# ID: svediakorp-per3599
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1932
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,298
# sentences: 366
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Vad har hänt?
Flickorna i examensskolan.
Nationernas B R Ö L L O P S F S T L I G H E T E R N A I KO- BURG har artat sig till en hak- korsparad, inledd i söndags med stort valbesök av Hitler.
Stormavdelningsmän har anställts som ordningsvakter.
Trots försäkran om att det hela är opolitiskt Skolläkaren vid Göteborgs högre all- männa läroverk för flickor, doktor förefaller Hitlerreklamen mycket olämp- lig för tillfället, Konungen av sverige Hilma Wengberg har i sin årsberättelse har också förståndigt nog stannat hem- till Skolöverstyrelsen eftertryckligt vänt ma, vilket med tillfredsställelse konsta- sig emot den hälsovidliga forceringen av arbetet inom denna skolform.
Tre års teras.
iakttagelser ha visat, att arbetet är för ERRIOT OCH MAC DONALD före- strängt för det stora flertalet av barnen slå efter en privatkonferens i Lon- och har medfört överansträngning för don sammankallandet av en preliminär många.
D:r Wengberg framhåller att fyrmaktskonferens i Genéve för att få den olämpliga typen i denna skola med fart på nedrustningsarbetet, Mussolini blott fyraårig realskola och treårigt gym- tackade genast ja, men Tyskland vägrar nasium utan tvivel bidrager till den ur fortfarande.
Det kommer inte till Genéve hälsosynpunkt farliga forceringen.
förrän frågan om likaberättigandet i rust- Härmed har alltså officiellt från läkar- ningsfrågon blivit löst.
håll de farhågor bekräftats, som fram- F L A M L Ä N D s K E VÄRN- fördes i ett stort antal fackbetonade och PLIKTSVÄGRAREN R.
A. Simoens, politiska kvinnoorganisationers skrivelse som för några månader sedan häktades till konungen i fjol.
Man påpekade där och dömdes till tre månaders fängelse har att den nuvarande organisationen av de för andra gången tillgripit hungerstrejk läroverk, som äro avsedda uteslutande som protest mot domen och mot milita- för kvinnlig ungdom innebär ett extra rismen.
betungande av flickorna.
I motsats till internationella Antimilitaristiska byrån motsvarande gossläroverk ha dessa flick- i Haarlem, Holland, har protesterat mot skolor endast fyraårig realskola med an- domen, T i l l denna protest har opinions- knytning till sexårig folkskola samt - yttringar bl.
a, även från Sverige anslutit med undantag för en latinlinje vid flick- sig, Protesttelegram och skrivelser från Samarbetskommittén för fredsfrågor, Svenska Antikrigskommitténs arbetsut- skott, Tidevarvet samt bland enskilda personer doktor Ada Nilsson.
doktor An- drea Andreén-Svedberg, rektor Honorine Hermelin, ha avsänts till Antimilitaristiska, byrån, som förmedlar protesterna till ve- derbörande myndighet.
H DEN Hagar Olsson: H UNGERSTREJK HAR OCKSÅ TILLGRIPITS av de för Mäntsälä- upproret i våras häktade Lappomännen, bland dem Kosola och Wallenius.
Ome- delbar frigivning krävdes och uppnåd- des för åtta av de häktade.
Tre äro kvar.
Efter fyra dagars svält ha dessa män blivit så försvagade att de pr bår och ambulans fått bäras ut från fängelset och föras till sjukhus.
Till följd av allt detta är en partiell ministerkris under uppsegling i Finland.
Åter ett bevis på det vapenlösa motstån- dets makt!
Anna T. Nilsson: läroverken i Stockholm och Örebro - endast treårigt gymnasium med anknyt- ning till avslutad realskola.
Det fram- hölls att för många flickor vore säkert den femåriga realskolan efter fyra- årig hottenskola - samt därpå fyraårigt gymnasium fördelaktigare än en sexårig bottenskola, fyraårig realskola och tre- årigt gymnasium.
I varje fall borde val- frihet beträffande den lämpligaste skol- formen tillåtas för flickor likaväl som för pojkar.
Några faktiska uppgifter om den nu- varande skolformens ogynnsamma infly- tande på flickorna stodo inte till buds vid tidpunkten för skrivelsens inlämnande men ha alltså nu kommit i och med den nedslående rapporten från Göteborg.
Frå- gan är nu i vad m i n erfarenheterna från - Göteborg delas även av andra nya flick- läroverk.
.
För att få några jämförelsepunkter har Tidevarvet vänt sig dels till rektorn vid Stockholms Högre allmänna läroverk för flickor, Justus Lundberg, dels till samma skolas .läkare, doktor Andrea Andreen- Svedberg.
(Forts: å sid.
4.)
M folkets öde är dolt för allas ögon ».
Man kan läsa det som ett symboliskt gestal- tat Socialt drama, vilket behandlar den farliga tid i ett folks liv då ett härshar- ombyte sker - med andra ord, en revo- lutionstid.
Man kan också läsa det som ett led i den uppgörelse med verklighe- ten, som Lagerkvists diktning i sin helhet representerar - en andes brottning med lögnens och det bedrägliga skenets värld, en själs heta och oförtröttade kamp för tro, för ett godtagande av livet.
Allt detta är invävt i den dikt som för- fattaren spunnit kring den store konun- gen Amar-Azus nedstigande från den helgade tronen.
Det är gudens vilja att den allsmäktige konungen för några da- gar skall avklädas all sin härlighet och makt och bli en tiggares like - » på det hans härlighet må bli som stoft, som en aska utan elds.
För de fä dagarna upp- höjes en straffånge tili konung, beklä- des med maktens insignier, krönes och smörjes - för att sedan offras till gu- den, när den verklige konungen åter in- tar sin plats, under detta interegnum pågår en fest till gudens ära; palatset strålar i ljus, helstekta djur och utsökta drycker bäras fram, danserskorna dansar eggande och liderliga da nser pöbeln och trashankarna undfägnas - mänskorna en som åsett några års assembléer inom N. F., och jämför dem med t. ex. Sveriges riksdag, den får ett in- tryck av att kvinnorna på det internatio- nella fältet vinna fler segrar än hemma i riksdagen.
Aderton kvinnor voro denna gång medlemmar av delegationerna, var- av en som delegat, tretton som supplean- ter, tre som experter och en som » at- tachée ».
Men inte bara numerärt sett, de komma till synes som rapportörer och v. ordförande, o. s. v. Två av dem, från Chile och Columbia, tillötos av sina re- geringar att ståndaktigt hävda lika rätts- Principens tillämpande genast.
De äro av D co, Kina, Turkiet, Polen och Tjeckoslo- vakiet.
Det klack till i en att inte även Sverige kunde svara » avstår », och att Norge, som börjat så friskt med att viija ha en ny konvention, inte heller kunde säga » avstår ».
Men då man varit verk- sam för en kompromiss får man ju rösta för den också.
Vad är förlorat?
Intet uppskov med ratificeringen, framför oss ligger det lån- ga arbetet att lappa på den konvention, som nu ska antagas, genom påverkan av de nationella lagarna.
Vad är vunnet?
Förklaringen att N. F. absolut inte har uttryckt någon princip dem som nu bära namnet » verkliga femi- för eller emot kvinnors lika rätt genom nister ».
Haagkonventionen detta är teoretiskt riktigt och ända småler man Vidare - -.
uppdrog man i t rådet att följa utvecklin- frågan Om gift kvinnas natio ' gen, uppdrog åt generalsekreteraren att nalitet fallit framåt?
göra vissa efterfrågningar bland staterna Och fäste staternas uppmärksamhet vid Troligen " ja ' ', trots allt.
de möjligheter som funnos att tillmötes- Se här voteringen Om Haagkonventio- gå kvinnoorganisationernas önskningar.
nens för gift kvinnas nationalitet ratifice- Kort sagt, höll vägen öppen för förbätt- HAr ring: 30 länder röstade » j a ».
9 länder avstodo.
3 länder utan representation.
1 5 länder tillfälligt frånvarande.
Den önskan, som Chile och Columbia frambar, om en ny konvention, där de 4 punkter, där kvinnorna ej hade samma rättigheter som män, skulle ändras, blev därmed avslagen.
M. Rolin, Belgien, gjorde tappra försök att få några ord ändrade, Irland gick också i elden för släpper sig lösa och världen är upp- och kvinnornas sak.
En liten propaganda- nervänd.
kommitté från de olika kvinnoorganisa- Så långt är allt ritualmässigt; Präster- tionerna gjorde en intensiv kampanj na och rådsherrarna tror att de som förr bland delegaterna, har trådama i sin hand.
» Vad har fol- Då första kommissionen, där frågan ket att göra med veni som sitter på tro- behandlades, började sitt arbete, inleddes nen », säger hövitsmannen.
» Det har den diskussionen på en rent av urgammal fa- konung som man ger det. » son, emot kvinnorna, men där skedde en Men det visar s i g att folket ibland för- omsvängning, av vad orsak kan inte tyd- NY tt s kå d e s p e 1 av Pär Lagerkvist.
an kan läsa Pär Lagerkvists skå- despel Konungen på många olika sätt - vilket kanske är det säkraste teck- net på att det är fråga om ett diktverk.
Man kan läsa det som den helt ovärlds- liga.
över tid och rum stående historien om konung Amar-Azu och det-som till- drog sig i hans rike » i det åttonde Aret, då himmelsljusen löpt ut sin bana och förbund och feminismen.
ringar.
Fröken Kerstin Hesselgren har med värme och talang arbetat för Haagkon- ventionens ratificering, men också för att alla möjligheter till förbättring ska vara öppna.
Och d:r Ingeborg Aas gjorde d Nordens vägnar en förklaring att Norden skulle fortast möjligt söka att komma i höjd med kvinnoorganisationernas önsk- ningar vis-a-vis Nordens lagstiftning.
En duktig amerikansk dam, miss Harry, hade sedan Sista assembléen gjort en naminsamling bland framstående katokka lika kvinnor rätt och ifråga män om till förmån nationalitet, fur kvinnors för att visa att från katolskt håll » familjens en- het, inte överallt anses baserad på att en av makarna skall vara underordnad den andra i en sådan sak ' Kvinnornas samarbete med N. F. för freden den s. k. spanska resolution en.
- bigår prästerna Och rådsherrarna, bryter, ligt skönjas.
Det låg väl i situationen systemets makt Och korar s i g sin egen och att man förstod.
I ena rummet be- Denna resolution, som antogs förra konung.
Oroligheter bryter ut, Och för- handlades kvinnors medverkan i freds- året,, och som hade till omedelbar följd gäves dekreterar rådsherrarna: » Ordnin- arbetet och samarbete med N. F. i all- .att kvinnokommittén för avrustning bil- gen måste återställas! » Pöbeln går fram mänhet, artigt och som något önskvärt dades, har en senare utveckling.
l juli i med eld Och blod, stomar palatset Och och för N. F. av stor vikt (6:te kommis- år inkom till N.
P.
alla olika kvinnoorga- utkorar narr-konungen, den utklädde sionen), och i andra rummet (1:sta kom.)
nisationers svar om dylikt samarbete för straffången, som var utsedd att Offras, togs en undervisande och nästan av- fred, mera i allmänhet menat.
Dessa till sin konung.
» Vi vill leva!
Vi ska snoppande ton emot kvinnorna i fråga svar utgöra ett högst intressant doku- Offras! » så talar folket genom straffån- om rätt till nationalitet.
Men första kom- ment, utgivet av N. F. Främst bland sva- gens mun.
Till hövitsmannen, som för- missionen väckte i varje fall mera upp- ren står det från Equal Rights Interna- aktar denna Pöbel utan ridderlighet Och märksamhet än den sjätte, och tävlade i tional, som kort och gott konstaterar att militärisk sed, säger den nye konungen intressanthet med konungariket Irak, N. när kvinnorna ha natt samma rättigheter ironiskt: » Trodde du det skulle komma en F:s nya, 57:de medlem, och kommissions- som män, först då finnes de största möj- här av hjältar Och ädlingar Och inta bor- arbetet angående ordnandet av frågan ligheterna för ett fullgott samarbete.
Lord gen! » om Sir Erich Drummonds efterträdare Cecil, mer än någon av de kvinnor, som Vid sidan om detta skeende i det yttre och därmed sammanhängande saker.
hade ordet, underströk även denna u p p utspelar Sig inom den verklige konungen, Den slutliga resolutionen blev verkligen fattning.
En hel del goda detaljer om Amar-Azu.
det egentliga dramat, andens därför mycket bättre än man kunde ha samarbete blevo utarbetade.
Fröken Hes- drama.
Han har trott att den store gu- väntat, mycket tack vare fransmannen M. selgren var rapportör.
den Azu var ljusets gud, han har drömt Casin och medverkan från Norden.
Den Kvinnofrågor har på detta sätt tagit en om en ny vår för mänskligheten, Och minoritet, som avstod från att rösta, var: framträdande plats i församlingens pro- som härskare har han trott sig kunna Chile, Columbia, Cuba, Guatemala, Mexi- gram och har tilldragit sig stort intresse.
uträtta stora ting till människornas from- ma.
Men han har lärt sig inse maktens intighet; de skenbara härskarna är en- dast viljelösa redskap för den gud som härskar över mänskorna.
Och han är in- te ljusets gud.
han är en eldgud!
Detta klarnar för Amar-Azu, medan det sociala (Forts. å sid.
4.)
,
Mjölkskatt Också en enhetsfront.
ändå.
egeringen har fastställt mjölkav- giften.
Från den 1 november 1932 till den 30 juni 1 9 3 3 skall nu en allmän mjölkavgift utgå med 0,2 öre pr kilogram mjölk Vissa mera avlägset belägna trakter, där mjöl- ken salufördes inom detta område, äro fritagna från avgift, likadeles mjölk som säljes till avhämting di- rekt från producenten och som ej uppgår till mer än 5 kg.
pr dag i medeltal.
Regeringen ämnar vidare försöka att hindra att åtgärderna ut- mynna i ett monopol.
Ja, det var kanske svårt att finna en väg för att undgå riksdagens be- slut.
Mjölkavgiften blev i alla fall lägre än ämnat var och därigenom kanske den går åt till administra- tionskostnader.
Man behöver då in- te befara att smörpriset höjes, så att det blir billigare för konsumenterna att importera utländskt smör.
Då re- geringen säger sig vilja hindra mo- nopol, frågar man sig dock om re- geringen anser eller icke anser att ett monopol inom mjölk- och smör- försäljningen redan finns - ett mo- nopol, som genom denna tvångslag- stiftning erhållit envåldsmakt.
Att inte alla lantbrukare äro tack- samma för denna » hjälp » visar bl.
a. att representanter för mjölkleveran- törer inom Västsvenska Mejeriernas Centralförbund bildat en förening för fri mjölkförsäljning, vilken främst har till uppgift att arbeta för att för- ordningen av den 30 juni 1932 om mjölkavgifter ej måtte träda i kraft.
När den nu likväl träder i kraft blir väl föreningens mål att få den upp- hävd.
Men detta blir svårt med en lag, som uppstått genom en privat maktfaktor, vilken varit nog stark att göra regeringen och riksdagen sig underdåniga.
TY det är väl in- gen hemlighet att mjölkskatten är det sätt, varigenom Mjölkcentralen under Lantbrukssällskapets förklä- nad lyckats förvärva möjligheten att f å monopol.
Samma dag regeringen beslutade om mjölkavgiftens ikraftträdande höll jordbruksministern ett föredrag om frågan för en socialdemokratisk kvinnoklubb.
Man kan förstå att re- geringen måste utföra riksdagens be- slut.
Man förstår också att en jord- bruksminister måste vara objektiv.
Men har man röstat emot så har man röstat emot.
Det hade man väntat att tydligare f å höra.
R Vilket är dyrast?
Arbebstöshetskommissionens direk- tiv fastställdes av riksdagen 1922, Däri bestämdes bl.
a. att kommis- sionen äger fastställa hur mycket nödhjälpsarbetarnas löneförmåner skulle understiga de löner, som voro gällande för grovarbetare på den öppna arbetsmarknaden, med skälig hänsyn därvid tagen till vederböran- des möjligheter att bereda sig uppe- hälle på den fastställda nödhjälps- lönen.
Vid den justering av löneni- vån vid reservarbeten, som A.
K. i april i å r förklarade sig ämna före- taga, framhöll årets riksdag att till- börlig hänsyn borde tagas till löne- förhållanden inom jord- och skogs- bruk.
A.
K. har nu under årets lopp justerat lönerna nedåt, i de allra flesta fall fastställt dem väsentligt lägre än de lokala arbetslöshetskom- mittéerna föreslagit.
Regeringen, som på grund av dessa riksdagsdi- rektiv icke har någon möjlighet att inrätta offentliga arbeten med sam- ma löner som i den öppna markna- den, kan dock se till att iönerna e j bli oskäligt nedpressade.
Ett viktigt beslut i denna riktning fattades vid förra fredagens konselj, då regeringen med anledning av en framställan från Malmö arbetarkom- mun och Malmö fackliga Centralor- ganisation beslöt att återförvisa frå- gan om grovarbetarlönen för Malmö till ny behandling hos A.
K. Social- ministern anför att den nedpressning under vad som föreslagits av Malmö arbetslöshetskommitte knappast varit skälig och framhåller vidare att e j allt för stor hänsyn få tagas till landsbygdens bofasta arbetares av- Iöningsförhållanden, då dessa givet- vis kunna bereda sig försörjning vid lägre kontant inkomst än grovarbe- tare i allmänhet.
Denna återremiss till A.
K. ä r en god början till bättre ordnande av de statliga arbetena.
Vore det inte också på tiden att helt avskaffa or- det nödhjälpsarbete och s e till att ic- ke endast Iöneförhållandena bli rim- liga utan ' även arbetsförhållandena i allmänhet.
Man säger att det skulle kosta för mycket pengar.
Men det kommer också att stå samhället dyrt A v MARIA LAZAR.
I allmänhet är det inte lätt att bilda en enhetsfront - som man vet av erfa- renhet.
Men det finns en enhetsfront som inte alls behöver bildas, som utgör ett or- ganiskt sammanhang och är ogenom- tränglig: En Iivnåskådnings enhetsfront.
Man blir förvånad över herr Brachts, den tyske rikskommissariens sedlighets- dekret: den badpolisförordning han i början av sin ämbetsutövning utfärda- de - man skakar på huvudet, man småler åt det eller man gillar det med bister min.
Men varför, i hela värl- den?
Detta dekret fanns till redan innan det blev skrivet, det hängde i den luft, som väntar på den gudabestämda krigs- vilka kroppsdelar som är förbjudna och vilka som är tillätna.
T y då kommer det åter att finnas förbjudna kroppsdelar.
Den kristligt-tyska modern vardar och upp- fostrar redan från dess första levnads- dag sitt barn på ett annat sätt än den marxistiskt förjudade.
Pedagogik?
Hy- gien?
Det är internationella begrepp och redan såsom sådana forkastliga.
Tysk- kristlig pedagogik, tysk-kristlig hygien - nej det är inte meningen att skratta, det finns ju redan en tysk-kristlig konst, tysk- kristlig filosofi, tysk-kristlig moral.
Och den som noga läser igenom den tyska rikskommissariens edikt skall förstå, att det i nakenkulturen Och dess överdrifter I själva verket är fråga om en för det tyska folket farlig, för dess väsen främ- låta - en regering som får in för mili- mande.
dess kvinnor skändande last, nå- tärisk ordning och militiriskt våld kan got icke-tyskt för att inte säga antityskt.
inte gärna tåla att dess undersåtar ha- Ja, vem har då egentligen infört hela denna fördärvliga badkultur i Tyskland?
dar, badar för mycket, badar nakna.
Detta sammanhang kan man i första Fransmännens kolonialnegrer eller de ju- gasen, ty - så märkvärdigt det än kan ögonblicket rakt inte fatta logiskt; eller hur?
Ty varför skulle människor, som från sin tidiga ungdom glatt och ogenerat obeklädda njutit sol, luft och vatten inte bli bra soldater?
Nej, sådana människor blir inga bra diska bolsjevikerna eller vem?
Det finns nämligen intet land i Europa där det ba- das så flitigt som i Tyskland.
Och det inte någon storstad där man har så många nakenkultur-kluhhar med tillhörande tidskrifter som i Berlin.
Efter finns heller soldater, de blir inga verkliga patrioter.
det sätt på vilket herr Bracht domderar Kvinnor som sitter med brunbränd rygg emot detta skulle m a n kunna tro att det i en trikåbaddräkt och helt skamlöst äter arma tyska folket blivit förlett mot bättre glass eller dricker lemonad blir inga hjäl- temödrar.
Det finns ett sammanhang i livsformer och levnadsstil, som är obarm- härtigare än varje partidoktrin.
Ty livs- formen och levnadsstilen symboliserar en världsåskådning.
Den politik, som betin- gas av partidoktrinen är endast ett världs- åskådningens vardagliga växelmynt.
Det tjänar alltså ingenting till att fråga: Vad har egentligen rikskommissariens politik att göra med badning?
Det är först hans vetande.
Det är hårresande.
Men låt oss vara allvarliga Herr Bracht har rätt, från sin ståndpunkt sett obetin- gat rätt, även O m tyskarna själva åstad- kommit sin badkultur plus de eventuella överdrifter Som kunnat uppstå ur Om de båda könen bada för mycket ge- mensamt i sol, luft Och vatten - för kr- rigt tre fullständigt internalionella be- grepp - uppstår med tiden en enkel Och den.
rätlinjig moral.
Men fäderneslandet krä- världsåskådning som gör sedlighetsdekre- ver hjältemödrar med kvinnovärdighet.
tet begripligt.
Denna världsåskådning är Och dessa i sin tur måste ha en dubbel som alltid gjuten i ett stycke Och där- Dubhel, inte bara därför att den för har herr Bracht rätt.
Fullkomligt rätt.
är kristlig Och tysk.
Man kan se redan pil skolflickan i spår- vagnen vilken riktning hon tillhör.
Man ser det på hennes hår, hennes sätt att hålla hiivudet, hennes rörelser, hennes sätt att sitta.
Många här flätorna som ett tecken.
I Tyskland hänger dessa flätor ned under skolmössan.
Hur Iänge kom- mer sådana flätor ännu att hänga under brokiga skolmössor?
inte så värst länge, om det beror pil Hitler, ty som bekant skall varje ung flicka i Det Tredje Riket få en man och sedan blir det fullständigt överflödigt att skaffa sig ett yrke, varje hennes inblandning i politik är icke önsk- värd och till vilket ändamål en sådan flicka föder barn vet hon redan långt innan barnen kommit till.
Dessa barn kommer inte att bada nak- moral.
.
.
.
.
.
För äldraskolan.
Av Tre dikter.
Av KLARA JOHANSON.
Högt hus.
et byråkratiska reformnit som i det- ta sekel småningom har förvand- lat Sveriges överskådliga och ganska drägligt fungerande skolväsen till ett hop- trasslat gnisselmaskineri fyller kanske dock en historisk uppgift.
Att inge f ö r äldrar och målsmän avsmak för Stats- skolorna är under alla omständigheter en tackvärd gärning och då man därtill har lyckats upptända stormande miss- nästan allas vår erfarenhet stämmer in.
Gudar och mänskor tappar sina vapen inför denna daimon med den oangripligt respektabla uppsynen; i några lyckliga fall förkrossas den slutligen av sina egna offer.
H O S goda svenska föräldrar har nämn- da drift sedan förra århundradet allt lidelsefullare inriktats på examina.
Deras hjärtskärande klagan över därmed för- nöje hos de pedagogiska experterna tycks allting ligga till rötta för bortsopandet av den ancien régime som kulminerade i det n u gällande systemet.
Såvitt en utomstående lyssnare kan bunden tvingsmatning.
ängslan och kost- nad hör inte lura oss: de älskar faktiskt examensinstitutionen och anser den inte för dyr till något pris.
Detta yppar de visserligen aldrig: de maskerar det med duma har de revolutionära pedagoger- nas diskussionskamp med konservativt betänksamma kolleger egentligen avdom- nat.
I det lägret hörs inte mer någon förstockad.
Var och en betygar vid namnanrop sitt sympatetiska missnöje och sin principiella anslutning till omstörtar- nas ideer.
Från sakkunskapens håll re- ses alltså, ifall man får tro sina Bron, inget hinder för mänskoskolans uppkomst och examensanstaltens degradering, slu- tande med komplett undergång.
Men ingenting kan bli av innan den nya skolans plan har värvat kvalificerad majoritet inom den utslagsgivande karen: föräldrarnas.
Utan tvivel har man att räkna dessa som den officiella skolans förnämsta martyrer.
Den rådlösa jäm- mer de låter utströmma i samtal, på mö- ten, i tidningarna röjer bara ett litet ur- val av de problembekymmer och husliga lidanden de ådragit sig genom att sätta skolpliktiga varelser i världen.
S e där en sjunkande!
icke nog beaktad orsak till nativitetens konstlad resignation eller slapp grämelse.
Avkomman » måste » avlägga examen, an- nars kan den ingenting » bli ».
så vill samhällsordningen, suckar de, och det tycks ha fallit dem ur minnet att även föräldrar i vår demokrati äger rösträtt och en viss möjlighet att inverka på den offentliga kutymen.
Under detta svaga svepskäl ruvar för- äldrars uråldriga begär att fä sina barn Bakom flammorna står ett kaotiskt dun- kel.
standardiserade och hallstämplade.
Mind- re än någonsin mäktar de numera, då de- ras både yttre och inre auktoritet har gått förlorad, själva ombesörja denna process, och när de - trots allt med fönster mot norr sett av en upp- överlämnar den åt skolan djup lättnad vaknande sjukling, så fordrar de också papper på att den Han reser sig i sängen och granskar är ordentligt genomförd.
Endast så för- fönstret, liksom ett plötsligt uppdukan- vissas de om att ättlingarna motsvarar de ansikte granskas av en sökare som normen.
På egen hand kan de svårligen söker det förlorade, konstatera barnens tillväxt i kunskap, De sex rutorna berätta i n molnens gång, vishet och .samhällsvärde, omärklig som släppa i n dagsljuset i vålmar av grått den j u också mestadels är, men ett Offi- och vitt, spela in himmelens kalkstrim- ciellt vad de aktstycke långa aren uppenbarar har förborgat.
i ett ögonblick mighet mellan asaleans grenar, Man måste på förhand anse givet att sådana olyckliga ska gripet anamma barnfrälsningens evangelium.
Det gör de också.
Den nya skolans anda och pro- gram framkallar ovillkorligt visioner av e n sällare tillvaro såväl för dem själva som för de besvärliga älsklingarna.
An sen då!
Agitationen slår likafullt slint.
I föräldrasjälar födes och frodas en demonisk drift som presenterar sig för medvetandet och utåt under de ärbaraste benämningar.
Den heter omtanke, förut- seende, uppoffring, ambition för barnens räkning med mera sådant.
Vad den för- mår uträtta i fråga om vilseledning vitt- nar historien med tusen tungor, och Om något skulle kunna samla Sveriges - I skalder, spelmän, A t t ge en på samma gång så kon- centrerad och utförlig, skarpsinnig.
Den sjuke tänker på omvägar: dessa drag hos mina sex rutor tyda på köid och intressant och vederhäftig utredning av snö.
äIskare, murare, stratosiärflygare i fast förvissning om att livet är en serie dikter, musikstycken, bröst, murade valv och att det har vingbredden inne på alla dessa örnar.
föräldrakår till en upprorsaktion så vore det hot om avskaffande av » studentexa- men ».
Denna ursprungligen flärdfria in- stitution, som under loppet av sjutti år ty äldre ä r den inte - har utbildats till en folklig orgie av falska pretentio- ner och karnevalsyra, hägnas redan av ungefär samma traditionens helgd som julafton och Karl den tolvte.
Därtill har den, i motsats till andra heliga föremål, ingenting att befara från demagogiskt håll.
Hörde j a g inte nyss en kommu- nistisk valtalare utpeka » studenten » som ett överklassprivilegium att avundas och erövra!
kultur.
HARRY MARTINSON.
D - Fransk Den frusna död om vilken ingen den franska kulturen, som prof. Ernst Robert Curfius gjort i sitt nyligen till svenska Överflyttade verk: Den franska kulturen, är ingen lätt uppgift.
Curtins har dock lyckats glänsande.
Författaren är konstnär men också ve- tenskapsman.
Han är fördomsfri och ser lugnt och sakligt även p i förhållanden, där tyskt och franskt bryter sig mot vart- annat.
Man följer honom med spänning på hans resa inom den franska kulturens domäner.
Hans bok ger utom allt annat en generalrepetition i den franska statens utvecklingshistoria, skildrar dess sam- hällsliv, historia, religion och undervis- ningsväsende - allt med samma under- sjöng.
dessa knän Han känner på sina knän som man känner på som på heta orakelkrus - » Månne jag inte ändå kan gå upp snart?, Han sjunker tillbaka och suckar.
Hans bakhuvud föraktar kudden, hans bak- huvud är slitet, det synes kanske ej, men det är slitet och uttröttat, det för- I en vindskupa bor en liten sömmerska bannar all lärft, det skulle viija luta som tror på de fotsida kläderna sig mot en havsvåg.
Det drömmer om och Gud fader kär en havsvåg som helt och hållet lyfter i himmelens höjd.
en sjuks väsen och bär det till de Barnen springa omkring i trapporna och mjuka linjerna som leva bäddade i bara leva.
gudomlig inbillning.
Det finns sagor någonstans Fönstret har ytor av imma, en imma som och om natten drömmer man så under- fåras av vattentårar som rinna ned, bara drömmar.
En glasytas kalla gråt nedåt.
I lång sjukdom dör asalean och det är I husets källarvalv brinner en centraleld långt långt ännu till våren, och en av Prometevs tjänare drömmer och eldar därinne.
Ett Sjukdom.
bara lätthet.
Curtius drar ständigt paralleller mel- lan fransk och tysk kultur, påvisar de i vissa avseenden stora skillnaderna mellan, de båda folken, ger den historiska orsa- ken därtill, men försummar aldrig att bakom de historiska och temporära skilj- aktigheterna se enheten, det stort mänsk- liga, som en gång skall ena och förena kulturmänniskorna, oberoende av språk Köld rymdernas vargstjär- historia och nationalitet.
nor.
» Den franska kulturen, är en sällsynt Stengatornas dumma, fängslande bok, en bok, som man icke granitrutiga död.
efter läsningen ställer på bokhyllan för Stad och människa.
M mellan Utstött ur stadsskötet, att sedan glömma bort, en bok, som för Utspydd ur samhällssängen där Venus att nyttja en nött schablon, verkligen borde bli var mans egendom.
sov under täcket.
Sven Stolpes översättning ä r briljant var är vapnet, djurhuden?
Var är grottan?
rancois Mauriac ' s » Unga män » är en 1 många avseenden märklig liten Författaren har sökt ge en bild X Var är tältet vari steppens vind skulle skrift.
rycka.
Visserligen lär denna populära ceremo- ni börja allt sämre uppfylld sitt föregivna syfte: att markera beträdandet av vägen till det föräldrarna kallar framtid, näm- ligen bärgning och karriär.
Men en av känslan och pressen så omhuldad lyx tar- var inte att stödjas av praktiska biasik- ter.
Särskilt solida och ansvarskännande föräldrar bör man dock inte undanhålla vetskap om en ny typ av läroanstalt, i tidsenlighet vida överlägsen både den gängse skolan och den bebådade.
En så- dan finns nämligen, jag upptäckte den häromdagen.
En liten skvlttavla på en husmur drog till sig min blick, och där stod målat: F.
REKLAMKONSTSKOLA tänk på din framtid lär dig!
reklam Varpå följde uppräkning av en imposant massa läroämnen, bland vilka synnerligen två frapperade mig och etsade sig i mitt minne: reklamstilistik och reklampsyko- logi.
Här har alltså utanför debatter och kommissioner skapats en skolform som bjuder var tids ungdom det enda nöd- vändiga .. Begär prospekt!
Det är synd om de stora männen.
29 ' Se, se, men inte röra, det ä r snilharns gora.
Kanske att det hakdtgiende ma- skineriet stannar av sig självt n l n gfing.
Flertalet av de nii harskande vilja nog ärligt tjäna goda syften, naturligtvis med en hel ' iten sidoblick p i den personliga Nytt skådespel ~ d i r % t s u n &amp; c ~ ~ ~ i;:;;; 2 ~ ~ av Pär Lagerkvist.
av ungdomens och da speciellt den unge mannens inställning till livets mera cen- trala problem.
Som motsats till de unga ställer Mau- riat de mogna männen * gubbarna # ' Om ClOmt Sin ungdoms ideal och som icke har nägon eller ringa förstaelse för ungdo- mefl 0Ch dess strävanden.
vi lever i en värld styrd av ybbar, konstaterar for- fatiaren, och resumerar pessimistiskt, att vi väl aldrig far veta, hur en värld styrd av ungdom skulle se ut.
Den analys, som författaren ger a~ den unge mannen, är väl närmast betin- * e.
.
gad av frandca förha ' landen9 men det finns mycket i boken, som ä r allmäWi1- tigt.
InfKr tidens unga människor dröjer han med en viss skepsis, som dock ej fdr överflygla hans stora och vartna försti- ' Ise för ungdornen Och ' Ilt det goda defl här inom sig.
Det ä r en hok häde för ungdomen och för de äldre.
F ö r ungdomen kan den va- ra en hjälp att finna sig själv, fiir de äldre ' fl " ägledning till en bättre först ' else av ungdomen och dess strävanden.
h k e n innehiller en rikedom av synpunkter, vir- da allt beaktande.
Herher,, .ind,,erR, Ernst Robert Curtius: Den frunskn kultri- ren, Natur och Kultur, f j, kr.
~ pranCois M ~ ungB ~ m6n, Natur ~ ocl ~ Kultur, 2 5 0 kr.
:; i, ~ &amp; id, ~ vAld a och ~ ~ ~ konsekvensernas system, d; l riktas dessa skräck det ä r världens härskare, och kraiter mot deras vilja in i en fel rikt- ingen annan.
Inte vi.)
Även om ett Just genom att förenkla samhälls- kosmiskt tempel av ovansklig skönhet, koppla av de bakatstrs- med Stjärnenätter och soluppgångar, om- ineriet i spetsen ftir en kiimpande minsklighet.
vande krafterna - skullc det hli mycket L i t vara att deras ord inte alla gAngcr Iättare att hade dirigera och h 1 i dirige- ger minskan, ä r inte detta hennes verk- kan omsättas i dagspolitisk handling.
Ldt rad.
ocli da kanske även de sOm fl,, ut- lighets boning,, Människovärlden, det är vara att deras temperament kan spela skällas som .linga gaphalsarr kunde bli inte e,, värld for ljuset.
Det slipper aldrig dem ett spratt, som kan stäiia dem i en dugliga maskinister, d i t in, För Ijuset det är sR rakt, Det är iiijiig dager, dA de ses med politiskt f i r - D: Ahlhergs ~ erfarenhet av den social- gade glasögon.
demokratiska ungdomen kan p i goda för rakt för den " Om j a g fattat författaren rätt, innelig- Jag har b1ivit trösterikt bestYrkt i den- Men bland deras tankehugskott kan Erunder antagas vara hegränsad till den man s p i r a en klar och bärande linje, som lilla, je!, som har stdH,,,, der hans andes ger i dessa ord, &amp; h i den utveckling na min uppfattning genom den döende ä r nigot annat än de punkter, som v i r a skydd pä Brunnsvik, el (er som han har A ~ ~ genomgir, ~ - A ett ~ erkännande ~ av Amar-Azus - tvivlarens och sannings- nuvarande politiker an \ ' änder som tuvor träffat samman med pä sina resor i lan- att männi ' ikans värld ä r en disharmonisk sökarens sista ord tiii lärjungen Na- att hoppa PB över parlamentarismens det och hijatidligen blivit konfronterad dur: pDu maste tro igen du som guiigfly.
med, Men se litet pa genomsnittsmenta- och spänningsfylld värld, en dynamisk kan .., * Han lägger sin egen älskades den värld, där Bidealet,, abstraktionen, fana- Hade d:r Ahlherps filosofiska skolning liteten av arbetarungdomen.
Ar mitt i en tismen inte hör hemma där med andra hand i Nadurs Och säger till hemle: * Jag varit oanfrätt av fijrutfattade politiska mjijlkaktiga fijrnijjsamheten meningar, si hade han nog latit tanken värld av orättvisor en sa värdefull ord den räta linjen inte ä r den kortaste ger dig till min ungdom ...
till det som fara ner till det gamla Athen, där en R i n g egenskap, att en revolutionärt sportmäs- sträckan mejlan tva piinkter, A ~ ~ ~ var - jag .. A ~ ~, en gammal fiiraktad man gick och prata- sig kostymering skulle vara som ett rött " detta sätt har ' " ' synes det mig ' nog de dumheter, som de dygdiga horgarna skynke för tjuren?
D:r Ahlberg säger andefl ' representanto b l i r fölidriktigt fijraktfullt kastade ps sophägen men siälv att en radikal aktivisering bland dödad av sina egna i &gt;Världen&gt;, emedan P ä r Lagerkvist i den .kämpande andens, snart ansäg vara sil farliga att de kosta- ungdomen kommer att hli fiiljden av sam- de inte känna igen honom da han ä r namn velat Säga tiii ungdomen: Följ din de den gamle mannens liv.
Eller han hhllssystemets urartning och ungdomens klädd som tiggare.
Den dynamiska kraf- egen genius1 Börja ständigt om f r i n bör- hade ocksh kunnat d r 4 a en stund vid svsit.
Kanske vantar d:r Ahlberg pa att ten triumferar, nya skikt träder till, ny j a n, tro, handla, grip in i skeendet1 ~ i - tanken Pa dem Som lyste UPP medeltidens sviilten skall tysta ner skrikhalsarna för vet är för var dag ett nytt under ' Och mörker med sina föraktade utopier - och att sedan i lugn och ro ställa allt till konung härskm.
Och Nadur ' d m ides- sett att dumheterna och utopierna nu äro rätta med hjälp av de i, artiondens so- listiska ynglingen-lärjungen, som följt morgondagens liv tar vid i friskhet, där ciala strider skolade socialdemokratern ' a .. Amar-Azu under hans förnedrings tid, da gardagens gick bort i mognad.
sanninKar, som ingen betvivlar, Utan att ställa Andersen-Nexö i hredd De socialdemokrater, som under samma alla andra till och med hans älskade Om j a g missförstitt ndgot, mä det va- med dessa män, kan man hara päpeka tid hunnit med att dela upp arhetarklas- skytt honom sasom oren, han ingdr ra mig förlatet; dikten om konungen och att underliga ting har hänt i världen, och sen i en över- och underklass.
tiggaren har styrkt m i g i Inin tro ' D:r Ahlherg pekar fiirskräckt p &amp; den försonina Ined de nya härskarfla ' underliga ting kommer att hända, trots: tankevanans motstbnd.
villdsmentalitet, som hreder ut sig bland D:r Ahlherg iiverstryker med en fik- den europeiska iingdomen.
1 detta sam- aktfull gest Andersen-Nexns krav p i fiir- manhang fiirenklar han med till synes stor enkling av prohlemen.
h r verkligen det tillfredsst.illelse begreppen och fiir in all politiska offret Så stort att d:r Ahlherg den aktiva ungdomen - fran nazis till mäste fräng.?
sin vetenskapliga disciplins kommunisterna - under kategorin vdlds- t hsrande princip - att frirenkla, synteti- människor.
Min erfarenhet av den kom- sera.
Det synes mig i mitt lekmanna- munistiska ungdomen är att de knappast de blott ndgra Ar, men honrhann att fa oflirstånd att minskligheten ropar efter kunna anses vara sbdana vilddjur, att de intresse för svenska förhillanden.
Hon klara iinier, sa att inte människan skall leka med vdldet fdr valdets egen skull.
horjade översätta danska och svenska splittras Som en IjUSStr %c i motssttnin- Deras fiirtvivinde ställning driver dem att böcker - Karin Michaelis och Gösta Se- garnas prisma '., med tidens medel siika l i k a tidens sjuk- gercrantz.
Viirlden liknar f. n. ett ohyggligt id dom.
M e n ' aldriq med större medicin- Hon hlev känd och uppskattad som vecklat maskineri där en del krafter driva dos: in som: ir niid \ 8:indigt.
Gentemot iiverssttarinna.
Men det ä r iiite ens alltid.
framlt och cn del hnknt.
Runt omkring reaktionens Ii3stkurer frir att fä namhiil- SA Istt att finna hticker att 6versätta.
w D e El de ffirnuftiga gamlingarna och pyssla let nit kikas till dms egen f&lt;irdel - vålds- hra hiickerna äro oftast redan heslagtag- ' och reglera enligt de mest invecklade me- diktatur - s !Ar sig reformismens homeo- na.
och hon hade inte lust att komma toder, fiir alt inte den hnkdtstriivande patpiller tämligen sistt.
nied nilqot mindervärdigt.
D r t var d i kraften skall alldeles tillintctg ' ira den Till sist kaii det pdpekas, att likaväl hon heslrit sig fiir att sjiilv priiva lyckan.
framdtstrlivande.
Nii kommer de unga som det finns salongsradikaler finns det Hon skrev en hok - skickade in den som - fran 20 till 70 a r - och siiger: Koppla ocks.?
andra slag av salongsmlnniskor.
iiversatt fr3n danskan och kallade sig fiir fijr tusan av ~ den del ~: av maskineriet, som f) c älska att hakom skrivhordet utslunga Esther Grenen.
r k n antogs genast.
Hon driver hakit.
Men miits av de fiirstlii- hannstralar mot dem som stiir deras lät den efterföljas av nummer tvB, som Elfrrd Kumm.
diga m5nniskornas fiirmannnde pekfi .. +.
.
olympiska iiign.
Berliner Tagehlatt förvärvade.
Det var m Tidevarvets uppska1tade medarbe- di som fiirfrågningarna hijrjade.
Hon I.it Grenen fara till Amerika för tare '.
I W i e n,,, fnrjr, L ~ herättar ~ ~ Esther ~, signature,, Mblange i I), N, följande hi- att hli tillräckligt svårBtkomlig, Esther (Grenen var sjuk, överhopad med arbete, en tid sedaii gick det en fijljetong ja.
hon var just hetlnkt att aviiva iienne i Rerliner Tagehlatts Söndagsbilaga d i homhen exploderade: ett danskt fiir- (Forts. fr. sid. I).
det danska ori ' inalet!
sifl sweitspiepel,, som väckte stor uppmärk- lag he ' ärde Andrea Andreen,Svdberg: !f;; rfiirhtiv,i:r; yrt vad examensskolan Romanen hette I.Veritas ver- nijd skrev hon då till Karin Michaelis, he- samhet.
hext die, Ctadtr, den var av El; ther v n d e knrt och had henne skaffa en dansk O / tpon \ iefc.rna i sko / orpanisa- - - Jag har dock inte nigot allmånt danskan av oversättare med rekordhastighet.
Intet tjonpn Iinr kompcnserafs ni, det intryck av nit flickorna klarar den sämre Grene ' ägde rum sv3r,,kom.
Tiden gick, fiirlaget ville ha Maria Lazar, Och iiversatt Händelserna frdn än pojkarna.
sliitar doktor Svedherg.
utmtrktn r / ri,nioterio / et.
i en smlstad i Danmark, och deil danska hmtamt svar.
Och SA en vacker dag - pressen hörjade intressera sig fiir den, 14 dagar därefter - h!
det danska ori- Hide rektor Lundherg och doktor Sved- Men - vem, ir Esther Grenen, 1 Dhn- ginalet framfnr henne.
I stillet för att mark var författarinnan inte bekant, h,an s y r a hade Karin Michaelis själv i t a g i t herg .iro av den hestimda uppfattningen Rektor Lundberg: vjnde sig till romanens (iversättarinna i si: rekordiippdraget och blivit översätta- att den dubbla anknytningen ocksa för v i fursijker friihba av de i ' dld- wie,,, fru &amp; taria Lazar, men hon kunde rinna at sk fiirra översättare. "
flickor är hade önskvärd och nödvändig, Hur kommer det sig att hon avslöjat bara meddela aH förfaHarinnan uttryckt sarnma krflven ' - Däremot har j a g pi det hela taget en bestämd önskan att förhli anonym.
hemligheten?
- Jag k " nde ju inte alltid fortsätta att inte det minsta intryck av att procenten Rektor Lundberg understryker för sin Förmodligen p &amp; Krund av att det äf en nyckelroman - ansdgs det.
Boken ut- ' ara danska Och skriva hin Skandinavien ' trötta och nervosa är större än i vanliga del ocksd att det skulle göra mycket nytm kom i h n m a r k under titel av, Veritas " ger Maria Lazar.
Och nu har jag en flickskolor, säger doktor Svedberg.
J a g ta om pressen i skolarbetet - framför- forhekser hyen,, och flera röster utpeka- teaterpjäs ' Om komrner upp i Berlin ' Jag äIskar inte alls examensskolan, som är al,t i realskolan - kunde minskas och de Karin Michaelis som författarinnan.
maste bekänna, men j a g bibehiller nam- en bard press ffir bR &amp; pojkar och flic- pipekar att det särskilt för flickornas Mafl började finna förebilder i förfa++ ..; .- net - Esther Orenen f a r leva.
kor.
Den ä r ju ocksa vdrre för flickorna, vidkommande ä r mycket viktigt att de i nans hemtrakt och löste flitigt nyckelga, som bara har den fyraariga realskolan en viss illder inte överansträngas av för tan.
Men Karin Michaelis svor sig fri.
-, Tyvärr,, sade hon, &gt;den iir så flott och trelrigt gymnasium.
Men j a g har mycket läsning.
- Men här har ända inte f&amp;,-&amp;ommit skrive ' att jag gärna hade velat vara ända helt andra erfarenheter än Göte- horgs.
Jag ä r säker om att det t. ex. ä r många överansträngningar, säger rektor ~ ~ ~ när hmkar ~ jag ~ e ~ ~ ~ färre fritagna frdn gymnastiken i läro- Liindherg.
MKn har ock &amp; försökt a t t i Sedan dess har det kommit ut att ' bo- verket, Tn det v a r i den &amp; itak \ assiga den utstrackning det ä r mtjjligt trubba kens författare ä r - dess förmenta över- flickskola, där jag varit skollärare.
olä- uv den nya skoloraningens valdsamma sättarinna, Maria Lazar-Strindbrrg.
{If ' - Nexiis temperamentsfuiia intervjuuttalon- de smakar n.igot av den flrdiga mannens helitenhet och ansträngda indignation, d i iians cirklar hli ruhhade av en annan, som inte Idter nöja sig med de gamla cirklar- nas trygga slutenhet.
Det är nog ingen mänsklig fdfänga som driver sidana män som Andersen-Nexö ut i tidens stridiga vindar.
Det ä r inte heller nigot hehov av att bli firad pa fa- fängans marknad som Icommit Einstein att för stora delar av Tysklands hefolk- ning framsta som en politisk fiirbrytare.
~ - &gt;Jag vill tjäna människorna,.
s i g e r Nadur.
Därmed ä r hans plats given, vil- ket system som än m i inneha den till- fälliga ' makten '.
Hans ' lats är vid Ii- vets och skeendets hjärta.
T y han ä r * on.
a ~ ~ r t ~ ~ ~ sh har amiinstonr jag uppfattat Ille- ni ' gen Ined hans gestalt i detta drama Om ' anning Och tro Och Inakt ' ' Inar- Azu har funnit sanningen; han ä r mogen.
han skall dö ' Nadur har tron han skall leval Och m a k t e n r skall fortfara att spela sitt nyckfulla spel om mänsko- öden mellan dessa tva - sanningen och tron, döden och uppstandelsen.
- - - - - - - - - - Vår Maria Lazar.
I t %korna 0 I i examensskolan.
t ' y: ' Dr. Justus F: orn " ': ir: gf genheterna i skolorganisationen tycks ha krav genom att förlägga så mycket ar- a n t: $ ~ e ~ kompenserats av det Roda elevmaterialet.
bete som möjligt tiii skolan och minska Strindbergs äktenskap med Frida " hl.
Det är utmärkta grlipper av flickor, intel- pil hemarbetet och framförallt genom att Han iir emellertid, som känt, ej Strind- Strindberg Iigenta folk- och flickskoleflickor med all- försöka bihringa eleverna tillförsikt och bergs utan Wedekinds son men som mänt studieintresse och studiehegåvning.
glädje i arbefet.
H~~ man den, säger erkiinde honom e j som son s ~ ~ ~ ~ ~ - - Doktor Svedberg papekar- att det ge- rektor Lundherg, täl man o c k s i förfär- nom föih8llandena i Gateborg i varje fall lipt mycket arbetel ~~nb~r~f~~~,ie,om~~~~~L~~~~~akh~s " kaP I med den unge Friedrich Strindberg vara- t
