# ID: svediakorp-per360
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,570
# sentences: 817
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
N: r 34..
Iproni~niera~tlo~~sl,ris: 314 hr rn -.
.
Stockholm - 3 September 1908 ... kr.
4: 50 1 / 2 Ar ... kr.
2: 50 ... 3: 60I1l4 ... l: 2 b 8 Liisnurnmer 10 iire.
Prenumeration sker shvkl i lnndsorteu som i Stockholm A n~rmaste postnllstalt eller bok- haudel.
I 1 Ilednktiou: Kedt~ktiir o. a~isvnrig - utgifvare: - AIlstcrsarnuelsgt~tnn 51, en tr. ' ELLEN KLEMAN.
Telcfoner: Allm.
6353.
Riks- 12285. a Mottagningstid.
.
Utgifuingstid hvnrje torsdag.
.
I KxpeditJou och A~~nonakontor:.
&amp; liistersamnelsgatn~l 51, en tr. 1: a Arg.
I Aunonspris:.
.
15 iire per mm.
.Enkel spaltbredd 50 mm.
Margiualannous under texten 15 mm: s hiijd per ghng 10: Rabntt: 6 ggr 5 ' lo, 10 ggr 10 ' lo, 20 ggr 20 ' lo, 50 ggr $5 ' 10.
Almolis bor vara idiimnttd.
sen@t mhndag f.
m..
: Vaxtfargning och hemslojdskurser.
.
.
i skulle sett och hort huru trefligt r i hade det i fiiryingsstugm vicl .Lillfjtirdens strand.
Ni tycka nog, ntt den ser sb liten och auspriksl~s ut, oc11 clet iir ju sant, men den fyllde sin uppgift a t t ge talc ijf - ver hufvuclet f ~ t oss 16 elever ined lfira- rinna, 4 spisnr, ~ c h e - micum 9, en ~nii~lgcl kittlar, hinkar och kosgnr.
.
: ' niir vi fiirsta ghngen shgo iingens ftirger i rAra gam- htrfvor.
Tyvhrr rar plbten i .kmernn ej fiixgkanslig, aunara skulle bilden 11iiroEva.n visat en serie farger i cle bel.~agligaste ny- anser.
Villkoret och fijrl u tsattningen.
for den kvinaliga l~einsloj- clens Sterupplif vande iir att kunna forfogs iifver goda, iidla.
och 1 ' yll.cla ln cd 11 {dl bara ' f arger, och cliirlor inAste vi sijka, lbf, f Hrgsoppor o c l ~ att ktererijfra en egen- dom, som en g h g f5irgvast.er frAn grnw tillliiist Sveriges kvin- ocln stenlnf, pors och ljuag, till I ~ u n c l k ~ s nor, ntimligeu kun- och nate.
Ni finnn s k q i clen hittills.b&amp;- stiledes, att clet just stat hemf argniij@me- tod inapkiinner, aHm- inte iir nC~grcz svArAt- koinliga mrrkviirclig- ligen vtixtf5i.rgningen .. heter i yiixtvag, so111 Men huru skola VID FARGNINGSSTUGAN.
erfordras, och dock vi koinina darhan?
, vi nog framstalles diiraf cle fiilaste och hdlaste fiirger.
Soin h6r jag nhgoh frhga.
Darp&amp; vill jag s v a ~ a att bekant l~ehtjfver man e-j gii ' lkngt for att finna de ingen muaii utv&amp;g ha $11 att anordna undervisnings- ngmnda vhxterna, utan inan kan plocka clem i aiir- kurser eller att, st " lson1 i Viisterbottens liin tir fallet, m- maste hage eller skogsbacke.
Daggkiipa, iingssyra stiilla en.
rvanclringslararinnar en tic1 framkt.
~ t o r Kop- a och hundkiix yl~dkad e vi utanf or fiirgningsstugans knu- parbergs lans l~usl~.&amp;llningssaUskap har ghtt ' i; petsen fijr tar, och det var for oss ngstan sorn ett underverk, detta sivii.1 so111 for upplifvaode 8; f den kvinnliga hem- doftancle nyplocknclt,
slojden i allmanhet.
Ntininda l~t~shAllni~~gssirllskap har ha vi i dess ailslag af 600 kronor till anordnande a.f namligen i Mora aanorcl~mt de fiirsta ~ %xtfiirgnings- henlslfijdskursen i min skola i Hudiksvall.
F6r kursen kurserna i vhrt land, och dar phgiir nu dess ' femte j Hudiksva.11 ha vi haft forrulhen atf farfogs ofrer de och Sveriges sjatte v8stE&amp;rgni1~gskurs.
P h initiativ af yppersta lararianekrafter, sh ha vi t. ex. s&amp;sonl ltirar ' inna f ru B. Gyllenh a m n ax ~ ph.gAr $if ven en r h s t Eargnings- i vastfiirgniag haft f r6ken Beda Larsson f r h.
Mora., bekant fiir Daguys lhsarimor genoin fru Ellen Lund- kurs i Rolln~s.
I frhga om den undervisl~ing, I fir lru~dtl~us- bergs artikel om Mora hemslojd i ettflireghende nummer.
hhllning i alllniinliet och hvari kvilwor f &amp; deltaga, har ' Undervisning i den.
gaml a 12 elsingeso~nnaden, som har Gafleborgs liins hush bllniagssallskap varit ba.nbrytaude, naninet naf versoni, har lamnats af frirken.
Augusta och det var i vasentlig mAn dess ktgarder, som tjlinade Gripenberg i Hudiksvall, soin har liedern af att ha till fijredijme, d % staten %r 1906 borjade understiidja riiddat och fiiradla.dt denna adla soninadskonst.
Hudiksvall i augusti 1908. sfidan undervisning.
Et ' t bevis pB sistndnmda hushhll- ningssallskaps intresse for kvinnans praktiska fostran STINA RODENSTAW.
Proportionella val.
Ftir Dagny af D: r Gulli Petrini, f.
Rossander.
ar ett val forrattas, ligger det narmast till hands n e t viktigaste skulle i st.allet vara, att man finge en rege- stt man ger platsen At den, som PBr de Ilesta r6s- ringsduglig majoritet, och basta varnet mot majoritets- terna.
Detta Br ocksB majoritetsvalens enkla, 18tt- fortryck ligga daruti, att ett parti ~nhste skota sig sB, fattliga princip.
~r det frdga om etb rent personval, att det inte konmer i minoritet vid 11ast.a val.
I ocli galler det dessutoin endast en plats, sd, blir ett Sverige ha vannerna af majoritetsvalen ocksh hafdat, dylikt tillv8gagAngssatt n&amp;stsn sjalfklart, nien detta ar att for att den prdportionella rattvisan skall bli en ej i lika grad handelsen, SO snart partibildning ager ~erklighet, m b t e man ha entammarsystern, dB det ar rum, och i synnerhet icke, nar valet 01nfatta.r flera klen rattvisa att forst ge sS.
godtsom en he1 kammare platser.
Ty liur enkelt det kan lhta, att den, som f8r i minoritetens ~ A l d ocll sedan fordra en minoritet i de flesta rbsterna, btjr ha den fiSrsta platsen, den son1 den andra, sorn ar progortionell mot dess verkliga f l r de nast flesta dell andra etc., mbste Inan erkanna; antal i landet.
Deuna faktiska oriittvisa blir val knap- att on1 det ar tv % pastier, so111 strida on1 makten, 5ir past hSifd ens ined att de proportionella valen bli in- det visst icke auion~atiskt, att det storsta partiet skall fiirda a h e n till forsta kammaren och.
dess urvaljare; ha ' alla platserna och det mindre ingen alls, blott dar- s l h u g e en graderad skala bar gar sig gklande.
for att det forra har nhgra rasters Ofvervikt.
Princi- Emellertid farbands ju 1907 Brs riSstrtittsreform med piellt taget ar det nog lika oriktigt, om det storsta en reducering i denna graderacle skala, som verkade partiet skulle vid ett val f&amp; beslitta alla platserna i lockande p i landtinannen och dref frhgan till losning.
riksdagen, afven om valet forriittas sB, att landet ar En andring i riksdagsordningen, gkende ut p&amp; allman indeladt i s % m %nga valkretsar, att hvar och en en- rostratt for man till audia kammaren och proportio- dast satter till en represeutant.
Denna brist 110s ma- nella val, autogs llrilande till 1909 Ars riksdag, och joritetsvalen att tillgodose minoriteteas rtitt blir dock min- efter allt att diima kommer den nog att Bnyo godta- dre tydlig vid eninanssalkret.sar.
Par tierna hvila nhnligen gas efter omvalen, hvarf8r vi aatagligen ha att vanta ytterst p % i~~tressemotsatser, och det intraffar ofta att de proportioaella valem inforande med Ar 1910.
Det en landsdel foretrader ett intresse starkare an en annan, ar d&amp;rfor tydligen nodrandigt, att alla medborgare s % att hvad minoriteten kan ha fiirlornt i eu valkrets, s6ka bli fortrogna med sBval deras allmanna princip det kan den t~ tillbaka ' i, en aanan.
NAgou saker som de rneloder, hvilka torde komma till anvandning garanti, att detta verkligeli skall aga rum, erbjuda hos OSS.
Principen for proportionella val ar, att nar ett an- majoritetsvalen dock icke; och om erfarenheten om dem viil ocksA &amp; at, att pB irund a£ denno utjamning tal representanter skola valjas, det starsta partiet icke en nAgorlunda stark minoritet nog aldrig blir alldeles - s %som vid nlajoritetsvalen - skall satta till alla undertryckt, inte torde mau snnniugsenligt kunna 13 %- represent-anierna, ntan att hvarje mera betydande grupp st$ att man med dem f&amp;r en representation, dar partierrla.
af valrnan skall f % s % lnhnga representanter, som den pB aro foretradda i proportion till sin styrka.
Anhangar- grund af sin styrka kan anses berattigad till.
Om na af imijoritetsval till riksdagen vilja v&amp;l ej heller man t.
ex. skall siitt.a till 6 platser, och det &amp; r tre par- gara detta troligt utan vidhhlla fastmer, att det inte tier, af hvilka det storsta forfogar Gfver 300, det ar st % synnerligen viktigt, att riksdagen precik skall andra offver 200 och det tredje 6fver 100 rilster, s&amp; vara en farrninskad bild af partistallningen i landet.
skall enligt denna princip, det st6rsta partiet ha 3, det,
andra 2 och det sista 1 plats, emedan taletl 3, 2 och 1 fiir- hills.
sig till hva.randra som talen 300, 200 och 100.
Till att forst8 detta fordras icke nA.gon invecklad arit- metik, men tyvarr blir saken icke lika enkel i prak- tiken.
~ o s t e r n a fordela sig nog icke i regel sA dar bra, som siffrorna i raknebockernas ~bolagstab, afsedda att g&amp; jamt ut, och vi behofva ju bara anta, att ' det-var 326 af de 600 r.asterna, som horde till forsta partiet, for att vi euligt denna sorts rakning skulle fK dess antal representanter till 326 x 6 = 3,ac 600 men man kan inte skicka brhkdelar a£ riksdagsman till kammaren.
Det g&amp;ller dB naturligtvis att afrunda talen till.
hela tal, och detta m6ste ske sA att rattvi- san icke blir alltfor mycket lidande darvid.
En annan sak, som vAllar tekniska svl~rigl~eter vid de proportionella valen ar, att man i allmanhet icke piifor- hand kanner partiernas styrka., hvarfbr en del valme- toder, som eljes vore tillfylles, icke utan vidare kunna anvandas.
En sKdan ar den enkln kunzultatiua.
meto- - den.
D&amp; denna ar ganska belysande for hvad man med de- proportionella valen Asyftar, vill jag redo- gora for densamma.
Vi Aterg&amp; till vArt forsta enkla exempel med de 6 platserna och de tre partierna pd 300, 200 ohh 100 resp. ' Man kan d&amp; forfara s8, att.
eftersom det ar 6 platser soln skola tillsattas, man till- delar hvarje valmnn 6 roster, dem han efter behng f %r for- dela p&amp; olika personer eller hops (rkumulerar) pB en.
Som det nu ar, veta vi, att om man skall valja 6 re- presentanter vid ett politiskt eller komunalt va1, s&amp; m&amp;ste hvarje valsedel iunehAlla 6 olikn namn.
Gor den inte det, blir den kasserad.
Men antag, att man i stallet tilltiter valmannen att skrifva samnza 92anz9z Jera ganger p&amp; sin lista och p&amp; det viset hopa sisa roster p % den eller dem han h ~ l s t vill ha vald, s&amp; f % vi diirigenom en mojlighet till ett proportionellt val.
I det foreliggande eiemplet skulle dB det storsta par- tiet satta upp 3 olika namn, hvarvid hvar och en f k 2 roster p % hvarje valsedel.
D&amp; det skulle finnas 300 s+dana valsedlar, f h harvid hvarje kaodidat 300 x 2 = 600 roster.
Det andra partiet borde endast satta upp 2 kandidater, hvilka dB f8r 3 rbster p&amp; hvarje sedel och sAledes inalles 200 x 3 = 600 rijster hvardera.
Det sista partiet skulle slutligen satta upp endast 1 ' narnn, som dB f8r 6 roster p&amp; hvar sedel, siiledes 100 x 6 = 600 roster.
Alla kandidaterna 18 lika m h g a roster och bli siledes valda.
Men for att detta system skall fungera rik- tjgt, fordras tydligtvis, att man skall kiiuna partiernas styrka p&amp; forhand; eljest loper ett parti i fara att an- tingen unclerskatt~ sin styrka och satta upp farre kau- didatel: iin hvad det kunde ha fAtt igenorn, eller att ofverskatta den och siitta upp f6r mhnga, hvarvid det kunde intrafln, att alla f611o igenom.
Galler det att valja delegerade ur en sluten korporation, dar man p&amp; forhaud kaaner partistii.llniagen, dK ar denna me- tod till fylles, men vid etlt storre allmant val kan den tydligen ge ganska felaktigt resultat.
Ett satt att kringg&amp; denna svkrighet vore att gora valet medel- bart, s&amp; att valmannen valja - icke representanter, utan elektorer.
Om man sedan i elektorsfijrsamlingen lat hvarje elektor representera s&amp; m h g a roster, som han sjalf f&amp;tt,, sd kanner man ju partistallningen vid det slutliga valet, och detta kan d&amp; ske, snart sagdt, efter hvilken proportionell metod som halst.
I detta fall blir det ej svdrt att fii riktigt resultat.
Emeller- tid har man ej bar i litldet velat fared&amp; en medelbar metod, ehuru den onekligen skulle stalla sig enklare &amp; n de otnedelhara, aotagligen mest d&amp;rfor, att de me- delbara valen har r&amp;kat i misskredit, sA att man fruk- tade att blotta namnet skulle verka afskriickande.
Men om de omedelbara valen medfijrt storre lifaktig- het an de medelbara, scS, har det val varit darfor att man vid de forra rostat direkt p % den man vill ha vald och att man genast f&amp;tt veta ut,g&amp;ngen af valet, samt si.
mart denna vslr tillkannagifven kunnat f&amp; en k1a.r ofverblick ofver det hela, men detta valnilje kom- mer nu bort i alla fall.
Valen till andra kammaren skola enligt det antagna forslaget bergknas af Konungens befa.11niingshafvande och metoden ar $6.
pass inveck- lad, att de flesta af valmiinnen nog aldrig f K riktigt.
klart for sig, ens hur deras ' egen rlist verkat, nar de ndgon m$nad efter valet f A vets utghngen, och dB kan det allt vara frhgan om det inte vore lika roligt att s k i c k ~ en person som en valsedel till lansresiden- set.
Men som sagdt, detta har man inte ens velat foresld; utan man vill ha omedelbara val.
Vidare vill man naturligtvis fortfarande ha val med slutna sedlar, af en, att doma af erfarenheten fr&amp;n Preussen, s&amp;kerligen hogst berattigad fruktan for valtryck.
Man kan shledes inte be va.lm&amp;nnen kotnma och lKta riikna sig och sedan fordela platserna proportionellt mellan partierna., utan valmannen skola f&amp; aflemna sina slut- na sedlar i ' fred och ro, och sA fordrnr man af valmeto- den, att den eter&amp;t skall kunt~a utfora den rattvisa f ordelningen.
Detta ar betydligt rner inveckladt, och mdnga ma- tematici ha brhkat sisa hjarnor med att utfundera lampliga metoder harf (ir.
Vi ha p&amp; svenska en myc- ket redig och klar framstallning af olikn proportionella valmetoder och de sv$righeter som medfblja den ena och den andra i det)) Betaakande med forslag till propor- tionellt valsatt~, $0111 utarbet.ats af en for detta anda- mB1 tillsatt kungl.
kommitt6.
Pock innehAller detta betaukande icke det nu, i samband med den hvilan.de grundlagsiindringen, antagna valsattet, em.edan dett,a d&amp; Bnnu icke var phhittadt.
Waturligtvis kan jag icke har genomgh alla dessn lnetoder utan inAste hiinvisa den intresserade till betankandet; det # r icke s&amp; sv %s- kist, son1 man skulle kunua tro.
H$ir mi.ste jag in- skranka mig till att redogirra for det, sorn har anvand- uiug i den valmetod, som vantar oss, och borjar d&amp; mecl den sb att ' saga grundlaggande d ' Ho~zcZts regel.
Denna lares bast genom ett esempel, och vi kunna ta det sorn kommitt6n anfor.
Antag, att vi ha tre
I D A - U N Y 440 partier A, B och C med resp. 400, 199 och 101 roster, och att man mellan dem skall fijrdela 7 platser.
Man resonerar nu 13 % f oljande salt.
Forsta platsea tillkom- mer tydligen partiet A, eftersom det ar starst.
Om nu A: s rosttal iir s % stort, att h#lften diiraf Mr storre an de nndras, b6r A afvea ha audsa platsen; for att utrona detta llalfverar man 400 och 1 ' Br shledes 200 (se tabell I, diir de successiva kvoterna inforas och platserna numreras vid jiimforelsatalet).
A E %r iifven andra platsen.
Man fortsiitter nu: om tredjedeleu af A: s rijstetal iir storre an ' de andras, b6r A sfven]: la den tredje platsen: 400: 3 = 133l /,.
Detta fir icke fallet, utan nu iir B storst, hvarfor den fiir treclje platsen.
Nu har B f %tt en plats; men skall den ha en till, bijr - halften a£ dess rosttal ofvergi cle nndras jiimf orelse- tal: 199: 2 = 9g1 /,.
Nu Br A storst igen och fB.r fjiirde platsen.
A har .nu fbtt tre platser; Eijr att det skall fb en fjarde, bor fjiirdedelen af dess ursprungliga rost- tal bli storst; 400: 4 = 100.
Nu iir C stijrst, och fbr s %ledes den femte platsen, hvarvicl dess jiimfiirelsetal reduc.eras 101.: 2 = 50 I /,.
Sedan iir A stfirst igen och fbr sjatte platsen.
D&amp; nu A satt till fgra platser, divi- ederas d e s ~ urspruagljga rostal med 5; 400: 6 = 80.
Nu ar B storst ocll fkr sjunde platsen.
Tabell I. d ' Hondts regel.
Regeln iir denpa: N~ir ett parti fAtt 1. plats, skall dess rosttal divideras med 2; niir det f$tt 2 platser rostetal divideras mecl 3; efter skall dess u~sprc~ig2l; yn 3 platser skall det divideras med 4 etc.
De olika partiernas uppkommande kvoter jiimfotiras med hvar- andra, och for hvar ghng.
ger inan platsen At det parti, son1 1.m det storstn jiimforelsetalet.
Se vi pA resultatet i det anforda exemplet finna vi, att purtiet A fBtt fyra platser, I3 tv8 och.
C on, hvilket iir syn-.
nerligen rattvist, dk rosttalen &amp; r 400, 199 (hvjlket ju ar nara lika nled 200) och 101 (nar ljka med 100).
Den d ' Ho.ndtska regeln iir matematisk t rik tig, och ' - fo.rdelar platserna sB rattvist som ' &amp; an .kau b ' eg&amp;ra, I. detta fall gick clet mycket bra, men antag nu, att vi blott haft 6 platser att besatta; vi skulle dB ha brutit af riikningen tidigare, och B hade aldrjg f&amp;t sin aildra plats utan fhtt noja sig med en.
A hade dB fhtt 4 gbnger sA m&amp;nga som B, fastan det knappt var iner an dubbelt $5 stort, ocb B och C hade fAtt en.
hvar, fast B var niira clubbelt $6 stort som C. Dettn beror ph onlojliglxten att fordels G platser alldeles riittvist mellan tre pastier med dessa rost- tal.
NBgon absolut rrttvisa nBr man slledes icke hbr heller.
Platserna bli emellertid battre forclelade oc11 ojamnheterna mindre i samma - m&amp;n man tillsatter ett storre autal representanter pA en ghng.
Proportions- listkorn~mitth har ocksb ifrigt bet onat detta, och herr G. Cnssel sager t. o. m. i den)) bilaga om proportio- nella v a l ~, soul han utarbetat till kon1mitt6ns beta.n- kaude (sid. 6), mtt valkretsarue kuappast fB ha.
mindre 8u 6 &amp; 7 platser, om man sktill kunna Astadkom~na ett propor tionellt val D.
Men 1st oss &amp; erg&amp; till d113ondts regel och se, hur lingt man koln~ner med den.
V i ha fBtt veta.
att partiet A skall 11a fyra platser, B t.v8 och C en, men detta Mr tydligen icke tillrackligt, il~ail mhste ocksh veta., hvilka personer som bli valda, eller med nudra ord: regeln mBste kompletteras med bestammelser on1 i h vilken ordning par tiernas kandi- dater skola g % in, d % ett parti naturligvis ofta staller upp flera kandidater an det f %r sjg tilldeladt.
Partistall- i h g e n a.r ju ej k&amp;nd frill btkjan, och man vill natur- ligtvis icke riskera att siitta upp far fR. Vidare for- utsiitter ' regeln i siu renaste form, att hvarje parti har sina kandidater, och att iagen f i r tillhora tv8 partier.
For att forhi~~clra, att tvb partier stiilla upp samma kandidat ~nhste nmn ha s. k. w of ficiell kandidatur 9, d. v. s. partierna nlfiste anmiila sina kancliclater for veclerbii- rande myndighet, och.
eudast de sblunda registrerade iiro valbara.
Skulle en person bli auinald af tv&amp; par- tier, f k han vauligen sjalf nfgora, till hvilketdera partiet han vill hora.
U t g h man frhn en dylik skarp parti- bildning, moter det icke d stora svhigheter att be- stamma ordningsn rnellau kandidaterna illom partiet.
DB man ju hiir i alla haadelser har att gora med en officiell partiledning,.
kan man ju t. ex. l %ta denna ocksb bestamma orduingen inom listan, s % att kaudi- datama gB in i den ordning de st&amp; p&amp; den oficiella listan.
Detta blir dock att ge partiledningen en myc- ket stor makt, medan den emkilde valmanuen icke har annat att g8ra 5in valja mellan de olika partiernas listor oforiindrade.
Ett annat satt ar att visse.rligen fordra att va1manne1.1 blott r6star p % de officiella parti-.
kanclidaterns lnen tillhta att llnn tar med fler eller farre a£ clem.
De olika kandidatcrna fA dB olika.
ri) sttal, och den som f %r de fiesta rosterna kornmer forst.
Rtan kan i detta fall ocksh tillkta kumu- .lation, h.varigenom nian fAr en viss proportionalism %f ven.
mellan olika grugper inom partiet.
Rost- sedlar~~e dgifaa.
.pi, en eller - flern af kanclidaterna inom ett parti riiknas i alla fall tillsammans, och deras summa ldir pnrtiets rosttal, hvar~ned det kon- kurerar med de andra enligt dlHondts regel.
Slut- ligen kan man l %ta valmannen sjiilf gen0.m forstryk- ning ellec numrering angif va ordningen mellan kan- didaterna, eller man kan ph ett eller annat s#tt kom- binera metoderila, s % att mall f i r ett nojaktjgt resul- tat.
En dylik ph absolut partideliling Bvilande till- l a m p i n g af dlHondt: s regel anviindes i Belgien, och det pAst %s, att den skall verka riktigt och bra.
(FOT~EI.
i iiasta nurnmer.)
Hem for arbeterskor i Berlin.
n nyligen f oranstaltad undersokning har gifvit af dessa dainer ar alltid niirvarande vid milltiderna, vid handen, att omkring 50,000 fabriksarbeter- och hos dem finna alltid arbeterskorna bistbnd och skor i Berliu icke hafva nbgon an.nan bostad an ~ s o f - hjalp.
Det dagliga uinganget med bildade kvinnor, sttillenr, d. v. s. en plats for natten hos en fattig hvilka komma dem till motes s&amp;som vamer, vidgar familj i ett forut redan ofverfyldt rum eller i ett varmt, deras uppfattning och vacker andliga och sociala in- kvaft kok, dar iclce ens miin och kvinuor bo htskilda * tressen hos dem till lif.
.
Det ar iifven deras inflg- Hvad det betyder att efter en lbng och trottande tande, sorn gar sig gallande i det battre ordnade arbetsdag gb till ett dylikt rsofstaller for att soka en lif, som dessa arbeterskor visa sig f&amp;a, saint i det hvila, som i .de flesta fall knappast lar blifva ostord, forsthndiga satt, hvarph de ekonomisera ' med sin.a am&amp; .ar latt begripligt, och foga ar att undra ofver, att de inkomster.
I hemmen meddelas glf ven, huf vuds~klignst med yngre och lefnadsgladare flickorna darigenom kanna sig sh mycket inera dragna till utelif och forstroelser, hjalp a£ frivilliga krafter, kurser i matlagning, klad- hvilka ger d e ~ n en sorts ersiittniag for den bristande somnad, stoppning och lagning samt samaritkurser hemtrefnaden.
Att einellertid just i detta ligger en och gymnastik- och shngofningar.
Ett gladt lif rilder stor fara for de unga flickoraa, ar ju sjallklart, och om kvallama i hemmet, man arbetar, profvar, pratar man har afven sokt att.fipna utvagar for att i nBgon och skamtar.
Vid llogtidliga tillfallen hafva - smb lniln rhda bot p i dessa missforhlillanden.
Redan for teaterstycken instudemts och uppforts, hvilket natur- tid Ar sedan bildades af nhgra socialt intresserade unga ligtvis har varit till stort noje .for sb v d upptra- kvinnor en f tjrening for grundande af arbeterskehem dande soin AskAdare.
I heinmet n: r I11 har man haft utrymine nog att i Berlin.
Foretaget kunde ju icke utstrackas i den grad, att man kunde erbjuda arbeterskorna billiga och kunna anordna tjugu sofplatser, hvilka aro nlycket bekvrirna bostader i nbgon st6rre skaia, utan rneningen eftersokta.
Mest begarliga aro de sin&amp; ruminen ined med ' hemmen var, att de skulle utgora angeuama Sam- en badd, hvilka rned forsta frukosten betinga ett p i s lingslokaler for arbeterskorna, dit de kunde gb, nar- a£ tolf inark i miinaden.
For ett rum ined tvh bad- helst de hade en stund ledig.
Forellingen ager for dar betalas tio mark, for eth med tre Baddar nio inark narvarande tre shdana hem i Berlin samt ett rekrea- i miinaden.
Ett bad kostar tio pfennig.
Hemmen aro alltid fullt - upptagna och dagligen tionshein i Lanke.
Alla tre berlinerheminen besokas koinma forfrbgningar om plats, hvilka m&amp;ste afvisas.
flitigt af arbeterskorna, hvarje enskildt af mellan 100 h 180 personer om dagea.
Snnrt nog insfig man Antalet hein borde naturligen mAngfa.ldigas, inen medel lampligheten af att anordna billiga och narande mid- saknas.
Har borde arbetsgifvarna i sitt eget intresse dags- och aftonmhl for de besokande.
En miltid be- ingripa, ty dessa hem alstra goda och ordentliga stBr af grousaker, flask och potatis och kostar 20 A arbeterskor och Bro siiledes af betydelse for hela indu- 30 pfennig, for 10 pfennig kan en tallrik soppa eller strien.
Staden Berlin, sorn ocksb till fullo uppskattar be- en portion kott erhbllas, for 5 pfennig injblk, kakao, tydelsen af detta sociala foretag, ger ett hrligt bidrag lemonad, smorgbs eller kompott.
Dessutom kunna af 2,000 mark till arbeterskehem~nen.
Rekreations- och soinmarhemmet vid Lanke ar all- veckokort losas for 1,io mark, hvilka berattiga till sex tid ofverfullt.
Har kunna arbeterskorna erhhlla full middags- eller aftonm blti der.
Vid upprattandet af matordningen har man lagt inackordering for 1 &amp; 1,25 mark 0111 da.geu.
MBuga sarskild vikt pb att v5iuja arbeterskorna vid mjolk, arbeterskor spara bret om for att kunna vistas dar 8 mjijlratter ' och frukt.
Under 1907 intogo 28,467 per- ih 14 dagar p&amp; sonmaren och njuta af hvilnn .ocb Boner middag i hemmet n: r I, 37,676 i n: r I1 och vederkvickelsen nf att vara p&amp; laodet.
Hemmet utgor 20,200 i a: r 111, och tillsammaas 22,330 arbeterskor afven en tillflyktsort under sondagarna, d % ' de till- falliga besokanden mot en rings: penning kunna taga hade atit sina aftonmhl i de tre henimen.
Hemmet bjuder emellertid de besokande inera an in dar for dagen.
.Bland de arbeterskor, som under dessa tio hr be- en treflig.
inatsal och god och billig foda.
I ett Sam- lingsrum bredvid matsalen fianas bekvama stolar, t.id- sokt hemmen, har bildsts en verklig elitkhr, som i ningar, en boksamling samt nhgra symaskiner for lag- basta nlening verkar f or hiSjandet af arbeterskornas ning och soinnad af klader.
Och vid sidan af allt stiillning.
Solidaritetskanslan har stgrkts, hbgen och detta finna dessa arl~eterskor har ka~nrater och van- lusten att lasa och lara nligonting har vaknat och de ner, hvilka i tider if nod och sjukdom kunua vara andliga intressena vidgats; Med inrattandet af dessa dem till hjalp och stdd.
Af mycket stor betydelse ar hem har icke endast arbeterskornas f Grhbllanden for- det inflytande, som husrnodrarna och foresthdarin- blittrats, det har koinmit sol &amp; h gladje i deras en- norna for hemmen utofva p&amp; de unga flickorna.
Nbgon foriniga och grha tillvaro.
Ett och annat om Australiens kvinnor.
ustraliens bef olkning besthr, sorn bekant, hufvid- sakligen af engelsmau, skottar och irlandare.
Visserligen ha under de senaste decennierna ganska mKnga tyskar, italienare, fransman och kineser dit- flyttat, men deras inflyttande Br dock hitintills jam- forelsevis ringa.
Det iir diirfijr icke till n %gon egentlig rasskillnad man kan hiinfora olikheten mellan en brit- tisk och en australisk kvinnas karaktar.
Orsakerna till densamma aro nog snarare att soka s %viil i kli- matiska forhkllanden som i de olika fordringar, sorn stallas p % kvinnan i ett s % ungdomsfriskt och for- .domsfritt land som Australien.
Att klimatet utofvar ett starkt inflytande p % ka- raktaren kan ju e j f ornekas.
Australiens strtilande solsken, dess nara nog stiindiga sommar och harliga, starkande luft m h t e sA smhingom inverka p % den sorn ar van vid de brittiska oarnas dimmor ocll regn.
Ocksh har det ahgot stela, reserverade och konven- tionella satt, sorn ar sB utmarkande far flertalet engel- skor, bar utbytts mot en frimodig och okonstlad hjart- lighet.
Engelska och iifven andra europeiska besokare i Australien ha i bfirjan ' ganska svArt att forlika sig med kolonisternas f ullkomligt ogenerade naturlighet.
.
All slags forstdlning ar frammande for den australiska kvinnan; utan att bekymra sig om hvad intryck hon gor, visar hon sig, som hoii Hr.
Hon fordrar af andra samma of orbeh %l.lsarnhet, samma rattframma, naturliga satt.
Ofbrsthende och litet foraktfullt ser hon iled pA den gamla varldens tradition ellt kruserliga umganges- vanor.
Hennes hem iir blaud de gastfriaste n %got land kan uppvisa; och hon har en formkga att utan ringa.ste anstrangning lhta sina gaster k&amp;nna sig hem- mastadda.
Att en familj under veckor, ja mbnader, har viinner boende hos sig, anses afven i arbetar- kretsar lielt naturligt.
Stora middagar med kostbara ratter forekomma ytterst sdlan till och med i formogna hem men s9t mycket oftare enkla eftermiddags- och nftonbjudningar.
Visserligen sager Max O ' Rell i sin bok # John Bull C!
Cop, att ha11 i sallsl~apslifvet i Australiens storre stader traffat en llziingd vackra damer, ja till och med.
m&amp;nga ovanligt vackra, men att ibla.nd.
dem funuos nkgra af de mest ytliga och nojeslystna societetsdockor, han digonsin sett.
Och det k nog inte ett ofver- drifvet phsthende, att i vissa kretsar i Australien herrar s&amp;- val som damer tyckas lefva uteslutande for nojen, kliider och skvaller, men efter dem bor man i aUa han- delser ej doma lanclets befolkning.
Hvilket storre samhalle p&amp; det norra halfklotet ar val fritt frhn en dylik improduktiv, ' flardfull och nojeslysten klass?
En fhfangans marknad finnes nog litet hvarstans, fastan i Australien den rike uppkomlingens h i s t p % smak och forfining gor den mera markbar.
Emellertid medgif - ver Max O ' Rell, att afveli bland Sydneys och Mel- HENRIK GAHNS Bor-Lanolin-Tval ' bournes, upper ten, h m patraffat mhnga, sorn ej en- dast med vaket intresse folja dagens frkgor.
utan afven verkligen aro bade konstnarligt och litterart bildade.
Det ar liitt for en europd att se ned pk den konst- narliga och litterara bildningen i Australien.
Men ' Australien ar ett nytt land, b a r s civilisation annu ej iir hundra &amp; r gamma], endast under de allra senaste generationerna har man dar hunnit egna sig At nkgot annat an banbrytarearbete, lkngt mindre hunnit ut- veckla nhgra konstnarliga och litterara anlag.
Kolo- nierna ligga dessutom s % lhngt frfin alla civilisations- centra, att det snarare ar ffijvhnande, hur uppod1a.d smaken redau &amp; r och hur mycket sorn gores for att hos den stora allmanheten vacka och vidmalcth&amp;lla fiirsthelse af och karlek till det skona, s %val i konst sorn vitterhet.
Man hor numera i Sverige sB mycket talas om den australiska kviniians politiska rattigheter och helines deltagande i det politiska lifvet, att man ar frestad att tro, att hon for dessa nya plikter forsummar sitt hem.
Men detta ar l h g t ifrhn fallet.
Arbetslonerns - i Australien iiro mycket hiiga, afven jamforda med vAra svenska.
Tusen B femtonhundra kronor ar dtir den vanliga jungfrulonen.
Detta gor att endast rela- tivt fA husmodrar hafva rhd att hhlla mer an en tja- nare.
I nAgra hem anvandes hjalp for grofsysslorna p l morgonen, men det Br ej alls ovanligt, att en fa- milj afven med god social stallning reder sig utan nAgon jungfru.
Foljden k, att familjens medlemmar fA dela sysslorna eniellan sig, d % sttirsta delen natur- Iigtvis faller p % moderns eller ddttrarnas lott.
En ung flicka i Australien ar darfor tidigt van vid allehanda husliga goromhl, lion kan icke endast laga mat och stada utan har afven lart sig sy sina kliider, eller At- minstone - blusar, sjalf.
Det iir kanske af stor bety- delse for mhngen kvinna i kolonierna, att hon genom det ansvar hon bar som.
rostberattigad medborgare i samhallet hindras att haugifva sig uteslutande At hem- mets skotande, pA bekostnad af alla andra intressen.
Denna ansvarskiinsla liar redan hunnit blifva ganska utpraglad.
For att rgtt bereda ungdomen gifvas nu- mera i flickskolornas 11ogsta klasser kurser i elemen- tar social politik.
I Australien liksoni hiir i Sverige st % m h g a verk- samhetsf alt bppna for den foretagsamma kvinnan.
I banker och embetsverk anvandes ej annu kvinnlig ar- betskraft, men annars sthr det en kvinna fritt att valja snart sagdt hvilken lefnadsbana som halst.
Kvinnliga jordbrukare fin11a.s m&amp;nga, i %fvensi sil- kes-, blomster- och fruktodlare.
I de stbrre staderna finnas s %v&amp;1 kvinnliga fondmaklare sorn gmska fram- stiende affarskvinnor.
Antalet akademiskt bildade kvinnor Br i standigt tilltagande.
Det ar nu nara trettio Ar sedan en kvinna for forsta g %ngen inskrefs ' BEREDD AF DE FINASTE INGREDIENSER MED TILLSATS AF DET FOR HUDEN SA V A L G &amp; A N D E LANOLINFETTET ~ A M T E BORAX.
YPPERLIG HUSHALLSTVAL.
:::
vid univerditetet i Melbourne.
Sedan dess ha flera tusen stuclerat vid de olika australiska universiteten och en stor procent af clem ha lyckligen genomgiitt de hsgsta examiua.
Kvinnliga lakare Atnjuta stort anseende i kolonierna och hafva en betydmde prak- tik.
Flera kvinnor hafva plats som lasaretts- eller stadslakare, ja, jag kanuer en kvinnlig lakare, som dfver ett brs tid ensam skotte praktiken i ett fabriks- samhiille p&amp; nara tv8 tusen personer.
N8gra kvinw liga advokater kuiina kolonierna ilfven skryta ined, men s&amp; vidt jag vet, finnas annu inga kvinnliga pras- ter dilrute.
E j s&amp; fii australiska kvinnor ha pB ett eller annat satt vuilnit varldsrykte.
Frhmst bland dessa ar nog den stora slngerskan mrs Armstrong, battre kand un- der namnet d l e l b a ~, som hon tagit efter fodelsestaden Melbourne.
1.oloiiisterna beratta rned stolthet, att det var australiska larare, som ledde.
hennes musikaliska utbilclning, och att sedan endast en kort studietid i Paris var nodvandig for att gora heme till den full- andade sAngerska hon s&amp; lange varit.
Bland austra- liska mhlarinnor ar kanske mrs Ellis Rowan den mest bekanta.
Hennes underbara blomstermfilningar ha vuunit erkannande och blifvit prisbelonta p % m8nga europeiska ta-f veluts tallningar.
Australiens fiirniimsta romanforfattare ar en kvinna, lurs Campbell Praed, dotter till en framstAende Queeas- land squatter (godsagare) och politiker.
Aldrig har den akta australiska politikern af den demokratiska typen blifvit s % miisterligt skildrad, som i hennes basta roman policy and Passionv.
, Australian Life, Black and TVhitew ar en sjiilfbiografi, hvari hon lif- ligt och medryckande beskrifver hemlifvet i kolonierna.
Mrs Praed bor sedan ett tio-tal ' h tillbaka i Englaud, Inen hvad hon dar producerat kan ej i intresse ocll i litterart varde jamforas rned hennes australiska roina- ner.
Ada Cambridge och den nu aflidna mrs COU- vreur, som tned sitt nom de plume ~Tasmav velat p i - milma om sin hemort Tasmanien, sa.mt Ethel Turner, engelsktalaade stnLflickors speciella van iiro alla f or- fattarinnor, 11vars rykte spridts lhngt utofver Austra- liens grauser.
For nBgon detal jerad beskrifning af ver den austra- liska kvinnan finnes ej plats i en kort tidningsartikel.
Med det ofvanstiiende har jag endast i storsta allman- het velat piivisa, hvilkeil insats hon verkligen gor i lifvet darute.
En turist, som blott under en kortare tid vistas i Australien, forst&amp;r ej alltid att ratt upp- skatta lzenne och domes l#tt alla efter de f&amp; mer eller mindre trefliga typer, han handelsevis rhkar p&amp;.
Men a.lla, som tillbringat Atminstone nhgra iir i kolo- nierna, mhste medgifva att ' ~ustraliens kvinnor, fast- an till antalet betydligt underlagsna den manliga be- folkningen, likviil lyckats att p i olika omrkden gore sig bemtirkta och intaga en ledande stallning.
Deras sanna kvinnligliet, deras beg3lning och ovanliga energi lofva godt for Australiens framtida oden.
Till DAGNYS prenurneranfer.
I Vi fasta harmed uppmarksamheten pi det upprop, som medfoljer dagens nummer, och uppmana i anslutning till detsamma alla DAGNYS prenumeranter aft verka for och stodja DAGNY.
: &amp; ttrbttliga som de engelska suffragettema Bro i ntt uppfinna nya och uppseendevackande siitt for att gora propaganda har ' Women ' s Freedom League under sornmaren p % ett sardeles origi~iellt satt arbe- tat fo?
rostrattsaken.
Tidigt i vBras inkoptes en storre bagagevagn, hvilkeu inreddes till en fullst&amp;ndig bostad for tviinne personer.
En stor del af husgerhdet skiink- tes af mrs Despard och gkfvor inflbto afven fr8n andra hB11, shorn en f altsang, sangklader, kuddar, ett litet bord, en sofflmdde, kokskarl, kartor och guider, taf- lor, en nlunchbaskets, m. m.
Vagnen inreddes helt komfortabelt.
Nu Bterstod en hast for att draga den- samrna!
En liten diskret vink framkastades i Womeds Franchise till de liberala parlamentsledamijterna att visa sitt intresse for saken genom att skanka en hast, hvilken till tack skulle hedras med namnet Asquith.
Detta senare p6 grund af att den komlne att af kvin-,,, L e d i ~ a platsar w I nor libras till arbete for den kvinnliga rostrattsuken.
Liberaler~la togo emellertid iagea notis om ~ i n k e u, utan hiisten miiste inhopas men erlztill ickc dess inin- dre namnet Asquitb.
Den 16: de maj stod vagneu med sina tvanne forsta innevlinnre pii nus Despards g %rd, fardig att starta pS, en tur genom Surrey och Susses samt till smhstaderna p&amp; sydostra, kusteii.
I sjalf aa porten uppstod einellertid drojsm81, elnedau vagnen korde fast, och det ar icke utan att man au- ser Asquit11 hafva varit vhllande till missodet.
Men skickliga hander ledde Asquith i ratt riktning, och st % var)) the Woman ' s Suffrage Va.n)) ute 11 % sitt demou- st.ratioast&amp;g geaom byar och stader.
F r h plats till plats drager, the Vau)), nastan hvarje dag talns det p&amp; ett nytt stalk och lagras for natten pfi en plats, u~lderstuiidom ar befolkningen undrande och valvillig, understuadom Sif veu brhkig och obehaglig, men niistan &amp; inom alla omrAden af for kvinnor liimpligt arbete annonseras fordelaktigast i Dagny, hvilken, som tidning for svens ka kvinnororelsen, torde erhala den mest vidstrackta spridning Imdet rundt.
ofverallt slutar det med att man forundrar sig ofver att detta verkligen ar ett par af de omtalade suffra- getterna, som utmhlats s&amp; f orf arligt i Londontidnin- garna.
Genoin att upptaga kollekt, salja broschyrer och riistrattsmarken, - hvilket oftast renderar ungefiir ett pund om dagen, bettickas kostnaderna for far- den.
Talen h&amp;llas ofta frKn vagnen, hvilken prydes med grant och pi3 hvilken foreningens och ordforandens namn aro mhlade i stora bokstafver.
0fver allt vacker detta satt att fardas uppmarksamhet, och folk strom- mar till i stora skaror fiir att se dessa kvinnor oc11 lyssna till, hvad de ha hafva att saga.
M h g a nya.
inedlemmar anteckna sig och m h g a vinnas for saken.
Vid ett tillfalle hardes en man yttra: ~ N e j, kom nu och l&amp;t oss gh, annars blir jag omvands.
M h g a blifva det ocksA.
PA ett stalle oinsvarmades vagnen af pojkar, sorn ropade xvotes fo9- women., nien endast for att retas.
Icke dess nindre hjalpte de till att.
skjuta vagnen uppfor en brant backe.
De aftacka- des vanligt for att de pk sitt satt hjalpt rbstrattsaken frambt.
I allmiinhet har det varit tvA och tv$ kvimor, som fjorton dagar At g %ngen rest med .the Van ..
Under augusti mhnad har mrs Despa.rd sjalf varit med, och nu befinner sig sthe Van.
i Skottland.
Genom insam- lingar har man fbtt medel till sitt inkopa annu en vagn, hvilken nu gor en tur At a m a t hB11.
Under rubriken, Caravan Ca.mpaign.
innehkller Women ' s Franchise for hvarje vecka rapporter om vagnkasmpagnens resroute, de platser, dtir det talas och de resultat, som vunnits.
Man kanner sig sardeles tillfreds- stalld och f ullt ofvertygad om att sjalfaa det originella.
fiirdselsiittet mycket bidragit till att befolkningen p % landsbygden infunnit.
- sig och lyssnat till hvad dessa.
energiska kvinnor haft att saga sina systrar.
i aflagsna, undangonlda trakter.
EEA.
Till Bagnys l&amp;sekrets i landsorten.
, 0 S ' om Dccgny Cjns7cur vaq-a ett ewuzde bccnd meZZam S v e ~ i g e s 7cvinnzo~ samt 7 m - tilt sitt mBZ att t i ~ ~ v a r a t k ~ aZZas c c Zn; tressen pc&amp; skiZda pZatseva, fd v$ h h d u~3pmama wh-a Z&amp; sarinnog- i Za~2dsorten cctt de, f6r att zcnderb&amp;ttcc demna v d r uappgift, ville till t.idmimgens re- Ja7ction i /, os&amp;mda s&amp;d UP^ mot ' isev, SON * utd f v e ~ Zo7~ccZintmsset inme hdZla sa7cev a f vi7ct f &amp; - 7cvim- nor6reZsen i dess 7wZhet.
Frhn allmanheten.
Biir icko ungdoi~en fh ron sig inom S.
S.
U.
H.
Jag kiinner varmt for ungdomen och har full ftirsthelse for deras nat-urliga ntjjeskraf; men jag intresser~r mig ej mindre varmt for nykterhetssaken och har under de senaste hren slsom (iildre) medlem af S. 6.
U.
H. aktivt deltagit i de ungns arbete.
9 f nojesfr8gan och dess inverlian pi % skolfijreningar har jag er- farit tillrackligt fijr att darom bilda mig en bestikmd uppfattning.
For att koinka frlgan narmare in PA lifvet och mijjligen fhden ytterligsre belyst vill jag harmed frarnlagga mina erfarenheter.
Till syfte och planlikggning 5ir S.
S.
U.
H. en af de adlaste och mest lofvande ungdomsrtirelser i vArt land, en rorelse, viird att behjiirtas och understodjas af alla ungdomens fostrare; ty dess nlhl ar att vacka de unga till insikt om nykterhetskampens sociala betydelse och fostrn den1 ej blott till ungdolnligt entu- siastiska utan afven till clugliga och uthllliga nykterhetsklmpar.
Detta mAl vinnes dock icke, om foreningens verksainliet baseras ph danslekar, utflykter, basarer o. d.
Den hos ungdomen latt vackta entusissmen for en gdel sak ftirflpktigar snart, om den ej vidmakthilles och f6rdjnpa.s genoln ett allvarligare ftirenings- lif, .som ger ijkad kunskap och d h m e d a h e n okadt intresse for sjalfva nykterbetsfrhgan.
Den stora leklusten - nojeslystnaden - inon~ S.
S.
U.
H. ar diirfor en fam, som hotar att forflacka ftirbundet och gora om intet dess adla syfte, tg dar nojena fh taga irfverhnnd inom fiSreningslifvet, slsom mlngenstldes skett, dar bortskymnies niSdvandigtvis det icleella mhlet, tanken ph .eget noje blir det ogrgs, som f6rkvafver ett godt utsade, och mDngen medleln g5r ut ur ftirbandet, m&amp;tt ph leken men utan intresse for nykter- hetssaken.
P l det lifligaste instammer jag ' darfor i fr. Waller- stedts - f. 6. mycket modernta - reformkraf: DS.
S.
U. H.- f6reningarnn bora se till, att lek och andra n6jen endast ingl som ett zcndevovdnadt moment i f6reningslifvet~.
Dlrrned i %r ju icke.
sa.gt, att ntijena helt ocla 1 ~ 3 l e t skola bannlysas.
Leken liksom s h g e n har sitt beriittigande sfisom litvande moment, om endast det allvarligare arbetet f l utgora grundvalen oclz hufvudsaken vid sammankomsberna.
Ett ztllvarligt S.
S.
U. H.-arbete afser att forbereds de unga till clet verkliga nykterhetsarbete, som vantar dem slsom vuxna, att med alla meclel intressera dem for frlgan och oka deras knnsliap ' dari.
Men S.
S.
U.
H Br icke afseilt att - \ Tars nhgon klubb for folklekar, idrot-t eller andra om an SO glada och nyt- tiga ungdomsndjen.
Lekaftnar, utfarder o. d. kunna ju 1Bmpli- gast anorclnas utanfor foreningen, under.
hemmens skydd, och behofva cll ej stamplas med de vilseledande namnbn mykter- hetsarbete~, ~ s a m a r b e t e e.
~ d.
Att de unga skulle roa sig, for at.t fL praktisk erfarenhet om att gladjen p l intet sBtt beror af s p r i t ~, torde val kunna anses ofverflijdigt.
A11 normal ungdom, inom eller utom S. 8.
U.
H., har jn lifsglsdjen inombords, och spriten ar dB annu hvarken vans eller behof.
Det Ir fbrst senare, bland vuxna, som ett exempel af gladje utan sprit verkligen betyder s l mycket.
Hvarmed b6ra de egentligen sysselsltta sig, dQ n6jet ej bbr vara hufvudsnk?, frlgar slutligen en insandare.
Jag upprepar: forst och frilmst rned allt, som kan under- hillla intresset och oka kunskapen om nykterhetsfr&amp;.gan, exem- pelvis Ilsning och referat af kmpliga uppsatser, v8ckande eller upplysande foredrag, samtal 6fver 18mpligt Bmne o. s. v. F. 6. ges det intressen nog inom S.
S.
U.
H.: anslraffa.nde af bibliotek, nlissionering bland kamrater, arbete for frtimtidsfonden.
Man M A f. 6. minnas, att skolarbetet latt forsummas, om sanlmankomsterna hlllas ftjr ofta, samt att flertalet af 6.
S.
U.
H: s medleinmar aro sB unga, att man ej har ratt att canta af delu nbgra storverk i yttre xnlitto.
. \ E n god anda inom ftirbundet, intresse och uthhllighetchos yedlemmarna - det ar detta vi vilja hoppas af S.
S.
U.
H.
* EVA ROSE-Haxzfi~. '
En dag i senare hRlften af augusti fick jag i Marstrand mig tillsiinda n: ris 20, 28 och 31 nf Dngny.
Det ftill sig.sl, att jag samtidigt hade besok af en mor frin G. N %r 11011 fick hora att frbgnn gBllde S. 8.
U.
H., blef hon reld och lhgorr, och jag fick en beskrifning pB foreningens Brs1a61e cliirstacles under innevarande fir.
Forst huru de unga slindus ut tvB och tvb far att g % ur butilr i butik - f r h familj till familj far att rtigga till basarenr.
SR orclnanclet af det l~eln, hvilket clrog ut 1bngt in pR niitterna; det hiincle t. o. rn.
8t.t 11ennes sjottonbriga dotter ej kom hem forr iin kl. 2 en natt!
- RIAltidstjmmar och alla plikter inonl och utoln hemmet ftjrsun~macles, - i biista fall kom det en hastig ursakt i telefon, att hon ~ r n k t ej hack t i d ~ - 0~11 nBr sR cle beudkande \ .id den f6r dlmihhete~i upplbtna ticlen triidde in p % basaren, sb kwzde clet h#nda, ntt cle fingo se en ung kvinnlig S.
S.
U.
H: it i knU pR en maalig clito - n t m blygsel mottagnnde hans kurtis.
Efter den basaren, dR mod- 1 I Kvi nor riItt.
rnevzn fingo blicka in litet bakom knlisserm, lara m h g a af d e n ha fdrbjudit bide sijner och dijttrar vidare ftjreningslif.
Sjiilf har jag ej pb scS, niira hlll kunnat ftilja arten dliraf, men sb mycket har jag sett, alt smA blyga, &amp; lskliga stindags- skolflickor efter ett par fir inom S. 8.
U.
H. forvandlats si, att jag rodnat och 6gonen thrats, niir ja.g matt dem pb gatan i liflig kurtis nled manliga kamrater.
EIBrmed vill jag ej 11a sagt, att jag anser hela verks~rnheten fdrkastlig - 1Lngt dlirifrhn!
- och det skulle ~nycket smiirta mig, 0111 den skulle &amp; clgn8 npphbra eller om clen biittre, nllvarligare ungdomea clrog sig diiril ' rln; - men sBkert Rr att &amp; got ~nbste g&amp;as och gems sna ?.t, ty man vinner intet med alt drifva ut esz cljafvul nlen iippna d6rren pR vid gafvel for en annan - eller kanske: rsju andra, eon1 varre Bro fin hanr.
- E. W. (Absolutist.)
-,.
1 Sok genom att sprida upprop och broschyrer under den tid, som titerstar innan valen, att piverka bida miin och kvinnor till f l r m i n f l r kvinnans rlst- Pa utgingen af valen kommer en IiIngre eller kortare rlstri~ttsstrid f l r kvinnorna att bero.
@ I I Fran hogervalmoten i Sigtuna och Svartsjo.
K valmote i Sigtuna forra oi~sdagen.
hacle lika.
m h g a ~W~IZIZOI.
som nztin inf unn.i t sig; kvinuornas intresse fiir valen i d e ~ n lilla a stad tyclces siledes vara lika stort son1 m a ~ ~ n e a ehuru s, lcvi9z9zo~1zu ej tiyo vaLaii9z.
Den uppstallda kandidaten apotekare Balkenhausen fiirklarade, att kvini~ans vdriitt var for honom en helt naturlig sak, (1 % 11au i sin verkeamhet sisom apotelrare hade lart sig ugpskatta kvinuans arbete, daremot bade hall aldrig tankt pB hennes valbarhet.
Nhgra loften om att omedelbart verka far kvinnans rostratt gaf haa einellertid icke - regeringen borde forst lromma lned proposition.
PA, valmote for Fti~enttszch-Sollent.u~zu vnllwets B Svart- sjolmcZet, vid hvilket iifven n %gm a£ ortens kviauor voro niirvarande, uppstalldes som kandidat verkrniista- reu Bergstedt, I: ~vilkeu ej sade sig vara alldeles emot kvinnaus rostratt men likval oappet tillstod att sfrbgrm ej var mogen for afgorande 8.
Rilzsdagsinau H ~ i g g - l u l d i forsta kammaren Ater, soul var motets talare, Sorklarade sig som vann anhangare af kvinnans val- riitt och l~acle rostat diirfor vid sista riksdagea, Ban sade, att clet var en liign att hiigern och de moderata voro elnot clensalnma.
PB b %da dessa miiten lxgiirde undertecknad att f5 ordet, ehuru ej valman.
Det blef ej bevjljadt, men i Sigtuua fiiredog orc~fomnclen sjtilf att jag slzulle f i y ttra mig efier mijtet, h Svartsjo~niStet fick jag detta pA egen begaran, och apordnades clar liksom ett eftennote med diskussion.
Jag fick tillEalle mecl anledning a € h r Hiigg- lunds yttrande att framb&amp;lla 6nskvardheten af att kviu- I.
I ~ I I S riistratt iif ven upptogs p8 hoger~zs prog7mz och att bemota elt forslag frhn lednrehR11 p&amp; nlijtet att rostratt endast skulle gi h a s At clen.
sjiilffors~rjancle lwinnan.
' Utdmg ur riksdagens pro tokoll 8 (lai~dsfiireninge~~s sista flygblad) utdelades ocl: ~.
gjorde synbarligen nytta.
E t t utm5irkt flygblad!
Sprid detsannna vid alla moten.
&gt;) di politiskt nZto i SollefteH i shdags, anordnadt nE Angerrnan~nncls imellersta clomsagas frisinnade kornmittk och besokt a£ omkring 1,000 presoner, d8t h r Staaff re- Frisini~adt vahnGte holls den 23 aug.
i Arvidsjaur for dogjorde fijr en del puaktcr pS, det storn 1iber: l.h program- uppsiittande af lrandidat till stunclai~de ril&lt;sds.gsmanl~aval.
met, holls diirefter nf fru Ellen Hugen frAn Uppsaln ett Motet, s.01-n var besokt a£ ett nittiotal personer, utgjorcles foredrag om kvinnans politiska rostriitt.
af nllra hiilften kvirmor, so111 niecl lifligt intresse ftiljde dagens forhalidlingar.
Ett o~h~ionsllriitc, besok t af 400 personel., holls i son- dags i Sijdertdge for kvil~nans golitiski~ rijstriitt under Pl " r politisk,a miitclt i M i w i ~ f r ~ ocli d Strcngniis 11ar ordfornndeslmp a£ c1: r I,ydi: h Wahlstrom.
Fijrcclrag hijllos riksd ?gsmannen, godsiigiure Knut Almqvist, representant: .LC c1: r IVithlstron~, fl %l&lt;en Anna Ljui~gberg, och fru Agda for Akers- och Selebo hiirnds vdkrets, redogjort for sin Ostlund f r i n Stockholm s m t borgmiistnre Jacol:, Pettcrason stiillning- till kvinnornns rostr5ttsfrAga.
I-Ierr Almqvist, i Sijclertlilge.
Dessn fiiredrag s kiirsli&amp;clade kvinuans riiat- medlem: LE Nationella Pramstegspartiet, l ~ a r, ehuru ha11 riitt ur olik: ~ synpunkter.
Foljmde reeolution mtogs: aneer, att man kuncle invantn regeringens ut.redning och Kvinnor och miin, samlade i Sodertalge till offentligt forslag vid innevarnncle hrs riksdag, rost: tt fir salren.
opin.ionsl~iote fijr Bvinnnns politiekn rostriitt, u ttaln onsk- Notiser.
mast med frRgan om hemindustrien, son1 annu icke blif- vit ordnad pA ett till£redsstiillande satt i nlgot 1-and.
Som grundval for arbetet i d e m a frBga ligger en redogti- relse af amanuensen i lrommerskollegium, M.
&amp; Iarcus, for vi~lm6te i Bullarens f. d. tingshus den 23 aug., den resa, som han foretagit till Tyskland, Osterrike och diir kapten Crafoord riled stor majoritet.
korades till kan- England .for ntt studera hemindustrien och de Atgarder Eom didat, holl frolren Signe Wollter friin Tro.llbattan ett med vidtagits i dessa lander for dess ordnande.
Ammanuensen lifligt bifnll nmttaget: mEorande for 1rvinnoraa.s rostriitts- Markus, Eom nyligen hemkommit frdn sin resa, ' for hvilken kraf.
Seclan ordforwnden, baron ICnrl Rnnb pb SKm, hnn htn jutit statsunderstod, ar synnerligen initierad p % tacltnt deltagarna for deras r15.rvm-o och talarne for derns detta omr8deJ och de upplysningar ban lamnat i sin inliigg iignacle hnn en eiirskild Bloge At frolren Wollter beriittelse, bli siikerligen komhittBn till stor nytta i debs for henncs ofverbevisancle och fiingslande sStt att fora arbete.
kvinnornas talsn.
Den valda kandidaten, kaptea Crafoord, Sedan friigan on] hemindustriens ordnande blif vi t staller sig, shorn forut nleddelats, icke fientligt mot den slutbehandlad, kommer kommitthns arbete att upptagas a£ kvinnliga rostriittea.
det sista af de areaden -- frBgan om .organisation af yrkesinspektionen - som hanskjutits till kommitthns Styrclsen f6r ~ t o o k l ~ o l m I ?.
s K.
P. bar till for- behandling.
eningens medlenlmar utsiindt ' ett cirltnliir med uppmaning NAgra afgorande beslut om lagforslag har komnlit.th att vim sjg politiskt ii~treserade genom att infinna sig fi icke fattat., men preliminara sAdana fijreligga redan angh- valmotenn., att icke forsun~ma nAgot tillfiiille ntt framstalla ende yrlreefare-, minderhrighets- och kvinnoarbetelaptift- den kvinnliga rostr8ttsFrAgans betydelse samt ntt genom ning.
Sedan fr !igan om yrkesinspektionens organisation piverkan af de enskilda valrniinnen motarbeta riksdags- blif vit afg,jord, komma dessa preliminiira beslut att under- ma.nnakandidater, som %ro motstfindare mot kvinnans kastas slutlig behandling.
politiska rijstriitt.
Baksidan sf cirlruliiret Aterger froken Hvad inneborden a£ kommittens slutljga betlinkande signe Bergmans artikel om 4 ~ i n n o r n och a ril~sda~smanna- i de olika friigorna angh, kan man iinnu icke gora niigot valen~), hvilken forelronlnlit i Dagnys nunlmer af den 16 bestamdt uttalande, forran definitivn beslut fattats i alla.
-.
juli.
till kornmitth hiinskjutna arenden.
Dock torde kom- mittens olika lagforslag blifva ej ovasentligt radikalare an Viil Lwndskroncz Frisi~~ilade fiircaings vi~llniite den man kanske vantat.
24 aug.
yttrnde den a£ motet uppatiillda lrandidaten, Komnlittbn Aterupptog sitt arbete forra mAndagen och borgmgstare Munck af Rosenschold, i sitt programtal fol- eammnntriiden komma tillsvidnre att hillas tre giinger i jande: - - ~13etraBande kvinnnns roetratt anser jag det veckan, tills nrbetet ar fullstandigt af~lutndt~, hvilket be- vnra ett riittfiirdjghetskraf, som, dH clct med etyrkn kriif- riiknas bli i slutet af oktober detta Ar.
Resultatet af ves af den1 sjiilfva, icke kan tillbslravisas.
Jag vill dsr- kommittens arbete kon~mer skledes att foreligea vid 1909 vid icke gora slrillnad nlellan gift: ^ och ogifta kvinnor dra rilrsdag.
och anser, att man genast bor g: l i fiirfattning on1, att forsakra eig om olradt deltagande frbn 1rvinnorna.s sida i ~ o l k s k o l e 6 f v e ~ ~ s ~ ~ r har e l s e beviljat 1~ t. f. skolkoksin-.
det konimuanla arbetet.
8 spektrisen vid Stockholms folkskoior froken ersti in Hesael- gren tjanstledighet for bevistande af internationella skol- I 1ielsingbo.rg 11011s i m8ndngs ett af cirlra 500 per- kokskongressen i Freiburg i Schweiz den 29 September soner besokt mote i kvinnaas rostriittsfrS.ga med d: r C d l i ' - 1 oktober.
herstyrelsen har iifven beviljat froken Petrini f r h Vaxjij som hufvucltalare.
Stadens b5d: triksdags- Heeselgren ett resebidrag af 200 kr.
manna.kandicl,zter, direlztor Soinmelius och rednlrtor Christi- Fortbild~rin.gskn~.scr Biir s~ohskolliirt~rinnos.
Ett ernson, voro niirvarande och ut.talade sig i fr8,gan.
H r Som- melius spde sig i princip gilla lrvinnans rostriittskraf, men antal smdskoll8rarinnor har den 17 aug.
till k. m: t in- hyste betiinkljgheter mot frdgans upptagande nu, d % dar- liimnat en skrifvelse med anhAllan, att genom etatens Atgoranden s. k. repetitions- eller sommarkurser for smA- igenom helt visst en ny rostrKttsstrid slrulle uppstb.
.
Direlrtor Siifstrancl fririn, Horby holl foredrasg om nhgra skolans lararinnor n~btte hrligen anordnas pH ett flertnl punkter i Prisinnade laadsforeningens program.
En kom- stiillen A skilcla orter inom landet .. Siisom skiil for denna anhillan framhAlles i skifvelsen mitte tillsattes for att verka i. frii.gan.
den ringa utbildning flert.alet af landets smiskolliirxrinnor Yh ki~llclso 1111: l ?.
K.
P.
B.
A aednnniimnda orter erhQllit och de ' ytterst sm A, sKllsynta tillfiillen till fortbild- hiiller d: r Lydia Wddstrom under ianevarande vecka d- ning, som st % dem till bucls, hvadnn statens ingripande fen tliga foredrag: den 1 septem ber i ~rnskoldsvi k, den hihidlag betecknas som htigst nodvandig och onskvard. '
2 i Hernosand; den 3 i Kramfor~, den 4 i L; jusdal och De somn~arkurser, som med statsunderstod anordnas, anse den 5 i dlrutslciir.
PA mHndagen tilacle d: r Wahlstron~ petitioniirernn ej fylln behofvet, ty dels iir c1.eras program dessutom i Bo1lna.s.
nlera allmant, och dels beh ' ijfvas for ~m~skolepersonalen Y.r.kosfi~rcko11r111itt61i, son1 nu Ater enmlats i Stock- speciella undervisningskurser i iiinnen, som st % ' i nlrmaste holm fijr ntt fullgora sitt nrbete, syssclsiitter sig nu ilk- saa~mnnhnng med deras egentliga verksamhet.
.
vardheten af att ett forslag om rostriitt och valbzrhet f6r lrvinnor till rilrsdagen i n h t e antas hvilande under den .instunclande rilrsdagsperioden.
L k '. '
,.
AR Nl EN WAN AF.
DAGNY och onskar framgbng bt densamm.a, giir db hvad Ni kan for en okad spridning genom att uppmana vanner och bekanta aft prenumerera: Betank att en tidnings spridning utgor den ekonomiska grundvalen for dess existens.
~ i l ett i antal af 100 exemplar i veckan forsdiljer Miss Patricia Woodlock i sin hemort, Portsmouth, en for de engelska kvinnorna betydelsefull tidning, Wotes for.
.
Women.
Nbgot liknande bor n (i gora for Dagny.
I " HEMTREFNAD " I PRAKTISK TIDNING ~ o c SVAR.
~ FRAGOR Hvar kan man prenumerera pP Dagny?
i KVINNAN.
j ~ I Isndets alln postsnstalter och bokliedor kan Inan bcstslla huru nlAnga ex. som helst.
Utgifven af Fredrika-Bremer-Fiirbmndet.
Skall man alltid menumerera P dessa stallen?
- Ja, ifall man iinskar endaat 1, 2, 3 eller 4 ex. ekall man 1O: de HrgHngen.
.
Utko~nrner hvarje veck-a - under son-rmarm8na- - - - - dltid gora Jet.
derna hvarnnnan veckn - med 40 nnmaer om: lret.
Tidningen vill fortfarande till billigt priv forse de svenslia hemmen med en nyttjg och roande las- ning och konirner att inneh5lla korta religiosa upp- sntser, bergttelser, lefnadsteckningnr, verger, prak- tiska rAd och uppsatser snmt ftjljetongsafdelning. '
All prenumeration slier % posten.
Pris per Ar 1: 35, inberslinadt postarvode.
Stad: ' H EMTREFNAD " genom prenumeration!
Hvad kosfar Dagny i posfansfalfer och boklddor?
Dagnys l~ostprenu~neratio~~s- och boklIidspris ar kr.
4: 50 E8r I!
, 2: 50 f6r I /, och 1: 28 ' for ' 1, Ar Hvilka villkor erhPIIa prenumerantsamlare B Dagny? '
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erlldller en provision n % kr.
1: - for hvarje IiolRrs-, 50 ore for hvarje halfbs- och 20 ore f8r.
hvarje kvnrtalspren~~merant.
Huru skall man f6rfara f6r denna provisions er- h8llande -- 7 Vejbystrands Sjnkhem vid Skelderviken (Barkiekra station, Vaatkustbanan) for ben- och k6rteltuberkulos, pachitis och allm.
svaghet, mot- tager barn och vuxna, dagafgift 4-6,50 kr.
bppet t e t om, central uppvarmning, hiirligt lage i barr- skog vid hafvet.
Lakare: Dr Ernst Lindahl vid Kronpr.
Victorias Knstsanatorium, BarkBkra.
Extra fina Sedan man samlat rvlinst 5 prenumeranter, gAr man tillvQga pQ ett a£ foljande satt: 1) ~ n t i n p: Genom inslndandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bevtiiller man det behtjfliga antalet; ex. (1 1 m ~ h g n 80m belst, men &amp; id mi9ast 5) direkt frKn Dagnys exp., Stockholm, soln under samlz.ens adress i ett och sammct paket sander nlla bestallda ex. Sa~nlaren hnr d A att ombesorjs utdelningen till de samlade pre- nnmeranterns.
2) Eller: Man prenumererar d narmaste postkontor (ej an- norsttldes) far de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar postens kvitko % samtliga er- lagda afgifter, tilletllller 08s detta kvitto, dh vi omgAende pr postanvisning sander samlaren den stadgncle provisionen.
.
Dorrskyltar, Stamplar och Sigill erhLllas dltid billigast frAn GUSTAV HAKANSSON Stockholm.
Box 173.
Mastersamuelsgatan 54.
Hvar, och till hvilket pris khn man nummervis l6sa Dagny - -?
~oZhskoZnns Barmtidq.lin y vfg&amp;9.
i &amp; r i sin sjzct- I stilclernas tidningskontor och cigarraffarer samt hos Cag- nys kommiseionilrer i landsorten.
Pris 10 6re pr nnmmer.
tonde tErgiEng.
Kans7ce ha ni li] ~vul &amp;, nu ej fa-sokt den.
fbi.
era bum!
GOT cZet dR. ccnde~.
dettn b, och ni s7ca fd se, h w u roligt era bccrn f h af sin tidning 7aela bet, och nzed hvillcet intwme de skola lusa den.
Af imehdlbt 1.908 rnd stil.slcildi ndhznas: fXjc- tongen - j&amp;Zten Bland 7 ?j&amp;Zta~ eller Cf7~as-Zes GOY- dons Zif och sto~czdd, sl~ilckade af MARIE-LO UISE G A GNER, mecl onzkri9zg f p t i o iZZzrst9-.
uf EcZv.
I Alla skrifvelser riirande expeditionen adresseras: STOCKHOLM.
E Cemisk Tviitt.
Berggren; V &amp; m 7i-onsts7ccrtter i NcctionaZmzc- I seuon af CARL G. LAURIN sam!
Hioyo-ajZeo.8 a.
svenska flkyf.
af NARIE-L 0 UISE GA GNER.
Desszctom e n mangcl sagor och beralklser af vdra pd om-ddet btista for$, aZZt rikt ilZush-em&amp;.
Folbkolans Ramtidzilzg e~lcti9znes enstlh~z~~zigt sonz 1 I.-B.
Hyu BIB Hun&amp; - Stockholm.
- verkar S~~liibrinbehnndliu~ s&amp;vid I ~ @ w r o j d e r sorn A blodutocl I U I I ~ R I.
* i alllnii~ll~ct, clli det a1 vundes utspiiclt och p&amp; stitt, sow1 bruks,znvisningen ~neclclelas.
Til hanclah8lles i Pnrfy m-, Speceri- TAPETEq!
FiLrgaffiLrer.
Psrt4ager hos Moclernssle och rikhaltigaste lager.
Geijer &amp; C: o, Stockholm.
EDBLAD &amp; SANDBERG, Riks.
061G.
STUREPLAN.
A I ~ ~!) 108.
I. Sveviges obests-ddt fqa&amp;nzstn, ftnaste och &amp; &amp; st redigerads bnwa,tidning 1p.
Egnahemssparbanken.
B ' oZ7~~7i~oZa~s Bas-n.ti&amp;n.$ng zctlconz~~zw en gdng Kontor: Vasagatan 38.
Utbildningskurser m. ru i veckan med 36 nzmzmer om &amp; yet.
Edzhlles d alla post- Begngna denna sparbank for in- Muntliga och skriftligi; tittnmg &amp; sparbanksriikning.
Kan anstabter och 7~0star emZast I: 65 for helt och 90 are mnvBndas %Iven for hushiellsr#kning.
upplysningar genom for halft d~ Stor prisnczdsttttming f d ~ skoZo3-, k i l l 500 kr.
kunna i regel utf8s Fredrika- Bremer-For ltan uppsllgning.
PoZks7coZamw ~ a r m t i d n i n ' g u t g ~ v e s och redi- i) ppen half 10 f. m.-7 e. m. bundets byrd, ~ l l ~ tel. n.
9 17.
Eikstel.
73. geras af Inlhingsranta f. n.
5 ' 1, proc.
54 Drottninggatan.
B arbetsomrbden D ' Stina Quint.
D A G N Y Pbl) kapita] ister sar&amp;ildt fruntimrner, har det lange varit el L ~ R A R T N N A nnelerrisninpsvan,, j onskningsrnil att kunna ofverlamna virden a frisk, enkel, bnskns for niista l#sBr p: 9.
Itznclet for 3 bnrn, 8, 9 sina vardepapper och skotseln af sina affarer at nigon person elle och 1.1, hr.
Sv.
amnen, franskn, institntion, som nied absolut sakerhet forenade puilktlighet och nog hnnclarbete och (eventuellt) mnsilc.
grannhet i utforandet af det anfortrodda uppdraget afvensorn pris Den soln iir villig nngot hjiilpa till billighet.
En sidan institution ar E N BANG DAM, !sensk onder- i helnmet hnr ftiretriicle.
h g n niijen.
Stockholms Enskilda Banks Notariatafdelnin!
(Li / / a Nyga f an 2 7, expeditionstid 10-4), site, basalt i Bign, soker, i Svor met1 rek., lonepret.
ocli foto.
nfsikt ntt.grnndli,ot Ili.ra sitt moders- till ~ 1 S 5 e p t.
~, Liclktiping 11. r. sow under garanti af Stockholms Er~skilda Bank Htager sig vird oc: mLI, nnstidlning i bilc1: zcl fa~nilj som forvaltning af enskilda personers och kassors vardepapper.
A I ~ A I % I N N E B E ~ ~ A T '.
~ X I N C; ~ I ~ Exempel N siills1; npsclam eller for ntt gB frun 1.
Om en person hos Notariatafdelningen deponera .id fasta.
smMiolan i Dnnne- tillhfincls.
1 % lljn gores ej nnsprdk.
obligationer, inkasser~r Notariatafdelningen vid forfallotiderna kuponge Svnr till ~Rignr nnder ndress S. wark i I %ingamiplln foreamling nf ocli tillhandahiller deponenten influtna rnedel.
Vidare efterser Nc Gumcelii AnnonsbyrA, Stockholm, Blekinge Id11 kungores h %rmecl tariatafdelningen utlottningar af obligationer och underrattar deponente: leclig.
: I.
h enligt lag.
FlicksliSjcl i god tid, ifall en denne tillhorig obligation blifvit utlottad, samt lam f. v. b..
anorclnncl.
Tilltrricle sker 1 jan.
nar forslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
U N C ~ MTJSIK.
S M ~ S R O L E L; ~ - 1909, och nnsolaningax inliimnns Exenipel 2.
Om inteckningar deponeras.
hos Notariatafdelninger RARJNNNA Irhn goclt hem yh till skolr, ' ~clets orclf.
aclr.
: ltinga- underrattar Notariatafdelningen galdenaren.
darom att .rantorna H in lnnclet soker plnts m6t fritt vivre ~nhln fore den 15 niistk.
okt.
tvckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, sor i blittre familj i Stockholm eller, SkolAde f. inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdelninger dess n#rhet i ~neclio af sept.
elle !.
att inteckningarna ' blifva - i. vederborli.g ' tid ' farnya ' de '.
' Qin en hos af 1 okt.
fiir att on1 s f ~ o ~ ~ s ~lncler- lias ARARINNA, som mod gocla be- delningen deponerad inteckning- genon~ underlHten " fGrnyelse skull visa bnrn i sn1Kskolnns finmen.
' Ar tyg genomgiltt.
folks !iolese~ni- forfalla, ersatter Stockholms.
Enskilda.
Bank darigen.otti ' uppkomme~ for 6frigt villig m r a husinocler be- nmium, erhliller i borjan af sept.
skada.
hjiilplig mecl- hemmets sla3tsel.
plats hoe direktor vicl brnlr i mel- ~iirvaringsafgift: ' 50 ore for fir per 1,000 kronor af depositio Vana vid husligA~sysslor.
Ktinnlg lersta Sverige for att lnsn lned tre nens varde, dock ej under tvi kronor.
.
.
i sor11nacl.
I ' retentioner: Eget rum gossnr i Blcler 7 och 8 Ar.
An- och ett viinligt bemotnncle.
Svar stikan, jiimte betygsafskrifter, uyp- afvalctns intill clen 1 sept.
till gift om xeferenser, Alder, foreg.
D Viirn1lii,oclsknn, Svenska Dsgbln- 8 8 verbsamhet och lonepretentioner, dets annonsbyr !i, f. v. h. snmt helst med biFogandet aF Sveriges storsta oeh mest mhgsidiga praktiska 1Elroanstal Jt .. TS ~ N S K A i S brittre fslnilj fotografi, som retiirneras, s#nclas, barjar i host sitt.
?kc&amp; liisar mecl f6ljancle lpuc7cccfcleZ98i9ag~~9-: .~t 1.6-&amp;rig frisk och hnrt,ig flicfih.
1n8rkt ~1) irektor 38, under nclress: fillmanna afdelningen, nfsecld for all- Juridisk afdelning: 1.
Jnricliskt sc S. Gumitlii Annonsbyrfi, Stockhol~n, h&amp;enlRl: att Mi behandlad soln.
minarium (for utbilclande till kin$ 1n8nbilclning.
inecll.
nf familjen i goclt hem, fA F. v. b. miin m.
m.).
2.
All1i1iinjuridisI Allmanna Handelsafdelningen, vnlfria lsrn mathgning ocli hush8llsbesty rs afcl.
(far jiir.
allmiinbildning).
51nnen.
Hogre Handelsafdelningen S M ~.
S T &lt; O: I; ~ ~ ~ ~ ~ A on- I U N N (obligntoriskn A skotpnde sntnt nhgot hanclarbete.
idmnen) mecl af- Landtbruksafdelning: 1.
Alllniill (11101 slias i fainilj till den 1 sspt.
SBrskildt onskas ett pri.il ' rtigt hems svarande statens lntlcltmannaskc slutade kurser.
leduing och undervisning.
Svar for att lnss mecl 3 gossnr, 7 fir, i Rit- och Byggnadsafdelningen: 1.
Mn- ' lor jamte allmanbildande arnnen: tvh Inslag.
Ans6knn med be1 yg, tacksan~t till DIG-firings, Arbogn 11. r. skinnfclelnlng.
2.
Byggnndsnf- 2.
Hbgre, for vidnre utbilclnin&lt; rekom111enclationcr, nppgift om delning.
3.
Hogre byggnaclsnf- (encln i sitt slag i Sverige).
lC+ FI,lCI.
(A, ki~nnig i ~tlatlsg- lonennsprfik samt fotogrnfi inslin-: clelning (obligatorisk kura ~necl Kontrollassistentkurs.
ning, bakning, syltning sniiit cles till frii 13.
Dahlstrom, Fngersh.
slutprofni~~tz).
HushAllsafdeloingen i ftirening Inel somnacl, enklnre viifnad och hancl- husmoderskurs.
Forberedande afdelning: 1.
Till stn- nrbeten, soker plnts i fnmilj shsom 1 3 ~ 3 ~.
l.
~ d I l V ~ ~ l S) T E R G 01- tens lancltbruksinstit~~t.
2.
Berg- Slojdafdelning: 1.
VLfnacler.
2.
TConsl husmoclers hj2ilp mecl hvarjehancla LAND fKr unclervisllingsvan, skolans hogre nfcl.
3.
Tekniska siimnncl.
Stenografi.
flaskinskrif gorijmbl.
Svar till ~l ?amiljenied- skolor.
4.
Renlsltoleesn !nen, musiknlislr Ilirarinnn goel plats.
ning.
lema, Forshult.
Eleverna tvfi flickor, 12 och 8 Kr.
Hufvuclkurser bijrjn 1 aug., 1 ~ k t.
, 1 nov.
och 9 jan.
LA ' l ' S soln hbsliBllerakn hos Svar ~necl bet., 16nepret., uppgilt Prospekt mot clubbelt porto.
Eref adresseiw endnst till:.
P9.d battre ungherre onslc.
af flickrr, on1 Hlder snmt foto.
siindes under tiska Slcolan, K9.istineAanzn.
so111 i ~n: ingr~ hr innehaft clplik an- ruiirke D Liirarinna~, Sv.
Telegram- ~ikstelefon 115.
- OBS.
1 Ny, ticlsenlig lokal med hiirligt liige stallning och Br kunnig i alln inom byrbn, Stockholm.
CARL P E H R S O N.
ett hem f6relrommsncle g6romBI.
L A R A ~ ~ I N N a£ A god familj.
Till- Svar elnotses tnclcsan~t till DH.
I \ ' .,, ftilje giflermfil sokes till 1: stn Worrkoping p. r. sept.
eller nykret en musik., un- E N blittre fiickn ~ n e d gocln re- clerrisningsvnn lfirarinnn till herre- P r a k t i s k a K o n s t - v a f s k o l a, Birger Jnrlsgatan 2 -,.
.
- -.
.
.
.
kommenclationer Gnskar plats gdrcl i sijdrn Hnllnncl.
ott nnder-.
btirjar hosti ' rursen.
for - elever d.
.l-5 September.
.
.
i fmnilj ' e!
!er alt f ~ r e s f i ett mill- visn 3 Elickor, 10 och C; hr, i van-.
.
.
.
.
.
Prospekf p i begiiran!
clre hem.
A.r mnsikalisk s n ~ n h t n - 1ig.z ' skoliiml~en, sprkk, ~ i ~ ~ s i: l.
i,.
.
nig i enlilare matlaping, b: tkning, hnnclarb.
.
0~11 gyamnsti k. JAon 400 -.
stitnnncl och finare hanclnrbeten.
kr.
Svnr mecl npplysn.
och folo.
Svm.
e~notses tncksnmt till n2l: ' IT,, till an.
$I .., Skottorp st. F~ediika-Bremek- Fiirbuhdht: ' .Droftninggafqn 54.
Hoar p. r. Rilrst@:, 2~ .62.
Fiirb~intle !~ !I jrrR t3ppen 11.-4.
A.llm.
t el.
45 16.
T ' Jt \,.
vnn vid unclervis- L L~RARINN A, iinclervisningsvnn, L&amp;BARIA Fredrjka- Bremer- F 6 e t s ~ j u k s k 6 t e) s k e 6 ~ ~ Tunnelgatan &amp; 25. ning i vn~tliga.
sIi~l %mnen lned som genomgatt 8-klnssigt laro- i hem p H lnnclet: f6r sprAlc, onskas ~ i k s t e l.
68.98 ...
.
. '
.
verk ocli seclnn stuclerat sprilk i utl~nclet, onsknr plats i familj.
tvk .flickor (9-11 Ar).
Svnr inecl.
.
...
.
- -.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- Allm.
tel..
82 11.
Upplysningar och betyg liimnas, betgi, friakbelyg.
och.
uppgiCt R.
-.
om svnr, ~ n a r k t DA.
L.D, insLLncles lonepretent-ioner till d: r ?.
.
.
A nclers-.
.
' ...
.
.
.
.
-.
.
,.
.
.
.
_.
.
.
_.
lill clenns tidnings liontor, 9 Vasn- son,Toc.ksfors.
gatm.
.
d s g e n s nolnmer .inneh$ller: LAP .~AltlNNi \, elelnentnrbildacl,.
.
.
.. NG, bilclacl \ Wlnliin~l~lin 6nsknr musiknlisk och ansprAksltis, ~ i tfiirgli h ...
.
ing .. .. oqll .. .I~.cmsliij; jbkarser.
.
Af Slim Rodemtom.
till hosten plats shorn hjalp ijnskns .i sopt.
fiir.
ell Fiickn- ' om 10 cl It!
.
ly!
q6i - h g 1 i y r; f Gz.d$ P e l k i, f. Rossnnde~ och sii,llsknp i bnttre fainilj i Stock- Hr och en gosse, n yb6rj: ire. '
Betyg P.la] ~ol.tiug holm elier cless niirllet.
Svnr till och lonepiet.
insiinc1: is till bruks- Hcln fiir ~r ' bcterskor.
i Berlii~.
.
, Box 38, Rtunkfors.
for \ 7alt: tre Brisslnsn, Mullsjti.
Ett od!
nnnnt 0111 Austrsliens kvimor.
A£ I. P-e.
L L Rristinehamns Praktiska SRola ':.
PI. '?
EN Uh A P ' ' L. '
- X.nhehBllsforteokning.
u .. ' LEDIGA PL A TSER.
1 s Vagnka~npan jell.
v ' A£ Een.
ARARINNA.
For en mnsikalisk E ' rh all ~nii~ilioten.
och u n c l e r v i s ~ ~ i ~ liirnrinn~, gsa~ L finnes plats elen 1 sept.
ntt uncler- F.rh hiigel: v~~l~niitcn i Sigtunn enkelt hem pi^ lnnclet sokes visn 4 bnrn i l: stn ', 3: clje och 4: cle unclervisningsvnn liirarinnn.
Sv.
klass.
Svar med 16neanspr: " lk och rekom.
till DL,, Hjelmeclnl.
till DM.
L.D, Vnrberg, p. r. ocli Svrtrtsjii.
A£ Ann Liizdlmgen.
Notiser.
sker 6 narmaste postanstalt (Tid- Prenumeration = ningstaxa n: r 5) eller bokhandel.
-
