# ID: svediakorp-per3604
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1932
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,095
# sentences: 317
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


V a d har hänt?
Ada Nilsson: S beslutat Tre böcker o m STADSKOLLEGIET har att icke I bekosta STOCKHOLM ifråga- flaggning prinsparet Gustaf återkomst från s i n bröllopsfärd.
Det kan vid första påseen- d e synas futtigt a t t inbespara de ifråga- satta trehundra kronorna och huvudsta- den har ju vid föregående liknande till- fällen villigt k l i t t sig i festskrud.
Kanske sparsamhetssynpunkten ändå De starka icke varit enbart avgörande.
antidemokratiska tendenser.
som vid bröl- lopet ifråga gjorde sig gällande ha må- hända verkat avskräckande.
Emellertid kommer det unga paret icke att behöva sakna sina flaggor på Norrbro, ty de be- kostas a v enskilda medlemmar i Stads- fullmäktige.
Dessutom d e n illustrera- de v veckopressen ha d e j u för evigt på sin sida.
satt N KRAFTIG SKATTEFÖRHÖJNING föreslås av stadskollegiets i Stock- holm socialdemokratiska majoritet, från 5: 70 t i l l 8: 15 pr bevillningskrona.
Hö- gern har i s i n reservation dock endast kommit 50 öre lägre.
Men en väldig presskampanj har uppstått mellan de bå- da lägren.
Stockholm får nu pröva på vad andra kommuner redan länge burit, E själens Kväkarna i kamp och nöd.
vid Adolfs o c h Sibyllas - Elin Wägner: Ensamhetens brunn T böcker - sakkunskapen.
Trenne handlande om männi- skosjälens kamp och nöd ha nyligen översatts till svenska.
Av dessa äro två populärvetenskapliga läkarböcker med var sin dansk psykiater till upphovsman.
Från början ha de kommit t i l l som före- läsningar vid Köpenhamns universitets pastoralseminarium, sålunda avsedda för blivande själasörjare av facket.
Den tred- j e boken, som åsyftas, är en engelsk i England förbjuden roman av den framstående författarinnan Radclyffe Hall och bärande namnet Ensamhetens brunn - The well o f loneliness.
- - En Amsterdam.
Man kan uppleva tidens nöd i sin en- natts maktlöshet.
i en enskild människas öde eller då man stannar vid storstädernas sopp- och stämplingsköer.
Men också, och då på ett särskilt sätt, då sitter bland människor som sam- lats var och en från sina utsiktsposter på olika kontinenter, människor som alla bära tidens börda på sina skuldror, alla äro stämplade av arbete och av den mö- dosamma strävan efter klarhet i tidens glimt av Europa.
Mellan två nummer av Tidevarvet har j a g varit nere som en » vän av Vän- nerna » på en internationell kväkarkon- till ferens i Amsterdam, en följeslagare Emilia Fogelklou.
Det är inte länge se- dan Tidevarvets läsare genom dess re- daktör fingo första-hands-skildringar från en annan internationall konferens i sam- ma stad, nämligen den omitriddn anti- krigskongressen i augusti månad.
Det kunde ju vara en effektfull ut- gångspunkt för min skildring att söka jämföra d e n stora brokiga antikrigskon- samma man problem men också a v den samlande över- tygelsen att i djupet bakom denna nöd och oro vilar en kraft, som när som helst gressen med dess hetsiga stormangrepp kan slå upp, på vilken plats som helst i mot morgondagens mörka skugga, det im- världen, i den grupp av människor som - Ett gripande mänskligt dokument.
Denna bok är ett gripande mänskligt dokument som i romanform belyser livs- öden, vars konstitutionella biol, d. v. s. av livet självt betingade eg lighet är a t t i sexuellt avseende reagera mera för det egna könet än för det mot- satta, vilka personer bruka kallas inver- sympatisk, djupt kultiverad personlighet som utgående från re nt biologisk syn- punkt med klarsyn och mod drar ut de sociala konsekvenserna Det religiösa anlaget kan saknas.
helt.
höva dem.
Men utan att följa upp den ret måste vara, det är för kväkarna ett motsättningen skulle jag vilja säga att medel till beredelse.
Men väntan får icke den första av dessa två kongresser, fast vara passiv, Om den är stillhet innerst, den inte nämndes annat än i enskilda måste den vara aktivitet i det yttre livet.
I den an- dra som en utmaning, en förödmjukelse, Som ett exempel på deras o l i k a inställ- en sporre för alla bekännare av tron på ning t i l l själens problem må anföras de- att en omskapning av världen kunde ske ras o l i k a uppfattning om vad de kalla utan våld genom kraften hos kärlekens det religiösa anlaget.
Schou konstaterar och gemenskapens idé.
T y bli bekännar- först, att för de flesta människor existe- na av den tron slagna av verkligheten, rar det på det hela taget icke någon frå- beror det på att de icke dugt att nyttja samtal, tycktes mig närvarande Om man icke har någon teoretisk lösning, e j heller någon femårsplan för världens räddning, kan man alltid sätta ett histo- riskt exempel, medan man väntar.
Så göra de fransmän, för övrigt inte alla kväkare, som nu ge sig till Berlins fat- tigkvarter för a t t där öppna en kantin för hiingrande barn, en » foyer franco- men det är dock långt kvar till en del terade eller homosexiiella.
Detta är na- landskommuners 40 à 50 kronors skatte- got som i och för sig självt sålunda var- ken hehöver vara lastbart eller straff- streck.
hart.
Men den allmänna åskådningen har bränt in Kainsmärket på deras panna, ställt dem inför ofta fullkomligt olösbara konflikter och därigenom mången gång ga om det religiösa anlagets psykologi.
till fullo det vapen som Gandhi kallar allemande » som samtidigt blir en fransk- störtat dem i last och niid.
(Forts. å sid.
4.)
Han gör sedan vissa paståenden såsom the Sword of sentsacritice.
att detta anlag kan variera betydligt både Vad säger sakkunskapen?
kvantitativt och kvalitativt hos olika män- F ö r läsaren a v denna bok är det gott niskor, j a, » tilsyneladende mangle helt ».
a t t på förhand vara laddad med den kun- Detta kallar han för » religiös Atrofi », skap och insikt i själsliga konflikter som d. v. s.
» en sygelig svækkelse i Evnen til STOCKHOLMSPRESSEN HAR OCK- de bägge först nämnda hiickerna kunna a t göre religiös Erfaring ».
» Det a t være SA T A G I T ILLA UPP a t t Tänd- ge.
törfattarna ä r o d e båda danska sticksbolagets huvudkontor återförflyttas hospitalsöverläkarna d:r H. i. Schou och religiös er noget normalt och naturligt », säger han, liksom a t t » den religiöse Atrofi till sin födelsestad Jönköping.
d:r Hjalmar Helweg.
I Hagar Olsson: S som utlo- vat bolaget flytthjälp i form av skatte- lindring.
Tändstickorna borde aldrig ha flyttat från Jönköping, där de, som synes på bilden a v en a v de första tändsticks- askarna, hade en lyckligare tillvaro.
FRIKÄND B L E V B E D A WALLIN från det polisåtal som hennes undergorar- verksamhet åsamkat henne.
Att kvack- salvare kunna skada ä r uppenhart.
lika uppenbart som a t t legitimerade läkares felbehandling även kan skada en sjuk.
Men att underverk emellanåt ske vid häl- sans återställande - undret må nu bära den ena eller den andra ursprungsbeteck- ningen D - det kan dock ingen förneka.
E DANSKA V A L E N S D E F I N I T I V A R E S U L T A T visade ökning för so- cialdemokrater och höger och minskning för vinster och radikaler.
Största röst- ökningen uppvisade kommunisterna, som förut orepresenterade i Folketinget fingo två mandat och Retsforbundet, som vun- nit ett - från tre till fyra.
e r en Sygdom som kræver en bestemd Men man hör börja med doktor Schous Behandling »,, som han också i det alj lj går bok - Själsliga konflikter (Lindblads igenom.
förlag, 3: -), ty doktor Helwegs - Själsliga lidanden (Bonniers, 5: 50) ä r på Möjligheter till religiös utveck- s Dichard Hejll - utgivaren och över- s ä t t a r e n a v Pascals » Tankar » (Bon- niers klassikerbibliotek) - ä r inte en för- Helweg har en helt annan syn på den- fattare som vill jämna vägen för sig ge- personligen.
Men jag skulle kunna före- na fråga, som han tar upp i ett kapitel nom att smickra pressen.
Den och dess ställa mig honom som en äldre, sympatisk, om förutsittningarna för religiös utveck- » legohjon » (d. ä. journalisterna och kriti- av sina patienter uppskattad läkare med Iing.
Han framhåller där att det fordras kerna) äro föremål för hans djupaste för- en viss konservativ inställning parad med en viss själslig konstitution för att en in- akt.
Dessa » Lögnens pesthärdar », dessa religiösa och sociala intressen.
I doktor divid skall vara i stånd att uppta och » kloaker a v andlig smuts och orenlighet » - se där några av de lindrigaste bland Helweg möter vi ävenledes en mycket (Forts. å sid. 4,) de invektiv han i sin nya bok Ragnarök bombarderar den svenska kulturpressen SAMTIDIGT HA MÄNTSÄLÄMÄN- gera med tillhjälp av paragraf 48 - dik- med!
Till yttermera visso försäkrar han NEN, som nu slutdömts av Åbo hov- taturparagrafen - och bilda en s. k. pre- kategoriskt: » Allt som står i en tidning många punkter en polemik mot Schou.
Jag känner ingenting om doktor Schou E N G R U P P FINSKA RIKSDAGSMAN ha begärt a t t riksdagshuset matte befrias från fem skulpturer av Aaltonen, föreställande nakna människor och som riksdagsmännen ifråga anse störande.
Man skönjer en parallell till den anda som åstadkommit tyska baddekretet.
ling är ej allom givna.
S rätt, fått ganska milda domar.
Av 96 sidialregering.
åtalade ha 24 frikänts, 20 fått amnesti, 32 villkorlig dom - däribland Wallenius och Kosola - resten fängelse och tukthus högst 2 Ar.
TRONTALET inför det nyöppnade engelska parlamentet uttrycker bl.
a. sina förhoppningar om den kommande ekononiiska världskonferensens betydelse.
Och MacDonald har lovat a t t regeringen skall göra allt vad den kan för att fil konferensen till stånd snarast möjligt.
Samtidigt meddelas från Genève att T RONLANDSFRAGAN har nu börjat behandlas inför Haagdomstolen.
Danmark har lämnat en utförlig förkla- ring över sina forskningshragder på Grönland, det historiska sammanhanget mellan de två och Danmarks ansvar in- konferensen, som skulle hållits i februari, för Grönlands öde.
Norge har nu ordet.
uppskjutits till m a j manad.
G Mystikern i Sven Dufva-skepnad.
S EDAN v. P A P E N F A T T L O V a t t rymma fältet, har Hindenburg satt med Hitler och anmodat honom undersöka möjligheterna för en parlamentarisk regering - Hindenburgs villkor.
Delta krav kan Hitler icke upp- fylla, utan vidhåller sin begäran att få re- sig i förbindelse Det vill icke Hindenburg.
a r lögn ».
a En förhärdad journalist, som måhända i svarta stunder hyst en liknande miss- tanke, blir naturligtvis intresserad av en så frispråkig författare ....
Den innersta förkunnelsen i boken ä r densamma som författaren uttryckt i sina tidigare skrifter: subjektivitetens värde och betydelse för människan.
Såsom sann mystiker ser Hejll » den enskildes som det andliga livets medelpunkt och betrak- tar all aktuell social kamp såsom bluff och nonsens.
Tankegången återfinnes i företalet till Tankar, och vidare utvecklad i den filosofiska studien Den andra syn- punkten.
Men i Ragnarök har mystikern ingått ett lustigt förbund med en tjur- skallig Sven Dufva på stridshumör (- och det ä r ju inkonsekvenserna som ä r det roliga hos människor).
Här slår han blint omkring sig till höger och vänster, dunkar auktoriteterna i skallen, nämner namn och utdelar invektiv och förkastel- sedomar över glatta laget, utan anseende till person eller ställning.
Han angriper i verkligt komprometterande social iver sina fiender öga för öga och tand för tand.
Att författarens indignation har en po- sitiv upprinnelse torde man inte kunna misstaga sig på.
Hos honom lever en gnista av samma förbittrade kärlek som inspirerat hans mästare Vilhelm Ekelund till några av dennes renaste och mest svi- dande » tankeställare »; man kan endast beklaga att Hejlls formella obalans låter honom förfalla till ren oförskämdhet och taktlöshet - kort sagt till den ton av slyngelaktighet som han själv så hårt för- dömer hos det svenska kulturlivets spet- sar.
Mången kan j u finna nöje i att läsa (Forts. å sid. 3).
Läckert och hälsosamt är smörgåsbrödet UPLANDSKUBBEN I hygienisk förpackning h o r E d e r handlande.
Undvik efterapningar!
Begär uttryckligen U p l a n d s k u b b e n!
ottera deras efterlevande levnadskostnader.
Slumpar det lyckligt för änkan, a t t mannen NU skulle man bara vilja bedja: Den 2 6 N o v.
1932.
Dränk Amerika i guld.
Man vet ännu inte resultatet av den konferens som hållits mel- » Snälla järnvägsmannar - och kan- hända även andra mannar - tänk på Edra änkor! » Ty hur välsignat väl det än må vara för oss andra, att inbetalningen av kro- noutskylderna fått den nyuppdelning den fått - för dem blir det utan varje tvivel, att hädanefter figurera i restlängderna som försumliga skattehetalare.
Det är nämligen så, att medan man nens pension, liksom lönen under tjänste- om jag tiden, utbetalas månadsvis och inte är felaktigt underrättad - även för- utbekommit så egen lön eller pension, ett förskottsbelopp å sin egen änkepen- sion, kan d e t ju nog gå någorlunda ihop.
Men det är inte alla som vid sitt inträde i änkeståndet erhålla denna lyckospark.
- skottsvis, sin och ligt, hon samtidigt alltså som har detta h o n är belopp berättigad tillgäng- till Somliga män ha inte vett bättre, än de av från jämmerdalen vid en för änkorna så oläglig tidpunkt som sista d a - ge sig garna kande i att nämnda den efterlevande månader.
Därmed änkan orsa- kom- kom som änka i belä- Det ä r så- hennes och makens hem på ålderdo- fungerande presidenten Hoover med lunda endast under fyra av årets månader vit men Djupt ur jordens iniiandiime där anledning av den från England, som änkan h a r möjlighet t i l l kontantin- hon höll pi med brunnsgrävningen förde Frankrike, Belgien och Tjeckoslova- köp, mars, juni, september och december.
hon skämt med åskådarna om » brunns- kiet var för sig gjorda hemställan om Så länge tiden för kronoutskyldernas arbetsför och förlängning a v moratoriet samt revi- erläggande sträckte sig till och med den 5:te december inverkade emellertid detta Nu sedan t i d e n för erläggandet utgår i medio a v den sista av detta kvartals båda efterhandsmånader blir detta annorlunda.
För staten är det j u i n t e vidare bety- delsefullt om dessa skattehelopp bli er- lagda inom den därför bestämda tiden eller ej.
Det är endast änkorna som, utom det, att de åsamkas obehaget och kost- England beträffar förfaller den fem- naderna för en indrivning, även komma tonde december tjuguåtta miljoner att genom restlängderna bli bevarade åt pund till betalning.
Den engelska re- eftervärlden i ett sammanhang som inte ge Roosevelt och det demokratiska partiet tid a t t ta upp skuldfrågan i dess helhet.
Men de sista dagarnas underrättelser synas gå i den riktnin- gen att de respektive Iänderna få vara beredda på att stå sitt kast.
Vad geringen har i sin budget för året icke upptagit denna post och ett uppbringande av betalningsmedel skulle nu kunna ytterligare försvaga pund kursen.
Lord Reaverbrooks tidningar och även den socialistiska Daily Herald har inlett en kampanj för skuldernas omedelbara betalning i guld.
Låt OSS icke betala med varor eller existeran- d e amerikanska tillgodohavanden, utan Iåt oss ge Amerika allt det guld England har i sina källare.
Och vad som därefter fattas böra vi samla ihop genom att ge våra smycken, våra undangömda guldsaker, ja, till och med våra förlovningsringar.
Låt Är inte det egendomligt, att att en kår så BI e k I n g e g a t a n 40 Telefon S ö d e r 34784 B r a ma t s t ä Ile - utgår .inkans pension kvar- ders förlopp.
En sextioåring dering av hela skuldprohlemet.
Till utbetalningsförhållande inte på deras en början syntes man vara tämligen möjlighet, att i laga tid fullgöra dessa ut- säker på att den amerikanska kon- skylder, emedan de - åtminstone de gressen skulle gå med på en för- flesta a v dem - till denna datum hunnit Iängning av moratoriet, vilket skulle bekomma Arets sista kvartalsunderstöd.
Po rt Art h U r mer att sta där med makens månadslön eller pension förbrukad och icke be- rättigad a t t utbekomma något ur sin egen understödskassa förrän efter två måna- lan Amerikas blivande president talsvis och pi så sätt a t t d e två första genheten att ensam bekosta fullbordan- Roosevelt och den ända till mars månaderna a v kvartalet betalas i efter- det av den lilla fastighet som skulle bli- hand den tredje i förskott.
R e s t a u r a n g Regeringen planerar en nedskärning m försvarsutgifterna på nära 20 miljoner kronor, vilka enligt för- slagen som de militära myndigheterna, på regeringens uppdrag iitarhetat skulle för- dela sig på armé, marin och flyg med resp. 10½, 8 och 1 miljon kronor.
Ut- gifterna under fjärde huvudtiteln skulle på detta sätt nedbringas till sammanlagt 101 miljoner kronor.
För såväl arméns som marinens del innebär förslaget en väsentlig inskränkning i inkallandet av Något mannaregn på våra breddgrader är värnpliktiga.
troligen icke möjligt att åstadkomma.
At- minstone har man aldrig hört talas om annat än Iite metmaskar en och annan gång, och dem ä r dessa änkor, som i regel varken ha erforderliga redskap eller fiskevatten, så Iite betjänta med.
är regeringens lilla läxa å t Telegrafsty- Därför, snälla de på vilka detta beror, relsen i och med konseljbeslutet att kvin- s t i l l om, så a t t änkornas pension - även nor skola få tillträde också till högre be- - En glädjande nyhet om åtminstone den inte kommer kan bli dem högre tillhanda än den så är att - fattningar och a t t därför telegrafassistent mån om sitt anseende som järnvägsmän- nen inte kan uppfatta det anstötliga i, att de slippa gå till eftervärlden överlåta på oskylda: specerihandlande, som försumliga skattebetalare.
husvärdar.
bröd-, mjölk och andra försäl- stämplade kurserna stå öppna även för kvin- nor.
Vad skola postverket beträffar har det ju redan antagit denna jämställdhet.
Även Ruth Tångendal-Persson.
om riktigheten i en sådan anordning sy- nes självklar ä r det verkligen anledning a t t med glädje anteckna regeringens prin- cipiellt viktiga åtgärd.
Bort med de gamla fängelserna.
- ungdomsorganisationer håller och rektor norine Hermelin under den kommande skriver advokat lingarna » vilket vi väl lärer f å göra veckan några föreläsningar i Sundsvalls- Georg Branting i Social-Demokraten måste vi gå till verket från alldeles nya distriktet enligt följande program: Söndagen den 27 november kl. 6 e. m. från den utgångspunkten a t t vårt sätt att utgångspunkter.
behandla de människor vi kalla för brotts- Han framhåller vilket omfattande och i Sundsvall, Folkets hus över ämnet Dik- Iingar är en den allra största skam för komplicerat maskineri som måste sättas i tatur eller demokrati; socialdemokratiska inbjudare.
hela vår tid och vår kulturståndpunkt.
gång för att f å en människa i fängelse, ungdomsklubben Måndagen den 28 novemher kl. 6 e.
m. oss dränka Amerika i guld!
Advokat Brantings artiklar understry- från universitetsfolket som levererar teo- Skulle detta vara en iiisning?
Här ker i stort sett de synpunkter som Tide- retisk kunskap om straffrätt, strafflag, i Essvik, Folkets hus över Ungdomsårens har hållits och kommer fortfarande varvet vid olika tillfällen hävdat och ci- historisk tradition ' och principer för psykologi.
Inbjudare: Socialdemokratiska att hållas ett otal kongresser och terat och som så gripande förts fram a v grundbegreppen » brott » och » rätt », till kvinnoklubben.
konferenser, som först uppskjutas författare som Wittels i hans bok Värl- lagstiftarna, politiker a v olika slag, do- Tisdagen den 29 november kl. 7 e. m. i Sund, Finsta godtemplarlokal över äm- den utan fängelser, Fuchs i hans Vi tukt- marna och slutligen fångvårdsmännen.
månad efter månad innan de kunna husfångar, Hugo Lindberg i föredrag Men gemensamt for alla dessa är att de net Människovärdet efterlyses.
Inbjudare: komma till stånd - om reglerande samt artiklar i Fönstret och det ä r gläd- endast kunna överblicka sin lilla sträcka Kooperativa Kvinnogillet.
av de stridandes inbördes skulder jande att ännu en svensk röst gjort sig av vägen, men varken skönja början eller Onsdagen den 30 novemher kl. 6 e. m. i Skönsberg, Folkets hus på inbjudan av slutet a v det avgörande händelseförlop- och skadestånd och hela världen har hörd på detta område.
socialdemokratiska kvinnoklubben över När vi s e det siinderfallande, privat- pet.
under tiden blivit mer och mer för- kapitalistiska samhällets fullständiga Vad en utomstående miste finna irra- ämnet Diktatur eller demokrati.
sänkt i armod och arbetslöshet.
Den oförmåga att över huvud taget kunna tionellt i allt detta, det ä r nu först och ena planen efter den andra har gjorts hävda någon slags moralisk norm för främst den påfallande bristen på sam- upp hur det ena eller andra landet samlevnaden, skriver Branting, när vi manhang mellan apparatens olika delar, skulle kunna i varor avpressas betal- runt omkring oss s e utsugningen trium- likgiltigheten för de sociala och minsk- ningen för sina skulder.
Moratorier fera, när vi måste förargas över de rikas liga realiteterna i det hela.
Början, mit- fräcka slöseri med sin arhetsfria inkomst, ten och slutet hänga icke ihop.
och stillhalteavtal ha jagat varandra.
när vi förstå hur den konstanta arbets- vi äro i Sverige långt bakom vår tid Ett gentlemen ’ s agreement mellan de lösheten obevekligen måste verka neddra- pi detta område, framför allt långt bakom i världskriget deltagande europeiska gande och upplösande i synnerhet bland en rad nya, unga, friska länder, där man staterna kom till stånd vid Lausanne- ungdomen, och när vi s e mycket, mycket icke som vi släpar på traditionernas ho- konferensen i våras, Frankrike gick mera socialt elände och vansinne - bor- jor, utan kunnat gripa sig an med fängel- de inte det då vara på tiden att vi änt- seproblemet direkt från nutidens utgångs- med på skadeståndets strykande.
Iigen göra oss fria från våra högfärdiga punkter.
Men skuldfrågan till Amerika är later gent emot de s. k.
» kriminella » ele- Vi måste, slutar Branting, taga itu med ännu svävande.
menten?
Vi ha faktiskt icke alls någon denna angelägenhet på ett mera natur- O m det engelska förslaget genom- » social-etisk » grund att stå på, när vi vetenskapsmässigt och realistiskt s i t t.
fördes vore därmed vunnet att de fördöma dem, i vart fall inte när vi be- handla dem på det sätt som nu sker.
Skola generationer som varit med om att vi fortsätta med a t t ingripa mot » brotts- Mot fängelsestraffet - i varje LUMA skaffa skulderna till världen också finge betala dem och inte skjuta dem Edra Dräkter och Kappor ifrån sig på framtiden.
Finns verkligen en möjlighet för England och kanske sedan även för de andra l ä n d e r n a att på detta sätt komma loss ur skuldeländet - vore Jag är ljusets goda fé och hor i varje LUMA.
Under de mörka vinterkvällarna sprider jag glädje och trevnad I alla hem.
LUMA är, som alla veta.
hushållens egen lampa ljus- dryg och med lång bränntid - det inte offret värt?
Bagarstugan.
HORNSGATAN 37 Tel. Söd.
70 00 FOLKUNGAGATAN 65 7337 GÖTGATAN 52 33309 “ “ “ “ Herkulesgatan 14, Stockholm.
(invid Brunkebergstorg).
Tel.: Norr 119 05.
T Fem milj Oner slavar Brev från London.
kom med, sade min vän.
Vi kan sä- kert få ett kort åt Er, min man och j a g och ni skulle tycka det vara roligt.
Det v a r fråga om ett litet skådespel, som antislaveriförbundet skulle uppföra inför en utvald skara inbjudna - iscensatt f ö r att högtidlighålla 100-årsminnet av sla- veriets avskaffande i d e brittiska besitt- ningarna och samtidigt stimulera till fort- s a t t arbete, Att detta 100-årsminne i det närmaste råkat sammanfalla med N.
F:s resolution a v 1 2 okt.
a t t » undertrycka slaveriet i alla dess formera, understry- ker ytterligare dess betydelse.
- D e t hela är mycket enkelt, sade mina vänner, när jag s a t t emellan dem på parkett.
De ha tänkt att det sedan skall kunna uppföras av skolbarn och ungdomsföreningar över hela England.
J a g ser mig omkring.
Det är tydligen en Ett ganska stycke utvald framför samling.
mig sitter en liten vithårig dam, som jag känner igen, Dame Adelaid Anderson, f. d. chefsinspektris vid yrkesinspektionen.
När hon avgick från sin befattning reste hon ut till Kina och började där ett nytt livsverk för- arbeten för en skyddslagstiftning inom Kinas industri.
Det har tagit de sista 10 åren.
- Vem är det hon talar med?
H. Ne- vinson - krigskorrespondenten.
Han var med första gängen 1897 - i Grekisk- - En märklig I D E V A R V E T gestalter - där frihetens genius övertyga ilen alls inte motspänstiga na opinionen om slaveriets för- bannelse och vädjar till hans hjälp.
När vi kommit fram till 1833 och sla- är upphävt i de brittiska besittningarna avträda både » Friheten » och » Den allmänna opinionen ».
Lady Simon skall tala.
Jag betraktar henne medan hon talar, Inte så ung, Iite fyllig, vackert koppar- brunt glänsande har och en spetsklän- ning i samma färg.
Och hon talar bra, Som engelska kvinnor vanligen gör det.
Klart och med e n underström av äkta känsla, » Det beslut som nu av N, F, om upphävandet av slaveriet i alla dess for- mer kan endast genomföras med stödet av en samlad opinion, Ännu vänta 5 mil- joner slavar på sin frihet.
Vi måste ta upp striden - kosta vad det vill.
gionen är ej endast människans l a n d e till Gud, den är i l i k a hög grad människornas förhållande t i l l varandra. » veriet lyckligen Turkiska kriget och sen dess i varje krig, tror jag.
Nu specialkorrespondent för Manchester Guardian, n ä r det riktigt gäl- ler vid mötet mellan Hoover och MacDonald t. ex. Djupt internationellt in- tresserad.
Hans penna har betytt en god del.
Damen bredvid honom, hon med det grå håret är hans kollega Evelyn Sharp - en bland våra mest kvicka och uddiga pennor.
Hon är ivrig pacifist, Ser ni mannen som kommer i gången, han i den bruna kostymen?
Det är C. F. Andrew - Gandhis vän.
J a g har redan själv upptäckt honom.
F ö r ett par dagar sedan hörde jag honom tala om situationen i Indien i en lokal- avdelning av Internationella kvinnoför- bundet f ö r Fred och Frihet - ett a v d e v i ha bevittnat hur härskaren¨ av Nepal gripande och ändå så lugna och klara Maharajah Shum shere år 1926 upphä d - fattats 3 Mystikern i Sven Dufva- skepnad.
(Forts, fr, sid, 1,) i tryck om » den obeskrivligt äcklige Sten Selander », eller » den stryktäcke prins Wil- helm », eller spekoralisten framför alla andra: Carl G. Laurin med Sitt kultur- pladder », eller i att se den hatade och fruktade Fredrik Böök karaktäriserad som robust och grov gåpåarnatur, gå å » en en lunsig och andelös filister, främmande för det andligas uppenbarelse i männi- Skan », Men frågan är om författaren vinner något genom dylika obehärskade temperamentsutbrott tan djupare moti- vering.
För min del tycker j a g det är skada att författaren gett sin » subjekti- vitet » så fria tyglar, Därigenom för- vd e dunklas det väsentliga i den av skälvande föredrag.
Jag minns som hans man slutord inte glömmer.
v i d föredraget: slaveriet inom Sitt rike, Vi ha lyssnat till indignation och eldighet präglade kultur- a t t den snabbhet varmed engelska rege- en vädjan av brittiska delegaten till den analys, som han faktiskt genomfört i ho- ringen gav sin stadfästelse åt det indiska kens centrala kapitel: » Äga svenskarne beslutet angående parias representation kultur? » inte bara räddade Gandhis liv utan också nat en slavmarknad i Mecka i nådens år I anslutning till Almqvist klassiska betydde en stor och omätbar vinst för 1932 ganska lik den i Rom A.
D.
JO.
» Friheten » har tills skrift Svenska fattigdomens betydelse förhållandet mellan Indien och Storbri- Ringen är sluten.
tannien.
reagera ögonblickligt vidare » Allmänna opinionen » åt kritiserar Hejll den konstalde och esteti- och djupt » Indierna inför en ädelmodig handling. » sitt öde lämnat - vi får hoppas endast tills vida- serande herrskapskultur, som i s i n upp- re ännu återstå fem miljoner.
Jag minns också vad mina vänner berät- Därutanför stå bilarna tätt på den blåsthet och tomma inbilskhet hindrat en tat om C. F. Andrews och hans medar- levande folkkultur att växa fram i Sve- hetares outtröttliga, rastlösa verksamhet regnvåta gatan.
här hemma under de kritiska dagarna, Vi gå och resonera på hemvägen.
Här rige och vidmakthållit den omogenhet och Men nu slä äc k s Ijuset i salongen och man har säkert utförts ett gott arhete och ett ytlighet i andliga ting som utmärker även hör en röst, en underbart r i k och f y l l i g stort sådant I 10 år ha påtryckningar den bildade svensken.
Därav svenskens röst - Robeson negersångaren.
Ridån gjorts på N. F. i denna sak.
för att nu osjälvständighet, hans blinda respekt för bara ta dess sista fas.
Varför är v i då få våra svenska barn så litet så Ijumma?
är det därför att slavmark- auktoriteter och titlar, hans benägenhet för att mottaga andliga impulser endast spela teater?
Visst måste det ändå på ett naden i Mecka är så pittoresk och så i andra hand -, +, kritikern, utläggaren, underbart sätt göra historien levande att långt borta men Tysklands nöd och Eng- själv ra vara en stackars darrande neger- lands arbetslösa så fruktansvärt nära och sofisten,,, vilken fått en onaturligt domi- Reli-.
i samma sak.
Och vi ha slutligen bevitt- - - till vad som är fallet bland andra kultur- nationer, O c h man kan inte blunda för den hatfullhet, med vilken nationen rea- gerat mot personiiglieter som gått sin egen Väg till fördjupning: en Thorild, et: Almqvist, en Strindberg, Ola Hansson, Vilhelm Ekelund.
När Hejll angående Almqvist skriver: » Hans skrifter ges ut, vanställda och kommenterade av docenter och Professo- rer, hans minne skymfas och nedsmutsas av framstående män - och ingen säger något däremot, ingen protesterar mot denna smälek.
Det ä r svenskt! » - då förstår man hans indignation.
Den är framsprungen ur det hat som kärleken föder - kärleken till det bästa och fina- ste hos ens egen nation.
Det ä r otvivelaktigt att denna kärlek till det friska, ungdomliga Och levande i svenskt kynne har varit den hemliga mo- torn i Richard Hejlls vidräkning med svenskt kulturliv, även om han i striden- hetta mången gång gripit till metode á la Sven Dufva.
Trots all grovkornig- het kan man inte heller misstaga sig I ' att ilet är en mystiker, en andlig män- niska, som här kämpar en förbittrad kamp mot » världens övermakt.
Denna m y s t i - ker t a l a r även stilla Och inträngande ord i boken.
Ord Som sprida ljus och glädje o m k r i n g sig I kapitlet » Mystikens för- gårdar » verkställer Hejll för övrigt en är på sin plats.
Han belyser där ingående den kul- turbragd som den framstående orienta- äreräddning som sannerligen listen baron Erik A.
Hermelin utfört ge- nom att till svenska tolka den persiska mystikens pärlor - med personliga upp- offringar, endast driven av osjälvisk kär- lek till denna visdomsfyllda poesi.
Det är mycket som i våra dagars Sverige ut- totalt i avsaknad av alla pittoreska detal- n e r a d e ställning i svenskt kulturliv.
jer?
Eller bara därför att v i går o m k r i n g även om man inte kan gå med på att ropas som » kulturbragder », men när nå- ländare men en ängel », som den helige med okunnighetens skygglappar - dessa den svenska litteraturen av i dag står så got verkligt betydelsefullt sker, är tyst- Gregorius värdigas säga med en oöver- farliga tingestar, som kommer så mycket Eller är det tvärtom så lågt som Richard Hejll vill göra gällan- naden på kulturparterren ganska iögonen- elände åstad?
sättbar ordlek.
Eller att själv få sitta som domare i att » de kristna går till hottentotterna », de (f ö r honom finns i Sverige en enda fallande.
bok!
Varför A N D R A S en blond, engelsk fånge » inte en eng- T J Ä N A R E ouppnåbart majestät vid det ryktbara må- som Garborg en gång Att sade det är i den så mycket » Bort- betydande författare: Vilhelm Ekelund), let år 1772, då den grymma kapten lättare komne att Fadern »?
sätta l n sitt arbete på en be- eller att » de lärda åsnornas triumf » är så förrymda neger - att siälv få uttala de gränsad punkt långt borta än att försöka fullständig som han antyder, så kan man tisk bok om en kvinnas stolta orden: på Englands mark ä r ingen sig på att reda ut den trassliga världs- inte neka till, a t t friskheten kring » det svensla blå » förflackats och utspätts mer liv och hennes syn på livets man en slav att söka ge liv åt Will- härvan?
När får världsnöden sin Wilberforce än hälsosamt är.
Man kan inte neka till berforce´s gestalt, denne lille oansenlige kaotiska virrvarr.
mannen som med sådan ärlighet och man och outtröttlige kämpe.
att intresset för nationens levande klas- Det är en serie olika episoder ur sia- självförglömmelse går in för sin sak, att siker - för en Swedenborg, en Tegnér, varje bokhandel!
veriets historia och mellan varje scen en han för den till seger, fast verket ligger Geijer, Almqvist, Atterbom - är ringa fortlöpande dialog mellan » Frihetens » och långt över hans kraft och hans förmåga?
eller intet bland svenskarna, i motsats » Den allmänna opinionens - tvenne alle- Signe Fredholm.
Roman av John Beadle.
En djup och stark realis, Stewart med lagens hjälp söker återfå sin - I FAHLCRANTZ &amp; C:O ..... ~ ~ .~ ~ ~ ~ ~ ~ _ _ Det synes mig att sådana Personliga bekännelse- och stridsskrifter som Richard Hejlls Ragnarök Och Carl Björkmans Borgerlig livssyn - för att nämna ett par exempel U r vitt skilda sfärer och av olika stilistisk kvalitet - utgöra ett tec- ken på en frimodighet Och andlig frisk- het i svenskt kulturliv, som minst a ' allt ger skäl till pessimism.
Hagar Olsson.
__ _ _ _ _ ~ ~ _ _ _ _ _ _ ~ _.
Tidevarvet Radikal politisk veckotidning börjar 1933 sin 11:te årgång.
TIDEVARVET Tre böcker ... TIDEVARVET har ständiga medarbetare i Elisabeth Tamm, Ada Nilsson, Elin Wägner, Honorine Hermelin, Carin Hermelin.
TIDEVARVET för 1933 kommer även att inne- hålla artiklar av följande, för våra läsare välkända namn: Dr. Andrea Andreen-Svedberg, Dr. Gunhild Bergh, förf.
Anna Björkman, fru Elsa Björkman- Goldschmidt, Wien, Dr. Emy Ek, fru Estrid Falberg-Brekkan, Island, kand.
Johan Falck, lektor Emilia Kväkarna i Amsterdam.
(Forts. fr. sid.
1.)
(Forts. fr. sid.
1.)
Ämnet är intressant, och åtskilligt vore Kväkarnas stora centra ligga i Europa.
De olika gruppernas skiftande problem och program.
De engelska kväkarna h a efter förföl- fasthålla de föreställningar av transcen- tysk vänskaps- och träffpunkt.
Så göra sande jelsens under första kriget t i d och haft dess sin återuppblos- rot och sin dent natur som nödvändigtvis måste ut- också tyskarna, österrikarna, schweizar- göra kärnan i all religion.
Från psyko- na, skandinaverng som trälade och svet- ställning i det niivarande samhället, ha logisk synpunkt kommer han till det re- tades i somras för att utan någon lön genom den rikedom som finns på många sultat att möjlighet till religiös utveck- hjälpa de arhetslösa i ett ni.
Wales gruv- händer kunnat göra nytta både hemma ling ej är allom given.
Individer kom- områden att förvandla slagg- och avskrä- och borta och genom den aktning de .it- njuta h a f t inflytande och möjlighet att mer alltid att finnas, säger han, vilkas deshögar till parker och lekplatser -- påverka de stora sociala och politiska konstitution ej medger en utveckling i men om detta mera i en annan artikel.
frågornas lösning, verka för motsatser- denna riktning.
nas utjämning Men inom samfundet har s e d a n sitt f ö r s t a att säga härom.
nummer arbetat för och Samhällets inställning till de sexuella avvikelserna vill allt fortfarande efter förmåga bidraga till D e båda författarnas olika inställning samhälleliga frågors ut- till samhällsproblemen framgår även av veckling och lösning i deras uppfattning om de sexuella avvikel- radikal riktning.
skapen och aktning för varandras över- tygelse och uppdrag, men det är intres- sant att se hur problemen skifta för dem.
Kväkarna ha inte någon internationell organisation, inte något världsförbund med president och stadgar.
Det är för- resten otänkbart för dem.
Men utanför de tvi stora huvudgrupperna a v kväkare i England och Amerika, vilka ha den di- serna.
Schou erklinner visserligen att rekta traditionen från den stora upptäck- » den homosexuelle ikke selv kan göre tens och martyriets t i d på 1600-talet ha for at han har en pervers Trang.
Men många centra uppstått, i Holland och hvis han giver efter for denne perverse Tyskland kan man säga återuppstått.
De Trang bliver hans Handling betragtet som större internationella centra ligga alla i uren av det bestaaende.
Samfund.
Det homosexuelle Forhold betragtes som Europa så när som på det i Filadelfia, men mindre centra finnas pil alla konti- umoralsk og det maa betragtes saaledes nenter.
De flesta ha väl uppstått genom av Hensyn for Samfundets sunde og att människor, som haft- personlig kon- normale Udvikling.
Det er utenkelig og takt med kväkarna och sett hur de gingo det vilde have uhygglige Konsekvenser genom kriget och efterkrigstiden, slikt sig om Samlivet mellem Personer av samme Kön, blev legitimeret, saasom det er ble- fram genom deras historia ti1l deras tro på Guds immanens, slutit sig samniaii till vet foreslaget av Max Hirschfeld i Ligaen grupper och sedan t i l l grupper av g r u p for sexuell Reform. » Men Schou anför icke per, vilka hållas tillsammaii av person- några skäl varför det blir så ohyggligt liga viinskapsband och då och då åter och det enda rad han ger förutom det kommande konferenser.
De bygga alla tålmodiga lyssnandet till patienternas själskval är undertryckandet eller subli- på samma tro, samma frihet i gemen- —.
merandet av den sexuella driften.
liv på motsvarande sätt, skyddas och gemensamt även där möjlighet för varaktig till- Fogelklou, förf.
Helge Heer- Barn och ungdom måste berger, Berlin, förf.
Klara Johan- i sexuellt hänseende.
son, förf.
Maria Lazar, Wien, Helweg som på ett utmärkt sätt skild- jur. kand. Herbert Lindberg, bo- rar de olika konstitutionerna och särskilt stadsinspektris Lulli Lous, Oslo, framhåller hur konstitutionen binder ä r förf.
Harry Martinson, fru Helga av en helt annan uppfattning även på Martinsson (Moa), fröken Anna detta område.
Han stryker visserligen T. Nilsson, Genéve, förf.
Hagar starkt under att det ä r samhällets upp- Olsson, Helsingfors, herr Sven gift att sa mycket som i dess makt står Stål, dr. Alma Sundquist, byrå- chef Anna Westergaard, Köpen- hamn m. fl.
ett givenhet finns ä r det för mänga praktiska yttre hinder, därför att saken måste hål- las hemlig.
Romanen Ensamhetens brunn framför just dessa synpunkter i konstnärlig form, på ett åtminstone i originalet sällsynt vackert språk och med fullständig frihet se till att barns och ungdoms liv i sexuellt från all anstötlighet.
Låt vara att den be- hänseende likaväl som i andra hänseen- lyser endast de längst gående avvikelser- den må utveckla sig normalt, men går na, vars tragiska oden i hög grad formas skarpt tillrätta med uppfattningen om att av samhällets inställning, liksom att den homosexiialitet ä r en onaturlig last.
Den- invändningen kan göras a t t fallen pres- na avvikelse beräknas förekomma hos sas alltför hårt.
Konflikterna äro många minst två procent av mänskligheten och gånger allmänt mänskliga.
oberoende av » de böra ha rätt att leva likaväl som den sexuella konstitutionen.
Det ska- andra människor.
Det ha de emellertid dar dock icke att ämnet även på detta ej.
ty deras liv är för allmänheten avsky- sätt tas upp till behandling.
ty.
som dok- värt, en upptäckt av deras natur en skan- tor Helweg framhåller, de faror som kun- dal!
Blott ett fåtal betänker att liksom na anses hota sexuellt osäkra konstitu- det finns moraliska och omoraliska, för- tioner eller unga individer i den sexuellt därvade och ofördärvade heterosexuella, osäkra övergångsåldern från de utpräg- finns samma kategorier bland de homo- lat homosexuella avvärjes säkrare genom sexuella.
Ingen är fördärvad eller miss- öppen kunskap och insikt ä n genom för- tänkt endast därför att han är homo- döljande och fördömande av livsformer sexuell. » Helweg framhåller vidare att det är all heder värt som svårt att se vad skada samhället skulle åtagit sig den vanskliga uppgiften att in- ta om kulturellt utvecklade homosexuella förliva Radclyffe Halls flammande pro- skulle finna vila och trygghet i ett fast testbok med svensk litteratur Ada Nilsson.
sexuellt utvecklat vänskapsförhållande, som de heterosexuella kunna finna i äk- tenskapet.
Han medger att de ha psy- kologiskt färre möjligheter att hygga upp RÄTTELSE: I föregående n:r av Tidevarvet före- kom ett beklagligt tryckfel.
Där stod att priset på d:r Carl Cederblads bok Bildningens väg skulle vara 6: — kr.
Den kostar i själva verket endast 4: 75 kr.
en n y författning.
T i l l detta behövs en omdaning genom vilken de kanske skola förlora?
i n stäl flytande, eller kommer den dag dessförinnan, da de frivilligt måste ge upp alltsamman och gå ut sina ärenden, fattiga som medlemmarna av Fransiscus tredje orden en gång.
För de amerikanska kväkarna är pro- blemet närmast hur de skola få in liv och gemenskap i de många grupper som leva blott ett skenliv.
För de tjeckiska hur de skola kunna själva vandra och f å andra med på toleransens väg i ofördrag- samhetens land, för d e skandinaviska, som Emilia Fogelklou uttryckte det, hur de på ett naturligt sätt skola kunna kom- ina med in i arbetet, ut ur den andliga arbetslösheten.
Tyskarna vanta en ny penod av intolerans.
Men tSskarna ha ett alldeles s5rskilt m h l e m.
De äro inte mer än ett par hundra inalles och därför icke erkända av tyska staten.
I proportionerna mellan de 200 och de 60 miljonerna ligger uttryckt något av deras problem och deras hjälte- mod.
De stå icke inför valet att frivil- ligt skola avstå från rikedom och anseen- de.
Deras position ä r den att de måste samla sig till att behålla sin inre tro och sin yttre fasthet inför tider som stunda.
I Tysklands jord vila kväkarmartyrer från intoleransens och religionsförföljel- sernas tidigare epoker, de som nu leva vänta att en ny sådan skall bryta in, j a tecknen äro redan där, ty för dem ser det u t som om deras fädernesland ginge in i ett nytt av dessa mörka skeden.
Ståndaktighet inför kommande lidanden ä r alltså de tyska kväkarnas mest per- sonligt brännande prohlem även om de syssla med olika uppgifter.
Odets tunga tank rullar fram, en drake vars pansarplåtsvingar där de ännu ligga utmed sidorna, dölja en kulsprutesäckad kropp.
Talet går om upprustning av Tyskland, om upprustning av Nationernas förbund, om reaktionens olika utslag, om hungermarscherna mot de stora världs- centra.
Överallt nöd, hopplöshet, oviss- het, vem vågar lita på människan och?
.
, hennes franitid.
Det blir något på en gång sublimt och skärande över den lju- sa tro som står mitt i allt detta, den att Gud är i arbete att få fram en ny värld ur den som förgår, Jag slutar med att citera ett par uttryck för denna tro som jag har nedskrivna: » Det är visionens herravälde över hår- da fakta som gör livet värt att leva. » » I profetiska tider funnos människor som voro så säkra på Gud a t t för dem ny- heterna från denna världen endast voro viktiga i den mån de försedde Gud med material för hans handlingar.?
Och: » Gud är inte begränsad av sitt förflutna. » Slut- ligen: » L å t oss se upp, Gud torde kom- ma med en stor överraskning - Let us look out for some surprise gift from God. » Elin Wägner.
