# ID: svediakorp-per3603
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1932
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 7,124
# sentences: 250
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


V a d har hänt?
Helge Heerberger: Herr von Papens " seger ".
HISTORIEN belprisets UPPREPAR överlämnande SIG till No- den visserligen ganska fortjusande men till sitt ämnesval begränsade och åtskilligt forlegade engelske forfattaren Galswor- thy har utlöst en protestskrivelse från ett tjugutal yngre forfattare, bl a. Harry En protest från 32 miljoner hakkors-prydda sparbössor; men vad som flöt in på den vägen räckte ingalunda till Martinson, Maj Hirdman, Artur Lund- väljare.
for att dra upp en ordentlig propaganda kvist, Erik Asklund Harry Blomberg alen i Tyskland den 6 te november De enda, som denna gång hade råd att Protesten har fått av ett hyll- medförde egentligen endast en över- kosta på sig någonting, voro de tyskna- ningstelegram till Maxim Gorkij, som de raskning: att så många valde Visserligen tionella.
hellre velat se som föremål för Akade- en mindre procentsats än förra gången, Själva valresultatet var knappast över- miens utmärkelse Ett par författare, som l misshugg kommit med på tele- men l alla fall betydligt mer än man räk- raskande; såväl Hitlers förluster som de nat med: 80 % är mycket för ett folk, som tysknationellas okning och kommunister- grammet protestera indignerat mot miss- bruket av deras namn.
De kunna trösta från början vet, att hela valet i praktiskt nas starka frammarsch voro vantade hänseende är så gott som meningslöst.
sig med att initiativtagarna handlat efter Man valde heller inte i hopp om att få till berömt mönster Då det första Nobelpri- stånd en regerande riksdag, man lade sin Två millioner anhangare har Hitler for- set i Iitteratur år 1901 tilldelades den ål- sedel i urnan for att g e uttryck åt sin lorat derdomlige fransmannen Sully Prud- homme, som ingen just kände till, pro- protest emot, respektive sitt fortroende till over hela riket, inte i en enda valkrets regeringen von Papen A v trettiofem har han lyckats havda sin ställning Det testerade 42 svenska skriftställare och millioner väljare protesterade nara tret- ar hans forsta, verkliga förlust sedan konstnärer, varibland så illustra namn tiotvå han började sitt segertåg, men den kom- som Selma Lagerlöf, August Strindberg, Detta val var det lugnaste sedan många mer inte att förbli den sista.
den ar tvärt- Oscar Levertin, Verner von Heidenstam, Ar tillbaka Endast få sammanstötningar om begynnelsen till hans undergång Ett Ellen Key, Richard Bergh, Albert Eng- ström och Wilhelm Stenhammar, med en forekommo, och till och med husfronter- parti med organisk växt och ett verkligt hyllningsskrivelse till Leo Tolstoy.
Dessa nas flaggkrig var inskränkt till ett mini- program kan tåla ett nederlag och hoppas mum.
Propagandan var matt på alla han- p i att reparera det igen - men ett parti, » okända personer » avbasades dock av der.
Måndagen den 7 de hade Berlins som är alltigenom heterogent och UPP- Aftonbladet, som fann att de bara gjorde gatsopare inte mer att göra an vanligt - byggt endast p i demagogi, behöver sig löjliga inför utlandet Svenska Aka- inga mängder av flygblad vantade på att oövervinnlighetens fluidum demien har under de år som gått icke bli undanröjda.
Partikassorna voro tom- sig vara sårbart, är det en gång for alla heller i fortsättningen funnit någon rysk ma, del märktes Också nazisternas, for slut med dess suggestiva makt over sin- skriftställare värdig det litterära Nobel- första gången - överallt i gathörnen nena Redan det forsta slaget får karak- priset stodo S A - ynglingar och skramlade med DISKUSSIONEN I AMNESTIFRÅ- G A N fortsatter Regeringspressen söker i möjligaste mån förringa värdet av inkomna protester och g i r så långt i sitt nit som till påståendet att inga pro- formen V D Honorine Hermelin: tester avhördes mot den begransning, som den Ekmanska regeringen gav sitt am- nestibeslut, vilket beslut ändå fattades så tidigt som den tredje juni i år.
Detta läses uti Social-Demokraten av den fem- tonde november och bor jämställas med vad som på ledande plats skrives I So- cial-Demokraten den fjärde juni, dar det - som vi ännu en gång upprepa - frå- gas, varför man stannade vid att g e am- nesti åt blott en del av de som blivit dömda på grund av Adalshindelsema, dar man framhåller att straffen i flera avseenden voro orimligt hårda och allt- jämt verka obegripliga for stora delar av befolkningen och dar man uttrycker en förhoppning om fortsattning av den beslutade amnestin.
T A L O M AMNESTI har Mussolini till firandet av fascismens tioårsjubi- leum beviljat amnesti som uppges beröra 6,000 fångar.
Men det framhålles att den trots allt ar oandligt mycket mindre om- fattande an den amnesti som beviljades de fascistiska lagovertradarna vid ett föregående tillfälle, och hur det går med fångarna på de Iipariska öarna ar långt ifrån klart.
DANSKA FOLKETINGSVALET ägde rum i onsdags, efter en frenetisk valkampanj Regeringen synes få den önskade majoriteten O N P A P E N HAR INBJUDIT social- demokraterna till underhandlingar, gående ut på att skapa en riksdagsmajo- ritet, som vill tolerera honom.
Han blev skarpt avvisad av socialdemokratiska partistyrelsen Inte heller Hitler vill tala med von Papen Det blir ingen rolig rapport att lagga fram for rikspresiden- ten.
SOCIALDEMOKRATEN LOEBE, tyska riksdagens förre talman har väckt sensation genom att på ett socialdemo- S S Sammandrabbningarna mellan beväp- nade trupper och demonstrerande folkmassor i Genève, med 15 dödsoffer är den senaste veckans fruktansvarda bi- drag till medborgarstridernas historia.
Mot bakgrunden av den för sin pålitlig- het berömda schweiziska rättsordningen, vandlad till ett slagf ält, också ovidkom- mot Genèves anseende som den till mande åskådare, barn och ungdomar fick världsfredsarbetets tjänst officiellt kora- sätta Iivet till.
de staden, framträder detta blodbad med De efterföljande händelserna är bely- Den offlcer, som gav order medborgargrupper som handlande parter, om beskjutningen blev utnämnd till kom- på ett alldeles särskilt sätt hemskt och mendant över truppstyrkorna i Genève ödesdigert Arbetarledaren, vanstersocialisten Nicole Upprinnelsen var ett stort protestmote anordnat av den » borgerliga enhetsfron- ten », Union Nationale, reaktionär, fascis- tiskt färgad, och riktat emot socialdemo- kraterna med Léon Nicole i spetsen - » dessa i ett frhmmande lands tjänst stå- ende arbetare » Sedan socialdemokra- tiska partistyrelsen förgäves anhållit hos däremot och flera av hans kamrater häk- tades.
Fackföreningarna proklamerade generalstrejk, som dock tycks ha misslyc- kats Men eftersom Schweiz icke äger någon yrkesarmé - alarmerades lant- värnstrupper och milis med trummor och stormklockor och utkommenderades mot sina kamrater och landsman med tillstånd - En del bjudas fick saken ha sin gång, men utom av de samlade trupperna vägrade lyda det ofantliga polisuppbåd som stod till order och övergick till de demonstrerande ordningens forfogande, inkallade myndig- arbetarna.
heterna en med kulsprutor försedd rekryt- Det är allmänt omvittnat att klassmot- skola till polisens hjälp - för säkerhets sättningarna ar oerhört skarpa I Genève skull!
med dess h å r t reaktionara borgarklass Bildningen som livsprogram nde värdenas värld.
barar att här är fråga om liv, verksam- var.
het och genomgripande, formande makt Detta har skett vid lasningen av Carl Cederblods bok Bildningens vag Den vill, sager forfattaren, vara en inledning till den i hög grad forsummade diskussio- nen om bildningens.
självbildarens, folk- bildningens, folkbildarens principiella pro- blem.
Den kan säkert också betraktas som ett företal till den pågående stora undersökningen av svenska folkets bild- ningstillstånd, som skisseras i slutet och varifrån en del synpunkter och stickprov i varas framlades i några artiklar i Da- På ett ögonblick var platsen f ö r - » fattigdomens och nodens offer ».
Karin Cardell: På V Den blodiga onsdagen tt levande, verksamt och mäktigt ting », säger Luther om tron Orden har för den som skriver detta stigit upp och börjat ljuda kring ett begrepp - » bildning, - säkert i grunden besläktat » E med tro, men som bekant för det mesta visande tveksamma och vaga drag.
Det är därför en upplevelse att från en granskning av bildnlngen och bildningens gens Nyheter (refererade i Tidevarvet n r 5 1932).
Boken är en ypperlig diskussionsinled- ning, ty framställningen ger oavlåtligt skarpt och personligt formulerade syn- punkter.
Men viktigast är dess starkt positiva verkan: » må vi med blicken allt bistrare skarpt - söka sanningen ».
Den ger ingen romantisk eller snarvacker bild banor erfara en kraftig stöt, som uppen- G Göteborgs Restaurantbolags åtgärd get frångick därvid den att avskeda sju gifta kvinnliga ser- vitriser har i dagarna fått sanktion av arbetsdomstolen Utslaget är så mycket mer märkligt, som det innebär en för kvinnor synnerligen farlig tolkning av ett kollektivavtals bestämmelser En när- mare redogörelse kan därför måhända for Tidevarvets läsare vara på sin plats For någon tid sedan fann sig Göteborgs kratiskt möte i Wien uttala sig för en sammans tjugufem personer allians mellan socialdemokrater och kom- na gång att med största tacksamhet sonalinskränkningar foranlåtet att avske- munister och gjort det särdeles förnuf- annotera inkomna 220 - kronor från da sju gifta kvinnliga servitriser.
Bola- t~ påpekadet, att ju starkare de anti- tjugufyra personer och emotse förvän- demokratiska krafterna organisera sig tansfullt framtiden.
under fascistisk och feodal ledning, desto Bidrag till Tidevorvets reklomkonto in- starkare måste vilja till enighet inom sattas på proletariatet tvinga sig fram.
TIDEVARVETS REKLAM - ett belopp på 197 REKLAMKONTO.
slutade med kronor från till- postgiro 55160. i kollektivavtalet gällande bestämmelsen, att vid avskedan- d e ~ hänsyn i första rummet skall tagas till anställningstidens längd I stället till- lämpade man något slags behovsprincip, d v s avskedade sju gifta kvinnor, vars man som bolaget uttrycker det hade » skälig inkomst ».
Till stöd för sin At- gard anför man att personalforeningen for sin del godkänt de grunder, efter vil- De sju avskedade servitriserna over-
Yrkessjukdomarna och ett förslag till deras förebyggande.
D e n 1 9 N ov.
1 9 3 2.
Ekonomisk blick!
I svenska stadsförbundets tidskrift har professor Ohlin i en artikel » kom- munala finansproblem under kristi- den » bl.
annat hävdat kommunernas rätt till fondbildning.
Han anser det Förslaget till obligatorisk läkarunder- F ö r s l a g e t av arbetare i vissa hälsofar- liga yrken, utarbetat av Socialstyrelsen i samband med en utredning om yrkes- sjukdomarnas förekomst, har nu blivit besvarat av de myndigheter och organi- sationer vilka haft att yttra sig över det- samma - bl.
a.
Svenska Arbetsgivare- föreningen, Landsorganisationen, Riks-: Kommerskollegium.
fö försäkringsanstalten, För att i all korthet sammanfatta det historiska förloppet av denna utredning, erinras om att riksdagen i samband med den år ID31 genomförda revisionen av ar- betarskyddslagen hemställde om en ut- redning angående ohligatoriska, perio- diska läkarundersökningar i hålsovådliga industrier, däri inbegripet sättet för kost- Utredningen har nadernas bestridande.
verkställts i samråd med medicinalstyrel- sen och för dess verkställande har ytt- randen bl.
a. från yrkesinspektörerna och bergmästarna infordrats.
d a sjukdomarna ä r ganska sällan före- kommande, att ev. läkarundersökningar ordnas bäst p i frivillighetens väg i sam- råd med yrkesinspektörerna och a t t infö- randet a v obligatorisk läkarundersökning kan få vittgående konsekvenser i form av alla möjliga skyldigheter för arhetsgivar- na som - även om det nu föreliggande förslaget inte skulle bli så betydelsefullt ur ekonomisk synpunkt - så småningom skull ig mycket kostsamnia.
Ri ingsanstalten avstyrker det förel förslaget, delvis på grund av dess dyrbarhet men påvisar också före- komsten av en hel del sjukdomar som i lika hög grad som de ovannämnda kan betecknas som yrkessjukdomar, bl.
a. vissa hudåkommor, mer eller mindre all- mänt förekommande inom exempelvis må- laryrket.
Fackorganisationerna påpekar sjukdomsriskerna i olika yrken.
digt.
Men om man tänker efter - och varit med en del i kommunal- styrelse - så är det egentligen att ge den på sätt och vis till krympling kok- och syrahus vid massafabrikerna, där den stickande luften framkallar smärtsamma hals- och¨ bröståkommor.
Sko- och Iäderindustriarbetareförbundet fäster uppmärksamheten dels v i d vissa lungsjukdomar, framkallade av läderdam- met v i d skotillverkningen, dels v i d den s. k. tillbankningens ödesdigra inflytande på nervsystemet, som i vissa fall kan medföra känslolöshet och förlamningar.
Såväl Textilarbetareförbundet, Väg- och och metallar- vattenbyggarna, livsmedels- m. betarna f l.
framför l i k n a n d e synpunkt- ter, s a m t i d i g t som det påpekas, bl.
a. från Iantarbetarnar att den ökade upplysning som de återkommande läkarundersöknin- garna kan medföra, vore mycket nödvän- dig.
Vi p å m i n n e r i detta sammanhang om internationella kvinnliga läkarkon- gressens uttalanden i W i e n i fjol, som g i c k ut på en allmän skyddslagstiftning på bred bas - för olika grupper av yr- kessjukdomar och för både män och h i n - nor - med obligatoriska Iäkarundersök- n i n g a r a v därtill särskilt utbiIdade fa- den briksläkare.
än kan bli resultatet av So- cialstyrelsens nu föreliggande förslag, hor- de det i varje fall ha medfört en omedel- bar vinst, nämligen ett ökat intresse för och medvetande om det oerhört viktiga, Först och främst måste emellertid framlägga sina erfarenheter direkt från samhällshygieniska problem som yrkes- framhållas a t t kännedomen om yrkessjuk- arbetsplatserna.
Förslaget anses i stort sjukdomarna utgör; och ytterligare åt- domarnas förekomst i Sverige ä r ganska sett mycket välbetänkt.
Men man önskar gärder till deras effektiva förebyggande.
ofullständig.
Vad man har att hålla sig till ä r egentligen de anmälningar med läkarintyg som inkommer i samband med yrkessjukdomsförsäkringen.
Men då den- lämpligt att under de goda tiderna Det största intresset har Landsorgani- taga u t högre skatter än nödvändigt Yrkessjukdomarna i Sverige är sationens yttrande, där en hel del fack- för att sedan ha medel att använda förbund och genom dem en del a v deras ofullständigt undersökta.
avdelningar ute i landet fått tillfälle att under dåliga år.
Det har givit an- ledning till en de!
diskussioner.
Det låter kanske bra och t. o. m. förstån- att det måtte utsträckas också till andra industrier än de föreslagna.
Svenska påpekar det hälsovådliga Pappersindustriarbetareförbundet arbetet t. inom ex. materialet självfallet begränsat.
Dessutom Bildningen som livs program (Forts. fr. sid. i.)
beskurna kommunala självstyrelsen omfattar denna försäkring endast vissa, en både farlig och orättvis makt.
Det såsom yrkessjukdomar erkända åkommor, av bildningens väg genom vår tid - mot satsen: » jag ä r människa och intet varför en hel del sjukdomar som faktiskt framtiden.
Blicken blir bistert skärpt för mänskligt skall vara mig främmande,, förutsätter en ofantligt mycket större är eller kan misstänkas vara yrkessjuk- förmåga hos kommunerna än hittills domar, aldrig kommer med.
Socialstyrel- hur trång den vägen ä r, hur få som verk- har blivit allt omänskligare, kommit att sen för sin del påpekar att anmälnings- ligen följer den - fram till stil och håll- betyda mångläseri, död kunskap, exa- att sköta sin ekonomi, d. v. s. att plikt för läkarna i sådana fall måste vara ning: » hållningen har alltid med modet menshögfärd.
Därför måste det falla.
kunna förvalta och överblicka inte en nödvändig förutsättning för att kun- att göra ».
Indelningen i bildningstyper Många och olika är försöken a t t ersätta endast för det närmaste året utan na få en närmare kännedom om yrkes- efter intensitetsförhållandet till idéerna ä r det med ett nytt, klart fattat uppfostrings- sjukdomarnas verkliga utbredning.
ideal: » arbetarbildning », fascism, leni- nism, primitivism.
Boken består till stor del av citat eller referat av olika åskådningar, böcker och människors erfarenheter och meningar.
Detta är tyngande, men det g e r vad som förfalskning, rå mammonism och den hull- är avsett, en rik bakgrund för utgångs- rande flärdens tomhet? » punkten: d e fallande värdenas värld, där Slående är också anmärkningen att vi befinner oss, dess förutsättningar och medan samhällets uppfostran tydligen går dess kamp.
Referaten - gjorda av en för en hel tidsperiod, hur förhållan- Med hänsyn till de ovan antydda luc- slående och gripande.
Svällande ä r den trekluvna gruppen med den svaga inten- dena komma att utveckla sig.
Och korna i erfarenheterna föreslår Socialsty- siteten, fåtalig » denna skara a v ljusets relsen att man till a t t börja med bör be- när det i allmänhet går så dåligt för gränsa de obligatoriska Iäkarundersök- sökare och ljusets soldater ».
Skall den e t t år, har man svårt att t r o att det ningarna till de särskilt framträdande och » ha värme, styrka och mod att stå ryc- skulle lyckas för Iängre tid.
Dess- a v lagstiftningen erkända yrkessjukdo- ken mot en hel värld a v konventionell marna, blyförgiftning och s. k. sten- utom bör man betänka, att det är i dammslunga eller silikos - möjligen högsta grad orättvist att låta den också till industrier med röntgen och ra- ena betala för den andra, betala nå- got som kanske är alldeles överflö- Och säkert skulle det i hög digt.
grad utveckla svenska folkets slöse- ri.
Någon ekonomisk blick ha vi, som bekant, icke!
- dium.
Läkarundersökningarna, som j u framförallt skall tjäna ett förebyggande syfte bör anpassas efter de olika arbe- tenas art, efter den grad av effektivitet man lyckats g e å t skyddsanordningarna vid olika arbetsplatser etc., men förslags- vis tänkas de kunna återkomma en gång om året för industrier som medför risk för stendammslunga och varannan må- nad för blyförgiftning.
Vad kostnaderna för en obligatorisk Iäkarundersökning beträffar hör de en- ligt Socialstyrelsens mening bestridas a v ut på att skapa medlemmar till den väl- verklig pedagog klädda, examinerade strebergruppen.
tillsamman med - gör också boken - litteraturanvisningarna » som fyller sina plikter i livet », blir resul- tatet att » den lösa ungdomens » grupp blir onödigt stor!
Är det bristen på od- ling av känslolivet, som vallar detta?
» Ett nedkämpat känsloliv blir naturligt- vis fattigt, men även rått och brutalt.
De: ä r endast ett rikt känsloliv, som kan bli verkligt kultiverat.
V å r intellektualistiska tillämpas arhetsgivarna ifråga enligt om yrkessjukdomsförsäk- samma princip som syn i skola och hem på uppfostrans mål ringen och vederbörande försäkringsin- rättningar bör få svara för utbetalandet grundlägger för hela livet moralisk skep- av ersättningarna.
ticism och självisk livssyn., Författarens utgångspunkt är den, att - vi just nu står på ruinerna av fallande, förbrukade värden.
» När det tjugonde seklet tillryggalagt sitt första årtionde Bland de inkomna yttrandena ä r Sven- ska arbetsgivareföreningens mycket.
av- levde institutionsmässigt det kristna idea- visande.
Det framhålles att de omnämn- let, kulturstatidealet arbetade efter skif- tande officiella konventioner, på kultur- optimismen (utvecklingen, framåtskridan- det) trodde mer eller mindre alla - - studiekarl etc., där det dock otvetydigt ä r fråga om något likagällande för manliga Det förlikar och kvinnliga människor.
s i g illa med bokens anda.
Fast författaren för egen del e j stakat För och emot Socialstyrelsens förslag.
Om till en ypperlig studiebok.
Det vii- sentliga är dock, a t t författarens egen positiva livssyn, som g e r ett djupt och fast och praktiskt grepp om vad bildning är och måste vara, otvetydig och upp- fordrande reser sig bland alla citat och, referat och förlänar dem klang och be- tydelse.
I denna friska och genomskådande framställning blir man dock förvånad över a t t allt som oftast stöta på ett scha- blonmässigt anviindande a v ordet manlig, ut någon kungsväg: för bildningens genom nuet mot framtiden, tvekar gång man dock icke om hans personliga syn på
Bladen vänder sig.
H a r r y Martinson: Resor utan mål.
Av KLARA JOHANSON.
V ar världen skall man vaga hop- pas att finna samlad en komplett kunskap o m de havdvunna trick medelst vilka opinioner upparbetas?
Det m å val frågas då man inte mer kan lita blint på tidningsredaktionerna, främsta auk- toriteten i detta fack Stora förhärdade drakar uppticker och biktar a t t de i oräknade år har lå- tit sig duperas a v ett så foga - hur skall jag uttrycka det ' - så foga listigt släkte som undertecknare av masspro- tester Generrist och respektfullt har de med sina mäktiga resurser omhuldat en demonstrationsmetod vars verkliga vasen, då det nu plötsligt röjts av några indiskreta Ijusglimtar, inger dem ratt- matig avsmak och harm Säkert ar det med skamsen förbittring pressen erin- r a r sig de många illegitima dokument på vilka den har slösat sin effektfulla omsorg god placering, en tredjedels spalt sensationsrubriker, varm kapprock och löpsedelns förföriska löfte om skan- dal Den nyvunna inblicken i opinions- makeriets hemlighet medger ingen upp- repning av dessa trohjärtade missgrepp som så beklagligt länge har vilselett den oskäliga allmanheten Undertecknare av massmeningar a r i själva verket inte så avlägsna anförvan- ter till » de okända pennsoldaternas », pres- I sens blyga och frimodiga volontärer.
sin skyddade position bland hopen åt- njuter de nära nog den pura anonymite- tens priv- vilgier.
Det brukar nämligen inte handa a t t individer plockas fram ur dessa tillfälliga kollektiv och nödgas undergå offentligt förhör De slipper alltså att likt vissa bolagsdirektörer ex- ponera friande intyg om inkompetens och hristande reflexionsformåga Forsk- ningar i enskilda massdemonstranters själsliv a r också numera onödiga sedan pressen äntligen kommit underfund med vad de g å r for över lag.
I detta packat skickelsedigra år h a r kanske, djupast sett, ingenting så beak- tansvärt förekommit som pressens nya och kraftigt forkunnade syn på ansva- righetens problem.
Lika förtjust som häpen laser j a g i ett stort blads ledar- spalt att det g e s » ett område dar den individuella smaken, den personliga Piskidningen m i s t e vara utslagsgivan- de », dar omdömena for a t t vinna re- spekt måste befinnas ngrundade på eg- na iakttagelser och präglade av en ge- Gåtfull förblir dock den angivna luc- kan i redaktionernas allvetande, och en nomtänkt, ning »!
illasinnad skulle grinande betvivla den T y inte ens en läkemedelsannons eller en politikers hedersord bär ovederhäf- tighetens prägel mer påtagligt an me- ningsyttringar signerade med en oöver- De dementerar skådlig racka namn sig själva i samma ögonblick de visar sig.
Deras vikt och verkan skall enligt planen åstadkommas av namnens for- krossande mångtal, men det fatala in- träffar a t t ju högre siffran stiger desto djupare sjunker värdet av de enheter som bildar den, och addition av aldrig så många nollor lär inte g e annat facit Den mot massåverkan fridlysta sfär som dessa gyllene ord närmast galler a r konstlivet L å t oss anamma dem som ett bragelöfte!
Alltså redaktio- nella åsikter om konst kommer hädan- efter inte att yttras, reportaget om konstangelagenheter hålles neutralt, lönnmordsförsök mot konstverk eller konstnarer kvaves I sin linda vare sig de utgår direkt från konkurrenter eller från dessas lejda kumpaner inom tid- ningsbyrån Massundertecknade mani- fest I ämnet blir undertryckta eller - vilket betyder ungefär detsamma - an noll Frejdade namn och obskyra förenas här I den skona jamlikhet som annars bara upptrader i utopisters drömmar tryckta med petit utan mellanslag på avsides plats under rubrik » Från all- mänheten ».
Enahanda öde drabbar naturligtvis en i personligt färgad uppfatt- ägnade tidskriften Spektrum N y l i g e n nummer åt Harry Martin- son.
Det är ett av de många tecknen pil att hans konst funnit förståelse och er- kännande Han slog igenom med dikt- samlingen Nomad (1931)), vilken väckte största uppmärksamhet genom sin egen- artade skönhet och överraskande ur- I en ny bok.
Resor utan sprunglighet vandrande, » ansluten till hela sin stjärna Fantasien a r fascinerande nog för den, som ar inlåst inom sitt arbetes väggar och gator Den ger några ögonblicks känsla av befrielse, av rörelse p i en fritt svävande stjärna, en rymdkansla och ho- risontlängtan.
Den konstn ärliga formen i Resor utan mål a r I allmänhet av en friskhet och mål, har han i dessa dagar givit nya bil- der ur det sjömans- och vandringsliv, som aven inspirerat hans föregående verk Under åtta å r seglade Harry Martinson originalitet, som tjusar och betager.
Ett och annat parti kan vara färglöst och splittrat, men snart har diktaren åter ma- terialet I sin hand och formar spänstiga, N över jordens alla hav och vandrade ge- ofta fullständigt nya ord och melodier.
nens arbete och Ievnadsförhållanden Man nom många länder.
Ivar Lo-Johansson Hans prosa kan I lyckliga ögonblick bli ser mannen svettdrypande I 60 g r värme berättar, att Martinson besökt 16,267 lika rytmiskt fast och uttrycksfull som i eldrumniet, eller frysande på däck, nar städer i världen Man tror det utan vi- hans vers Hans förmåga att skapa stormen sjunger » kall och mäktig som ett dare, när man i den nya boken ser, huru Martinson förtroligt skildrar otaliga plat- s e r på den jord, som han överblickar som en helhet Den livsstegring, han själv er- far genom denna förtrogenhet med hela planeten, kommer honom att drömmar om en tid, då människorna, » trötta på det jäktets tomhet », skola staketinhägnade övergå till ett rörligare liv, ett slags no- madliv, och därigenom få en » ny, frukt- bar och frigjord inställning till hela sin jord ».
Liksom Ludvig Nordström tror han, a t t en dylik utveckling skall möjlig- göras genom kommunikationsteknikens fulländning Människan skulle bli rörlig, sorts inlagor av samma karaktär men utan namnlangder och betydligt preten- tiösare, till exempel protester, kritiker och dekret som utfärdas a v Konstn ärs- klubben.
Just om sådana opinionsfabri- kat handlar den citerade artikeln.
vilken skarpt fastslår: » Det a r over huvud ta- get en olycklig metod a t t trumma ihop folk, mobilisera organisationer och ut- färda generalorder » i fråga om konst Sanningar som dessa hor man klippa ut och inrama så att man ständigt kan ha dem f o r ögonen.
Och till hands den dag då de behöver stickas under näsan på någon tankspridd redaktion som rå- kat återfalla i ovetenhetens goda tro.
språkliga effekter a r enastående Stundom drives detta till preciositet, och man måste njuta den långsamt, som nar man med händerna följer en utsökt kontur Innehållet a r en ständigt skiftande » rör- lig » serie av bildar från hav och land, hamnstader, landsvagar, urskogar - från Brasilien och upp till Island, från Amster- dam och till Kongo Seder och moral skifta.
» man blir påverkad a v tre eller fyra geografiska moral- och sedeavsnitt I månaden, om frakten ä r god,.
Bilderna a v hav och landskap ra ofta ett så intensivt liv, att de verka med sym- bolisk kraft Jag minns t. ex. en skildring av dimma vid Newfoundland P i natten börjar en frammande ångsiren svara Den kommer närmare, dimridåerna » splitsas upp » a v dessa tjut, och så plöts- Iigt rusa fartygen förbi varandra » Frik- tionen var oerhörd, målarfärgen förbrän- des till en stinkande rök, en nit lossnade med ett skärande skrik - sen var det som om någon slappt oss loss ur ett elektriskt magnetgrepp, fartygen rusade ifrån varandra -. » - Detta a r en bild ur skeppens liv.
Men det kunde vara en symbol av manniskornas - med snabba möten, hårda kontakter, livsfarliga skils- mässor Ett inslag av största varde äro de Iiv- fulla, rakrika skildringarna av sjömän- isländskt drapa ».
Yrket gör dem filoso- fiska, och ibland nar kolen a r bra, ångan hög och farten god, diskuteras Iivsfrå- gorna » framför de högtrycksbrusande pannorna I ett eldrum på havet » Harry Martinsons nya bok förtj inar att bli läst Utom en ställvis utsökt konstnärlig njutning ger den en vision I färg, doft, rörelse och ljud av hela pla- netens samtidiga liv.
Emy Ek R e s t au r a n g Po- rt A rth u r Blekingegatan 40 Telefon Söder 34784 l e B ra m a t s tä l
De gifta servitriserna.
Herr von Papens " seger ".
Reaktionär operettfilm.
V Världskriget gav icke länge (Forts. fr. sid.
1.)
tären av ett dödshugg.
Upplösningspro- han och tilltägger, att han kan vänta och (Forts. fr. sid.
1.)
klagade beslutet hos arbetsdomstolen un- cessen kommer kanske inte att ske i en att han har god tid.
Om inte alla tec- der framhållande av att det vore stridan- de mot kollektivavtalets bestämmelser, N u har som sagt arbetsdomstolens ut- slag fallit.
Det har blivit ett enhälligt ogillande av de gifta servitrisernas yrkan- de om att återfå sina yrkesanställningar.
handvändning.
men aldrig kommer Hitler att repa sig efter detta nederlag.
Den nazistiska pressen försöker med förtvivlans mod att bortförklara faktum.
Det tir komiskt och närapå rörande att se dess ansträngningar att ställa sannin- Arbetsdomstolen stöder sig i sitt utslag i gen på huvudet.
Den storvulna tonen främsta rummet på att såväl arbetsgivare har inte stämts ned en enda grad, tvärt- som arbetare, i detta fall restaurantbola- om, det smattrar av segerfanfarer i spal- » Papen slagen » - lydde » An- get och de anställdas personalförbund, terna.
varit ense om den tillämpning av para- griffs » överskrift den 7:de, och den naive grafen, som nu ägt rum, varför följakt- läsaren trodde, att nazisterna ämnade ligen en dylik tolkning är förenlig med dölja sitt eget nederlag bakom det ove- avtalets bestämmelser.
dersägliga faktum, att herr von Papen Utslaget som sådant ä r synnerligen märkligt.
Man hade väntat sig att ar- betsdomstolen, som ju ä r arbetares och arbetsgivares högsta juridiska instans, skulle tagit ställning till frågan ur rent rättslig synpunkt.
I stället nöjer man sig med att påpeka att bolaget och per- sonalföreningen äro ense.
Hur tryggas då den enskildes rätt mot maktövergrepp?
Kollektivavtalets bestämmelser om hur det skall förfaras vid avskedanden avse väl också att ge den enskilde arbetaren ett visst mått av trygghet för ett rättvist förfarande.
I kollektivavtalets bestäm- melser står det inte något som helst om den anställde arbetaren eller arbeterskans civilstånd.
Arbetsdomstolens sanktion av Göteborgs Restaurantbolags åtgärd att låta vederbörandes civilstånd bli avgö- rande vid entledigande av personal ä r en fullkomligt ny bestämmelse, som införts tolkningsvägen utan uppsägande av avta- let.
Åtgärden blir inte juridiskt oantastli- för se- mer - i dag utgör det den näpna hak- grunden till älskliga filmoperetter.
Det hela var ju när allt kommer omkring en ganska pittoresk tillställning.
Det var ken bedraga, kommer han att få vänta så länge han lever.
- Efter detta valslag skulle d e t - o m m a n satte tilltro till de olika partiernas kom- munikéer - över huvud taget inte fin- nas några besegrade, bara idel segrare.
med välfriserade uniformer med blanka svansar, knappar, smattrande hästar mässingsmusik, blanka stövlar och skrat- åtminstone tande, sjungande kvinnor om man får tro God natt sköna Wien, en engelsk film som presenterats under gan- ska pretentiösa former.
Den hör till de filmer som man endast kan beteckna med epitetet brottsliga.
Under en insmick- rande form döljer den en krigspropagan- da av farligaste slag.
Sakta och försik- tigt smyger den sig över åskådaren.
Det hela går så varligt, så varligt.
.
.
Till all lycka ä r filmen långt ifrån konstnärligt fulländad.
Arne Holmström.
- Nittio procent misstroende mot von Papen.
Också herr von Papen firar seger.
Till en viss grad har han j u orsak härtill.
Hans parlamentariska stöd, de tysknatio- nella, ha fått en avsevärd förstärkning, och dessutom har tyska folkpartiet, som också ä r honom troget, i sista ögonblic- ket, just som det var nära att helt dö ut, fått uppleva en liten renässans.
Och en koalition mellan nazister och centrum skulle i den nya riksdagen inte räcka men då den borgerliga pressen vill göra till för att få till stand en regeringsmajo- gällande, att trafikpersonalen halvt mot att gå i döden för sin Führer, stode orub- ritet.
Men dessa för von Papen i och för sin vilja tvingats in i strejken av kom- bad kvar och först nu, sedan den befriats sig glädjande fakta hindra inte, att nära- munisterna.
så överensstämmer detta inte från allt slagg, finge den rätta slagkraf- på 90 % av tyska folket förklarat honom med sanningen.
Strejken var spontan, ten.
» Vad betyder förresten torra siff- sitt misstroende.
Om herr von Papen och spontan var också den sympati, var- med den bemöttes av hela den övriga ar- ror! » - hette det vidare.
Tyvärr ha hade den ringaste aktning för folkets vil- betarbefolkningen.
torra siffror alltid betytt väldigt mycket j a, så kunde han inte dra någon annan De tyska arbetarnas inbördes solida- för Hitler.
Som ingen annan har han konsekvens ur valresultatet än att ome- ritet har förresten inte dokumenterat sig i detta fall, utan också vid ett fler- bara opererat med siffrornas suggestion.
(Då delbart träda tillbaka.
Men herr von andra strejker, som ägt rum under de Hitler höll tal i diverse tyska städer hade Papen intresserar sig naturligtvis inte ett sista månaderna och som märkvärdigt han enligt » Völkischer Beobachter » unge- spår för folkets vilja, och därför har han nog nått positiva resultat.
Man skulle fär dubbelt så många åhörare som sta- också förklarat, att han ämnar stanna.
tro, att i dessa arbetslöshetens tider strej- den invånare.)
Och ännu för en vecka Och att regeringen inte ämnar avvika en ker vore så gott som hoppliisa.
Men det sedan var han besluten att inom kort er- tumsbredd från den väg den slagit in på.
har visat sig, att detta icke ä r fallet.
Pa- pens senaste nödförordning, som ger ar- Visserligen uttalar han en förhoppning, övra hela folket.
Huruvida Hitler själv vet, vad klockan att den » nationella koncentrationen, nu- ä r slagen, ä r tvivelaktigt.
Förmodligen mera måtte bli verklighet, men det tror oväntat hårdnackat motstånd.
Vid har hans patologiska storhetsvansinne re- han nog inte själv p å ty såväl Hitler som ingen av dessa strejker ha de arbetslösa dan fullständigt omtöcknat hans sinnen.
centrum ha fastslåst sin oppositionsställ- fallit sina arbetande kamrater i ryggen I varje fall förklarar han nu, att han un- ning så pass, att några medgivanden från - och arbetsgivarna ha måst ge efter.
fortfarande inte äger sitt folks förtroende.
Men nej - valutgången vore enbart gläd- jande för Hitler, påstod man, ty de, som vänt honom ryggen, voro endast opålitli- ga medlöpare, medan d e n fasta stammen av män och kvinnor, som voro beredda tal vid nyanställningar, har stött på ett lika som gare därför att personalförbundet inte haft något att erinra mot bolagets avske- der inga omständigheter vill dela makten deras sida näppeligen kunna komma i frå- som efter tolereringsperiodens slut fått danden.
Över huvud taget är personal- med von Papen.
Han tänker vänta, tills ga.
Några legala möjligheter finnas inte friare händer, ha med energi understött förbundets ställning till denna sak, det hela makten lägges i hans händer, säger längre kvar för von Papen och hans pro- denna kamp.
Genom hela den tyska ar- betarklassen går plötsligt en ny våg av kanske mest anmärkningsvärda.
I stället gram.
Centrum, som stod sig så bra vid förra aktivitet.
- för att åtaga sig de anställda kvinnor- nas sak ger man arbetsgivaren sitt tysta bland de många, som visa tidens reaktio- valet, har nu förlorat något; närmast väl Tysklands upprustning och det medgivande, d. v. s. man förklarar sig nära inställning.
Det är så mycket far- beroende på dess förhandlingar med na- franska förslaget.
icke vilja föra talan i detta mål.
Tydli- ligare, som det genom arbetsdomstolens zisterna.
Demokraterna ha slutgiltigt in- Herr von Papen har i dagarna förkla- gare kan man icke deklarera: att med utslag kan bli prejudicerande för fram- gått i den eviga vilan; i den nya riksdagen rat, att han anser Herriots » plan construc- Gift kvinna, som beröres av så- få de inte mer än två mandat.
gift kvinnlig förvärvsarbetare känner man tiden.
tif » absolut diskutabel och användbar så- dana avtal, blir försatt i en fullkomligt som basis för vidare förhandlingar.
Den ingen solidaritet.
En ny våg av aktivitet går tyska högerpressen protesterade först Det nu relaterade fallet är endast ett rättslös ställning och på nåd och onåd utlämnad till arbetsgivares och personal- genom Tysklands arbetarklass.
häftigt mot Herriots plan, därför att man på det hållet känner sig förpliktad att eller fackförbunds godtycke.
Hon kan D e egentliga segrarna äro naturligtvis protestera mot allting.
som kommer från inte vädja till högre instans, ty om blott De ha snart hunnit i Frankrike; men i själva verket gladdes » Herodes och Pilatus » äro vänner står kommunisterna.
fatt socialdemokraterna.
Om de sista må- man förstås åt den möjlighet till upp- sig beslutet i arbetsdomstolen.
rustning, som utförandet av nämnda plan nadernas arbetarfientliga politik fortsät- kan ge.
Fallet har på nytt aktualiserat frågan Samtliga tyska höger- och mellanpar- om de förvärvsarbetande kvinnornas re- tes, komma de snart att ha hunnit om av allmän presentation i respektive kår- och fack- dem.
I sista ögonblicket bidrog också tier Önska återinförandet Lyckas de icke erhålla en trafikstrejken till att öka deras röstantal.
värnplikt.
Tyvärr förefaller det, som om förbund, också vissa kretsar inom socialdemokra- (Under det att Hitlers försök att speku- mot deras numerär svarande represen- lera i strejken väl snarare skadade ho- tin inte skulle ha något emot att utbyta tation, bli de i tider som dessa stän- riksvärnet mot en milis enligt schweiziskt Då nom.)
mönster.
Man tror, att en » folkhär », som digt utsatta för maktövergreppp.
Strejken ä r nu avblåst, resultatet ä r i motsats till en yrkesarmé j u omfattar kommer man säkerligen, så länge den negativt för de strejkande 2,500 man element från alla politiska läger, lättare ekonomiska krisen varar, att söka ran- ha avskedats och lönesänkningen har bli- skulle kunna bevara en rent defensiv ka- sonera arbetstillfällena pa kvinnornas be- vit genomförd.
Naturligtvis utnyttjade raktär.
Därvid förbiser man att arbe- kostnad.
I det fallet följer man minsta ' kommunisterna strejken för sin valpropa- tarungdomen, som hitintills ä r så gott motståndets lag.
Talet om » sociala skäl », ganda, om den saken ä r intet tvivel - som helt och hållit pacifistiskt sinnad, ge- » behovsprincip » och » skälig inkomst, dras alltid fram ur arsenalen, då man vill komma åt gift kvinnas arbetsinkomst.
Däremot ä r man inte lika kvick att till- lämpa argumenteringen, när det gäller mäns dubbelanställningar.
Uttrycket » skälig inkomst, ä r för övrigt ett mycket tänjbart begrepp.
Med det kan man gå &amp; till storms mot den ojämna inkomstför- fortfarande bland delningen över huvud taget.
Av alla tec- de främsta ken att döma är det dock inte meningen att det skall användas annat än i sam- prispolitik, band med gift kvinnas arbetsanställning.
kort leveranstid och gediget D ä r ä r det mycket användbart för dem, utförande garanteras våra kunder.
som ha makten.
Rättvisan Iämnas där- hän.
Göteborg den 14 nov.
1932.
- - - Zetterlund Thelanders - Karin Cardell.
R a d i k a l nom värnplikten skulle råka under det farliga inflytandet av yrkesmässiga offi- cerare.
Införandet av en milis skulle i själva verket betyda ett allmänt utbredan- de av den militära andan.
Och dessutom tir en militärstyrka, vare sig den består av yrkesmän eller värnpliktiga, alltid ett instrument i händerna på den radande re- gimen och kan också anviindas vid inre konflikter.
För några dagar sedan ha i Genève värnpliktiga tvingats att anställa blodbad på demonstrerande arhetare.
Schweiz gäller för att vara ett demokratiskt, fred- ligt land; Tyskland gäller, inte utan or- sak, för martialiskt.
O m dylika händel- ser äro möjliga i det idylliska Schweiz, vad skulle då inte kunna ske i Tyskland?
En från folket isolerad yrkesarmé ä r vida att föredra framför ett militariserat Om värnplikten återinfördes i folk.
Tyskland, skulle det betyda en olycka både för landet självt och for Europa.
Helge Heerberger.
