbart uppsoka froken Torhild Malmberg och anhdla om adresserna p&amp; de landt- liga boningar hon under sina apostlavandringar.
harjat.
' Sedan frih,errianan Bitterfelt under rorelse tackat for det Adagalagda deltagandet, som hon for ofrigt med sakerhet phraknat, och te rned sanclwiches krillg- burits, Atskildes de forsamlade i allvarsdjupt glad stiimning, lgftade a£ sin hoga uppgift att fralsn den svenska kvinnan frkn politiskt split och det offentliga Hum LEBER.
lef vernets vbclor.
International Council of Women ' s konferens i Geneve den 31 augusti-4 september 1908.
ISSS stiftades International Council of Women (I.
C.
117.)
for att verka for forbindelser mellan de olika kvinnoorganisationeri~a i alla land och for att bereda tillfalle for kvinnor frBn olika land att miitas oc11 rAd: plaga ofver frBgor, som rora samh&amp;llet, falniljen och individen.
n e t forsta land, soin ingick i forbundet, var Forenta Staternn.
Det fjiirde i ordningen sar Sverige.
De stater, soin nu aga nationalfdrbund, iiro nastan alla riken i Europa med undantag af Xyssland, porn dock snart, tack vare madame de Philosoplzofs energi, skall fA ett nationalforbu~~d; vidare st8 Spanien och Portugal salnt niigra a£ staterna pB Balkanhalfon utanfijr I.
C.
14 '.
Utom Europa hora till I.
C. W., fijrutom de fijrutna~nnda, Forenta Staterna, Canada och Argentina samt de australiska staterna, Tnsinania, qsleenslaud, Nya Syd Wales, Syd Australiea, Victoria och Nya Zeelmd.
Forbundens organisation ar olika.
Det svenska t. ex. utgor en sammanfattning af en mangd foreningar, inen ager egeatligen icke arbetandc permanents kom- initt6er.
Dess arbete iir forlagdt till sjiilf va styrelsen och for tillfiillet tillsatta kommitt6er; Det franska Ater 5ir indeladt i sektioner, hvilka utfora .arbetet.
13vad de olika f orbunden utrattat under Bret framlagges irli- gel1 i en rapport.
For att samnianfora forbunclens rned- Iemnlar hhllas hvart femte 81; inten~ation.elln kongres- ser, den sista var i Berlin 1904.
Under de Ar, som ligga mellan kongresserna, hlillas af de ledaude inom hvarje lands nationalf orbund internationella konf erenser: for t ~ t t afgijra om frhgor, som rora forbundets fijrvaltning och arbete.
Den viktigaste af dessa fir den, soin htill- les h e t fore den internationella kongressen, eaar dA afven fijrberedes for den kommande kongressen.
Nfista iir koimner en dylik viirldskoagress att 11Allas i Toronto i Canada.
Af denna auledning hBlles nu i Geubve en internatione ' ll konf erens.
Till de internationella konferenserna har hvarje land riitt att sanda sju delegerade, som hvas oc11 en iiger en rost.
Som I.
C. W. bestar af tjugotre natio- nalf orbund, kan antalet nasvarande bli ganska stort, ifdl hvarje forbund begagnar sig a£ sin ratt att skicka det berattigade antalet.
Samtliga forbund ha siindt representanter till motet i Genhve.
De australiska staterna ha dock ej fulltalig representation, hvilket dock ej iir att undra pB, d % en resa fr&amp;a clessa trak- ter till Europa tager en tid a£ sex veckor.
LikasB ha de rnindre staterna i Europa icke heller fulltalig repre: sentation.
Sverige u tgor dock ett undantag, det sander niirnligen sju representanter: prof essorskan A.
Hierta- Retzius, ordforande; friherrinnan A. Rappe, vice ord- fiiraude; gref vinnan A. Ruutb, repres ' entant for Sve- rige i det internationella forbundets finanskomnitt6; justit.ier&amp;diunan I&lt;.
.
Bohman och frijken E, Terserus, korresponderande sekreterare och ombud for det svenska nationalf orbundet; fil.
doktor A. Skoglund, protokoll- forande sekreterare, fi) rbundets representant i det inter- nation ella f orbun de ts kommi tt6 f 6r kvinnani rattsliga stallning ' och for motet afven i den internationella rostr8ttskol11initt8n, samt froken Clara Wahlstrom for inbtet i Genbve, representant i den internationella kom- mitt&amp; SOM arbetar fijr den hvita slafhandelns afskaf- fande.
President f 6r det internationella f 6rbundet Br lady Aberdeen, vice drottuing af Irllancl; vice presidenterna aro tre, andra vicepresident &amp; r professorskau Hierta- Retzius.
Korresponderande sekreterare &amp; r den iinelli- gentn mrs Ogilvie Gordon, fil.
doktor och bosatt i Skottland.
Protokollforande sekreterare ar 1iollands.kan Martins Kramers, viil bekant fiir de svenskn kvinnliga r6s trattsv&amp;nnerna.
M6tet.s arbete ialeddes med att I.
C.
W: S iitta kom- initt6er salnmantriidde den 3 1 augusti.
KommittBerna aro 1) press-, 2) finans-, 3) freds-, 4) kvinnans rattsliga st~llning, 5) hvita slafhaadeln och samma moraliska mhttstock for man och kvinaa, 6) rostratts-, 7) natio- nalitets-, S) kommittBn for revision af stadgar.
n e t var en harlig, frisk solskensdag, dB motet borjade sitt .arbete.
Sol ofver den blAa Genbversjijn.
Sol ofver den morkblha Rh6ne.
Sol ofver Sa-voyer- alpenla.
I skarpa tydliga linjer tecknade cle sig mot den klara luften och Montblancs snoh6ljda topp lyste blandande hvit.
Arbetsdagen ingick klar och loftesrik.
inom alla omrAden af for kvinnor llmpligt arbete annonseras fiirdelaktigast i Dagny, hvilken, som ticlning for svenska kvinpororelsen, torde erhAlla den mest vidstriicktn spridning ~ a n d e t rundt.
Lediea ~ s l a t s e r u -. '
. '
En narmare redogorelse for hvad som behandlades i dessa htta kommitt6er ar omojlig att gifva, enar flera af kommittderna hade sina samnantraden samtidigt.
Jag mhste darfor inskrwka mig till att redogora for hvad som forekom i nbgra a£ dem.
I kommitth for kvinnans rattsliga stallning var dess ordforande fri- herrinnan von 13eschwitz forhindrad att infinna sig.
I hennes stalle leddes forhandlingarna af flu Marie Stritt, det tyska nationalforbundets duktiga och sym- patiska ordfbrande, som sthr friherrinnan Besch witz personligen nara och val kanner hennes arbete.
Hvad kan val en internationell ko~nmitte for kvinnai~s ratts- liga stallning gora for gagn, undrar val Dagnys lasare.
H ~ a r j e land har ju sin egen lagstiftning.
Nhgot Sam- arbete mellan olika lands lagstiftare finnes ju ej.
Nej, sA ar ej meningen.
Kommitt6medlemmarnas uppgift ar att Brligen frhn sina respektive land insanda redo- gilrelser for de forandringar, som skett i - kvinnans rattsliga stallning under det forflutna hret.
Dessa berattelser utgifvas af ordforanden pb tnyska och engelska, och bidraga till att underratta nationalforbunden om hvad som gjorts i respektive land.
Vid motet disku- terades, om vi skulle behBlla den uppgjorda arbets- planen.
Niigot skal att andra den funno vi ej anled- ning till.
A£ Belgiens representant, juris doktor Pope- lin, uttalades den forhoppning att dessa berattelser i framtiden skulle kunna laggas till grund for en jam- forande rattshistorisk framstallning.
Vidare beslot man en utvidgning af a.rbetsomrhc1et.
Forut har af kommitt6ns med1emma.r lamnats uppgifter om hur filrhhllandena aro i respektive land, dB frammande kvinna gifter sig med infodd man, om hon fhr be- hhlla sin nationalitet eller ej.
Resultatet af den jam- forande undersokningen var, att h.on som regel forlo- rar sin nationalitet.
Meiiingen ar nu att pB basis af dessa undersokningar soka arbeta inom hvarje land pB att infora en filr gift kvinna gynnsammare stall- ning i fr&amp;ga om hennes ursprungliga nationalitet.
R6striittskommittP; ns forhandlingar leddes a£ rev.
A. Shaw, som gaf en kort framstlillning a£ rostratts- frBgans lage inom de olika landen ..
De kanadensiska kvinnornas tveksamma ht~llning i rostrattsfrbgan fram- kallade en yttcrst lifl.jg diskussion.
Miss Shaw ledde den.
Det iir nAgot underbart med miss Shaw, hennes yttre har vid forsta ogonkastet intet sgrskildt tilldra- gande.
Hon ar en aldre dam med grbtt h&amp;r, snarare liten an ling, bredt byggd och ganska fyllig, sarskildt ofverkroppen.
Men sB borjsr hon- tala, och dB glom- mer man hela den yttre apparitionen for hennes ogon.
Ron ta.1ar lugnt och klart och ett hulnoristiskt leende glider ofta ofver dragen.
Men hela den entusiasm och hjartevarme.
hon ager, komrner fram i ogonen.
ogonen strila som solar och floder af ljus stromma ur dem.
Det ar ljus, ' som endast varmer, aldrig bran- ner.
I diskussionen deltogo flera beromda talarinnor, sA.
mrs Chapman Catt, ordforande inom den interna- tionella rbstratt.sforeningen, samt mrs M. Fawcett frAn England, mrs Fawcett talar ytterst medryckande.
DB hon inon1 kommittdn frttmholl de stora framsteg r6st- ratten gjort i England det sista hret, var 11on s$ gri- pen af sin sak, att man kunde tro att hon talade p&amp; ett valmote och icke i en kommitt6, dar v i alla- voro- rostrattsvanner.
Inom den intehatiouella kommittdn filr hvita slaf- handeln var mada.me Avril de Sainte-Croix ordforande, 1 denna kommitt6 rhdde ett annat arbetssatt an i de bhda nyssnamnda.
Rapporter foredrogos frbn de olika landen af deras representanter.
Den representant, som hade det intressantaste att omtala, var Sveriges repre- sentant, froken ' Clara WahlstriSm.
Frijkeil 3Vahlstri) m redogjorde for den stora masspetitionen af 1902 for reglemeuteringens af skaff ande.
Att 16,000 kvinnor underteckuat den, vackte itor uppmarksa&amp;] iet.
Vidare namndes att en komrnitt6 tillsatts for a.tt undersoka de veneriska sjukdomarna och att dess arbete var ytterst grundligt och djupgiiende.
S % omtalade froken Wahl- stram, att undervisning i sexuell hygien inforts i de hogre flickskolorna och i folkskolan.
FriSken Wahl- stroms aafilrande mottogs med mycket bifall.
Efter kommitt&amp;ammantrlidenas slut gafs en recep- tion i Salle.de la Source af den kommittd i Genbve, som organiserats i anledning af konferensea.
De fram- mande gasterna mottogos med stor hjartlighet, och ut- markt shng och violinspel bidrogo att hoja den ange- nama st amningen.
Tisdagen den forsta september holl pb formidda- gen exekut-ivkommitten ett enskildt sammantrade.
Forst ph eftermiddagen sammantradde d l a de delegerade.
De sammankomster, hvari samtliga delegerade del- taga, aga rum.
i Hotel ile Ville, en af de icke alltfar mbnga aldre byggnader Genbve ager kvar.
Forhand- b g a r n a aga rum i de6 stora rhdsalen.
PA tribunen sitter lady Aberdeen, en ytterst taktfull ledarinna sf forhaadlingarna och hvilken fbrstbr att forena alsk- vardhet med bestamdhet.
Bredvid heme sitta nBgra a£ de fornamsta funktionarerna.
Eftermiddagen upp- tages forst af lasning, af korrespondens etc. SA hal- sar lady Aberdeen hvarje lands nationalforbund.
I halsningen till Sverige uttalar hon sin sorg ofver dok- tor Ellen Sandelins dad.
Doktor Sandelin hade nain- ligen deltagit i m h g a internationella kongresser sHsom delegerad for det svenska nationalforbundet.
De tvh timmar, som aro anslagna till eftermiddagens session, gh snart.
IConferensens deltagare skiljas dock ej it.
Vi aro namligen bjudna pA, garden party,, till Ma- dame Achard, som uti Pregny ager en villa, ~Cain- pagne de 1 ' Impdratrice 8.
Den charmanta villan ligger bedhande, omgifven af kastanjer och plataner.
En- Sam ph en grasmatta sth.r en jatteceder.
Midt emot p i andra sidm Genkversjon hojer Montblanc sin snoholjda topp.
Vi vandra ornkring i parkea.
Vi gora nya bekantskaper; franskan, engelskan och tyskan ljuda omkring oss.
Niigon gang hores ett skandina- viskt ord.
For sig sjalfva vandra Bulgariens bbda re- presentanter samsprhkande p&amp; sitt valljudande sprhk.
De aro unga, eleganta och se bra ut, men ha en melau- -
kolisk pragel ofver sig.
~Carnpagne de 111mp6ratrice&gt;&gt; en gang] lade bebotts af den ltvinna, soin den unge har ett visst historiskt intresse.
D&amp;r bodde kejsarin- artillerigeneralen ~ o n a ~ a r bade t e alskat nastan till van- nan Josefiae e n tid efter skilsmiissan frhn Napoleon.
sinae, men soin db h: ta stod pA hojdeil af makt som Hennes salong och sohum aro annu i hufvudsak be- en ny Cesnr hansynslost stotte ifrail sig.
varade, son1 de rToro dii 11011 vistades da.r.
Salollgen Ef ter aAgra angenama tiilln~ars vistelse p % Cam- bar tre, fonster rned utsikt Bfver GBneversj~ln, Savoyer- pagne de lJlinp6ratri.ce~ broto vi upp for att nasta alperna och Moatblanc.
Viiggaraa i salongen Mro for- dag i god tid kunna Aterupptaga det ibtressauta ar- sedda med m&amp;lniugac frAn 1700-talet.
pianit har be- bete, s o n ~ vantade oss.
Saintliga nationalfijrbund gagnats nf keisarinnan och afven moblerna i salongen skulle lsr ?mua en redogorelse for sitt arbete under det aro de samma soul pS heunes lid.
Det var med en sista Aret.
kansla af veinod, sorn man gicb genom de rum, som ' AR NI EN VAN AF DAGNY och ohskar framging i t densamma, gor d i hvad Ni kan for en okad spridning genom att uppmana vanner och bekanta att brenumerera.
Betiink att en tidnings spridning utgor den ekonomiska grundvalen for dess existens.
Till ett antal af 100 exemplar i veckan forsiiljr Miss Patricia Woodlock i sin hemort, Portsmouth, en for de engelska kvinnorna betydelsefull tidning, Votes for Women.
Nigot liknande bor Ni gora for Dagny. '
Frkn allmanheten.
vi ej anse v8rt ftirbuncl so111 en rticldningsplanlia for clem, som ha liitt ntt fall: ^ i frestelse.
Vi vilja, att v&amp;t S.
S.
U.
H. skall s a d a en ungclomlig kraftig opinion mot rusdrycksha~iclteringea Biir icke uagdomen fii I * O~L sig inom S.
S.
U.
If.
f6r att en gdng genom 1agstiftn.ing fR den afskaffad, nBr tiden Br mogen.
Tnlet om ~sii.rskilcl betyclelse for clen manlige~ fijre- Jag ar sedan n h n a r e tre Ar tillbaka niedlem nf S.
S.
U.
H. faller diirfor n8got besynnerligt, helst so111 clet komn~er frHn en och clet iir som sRclnn jag ligr tillliter mig komlna mecl nigrn kvinnosakens forkii~npe, hvilken 1 %1 borclo tillerkitnna kvinnlig ord i denna frkga.
stoderande ungclom lika stor riitt sow n~anlig ntt tsga stBnd- Jag 11a.r last E.
W: s inliigg ocli jag inlste siiga, att jag diirvicl punkt i tidens stora sa~nhiillsrBrelscr, bland hvilka nykterhets- blef eld och 1Hgor.
Det q n e s niig sA bmockt, ntt, i likhet med Ben sorelsen # r en af cle ftirnarnsta.
mor frln G.D ocli den iimcle inaiinclaren sjiilf cloms heln S.
S.
U.
EL Frijken W: s nngrepp mot meclleinmar, sorn gR iil i S. 8.
U.
H. efter nhgra eastaka medlernrnare n~inclre passancle uppfijrande.
enclast for att Iln roligt utan att sjRlfv: % viljn nktivt cleltngrt i Icke kan nian Iilanclrn S. 8.
U.
H. f6r ntt ett par nf cless flickor arbetet, ar viirclt allt erkibn: lncle, cj ininst frBn unclertecknad, lhta sig kurtiseras a € lnanlig~ kamrater.
Det borde vasa kiindt, so111 varit med om att rensn en f6rening frBn en del onyttiga att shdana indivicler, s o ~ n cle E.
\ Y.
talnr om, .filmas ino~n nlla element.
Men diiremot kan jag ej inse,: tit - oaktnclt en del fijreningar och i a l h kretsar.
S.
S.
U.
H. ut.g6r n~turligtvis intet &amp; syftacle sta- svagheter - S.
S.
U. EL-Poreningt~rnn i deli af fr. ' W.
undantrtg.
den (Itt oss for korthetens slalll kalln clen S) iiro shclana att de Hvad de ~ s m h blyga, alsklign sonclngsskolflickornn,, sou1 lefva utes1ut: aacle for lidjete skull.
En, so111 ~necl aldrig sii liten gtritt in i denna f6re.ningJ angBr, sh hvem svarar for att cle for- sgnq~ati f6r S.
S.
U.
H. betrektar forenihg~lifvet clar, skall finna blifvit sfic1aiin iingler, on1 cle icke blifvit S. 8.
' U.
Z-l: iter?
F6r ~nAnga gocla sidur Ims cletet~mm: t och m h g n gods medlemmar, min del tror jag, a t t det band, son1 siinc1agsskol: ~n lagt pA clem, so111 ej fijrfela att siiltn sin priigel pB S.
S.
' U.
H.-lifvet i S.
- varit en orsak till att friheten seclan tagit sig sklwnt uttryck.
Ftjr att ingen n2i gA mecl f d s k uppfatl.ning om S.
S.
U.
H: s Ungdomen Br 1~111 af sprittnncle lifsgliicljc.
Den vill ron sig, ntijoebegar cliirstiicles, vill jag meddela, att under clet sista his- och den nz8stc gtira det.
0111 det nu vore ett faktutn, ntt S.
S.
8ret .ftirelto~nmo tvR leksftnsr och allra h6gst fyra gesnensnmmn U.
H: s ungdoni ginge omkring i ~Brlclen mccl ett gul~blikaa~~cle, sn~l-~tiiantriiclen sf 1i: " Igot fest.lignre ilntur, h ~ a r e m o t st&amp; orclinnrie filosofiskt allvar och endtist sarjcle bfver rnsclrycliseltbiitlet, dR I ' tireni1igssammnnt.1: iicle11 i regel hvar fjortonde dag.
Vid den forsta skulle vi sannerligen ej \ m a sS mz ' lngn vi iiro inom vArn lecler.
lokaftonen voro nRgrn Iiiirarinnor nihwwnnde, son1 born koniia Ty nojeslifvet iir ett ~iticlvihligt agitationsmedel bln~icl \ ~ I: R kani- frarukommn niecl anmiir.kni~.~gar till den, son1 mior~l~iat lekal ' tonen.
clet vetn vi, att mhiga - js, till och mecl bland rater.
0~1.1 varande medleui: ~ f S. 8.
' U.
H. gjort Ocli har fr. \ Y.
sbcim J ~ L vlra lnest &amp; ergiska S.
S.
' U.
H: ite.r - ha en g h g clrngits in i det ril~gasle for att IB mojligen f~rel&lt;ornmande l~rister iilo~n hen- ftireningen, lockade af vHrn fester ocli tillsl8llningar.
e~i nes eget fiSrbunc1 aflijiilpta?
- Till clen a.nclrn l e l i: t f t ~ ~ ~ voro 1h.G~.
pR forestintlarililinl~s Eijr flickliirovcrket ijl~skan flicltornas f9r- * * AI Bldrar och mAlsmtin inbjuclna, men ingen nf clessa infullno sig.
V i tngn c1ett.n so111 ett tecken pii ntt for %lclrnrila iinnu sA liinge W gn fortroende for cle leliaftnar, som S. 8.
U.
H. nfhAllit i Y.
N ykterhetsfiireuingar eller ~~iijesfiireningar.
Vicl clo gemensnmmn sarn~nantriidena hn ade godn teliakorna~ En a£ froken Jenny Wdlerstedt fCirfnttad, i ~ T) a g n y infdrcl ~ npptagit rninstn plxtsen 115 prngrnn~niet.
liufvucl \ ~ikLen hxr all- artikel riled ofvanstBenc1e rubrik, 11v: lri en clel mot S.
S.
U.
EL tic1 lagts pfi ett sdirikt fijreclrng, sA goclt soln ornstlinclighetci.na fullkoimligt oberiittigndt klander f o r e k o ~ ~ ~ ~ ger n e r nnclertecknacl, medgifvit, iigmdt att sliirkn 11Rnforelsen ocl?
intresset Tor 8.
S.U.
8. snleclning att framkoninia mecl necl: ~nslRencle.
och clesu ~r~c ' ll.
Uti.rjii~nte h: i forcning: w.nn, haft tillg$i,~ig till o w n - Froken W. snser, att nykterl~etearbetet iiger s#rskilclt stor ligt gocl inusik ooh sang, so117 mccllein~n: irha sat.t ofantligt viirde gc - MA clet i~irlAtns oss, 0111 pB.
BehBIIniugeil af clc gcinelisamnln s a i ~ i ~.
~ ~ ~ ~ r i t X betydclse for den, ~ ~ t c i ~ Z i indiviclen.
~ l (i J c s l r e ~ ~ a
o c SVAR.
~ FRAGOR I " HEMTREFNAD " 1 I PRAKTISK TIDNING F [~R KVINNAN.
Hvar kan man prenumerera pii Dagny?
I landets alla poetanstalter och boklAdor kan man bestiilla hnru m %nga ex. som helst.
Skall man allfid prenumerera H dessa sfallen?
Ja, ifall man iinskar endast, 1, 2, 3 eller 4 ex. skall mnn nlltid gbra det.
Utkoumer hvarje vecka - under sommarmAna- derna hvarannan vecka - ~ n e d 40 nummer om Aret.
Tidningen vill fortfarsnde tlll billigt pris ftirse de srensks hemmen ~ u e d en nyttig och roande liis- ning och konilner att innehhlla korta religibsa upp- sntser, beriittelser, lefnadsteckningnr, verser, prak- tiska r8d och uppsatser snmt fbljetongsnfdelning.
All prenumeration sker Lq) posten.
, Pris per Ar 1: 35, inberiiknadt postarvode.
Stod " HEMTREFNADu genom prenumeration!
, Hvad kosfar Dagny i posfansfalter och boklildor?
Dngnys postprenumerations- och boklbdspris ilr kr.
4: 50 fbr I /,, 2: 50 fbr ' 1, och 1: 25 fbr ' 1, Ar Hvilka villkor erhalla prenumeran fsamlare d Dagny?
Den, soin sarnlar minet 5 prenumoranter, erhdller en provision af kr.
1: - fbr hvarje helbrs-, 50 6re f6r hvarje h a l f l s - och 20 6re f6r hvarje kvartalsprenumorant.
Huru skall man ftirfara fdr denna provisions er- hiillande?
Vejbystrands Sjnkhem vid.
Skelderviken (Barkhkra station, Vltstkustbanan) for ben- och kiirteltuberkulos, rachitis och allm.
svaghet, mot- tager barn ocli vuxna, dagafgift 4-6,50 kr.
Oppet Aret om, central uppviirmning, hlrligt liige i barr- skog vid hafvet.
L ~ k a r e Dr: Ernst Lindald vid Kronpr.
Victorias Kustsanatorium, Barkhkra.
Sedan man samlat n h s t 5 prennmeranter, g b man tillvliga.
L,,!
~ ' p ~ ett af ' lbljande ~ B t t: 1) ~ntivz~ecn: Genom insilndandet a t prenumeralionsafgigiften med afdrag af provisionen bestiiller nlnn det behBfliga antalet ex. (hur rnangrt som helst, men allticl minst 5) direkt F r h Dagnys exp., Stockholm, som under saml %ens adress i ett och sa~nnla paket sander alla bestallda ex. Srrmlaren har dA att onibesbrjn ntdelningen till do samlade pre- numeranterna.
2) Ellw: Man.
prenulnererar h niirmaete postkontor (ej an- norstlides) for de samlade preni~mernnterna, detta under llvars och ens adress, begltr postens kvitto A sanitliga er- lagda afgifter, tillstiiller oss detta kvitto, dB vi omghende pr postanvisning siindor salnlaren den etadgade provisionen.
Extra fina Dorrskyltar, Stamplar och Sigill erh&amp;llas alltid billigast frAn GUSTAV HAKANSSON Stockholm.
Box 173.
MPsfersamuelsgafan 54.
= Annonsformedlare, = ~dlitlina och - valrekommenderade, Hvar, och fill hvilkef pris kan man nummervis Itisa Dagny - -?
.
I stltdernas tidningskontor och cigarraffarer samt 110s Cag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 6re pr hummer.
AIla skrifvelser riirande expeditionen adresseras: DAGN ' kTS EXFEDITION, onskas for Danny sdval i landsor- STOCKHOLM.
ten som hufvudstaden.
Anmalan ii.
DAGNYS EXPEDITION, Drottni~zggatan 54, Stockholm C, Kemisk Tvatt.
TAPETEFq!
1.-B.
- Hyn BIB - Hand, Stockholm.
Modernaste ocli rikhaltigaste lager.
EDBLAD &amp; SANDBERG, Kiks.
9616. f.
d. loknler, sorn n~~dergAl; t gc~~onigripnnde rcpamlioner och fnllstiindiy ~~ymtiblering.
50 l i e m t r e f l i ~, nled teleloner I ' iirsecltl~~ r e s n ~ i d e r ~ i mot n ~ soder och hiirlig ntsikt Bfver Strom~een och kungl.
slottet.
Moderata griser!
Punk flig beuaning!
Allm.
tel. 70 00 tk 6 13.
Riks.
tcl.
.Germanias viiseln, Thgrdse Hulfgren.
STUREPLAN.
Allm.
9198.
Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom Fredrika- Bremer-For- bundets byrii, 54 Drottninggatan.
Par kapitalister L&amp;ARTNNA, nnderviuningsvnn, sarskildt fruntimmer, har det lange varit ett, frisk, enkel, tinskns f6r nilst n j onskningsmH1 att kunna ofverlamna &amp; den af liisfir pH limlet for 3 bnrn, 8, 9 sina vardepapper och skotseln af sina affarer st nigon person eller och 11 5r.
Sv.
51nnei1, fransks, institution, soin nled absolut sakerhet forenade punktlighet och nog- hnnclnrbete oc11 (e \ rcntuellt) musik.
granrihet i utforandet af det anfortrodda uppdraget afvensorn pris-.
Den soln iir villig nhgot hjnlpn till billighet.
En sHdaii institution ar heinmet hnr fijretrsde.
Tngantijeil.
~tookholms Enskilda Banks Notariatafdelning I S - A R E DAM, avensk under- i Svnr med rek., lonepret.
och foto., (Lilla Nyga tan 2 7, expeditionstid 10-41, ELsAte, basalt i 13iga stiker, i 5 Liclkoping 11. r. nlsikt: itt grnndligt Ilra sitt moclers- till ~ 1 Sept.~, son1 under garanti af Stockholms Enskilda B,ank itager sig vHrd ocl1 1nA1, nnstiillning i bilclnd fnrnilj soin forvaltning af enskilda personers och kassors vardepapper.
sllllskapsdam eller for ntt g; " ~ frnn FRISJC, nnspr1 ' 1.kslos bildncl flickn Exempel 1.
Om en person hos Notariatafdehingen deponerar komp.
ntt hjlilpn 11Ag0t lilen obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid forfallotiderna kuponger tillhnncla.
1 % Ion gores ej ansprRk.
Svnr till rRignr under nclress 8.
~nocler skbta 3 m h.
gosse, snmt och tillhandahiller deponenten influtna medel.
Vidare efterser No- Gumn ?lii Annonsbyr: " l, S t ~ c l i h ~ knniiig l ~ ~ ~, i 1-1ush: " lllsgoromR1, erhlller tariatafdelningen utlottningar af obligationer och underrattar deponenten gennst plnts 110s Dirckttirsfnmilj 5 i god tid, ifall en denne tillhorig ' obligation blifvit.
ut.lottad, samt lam- f. v. b .. Innclet i Syc1,sverige.
Jungf1-u iin- nar forslag till ny placering af det ledigblifn ' a kapitalgt. '
ANSP.R~I&lt;SLC) S FJ,ICI&lt;h so111 nes.
Svnr lned rek.
och hclst Exempel, 2.
Om inteckningar deponeras.
hog.
Notariatafdelningen, genolngdtt &amp; tt~klassigt liiroverk fotogrdi, hvilkn &amp; ters3nclas, snmt underrattar Notariatafdelningen galden5ren darom att, ratltorha 3i in- r ~ s siintles tvckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, som onslcm genast plats i god familj for nppgift 5 ~ i j n e n n s l ~ etc. 663, nil- inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare ' tillser Ndtariatafdelningen- ntt vnra hiismoder behjiilpl.ig med till D A.
1 '.
Farnilje~~~ecllein lii inonl hus foreko1111nancle ' gtiromfil.
cler adr.
S.
G n ~ ~ ~ z AnnonsByri \., att inteckningarna blifva i ' vedeiborlig lid fornyade.
Om en.hos af- Villig iitaga sig Ilisl2isning lned Stockholm f. v. b. delningen deponerad inteckning genom ' underliten f6rnyelse skulk mindre bnrn eller 0111 s5 ijnskns forfalla, ersitter Stockholms Enskilda Bank darigenom uppkornmer bitriids mecl skrifgtirombl.
L6n VARDI ABEPLATS finnes =, .. leclig skada.
Bnskns.
Svar tit1 DX.
19 firs, uncler Fiirvaringsafgift: 50 ore for i r per 1,000 kronor.
af depositio- for en hwlig och mnsiknlisk adr.
S. Gunmlii AnnonsbyrS, Stock- dnnl med goclt s i t t och god knrali- nens varde, dock ej under tvi kronor.
holm, f. v. b. tiir 110s d d r e nffiirsn-~nn i god sam- hiillsstiillning, bosntt i Helsingforp.
PTA.
!I !S BBSKAS i battre fnn~ilj Lon 300 kr.
Svar jIin~to rekoin- amrn nf 1G-brig frisk och hurtig flicka.
mcndntioner och ' fotogmfi totde ~nukeinfil: ntt bli behancllad s o n ins %nclns till rEtt lmnr, Heluing: Sveriges storsta och mest mhngsidiga praktiska laroanstalt 1-ned1.
aY familjen i goclt hem, fl ' l tors p. r. biirjar i host sitt.
?1: ~1, 1#shr med ftiljancf e 1~uc7r: uf~EeZvzivzgcc~~: lgrn inntlngning och I~usl~Rllsbcstyrs skijtancle snmt nhgot l~anclnrbete.
flllrnanna afdelningen, nfsecld for all- Juridisk afdelning: 1.
Jnridiskt se mii~ariu~n (for utbildnnde till lsns OTOGI %AFER!
.En god kvinnlig mlnbilclning.
Siirskilclt tinskns ett pr5ldigt hems m i n m.
m.).
2.
AllrniLnjuriclisl: I2etuschtir ftir negat iv saint po- Allmanna Handelsafdelningen, vdfrin leclning och undervisning.
Svar afd.
(for jur. allmiinbildning).
tacksamt till ~16-bring~,Arbogn p. r. sitiv erhl ' lller f 1.
h l okt.
stndigvn- 5mnen.
Hogre Handelsafdelningen rnnde plats. '
b 1 1.00 1tr.
pr in&amp;nnd.
(obligatoriskn rimnen) med af- Landtbruksafdelning: 1.
Alliniin (mot svarande statens lnncltmannasko~ NG FLTCKA, lriumig i ~natlag- Ans6kningar Htf6ljcln aF profrer 1161 ' sluta.de kurser.
lor jamte alln12inbildancle iirnnen) ning, bakning, syltning s s ~ t n sihclns till Aug.
Schufferts Atelier, Rit- och Byg$nadsafdelnlngen: 1.
Ma- skinnfdelning.
2.
Byggnadsaf- 2.
Htigro, for viclsre utbildnin~ somnad, enklare vafnacl och hand- Abo, Pinland.
(euda i sitt slag i Sverige).
clelning.
3.
Hogre byggnadsaf- m+eten, sBker plats i fnmilj s8som delning (obligatorisk k u r ~ med Kontrollassistentkurs.
husrnoders hjiilp med hvarjehanda ILDdD FLICI&lt;A, enliel, barnkSr gbrom&amp; \.
Svar till ~F: imiUelned- HuShBllsafdeloingen i forening nlec och intressernd for 11ushAlls- slutpr6fning.j.
.
husrnoderskurs.
lemr, Forshnlt.
goronlll onskas till den 24 01itober Forberedande afdelning: 1.
Till st,a- Slojdafdelning: 1.
VsFnacler.
2.
Konst 2.
Berg- tens landtbruksinstitut.
stsoln ensan-!
hjiilp i mindre hus- LA ' 1 ' S ' son1 11nshMlerskn 110s 1.1511.
Mi3st.e vars villig intnga junp- .skolans htigre nfrl.
3.
Teknislca somnnd.
.
Stenografi.
fiaskinskrif: ~1~010s.
4.
Renlskoleesnmen.
bsttre nngherre Bnsk.
nf flickn, frus pl: lt.s, men,, .ft " lr anses s: " isom ning.
som i miings Ar innehdt dylik nn- familjen~eclle~n.
Alder, helst omkr. EInfvudkurser biirjn ' 1 aug., 1 okt., 1 nov.
och 9 jnn.
stlillning och Us lrunnig i all:; c inom 25 5r.
Sv: ir till ~~l !jiii~ste~s~ann, Yrospekt mot dubbelt porto.
Bref aclresserns endnst till: Pmk ett hem fbrekommancle gtiromhl.
Norrkoping 11. r. tislra Skolm, IrTi.istinehawzn.
S w r emotses tncksali-~t till nH.
K.3, Rikstel6fon 115.
- .OBS.!
Ny, ticls&amp;dig lokal med hiirligt k g e Norrltoping 11. r. CARL P E H R S O N.
~@FE~ZSREBITR~DEN, .id finare uppassning, LATS att ftiresti ett mindre hen.
S '; ann sbkes af 23-Srig prbtdotter.
Strylierska for ~nangelkliicler, Mat- Har i flera Hr fijrest&amp;Lt hizshAl1 och snlsdislierslia fH anstiillning 1 nov;.
- Fredrika-Bremer-Forbundet: Droftninggafan 54.
Br clilrfor kunnig i alln dartill ho- Betygsafskri fter jiilnte uppgift om Mder och hiilsn., snndas Ronian$is rsnde sysslor.
Svar till G. W-y, Allm.
tel. 48 16.
Rikst~l?
27 62..
Ftirbunciets hyrh Bppen 11-4.
Sanatorium, TmnHs.
Kalmar p. r. Fredrika-Bremer-For6undefs Sjukskoterskebyra ": Tunnelgatan 25.
22IVAT Kinclergnrten i Stock- Riketel.
68 98.
Allm.
tel. 82 11. hol~nsfamiljer bnskru ung dam TILL ledigo sj11lisk6terskepl~tsen vid Vtisterh stsds fnttiggbrcl med gocla betyg.
Hnr farut haft dylikt arbete.
Vidare genom Tjriders 1; unnn ansijkningai:, Btfoljcla af pr8stbevis oc11 betyg i bestyrkt af:.
-.
byrt, Bmnkebergstorg.
skril ' t, inslindas till fatt; igv.S.rcls- LATS som teknislrt bitriicle A styrelsens ordf., clomkyrkospsslo- npotek Bnskar 21 firs fiicka nu inannen A. Johnnsson; fore cI.ei! '
-.
.
eller farsta januari.
FBrut haft 20 ngstk.
sept.
LtinefiirmAner: 450 Dagens nummei innehiller:.
.
.
dylik plats kortare tid, dock ej kr.
om t o t jfimte bostad ocl.1 kost fnll8rc1, hvarfor fiirstn tiden blott enligt inrlttningens stat.
Tilltrlicle i~c Mc Culloch.
A£ A.
K fri tt vivre iSnskas.
Svar tncksim t 1 okt.
1908.
Niir~nnre, upplysniagar Mrs ~ h t l ~ e r Waugll medclelnr.
orclf.
V %ster !s den 25 tj11 ~l '; lsar, aclr.
I&lt;.
- 4s.
I&lt;arlsson, Proportio~wllib vwl.
For Dngny af Gzi11i Petrini, f. Rossa~ider anp.
1908..
Fnttigvfirdsstyrelsen.
Ostersund.
.
.
.. Sv ' onslit-i Hem.
EN a -.
-.
Kristinehamns PraRtiska Skola F U B P a uso or, P ' P P ~nneh&amp;llsforteoknih~.
.
L EDlGA PL A TSER.
EX L ~ A R I N N A f illlt, iiompetent ntt nndervisn 16-hrig flicka i skoliimnen, ~ p r h l i och mnsik, fh; gelinst plnts pA lanclet.
Svar med IbnennsprAk och referenser till ~Skiclrlig l8rarinnn~ adr.
Hykvarn station.
" spc.
+ ... RVISNIW GSVAN I#sa- IIyitn .. Ran ?ct.
Ostermalmsforeningen.
rnmn mecl jiiimnt och glaclt lynne tinskas uncler instunclnncle IiisFr for 3: ne barn i 5ldern 6-9 kr.
FGrinhgn att mecldeln uncler- visning Ht nyb6rjare i sling ocll pianospelning Bnslcviircl.
S w r jiimte betyg, npygift om.
lonepyet.
och on1 m6jligt Eoto.
torde snarast san- das under ads.
DA.
H.D, Tockfors.
Flickskolc~ * eforn~cn i Ty sklrtlrd.
Tiilsnaili~~i.
A£ Hflc7i Leter.
Iatcrmtional Council of Womcnys konferens ' i GsnBve d e ~ 31 augusti-4 septcinber 1408.
A£ Alexanch Skoglund.
.
.
F&amp;n n l l ~ ~ &amp; ~ l l l d t e i ~ Notiser. '
' ' sker ii narmaste postanstalt (Tid Prenumeration = ningstaxa n: r 5) eller bokhandel.
-
