# ID: svediakorp-per3608
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1932
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,776
# sentences: 529
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


höga för lönerna?
E n längre debatt om stadens bo- stadsproduktion utspann sig vid Stockholms stadsfullmäktiges sam- manträde på måndagen.
Från kloc- kan sex till midnatt ventilerades frå- gan huruvida den av fastighetsnämn- den föreslagna sänkningen av tomt- priserna skulle gälla även de av sta- den subventionerade tomtförsäljniii- garna till stiftelser, Stockholms Koo- perativa byggnadsförening och H. försäljas under självkostnadspris vilket skulle återverka så att hyres- gästen med den låga hyran skulle f å igen det på skattsedeln.
Murarlö- nerna måste också fram ett tag på arenan, annars hade väl nattsömnen svikit.
.
Socialdemokraterna svarade att det var naturligtvis riktigt att sub- ventioneringen kom att drabba skat- tebetalarna, men ökningen skulle S.
B. röra sig omkring 2 öre pr bevill- I Stadskollegiets uttalande heter ningskrona, som ju ä r en obetydlig- det bl.
a.: het, när priset p r eldstad i en sub- Jag sitter och läser i en världshisto- ria några kapitelöverskrifter, vilka samtidigt äro korta karakteristiker av ar änt?
att E - E med är rimligt och gör det, som är orim- ligt.
» Europa kan endast betala oss i varor eller guld,, säger Amerika i sina bättre stunder, » men dess varor vill vi inte ha och guldet har vi redan ».
Och med detta fortsätter man att begära rän- tor och amorteringar som förut och för- klarar sig ointresserat för hur Europa reder upp detta konststycke.
Samma spinning mellan teori och praktik, veta och våga, råder över allt, i alla länder, i alla ekonomiska sammanhang.
Vår tid vill spara och slösar värre än någon med visentliga ting.
Vad är dyr- barare egentligen, än arhetskraft och ar- hetsdagar?
De värnpliktige här i Sve- rige förbruka 7 miljoner dagar pa ett år i kaserner och på övningsfält och far- tyg enligt vad som står att läsa i fjärde huvudtiteln till denna riksdag.
Att hålla dem borta från produktivt arbete kostar staten över 10 miljoner, enligt beräk- ningarna i den socialdemokratiska mo- tionen om värnpliktsövningarnas instäl- lande.
Likväl är man rådlös för vad man skulle göra med dessa ungdomar och deras 7 miljoner dagar om värn- plikten ställdes in.
Det finns inte nyt- tigt arbete för dessa unga armar, in- dustrien kan inte uppsuga dem, jorden icke försörja dem, staten icke tillgodo- göra sig deras arbetskraft.
Värnplikten får bibehållas om inte annat så för att sysselsätta och underhålla ungdomar som vi icke behöva.
Därför blir at- tacken på värnplikten ur sparsamhets- synpunkt lätt att bemöta, mindre lätt att försvara.
Men har den ruckat på före- stallningen om värnplikten som en evig och sakrosankt institution, så har den i alla fall gjort sin nytta.
Det behöva.
Ty vår tid, slutligen, tycks vara en tid, då människorna slutat upp att ta initiativet till förändringar och ej våga gå ödet i förväg utan driva med strömmen till dess förhållandenas egen orimlighet utlösa en omvälvning.
Aldrig som ha v i dessa omvälvningens tider.
Vi trycka i vassen.
Deivnez.
SIR händelsen slående nog.
Ingen besvikna p i att framföra detta sköna och skakan- las: ateisten som blev Gud; Alexander de drama.
tid är en tid som vet vad den store: mannen som sökte dela värl- den mellan sig och G u d; Constantin: mannen som mördade sin son och blev kristen: Lincoln: den svarta rasens fräl- sare; Bismarck: den bakåtsträvande rikskanslern; Lenin och Gandhi: en ny tids föregångare, o.s.v. Alldeles oavsett träffsäkerheten i des- sa karakteristiker.
är det betecknande för dem att de innehålla omdömen som dessa mäns samtid aldrig kunde ha fun- nit.
Vilka äretitlar och hedershetygel- ser hans samtid in gav Konfucius, den kunde aldrig ha hittat på att kalla ho- nom: » Kristi andlige gudfar .. Och man » Stadskollegiet finner det omotiverat ventionerad lägenhet blir omkring kan inte säga att Ludvig den XIV är inskränka subventionen i form av 500 kr.
billigare än i andra fastig- Frankrikes störste kung förr än regent- c i r k a 50 % rabatt d tomtmarkens dags- heter.
Och murarlönerna jämfördes längden är definitivt avslutad, därför värde, som hittills beviljats dem som med vad byggmästare, banker och viga vi inte säga att Gustaf V är vår N HÄNDELSE UPPSEENDEVÄCKANDE k. billiga bostäder.
Kollegiet andra kreditgivare förtjäna och dess- Iängste kung, vår sparsammaste, vår är den engelska uppföra anser nu s. så mycket mindre skäl härtill sportskickligaste, ty det är för tidigt än.
föreligga, som statens tomtmark visat utom » första ägaren, andra ägaren Vilket märke skall man en gång sätta.
regeringens splittring på tullfrågan.
sig föga begärlig för s. k. spkulativ och tredje ägarens.
på vår tid?
Vi ha ingen aning därom.
Vid behandlingen inom regeringen av byggnadsverksamhet.
I detta samman- Borgmästare Lindhagen steg upp Skall det i historiens ljus bli nedgångs- förslaget om den nya tariffplanen han^ må framhållas, att byggnadskostna- och vittnade a t t han såsom ordfö- eller uppgångstid, fattigdomens eller ri- lyckades det, trots timslånga över- derna för närvarande på grund av rådan- rande i fastighetsnämnden under kedomens, sparsamhetens eller slöseriets, läggningar icke att uppnå enighet de ränte- och valutaförhållanden visa ten- mellan ministärens ledamiiter.
Mel- dens med risk för stegring av hyresnivan.
flera decennier kunnat följa, huru enandets eller söndrandets?
Alla ele- lan Snowden i spetsen för frihandels- Jämväl denna omständighet synes kolle- fastigheter som säljas om och om ment finnas där, men i det som för oss ter s % som en förvirringens tid av mot- vännerna och Chamberlain för tulliv- g i e t tala mot att staden nu genom en re- igen f ö r varje gång betinga ett allt satta, sig korsande tendenser, skall kan- rarna gå inga bryggor.
Iativ höjning av tomtpriserna medverkar högre och högre pris.
Även där inga ske en gång en huvudriktning bli full- För a t t rädda situationen beslöt till en dylik hyresstegring. » murare hunnit komma emellan.
Själ- komligt klar.
regeringen att genom m o d i f i e r i n g Medan det blir framtidens sak att re- av sedvanlig ministeriell praxis skola Häremot hade reserverat sig förste va felet i hela frågan ansåg borg- ministrar, vilka anse sig urståndsatta vice ordföranden, borgarråden Ewer- mästare Lindhagen låg däri a t t sta- da ut om vår tid är en epilog eller en prolog eller båda delarna, kunna vi ju att beslutet, som fattats a v Iöf och Yngve Larsson, samt herrar den säljer jord.
D å har man ju av- roa oss med att göra våra egna defini- majoriteten bland deras kolleger Hernlund, Ossbahr och Paues.
hänt sig rätten att kontrollera.
Man tioner till vårt eget nöje och kanske även ifråga om imporitullar och därmed, sammanhängande ämnen ha full fri- Socialdemokraterna stredo f ö r skall behålla jorden för att kunna framtidens.
Här är en sådan definition som är het att uttrycka sina åsikter i tal så- Stadskollegiets förslag och högern kontrollera den.
Från högersidan framhölls vidare, mycket trång, men knappt låter sig jä- väl som vid votering » Med andra för reservanternas och det blev till- vas ändå.
Vad är vår t i d?
Jo, en dys- ord, frihandlarna inom kabinettet fälle till en ganska ingående diskus- att bostadsproduktionen inom Stock- ter tid som älskar farser.
Det ser man komma att rösta och tala emot för- sion om orsakerna till Stockholms holm i det närmaste vore normal.
på att den svenska lustspelsfilmen har slag, som framlagts av en regering, stads höga hyror.
Från högerhåll Och att nian kunde vara tveksam en rasande högkonjunktur.
Folk vill inte varav de själva äro medlemmar.
Men i alla andra frågor ä r » kabi- framhölls att om subventioneringen om huruvida några extra åtgärder se allvarliga saker.
De vägra.
Finns, det inte äkta munterhet och kvickhet (Forts. å sid. 6).
nettet fundamentalt enigt ».
Något fasthölls skulle tomterna komma att att få, noja de sig med billigare sort.
sådant har aldrig förr hänt i den Man vill så gärna skratta att man skrat- engelska parlamentarismens histo- TT T E L E G R A M FRÅN MOSK- Inga bajonetter mer vid Syster- tar snällt åt vad som helst.
På det sät- ria.
Som exempel på ohållbarheten WA om utkast till en ny ekono- häck - den finsk-ryska gränsen!
tet blir Trötte Teodor en rekordvinst, i idén om en nationalregering är misk plan har av svenska tidningar ä r tolkats som kollektivismens övergi- ERIC DRUMMOND, folkför- bundets generalsekreterare kom- över att f r i h a n d l a r n a f å va- äro vande och införande av innebär ett kapita- planen för- mer, efter vad det meddelas, att av- kraft av Manchester och större affärsmässighet gå från sin post.
Anledningen ä r a medan Bröderna Karamasov på sin höjd kan ge självaktning At dem som vaga sig Guardian bättring Har bildningsarbetet genomtänkt sitt mål?
bl.
a.
- över a t t oppositionen mot l i i g de t ansvar ekonomiska i arbetet, kalkylerna, uppmuntrande person- tullsträvandena berövats all makt, så på olika sätt av de yrkesskickliga länge deras ledare tillhöra regerin- arbetarna och ingenjörerna etc. Är detta ett övergivande av kollektivis- utgången konflikten, a där v den sir Erics japansk-kinesiska uppläggning a v frågan rönt så ringa fram- gång.
Hans avgång ä r emellertid just nu ganska ovälkommen, då det gäller att i största möjliga mån und- get om över hela linjen höjda import- Madame Kollontay har i en hu- vika tvister i ömtåliga frågor.
tullar framläggas för parlamentet.
vudstadstidning besvarat denna frå- EM OCH SKOLA, så heter Det gäller en höjning på i genom- ga med, att femårsplanens genom- vårt nyaste riksförbund, med snitt 10 procent.
I samband med hos M BILDNINGSLÄGET nu nått s å långt, uppgift att förena dessa båda mak- förslaget har meddelats vissa planer svenska folket pågår en stor på ett engelsk-skandinaviskt tullför- ten - e j Iängre som förut den pro- ter i förtroendefullt samarbete till undersökning.
Initiativtagare och fromma för barnens fysiska och psy- hund, d ä r d e skandinaviska länderna ducerade kvantiteten.
som ju i hög grad t r ä f f a s av ev. Med hänsyn till att Iedningen för kiska hälsa samt utveckling till du- ledare ä r Iäroverkslärareh och folk- bildaren d:r Carl Cederblad, som ny- och tullhöjningar i England, skulle kom- folkhushållningen befinner sig i hän- gande ligen i en serie artiklar i Dagens Ny- derna på de arbetande och att varje i onsdags heter offentliggjort ett första resultat Dominions.
Med spänning avvak- arbetare och arbetsledare, i känslan av en liten del av denna mycket vitt- tas den vidare utformningen av des- a v att b ä s t a goger, en barnläkare och en moder, förgrenade undersökning med sin möjliga resultat av — som även representerade folkskole- mångfald specialiserade medarbeta- o c h t i l l s a t t e s, re, den del som gjorts av honom själv klarare form.
endast en fråga om formerna för ar- så nu ä r det bara att reformera.
och som han kallat » beväring och Stockholmskretsen betets fördelning.
E T SVENSKA FÄNGELSEVÄ- bildning,.
Avsikten därmed har varit S E N D E T ä r föremål för åt- att få en uppfattning av bildnings- DAGARNA HAR RYSSLAND avslutat s. k. non-aggressions- skilliga anmärkningar.
Det är löss läget hos ungdom, som utan någon kallas till sammankomst Iördagen den pakter med Finland och Polen, d ä r och ohyra icke blott på Långholmen slags » annan skola » än folkskolan 6 februari 1932 å Kvinnliga kontorist- de fördragsslutande makterna för- utan litet varstans.
Till och med en binda sig att avstå från att begagna ännu icke häktad kan ej ha möjlig- står 1 begrepp att som myndiga trä- fiirrninSrn.
; lokal Brunkebergstorg 15. krig såsom ett politiskt medel i för- het till den enklaste personliga ren- hållandet till varandra, och från varje hållning.
Och hur skall det då vara anfall mot varandra, vare sig ensam- för straffångarne?
Och vad ligger Advokat Eva Andén ma eller tillsammans med någon an- bakom mordet i Örebro fängelse?
nan makt.
Såsom stridande mot Kunde icke vårt svenska Röda Kors, som samlat så stor erfarenhet i be- siktigande av fångläger, åtaga sig att undersöka våra svenska civilfän- gelser?
förande att man kan Vad har det uppnått?
H O människor Dock icke i samma utsträckning som medborgare.
de inledningsanförande av två peda- mentsbehandlingen kunna väntas få är intresserad uppnå de produktionen sonlig ansvarighet » i själva verket ton män Fogelstadförbundet I D två kvinnor da ut i livet och in i samhället.
Som jämförelse har samma » prov », som de 600 beväringarna genomgått, även ställts på 358 skolbarn i hög- sta klass och fortsättningsskola samt på 400 folkhögskolelever.
Undersökningen i sin helhet ä r däremot upplagd efter bildningsli- vets egna linjer, säger d:r Ceder- blad i en inledande intervju, och han fortsätter: J a g har undersökningar, som rör hemmets bildningsliv och folkrörelsernas innebörd i bildnings- avseende.
Ett väldigt material är insamlat som rör landsbygdens kul- turproblem.
Ett annat (Forts. som å sid. rör 6) in-.
.
.
.
.
Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring 100 miljoners krishjälp Tullar på livets nödtorft Ingen klassbeväpning D e n 3 0 j a n.
1932.
Vanvettets väg.
Hur långt skall det gå, innan män- niskorna vakna till besinning?
Det frågar man sig mer än någonsin i R E T S MOTIONSFLOD här spår både av valhösten som nalkas och av depressionstiden.
Av den förra anledningen måste man passa på att visa fram allt vad man har på hjärtat och som man ämnar fullfölja till valmännens bästa.
Av den andra anledningen är det sär- skilt många förhållanden, som krä- va en ändring och följaktligen en ny lagstiftning.
Detta gäller framförallt det be- tryckta näringslivet, och en stor pro- cent av årets motioner gå också ut på åtgärder mot arbetslösheten, in- förande av tullar eller andra import- reglerande bestämmelser, olika handlingar av sparsamhet.
En hel del motioner bära också spår av de motsättningar mellan klasserna, som under det gångna året så skarpt framträtt och innebära olika önskemål ifråga om rätt till beväpning för enskilda, rätt till ar- bete för enskilda och andra de en- skildas rättigheter inom samhället.
I allt ha i år - när tiden gick ut för väckande av motioner till de stän- diga utskotten - 666 motioner väckts mot 516 i fjol.
Å de en allsidig utredning angående förhindrandet av väpnade enskilda sammanslutningar.
Detta är Munck- ska kårens avspegling i riksdagen.
I stället för att bidraga till ordnin- gens upprätthållande - det enda skäl man kunnat lägga fram för att rättfärdiga liknande sammanslutnin- gars existens - äro dessa ytterst riskabla för lag och ordning, påpeka motionärerna, och utredningsförsla- get bör också snarast möjligt fram- läggas.
H HÖGERN KOMMER I ÅR TILL- BAKA med sitt stora nummer, utredningen om tredje nians rutt vid arbetskonflikter.
Deras förslag i fjol dessa tullkrigets dagar.
Den eko- i denna fråga blev som bekant av- nomiska depressionen har framkallat slaget * men de ha n u till sin motion ett ekonomiskt krig.
Varje land vill fogat en exempelsamling på särskilt Iösa sina svårigheter på bekostnad upprörande fall av bojkott- och bloc- kadaktioner, som ytterligare bevisar av alla de andra, inte tillsammans h u r rätt de haft i sitt nit, särskilt för med dem.
Ingen vågar lita på den de mindre företagarnas arbetsfrihet.
andra eller kan göra det.
Alla för- Eftersom en lagstiftning i denna frå- stå vilket vanvett, som ligger i andra ga torde få lov att medföra vissa länders tullar - och naturligtvis andringar i tryckfrihetsförordningen särskilt i Tysklands smörtull.
Men och beslut i denna sak måste fattas på två riksdagar i olika valperioder.
för egen del måste man ha tull på ä r det nu litet bråttom med att få grund av de svåra förhållandena.
i SOCIALDEMOKRATERNA yrka i saken framlagd, medan innevarande Sverige ha vi ju varit förhållandevis partimotioner i båda kamrarna valperiods riksdag ännu sitter.
Man vänligt sinnade mot Tyskland och på obligatorisk arbetslöshetsförsäk- tar sig friheten påminna om detta.
haft medkänsla med dess nöd, men ring.
Den bör omfatta alla arbetare ÖGERNS MOTIONER ÅTER- mellan 16 och 67 år både i industri när nu Tyskland kommer med denna och jordbruk.
Motionärerna fram- FINNAS för övrigt i stor ut- smörtull, som i hög grad drabbar hålla i motiveringen, att hur fördel- sträckning på tullarnas område.
Från oss, då beror det på, hur det går.
aktigt den s. k. arbetslinjen än m å partimotioner om höjda trillar på Hur länge skall detta vanvett fort- visa sig vara, kan den aldrig ersätta råg, vete och korn, tull på havre, gå?
Tills det kommer » bättre ti- en arbetslöshetsförsäkring därför höjning av sockertullen, margarin-, att det sällan finns så mycket sam- stearin- och ljustullarna, införande der ».
Men bättre tider kunna inte hällsarbeten till hands som vore nöd- av tullar på hittills tullfria vegetabi- komma under ett släkte med en upp- vändigt för att arbetslösheten liska oljor etc., går det hela skalan fattning vårt.
Och vänta på ett när en kris utbryter.
Fastän för- utefter med de enskilda .riksdags- bättre släkte tar litet för Iång tid för slagsställarna förorda en obligato- männens förslag om tullar på snart dem, som äro nära att svälta ihjäl.
risk arbetslöshetsförsäkring och ön- sagt allting, som kan ätas och bru- Felet är inte, att vi inte förstå, utan ska förslag om en sådan framlagd kas: smör, ost, ägg och potatis, sill, inför nästa års riksdag, äro de likväl hö, porslin och fajans.
att ingen vill börja.
Vad hjälper oss villiga att ansluta sig till en frivillig teknikens fullkomlighet, när den försäkring, ifall det skulle bli lättare BONDEFÖRBUNDARNA följa andliga mekanismen är så orörlig, så att få majoritet för ett sådant för- oförmögen till snabb handling i nö- slag.
portavgifter för en mängd jordbruks- dens stund.
Och vi ha nog långt V I D A R E HA socialdemokraterna och trädgårdsprodukter.
kommit fram med ett stort för- kvar på läxan ännu, vi få lära av slag till arbetslöshetens bekämpan- F I N A N S M I N I S T E R N S FÖRSLAG följderna av vara handlingar.
de, som går ut på inte mindre än OM KRISSKATT har föranlett Det är som i Frödings släktvisan: mellan 90 och 100 miljoner kr., mot båda hr Wohlin och hr Forssell m. fl.
de av regeringen föreslagna 23 mil- att yrka avslag den senare föreslår » För var och en har sitt du skall använda 12 jonerna.
Medel till denna krishjälp, I stället att som i stor utsträckning är tänkt i miljoner ur rusdrycksmedelsfonden och var och en för sej form av arbete - väg- och skogs- till budgetens balanserande.
Rege- och dej, dej, dej, arbeten samt stenbeställningar och ringens förslag om sänkta riksdags- dej håller jag från mitt, du! » i form av s. k. beredskapsarbeten mannaarvoden besvaras i sin tur om- samt i mindre utsträckning som kon- gående med motioner från både ii- Men när ska vi komma till: tantunderstöd - skall bestridas till beralt, bondeförbunds- och kommu- en del genom amorteringsfonden, till nistiskt håll, nämligen av hrr Påls- &gt;Allihopa ropa en del genom en höjning på tio en- son, Henriksson och Kilbom om kära, kära ni, heter av inkomstskatten, vidare ge- sänkning av statsrådslönerna med vi, vi, vi, nom användande av en liten rest från olika belopp, varierande ungefär mel- vi ska hålla hopa!, rusdrycksmedlen och tio miljoner av lan 10 till 40 procent.
lånemedel.
Kommunisternas reformförslag Sedan alla dessa möjligheter ut- sträcka sig även till konungamaktens nyttjats, återstår 17 miljoner att an- och statskyrkans avskaffande, i vil- skaffa och det är här man kommer ka frågor hrr Nerman och Flyg i med det uppseendeväckande försla- resp. kamrar begära utredning och get, att årets värnpliktsövningar sko- förslag.
la starkt begränsas och de inbespa- TAN A T T HA SAGT att allt rade medlen i stället användas på vad 666 motioner skulle kun- ett mera produktivt sätt.
na erbjuda av intresse härmed vore OCIALDEMOKRATERNA MO- uttömt, vilja vi slutligen endast om- TIONERA även om åttatimmars- nämna den av fröken Hesselgren och dag för lantarbetare.
Vidare, kräva fru Nordgren väckta motionen, med S H möta som krav på tullar, utförselbevis och im- man - U S Till redaktionen.
av Tidevarvet.
Med anledning av Tidevarvets ar- tikel om Arbetskonflikten i n:r 2 tar jag mig friheten att med ett par ra- der belysa en arbetares ställning till denna.
Arbetarna sade inte upp avtalet, det var arbetsgivarna.
På Götaver- ken och Eriksberg i Göteborg har under hela 1931 pågått Iönereduce- ringar i form av sänkta ackord på alla de arbeten där ackordspriserna inte varit fullt preciserade, i många fall 30 % och mera.
Lägg därtill permission var 4:de vecka och av- drag för skatt, halva ackordet då detta faller ut.
Samt de av myndig- heterna påbjudna helgdagarna, som för alla med timlön inte bidrager att öka välståndet.
På kullagerfabriken kan jag inte med bestämdhet säga, om några ändringar av ackorden äro vidtagna, men ett är säkert, att en ständigt ökad hets och kontroll med ur och annan tidtagning - som så mäster- ligt är skildrat i Tidevarvet - för- siggår.
Så kommer order om ytterligare reduceringar till 20 %.
Undrar man på om arbetarna bli rasande, de anse det lönlöst att hålla ihop det hela.
Bolagens vinster sedan föregående år gå upp till millioner och direktö- rernas löner till 1 och 200,000, men de vilja inte få reducerat.
Nu skri- kes det om överallt hur ansvarslösa arbetarna äro som inte inse nödläget.
Utan blygsel pratas det om biskopslöner och andra större eller mindre herdar, som dock aldrig ut- fört något produktivt arbete och inte något kristligt heller.
Men de som ha det tyngsta, far- ligaste och smutsigaste arbetet och de lägsta lönerna, skall det ytterli- gare reduceras för.
Låt oss vara uppriktiga och säga som det är, att de rika vill behålla sitt, om det så skall bli på bekostnad av vår förut låga levnadsstandard.
Blir .fosterlandet * räddat, om vi, likt våra föräldrar, tåligt böjer oss under denna vilja?
Göteborg i jan.
Högaktningsfullt Annie Karlsson.
* Insändaren synes oss ge en intres- sant bild av det psykologisko läget, fastän ett par av de anförda siffror- na förefalla att icke vara fullt kor- rekta.
M Metallarbetareförbundets Gö- teborgsexpedition har bekräftat de omkring 30 procentens reducering, men angående de 20 framhållit att där tydligen skett en addition av ackords- och timlönsreduceringar.
Ihågkommas bör även att denna or- der från arbetsgivarna kom först se- dan förlikningsförslaget förkastats.
Red.
instämmande av representanter för alla partier från höger till socialde- mokrater - i första kammaren hrr Möller, Bärg, Reuterskiöld, Wohlin, Rosén och Petrén - som berör frå- gan om omyndig ungdoms ställning till vanartslagen och hemställer om förnyad skyndsam omprövning an- gående omhändertagandet av denna ungdom samt en barnavårds- och ungdomsvårdslagstiftning för ung- dom ända upp till 2 1 år.
Till en del motioner på skol- och uppfostringsfrågornas områden torde vi få anledning återkomma.
H ur skall d e n ofrivilliga sysslo- nernas arbetslöshetskommitté ha an- löshet, som pressar så stora ordnat en kurs för tjänstemän och skaror av arbetslös ungdom till bot- kontorister i Stockholm.
Deltagar- ten av deras motståndskraft, kunna na i kursen få under tiden inta sina måltider på de båda organisationer- utnyttjas på ett för dem själva och nas bekostnad.
Slutligen har också deras framtid gagnande sätt?
Det Stockholms arbetslöshetskommitté ä r en fråga som ställs av tusentals startat kurser i vissa skolämnen för bekymrade människor och kanske ungdom och arbetslösa sjömän.
Nå- ofta av ungdomen själv besvaras got i samma linje ligga pingstvän- med en hopplös axelryckning, för nernas middagsbjudningar uppe i deras lokal vid Sveavägen, som kom- eftersom man ingenting får göra mit till stånd för att i någon mån s a.
.
Kanske finnas några utvägar motverka svårigheterna för dem som i alla fall att tillgå.
gå utan arbete.
Arbetslösa män få Från många olika håll har man i efter en kort andaktsstund äta mid- i en sal innanför kyrksalen.
Bil- dag vinter tagit initiativet till kurser av skilda slag, avsedda att ge ungdo- jetter för omkring 150 män delas ut vid ingången, men arrangörerna be- men en utbildning som den kan till- rätta, att antalet snart stigit till två- godogöra sig inom det yrke den hundra gäster.
Det är påfallande eventuellt redan valt eller tänker mycket ungdom bland dem som be- ägna sig åt, när tiderna blir bättre gagna sig av inbjudningen.
och som under väntetiden ger da- För att riktigt på nära håll få se, garna ett innehåll och de obrukade hur ungdomen finner sig till rätta unga krafterna ett mål att sträva för.
med anordningar av detta slag, gå För ett par veckor sedan behand- vi upp till Stockholms Stads Ung- lades i statsrådet ett av ungdomsar- domsbyrå, ännu ett ställe, där man betslöshetssakkunniga framlagt för- om turen ä r god kan få arbeta un- slag om anordnande av utbildnings- der väntan på en plats.
Ungdoms- möjligheter för arbetslös ungdom och i samband med denna utbildning medgivande av arbetslöshetsunder- stöd för deras uppehälle.
Socialministern uttalade med an- ledning av detta förslag till stats- rådsprotokollet, att sådana kommu- nala utbildningskurser nu borde komma till stånd i större utsträck-, ning än hittills.
Kurserna bör i f ö r -.
detta för att sedan vidtaga erforder- liga åtgärder.
Den har dessutom fått bemyndigande att anställa en särskild konsulent för kursverksam- heten.
Det är emellertid inte bara staten utan också enskilda institutioner, som gripit sig an med liknan- de åtgärder.
Bröderna Påhlmans handelsinstitut ställer sammanlagt 145 platser gratis till förfogande för kurser av olika grader åt elever med vissa olika förutsättningar.
K. F. U.
M. och Tjänstemannaorganisatio- magister Harry Öhlin, som står för det livaktiga arbetet däruppe.
Hit- tills ha alla krafter och allt utrymme egentligen tagits i anspråk för mera tillfälliga kurser för arbetslösa poj- kar, som nu svärma omkring i de rymliga och hemtrevliga lokalerna, var och en ivrigt upptagen av sina uppgifter för dagen.
Att döma av de redan gjorda ansatserna och den planerade utformningen av rådgiv- nings- och upplysningsverksamhe- ten, kommer denna att bli ganska allsidig, och få stora uppgifter att lösa.
Ungefär nittio pojkar i de högre tonåren deltaga för närvarande i kurserna.
De äro uppdelade på en praktisk linje, där slöjd- och snic- keriarbete tar ganska stor plats, en linje för kontorister med bokfö- ring etc. och en mera allmän kurs, med olika skolämnen på schemat, passande för dem som ännu inte rik- tigt bestämt sig för sin linje.
En hastig blick in i lektionsrum- men ger genast intryck av pojkarnas energiska koncentration omkring sitt arbete och kommer man in i snickar- verkstaden ä r intresset rentav över- väldigande.
Vid stora bord och sju hyvelbänkar - det behövs förresten många fler - arbeta nu dubbelt så många pojkar med de mest utsökta arbeten, från cigarrettskrin och lam- por till kökssoffor.
Andan ä r inten- siv och munter - man hinner ibland knappast ta på sig snickarförklädet i ivern att kasta sig över jobbet, men magisterns vakande öga upptäcker genast denna ansvarslösa behand- ling av den snygga och kanske enda kostymen och den sorglöse unge snickaren skickas u t till fröken Lars- son, husmodern, att hämta sig en präktig skinna.
Utom de teoretiska undervisnings- ämnena som skötas av en stab olika lärare har man körsång och gymna- stik, två saker som pojkarna tycka mycket om.
Den som ser dem i gymnastiken får snarare intryck av ' e n trupp unga världserövrare än av pojkar som haft det knogigt och be- kymmersamt, mer kanske än de flesta.
Det är aldrig några svårig- heter med disciplinen säger magister byrån är inrymd i Borgarskolans gamla lokaler vid Malmskillnadsga- Öhlin, pojkarna är i det stora hela tan.
Den har börjat sin verksamhet mycket lätta att komma till tals med.
i år men hade som bekant en slags En stor del av ansvaret för ordnin- föregångare i det arbete som i flera gen ligger förresten också på dem å r utförts av Herngården för arbets- själva, de ha fått välja sina egna re- lös ungdom, som Tidevarvet vid presentanter - 3 från varje grupp - för ett elevråd, som skall sam- tidigare tillfällen skildrat.
Den rådgivande verksamheten, manträda en gång i veckan och råd- som skall bli ungdomsbyråns tyngd- göra om de angelägenheter, som punkt, både för föräldrar, lärare och kunna förekomma.
En sådan sak andra ungdomens omhändertagare har roat dem ofantligt.
Det är också en av de detaljer och för de unga själva, har ännu knappast kommit igång, berättar inom arbetet, som särskilt tar sikte på deras förmåga att kunna reda och ansvara för sig själva och som till- sammans med den rena yrkesunder- visningen - som man hoppas - kommer att visa sig betyda en god start u t i det stora och riktiga ar- betet.
C.
H.
- Gift kvinna i allmän tjänst.
M ed anledning av Iönenämndens i Göteborg förslag om vissa särbestämmelser för de gifta kvinn- liga befattningshavarna i stadens tjänst, har Centralkommittén för Kvinnoorganisationer i Göteborg gjort ett principuttalande emot så- dana särbestämmelser.
Förslaget - heter det i Central- kommitténs skrivelse - innebär en uppenbar kränkning av ifrågavaran- de befattningshavares rätt genom att göra hennes befordran till och kvar- blivande i ordinarie tjänst beroende av en för tjänsten ovidkommande faktor, ingånget äktenskap.
För sä- kerställande av kravet på befattnin- gens behöriga upprätthållande fin- nas erforderliga garantier i försla- gets 4:e §, vilken är lika gällande för alla befattningshavare.
Genom sär- bestämmelsen i § 5 tages äktenska- pet som sådant till intäkt för en dis- ö kvalificering av gift kvinnlig befatt- ningshavares arbetsprestation.
Ett dylikt ställningstagande från kommunal myndighets sida skulle försämra den kvinnliga arbetskraf- tens ställning på arbetsmarknaden och därmed kvinnornas försörjnings- möjligheter.
För stora grupper av kvinnor föreligger en äktenskapsrisk, som, genom ett dylikt betraktelse- sätt, försvårar eller omöjliggör den kvinnliga arbetskraftens fulla utnytt- jande med därav följande ekono- miska konsekvenser för såväl indi- viden som samhället.
Kravet på kommunen som mönsterarbetsgivare kan svårligen förlikas med ett dylikt tillvägagångssätt.
Centralkommittén vill till sist fram- hålla som sin uppfattning, att såväl den likhet inför lagen som den fulla medborgarrätten, vilken i vårt land blivit kvinnorna tillerkänd fordrar, att även i ett tjänstereglemente för kommunala befattningshavare full likställighet mellan tjänsteinnehava- re, oberoende av kön och civilstånd, genomföres.
Den bottenlösa, skolan.
Ett stycke kulturhistoria.
» A Av KLARA JOHANSON.
B land de förgyllda bleckmynt som opåtalt kurserar i vår språmarknad innehar termen » folkbildning » en synnerligt för- nämlig rang.
Inte bara därför att den skiner så grann och har en hög valör påstämplad: glosan äger dessutom den sällsynta förtjänsten att vara fullt och helt nationell, en produkt ur vår egen förfalskarverk- stad.
Åtminstone känner inte jag någon utländsk förebild.
Skrapar man av bladguldet och därmed prägeln så upptäcker man emellertid att vårt vackra ord ingenting annat betecknar än ett slags företagsamhet som uppfanns för omkring hundra år sedan i U.
S.
A. och Iångsamt spred sig till Europa.
Det var en mycket respek- tabel rörelse, i samklang med ader- tonhundratalets humana och filan- tropiska anda.
Åtskilligt fint folk har ägnat sig åt ambulatoriskt föreläsande - själva Emerson, den renaste intelligensaristokrat, skub- bade ju omkring och strödde ut pärlor för - nåja, för amerikanska publiker.
Denna ärevördiga verksamhet, som genom tjugonde seklets un- derbart förbättrade kom- munikationsmedel har mist lejon- parten av sina skäl att finnas till, plägar utanför Sverige gå under måttfulla benämningar som kan översättas med » folkupplysning ».
Ett auditorium, om än aldrig så manstarkt, kan på en gång upply- sas om ett eller annat, men till bild- ning, vare sig fattad som gängse överklassmärke eller (i Goethes anda) som en högst individuell an- gelägenhet, Iöper inga genvägar.
För övrigt är det kompositum jag här kalfatrar stötande otidsen- ligt i sin första led.
Med » folk » menas uppenbarligen inte svenska nationen utan en viss mindre ve- tande avdelning av denna, och det bör förvåna att de miljoner lands- män som sålunda officiellt räknas dit alltjämt fördrar en sådan bränn- märkning.
När kommer äntligen den första maj då demonstrations- standaren med flammande skrift proklamerar: Bort med folkbild- ningen!
Men det förutsätter na- turligtvis att alla Folkets Hus av- skaffas eller döpes om och över- lämnar sitt namn åt riksdagspalat- set, s o m det rätteligen tillkommer.
Folkskolan har ju redan utveck- lats till en lärdomsanstalt för alla Sveriges barn.
Torsten Ruden- schölds på sin tid fantastiska dröm om » bottenskolan » är förverkligad.
Salig greven skulle ha sprängts av lycka ifall han i levande verklighet hade fått skåda societetens telnin- gar bänkade huller om buller med proletärbarn - en folkskola som alltså begynt odla den ståndsut- jämning som vid de högre Iärover- ken och universiteten hade århund- radens hävd.
För ögat och örat erbjuder san- nolikt vår bottenskola ingen anty- dan om de kanske skriande olik- heterna i elevernas sociala prove- niens.
Ungefär alla svenska ungar är fashionabelt välklädda, och alla talar de samma slangmål; gudagå- vor som fägring och intelligens för- delas nyckfullt utan hänsyn till börd eller ekonomiska omständig- heter.
andliga Dessa homogena skaror, samlade i slottslika eller åtminstone komfor- tabla lokaler, undervisas av en lä- rarkår som utan smicker kan få sig tillerkänt epitetet lysande.
Jag tän- ker då mindre på de kvinnliga med- lemmarna, vilka måhända snarare förtjänar att nämnas gedigna.
De framhärdar nämligen gärna i sitt ämbete till döden eller pensions- åldern, även om de, som det påfal- lande ofta händer, gör sig nyttiga i sociala och politiska värv eller bemärkta genom författarskap.
Det högsta de kan nå till ä r att sitta i en kunglig kommission eller på grund av gemålens befordran bära hovdräkt.
Men titta på herrarna!
Klenmo- dig och slagen till slant måste den nutida folkskollärare vara som inte beträder sin bana i avsikt att sna- rast möjligt slira åt sidan och uppåt samhällets topp.
Den normalt karlaktige seminaristen strävar att skaffa sig ett riksdags- mandat, och lyckas det så kan han hänge sig åt drömmar - inte alls fantastiska - o m sådana titlar som statsråd, landshövding general- Den svenska krigskommissarie.
folkskolläraren är i följd av någon outsäglig charisma kapabel till allt.
Man kan kort sagt svårligen tänka sig att världen rymmer en fullkomligare institution än vår fina, dyrbara bottenskola.
Och lik- väl har den i dessa dagar blivit ut- satt för ett diskussionsrabalder ur vars förvirrade sorl man tycker sig höra de sakkunnigas enstämmiga erkännande att den har ett litet bottenfel: den duger inte för sin uppgift.
Fullkomlig är den ju i alla f a l l, annat vill ingen säga: den är bara för fullkomlig.
Nobla fel, sublima svaghet!
Är det sant vad fackmännen påstår så måste ovan- nämnda gedigna eller lysande för- mågor enligt order servera en så väldig kunskapsmassa i så svind- lande fart att ingen minderårig hjärna förmår anamma den utan det mesta skvalpar över och faller till marken.
Tänk det!
Motivet till denna nervösa barn- bespisning ä r så ståtligt att man baxnar av beundran då det avslö- jas.
Folkskolan har nämligen till ändamål att bibringa » allmänbild- ning ».
Vad man än må föreställa sig under denna storslagna och svävande term så betecknar den något slags kulturell orientering som man hittills aldrig har väntat sig att påträffa hos andra än full- vuxna mänskor och egentligen inte har rätt att fordra ens av sådana.
Med en i världens skolhistoria okänd ambition har vår bottenlär- domsanstalt satt sig en bottenlös uppgift.
Greve Rudenschöld, uppfinnaren av namnet bottenskola (tror jag) och sakens förste missionär hos oss, formulerade något annorlunda programmet för vad han också kal- lade » den för alla gemensamma Underlags- eller elementarskolan,: » att bibringa folket sådan bildning som giver en ädel och upphöjd sin- nesstämning ».
Även detta är en stolt uppgift, och måhända skall den pågående utforskningen av svenska beväringars barnalärdom bringa i dagen en skön etisk grund- val, de förskingrade kunskapernas bottensats.
klättra - ven en förläggare är en män- niska », framhåller Karl Otto Bonnier i företalet till sitt stora verk » Bonniers, en bokhandlarefamilj ».
Han har också lyckats att teckna människor i arbete och strävan, be- kymmer och framgång och samtidigt givit ytterst intressanta bidrag till den svenska bokframställningens och bokhandelns historia, en viktig del av kulturens och litteraturens histo- ria.
Verkets första del, som utkom 1930, börjar med skildringen av den unge Gerhard Bonnier, som 1801 lämnar sitt föräldrahem i Dresden och med två tomma händer men goda kunskaper och livlig intelli- gens ger sig ut i världen för att prö- va sin lycka.
I början går han som en lycklig fältherre från seger till se- ger.
Det lilla lånbibliotek, han öpp- nat i Köpenhamn, utvidgar han med bokhandel och förlagsrörelse.
Han blir snart känd i Köpenhamn för sin snabbhet och skicklighet att inför- skaffa utländska böcker.
Han är djärv nog att förlägga icke blott danska verk utan även böcker på an- dra språk.
Han tillskriver svenska vetenskapsmän som Elias Fries och C.
P. Thunberg och trycker deras ar- beten, ofta på latin.
Flora Capensis står på titelbladet Apud (hos) Gerhardum Bonnierum.
Men redan 1819 börjar det mörkna för honom.
Han har förlorat för mycket på de vetenskapliga och an- dra värdefulla böckerna.
Han kla- gar i ett av sina brev, som han helst skrev på franska: » Le temps est ter- rible et malheureusement point favo- rable pour la littérature sérieuse ».
År 1821 kommer en krasch, och han måste börja på nytt, utfattig och med stor familj att försörja.
Hans äldste son Adolf reser över till Sve- rige och öppnar 1827 lånbibliotek och bokhandel i blygsam skala i Gö- teborg.
Därmed har släkten Bonnier börjat sin verksamhet i Sverige.
Andra delen av boken skildrar, huru Adolf Bonnier flyttar sin verk- En samhet till Stockholm.
Han träder i förbindelse med de sjäivförläggan- de författarna, framför allt Tegnér och Geijer, och säljer med framgång Fritiofs saga med gitarrackompanje- mang.
Han börjar utge Sveriges klassiska författare, t. ex. Stiern- hielm, Lidner, Oxenstierna och Anna Maria Lenngren.
År 1835 tog Adolf B. till sig sin yngre bror, Albert Bonnier, som se- dan skulle bli en av centralgestal- terna inom svensk bokhandels- och f ö r l ä g g a r k s a m h e t.
Han var då 14 år, och redan vid 17 års ålder bör- jade han självständig förlagsrörelse genom att utgiva en översättning med den märkliga titeln » Bevis att aldrig existerat,, en skämtsam satir över den vetenskap, som kan bevisa vad som helst.
Bo- ken gick bra, och Albert B. fortsatte sin förlagsverksamhet.
År 1844 bör- jade han utgiva kalendern Svea och kom därigenom i beröring med flera då verksamma författare, t. ex. fru Flygare-Carlén, Blanche och Johan Jolin.
År 1849 började Albert B. utgiva en serie översättningar, » Den europeiska följetongen,, med roma- ner av Thackeray, Dumas fils, Dic- kens, Harriet Beecher-Stowe (Onkel Napoleon Prenumerera på Alla n:r från Arets början kunna erhål- las från expeditio- nen, Slussplan 1-3, Stockholm om avgiften En yngre bror till Adolf och Al- bert B., David Felix Bonnier, fick så småningom helt övertaga Göte- borgsfilialen av firman.
Denne Felix B. är utan tvivel den mest fängs- lande och problematiske av bröder- na.
Hans brev äro ofta mäster- stycken av spirituell kvickhet och en smula elak men munter karike- ringskonst.
Han ä r full av djärva idéer och uppslag, men dels lever han i för små förhållanden - Gö- teborg måtte på den tiden i bok- handelsavseende ha varit ett verk- ligt Kråkvinkel - dels saknar han rörelsekapital.
Alltid klagar han: » Jag behöver mera pengar, eller » pgr », som h a n skriver, ty » ordet pengar ar för ledsamt att skriva ut helt och hållet ».
I Stockholm hade Adolf och Albert Bonnier å r 1839 flyttat verksamhe- ten till den dåvarande basarbygg- naden vid Norrbro (framför nuva- rande riksdagshuset).
Adolfs verk- samhet gjorde här väldiga framsteg, och han umgicks en tid med planer att göra firman skandinavisk med en huvudavdelning i K ö p e n h a m n.
_ U der utländska resor ökade han sina förbindelser med tyska och franska förlag.
Är 1849 uppnådde han ett efterlängtat mål - han utnämndes till universitetsbokhandlare i Upp- sala.
Samma å r erhöllo de tre brö- derna Adolf, Albert och Felix Bon- nier svenskt medborgarskap.
Tredje delen av det stora verket skildrar utvecklingen under 1 8 5 0, 60- och 70-talen.
1850-talet ä r Adolf Bonniers stora decennium som förläggare.
Han utgav Bellmans samlade skrifter, Wallin, Stagnelius tet med vilken lagen ofta tillämpas, sade m.
fl., och 1856 lyckades han f å för- domaren.
och jag är alldeles övertygad lägga Fredrika Bremers Hertha.
om, att flertalet av dem som nu försöka att upprätthålla och handha gällande lag, Denna såldes visserligen dåligt, eme- llan Bjursten och andra konserva- äro fullkomligt okunniga om de svåra so- tiva kritiker lyckades skrämma den ciala problem, som inte bara existera för » anständiga » publiken bort från den anklagade kvinnan här i vår krets denna djärva bok, men Ar 1867 för- utan som hota hela nationen.
Den avlidna hade inte velat ha fler värvade Bonniers förlagsrätten till tidsbild.
F ö r någon tid sedan stod att läsa i T h e Daily Mirror en liten kort historia om en domare, som skulle döma en kvinna för framkallad abort, men som innan domen avkunnades passade p i till- fället att säga sin innersta mening om de föråldrade lagarna och den orätt sam- hället begår mot sina medlemmar, ge- nom att lämna dem utan upplysning i de viktigaste frågor.
Kvinnan var anklagad för dråp - hen- nes patient, som varit sjuk redan före behandlingen hade nämligen avlidit av skador, som tillfogats henne genom be- handlingen.
Samma år, barn, hon hade redan tre, fortsatte do- alla hennes arbeten.
1867, avled Adolf Bonnier, och det maren.
Hennes man hade önskat sig ett visade ' sig, att hans ekonomiska barn till.
Men det var hustrun som ställning var ytterst svag.
Han hade måste underkasta sig havandeskapets varit godhjärtad, välvillig, idérik och börda.
Detta bevisar h u r viktigt det är att arbetsam men icke nog affärsman.
Samma idérikedom och lättrörda
Tolvskillingsoperan.
» Det världen sista stora är Tolvskillingsoperan.
händelsen inom film- Den för Polly, tiggarnas Mackies organisation, fru och dotter spelad till av chefen ca- - rola Neher, och vidare den lille polis- chefen, förbrytarnas skyddspatron och Mackies synnerlige vän, spelad av Rein- hold Schünzel.
At miljön, Londons undre värld under 1800-talets sista tid, har stor omsorg ägnats.
Regissören, G. W. Pabst, har över huvud gjort ett ända ut i de minsta detaljer samvetsgrant och konstnärligt mästerligt arbete.
En rad kostliga och fantastiska scener dra förbi: bröllops- festen i magasinet, där allt är stulet frän supén och kandelabrarna till bruddräk- ten och himmelssängen; tiggarnas väl- diga, oemotståndligt framvältrande de- monstration, som driver drottningens krö- ningståg på flykten; förbrytarnas bolags- stämma i banken, som de köpt för sitt hopsparade kapital för att i fortsättnin- gen kunna plundra folk i lugnare och effektivare former.
Överdådiga äro också de många san- gerna, till vilka Kurt Weill satt musik, en underbart fascinerande musik.
Curt Berg har översatt dem förtjänstfullt, t. ex. an- slaget till Andra Tolvskillingsfinalen: uppfostringsfrågan. » " N är kanslirådet G.
H. von Koch ningen ett moderskapsunderstöd, men jag för någon tid sedan firade en vik- fäster mera avseende vid medicinalstyrel- tig bemärkelsedag, befann han sig på sens försök att ordna hjälp åt barnaföder- skor i form av förvård, upplysningar och råd.
Två sådana försök ha gjorts i Häl- singborg och Lidköping, där man nu vill försöka finna en metod för hur denna slags värd skall ordnas.
Förlossningshemmen är en annan vik- liga en önskan, som han länge hyst.
få slippa undan att berätta om vad han just nu anser vara det viktigaste.
När skola och uppfostran och bildningsmål nu läggs i stöpsleven, vad anser kansliradet om den samhälleliga barnavårdens när- maste uppgifter och förutsättningar?
tig sak.
Vi har haft svårt att bekämpa de dåliga förlossningshemmen, som upp- stått för vinnings skull och bedrivit alle- handa manipulationer med obemedlade och hjälplösa barnaföderskor, men det av - nervsjuka Arbetsterapien är ju inte i behandlingen något nytt, säger professor Marcus, när v i fråga honom om hur d e första månadernas har blivit bättre och med en ändring i barnavårdslagen, som trädde i kraft den I juli hoppas vi att dessa skall försvinna och att vi i stället skall få fram verkligt nad och så, till.
att Det patienterna är framförallt f å gå kon- från valescenter efter nervsjukdomar eller efter andra nedsättande sjukdomar, barnsängar och dylikt som fastän de vilat upp sig efter sjukdomen i alla fall länge g å och inte kunna arbeta.
Således rent nervöst.
Det gäller att öva UPP dem till arbete igen.
Och det har visat sig att man lyckas väcka mycket större ' intresse o m de är några stycken tillsammans, det blir en sporre att gripa sig an.
Dysterheten och tröttheten börjar försvinna, ofta t. O. m. ganska snart.
Det är upplivande att för några tim- mar om dagen komma ifrån den ena- - - goda förlossningshem.
Kanslirådet berättar att han för några dagar sedan gjorde ett besök i Arjeploug, där han till sin förvåning fann hur man inrättat sig verkligt modernt, med ett för- lossningsrum på sjukstugan och ett hos antal barn det gäller: omkring 30,000 barnmorskan alldeles utmärkt väl ord- omhändertagna för samhällsvård, om- nat.
Det visar sig, att när ett förloss- om den tyska upplagan - det är den som sen kan ni prata, inte förrän då ... visas offentligt - ä v e n om fransmannen kring 5,000 för skyddsuppfostran och ningshem väl är inrättat, kommer möd- Albert Préjean som hjälten-förbrytarche- Länge efter det man hört dem, ringa dessutom alla fosterbarn.
Men den sam- rarna dit.
De tycker det är skönt att fen Mackie hade en betagande fräck non- de i öronen på en, dessa sånger ur en hälleliga barnavården har också den sto- komma ifrån hemmet och slippa ha för- chalans, som endast delvis koinpensera- av de bästa ljudfilmer, som ännu åstad- ra uppgiften att gå i spetsen för den en- lossningen där.
Så blir de bekanta med des av den större stiltroheten i Rudolf kommits. '
skilda i de fall då den är efterbliven.
Iäkaren och vänjer sig vid att ibland gå Forsters utrucklade aristokrattyp.
Några andra nya filmer får jag om- Om jag skulle börja med det område och visa upp sina barn och komma till- För övrigt voro typerna i den tyska nämna en annan gång.
Tolvskillings- som hittills varit mest försummat så är baka.
det ju moderskapsvården.
Nu får vi ju Upplagan över lag utomordentliga.
Fram- operan är värd sitt eget kapitel.
i samband med den nya sjukkasseförord- D e t är förresten märkligt att se hur en för allt den vackra och beslutsamma Nils Beyer.
kommun uppe vid polcirkeln kommit så nära Iösningen av ett problem, som ännu mor och mördande ironi.
Jag tycker bäst först får ni ge oss något i vår kräva, -.
åt boktryckarverksamhet.
Han av- rige, och den djärvaste och fränaste pare eller bordellförestånderska », led 1881. var August Strindberg.
Trots att dels i schismen inom bokförläggare- - centralgestalten och ledaren för en allt mera växande förlags- och tryc- keriverksamhet.
På 1870-talet hade Sverige nåtts av svallvågorna från den andliga omvälvning, som nu ägde rum.
Naturvetenskapernas framsteg hade i ett slag förändrat världsbilden och påverkat hela livs- synen.
Andarna vaknade, diskussio- nen blev allt häftigare och trängde in i press och litteratur.
Den nya franska, ryska, danska och norska litteraturen började läsas och disku- teras i Sverige.
Våra åttiotalister ryckte fram med en fränare realism, än man dittills varit van vid i Sve- så mycket redan offentliggjorts a v dennes brev och bikter, är K. O. Bonniers framställning a v största intresse.
Man får en ytterst livfull bild a v hur samtiden reagerade mot Strindberg.
Det är blott ett exempel ur högen, när j a g anför, att Topelius i ett brev kallar Strindberg f ö r » litteraturens hamnbuse » och vill bryta med Bon- niers förlag, som från 1883 var Strindbergs förläggare.
Topelius vill icke gärna utkomma på samma förlag som Strindberg och skriver till Albert Bonnier: » V a r f ö r nedlåta dig till hantlangartjänst åt samtidens drägg? » Emellertid framgår det tydligt, att Topelius liksom så mån- ga andra a v dem, som skarpast för- dömde Strindberg, knappast läst nå- got a v honom.
På tal om Tjänste- kvinnans son skriver Topelius: » Jag har hört f ö r mycket om den f ö r att vilja smutsa mina händer med att vidröra denna boks.
Albert Bonnier framhåller i sina brev till Topelius, att framtiden kanske skall döma annorlunda.
AV Giftasprocesseii 1884 gives en synnerligen intressant skildring, och i Strindbergs brev ef- ter denna kris kan man tydligt av- läsa, huru den oerhörda nervpåfrest- ning, som åtalet och processen f ö r honom innebar, bröt ned honom och gjorde honom allt mera obalanserad och sjukligt oresonlig.
Men förlaget fick också sin andel av obehag och svårigheter.
En verk- lig förföljelse mot Strindbergs för- läggare igångsattes och kulminerade dels i J. Personnes bok om » Strind- bergslitteraturen och osedligheten,, där han mot Albert Bonnier rikta- de orden: » F ö r min del kan j a g icke inse den moraliska skillnaden mellan en sådan förläggare och en tjuvkö- N å g r a veckor före jul öppnades I en rymlig och gammaldags trevlig lokal i ett hus nere vid Korn- hamnstorg i Stockholm en liten Ar- betsstuga för nervsjuka, som med sina anspråkslösa två rum och kök innebär en ganska betydelsefull ny- het.
Initiativtagaren till denna arbets- stuga är professor Henry Marcus, som med hjälp av en donation från e n socialt intresserad stockholmare som ställts till hans förfogande av Hälsovårdsnämnden, kunnat förverk- tjänsteresa längt upp i Norrland, oåtkom- lig för frågvisa skribenter.
Vi anse emel- lertid inte att hr von Koch i dessa tider av betydelsefulla omvälvningar på det so- ciala området där han ju gjort en skall alldeles outplånlig pionjärtjänst Filmen är byggd på tysken Berthold Brechts moderna omarbetning av ' en - På det hela taget förefaller det mig engelsk operakomedi frän 17OO-talet.
I mycket löftesrikt.
Barnavårdsarbetet är sin sceniska form är Tolvskillingsoperan tydligen det område, där vi har var verk- ligt stora insats att göra.
Men så för- här bekant från Komediteaterns utmärkta framställning.
Filmen, som föreligger i enas här också allas intressen, mänga gånger alldeles oberoende av partier och en fransk och en.
tysk version, båda nästan alldeles lika med undantag av åskådningar.
Aven bland männen finns rollbesättning och sprak, synes mig väl Ni herrar, som oss lär, hur vi ska leva, ett stort intresse för dessa frågor.
Rent kvantitativt är det också ett imponerande ha tillvaratagit scenstyckets dråpliga hu- så att på syndens vägar vi ej gå, I Stockholm fortsatte Albert Bon- nier sin omfattande verksamhet.
Un- d e r den litterära dödtiden på det borgerliga 1860-talet utgav han dock några stora slagnummer, Topelius, Sehlstedts och August Blanches verk.
Fältskärns berättelser och Blanches Hyrkuskens berättelser och En skådespelares anteckningar äro de arbeten inom den äldre litteratu- ren, som utgivits i största antalet exemplar från detta förlag.
Från 1865 kom Albert Bonnier i förbin- d e l s e med Viktor Rydberg och för- lade dennes verk, vilket han räknade som sin största ära.
När Rydberg vintern 1869-70 vistades i Stock- holm f ö r riksdagsmannauppdrag, ställde Albert Bonnier, som själv reste utrikes, sin våning till Rydbergs förfogande.
Barnen Bonnier betrak- tade med största respekt den store skalden, som d e kallade » Snillet ».
I den hushållsbok, som den äldsta av flickorna Bonnier förde, står det så- dana poster som: » Tvål åt Snillet 50 öres.
Fjärde delen av det stora verket skildrar 1880- och 90-talet, och hela tiden står Albert Bonnier som uppslag.
och betydelsefulla är D en hör till det yppersta, som visats på vita duken här i landet.
Den gick först på China men måste efter en vecka flyttas till Rex.
Att en så glänsande film inte kunde hälla sig längre på Stockholms största biograf, får dock inte anses bero uteslutande pa publikens kritiklöshet.
Ty här i landet reklamerar man endast för dålig film, alltså inte för Tolvskillingsoperan.
En tredje förklaring är tänkbar men orimlig: att allmänheten skulle ha upp- rörts över filmens hån mot det bestående samhället.
De som märkte hånet, upp- rördes nog inte, tvärtom, och de goda borgarna gick det förmodligen som de franska adelsmännen under I ' ancien ré- gime, när de sågo Figaros bröllop: de revolutionen.
applåderade utan att ana Ett gott alltid levande.
föreningen, varvid flera förläggare utträdde ur den förening, där Albert Bonnier var ordförande, och bildade en ny förening, som i sina stadgat inryckte en särskild sedlighetspara- graf.
Först 1912 sammanslogos d e båda föreningarna.
N ä r Strindberg 1889 fick veta, v a d Albert Bonnier fått utstå f ö r hans skull, sökte, han visa sin tacksamhet, och vid ett till- fälle, när Strindberg trodde sig nära döden, skrev han i ett slags testa- mente: » L ä r mina barn att alltid nämna Albert Bonniers namn med aktning och tacksamhet t y Bon- nier räddade en gång dessa barns far från undergång och bidrog så- - ledes att göra deras barndom så ljus som den alltid v a r ».
Icke blott Strindberg utan även de övriga 80-talisterna passera revy.
Men framförallt skildras det stora 90-talet med Heidenstam, Levertin, Fröding och Selma Lagerlöf som centralfigurer.
Ännu en gång för- täljes med talrika dokumentariska bevis den upprörande historien om åtalet mot Fröding efter utgivandet a v Stänk och flikar.
I fjärde delen framträder vid sidan av Albert Bonnier hans son och medarbetare, Karl Otto Bonnier, fir- mans nuvarande chef.
Det är ock- så han, som med så stor sannings- kärlek, lans nobless kunskapsrikedom skrivit det stora och verket, käns- erfarenheter utfallit.
Det nya med denna arbetsstuga är att den är ord- samtidigt handa.
tillvaron har man i fördelen hemmet.
av Men att inte behöva skilja patienterna från deras hem.
Patienterna skickas i allmän- het från nervpolikliniken på Serafi- merlasarettet, men det skulle ju gå bra genom andra också.
För när- varande ä r utrymmena utnyttjade så långt d e räcker, men det vore kan- ske inte otänkbart med en utvidgning.
länge får vänta på andra platser.
Men Det ä r redan många förfrågningar, det förefaller mig, som om de norrländ- som väntar på sin tur.
ska bygderna i många fall inte alls stode Arbetsstugan med sina ljusa rum efter sydligare och kanske lyckligare lot- gör ett mycket tilltalande intryck vid ett besök.
Den förestås a v en hus- tade trakter.
mor, som samtidigt undervisar i oli- Kanslirådet talar också om, att man ka slag a v handaslöjd.
Inte mindre väntar sig mycket av barnavårdsförbun- än tre vävstolar är uppställda i det den, som skall bildas i varje län för att största rummet.
Vävning är ett av därinom förbättra barnavården.
Det är de mest omtyckta arbetena både av de manliga och kvinnliga patienter- glädjande att Allmänna Barnhuset lagt na.
Bokbinderi är också bra.
Och om hela sin verksamhet, så att det från knyppling som omväxling.
Med att ha varit en inlämningsanstalt fat- fantasi och uppfinningsrikedom i tiga barn numera delar ut av sina rik- förening med stort intresse har man liga penningmedel.
Med hjälp av dessa redan saker.
Ett åstadkommit ordentligt mål utmärkta mat serveras tillgångar har man stora förhoppningar mitt på dagen i det trevliga köket, att kunna genomföra den stort anlagda där en del a v patienterna också som plan, som går ut på att förbättra hela omväxling får hjälpa till förres- systemet med fosterbarnens uppfostran: ten ett omtyckt arbete.
Dessutom med tillräckligt antal upptagningshem, bjuds det på bad och gymnastik.
De flesta patienterna får gratis besöka dels för mödrar och deras späda barn, arbetsstugan andra betalar en blyg- dels för litet större barn, som få vara sam avgift på några kronor i veckan.
Om nu det här försöket i fortsätt- där innan de utackorderas.
Det förefaller ju litet konstigt, säger kanslirådet, att genomföra sådana här har professor Marcus goda förhopp- stora saker i en tid med dåliga finanser, ningar om att möjligen kunna ut- men omständigheterna äro så lyckliga att vidga verksamheten, så att de olika vi ha medel till det, både genom Allmänna stadsdelarna kanske skola kunna få Barnhuset och arvsfonden.
som också var sin arbetsstuga, sluten och hem- trevlig med karaktären a v ett hem tycks ha gjort mycket gott och en gemensamt arbetande familj.
Hr v. Koch berör med några ord frö- C. ken Hesselgrens motion i riksdagen, om en utvidgad barna- och ungdomsvårds- lagstiftning för ungdom upp till 21 år, ett förslag som han anser onekligen har mycket som talar för sig och är en stor Orange-Marmelad, och betydelsefull fråga att ta hänsyn till.
Aprikos-Marmelad, - för - och välgörande, som det det har börjat, För Sockersj u ka - Detta är nu bara några spridda Hallon-Marmelad, som p å många punkter komplette- synpunkter på barnavårdsarbetet, slutar Reinclaude-Marmelad, rar litteraturhistorien och dessutom ger kulturhistoriska bilder och ka- raktärsteckningar av högsta värde.
kansliradet.
Jag är man övertygad om att en i en framtid kommer att uppfatta mängd av de inrättningar och åtgärder, som vi nu arbetar för som självklara sa- ker.
Men det alltid levande och betydelse- fulla kommer i alla tider att bli själva uppfostringsfrågan.
Casan.
- Compotter, Aprikoss, Persiko-, Päron-, Chokolade, dessert-, Kex, desserts, Bröd.
stort urval, Maccaroni.
Arvid Nordquist H.A.B.
Birgerjarlsgatan 24.
HAR BILDNINGSARBETET De arbetslösas kök GENOMTÄNKT SITT MÅL?
i Frankfurt.
(Forts. fr. sid. 1).
dustriarbetarnas.
Folkbildningsarbe- självständiga personligheter.
tet granskas på sitt arbetsresultat, likaså skolan.
Tvärs genom hela materialet dras sedan vissa huvud- linjer, som t. ex. den religiösa bild- ningen, den litterära bildningen, den politiska.
.
.
Den står där utan egentliga ideal, utan mål, slappt regerad av massmänni- skans drifter och mindervärdeskäns- lor.
- Var ligger felet?
Det ligger främst i uppfostran., Han talar vidare om hemmen, om Men undersökningen har en dju- hemliv utan idealitet, som bara går pare och vidare innebörd än att ut på mat, dryck och kläder, hem- granska arbetsresultatet från skolor liv med brist på verklig kärlek och och bildningsrörelser.
Denna gransk- på den elementäraste insikt om att ning, menar d:r Cederblad, skall all uppfostran kräver sanning, blott utgöra underlaget för den ge- öppenhet och förtroende från för- nomgripande diskussion UV hela upp- äldrarnas sida mot barnen.
Upp- fostringsproblemet, som är nödvän- fostringsarbetet kastas alltför myc- dig.
- Några raders historik i ovan- ket på skolan, både fysiskt, intellek- nämnda inledande intervju låter oss tuellt, hygieniskt och moraliskt, När se utgångspunkten, som är gripan- sedan skolan tidigt släpper barnen, de nog: den mångårige folkbilda- så ha hemmen helt och hållet förlo- ren, ivrig, uppskattad, framgångs- rat greppet.
Då tar vid det förrå- rik, tvingas att göra halt därför att ande drivarlivet i horder med utnö- en alltmer oavvislig fråga ställer sig tande av alla individuella drag.
i hans väg.
Frågan är denna: Vad ä r egentligen folkbildningens mål - stort.
Dess kurser är överlastade, Och vilka är de verkliga behoven hos folkskolans och läroverkens.
Det rår de människogrupper som dagligen inga enskilda lärare för.
De kan dra förbi ens syn och för vilkas bild- ytterst sällan beräknas vara så star- ning och andliga upplivande man ka personligheter eller tilltro sig själ- tror sig arbeta?
- Det gällde att va så mycket omdöme att de i upp- först få en bild av utgångsläget, ror mot författningar, kontroll och I Frankfurt am Main har det upp- betslösa ur olika yrken, men under rättats arbetslöshetskök, som helt solidariskt samarbete mellan alla och hållet skötas av de arbetslösa partier och samhällsklasser.
Arbetslöshetsköken i Frankfurt ge inte gratisbespisning.
Man får be- tala tio pfennig pr liter mat.
En gång om dagen serveras till detta pris en ordentlig måltid, omsorgsfullt och trevligt sammansatt, med kött, grön- saker, ärtor eller makaroni, sallad och kål.
Maten får hämtas i köken och varje familj dukar sedan sin middag hemma.
Dels är detta mera praktiskt för utrymmets skull, dels vill man så långt det är möjligt bibe- hålla hemliv och familjeliv, även un- der de katastroftider, som för närva- rande råda i Tyskland.
själva.
När det allmännas hjälpåt- gärder blev otillräckliga vid krisens våldsamma omfattning under 1931 och eftersom det är lättare att ta emot hjälp av en olyckskamrat än av dem som ha det bättre ställt, tog man saken i egna händer.
Den som av det dåligt fungerande ekonomiska maskineriet blivit dömd till ofrivil- Emellertid ' är ju inte de tio öre som var och en betalar för sin mid- dag tillräckliga för att hålla det hela gående.
Självkostnadspriserna be- räknas till mellan 20 och 25 pfennig pr liter.
Underskottet täckes av ett antal föreningar, som bildats just för detta ändamål och stödja de olika köken.
Tjugufem sådana förenin- gar, var och en med sitt särskilda område och sitt självständiga arbete fungera i Frankfurt.
Medlemsavgif- ten är minst trettio pfennig pr må- nad.
Det betyder att praktiskt taget alla människor kan vara med.
Själv- a fallet tar man emot hur stora avgif- Ii emot offentlig hjälp och till på köpet ter som helst.
Det finns sådana som » bildningsläget », och han grep sig läroböckernas normer reducera kur- verket an: att samla material och serna.
- Men huvudfelet är ändå medarbetare.
Under fyra år har att barnaskolan ensam skall ge hela uppfostran för livet.
Därför har så detta samlingsarbete fortgått och ofantligt mycket blivit sammanträngt blivit allt vidare förgrenat.
Nu bör- i folkskolan, och barn undervisas j - a r än resultaten kunna framläggas så Iänge att blott tidningsvis.
Att där om sådant som inte alls hör till säga tack så mycket för den portion vetenskapligt genomarbeta materia- deras värld eller utvecklingsgrad.
soppa han får Redan vid kökens iordningställan- Därför sker där en våldsam och let kommer säkerligen att ännu ta onaturlig intellektualisering i åldrar de satte arbetslösa snickare, smeder år i anspråk.
som inte alls är intellektuella utan och målare in sina krafter och gjorde Redan i samband med dessa för- där helt andra krafter dominera i av gamla baracker, ett utrymt stall, Följden av detta våld är en avlagd järnvägsvagn de utmärk- sta artiklar om » beväring och bild- ning, har d:r Cederblad kommit med slutsatser och påståenden.
Detta är djärvt och värdefullt.
Djärvt där- för att han ju måste säga sig själv hur grunt och glest sådana provfrå- gor verkligen förmår fånga bild- ningsläget hos den svarande och hur mycket diskussionen, både den of- fentliga och den enskilda, skulle kom- ma att haka upp sig på detta.
Men dessa hundraden av svars-lappar,som han haft för sina ögon, har tydligen givit en ofrånkomlig och talande bild, som inte tillåtit något uppskov att kasta ut frågan om vad som är att göra.
Ty » i verklighetens gråa ljus står det svenska folkflertalets söner som en alltför illa utrustad och föga utvecklad grupp », säger d:r Cederblad.
» Det är en ungdom vars uppfostran är försummad.
Den är osäker, famlande, utan den levande och målmedvetna ambitionen att bli n &amp; hushålls- kassan säger margarin, begär smaken \ kooperativas EVE à 1:10 kg Denna organisation för självstän- dig hjälp har dragit med sig andra insatser.
Jordbrukarna i den omgi- vande landsbygden har ställt stora leveranser av potatis gratis till ar- betslöshetskökens förfogande.
I gen- gäld har köken, för sina influtna av- gifter lämnat skor och kläder till nöd- hjälpsförläggningarna på landet.
Man har alltså slagit in på en form av byteshandel.
Utom den rent materiella hjälp som arbetslöshetsköken betyder har de också hjälpt tusentals människor att åter känna sig ha en uppgift, göra sig nyttiga, komma i kontakt med sina medmänniskor och slippa ut ur den förlamande isolering som arbeslösheten och den absoluta fat- tigdomen medför.
En anda av sam- hörighet, initiativkraft och uppfin- ningsrikedom råder omkring dessa företag och mitt i nöden känner man sig ha funnit åtminstone en väg till handling.
Det är en ganska under- l i g kretsgång, som fullbordats.
Frankfurts exempel har f. ö. följts av flera städer i Tyskland, t. ex. Berlin och Darmstadt.
- Äro hyrorna inte för höga för lönerna?
(Forts. fr. sid. 1).
från stadens sida vore behövliga, då det f. n. faktiskt finnes ett bostads- överskott av cirka 2 % och det nor- mala närmare granskning av av dessa uppgifter kunde socialdemokraterna visa att överskottet gäller 8, 7, 6 och 5 rums våningar, men att det fortfa- rande är underskott på r,,,,, och kök, den bostadstyp som närmast gäller, betala upp till tusen mark som en- gångsavgift, eller större och mindre summor pr månad, allt efter råd och lägenhet.
Särskilda räkenskapsfö- rare ta hand om dessa säckar av Statistiken kan vara missledande småpengar, räkna och bokföra dem.
ibland.
Avgifterna pr månad uppgick under Herr Kilbom gjorde därefter ett så ömkligen spricker på taste lokaler, fina och prydliga som december 1931 till omkring 15,000 temperamentsfullt inlägg i det han sin uppgift att verkligen fostra till dockskåp.
En bostadsförening ställ- mark.
Om det fortsätter i samma frågade: Är det inte så att hyrorna ' de gratis en kontorslokal till förfo- utsträckning kan man, utan att an- är för höga efter lönerna?!
Sam- och lära för livet.
Hela organisationen, som är Iita stadens hjälp, klara vinterns be- hället måste organiseras så att ut- Denna kritik har refererats så ut- gande.
förligt, därför att den tycks oss omfattande och kräver minutiös ord- hov, fast de arbetslösa familjernas gifterna svara mot inkomsterna, Hy- träffa själva kärnan av problemet, ning, alla räkenskaper, inköp, mat- antal uppgår till omkring fyrtio tu- rorna skall ned, måste ned - alla åtgärder, alla faktorer som tendera det väsentliga i all uppfostran, som lagning och servering skötes av ar- sen.
till att försena hyrornas stagnerande så sällan frågas efter: vad som i de Samma ståndpunkt i måste avslås.
Vi äro många pedagoger och för- fall frivillig.
olika åldrarna verkligen kan ge nu- Så skred man till omröstning.
54 ring åt själens levande kärna, på äldrar, slutar d:r Cederblad, som den frågan intar egentligen rektor vars växt det beror om individen börjat gråna i » barnets århundrade,.
Alf Ahlberg, som dock snarast hop- röster avgåvos för Stadskollegiets skall orka bära, det vill säga stän- Men gryr inte vid horisonten i upp- pas att den fria bildningsrörelsen förslag och 38 för reservanternas.
digt förnya sitt eget liv och det sam- fostrans historia en ny tid, » ungdo- med ökade anslag och växande om- Nå, då vann väl Stadskollegiet?
Nej, liv med andra, det samhällsliv som mens århundrade,?
Se vi inte att fattning skall - jämte ett bättre till- om det inte finns två tredjedels ma- var och en i sin stad blir ansvarig ungdomstiden är minst lika betydel- varatagande av begåvningar och an- joritet blir det minoritetens förslag sefull och grundläggande som de lag - fylla behovet av fortbildning som vinner i omröstningen.
för.
Det positiva förslag, som d:r Ce- tidigaste åren?
Se vi inte att det är i mognande eller vuxen ålder.
Det skall alltså bli » utredning » i derblad till sist för fram med en just i de åren som våra söner och Det förefaller OSS vara a v allra ärendet.
kraft och övertygelse som tydligen döttrar Oftast förloras för det verk- största betydelse att de slutsatser Jag tänker på en liten kåk jag såg och påståenden, som d:r Cederblad i söndags på söder, där hyresgästen är resultatet av dessa års ruvande liga livet?
över de frågor som en gång ställde Den diskussion som i Dagens Ny- lagt fram, bli förda ut i den allmän- på en vit skylt med bakvända n väd- sig i hans väg, är » en skola i den heter följt på d:r Cederblads artik- na, opinionsbildande diskussionen.
jade: Orena e j här, det rinner in i Det nu knäsatta undervisnings- stugan.
mogna ungdomens ålder - som ta- lar, har varit av intresse men knap- Varför bor han där om det finns lar till vuxna människor vuxna män- past givit några nya synpunkter.
systemet, som för det stora flertalet niskors språk och lär om vuxna män- Man har framhållit den stora bety- innebär avslutad skolgång i 13-14- överskott av billiga och bra bostä- niskors liv ».
(Denna skola i stället delsen av och det banbrytande i den årsåldern och dessförinnan skolkur- der?
Elsa Svartengren.
för fortsättningsskolan, som » gott Cederbladska undersökningen, man ser, där ett slags utdrag av hela li- kan slopas » » inte femhundra har pekat på dess vanskligheter och vets vetande måste packas samman, människor i Sverige skulle sakna överdrifter.
Önskvärdheten av ut- och åt de övriga (med få undantag) den ».)
Han har även ett program ökad skoltid framhålles särskilt av endast bjuder examensskolornas angående de ämnen denna den mog- folkskolinspektör Edvin Stålfelt och hänsynslösa och livsfrämmande kur- nande ungdomens skola skulle om- rektor Anna Sörensen - hr Stålfelt ser - det systemet är säkerligen inte fatta: Människans fysiologi och fy- anser även att det vore bättre söka lätt att rubba.
Det har framskapats siska fostran; människans psykolo- utbygga och förbättra fortsättnings- och upprätthålles av mycken hänfö- gi; livsbelysning; det svenska sam- skolan än att hänge sig åt tanken på relse och god vilja och det har kostat hället.
Härtill skulle komma färdig- en fortsättningskurs framemot 20- mycken strid.
Men har det på all- hetsiivningar av modernt slag.
- årsåldern.
var ställt sig frågan: Vad är upp- En kort, men intensiv skola av folk- Full anslutning får tanken på 20- fostrans och bildningens mål och hur högskolans typ, kursen högst sju årsålderns skola från folkskolinspek- blir grunden bärande?
Hur skall månader Iång.
Lärarna företrädes- törerna Karl Nordlund i Stockholm alltifrån starten och ända upp i mog- vis folkskollärare men.
valda med och Gottfrid Björkman, Skara.
Men nadstiden de ungas egna krafter för- hänsyn till att de passade undervisa båda tveka inför möjligheten!
D:r mås att spela, stärkas och inriktas Stockholm 1932 Nordlund önskar denna skola i varje, ädelt?
vuxen ungdom.
Zetterlund &amp; Thelanders Boktryckeri-A.B subventionen att skolan I - T I D EVARVET
