# ID: svediakorp-per3605
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1932
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,688
# sentences: 547
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Vad har hänt?
Elin Wägner: Hagar Olsson: Hur sparar värld d e n?
S O C den I A L borgerliga M I N I S T E R pressen MÖLLER i upptuktelse tas av nar sin förklaring om att regeringen äm- hetens bekämpande och att den vill göra arbetslöshetspolitiken till kabinettsfraga.
M en det är j u konsekvens från regerin- gens sida och a l l heder värt att den ut- valt denna stora fråga att stå eller falla med.
- du tappra själ!
Två vittra och lärda herrar av Skåne, mankopplade kvinnornas erotiska strejk D E T KUNGLIGA BRUDPARET har anlänt till Stockholm, firats under tre dagar och framkallat beundransvärt ihärdiga intresseyttringar från den övri- ga mänsklighetens sida.
Detta är ju inte trevligt eller nyttigt, men far väl för- klaras inte bara med folkets lust efter skådespel utan också längtan efter allt som går utöver vardagens matt.
Samma längtan som hyllar sportsmän, skådespe- lare och filmmän.
Och som t. ex. kan församla tusentals människor omkring en flaggstång, i vars topp befinner sig en mästare i den amerikanska sporten pool-sitting.
Den som sitter längst vin- ner.
Efter ett fantastiskt antal timmar i flaggstången dyrkas han.
Det har hänt.
Lysistrate Hjalmar Gullberg och Ivar Harrie, ha företagit sig att för svensk scen om- dikta Aristophanes ' komedi Lysistrate.
Med deras strålande och synnerligen självsvåldiga omdiktning av » Fåglarna » i med fredssaken, gjorde han det ingalun- de av djupt känd vördnad för kvinno- könet och dess politiska fjärrsyn.
Långt därifrån!
Han grep till det mest befäng- da han kunde tänka sig - kvinnorna så- gott minne, går man förväntansfull till Iäsningen av det nya verket (som i da- garna utkommit på Gebers förlag).
Rå- kar man därtill vara kamplysten feminist, skär man med vördnad upp de helgade sidorna; ty man har i sin hand ett av kvinnosakens klassiska verk.
Aristophanes var en herre som inte drog sig för att kasta löjets skimmer över de heligaste ting.
Men det fanns en sak som han inte skrattade åt, och det var fredssaken.
Ett meningslöst krig, på vil- ket ingen kunde se någon ände, sönder- slet Hellas och utmattade hans Athen.
Han tröttnade inte att i verk efter verk vässa sitt hat mot det förhärjande kriget.
som målmedvetet handlande och tänkan- de personligheter - för att dymedelst åskådliggöra det vanvettiga i de styran- de männens handlingssätt.
När han lå- ter kvinnorna resolut ta fredssaken i sin hand (genom att vägra männen äkten- skapliga rättigheter så länge de tillät kri- get att pågå), har detta ungefär samma andemening som då man säger: Till och med skatorna skrattar åt dig!
Men ge- nom att han betjänar sig av kvinnan som redskap i den heliga fredssaken, får hon - trots sin ursprungligen komiska roll - en omisskännlig och gripande höghet över sig: hon blir livskällans vakterska, för- sonerskan - » Athenas liken.
Och vi som Världen är fattig vorden och måste Lärare, barn och föräldrar arbeta spara, men hur sparar den?
gemensamt för skolan.
Framtidens historiker torde en gång Det var som om sparandet varit till komma att dra vittgående slutsatser om vårt släktes mentalitet då de granska vå- gagn till en viss gräns.
Nöden hade tvin- ra räkenskaper från depressionstiden: gat fram goda idéer och drivit samman lärare, barn och föräldrar i ett gemen- staternas, kommunernas och individernas, och därav sluta s i g till vad v i ansågo samt arbete för skolan.
Den blev mera vara nödvändigt att använda pengarna älskad på det viset.
som ett smärtebarn blir, och fick en personlig och tapper upp- till och vad vi kunde undvara.
Den svenska socialdemokratiska rege- syn, som fyllde den besökande med be- Han tog sitt¨ bästa vapen, Iöjet, till bunds- REGERINGSBEKYMREN FORTSÄT- förvant, och slungade ut det med kraften T E R i Tyskland, Sedan Hitler och ringens uppfattning om möjligheten att undran.
Barnen ha inte råd att skaffa sig atlas, av sitt djupaste patos.
Så uppstod kvin- Hindenburg förgäves försökt komma spara på militärutgifterna komma de nog att notera såsom något ganska enastå- men skolan har en gummistämpel med no- och fredsdramat Lysistrate - spra- överens om graden av diktaturbefogen- ende i världen.
Det är inte någon typisk vilken man trycker ett kartblad över kande av uppslagets komik, men innerst het som skulle k u n n a ges en n y regering, inställning i Europa.
Man kan inte ta Europa på ett ögonblick.
Man kan inte glödande av allvarssinnets indignation.
har huvudrollen övertagits av riksvärns- köpa bundna skolböcker, de köpas i häf- När Aristophanes skapade den kvinn- minister von Schleicher.
Han har som många steg där utan att märka det.
ten och barnen dem själva.
Lä- liga pionjärgestaiten Lysistrate och sam- eventuell regeringsbildare i sin tur sökt Folkskolan eller luftskydds, rare och lärarinnor måla, dekorera, sy komma till tals med Hitler, för att möj- gardiner och dukar själva.
Skickliga fä- propagandan?
ligen förmå denne att snälla sig tolere- der inreda skolans verkstad och likaså Jag tillbragte nyss en dag i en tysk in- rande.
Skillnaden mellan Papen och Schleicher skulle ju bli minimal.
Det är dustristad, något mindre än Stockholm.
dess samlingssal med tribun för en ama- Den skulle egentligen leva på metall- och alla belysningsanordningar, icke heller uteslutet att ‘ v.
Papen ' själv V R fått uppleva, i huru hög grad kvinnosak och fredssak, kvinnosak och livssak, äro ett - vi se ännu tydligare än Aristopha- nes ' samtida hennes överlägsenhet i detta fall: hennes höga ro mitt i den upp- och nedvända världens bullrande komik.
Lysi- strates i ädelt klingande strofer nedlagda (Forts. å sid.
6.)
- Sven Stål: törteater stannar kvar, men hur förhållandena mel- lan regering och riksdag i sådant fall skulle ordnas är svävande!
Oppositionen mot Papen är stark.
HOOVER HAR SVARAT i skuldfrå- gan - efter samråd med Roose- velt.
Han påstår nu att det inte finns något samband mellan skadestånd och krigsskulder, att skadeståndets avskriv- n i n g alltså inte är någon anledning för krigsskuldernas efterskänkande och att krigskulderna ä r lån, som skall betalas.
Om det är fördelaktigt för Amerika eller e j inlåter han sig inte på.
Kongressen har nu att ta ställning.
Men England får nog bereda s i g att betala den fem- tonde december.
I SJU DAGAR har Danmarks represen- tanter fått tala om Grönlandsfrågan i Haag, med olika bevis för att Danmarks suveränitet varit allmänt erkänd av sta- terna.
En talare kan dock ofta använda mer än en dag för sina synpunkters fram- läggande.
Norge får bida sin stund för repliken.
NATIONERNAS FÖRBUNDS RÅD, som blivit färdigt med Lyttonrap- porten om Manchuriska frågan överläm- n ar den till församlingen som samlas till urtima session den sjätte december.
Japan protesterar fortfarande mot rappor- ten och nya stridigheter rapporteras frän fronterna i Östern.
Legend eller verklighet?
och sockerindustri, men häda delarna ha- ridån och kulisserna av tyg i olika färger de måst sänka tempot och sätta massor ha lärarinnor och mammor stått för.
Här möter man det Tyskland som stått av folk utan arbete.
Förmiddagen an- vände jag i en folkskola pä bortåt 1,000 rycken intill nu.
Som strävar att hålla barn, belägen i arbetarstadsdelen, vilket uppe intresset för bildning och andliga var ungefär detsamma som kommunist- värden och där man mitt i partisplittring Timmen före tågets avgång och spänning kan samlas till en enhet då blev nog envar förvånad - speciellt om styckets karaktär varit bekant.
Caj Munks over-evne-inspirerade problemdrama hör inte till de lättspelta styckena - proble- men arterna av de olika religionsut- övarnas kynnen, vilka författaren i en snabb följd låter komma i eruption, kan lätt fä ett parodiskt sken över sig övergångarna äro för bråda och saknas då därtill hos de agerande och regissören den inre upplevelsen och tron, då blir Ordet stavat med mycket små bokstäver.
Så gott som allt vad som presterades på Komediteatern vid styckets framföran- de för 23:dje gängen, när jag såg det, verkade oäkta och ogenomtänkt.
Deko- rationens ytor voro de rätta, men tavlor, gardiner.
möbler och all lös rekvisita var slarvigt.
hur som helst inplockat.
Rum- met levde inte, och salig Grundtvig blicka- de ned från sitt porträtt över ett sceniskt kaos.
Inledningsreplikerna hetsades av fru Eklund fram i snälltågsfart, utan den läxa.
Då och då har direktör Eklund förvå- minsta, för styckets växt, absolut nöd- nat världen - han har ideal - och han vändiga balans.
Einar Axelsons natur- försöker nog ofta att komma till tals med liga tal fick så småningom något av en omediteatern har i många år, alltför mänga, odlat en scenkonst där det gäller barnens väl.
Det Tyskland använde jag däremot till att besöka sta- som ännu finner det Iönt att offra något Ordet varit av mindre betydelse men dens central för luftskyddspropaganda för skönheten, musiken, poesin, fast da- springet i dörrarna, de raffinerade mode- och ta reda på dess arbete.
Så kom mot- gens bröd är knappt och morgondagens creationerna och de sobra eleganta rum- men lett det hela till en varaktig eller satsställningen fram: förmiddagen i in- mer än ovisst.
konstlad framgång.
Direktörsparet har dragningarnas tecken, eftermiddagen i (Forts. å sid.
6.)
själva burit den tyngsta bördan - den slösandets.
charmanta frun har slavsat ihop sin sven- Rektorn tar in den svenska besökaren ska till en ratt personlig dialogteknik i en klass.
skulle gärna velat att hon ta- hon talar utan att vänta pä svar, utan att lat till barnen, men i Tyskland av i dag äro utlänningar misstänkta, man vet inte lyssna, utan att tänka - mycket därför att de roller hon skrudat sig i merendels vad den där svenskan kunde funnit på, så det gick inte.
Lyckligtvis är åtmin- saknat tankar - mannen däremot har Av Emy Ek.
alltid verkat som ett eftertänksamt ankare stone Selma Lagerlöf tilläten, denna pro- i all den lösmynta dramatiken.
Han byter letärklass hade skrivit krior om En Herr- fötterna ideligen som om marken bränt gärdssägen och bad mig hälsa Selma La- Av Klara Johanson.
honom och tungt, sonort och med en all- gerlöf att den tyckt att det var väldigt varlig glimt av ironi har han lämnat re- stiligt med det hemlighetsfulla som vilar Skulden till Amerika.
pliken ifrån sig - men alltid för sent.
över denna historia.
Motspelaren eller motspelerskan har obe- Klassen är ej fulltalig.
De frånvaran- kymrat fortsatt att haspla ur sig sin de barnen måste vara hemma på grund kvarteret.
Politik.
Elin Wägners nya roman Dialogen fortsätter Konstnären och världen.
av skobrist.
Så är det i en stor och am- bitiös stad.
De barn räcker upp hän- derna vilkas föräldrar är utan arbete!
Två femtedelar av barnen räckte upp hän- derna.
Detta var alltså en skola som måste spara på allting i detalj.
och som sam- tidigt måste räkna med att hemmen inte kunde förse barnen med arbetsmaterial, knappt med livets nödtorft en gäng.
Vegetaria Den moderna kvinnan på genomresa i Stockholm äter på Genève.
* TVå konstnärinnor utställa Astrid Cleve-Jonand och Greta Knutson-Tzara.
Av Gina Leffler- En stor författare: B.
Traven.
Av Herbert Lindberg.
medföljer Till våra såsom prenumeranters bilaga en tjänst giro- blankett f ö r 1933 Ars prenumera- tion på Tidevarvet.
Prenumerera Restaurang och Kafé Drottninggatan 49, 1 tr. för nästa så alt intet år under avbrott december sker i försän- månad delserna!
K - - - dem - men lika ofta förgäves.
När han monolog över sig.
Scenrummet var fyllt införlivade Caj Munks nutidslegend » I be- av oro, osäkerhet och fullkomlig indiffe- gynnelsen var Ordet » med sin repertoar rens för författarens miljiikrav.
(Forts. å sid. 5.)
Läckert och hälsosamt är smörgåsbrödet UPLANDSKUBBEN I hygienisk förpackning hos Eder handlande, Undvik efterapningar!
Begär uttryckligen U p l a n d s k u b b e n i
Skulden Demokratien försvaras.
Diskussionen om krigsskuldfrågan på- går fortfarande med brännande aktualitet.
Alla vet att de europeiska länderna dignar under sina skuldbördor, men det är kanske inte alla som kommer ihåg de olika omständigheterna när lå- nen upptogs under kriget och de när- maste åren efter dess slut.
Fram till 1917 var det framför allt Eng- land, som åtagit sig utlåningen till de allierade länderna och när Förenta Sta- p a r t i l e d a r e n d:r Otto Bauer höll vid den nyligen avslutade socialdemo- kratiska partikongressen i Österrike ett stort tal till demokratiens försvar.
Han visade bl.
a. på att Osterrikes verkliga betydelse för närvarande ligger i att det, kan behålla en demokratisk ordning och utgöra en samlingsplats för socialistiska idéer.
Den övriga tyska arbetarklassen får kanske ännu genomleva år av fruk- tansvärd reaktion och Osterrikes mission terna samma år övertog en del av an- svaret, hade England fordringar på inte mindre än sammanlagt 3,323 miljoner dollar, fördelade på Ryssland, Italien och Frankrike.
Amerika fortsatte utan miss- mod sin utlåningsverksamhet till 1920 och hade vid den tidpunkten tillgodohavan- den på cirka 10 miljarder dollar.
Därav var England skyldigt 4 miljarder, Frank- rike 3 miljarder, Italien ungefär 2, men samtidigt hade England tillgodohavanden i sin tur på omkring 7 miljarder dollar, därav 2 miljarder i Frankrike.
Efter 1920 började Förenta Staterna bli oroliga för sina pengar och 1927 hade man äntligen efter långvariga förhand- som demokratiens bevarare kan inte upp- fyllas utan skapandet av en proletär en- hetsfront.
Men den är för Osterrikes del nästan hundraprocentigt genomförd, tack vare det socialdemokratiska partiet.
Enligt min fasta övertygelse finns det blott en väg till enhetsfront för världens proletärer, sade Bauer, och den går över direkta förhandlingar mellan den socialis- tiska arhetarinternationalen och komin- tern.
Jag kan också på många sätt före- ställa mig hur och när det ögonblicket F ö r b u n d e t Aton med sin ordförande fröken Anna Lindhagen i spetsen, har kommer.
Utan att förneka eller förringa det som tagit initiativet till en föreläsningsserie t i l l Amerika.
måste D e n 3 D e c.
1 9 3 2.
Polit ik.
I alla socknar i vårt land sitta för närvarande ledamöter av fastighets- taxeringsnämnder och utarbeta nya taxeringsvärden enligt högre myn- digheters direktiv.
Om jordvärdet väsentligt sjunkit från 1924 till 1928, så är det för allmänheten i ännu hög- re grad uppenbart, hur långt under gällande taxeringsvärde jorden fallit från 1928 till 1932.
Därom råder ingen tvekan.
Och alla - t. o. m. stadsborna - ha under de sista åren fått inpräntat och blivit övertygade om jordbrukets bedrövliga läge.
Man anser därför självklart, att myndig- heternas direktiv för den nya fastig- hetstaxeringen givetvis gå i riktning mot att s ä n k a taxeringsvärdena.
Men nej!
Visst inte.
I stället höjer man värdet på jorden på mindre och me- delstora gårdar (som inte ha så myc- lingar lyckats komma överens om åter- betalningsvillkoren.
Förenta Staterna fick så småningom gå med på att godkänna en återbetalning inom 62 ar, med växlan- de ränta.
England avstod för sin del från ket skog) och på större gårdar sän- 70 procent av sina fordringar.
ker man värdet till en del på jorden Ar 1931 hade betalningarna fortskridit m e n höjer på skogsvärdet för att ta så långt, att Förenta Staterna återfått omkring 25 procent av sina tillgodohavan: skadan igen och kanske mer till.
Man behöver flera skattekronor!
den, England endast omkring 5 procent.
Det är begripligt.
Men då skall där sedan inte talas om, hur man ömmar för modernäringen.
Må jorden be- tala sin andel av den skatt, som be- höves i dessa nödställda tider.
Dock kunde jordbrukarna haft rätt fordra l att f å de,, skatt uttagen som kräves av jorden och ej som nu först en skatt långt högre än rimligt är och s e d a n s. k.
» hjälp » av statsmakterna, som inte är någon verklig hjälp, en- dast politik.
Detta tillvägagångs- sätt är upprörande, det är kanske frisinnat, men det är att hoppas, att den nuvarande regeringen skall kun- na omintetgöra både det ena och det andra.
Och i stället följa sitt eget program i jordfrågan.
- Märkliga personligheter i olika tider.
skiljer oss frän bolsjevismen, måste vi rörande levnadskunskap f ö r ungdom i 16 förstå, att varje våldsamt störtande av - 19-årsåldern.
I flera andra länder och även hos oss i Skåne har anordnats liknande kurser för Ryssland.
Och om det slutligen skulle under namn av borgerlig konfirmations- lyckas för Sovjetregeringen och det ryska undervisning.
Då det här icke &amp; me- proletariatet att genom offervillighet och ningen ' a t t de som deltaga nödvändigtvis ansträngningar övervinna de oerhörda skola göra detta i stället för att gå och ekonomiska svårigheter, med v i l k a Sov- läsa, så står det fritt att deltaga även för en blodig reaktion, och detta icke endast jetregimen har att kämpa och att föra fram det ryska proletariatet till frihet, då är jag övertygad om att en sådan seger skulle giva socialismens idé i hela värl- den en så tilldragande kraft, att hela det kapitalistiska systemet genom denna se- våld och och maktmissbruk det obegrän- framställning a v religionsstiftares l i v och verk av epokgörande betydelse inom tän- kandets och det sociala livets område, huvudsakligen skildrade genom framställ- n i n g av märkliga personligheter inom sade maktinnehavet allt för lätt leder till bör vi sprida den känslan inom den euro- peiska och internationella arbetarrörelsen, att där borta i Ryssland avgöres till stor del socialismens öde i hela världen, och att vi därför, trots allt det som skiljer oss från holsjevismen, utan förbehåll miste ställa oss på Sovjetunionens sida gent emot varje angrepp av den kapitalistiska reaktionen ...
Om det kan lyckas oss att mitt i den europeiska reaktionen försvara och beva- tider.
professor Johan Bergman, lektor Emilia Fogelklou, f r u Elin Wägner, rektor Ha- rald Alm, jur. kand. stig Bendixon och ev. författaren och konstnären Ernst Nor- lind som varit en av ledarna i den skan- ska kursen, Frågorna om fred.
avrustning och Na- tionernas Förbund komma att behandlas av doktor N a i m a Sahlbom och fröken G r e t a Stendahl.
Föreläsningar i sexual- hygien hållas av doktor Jakob Billström Under tiden har penningvärdets stegring åstadkommit en automatisk ökning av ger skulle gå till botten.
som skuldbördan, världshandeln har krympt ihop och de tyska skadeståndsbetalnin- garna upphört.
Med ett ord, alla om- ständigheter bidrar till att omöjliggöra eller i varje fall oerhört försvåra betal- E n g e l s k a tidningar framhåller att det inte heller bara är fråga om svårigheter för England.
men att tyngdpunkten ligger i huruvida det är fördelaktigt för Ame- rika och världen i dess helhet att betal- ningarna fullgöres.
Dessa betalningar, skriver Manchester Guardian, utgöra ett dem.
som gått och läst eller de som både vilja gå och läsa och medfölja den pla- nerade kursen.
Föreläsningarna komma att omfatta en lika svårt hinder för en återgång till ra det fria ordet, organisationsfrihet, fri- världens välstånd som de nu upphävda heten att värva anhingare för vår me- skadeståndsbetalningarna voro.
Betal- ning samt att föra vår fackliga och po- ningarnas omedelbara verkan skulle bli litiska kamp, friheten att kämpa för en att s i t t a valutorna i gungning, sänka va- annan framtid, då skall också det ögon- rupriserna ytterligare.
sönderriva Lau- blick en gång komma då världshistoriens sanneavtalen och sätta världsekonomiska stormar, som redan närma sig, skola göra konferensen i fara.
det möjligt att fylla de demokratiska for- Svaret ligger hos Förenta Staterna.
merna med socialistiskt innehåll.
olika Bland kunna redan nämnas och doktor Alma Sundquist.
Vidare kom- ma ämnena naturskydd, friluftsliv, arbets- löshetsproblemet samt yrkesval att ingå i kursen.
Meningen är att man skall samlas en gång i veckan under 1 ½ timme.
Efter föreläsningen skall tillfälle givas till tan- keutbyte med föreläsaren.
Avgift endast till lokalhyra.
för omkr. 30 föreldsningar.
Kursen kan taga sin början omedel- hart såvida ett 20-tal anmälningar för deltagande inkomma.
Anmälan sker till
Elin Wägners nya roman T Epilog i Genève.
" Dialogen fortsätter ” seras med orden: okvinnlig, oberoende, Hon ä r okvinnlig, därför att oförskräckt.
hon icke hycklar intresse för strump- stoppning och matlagning, när en man synes eller höres, och därför a t t hennes intellekt ä r klart och skarpt till en grad, som skulle ha kommit en professor, som j a g en gång hade nöjet a t t studera för, a t t använda sitt högsta beröm: » Hon har tamejfan en närapå manlig begåvning ».
Hennes omdöme ä r oförvillat och säkert.
Hon låter s i g varken duperas eller im- lin Wägner behöver icke tillgripa det poneras.
Hennes intellektualitet har trick, som den kvinnliga journalisten emellertid icke förtorkat hennes känslo- Märta Cronberger i » Dialogen fortsätter, l i v.
N ä r hon älskar, g ö r hon det med E använder, nämligen a t t skriva under man- lig signatur för a t t publiken skall fästa något avseende vid hennes politiska skrift- ställeri.
Elin Wägner behöver icke riske- ra, a t t hennes inlägg i den stora samhälls- dialogen skola passera obemärkta.
Re- dan ha röster hörts, som beklaga, a t t Elin Wägner icke vill gräva ned strids- råd, en synnerligen framstående herre, som behandlar sin hustru enligt 1669 års katekes, alltså som sitt lösöre.
Hon gör sig fri genom skilsmässa men måste då avstå från sin son.
Förut har hon för- lorat en son genom döden.
Hon är nära att duka under för den gränslösa smär- tan, men genom arbete återvinner hon så småningom sinnesstyrka.
När hon blir riksdagsledamot, arbetar hon i samråd med Märta Cronberger för sina syften: minskade militära rustningar och ökade åtgärder för upplysning och hjälp å t bli- vande mödrar.
Hon ä r själv mor, och hon vill kämpa till det yttersta för livets ligt.
yxan och skriva idyller.
Det ä r rätt märkligt, a t t många, som ständigt driva den tvivelaktiga och blodigt motbevisade satsen » rusta för a t t bevara freden », icke kunna inse, a t t kvinnorna föra en andlig strid för a t t nå fred, d. v. s. rätt till samarbete med mannen i samhällets alla angelägenheter, rätt a t t göra de kvinnliga synpunkterna gällande lika väl som de manliga.
Elin Wägners nya bok ä r en insats i denna andliga strid.
Insatsen är gjord med lysande andlig spänstighet.
Om dikt ä r intellektuell fest och högspän- ning, s å ä r detta verklig dikt.
Men in- tellektualiteten blir aldrig kylig och in- different.
Känslan strömmar frisk, varm och intensiv ur bokens hjärta.
Bokens centrala motiv ä r o fredsrörel- sen och kravet på ökad upplysning och hjälp åt blivande mödrar.
D e två kvin- nor, som representera kvinnornas syn på hela sin varelse, ömt, varmt och inner- helgd.
Skildringarna a v en rättegång med N ä r d e manliga studenterna efter en fosterfördriverska och de unga flic- en diskussion s ä g a: » Fröken Cronberger kor, som i sin rådlöshet och okunnighet är ingen kvinna - hon ä r ett program,, sökt hennes » hjälp », äro av dyster ak- så ä r o de själva fångna i ett » program », tualitet.
Stina Rings motion, som åsyf- nämligen den slentrianmässiga uppfatt- t a r ökad upplysning och humanitet samt ningen, att endast hos mannen kan in- moderskapsunderstöd, faller i första tellektuell skärpa och sund känsla för- kammaren » efter ett kort mummel » och i enas.
Märta Cronberger ä r icke blott » okvinnlig » utan även oberoende och oförskräckt.
Hon saknar varje spår a v vidskeplig vördnad för traditionella och konventionella åsikter och former, Djärv och respektlös river hon ner, vad som ä r ruttet och otidsenligt.
Hennes kvickhet, slagfärdighet och snabba tankevolter ä r o oemotståndliga.
N ä r kåsören frågar hen- ne: » Nå, s k a fru Ring göra någon insats i riksdagen annat än den rent dekora- tiva? » svarar hon: » Nej, det har hon inte tänkt.
Men hon tänker ha en ny klän- ning för varje huvudtitel som behandlas ».
Bland de goda råd, hon g e r Stina Ring vid inträdet i riksdagen, ä r också: » Kom ihåg, a t t din uppgift i de politiska kret- s a r, där du kommer att röra dig, ä r den- samma som lilla tändsticksaskens, då den fotograferas bredvid ett jättekålhuvud under rötmånaden ».
andra kammaren efter ett inspirerat för- svarstal av motionären.
Hon talar för tomma bänkar.
De flesta riksdagsmän- nen ha g å t t hem a t t sova, och kvinnorna, som förut suttit i täta rader på läktaren f ö r a t t lyssna till debatten om deras dyr- tidstillägg, smita i barbarisk brist p i samhällsanda och solidaritet.
Men Stina Ring talar med förtvivlans inspiration, och Märta Cronberger lyssnar andlöst.
De glimtar, jag givit av bokens inne- håll, ä r o mycket fragmentariska.
Det mesta har j a g icke ens hunnit tangera.
E j heller har j a g kunnat g e någon före- ställning om bokens syrliga friskhet, ett visst » beskt behag,, som verkar i högsta grad stimulerande, dess dramatiska liv och inre spänning och dess förmåga att öppna perspektiv framåt.
och Kvinnorörelse.
Svenska Kvinnors Vänsterförbund i GÖ- teborg hade torsdagen den 24 nov.
in- bjudit kvinnor av olika politisk åskåd- ning till möte å Idun.
De mötte ock- så upp s i fulltaligt, a t t salen näppe- ligen kunde rymma flera.
Föredragshål- larens namn, fru Ellen Hagen, borgade ju också för att kvällen skulle bli s i gi- vande som möjligt.
Ordf., fröken Greta Cardell, hälsade med några hjärtliga ord fru Hagen välkommen.
Ämnet för kvällen var: » Till kamp för människovärde.
Demokrati och kvinno- rörelse. » Efter en återblick på kvinno- rörelsen i vårt land - dubbelt rolig och intressant, därför a t t talaren själv så länge varit med i kvinnornas kamp - fördes vi fram till kvinnan a v i dag.
N ä r vi fått v å r rösträtt, trodde vi, att striden var slut.
» Faktum ä r emellertid, att kvinnans ställning och arbetsrätt ä r hotad överallt i världen.
Den första stö- ten riktas mot den gifta kvinnan, men lyckas vederbörande i sina försök a t t mota bort henne från arbetsmarknaden, kommer turen till den ogifta.
Bevisen för den goda viljan härutinnan ä r o tyvärr tal- rika och tendensen g ö r sig ofta nog tyd- ligt märkbar vid befordringar i ämbets- verk och i sätten att läsa, tyda och sa- botera lagen., Talaren betonade därför p å det star- kaste vikten av a t t kvinnorna ä r o på sin vakt, när det gäller vunna rättigheter.
Organisation ä r det enda kampmedel, som duger i vår tid.
Kvinnorna måste ansluta sig till någon politisk organisation.
Na- turligtvis skola de ansluta sig till det par- ti, där de känna sig bäst höra hemma.
Svenska Kvinnors Vänsterförbund ä r dock en kvinnoorganisation av allmän vänsterfärg men öppen f ö r mycket skilda åskådningar.
E f t e r denna svåra kris, som världen nu befinner sig i, vänta många svåra uppgifter på sin lösning, och här och tagit från människokärlek » avstånd det fruktansvärda missbruk, som gjorts av den schweiziska armen.
Om också det yttre lugnet tämligen snart blev återställt i den upprörda sta- den, är därmed ingalunda saken bragt ur världen och de förhållanden som närmast föranlett den fruktansvärda sammanstöt- ningen.
Utom de skarpa politiska motsättnin- som existerar i Genève, har det va- rit en annan omständighet som bidragit till olusten och osäkerheten och slutligen indirekt framkallat katastrofen, nämligen de omfattande återkommande korruptions- affärerna.
Efter en större hankskandal, som kostade många människor deras be sparingar kom helt nyligen en tullsvin- del i stor skala, begången av en firma i Genève.
Den socialdemokratiske, av några som kommunist ansedde ledaren, Leon Nicole gar, Junkrarnas bankrutt.
I revolutionära har - utom uppträdande, sitt temperament som utan och tvi- sitt och önskan a t t arbeta för dessa frågor, Om Märta Cronberger ä r spjutkaster- äro journalisten Märta Cronberger och skan, som g å r i breschen, s i ä r Stina riksdagsledamoten fru Stina King.
Den Ring den moderliga, uppbyggande kvin- förra är den typ, som i boken karakteri- nan.
Hon har varit gift med ett stats- Demokrati Tjugu soldater i Genève skall ställas inför krigsrätt för myteri i samband med beskjutningen av de demonstrerande arbetarna.
Hundra man uppges dessutom ha vägrat att inställa sig vid uppbådet, varför mera omfattande rättegångar sä- kert ä r a t t vänta.
l militärens spontana protest mot de vanvettiga åtgärderna, då schweiziska lantvärnstrupper beväpnades - med tillstånd att skjuta skarpt - mot sina egna kamrater och landsmän, ha un- der veckornas lopp en hel del utländska tdiningar instämt med skarpt fördömande av myndigheternas handlingssätt.
Internationella Kvinnoförbundets för Fred och Frihet sektion i Schweiz har rik- tat ett öppet brev till förbundsrådet och förbundspresidenten, dikterat av » schwei- vel ibland kan skjuta över målet i hans avbasning av motstandare - ännu ett stort och oförlåtligt fel: det ä r han som i stor utsträckning upptäckt de pågåen- Tyskland nom jordbrukskolonier pågår en rörelse skaffa för att män- ge- niskor arbete och utkomst.
En korrespon- dent i Der Aufbau berättar om unga akademiker från Leipzig v i l k a slutit s i g samman med hantverkare till ett kollek- Le de svindelaffärerna il offentliggjort och som och beivrat i sitt organ detta för Genèves anseende så fördärvliga fak- tum.
Betecknande ä r att storfinansen i Genève krävt att Nicole skulle utvisas Ur kantonen, innan den ville inlåta s i g på vissa underhandlingar om pIaceringen av med tiv ' som sparsamhet förvärvat och sig arhete en egendom ämnar skaffa och sig sitt livsuppehälle där.
Den enskilde underkastar sig organisationens åtgärder, när det gäller inköp och försäljning, men har till gengäld gruppens stöd, medan d. v. arbetar han s. genom av arbete sin » skuld » så småningom till kollektivet, skaf- ett Ju h häftigare han av sina vedersakare beskylles för att ha anstiftat oroligheter- na på Genèves gator, dess mera fram- träder det dåliga samvetet hos dessa, vil- ket slutligen tar sig uttryck i den skräck- slagna, huvudlösa beskjutningen.
Det var också.
som der Aufbau anmärker, en be- rättigad harm, som låg bakom demon- far s i g rätten t i l l jorden.
Som jämförelse med dessa nerifrån or- ganiserade försök till en jordbrukshjälp, berättar tidningen om 17,000 storgods i östra Tyskland, som blivit bankruttmäs- siga under krisen och inte kan skaffa si- na » ägare » bärgning.
Regeringen Brü- ning ville förvärva dem för kolonisering, sedan miljarder slösats bort till ingen nytta, för den s. k.
Hjälpen åt östern.
di- rekt och indirekt i form a v subventioner och tullar.
Under Brünings sista rege- ringsmånader uppstod 10,000 självstän- diga jordbruk på bankruttmässiga, ex- proprierade egendomar i östra Tyskland.
Men de f. d. junkrarna började ropa på bolsjevik-kolonier, Brüning störtades och regeringen von Papen har sedan inte gjort något för en fortsatt kolonisation, skriver tidningen.
statslån.
stranternas protester mot reaktionens an- fall på arbetarledarna i Genève.
Den all- Ty hur männa rättskänslan reagerade.
man från reaktionärt håll än har letat ef- .skola kvinnorna göra den stora insatsen.
» Vi skola arbeta för ett samhälle, där var människa ä r på sin rätta plats,, yttrade talaren och slöt med Ellen Keys ord » Ett samhälle, där det finns bröd åt alla och rosor även ».
Det charmanta och väckande föredra- get mottogs med kraftiga applåder.
En livlig och saklig diskussion följde och denna fick sin särskilda aktualitet den redogörelse, som lämnades av en av de 7 gifta servitriser, vilka avskedats av Restaurangbolaget.
Vederbörande ha som bekant avskedats uteslutande med deras gifta stånd som motivering.
Man kan tycka, att vederbörande fackförening här borde varit närmast att ingripa, men där- a v hade intet blivit.
N ä r därför fack- föreningen och arbetsgivaren hålla ihop, bli kvinnorna tydligen rättslösa.
Diskus- sionen utmynnade i ett beslut att först gö- ra en principiell protest och därefter föra saken vidare till arbetsdomstolen.
Pro- testen fick följande lydelse:, Kvinnor, samlade till möte.
anordnat av Göteborgsavdelningen av S.
K. V., ut- tala en bestämd protest mot arhetsdom- stolens utslag i målet mellan Restaurang- bolaget och de gifta servitriserna.
Att taga äktenskap såsom motiv för avske- dande är ett farligt pr eju dikat och icke förenligt med den likhet inför lagen, som skyldig till en ohederlighet har man inte kunnat anklaga honom för något dylikt, - - genom FILM.
Film Film kan vara stor konst.
Detta ä r skäligen enkel sats, som det dock icke ä r ur vägen att upprepa.
Ty den håller på att falla i gliimska.
Det har varit svårt att f i n n a belägg för den den- na höst.
Försagdhet, tvekan och skräck har kännetecknat filmproduktionen lik- som allting annat dessa mörka dagar.
Det känns då som en befrielse att möta en film som Igloo, en film som talar modets språk.
Igloo - det ä r eskimåens hydda.
I den sitter han och svälter när snöstor- men kastar s i g fram över den vita vid- den, i den svälter han ihjäl när han blir gammal och orkeslös och stammen måste dra vidare.
Igloon är hans hem och hans grav.
hör till de konstverk som renar.
Den Grönland till Cuba ä r steget långt.
Från Igloo till Sången om Cuba ä r det ännu längre.
D e t finns visser- ligen även här scener som verkar sanna och äkta, men det mesta är falskt.
Det medborgarskapet innebär., sorgligaste ä r dock att filmen ä r gjord, Att föredraget och diskussionen sått av van Dyke, en regissör som man en många goda frön, som genast begynt gång hoppats på.
Arne Holmström.
spira, bevisades bäst a v att redan sam- ma kväll 39 nya medlemmar antecknade sig.
Listor för ytterligare tecknande ha även utlämnats.
Göteborg den 27 nov.
1932.
Greta Lindgren.
Från
Konstnären och världen.
Av KLARA JOHANSON.
D et må ha hänt eller e j att kejsar Karl V böjde sig ner efter Tizians tragikomisk verkan.
Men de oförståen- de och devota ögonvittnena sprang ef- tappade pensel och räckte den åt måla- ren: anekdoten förblir ovederläggbar och odödlig.
Den kan accentueras p i olika sätt och tolkas från mångahanda synpunkter.
Vem utför huvudrollen i denna världs- historiska scen?
Det står inte själv- klart.
Berättarna tycks i regel uppställa penselns ägare som nummer ett av dra- matis persona, den av apoteosens vita strålkastarljus förhärligade hjälten.
Mot- spelaren fungerar då som en visserligen högst sympatisk reklamagent.
Men det var dock han som begick den egentliga handlingen, och i det ögonblicket för- tjänar han publikens osplittrade upp- märksamhet.
Släppa en pensel i golvet är ingen konst; att plocka upp den var i detta fall ett fantasifullt stordåd.
Varje nor- malt hyfsad mänska skulle rent meka- niskt, av instinkt och vana, ha gjort det- teråt omkring och berättade att här ha- de försiggått en kröningsakt.
Anekdoten förlorar dock sannerligen inte pil en förnuftig tolkning.
I sin gängse enfaldiga form är den bara en kuriositet och inte ens vidare rolig som sådan.
Mening och symbolisk inne- börd får den forst när man ser den som ett händelsevis pittoreskt exempel på konstnärens och världens förhållande till varandra, vilket inte ä r något förhållan- de alls.
Skenbart ilar täta och livliga budskap mellan dessa bägge makter, men de måtte hamna i något kosmiskt fack för obeställbara brev.
Konstnärens försän- delser bär ingen utanskrift, och vad världen önskar säga honom adresserar den till en annan person som råkar heta detsamma, ty konstnärens hemvist kan den aldrig ta reda på.
Då sålunda i tingens ordning kontakt samma, skulle endast med våldsam självövervinnelse ha förmått avhålla sig ä r förhindrad borde också all möjlig an- ledning till ömsesidigt obehag vara un- därifrån.
Men Tizians hantlangare led säkerligen icke av denna vänliga klåda i fingrarna.
Inom hans klass och skrå ä r den fullkomligt otänkbar.
En plöts- lig genial ingivelse måste ha blixtrat upp i honom då han nu - första gån- gen i livet bockade sig för att hämta upp en tappad sak.
» Titlar och dekorationer,, tänkte han, » har jag bestått min utmärkte hovkon- terfejare, men i dag vill j a g förläna ho- nom det oerhörda, det yttersta jag för- mir.
Bara han inte blir tosig av lyck- salighet,.
danröjd.
Förhastad slutsats!
Vederbö- rande vet ju om varandras existens, och denna vetskap, om än dunkel, räcker till att på bägge hållen alstra gêne och van- trevnad.
Hos världen yttrar sig dessa olustkänslor endast intermittent och fin- ner alltid en snart sagt vällustig utlös- ning: genom gläfs och håntjut eller ge- nom beskyddande hyllningsdemonstra- tioner, alltsamman lika oskäligt.
- Konstnären har det inte så bekvämt.
När den nyckfulla vinden blåser honom i ansiktet och sveper med sig stanken av mass-själens utgjutelser löper han Men den kejserliga uppvaktningen ut- bytte skräckhäpna blickar och påminde sig att majestätet var son till Johanna den vansinniga.
risk att omkomma av kvävning, och vägrar han att visa världen detta lilla tillmötesgående så måste han frälsa li- vet genom att på något mystiskt och Nå, och Tizian, festföremilet så att säga?
Den tanklösa traditionen liter honom stå där och posera inför seklen som en jubilar i en veckojournal.
I verk- ligheten förekom ingenting sådant.
Framför kejsarporträttet han hade i gång var mästaren intensivt absorberad av ett eller annat koloristiskt problem.
Han kände knappt att penseln gled ur handen, och än mindre lade han märke till den assistent som återställde det kladdiga verktyget.
Kanske han för- nam att han blev uppassad av impera- torn över ett rike där solen aldrig gick ner, men hjärnan kunde för tillfället in- te syssla med världsliga bagateller.
Vid noggrant betraktande faller allt- så det sublima uppträdet isär som » god dag - yxskaft,.
Mellan de tvi ageran- de strömmar ingen kommunikation.
Det förfelade nådevedermålet i all sin maje- stätiska välmening och inbilskhet gör en smärtsamt ' sätt förvandla de vidriga ångorna till stimulus för ny produktion.
Denna begrundansvärda historia för- täljes just nu av en konstnär för sven- ska folket, och sannfärdigare har den väl aldrig återgetts.
Det ä r så slående rätt att Sigfrid Siwertz i Lågan låter en statyskulptör genomlida det typiska dra- för målare, diktare eller musi- mat ker gestaltar det sig längt mindre häf- tigt koncentrerat.
Med brodersömhet och djupsynt fantasi följer författaren sitt unga genis själsprocesser; världens knappa men betydelsefulla roll i roma- nen har däremot inte tagit synnerligt av hans diktarkraft i anspråk: Stock- holmspressen furnerade färdigt material till en skamtavla över » den svenska knö- ligheten ».
Men om än Lågan sprider sig som en löpeld Över landet hör nog även den till de obeställbara försändelserna.
-.
.
- konstnärinnor utställa.
Två rst Agnes s Cle I e - J Under: Greta Knutzon-Tzara Ung zigenerska I dessa dagar avslutas två utställningar av måleri av stort intresse, nämligen Agnes Cleve-Jonands I Konstnärshuset och Greta Knutson-Tzaras i Gallerie Mo- derne.
Gemensam for dessa två målarin- nor är deras utpräglat koloristiska be- gåvning, helt olika äro däremot de tem- perament, som tolkat färgintrycken Agnes Cleve-Jonand.
Agnes Cleve-Jonand ror sig med en vid motivkrets - portratt, studier och modeller, landskap av vitt skild karaktar, stilleben och kompositioner av friare typ Det som frapperar vid första anblicken, ar färgens djup och styrka och föredra- g e t s slagkraft.
Vad man saknar är en- hetlighet i stil och utformning, en fast linje, som fullföljes For varje nytt verk moter man en ny teknik, en ny målerisk syn.
Intrycket darav blir en smula oro- Iigt och brokigt.
A andra sidan har den- na utställning darigenom mycket att bju- da, en rikedom på olika intryck Fru Cleve-Jonand är expressionist till hela sitt vasen, om man ej pressar begreppet allt- for starkt i franskt formell anda, så som Matisse utformat det.
For henne ar den intensiva upplevelsen av motivet det vi- tala Färgen blir barare darav Det finns en utmärkt vacker liten kom- position, som kallas » Flykten », så tidig som från 1917, som för tanken till såväl fransk som tysk romantisk expressionism In I ett landskap stämt I grått och blått leder en smal vag, på vilken en flyende figur pi en röd häst drar upp en diagonal Tunga summariskt tecknade träd avteck- na sig mot bakgrunden, och i fonden lyf- ter sig ett vitt, fästningsartat slott mot den stormiga himlen Det hela uppbäres av ett intensivt stamningsinnehåll Landskapen praglas av en stark per- sonlig uppfattning.
Det finns ett väst- kustlandskap med badande figurer i var- ma, sollysta färger och klar durklang Verklighetsunderlaget trader tydligt i da- en strålande härlig sommardag gen vid havet.
I en bild från Arild däremot - är prägeln mera romantisk.
Traden stå höga och mörka, kapellets vita vaggar och djupröda tegeltak lysa med en hög glans, och de t v i gående figurerna på vägen, som snett skär sig in i bilden, tyckas egendomligt overkliga.
I bilderna från Bosporen har fargen blivit högt upp- driven och fått en festlig klang Vatten, himmel och jord smälta samman under en sydlig och hetare sol an Nordens och få samma grundackord i gula och ljust gröna toner med kompakta blå skuggor, och mot horisonten avtecknar sig Stam- buls gamla sagostad med kupoler och mi- nareter som en Iilasfärgad silhuett En av de vackraste bilderna a r » Frukthandel i Skutari », dar hettan drivit upp himlens blå grundton till silvervitt och blekrosa, medan i skuggan under fruktståndets tak gatans figurer bli mustigt bruna och fruktkorgarna lysa intensivt kornblå Bland portratten intager bilden av fru Karin Stolpe rangplatsen.
Den läsande figuren, sittande i en länstol, fyller helt ut bildytan utan någon miljö Klädningens strålande röda färg intensifieras mot sto- lens djupa färgackord, som återklingar I det mörka, nedböjda huvudet Handlaget praglas av kraft och styrka, färgen läggs på med breda, kraftiga drag I flackar, som låta den grova väven lysa igenom - Djupare psykologisk inlevelse präglar I allmanhet ej fru Jonands porträtt; lik- som hennes konst i övrigt leva de i för- sta hand pa färgintrycket Över huvud taget a r hennes penselföring kraftig och saker.
Intressanta att studera I detta sammanhang äro flera av hennes model- ler och osterlandska folktyper.
Starka färgkontraster anvandas, rott, brunt, grönt och blått, och därmed uppbygges en bild med få detaljer och starkt beto- nat helhetsintryck.
i den har reproduce- rade bilden » Siesta » äro dessa drag latta att återfinna: saker komposition, kraftig kolorit och bred, summarisk penselföring Allt som allt är fru Jonand en intres- sant bekantskap att göra, tack vare hen- nes personliga uppfattning och koloris- tiska syn.
Greta Knutson-Tzara.
Hos fru Knutson-Tzara moter en sa- ker och fint utformad stil.
Hennes verk äro ytterst enhetliga, de äro alla samma andas barn.
Det ar Pariserluften, som givit dem denna färgens genomskinliga skönhet och formens klarhet och elegans En halvt kubistisk, halvt expressionistisk formgivning förenas ofta med en mycket blond, skimrande färgskala med gult, blått och blekgrönt som huvudfärger.
Hen- nes konst har en rent dekorativ lägg- ning, hon komponerar pil höjden och fyl- ler ut bildytan utan starkare djupbeto- ning Hennes flesta verk kallas också be- tecknande nog » Komposition » eller » Stil- leben,.
Av ett par skålar, fyllda med frukter - några persikor, en druvklase, en ge- nomskuren citron med dess strålformiga yta, en bukig kanna eller vas, skapar hon en vackert avvägd komposition.
Ofta komma både Picasso och Matisse i tan- karna inför en del verk med rikare stoff och textilt inslag, dar de rundade och svällande formerna i frukter och vaser kontrastera mot ratvinkliga bordsytor och bokpärmar, och där mitt I dova, bru- na och svartblå toner det bjärt röda I ett mönstrat siden slår upp som en fanfar.
Ibland når hon en klassiskt klar och ren effekt med de enklaste medel - ett vitt fat, på vars rosafargade hotten tre runda frukter vila, det hela ställt mot en gul bakgrund.
Hennes kvinnliga figurkompositioner ha En stor förf attare: B.
Traven.
Nyss » dog » en författare och » Mannen som du dödat » blev en jättesuccès.
Om Traven hade forståndet att dö un- der tillräckligt sensationella former for att väcka allmänhetens uppmärksamhet kring sin person och sitt verk, skulle dessa senare kanske komma till sin ratta uppskattning T Y Traven hur till de stora inom mo- dern europeisk litteratur Men han har inget stort förlag med tidningsförsänk- ningar och reklamkreditiv, inga vän-kri- tiker och ingen Veckojounial I världen har kunnat visa interiorer från hans sang- kammare och salong, ingen har ens sett hans fotografi, ingen vet vem han är, eller varifrån han kommit.
Hans verk får ensamt tala for sig Men det råder säkert ingen tvekan om att dessa skall överleva sin upphovsman och helt säkert det stora flertalet av det sista decenniets » hest sellers » Det finns få nu levande forfattare som förmår återge verkligheten så realistiskt men samtidigt så konstnärligt som Tra- ven Allt han hittills producerat ar konst av hög valör Traven blir aldrig lång- tråkig, ty han håller läsaren i ständig spänning med sin kraftiga målande stil, en fragil och egenartad skönhet Färgen är ytterligt tunn och ljus i bleka, gula rosa, violetta och grå toner, och stäm- ningen är ibland drömlikt overklig.
Hen- nes » Ung zigenerska » hör till de allra vackraste Penseln har arabeskartat rört sig fram i de luftiga färgerna, som skim- ra mot bordets svarta, tunga bottenplan I ett par känsligt tecknade barnpor- trätt och framför allt i det vackra por- trättet av Madame Eluard framträder ett rent mänskligt intresse.
Men själstolk- ning i djupare bemärkelse hör ej hemma i ett måleri som detta.
Det är en utsökt och förfinad men en a n i n g blodlös konst Gina Leffler
han skattar aldrig At det banala och le- ver sig alltid in I det han skildrar.
stor humor breder ett försonande skim- mer även över den mest förtappade i n - divid en- humor, som varje författare " Fotbollen - måste äga för att hans verk skall kom- givarens bl.
a. Elisabeth Brehmer, Maria “ Olofsson, Auda Alm-Eriksson, Anna Ven- och andra böcker.
dela Johansson, Ture Ericsson, Axel s " - derström m. fl.
Det är en samling av lätt utförda och även för en vuxen gan- ska fängslande små sagospel, » dialoger och andra uppläsningsstycken » med till- Travens debutarhete var sjömansskild- xel Holmströms förlag, som i fjol talande stil och fantasi.
ringen Dödsskeppet.
Den hör icke till de gav ut den allmänt och med rätta * vanliga romantiska sjömansskildringarna, uppskattade barnboken Petjka och kloc- den ger sjölivet sådant det i verkligheten Alice Tegnérs nyutkomna sångsamling k a n a v Pantelejev, har i år kommit med är och under vidriga omständigheter kan en n y sak av liknande slag, Lisa Tetzners för barn, Femton sånger, behöver i n g e n vara, utan försök att romantisera.
Skild- Fotbollen.
Också här ä r det fråga om annan rekommendation än hennes eget ringen ä r ofta skrämmande och hemsk, barn i deras egenskap av små medbor- n a m n på titelbladet.
Det är samma för- men ä r konstnärligt fulländad.
gare, direkt delaktiga i de svårigheter tjusande musikaliska fantasi och outtöm- i Sierra Madres Skatt är det det hårda och möjligheter.
som de vuxnas samhälle liga känsla i detta häfte som i hennes livet i Mexicos vildmarker i guldgrävar- ger.
Hjältarna är ett par småpojkar från gamla sånger i Sjung med oss mamma läger och indianbyar, som ä r föremål för en hyreskasern i Berlin - men » det kun- och andra samlingar.
Man sätter sig gär- Travens skildringskonst.
Där finns rö- de l i k a väl ha ägt rum i New York, Paris na att spela dessa enkla och välljudande varöverfall, tågplundring och allt, som eller Stockholm » - som måste ha en fot- visor för eget nöjes skull.
Texterna är boll för sig och sitt gäng.
Det är fattiga hämtade från Elsa Beskows, Elisabeth barn och fattiga barn får ingenting till Brehmers, Gellerstedts och andras barn- ingjuta något sällsamt nytt i denna litte- skänks.
De räknar inte heller med det och dikthöcker.
raturgenre och gjort den till konst.
men är beredda att arbeta för sin stora * V i t a Rosen ä r en skildring från de stora önskans uppfyllande om de kan få arbete oljefälten och är en uppgörelse med de För att belysa arabkvinnornas liv från i det för dem och deras gelikar så illa vitas hänsynslösa metoder, när det gällt tillrättalagda samhället.
Historien om en sida, som kanske inte är så känd i att roffa At sig de slumrande miljonerna hur de duktigt och ihärdigt knogar sig norden, » den idoga hustrun, som har be- från landets urinnevånare, indianerna.
fram till den dag, då de kan Iägga en kymmer om sitt hus., har E b b a Svenson Man läser boken med en allt behärskan- stor hög kopparslantar på disken i sport- samlat och ritat upp en del av de bro- de spänning och man nästan skäms över magasinet och få sin fotboll i utbyte är derier, som utgör en viktig del av deras att tillhöra en ras, som varit mäktig så högst fängslande.
Den slutar emellertid arbete.
Fellahkvinnorna i Palestina.
de mycket koncentrerad grymhet - trots med en fråga: var skall man få en lek- grönsaksodlande arabernas kvinnor, är i alla kulturella framsteg.
plats i den mäktiga storstaden, där inte allmänhet islamiter men arbetar trots det- Travens sista till svenska överflyttade polisen jagar bort ett bollsparkande pojk- ta obeslöjade och utför ett tungt arbete som mannens medhjälparinna i jord- arbete har fatt namnet Urskog, en sam- lag?
ling noveller,.
som ä r underbara små Det är en utmärkt, friskt och enkelt bruket.
Men deras handarheten är prov smycken av berättarkonst.
Det ä r livet skriven bok med illustrationer av Bruno på stor konstnärlighet och konstskicklig- i de stora omätliga skogarna som för- het med en stil som växlar alltefter de Fuk.
Oversättningen av Arne Holmström fattaren ger.
Han har på ett mäster- olika trakterna, Boken visar ett stort ur- ligt sätt fångat och tolkat skogarnas val av mönster i god reproduktion.
mystik.
Det är dock samme Traven, som C.
H. vi känner från hans stora verk, med Ä v e n t y r på fäbodvallen av Märta * centrerad spänning, gripande och me- Tamm-Götlind är en samling b e r ä t - Holmströms ningsfull.
Urskogen med dess männi- telser med motiv ur en enkel och vardag- Lisa Tetzner: Fothollen.
skor, dess växt och djurliv träder livs lig men inte desto mindre lycklig verk- förlag.
Kr.
1: 75. levande fram för läsaren och det känns lighet.
Författarinnan berättar på ett na- Märta Tamm-Götlind: Äventyr på fäbod- bara som en missräkning att det lilla ar- turligt och ' för barn roande och trevligt vallen och andra herättelser.
Lind- blads.
Kr.
1: 65. betet så fort är läst.
Man önskar att sätt, som tyder på god erfarenhet av små- ma att leva.
A Vilda västern.
Men författaren har förmått barn och förståelse för deras intressen.
det aldrig skulle ta slut.
Herbert Lind b e r g.
En bok för de minsta ungarnas teater- 4: 75.
Sierra spelande är Vintersagor och sommarlek, verklighet?
(Forts. fr. sid. i).
Herr Rune Carlsten gjorde en av sina äldre h i v a r, ursprungligen härstamman- d e från Dalarna.
Masken var gammal och rörelserna ungdomliga - händerna relser - och Ordet allt.
Den munkska texten anammades och därmed är förfat- taren delvis tjänt - och kritiken blir kan- hända kapitulera och tiga.
Jag förstår att jag hädar när j a g säger, att det enda värld Caj Munk velat skildra, var golv- urets tickande och visarnas långsamma förflyttningar - doften av piptohaken och den cigarr pastor Bandbull trakte- rades med.
Resten, som presterades av huvudrollsinnehavarna var tomt, teater- slött och ovärdigt ämnets allvarliga ten- dens.
spelade lättare fransk komedi - utom Herr Nils Dahlgren som läkaren och när de försökte att ge gamle Mikkel Ror- Liss-Kulla Jobs som den frälsta flickan gen karaktär genom att söndernypa en gåvo den enda rätta illusionen av alla.
sockerbit i sex små hitar.
Det var det Caj Munks nutidslegend är ett överdå- stående ledmotivet.
Ernst Eklund fram- d i g t material för en nutidsregissör.
Vad ställde den v a n s i n n i g a sonen Johannes, kunde inte en man som Piscator fått fram ur denna pjäs?
Det är uppriktigt att be- som i sitt lyckligt omtöcknade tillstånd klaga att detta verk fått sitt framförande tror sig vara Jesus, Guds son.
Skillna- i det skick som n u skett.
Den satiriska den på herr Eklund i välsittande gångklä- udden brytes av - legenden b l i r inte be- der och komediton och den litet sjaskigt vingad - men liknar närmast skvaller.
Dramaten fortsätter att tända sina röd?
utklutade Johannes med tovigt hår, krist- lyktor » Guds gröna ängar » skrämma ligt skägg, var minimal utom det många hus inom marmortemplets dörrar.
Parallellt med de braskande notiserna förstås att Johannes kom fortare ut och in genom dörrarna.
Herr Eklunds an- om den svarta framgången, foajétéer och - - nars manligt fulltoniga stämma lät denna författareintervjuer m. m. publiceras tea- terns utgifts- och inkomststat för förra gång flack och banal - och trots märk- säsongen.
Jag har i mitt sinne tänkt att bara ansatser till ett förandligande av en publikation som Dramatens program gestalten, lyckades det inte skådespelaren med sina påträngande, närgångna annon- att göra Ordet levande.
Det blev små- skuren teater, smått, utan själslig intimi- tet.
Världen är full av skådespelare som tro sig kallade till högre uppgifter på scenens bräder - men ifrån den hemligt ingivna kallelsen till ett offentligt doku- menterande av äktheten i » kallelsen » lig- ger det oändligheter av ingen mans land.
I våra dagar är det inte socialt mänskligt att med tillfredsställelse se till » uppsåtet » - vi ha rätt att fordra ett resultat - ett faktum.
Undret kan ske både i livet och ser skulle inbringa minst 10,000 kr.
och i dess ställe tycks beloppet knappast nå upp till 1,400 kr.
Äro alla andra poster lika väl eller illa utnyttjade bör det vara en lätt sak att slå dem som så tanklöst handskats med statens medel på fingrar- na.
Jag har många gånger förvånat mig skulle ansetts tvungen att ekonomiskt gå ihop - men numera hör jag till dem som absolut kräva detta av styrelsen.
Miss- hushållning med svensk dramatik, för- kvävning av ett fåtal stora konstnärinnor.
ett och vårdslöst friande till alla dem som andligt och lekamligt äro kusiner n e d - på teatern kväll efter kväll - den and- medelsvensson det är brott nog En liga marken är väl förberedd för tecken Dramatisk Teater som saknar Ideal har och mirakel.
Komediteatern har inte lagt någon and- lig tum till sin växt med framförandet av detta drama - spel och regi ha sin dryga andel däri och dels är tidpunkten Elin Nordin m.
fl.
: Vintersagor och som- inte lyckligt vald.
Teatern var i det närmaste fylld av en marlek.
Lindblads.
Kr.
2: -.
Alice Tegnér: Femton sånger.
Lindblads.
Kr.
2: 50.
Madres Skatt kr.
4: -.
Vita Rosen Ebba Svensson: Cypress och solfjäder.
Mönster samlade och uppritade av förf.
kr, 4: 25.
Bomullsplockarna kr.
3: 75. sjutton små skådespel av olika författare, A.B.
Malmö Ljustrycksanstalt.
Kr.
Urskog kr.
2: 50.
Axel Holmströms samlade och utgivna av Elin Nordin.
förlag.
Bland författarnamnen märkas utom ut- 2: -.
B.
Traven: Dödsskeppet kr.
Legend eller andäktigt lyssnande skara.
De falska be- toningarna, de grälla sceniska positioner- na, osannolikheten och överdriften hos aktörerna, allt slöks begärligt.
Publiken bestod, den kväll jag var där, av dessa lyckliga individer för vilka teater och ska- despelare äro ovidkommande ting och va- intet berättigande i vår fattiga tid.
Vore jag minister skulle jag avslå alla anspråk på understöd och lotteripengar tills tea- tern kunde visa på ett värdigt resultat.
Marc Connelly blir ingen Shakespeare och ingen Strindberg om han än dricker té med Selma Lagerlöf varje dag.
Vårt lands stora borde visa litet urskiljning och inte tacksamt springa staden runt och låta fotografera sig med kreti och pleti i foajéer och förstugor.
Är inte tiden mogen snart för en Ordets teater, en nutidsverklighet - inte en Ie- gend?
När kommer Folkets Teater?
Sven Stål.
Hur sparar världen?
Tidevarvet 1933 (Forts. fr. sid.
1.)
Här kan j a g knyta an med artikeln i inom parentes vilka enorma förtjänster förra numret av Tidevarvet eftersom sjä- för dem vilka arbeta i branschen, innan len i denna skola, en tysk kväkare, var dess rektor.
Hans lugn, hans saktmod och kraft, hans prägel på skolan var.
ett kväkarvittnesbörd så gott som de första martyrernas i fångelset.
inte ens lite trä eller lim för slöjdsalen - varje tysk ä r övertygad, inlärd och ekipe- rad för eld- och gasanfall från luften och varje tyskt hem f å t t sin nödvändiga attiralj är beslutat att leva - trots de tryckta tiderna - och att kämpa och nödiga anordningar i sina källare!
på luftskyddstidningarna, vidare för sina ideer.
F ö r att kunna ge- Prenumerera skriv i n er i vår förening, skaffa er skydd, nomföra detta beslut ä r det icke nog att skaffa er Iäkemedel, så ni har hemma, nedskära utgifterna.
Vi vända oss till ifall Frankrike sänder sina flottor över alla dem, som anser att Tidevarvet har Tidevarvet Han behöll sitt lugn, då till och med e r i morgon!
Men hela det system av skydd för tyska den besökande kände sig svikta.
Det var då han berättade att nu var man vid den medborgare mot brist, sjukdom och ar- punkt då alla dessa företag varigenom en fattig proletariserad lärargrupp och en fattig föräldrargrupp sökt hjälpa skolan igenom, måste stoppa, därför att det inte ens finns offentliga medel till lite trä för slöjdsalen och inte till lim, klot och pap- per i bokbinderiet, kanske knappt till elek- triskt ljus på en föräldraafton eller ama- törteaterkväll.
D e t ä r som om detta rö- rande intresse och tappra försök klub- bades ner av en övermakt.
Hur skall den goda viljan sen kunna uttrycka sig?
Ute i staden hänga de arbetslösa i par- kerna, butikerna göra reklam för botten- realisationer.
Men på annonspelarna ly- s a affischer som avbilda ett luftanfall med all den dekorativa verkan man kan få ut därav.
Överallt reklam för luftskyddet.
Det är en frivillig sak, men har en offi- ciell prägel, ty propagandacentralen är inrymd i brandkårens hus.
Brandförsäk- ring, luftskydd och gasdisciplin äro jämnställda nödvändiga borgerliga för- siktighetsmått, får man veta i trappupp- betslöhet som socialdemokraterna bygg- de upp i den unga republikens första ar, det brister samtidigt och får brista.
Bar- nen har inte skor så att de kunna gå till skolan, många ha inte mat nog, det finns Men pengar inte lite trä till slöjdsalen.
måste finnas till att rusta upp tyska sta- ten och skaffa ett frivilligt alltomfattan- de pas att g r svåra försoning och samgående.
- hjälpmedel.
Framtidens historiker skola gråta.
Från föreläsningssalarna.
I den serie i föreläsningar om Förgrunds- Europas litteratur, som fil.
figurer lic. E m y E k denna höst håller på Arbe- tareföreningen i Stockholm har hon även inneslutit den australisk-engelska förfat- tarinnan Katherine Mansfield.
som till d: r Ek givit givit rubrik måndagens föreläsning om denna unga författarinna, som endast lämnat efter s i g några fä böcker: Bliss, T h e Garden party och T h e Doves nest (alla översatta till svenska) samt några fragmentariska Dagboksblad och Brev, som hennes make, skriftställa- en uppgift att fylla, med en vädjan om ren J. Middleton Murray utgivit efter samarbete för att göra Tidevarvet ytter- hennes död (1923).
Hennes konstnär- ligare känt och spritt.
En ökad prenii-,liga produktion blev icke omfattande, men hennes konst ä r finare, mera spontan, merantkrets ä r det bästa stödet för värt mera ömtålig än andras.
Om Katherine arbete.
Mansfields brev sade föreläsarinnan att Vill Ni hjälpa Tidevarvet att få kon- även den, som eljest icke älskar a t t läsa takt med nya människor, insänd ett hi- andras hrevsamlingar, måste höja s i g ned över dessa brev som över daggfriska drag till skogshlommor » hennes brev ä r o röran- de.
kvicka, ömma på ett obeskrivligt s ä t t och bära bud från den kulturella värld i vilken hon lever ».
Föreläsningen avslutades med några ord om den nu uppblossande debatt om- kring Lawrence.
Katherine Mansfield blir varken större eller mindre genom en jäm- förelse med Lawrence - hennes konst jämför man icke, man anammar den.
Nästa måndag föreläser Emy E k på lokal om D.
H. Lawrence.
E.
S. Tidevarvets Rekla m konto Postgiro 5 5160 Det blir kanske inte så lätt för fram- tidens forskare att söka fram tankarna bakom detta dårhusmässiga uppförande.
De skola väl finna en underlig bland- ning av äkta oro .och profitbegär av po- litiska uträkningar och vaga föreställnin- g a r om att ett land som med vapen i (Forts. fr. sid.
1.)
hand propsat sig till en stormaktställ- förkunnelse vid förlikningen får i våra ning sen skall bli dess bättre i stånd att oron en profetisk klang: skänka sina barn skolpalats och en först- Det ur Lysistrates och fredens timme, gången.
klassig uppfostran med högsta klass det ur mitt ögonblick, en oförgänglig sekund, där evigheten speglar sig.
men jätteförtjänster för dem historiker skola le åt dessa T r ä d fram, min älsklingsdotter, min Irene!
som arbeta i gasskyddsbranschen.
föreställningar.
Nej, inte le, de skola Ditt underhara namn betyder Fred.
Det är en jätteorganisation som skall gråta.
Diktverkets svenska omtolkare ha lå- Elin Wägner.
byggas upp.
Vilka enorma kostnader och tit sig angeläget vara att så att säga » i ärligt sammanhang på fria villkora mo- dernisera texten.
Det ä r min själ ingen klassicitet i stela togor de lärda huma- nisterna framföra!
D e t vimlar a v » pyja- mas » och » karltorka » och » användbara gigolos » i den attiska luften kring Akro- polis, faneden svärjes » mellan skål och vägg » vid en ultramodern bar, L y i s t r a t e mixtrar med cocktails-shakern i högsta hugg.
och körerna travestera så friskt som hade d e gått i skola hos salig Offen- bach Lysistrate - du tappra själ!
- Det är så lång väg till Erechteion, det ä r så lång väg o f f gå!
Greppet ä r uppfriskande, kvickt och spirituellt - honni soit qui mol y pense!
Om man det oaktat har lust att inlägga en protest, så beror det på att travestiens fiffiga och lömska djävul alltför ohöljt tillåtits att visa sin bockfot.
Att Norge fått låna tungomål och sinnelag åt Lake- daimons stolta representanter ä r all right; relse med tidigare hearhetningar av » Lysistrate » och » Kvinnoförsamlingen » - vunnits till ett sådant pris.
Märkbar blir omtolkningens spexartade nordiska loka- Iisering dock först i slutet.
vid de spar- tanska sändchudens ankomst.
N ä r hel- tetenoren fra Norge opåkallat tilltvingar sig uppmärksamheten, har man redan i rikt mätt hunnit njuta av det attiska sal- tet i den frejdigt moderna svenska tolk- ningen; njuta av dess fränhet såväl som dess poetiska schwung.
Just tack vare denna modernitet träffa pisksnärtarna än i dag med svidande aktualitet.
J a g kan inte låta bli att till vår allt annat än kampberedda kvinnomenighets uppbyg- gelse citera Lysistrates inledande mono- log: Nej, nånting dionysiskt, orgiastiskt, ska till för att f å grepp om dampubliken!
Ge dem adressen på en m y s t l k natt- klubb - då kommer minsann annan låt i pipan!
Det blir en trängsel så Pan sig förbarme, man formligt kvävs i kvalmig erotik.
Men nu.
när mötet gäller kvinnosaken, inte en själ!
- Ack ja.
tiderna förändras, men inte - kvinnorna.
H a g a r Olsson.
~~
