# ID: svediakorp-per3602
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1932
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 6,229
# sentences: 241
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Röst och tal V a d har hänt?
präglar människor och mänsklig samlevnad.
Ost- och talvården som en folkhygie- nisk fråga - det ar det intressanta ämnet for en diskussion som - närmast med anledning av det Institut for Tale- Iidende som har öppnats i Danmark I höst har pågått i ett par olika tidnin- gar mellan Hilma Henningsron, Idrarinna i diktion vid Musikkonservatoriet och Högre lararinneseminariet och d:r Paul Frenckner, f. n. föreståndare for fonia- triska polikliniken vid Sabbatsbergs sjuk- hus R Det trogna folket har inte över- givit sitt höga herrskap.
V VÄRLDSOPINIONEN K A N INRE- GISTRERA EN SEGER R, då Alaba- nias myndigheter upptagit till förnyad provning rättegången mot de åtta till döden i ett fall till livstids fängelse - dömda negerpojkarna frän Scottsboro Pojkarna som ar mellan 13 och 21 år gamla har suttit insparrade I dödscellen ett och ett halvt är Bland dem ar de båda ynglingarna Wright, vilkas moder, fru Ada Wright, genom sin Europaturné måhända bidragit till pojkarnas frigiv- ning - T Y S K A VALEN visade som nian förut- sett att Hitlers röster minskat - med över 2 miljoner!
- socialdemokra- terna forlorade även åtskilliga mandat men kommunisterna har fått en kraftig okning Då de tysknationella, det enda parti som stoder Papen aven okat, be- traktas valet trots allt som en seger för Papen Riksdagen anses fortfarande såsom arbetsoduglig och Papen fortsät- ter sin statsomvälvningspolitik.
Weimar- forfattningen ar snart ett minne blott.
A V i d maskeraden i Koburg träffades de avsatta högsta herrskaperna för första gången åter officiellt och i all sin gamla glans och samtalade om komman- de härliga tider.
Och det trogna folket stod på slottsbacken och hurrade.
Koburg är j u nationalsocialistiskt och kunde där- för använda skattemedel till att dekorera staden för bröllopet i stället för att un- derstödja svältande arbetslösa.
Men fol- ket hurrade i alla fall.
1918 flydde de tyska furstarna i största hast, men när de sågo, att det inte var så farligt med re- volutionen.
kommo de tillbaka och ford- rade pengar.
För ungefär tio år sedan var det slutgiltig folkomröstning om des- sa pengar - det trogna folket övergav inte sina härskare.
Men furstarna kunde aldrig f å nog, och varje år sedan dess har det varit nya processer, som ofta rört sig om millioner, i de allra flesta fall ha furstarna vunnit.
Dessa höga herrskap, som rovgirigt tillskansat sig alla fördelar de kunnat få, som utan tillstymmelse till skamkänsla utvecklat en utmanande lyx på det nöd- lidande folkets bekostnad, de hereda sig nu på att återerövra också sin gamla härskarställning.
Exkronprinsen och fru yttra sig på möten och i pressen, glöm- mande sin ed att inte blanda sig i politi- ken om de fingo komma tillhaka; i tal- rika pappershandelsfönster ser man foto- grafier av den högborna familjen.
Inri- kesminister von Gayl har sagt, att mo- narkin är den enda Gudi behagliga sty- relseformen, fast frågan om repuhlikens likviderande än så länge inte vore ak- Kanske så länge tuell.
Ä n så länge -?
Hindenburg lever.
Kanske inte ens så länge.
Tidpunkten är oviktig.
Otvivel- aktigt är, att de, som nu ha makten, för- hereda monarkins återupprättande.
Och att tyvärr åtskilliga undersåtar komma att hurra, ifall kronprinsen får tåga in genom MERIKANSKA VALEN VISAR att Roosevelt som väntat var blivit vald med overvaldigande majoritet, 472 elektorer med 51 for Hoover.
Ändå var omkring en miljon demokratiska väljare berövade sin rösträtt av olika skal, hem- löshet, skattskyldighet etc Segern ar fantastisk, då demokraternas historia hit- tills varit rik på nederlag.
Förbudets upphävande, som i varje fall blir en på- taglig följd av valet, kommer att inledas med frigivande av öl och vin, vilket fram- kallat starka glädjeyttringar bland med- gande är den franska planen ett stort Om Roosevelt kan rädda borgarna framsteg.
Några för Tysklands jäm- världsekonomien blir en tvistigare fråga ställdhet tvivelaktiga avrustningskonven- tioner kommer han inte att vilja hjälpa D E T FRANSKA NEDRUSTNINGS- till med.
FORSLAGET forklaras och utläg- Nu gäller det alltså nedrustningskon- ges av M Herriot, utan att fullt tillfreds-, ferensen.
ställa den vetgiriga opinionen.
Regionala GUSTAF-ADOLFSJUBILEET HAR fördrag mellan Europas stater for att BEGÅTTS med mera intensitet än betvinga angripare, en internationell ar- me, ohligatorisk skiljedom ar några av utbyte.
Operans fyratimmars festspel har programmets huvudpunkter.
v. Papen i rentut kallats för smörja och från Kon- Tyskland har tagit fasta på principen om serthusets länga festkonsert kom männi- som en recensent ut- likartade arméer och lika beväpning for skorna ut med Europas fastlandsstater och säger, att om trycker sig - en glupande hunger i sjä- len.
Det bästa var dock väderleken, att det ar meningen att på detta satt för- verkliga Tysklands krav på Iikaberätti- solen och kvällens ljuskaskader lyste lika G - Brandenburger Tor.
Kronprinsen har sagt, att hans tre passioner äro, kvinnor sport och krig.
Men vad betyder så- dant?
Han är en ättling av Fredrik den Store - och undersåtes-mentaliteten hor den tyske småborgaren förefaller + vara outrotlig .. - H e r r von Papen talar mycket ofta om Gud.
När han i n g e n t i n g annat har a t stödja sig på, varken parlamentsmajori- tet eller någon tänjbar paragraf i f ö r fattningen åberopar han sig på Vår Herre När han drog sina ur dom slutet i Leipzig, nämnde han visserligen inte Guds namn - men det var väl un derförstått, t y de åtgärder han vidtagit efter Leipzig stödja sig inte ens till ske net på l a g och rätt.
- - - konsekvenser Weimarförfattningens § 48 OF tillfällig, berättigad diktatur.
Domslutet i Leipzig rar ingalunda en seger för Preussen.
Visserligen hade man räknat med ett fullständigt neder las, därför rådde till att börja med stor glädje över den moraliska rehabilitering domslutet innehar för kabinettet Braun och demokratiska tidningar ordade on en rättens triumf.
Men glädjen svalnade ganska snart.
T y vid närmare betrak- tande visade det sig, att vad preussisk: regeringen fått sig tillerkänt i Leipzig är av helt och hållet formell natur och utan något som helst praktiskt värde Diktaturparagrafen 48 har två momen - enligt det första kan rikspresidenter inskrida mot regeringen i något av de tyska länderna, ifall detta gjort sig skyl.
digt till pliktförsummelse - enligt mo.
ment II kan rikspresidenten inskrida mot regeringen i något av de tyska länderna ifall den allmänna säkerheten och ordnin- gen är hotad.
Högsta domstolen har salo- moniskt förklarat.
att mom. I inte kan till- lämpas i fallet Preussen.
men väl mom II.
Braun har sålunda fått det erkännan- (Forts. å sid.
4.)
Som ofta sker har det har varit sjuk- domsfallen som forst givit impulsen till en verksamhet, som säkert kommer att visa sig vara av största allmänt uppfost- rande betydelse.
Vi be att i tur och ord- ning få lämna ordet i denna fråga till en läkare, doktor Alfhild Tamm, som i vårt land särskilt haft med talets sjuk- domsfall att göra, och en talkonstnär, fru Manda Björling Falck, som vid sidan av sitt konstnarliga arbete tagit sig an ock- så taluppfostran.
Först och främst gäller det emellertid att fastslå, att det är fråga om ett utom- mer att få formen av en upp-och-nedvänd ordentligt viktigt socialt intresse, säger doktor Tamm.
Talrubbningar betyder pyramid, eftersom de äldsta och tidigast födda och alltså fåtaligaste naturligtvis för många människor ett allvarsamt hin- der for hela deras utveckling.
Dessa hör ha sitt tillhåll nederst.
lidanden kunna direkt eller indirekt för- REUGERRÄTTEGÅNGARNA har svåra valet av yrke.
Hos individer med kommit in i det utvecklingsskede, (Forts. å sid.
4.)
att allt later sig försvaras - bara man har lämpliga konton - det nyaste heter Meta-konto.
~~ K T V Å SINNESSLÖA FRÅN VIMMER- B Y har K.
Maj:t förmenat att ingå över rabulister och rojalister och att hu- i det äkta ståndet, trots den föregående möret var gott hos både folk och polis.
illegala familjebildningen, som de förkla- L Ü T Z E N Ä T T L I N G A R N A, ÄNNU EN rat sig i varje fall ämna fortsätta med.
FÖRENING, har uppstått i samband De hade gärna velat legitimera sina re- med jubileet.
Den består av svenskar dan födda barn.
När får vi äntligen ord- och finnar som i rakt nedstigande manligt nat steriliseringsfrågan?
led härstammar från krigsmännen vid Lützen.
Huruvida det gemensamma må- T I D E V A R V E T HAR TILL SIST att med tacksamhet och glädje anteckna let sträcker sig Iängre ä n till festmåltider den stora händelsen ett vår vädjan till förmäler icke historien.
Detsamma kan sägas om de besynner- läsekretsen om bidrag till vårt reklam- liga sammanslutningar eller brödraskap konto utlöst ett snabbt och uppmuntran- obs!
strängt exklusiva, endast för de svar.
Första dagen inbragte oss 21:- - - män!
som kallas för årsföreningar och kronor, andra dagen 75:- tredje dagen vars enda gemensamhet är att vara född 1 0 1: kronor från tillsammans tjugu- - under samma år - vilket ingalunda inne- fem personer.
Vår tacksamhet över vad bär att det är under samma stjärna.
De som kommit innesluter en spänd förvän- skall nu samlas till sina årliga festmål- tan för de kommande dagarna.
tider och sin klubbverksamhet i ett ge- mensamt hus.
Vi antar att huset kom-
Tomträtten i kristider.
T D e n 1 2 N o v. 1 9 3 2.
R e g e ri n g e n rör vid vapen- in dus trie n.
Svenska regeringen har tagit ini- tiativ till en självständig svensk handling i ett av de mest ömtåliga och ödesdigra internationella pro- blemen, nämligen frågan om den pri- vata krigsindustrien, den privata handeln och förtjänsten på denna in- dustri samt handeln länderna emel- lan.
Enligt statsministerns uttalan- de till statsrådsprotokollet skola de blivande utredningsmännen pröva huruvida vapenindustrien bör läggas om att bli statsmonopol och exporten till utlandet av » utrikespolitiska skäl » bör begränsas.
En dag i somras förekom i pres- sen en liten officiell notis om vilka firmor som hugnats med order från arméförvaltningens artillerideparte- ment.
Läsaren fann där att bara denna enda order berörde ett tjugo- tal svenska firmor vilka tillverka nyt- tigheter men till en del h a sin om- sättning baserad på order från ar- Till exempel: en méförvaltningen.
firma som tillverkar grytor och kyrkoarmatur levererar även gas- En omläggning till maskdetaljer.
statsmonopol måste alltså beröra en stor del a v den svenska industrien och medföra motsvarande svårighe- ter, mycket större ä n de som yppa- de sig d å sprithanteringen blev stats- monopol.
Det ä r förresten bra att erfarenheterna från denna monopoli- sering föreligga, och att man nu är mera vaken än man var vid Bratt- systemets genomförande för att ett statens verk kan f å ett intresse a v att uppvisa ett gott affärsresultat lika- väl som en enskild företagare.
Vapenindustrien för våra hemma- behov kan under förutsättning att den nuvarande politiken fullföljes och vår politiska situation blir unge- fär likartad i fortsättningen icke blomstra, den måste krympa sam- man av sig själv.
Därför ä r det av- görande hur först utredningsmännen och sedan de beslutande myndighe- terna ställa sig till frågan om expor- tens begränsning.
Vapenexporten har varit något som mer än den pri- vata vapenfabrikationen upprört pa- cifisterna och det ä r mot den de ha riktat sina .angrepp.
Vi ha hittills Tomträttsförfarandet i Stockholm är som bekant sedan något å r tillbaka föremål för en utredning som bl.
a. har till syfte att klarlägga möjligheterna för tomträttens tillämpande också i stadens inre delar.
Den kommitté som sysslar med uppdraget och som består av borg- mästare Carl Lindhagen, advokat Ma- thilda Staël von Holstein och överste- löjtnant Carl Nyström har på fastig- hetsnämndens uppdrag företagit en resa till Tyskland och Holland för att stu- dera dessa länders tillämpning av tomt- rätten och då delegationen i dagarna återkommit från sin resa fråga vi advo- kat Staël von Holstein om de vunna er- farenheterna.
Tyskland fick sin tomträttsförordning redan 1919.
Men de abnorma förhål- landen i finansiellt avseende som alltse- dan kriget rått i Tyskland gör det svårt att anställa några jämförelser, omtalar advokat Staël von Holstein.
Den väl- diga byggndsverksamhet, som efter markens stabilisering 1923 sattes igång med tillhjälp av den extraskatt på fastigheter, Hauszinssteuer, som då ut- togs, har efter 1930 så gott som avstan- nat.
För Berlins vidkommande t. ex. behövs knappast längre några nya bo- städer.
I stället för den väldiga inflytt- ning, som för några å r sedan beräkna- des uppgå till en 300,000 personer årli- gen, har nu inträtt en utflyttning, som i å r beräknas till omkring 100,000 perso- ner.
Markvärdet i Berlin uppgick Ar 1930 till cirka 300 miljoner mark.
Det har nedgått med en tredjedel.
Staden Berlin befinner sig i ett katastrofalt finansiellt niidläge, man vill framförallt sälja - om det går att sälja - och tomträtten diskuteras egentligen inte vi- dare.
I Lübeck däremot, som sedan gam- malt äger stora markområden, upplåtes jord endast mot tomträtt medan den i Bremen tillämpas endast vid s. k. Sie- delungen.
i Holland tillämpas i fle dan gammalt en målmedv politik, Haag upplåter sedan 1900 ute- slutande mot tomträtt.
i Amsterdam har man likaledes helt övergått till tomt- rätten utom när det gäller markupplåtel- ser för kyrkliga ändamål.
Tomträtt eller äganderätt har länge varit en brän- nande fråga i den politiska diskussio- nen.
Äganderättens intressen förfäktas där av högern, den riktning som tror att man måste ha enskild äganderätt till marken för att kunna ho lycklig.
Den glömmer därvid att det icke stämmer för det stora hyreshusets vidkommande, där ägaren icke hor!
Själv anser jag, slutar advokat Staël von Holstein, att tomtråtten säkerligen ä r den enda riktiga principen och den är värd många uppoffringar.
Men jag vill framhålla att den ingalunda ä r så enkel och att den allrahelst under nu- varande onormala förhållanden på det ekonomiska området noga måste utre- redas och övervägas.
- utomordentligt fint och lojalt på alltid fått höra att Sverige skötte sig så utomordentligt fint och lojalt på denna punkt som följde vapenhan- delskonventionen av 1925 trots det denna ännu icke blivit internationell lag.
Det viii s ä g a vapenexporten var förbjuden och tilläts endast ge- nom licenser och uppgifter på alla transaktioner lämnades.
Dessutom har det varit svensk regerings praxis att inte sälja vapen till länder i krig eller revolution.
Men exportsum- man på 1 2 millioner under 1931 fanns ju där i alla fall, och även om jaktgevär ingick i densamma, så var den ändå för stor.
Och uppgiften att man till länder i krig såsom Ja- pan och Kina endast effektuerade ti- digare beställningar kunde inte lugna pacifisterna, då de inte visste vart krigsmateriel som exporterades till neutrala länder togo vägen sedan.
Och för var gång det gällde att Sverige skulle föra fredens och av- rustningens talan på den internatio- nella arenan kände de d e t som en skam att vårt land förtjänade på kri- get, och med sin skickliga ingenjörs- kår var en lämplig plats för utexpe- rimentering av ständigt mer fullän- dade förstörelseredskap.
Dessutom voro de medvetna om den risk det medför att vårt land ä r ett av centra, Iåt vara ett a v de mindre för vapen- internationalen.
Det ä r därför med glädje vi hälsa det faktum att systemet ä r allvarligt satt i fråga genom beslut om utred- ning och statsministerns direktiv, Därmed har ju också den socialde- mokratiska regeringen givit ett fin- ger åt principen: handla självstän- digt efter de principer som interna- tionellt ä r o erkända som riktiga, även då andra dröja med att göra det.
Det är grupper och publikationer, vilka betraktats som betydelselösa som huvudsakligen skött oppositio- nen mot det nuvarande systemet.
Vid konseljen den 4 november fingo de i all tysthet ett betyg på att deras ar- bete att dra fram och belysa fakta om vapenindustrien icke varit förgä- ves.
Må de fortsätta.
Det mål som vi gå emot ä r det- s a m m a som uttrycktes i Radikala Gruppens program: avveckling av vår rustningsindustri och vapenex- port samt förbud mot privat krigs- beväpning.
Esperantoexamen på Tomteboda.
I måndags hölls den första examen i esperanto ute på BIindinstitutet vid Tomteboda.
Examensförrättare var rek- tor Sam Jansson vid Beskowska sko- lan.
Det var en grupp på omkring femton elever ur olika klasser som ef- ter ett års frivilliga studier av språket under fröken Marga Tisells ledning skul- le visa vad de lärt.
Examen, som var en av de gladaste och trevligaste man kunde tänka sig, gav vid handen att bar- nen hade lärt sig språket mycket bra och varit synnerligen intresserade av detta extra ämne.
Som läsebok användes Hen- ny Widströms lilla häfte om Marjo.
men det förekom också frågor på grammati- ken och timmen avslutades med en liten konversation mellan eleverna och ett par utländska esperantotalande gäster.
- En av våra största svårigheter har varit att det är så ont om böcker, sade fröken Tisell.
Annars har vi nu också en liten tidning pi2 esperanto för de blin- da.
Det har e n stor betydelse för barnen att genom sitt intresse för esperanto kun- na komma i kontakt med andra likatän- kande.
De skriver brev till kamrater i alla möjliga olika länder och det bidrar att bryta isoleringen, som alltid hotar de blinda barnen.
särskilt sedan de lämnat skolan och återvänt till sina respektive hemorter, där de kanske efter många års hortovaro ofta inte längre har några vän- ner och bekanta.
Det visas några prydligt maskinskrivna brev på esperanto, som av de sakkunniga examensvittnena få mycket goda vitsord.
M a n hoppas att kunna fortsätta med ar- betet som hittills gjorts mera på för- sök - och sålunda också på detta sätt skapa en känsla hos de blinda barnen av kontakt med yttervärlden.
C.
- - Samarbetskommitténs för fredsfrågor bibliotek och studierum, Lill Nygatan 4 4 tr., Stockholm, hålles öppet för heten: dagligen kl. 9-17 samt tisd.
och torsd.
kl. 19-21. allmän-
Sven Stolpes roman.
ganska slarvigt hopkomna » Feg » beredde Sven Stol- pe onekligen sin publik en viss hesvikelse; man hade väntat något mera av författa- Det var ren till » I diidens väntrum).
med spänning man gick till läsningen av den nyn romanen Madame Sallerin - andra delen i den cykel, som inleddes med » I dödens väntrum ».
Romanen ä r fullt fristående och utgör liksom den före- gående delen ett avslutat helt, men ingår Med den Sven Stolpes stilvändningar.
Men pa samma gång ä r detta författarens styrka; han föraktar den artistiska kurragömma- leken och blottar direkt nerven i sitt eget ingenium, sin heta puls, sin brinnande intellektualitet.
Det är ärligt, eggande, modernt!
(Och sådant är man minsann inte bortskämd med inom modern svensk prosa - normalprosa, hade jag så när sagt).
Köket - ett mo- dernt närings- laboratorium V å r a kök får inte längre hetraktas som osande och föraktade rum, dit nian blott högst generad låter gästen få en inblick.
De skall hetraktas som in- tressanta och utomordentligt betydelse- fulla näringslaboratorier!
För att bidraga till förverkligandet av denna viktiga princip har rektorsparet De resonemang angående diktandets Harald och Signe Alm uppe vid Siljans- samtidigt - som ett mellanspel - i den väsen som författaren utvecklar i boken skoIan i Tällberg, Dalarna, för den kom- planerade cykeln.
diktandet såsom en livsform bland mande vintern anordnat kurser i närings- Det är med förtjusning man stiftar be- kantskap med den åldrande livskonst- närinnan madame Sallerin och den krets a v unga hedningar som hon samlat om- kring sig i sitt hem - med det hälsosamt klingande namnet Villa des Tilleuls - hjärtat av det sköna landet Frankrike.
- andra och icke såsom den vulgär-popu- lära uppfattningens Ersatz-funktion!
- kan till fullo tillämpas på hans eget sätt att bikta, berätta och dikta.
Den som är invigd i dagens on dit i den svenska lit- terära världen igenkänner kanske med et: leende författarens egna färska upplevel- Som en till livet återvändande sjukling med upprivna nerver, plågad a v själsliga konflikter, gör hjälten från » dödens vänt- rum » sin entré i detta åt livets och gläd- jens makter helgade pensionat, och åter- vinner här så småningom sin fysiska och andliga jämvikt.
Han finner en n y livs- form - diktandet - och synes komma till en viss klarhet i den konflikt mellan modern livskult och kristendom som sön- dersliter hans sinne.
Under påverkan a d e tragiska händelser som skaka den sorglösa hedniska idyllen i Villa des Tilleuls blir han stärkt i sin känsla a v den animaliska livskultens otillräcklighet inför hårda prövningar: i slutet a v boken s e r man den visa och allförsthende ka- tolska biktfaderns skugga avteckna sig som ett varsel bakom hjältens än så läng rätt spröda skuldror.
Författaren framträder själv tämligen ohöljt bakom bokens jag; det ä r sin egen inre livsutveckling han skildrar, sina egna problem han diskuterar, sina personliga erfarenheter han mer eller mindre direkt återger.
I viss mån ä r detta en svaghet; personerna bli inte fullt s i fristående som s e r i skildringen a v den äckliga psyke analytikern d:r Landormy och hans sätt att behandla författaren Léon Bellot; lika- så s e r man konflikten mellan den så kalla- de » livsdyrkarsekten » och den för sin nå- g o t oklara kristendom desperat kämpande Sven Stolpe i alla sina faser utspela sig inom Villa des Tilleuls murar.
Men leen- det på ens läppar förflyktigas ganska hastigt, och man gripes i hjärteroten av det ärliga sökande och den brinnande lust till personlig vidräkning med intellek- tuella och moraliska värden som varje rad i boken vittnar om.
F ö r min personliga del finner jag inte ' man kunde önska.
I madame Sallerins och det koleriska originalet La Colère ’ s dis- kussioner och andraganden igenkänner man blott alltför lätt den flotta essayisten slutliga upplösningen döden, eller den stora förlusten.
Men det ä r svårt att inse, vilket som ä r bättre: att bygga sitt liv på en illusion, såsom den gör, vilken författarens tendentiöst genomförda seger över de glada hedningarna i Villa des Tilleuls övertygande.
(Han låter bl.
a. madame Sallerin dö med en förbannelse över sitt liv på Iäpparna, och bokens jag springer strax med genomskinlig triumf till den katolska patern med bud om den » världsliga » damens slutliga nederlag).
Man kan utan tvivel gå med på, a t t ma- dame Sallerin och d e övriga trotsiga » hedningarna » hygga sitt liv på en illu- sion vilken inte håller stånd inför den - fysiologi och näringslära, där d e n kände specialisten på området, d:r Ragnar Berg från Dresden, kommer att föreläsa, veckling i det inre, i själva kökets funk- tion.
Men härtill fordras, att det utbil- das kvinnor - och även män - med in- sikt i den nya näringsfysiologin och nä- ringsläran, kvinnor och män, som kan för- medla och omsätta alla de nyvunna re- volutionerande upptäckter, som närings- vetenskapen gjort.
De skulle kunna ar- beta som näringskonsulenter och som si- dana tjänstgöra som rädgivande vid barn- hem och ålderdomshem, vid anstalter av skilda slag, vid fabriker, hotell och re- stauranter, vid livsmedelsindustrier och Iivsmedelsaffärer, vid skolor och undervis- ningsanstalter och över huvud såsom an- ställda a v kommuner eller hushållnings- sällskap stå till tjänst med råd åt hus- mödrarna och hemmen, eller såsom diet- assistenter eller dietsystrar och som så- dana vara behjälpliga vid vården av sju- ka och praktiskt omsätta och utföra I l - kares dietföreskrifter vid sjukhus och vårdhem.
Köken har redan till det yttre börjat som den Att det finns intresse för saken visades ovan angivna, framhåller rektor Alm i s i n redogörelse för de blivande kurserna, redan i somras, då d:r B e r g höll en en- veckas kurs i modern näringshygien för Nu gäller det att fortsätta denna ett fyrtiotal skolkökslärarinnor vid Sil- jansskolan.
Där yttrades en stark ön- i n t e tror på ett l i v efter detta och en skan o m grundligare utbildning.
Den nu lycka utöver stundens, eller att överbygg planerade kursen skall räcka från 6 febr.
s i n död och sin förlust med en illusion till 6 maj 1933.
Dessutom kommer ett såsom den kristna människan gör.
Den antal kortare specialkurser att följa un- senare kommer otvivelaktigt lättare un- der sommarens lopp, bl.
a. för husmödrar.
Men är Om alla detaljer kan man få upplysnin- dan vid de stora avgörandena.
det för den skull utan vidare givet, att det gar genom hänvändelse till Siljansskolan, genomgå en sådan reformering, + är den förra som har lidit det definitiva Tällberg.
nederlaget?
- Det ä r, framhiller rektor Alm, a v Händelserna i Madame Sallerin, och mycket stort värde att vi har fått just d:r författarens sätt a t t skildra dem, ha inte B e r g som kursledare.
Han har j u bl.
a. övertygat m i g om detta.
Snarare tvärtom.
under sin mångåriga vistelse i Tyskland Men vad boken övertygat m i g om är att under s v i r a tider alldeles särskilt fått författaren ärligt lagt fram sin syn på sätta sig in i prohlemet hur man av min- problemen, och med fascinerande inten- sta möjliga tillgångar ifråga om närings- sitet skildrat det avsnitt a v det moderna ämnen skall lyckas utvinna största möj- livet som han gjort till sitt.
Man skiljes liga värde för kroppen.
Att hela närings- inte från denna bok utan att ha tvingats problemet ä r a v en utomordentlig bety- till att pröva sina egna livsvärdens håll- delse ä r ju fastställt t. ex. så länge det ä r barhet.
Man läser den med största spän- fråga om djuruppfödning!
N ä r det gäl- n i n g och intresse - stimulerad ' ' de ' ler den mänskliga födan ä r vi mera hän- originella miljön och den medryckande, visade till slump och tradition.
Här ä r moderna stilen - och man lämnar den ett synnerligen rikt och betydelsefullt ifrån sig med ett varmt och oppositions- verksamhetsfält och vi hoppas a t t kurser- na vid Siljansskolan skall vara en god lystet hjärta.
Hagar Olsson.
impuls till fortsatt arbete och intresse.
Sven Stolpe: Madame Sallerin.
Bonniers.
Kr.
6: 50.
-
gränser Trafikstrejken i Berlin ar ett I denna strejk stå kom- bevis härför munist r och nationalsocialister sida vid sida Visserligen vill den nationalsocia- listiska partiledningen inte riktigt kännas vid salen, först tredje dagen avhandla- des strejken på första sidan i Hitlers Ber- Regeringens von Papen ytterligare Iin-organ men man a r ändå inte Iängre tillräckligt säker på sina anhängare for » reformplaner ».
I ett tal inför Berlins pressförening har att våga ett öppet anti-socialt st illnings- inrikesminister von Gayl redogjort för re- tagande Och inte bara mellan de strej- geringens ytterligare reformplaner.
Fram- kande av olika politisk färg råder soli- för allt viii man åt paragraf 54, enligt daritet - också hela den övriga antikapi- vilken riksdagen har rättighet att avlägs- talistiska befolkningen känner sig solida- na en regering, som inte längre har dess risk med denna strejk Först och främst förtroende.
Man vill visserligen inte upp- av sympati for trafikpersonalen, vars låga häva paragrafen, man vill hara » inskrän- löner hotas av ytterligare reducering.
men ka, den - om detta skall ske med till- också av andra orsaker strejken har hjälp av ett slags mystisk första kammare öppnat en ventil for den vaxande for- eller på annat vis, omnämnes icke.
Och hittringen bland arhetarna Intresset fur det nya valet har förklar- så viii man reformera valrätten.
Krigs- deltagare och familjeförsörjare skola få ligt nog varit ganska svalt valsedeln dubbel rösträtt.
Om med krigsdeltagare h a r ju ändå ingen betydelse mer, har man menas bara aktiva soldater eller också sagt sig, riksdagen blir i alla fall upp- sådana, som deltogo i kriget på tryggt löst Strejken gav plötsligt en möjlighet avstånd från fronten, det sade inte herr, till aktiv handling, till tydlig demonstra- Denna demonstration fick våld- von Gayl.
Med dubbelrösten för familje- tion försörjare vill man kanske stegra b a r n - samma former - då en del-trafik igång- sattes med de få arbetsvilliga.
som stodo produktionen.
Hur regeringen ämnar driva genom till förfogande, stormades och bombarde- s i n a reformplaner och andra planer gent- rades vagnarna av befolkningen och Regeringen emot en enhällig och a l l t m e r förbittrad måste dras tillbaka igen opposition är en gåta.
Diktaturparagra- svarade med att låta polisen skjuta fen kan inte strapatseras i det oändliga, ' skarpt på massorna med att förbjuda alla och inte heller Hindenburgs popularitet.
kommunistiska tidningar, med att bränn- Det totala fiaskot för regeringens ekono- märka strejken som högförräderi Under den svart- vit-röda diktaturen.
(Forts. fr. sid.
1.)
det, att han inte försummat sina plikter - men då det ju i sak kommer precis på ett ut, vilket av de båda momenten som tillämpas, så har han inte mycket glädje därav.
Situationen ä r nu den, att preussiska regeringen visserligen inte ä r avsatt.
men den ä r satt ur funktion.
Braun och hans ministrar få fortfarande disponera över ämbetslokaler, de fä fortfara att repre- sentera Preussen gentemot de övriga tyska länderna, i riksdagen, i lantdagen och riksrådet.
Men representera ä r ock- så allt vad de få göra - några beslut få de icke fatta.
Ty hela förvaltningsappa- raten och exekutivmakten i Preussen stannar i kommissariatets hand.
Tills vi- dare - - Men hur detta » tills vidare » bör uppfattas, därom råder knappast nå- got tvivel.
Papens organisatoriska åt- gärder efter Leipzig bekräfta.
att han ämnar upphöja det nuvarande, » övergå- ende » tillståndet till en institution: ett par av de preussiska ministerierna ha direkt underställts de motsvarande riksministrar- na, andra ministerier, som formellt för- bli preussiska, skola förvaltas av nyut- nämnda riksministrar utan portfölj.
Att man inte har för avsikt att upphäva den- na ordning.
ifall en ny preussisk rege- ring kommer till stånd, som har majori- tet i lantdagen, ä r uppenbart.
Denna åt- gärd ä r tvärtom en början på den av re- geringen eftersträvade riksreformen, som skall inskränka de enskilda ländernas självständighet, och ä r av principiell be- tydelse.
Därför har också bayerska re- geringen i skarpa ordalag protesterat däremot, och förhållandet mellan riket och Bayern, som under de sista veckorna något förbättrats, h a r åter blivit synner- Iigen spänt.
- miska program - i synnerhet minsknin- av exporten tack vare kontingente- ringspolitiken kommer snart att få kata- strofala följder - har ytterligare stärkt oppositionen.
Man kan, stödd på vapen- makt, regera mot folkets vilja och mot lag och rätt.
Man kan det för en tid, möjligtvis några år.
Men inte i evighet.
gen I Röst och tal.
(Forts. fr. sid 1).
känsligt temperament kunna de åstad- komma ångest och andlig isolering Ofta finner man hos barn med tallidan- den en mer eller mindre utpraglad svårig- het att uppfatta det talade ordet och ofta också att sammansmälta bokstäverna till stavelser och ord (s k ordblindhet) och detta aven hos individer med god allmän intelligens Dylika barn ha i skolan svårt att uppfatta resp att lära läsa och skriva och hetraktas med orätt som obegåvade eller drumliga Fru Manda Björling: Vi miste fatta den svenska språkmelodien.
Fru Manda Björling, som ser främst t i l l den pedagogiska sidan av saken, an- ser också att det a r utmärkt att frågan om röstvården nu förts pi tal genom fr öken Henningssons inlägg Drivna till barrikaderna.
Det finns ingenting regeringen von Pa- pen a r så rädd för som bolsjevismen O c h ändå går allt vad den företager sig indi- rekt ut på ett befrämjande av bolsjevis- men Under tretton år, anda tills i våras trots de hårda påfrestningar, som aeran Brüning medforde, bekände sig stora växande solidaritet mot dikta- massor av de tyska arhetarna till staten Regeringen von Papen har lyckats göra turen von Papen.
Redan nu visa sig tecken till en massor- dem till statens oförsonliga fiender.
Den nas solidaritet, som annullera alla parti- har frånstulit de tyska arhetarna deras ratt att deltaga i landets styrelse, den driver dem till harrikaderna Berlin den 5 november 1932 En Helge Heerberger.
MöTESPLATSEN - Tisdagen den av Svenska kvinnors vän- Fru Björling framhåller hur viktigt det a r att lärarna får reda på hur de ska lära barnen tala riktigt, och att den undervis- ningen sedan borde ske på samma gång Talteknik och som barnen lär sig läsa röstvård skulle inte bara en isolerad sak utan stallas i samband med vallasning Fru Björling som haft kurser for lärare bl.
a på Fogelstad, i Göteborg, Norrkö- ping och Falun, berättar hur förtjusta särskilt dessa elever a r &lt;iver vad de får lära sig och hur utmärkt de sätter sig in i saken och tillampar den på barnen.
Det gäller att lära sig hur språket egentligen låter, att fatta vår svenska språkmelodi, accentueringen.
I detta finns en viss metod, som det bara galler att komma underfund med Hela uppfatt- ningen av det lasta underlattas i oerhörd grad om man läser rätt, barnen förstår på ett helt annat sätt och orkar följa med Aven for lararna själva, som myc- ket ofta a r trötta och sjuka I halsen a r det en viktig sak att kunna behandla sin röst på det andamålsenligaste sätt.
Det finns en handledning i talteknik som fru Björling sätter utomordentligt högt, näm- Iigen Taltekniska övningar av Anna Bergström-Simonsson (Norstedts förlag), ett arbete som är grundat på ett helt Iivs erfarenheter och a r fullkomligt ge- nialt i sin enkelhet Men det fordras vag- ledning för att kunna tillgodogora sig sterförbund besök av fröken Ebba Hol- gerson från Fogelstad Vid ett talrikt besökt möte höll hon ett synnerligen in- tressant föredrag över ämnet » Kvinnor- na och tiden,.
Var och en, som hörde fröken Holger- sons föredrag, fick åtskilligt att tanka på Särskilt betonades, att vi kvinnor äro kal- lade till fullt medborgerligt ansvar D e uppgifter, som förut upptog kvinnans in- tresse i hemmet, ha b l i v i t utflyttade i sam- hället, där de nu vänta på kvinnorna Det a r ej fråga om något nytt eller revolu- tionerande, men V I måste hjälpa till att göra samhallet till det hasta möjliga.
Och det skulle el skada, om vi kvinnor höllo ihop litet bättre och visade mera detta fortroende for varandra.
En utbildning av lärares tal och röst T alarinnan avtackades med livliga app- låder.
Efter foredraget följde samkväm är av största vikt både ur deras egen och med tesupé.
barnens synpunkter.
A.
A.
-
