# ID: svediakorp-per3598
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1932
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 7,784
# sentences: 396
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Krisskatten.
Säkerhet genom * inter- nationell ordningsmakt?
Av Elin Wägner.
* Medborgarkänsla och intresse N Fabian Månsson.
Av Elisabeth Tamm.
* Undret vid Verdun.
är man gång på gång har stångat huvudet i väggen vid sina försök att få kvinnorna med i det samhälleliga och politiska ar- betet, då kommer, tvivlen.
De som vi räknar med kommer inte till våra föredrag, de är ointresserade av våra klubbar och vårt arbete, ja, de Tre temperament.
Av Lilly Arrhenius.
har inte begrepp om, vad vi talar om, det är som om vi inte talar samma språk.
Kvinnor och politik, får man En del av upplagan åt- till svar, det rimmar sig inte alls.
följes av bilaga.
Nej, kanske det.
Samma erfarenheter gör vi i sam- hällsarbetet.
Vi blir erbjudna plat- prenumerationsavgiften ser på valsedlarna, när det gäller på kommunala val, men vi har ingen att sätta dit.
Vi blir tillfrågade, vem genom postgiron:r 1544 vi föreslår till ledamöter i barna- vårdsnämnder och folkskolestyrel- Pris för helår kr.
6: - ser, men det är ingen av oss, som för halvår kr.
Y- åtar sig.
Man tvivlar först på sig själv.
Exp.
Slussplan 1-3.
Stockholm.
Lyckligtvis har jag personligen än- En urpremiär i Göteborg.
Av Greta Cardell.
Insänd Tidevarvet Vad har hänt?
man- F R Å N FACKLIGT OCH SOCI- ALDEMOKRATISKT håll har man riktat en skarp kritik mot det sätt, på vilket omröstningen om med- lingsförslaget eningsrörelsen, fungerade.
har föreslagit » Fackför- infö- rande av något slags representations- system, exempelvis en avtalskonfe- rens med uppgift att stå i intim kon- takt med de underhandlande.
Ny Tid föreslår i stället betryggande ga- rantier mot ' minoritetsavgöranden.
I varje fall tycks man vara enig om, att det ringa deltagandet i omröst- ningen tyder på behovet av en änd- ring på denna punkt.
ar de sex timmarna till middags- r a s t e n första dagen inte hade räckt till mer än fyra talare och det var ett par tiotal anmälda på listan - då kunde man ju första att det skulle bli en grundlig uppgörelse mellan åskåd- ningarna i riksdagen i Ar.
Två hela i sociala konflikter.
Om det behövs be- vis för en uppdelning i samhället, som hittills i den allmänna föreställningen företrädesvis förlagts till utländska om- råden, så nog har år 1931 statt till tjänst med dem för Sveriges räkning.
Det be- höver knappast sägas, att hr Lindman till framåt mid- natt- det blir mycket talat!
Åhörar- antalet var emellertid anpasst därefter, läktarna pioppfulla till sent på kvällen och en anda av uppmärksamhet och vil- ligt lyssnande låg över den annars mån- ga gånger så förströdda församlingen.
Två gånger olovliga applåder på läk- taren från extremt högerhåll, små gar- den av unga personer som hedra sina ledare, det tyder pa uppgörelse.
Om re- missdebatten ändå ej blev det spännande folknöje, som kanske många tänkt sig - och som så sällan händer, t y därtill skulle behövas en mycket större procent vältalare och genier så utgjorde den i alla fall en sammanfattning och över- blick av ett är i den svenska histo- rien, som i sitt slag är dramatiskt nog.
Utom finansministerns budgetförslag, som kunde utnyttjas till ett obegränsat antal högst intressanta specialföreläs- ningar från småbrukarnas animaliepro- duktion till den svenska nykterhetsfrå- gan, tullproblemet, biblioteksväsendet.
arbetslösheten och vägskatternas bety- delse och utom frågan om våra mani- pulationer med guldvärdet och den sven- ska kronans öde för framtiden, upptogs en stor del av de hastigt förflytande uttryckte sin utomordentliga glädje över regeringens proposition om stärkt polis- makt, fastän han i alla fall passade på att säga, att ytterst bör man j u använda militär.
Hr Branting, som gjorde en stor utläggning om Ådalen, tyckte att det var dyrbara skott som föll i Lunde, om de skulle åstadkomma upprättandet av en statspolis för 1,2 miljoner kr.
om året.
Från både socialdemokrater, kom- munister och frisinnade, ja, t. o. m. en högerman, bestods skarpa kommentarer till vapensmugglingsaffären, men hr Trygger sade i sitt hjärtas oskuld, att det är varje medborgares rättighet att ställa sig till ordningsmaktens förfo- gande.
Finansministern fick höra en del för- slag till budgetens förbättring, både ifråga om besparingar och utgifter.
Så t. ex. ville hr Holmgren ha högre kaffe- tull och kaffeskatt, inte bara för in- komsternas skull men också för folkhäl- sans och hr Bergman lade liknande syn- punkter på Finansministern hoppades trots allt på samarbete och samling och kanske kun- de han också känna sig jämförelsevis nöjd efter sina prövodagar i kamrarna.
Visserligen karakteriserade hr Möller egentligen detsamma, vad hon gör för insatser i samhället, för folk i allmänhet » springer hon bara på sammanträden ».
Och det hör till, dagars meningsutbyte åtminstone i min hemstad, att man frossar i tanken på, hur ovårdat hen- nes hem måste bli, om det nu gäller någon, som har hem och barn, även om det sköts exemplariskt.
Men man snuddar inte med sin tanke vid sådana bagateller som sina egna kafferep och bridgeklubbar, som bör ha samma vådliga inverkan på hem- men.
Det är av kvinnor man hör sådana saker, ja, kanske en och annan gång även av män, men oftast av kvin- nor, vänster som höger.
Högerkvin- norna har förresten både tid och in- tresse för något sådant som sina Lottaföreningar.
Där lägges ner en mängd arbete, inte minst på nöjes- tillställningar.
De kan ledigt vara ifrån hemmet hela dagar, ja, hela nu inte tvivlat på de idéer, som lig- veckor, när de går igenom sina kok- ger till grund för vårt samhällsar- vagnskurser och allt vad det heter.
bete.
Men man tvivlar på kvinnor- Varför kan de då inte lika gärna ta na, Vad är egentligen kvinnorna säte och stämma t. ex. i en fattig- för en sort?
Varför får man dem V E R K S T A D S - OCH JÄRN- BRUKSKONFLIKTEN har se- inte med i samhällsarbetet i någon dan förra veckan utvecklats därhän, större utsträckning?
Varför anses den kvinnan av sina medsystrar i för 90,000 betsgivarna.
Att träda i kraft den genomsnitt duktigare, som kan bro- dera ett par gardiner på en vecka, 24 januari.
Strejkerna vid Sura- hammar, Sandviken och de förut än den som » springer på samman- nämnda verkstäderna ha börjat.
träden ».
Det heter så, sen gör det Emellertid har förnyad medling satts i gång och enligt de sista meddelan- dena tycks det som om där ännu skulle finnas möjlighet att uppnå en förlikning.
att storlockout- - av HELGA SJÖSTRAND.
Remiss de b att en.
vårdsstyrelse eller en barnavårds- nämnd och lägga sin tid och energi där.
Ar vi verkligen sådana ytliga varelser, som inte duger något till.
Nej, och åter nej.
Men hur skall vi få kvinnorna att visa att de duger, att de har intres- - tendenser timmarna till av klassbeväpning, deklarationer omkring som varit de tunn, hr listan på Trygger samlande vill punkter ha lönesänkning som mycket ett av det gångna årets synligaste tec- ken.
Munckska karen och Ådalsdramat med aktuellaste tillspetsning i de motio- ner frän höger och socialdemokrater, som å ena sidan gå ut på lagstiftning mot revolutionära organisationer, å den andra på att militär inte bör användas och tullar, hr Lindman inflation.
hr v. Heland inflation för jordbrukarnas pro- dukter, hr Osterström » samling kring regeringena.
Och regeringen får vara nöjd att bara tolereras, sade hr Möller.
Men ingen kan förneka, att oppositio- nens röst i år var mild.
skap som det lyckats Frankrike att hålla utanför konventionsförslaget.
Men hur kan excellensen tänka sig att Sverige skall kunna rubba Frankrike på denna punkt, där icke Tyskland och Ryssland förstås, men icke heller Amerika eller England förmått någonting under det långa förberedande arbetet.
Hans uttalande lämnar oss icke förklaringen.
» Det är icke mycken alldeles i okunnighet därom.
Man idé att länge upphålla sig vid för- får det intrycket att det nedrustnings- säkringarna att Sverige kommer att villiga Sverige skall tillsammans med uppbjuda alla sina krafter för att konferensen måtte resultera i en all- andra om ned- rustning köpa från medgivandet de ovilliga staternas män, till sitt resultat likformigt ver- kande överenskommelse, innebäran- sida genom att själv göra ett med- i Genève.
Major Bratt har ju pre- parerat sinnena för en sådan tanke här i landet.
Är detta försök till tolkning av det inlindade officiösa uttalandet riktigt, så stå vi här inför en betydelsefull nyorientering i Sveriges hållning till Nationernas förbund och avrustnin- gen.
Det är fråga om att ge det mi- litära systemet ny livslängd genom att skapa det en ny form.
Det är fråga om att fortfarande låsa fast sä- kerheten vid våld, låt vara det våld (Forts. å sid. 2).
- Säkerhet genom - inter- nationell ordningsmakt?
Sverige inför nedrustningskonferensen.
nom kort avreser den svenska de- legationen med sina sakkunniga till avrustningskonferensen i Ge- nève.
Den består av nio män, vilket alls icke är så självklart och riktigt som de själva anse.
Frågan angår kvinnorna precis lika mycket som Casan.
som en Där internationell kan utöva.
är många flygflotta konsekvenser av ett sådant steg, och man kan icke männen, och de borde ha rätt att ta- de den största möjliga reduktion av givande på en punkt, där vi hittills i första taget överblicka dem.
Den viktiga frågan vilka siffror hållit oss avvisande, nämligen den MUSSOLINI HAR I POPOLO la från konferensens plattform, icke rustningarna i världen., Detta går d ' lTALIA skrivit att nu får det bara antichambrera med sina petitio- nämligen helt och hållet över Sveri- militära säkerheten som kompensa- Sverige skall skriva in i en blivande Här framhål- konvention göres av excellensen be- vara nog med krigsskadestånd och Om vi inte reparationskostnader.
avslutar detta sorgliga krigskonto.
kommer hela den vita rasens kultur att falla sönder.
Bort med tullarna!
ä r Mussolinis vidare paroll, militär avrustning bör följas av ekonomisk.
Om bara England hade förstånd att säga ifrån nu, anser Manchester Guardian, skulle vi nog få bra stöd från italiensk sida.
EMELLERTID HAR SKADE- STANDSKONFERENSEN Lausanne där England skulle haft detta tillfälle, blivit uppskjuten.
Tro- ligen gick det inte att klara förhands- överenskommelserna med Frankrike.
ligt att skadeståndskonferensen skall invänta Genèvekonferensens sam- manträdande.
Man kan inte se igenom den star- ka dimbildning, som råder kring denna konferens.
ner, åtminstone då de ha en egen me- ning.
Delegationen representerar olika riksdagspartier, dock icke den grupp som önskar att Sverige avrustar självständigt.
I Norge har regerin- gen inbjudit en medlem av arbeider- partiet plats i delegationen, men för- behållit sig att denne tiger i Genève.
Excellensen Ramel har i stället ute- slutit denna riktning från represen- tation.
Det är mera en smaksak vil- ket sätt som är att föredraga, samma anda gör sig gällande i båda dessa länder.
Därmed är väl också en förklaring given, varför i excellensens officiella förklaring icke ett ord finnes om skandinaviskt samarbete, ty hur skul- le broderfolken på denna punkt kun- na komma överens med Munch i Danmark?
Här några ord om vad som står i ges krafter, även om de uppbjudas.
Förresten, vad är likformigt verkan- de?
Betyder det en reduktion som sänker alla länders rustningar i pro- portion, icke så mycket till grannens, som till ett lands egen tidigare stan- dard?
På den linjen går ju konven- tionsförslaget.
Det är Frankrikes diktamen: den nuvarande olikheten, som är till Frankrikes förmån, skall hibehållas inom det eventuella för- draget.
tion för nedrustning.
ler excellensen två linjer: 1) utbyg- roende av dess begränsnings- och gande av sanktionsförpliktelserna kontrollbestämmelser och av andra mot Vi en internatio- att att den frågan ordningsmakt.
modligen med rätta den ha alltid varit emot att åtaga oss icke kommer upp i förhandlingarna sanktionsförpliktelser.
Det är ingen än på länge, och han lovar att åter- utsikt att få Sveriges folk och riks- upptaga detta spörsmål i sinom tid dag med på något sådant.
Åter- » för instruktions meddelanden.
Men står då att tänka sig att svenska vem skall instruera vem?
Excellen- delegationen intresserar sig för det sen oss eller vi excellensen?
andra alternativet, en internationell Remissdebatten gav vissa antyd- ordningsmakt, och ämnar stödja ningar om att den svenska delega- Tyskland är, som vi veta, våld- denna tanke, kanske redan vid den tionen innesluter olika meningar på samt emot en i sådan mening lik- blivande inledande generaldebatten (Forts. å sid. 4).
formig nedrustning.
Vissa tecken tyda på att excellensen Ramel också Läckert och hälsosamt här lutar åt Tysklands mening.
Han är smörgåsbrödet talar nämligen speciellt om begräns- ning av personalstyrkorna och ma- terielen för lantstridskrafterna, var- I hygienisk förpackning hos Eder handlande.
vid han då torde tänka på de äldre Undvik efterapningar!
värnpliktsårgångarna och det tunga artilleriet, den form av krigsbered- Begär uttryckligen U p l a n d s k u b b e n!
UPLANDSKUBBEN
med D e n 23 j a n.
1 9 3 2.
Krisskatt.
Ett stort utrymme i remissdebat- tens anföranden upptogs av regerin- gens förslag till införande av en extra inkomst- och formogenhets- skatt.
Skatten som skall utgå for beskattningsbar inkomst av lägst 6,000 kr kommer att ställa sig på följande satt För » 8,000 kr utgå 12,000 » » 10 kr 50 » » 20,000 » » 170 » » » » 30,000 » 40,000 » » 370 » » 60,000 » 100,000 » » » 620 » 1,220 » 2,260 » Högerns största anmärkning mot finansplanen gällde denna skatt Den komme att verka hindrande på kapitalbildningen Hr Trygger fram- höll, att den vore så mycket mera betänklig som den skulle drabba också sådana förmögenheter, vilka på grund av depressionen icke ge Han förordade någon avkastning i stället en höjning av procenttalet for den normala inkomstskatten Liknande synpunkter framfördes av hr Lindman medan bondeförbundets talesman, hr Nilsson I Gränebo, an- att ingen kommer att heller bli ingen så missnöjd att den inte skulle gå igenom Vaniterpartiernas talare däremot hade inga invändningar mot den föreslagna beskattningsformen, utan gåvo finansministern sitt erkannande for den vag han slagit in på So- cialdemokrater och kommunister an- sågo dock, att finansministern tagit till for litet De okade anslag, som forekomma i budgeten, avse huvudsakligen åt- gärder mot arbetslösheten Ur denna synpunkt har det, som man från vansterhåll framhöll, sitt intresse att fastslå med vilka belopp arbetaror- ganisationerna själva bidraga till understoden åt sina arbetslosa med- lemmar.
Jämför man dessa med de belopp, som föreslagits skola utta- gas i form av skatt på de större in- komsterna och förmögenheterna, skall man finna att krisskatten inte är av alltför betungande storlek Den förefaller mycket obetydlig t förhållande till de uppoffringar, som inkomsttagare med ojämförligt myc- ket mindre bärkraft iklätt sig och som på det sättet i stor utsträckning bistått det allmänna i dess åtgärder för lindrande av arbetsloshetens följder Lönerna inom t ex järn- och me- tallindustrien uppgå i genomsnitt till omkring 2,500-3,000 kr Pr år med en veckolön vid full sysselsättning på 50-60 kr Emellertid ha många arbetare inte haft mer an 14 veckors arbete och flertalet säkert inte mer Avgifterna till den än 26 veckor arbetsloshetsforsakring, som förbun- det har för sina medlemmar, ha uppgått ända till 143 kr om året pr medlem För att komma upp till motsvarande belopp for den extra beskattningen fordras en beskatt- ningsbar inkomst på 18,000 kr Inför dessa siffror och de frivil- liga uppoffringar, som mycket låga inkomsttagare iklätt sig till det all- männas bästa, tycker man att de mycket stora inkomsttagarnas kla- gan skulle tystna över de kännbara summor de måste betala ut - Medborgarkänsla och intresse.
(Forts. fr. sid 1).
se och förmåga och ansvarskänsla?
Ja, dessa frågor och många till kom fram under en diskussion i Nässjö, då Eksjö- och Nässjöklub- barna av Svenska Kvinnors Vänster- förbund träffades en eftermiddag i höstas Vi svarade så småningom själva på en hel del av dessa förut framställda frågor.
Vi konstaterade forst och främst, att det är en hård tid för oss kvinnor just nu Vi har aldrig varit så infamt påpassade förr.
Tidningarna jagar oss spalt upp och spalt ner i vår egenskap av Fru Helga Sjöstrand kvinnor Mannen har alla samhäl- lets propagandamedel i sin hand och är själv en ungdomlig och erfaren kan utan svårighet påtrycka vårt kraft inom allmänna värv Hon till- arbete en löjets, föraktets och ego- ismens stämpel Dessutom är det många, åtminstone av de yngre, som inte varit med I striden for kvinnans De har aldrig vetat vad rättigheter.
det vill säga att vara utan de mest i ögonen fallande rättigheterna och de har heller aldrig erfarit vad det betydde att få dem.
Vi har ju dessutom nästan alla varit vana att se det ekonomiska stödet hos våra fäder De har haft hör stadsfullmäktige t sin hemstad, ledamot av dess bar- navårdsnämnd - f båda dessa institutioner arbetskamrat med sin Eksjö, och är ' ' man, som är läroverkslärare Redan från sin tidiga ungdom tillhörde fru Sjöstrand rösträttsrörelsen, där hon under pionjärernas ledning fick sin träning för de samhälleliga posterna Före sitt giftermål var hon lärarin- makten, de har förstått något och det na har ofta varit de, som avgjort vår Vid sidan av dessa arbetsuppgif- framtid.
Vanan att se upp till man- ter sköter fru Sjöstrand sina barn törs heller senare i och sitt hem, som av dem som stå många inte livet opponera sig emot det manliga väl- det För övrigt går det för närvarande en våg av reaktion genom världen.
Den kanske gör sig märkbar även på detta område.
måhända henne nära beskrives som ovanligt vackert och lyckligt med mycket blommor - ett värdigt verk av en duglig och vidsynt människa politiska ledan gör måhända sitt till Själv har jag Den undrat många dem diskutera och yttra sig i andras gånger om politiken alltid varit så närvaro, lära dem sammänträdes- tröstlös och så improduktiv som och motesteknik och helst om det just nu, eller står vi i en övergångs- bara ginge, ge in dem något som tid?
står vi före inbrottet av något motgift mot deras mindervärdes- nytt?
Vi kände oss, dar i Nässjö, komplex, visa dem att de ha lika litet bittra, när Vi tänkte på vilka värdefulla inlägg och uppslag att möjligheter vi forspiller genom bris- komma med som mannen Ingen be- tande sammanhållning, och vi upp- höver känna sig hindrad eller ovär- rördes av, att kvinnor kan begagna dig eller förödmjukad därför att hon sin politiska rösträtt till att starka är kvinna partier, som är motståndare till kvin- Det ar gamla nyheter, men det nornas personlighetsutveckling och kan inte nog ofta framhållas.
Vi samhälleliga frihet måste saga det så ofta, att det blir Det påpekades att i de foreningar som en suggestion Vi måste tro eller styrelser där kvinnorna får ar- på kvinnorna beta så att saga på sin egen front, Nodvandigheten av upplysning i i en barnhemsstyrelse eller I en hus- fråga om de sociala arbetsuppgifter- modersforening, där är kvinnan in- na for väckande av medborgarkäns- tresserad och där gör hon ibland rik- lan har ju insetts inom vårt förbund ti @ märkliga insatser och saken ar ju sedan flera år för- Många gånger är det e j intresse, verkligad på Kvinnliga Medborgar- som fattas, utan tillbakadragenheten skolan vid Fogelstad Det är säkert beror på blyghet och radsla for män- ratta vägen, men det är bara så allt- nens kritik, och minst lika mycket, för få, som har möjlighet att öva sina radsla för kvinnornas kritik Och i krafter och starka sina kunskaper de allra flesta fall beror den skenba- dar Vore det inte möjligt att också ra avsaknaden av intresse på, att på småorterna satta I gång med så- vi vet for litet om samhallsarbetet, dana upplysningskurser, samhälls- hur det fungerar och vilka dess ar- kurser eller medborgarkurser eller hetsformer ar, vidare att vi har for vad VI vill kalla dem.
litet vana att uppträda offentligt.
Ingen ar så djärv heter det, som Om V I kommer till detta som den som tror på människorna Men kärnpunkten, så måste vi leta upp vi måste få fram tro och glädje.
något botemedel och åtminstone Glädje är det första och främsta av försöka det for att se, om vi dragit alla gemenikapshridande moment I riktiga slutsatser Vi måste skaffa tillvaron Kunde V I dessutom få folk kvinnorna kunskaper om det arbete, att tro, att det vi arbetar for är inte for vilket vi fordrar deras intresse bara en kamp för kvinnans rättig- J u mer man får veta om en sak, ju heter utan en kamp for manniskors mer vill man veta, och då har vi in- rattigheter Blir detta en påtagbar tresset där Vidare måste vi lära sanning då kommer kvinnorna med dem behärska de yttre formerna, lära I vårt arbete lade
Församlingen håller på att ur olika inte är rätt forum för detta medde- lande.
Den engelske anser att det synpunkter utreda, om ett under verkligen skett.
Den katolske kardi- angår Europa, men inte England.
E n gripande bild återger det grå nalen, med instämmande av de pro- kompaniet vid en skiljeväg ute på testantiska kyrkornas biskop, anser, röra mina ben!
Vi är inte längre franska landsbygden.
Det är en att intet under ägt rum.
Förloppet döda., skön och stilla afton.
De grå gestal- Överensstämmer icke med den kyrk- Långsamt börjar den lergråa mas- terna ha slagit sig ner för att vila.
liga traditionens anvisningar i detta san röra sig, lergråa uniformer, Deras ansikten är stela, deras ögon stycke.
Vetenskapen förklarar till- lergråa ansikten.
» Är dit en boche?
är fjärrskådande.
De se ständigt dragelsen oförklarlig och därför en- - J a, kamrat.
- Du var kapten på samma inre syner.
Det är solen och dast tills vidare utanför dess rayon.
det tyska kompaniet?
- Ja.
Och vinden, det är sädesfälten, blommor- Den gråa truppen står plötsligt in- du på det franska.
- Vi f å vanda na och den lilla vindflöjeln.
De se för den mäktiga och lysande försam- hem! » åkrarna, fabriken och kontoret, det lingen.
Långsamt sätter sig det gråa tåget år hemmet och arbetet, som sakna- - Har vi fred?
- Ja.
- Har vi i gång, väckt liksom till rörelseför- den och lidandet etsat med outplån- en rättvis fred?
- Vad tillverkas i måga igen av dova avlägsna trum- liga linjer.
isolerade i sig själva, fabrikerna vid — — —?
Svara virvlar.
glömska av de andra, låter den e n e Frankrikes minister!
- Så har wienaren Hans Chlumberg efter den andre bilder ur sin inre ' Vi har fred.
Men vi vet inte hur format utgångspunkten för sin upp- värld skymta förbi, toner ur ett fön- länge.
Vi måste rusta.
görelse med efterkrigspolitiken i sitt ster som plötsligt slås upp.
Vemo- Hur har våra anhöriga det?
Sva- drama Undret vid Verdun.
Det upp- digt och lågmält som aftonvinden i ra!
- Ni tiger.
De svälter!
Vi har fördes första gången i Leipzig i okt.
gräset susar soldatsången om hem- dött förgäves!
1930 och blev en stor framgång för met.
I denna anklagelse mynnar Hans förf.
Denne fick tyvärr icke upp- Men plötsligt vaknar de upp, blir leva denna.
E n olyckshändelse un- varse varandra.
och då är de hemska Chlumbergs drama ut.
Det är en anklagelse som borde der själva repetitionen kostade ho- minnena där.
- Det var ditt ansikte nom livet.
Det märkliga dramat jag såg över kanten av skyttegra- ge eko i folken.
Folken är på nytt uppfördes på Lorensbergsteatern i ven!
J a g vilje inte kasta!
J a g ville smidda i fjättrar.
Ett nytt, menings- Göteborg den 16 jan.
Föreställnin- inte!
Förlåt!
- En svallvåg av löst massoffer av människoliv driver allt närmare: gen blev alltså urpremiär för Sverige, ångest och fasa sköljer över dem.
Undret vid Verdun.
Ridån går upp för en krigsgrav i Ardennerna, för stupade i sla- get vid Verdun.
Scenen fylls av en brådskande skara turister av olika nationer.
Kamerorna har man till- reds, man har mycket bråttom, flera krigskyrkogårdar ska beses.
Stora minnesfestligheter stunda, det är 25- årsminnet av krigsutbrottet år 1939 Nästa scenbild ger konseljpresi- denten som ledsagad av dånande militärmusik under Triumfbågen hål- ler tacksägelse- och åminnelsetale över de fallna hjältarna, blomman av Frankrikes ungdom.
» Om ett un- der kunde ske,, så faller konseljpre- sidentens ord, » skulle de till livet återvändande hjältarna finna huru deras förhoppningar blivit uppfyllda, hur deras hjältedöd krönts med det mål de eftersträvat.
Det segrande Frankrike hade satt sin f o t på den besegrades nacke, och det höll den obevekligt kvar.
Frankrikes hjältar hade icke dött förgäves.&gt; Rikskansleren talar till Tysklands Men livet stannar inte.
Det går hjältar.
Tyskland blev icke beseg- och det första framförandet av dra- Undret har inträffat.
Varje gång rat, men det förlorade kriget.
Hård mat utanför Tysklands gränser.
Förf.
ständigt vidare.
De hemvändande en diktare med fantasiens och käns- Elisabeth Tamm.
har segrarens hand varit över de be- är son till en militär, är själv militär finner, att ingen plats finns för den l a n s intensitet återupplever sin och längre.
Deras plats är för längese- sina kamraters ångest och förtviv- segrade.
Men Tyskland skall icke och har deltagit i världskriget.
Hur återfinner de hemvändande dan tagen i besittning av andra.
Slut- lan inför det meningslösa, sin egen alltid vara den besegrade.
Det är hjältarna hem och fosterland, som de ligen står den gråa truppen, med si- hjälplöshet inför katastrofen, d å sker löftet till de stupade hjältarna.
Scenen växlar.
Undret har skett.
givit sina liv för?
Meddelandet om na frågor, med sina anklagelser undret på nytt.
Då vänder de döda De i massgraven jordade, tyskar och undret, de fallnas uppståndelse når utanför en praktfull sal, där en icke ur sina gravar för att deras namn- västerländska kulturens största fransmän om varandra, återvända Frankrikes, Tysklands och Englands mindre praktfull församling sitter i lösa lidande skall vara en varning.
fasa har alltid varit - feminismen.
långsamt till livet.
» Jag fryser så, ministrar mitt i natten.
Franske kon- rådslag. '
Det är makternas repre- Förmå vi uppfatta varningen, eller Ordet har blivit till ett skällsord.
Fe- Kamrat, kom närmare!
J a g kan in- seljpresidenten tar meddelandet som sentanter, ministrar, generaler, kardi- gömmer vi oss bakom lugnande för- minister!
Phui.
te se!
J a g kan inte röra mina ben!
ett hot mot sin regering.
Den tyske naler, biskopar samt representanter klaringen att intet har skett?
Vad är då feminism.
J a g kan låter genom sin hustru svara, att han för vetenskapen.
Greta Cardell.
J a, säg det den som kan.
Men alla - J a g ser ljus, kamrat!
manhaftiga mäns och kvinnors spöke är det.
stöd av bestämmelser i andra lagar Vet man inte vad feminism är, säger och förordningar har emellertid så- kultiiren.
dant användande av militärt man- Det är sådana där manhaterskor, som skap förekommit, bl.
a. i maj 1931 i bara vill ha makt.
Vill bli kejsare och Ådalen.
De upprörande följderna kungar.
härav, då fem svenska medborgare Feminism.
säger sakkunnige, det är föllo offer för eldgivning av svensk fredsgalningar och pacifister.
militär, har gjort det till en tvingande Feminism, säger Pettersson i 63-an, det nödvändighet att ånyo taga upp frå- är såna där satkäringar, som Lundström- B l a n d de första motionerna för gan om militären och de sociala året ar högerns partimotion om konflikterna samt söka finna en slut- skan och Strandskan.
som inte unnar at t stärka samhällets rustning mot giltig lösning av densamma.
Efter kar ’ n sin en sup.
Feminister, säger Lotta-Svärds-fröken, förrädiska stämplingar och brott händelserna i Lunde, har från olika det är sådana där förfärliga kvinnor som samt socialdemokraternas partimo- håll starkt framhållits olämplighe- inte vill föda barn At kung och land, så- tion om att militär icke längre må ten av militärt användande för po- dana där krakar, som inte tror att gud användas i konflikter, för stillande listjänst under sociala konflikter.
kan försörja deras barn, likaväl som blom- av upplopp eller upprätthållande av Adalskommissionen har vädjat till mor och fåglar.
allmän ordning.
statsmakterna att söka förekomma (Barnavårdsnämnd, fattigvård och Högermotionens yrkande innebär ett upprepande av vad som skett bl.
slum, har inte haft tid, att ännu bilda sig en anhållan hos k. m:t om utarbe- a. genom förbättringar av polisvä- mening om saken.)
tande av laghestämmelser, som avse sendet, varigenom militärt bistånd i Som läsaren ser nar feminismen många dels ett allmänt straffbeläggande av det längsta kan undvikas.
N a t u r - synder på samvetet.
handlingar, som innefatta förbere- ligtvis är ett förstårkande av polis- Bland annat så är det feminister, de delser till högförräderibrott, dels ett makten att föredraga framför ett där som röker och super, som går till inskridande mot andra former av fortsatt användande av militär vid urnorna och röstar, som skriver i tid- statsfientlig verksamhet, som icke ordningens upprätthållande, men ningarna, som her mannen vakta bar- drabbas av gällande straffbestäm- enligt motionärernas mening äro de net medan hon springer ned på hörnet melser, men vilka innebära fara för sociala förhållandena i vårt land icke att högförräderibrott kommer till av sådan art, att förbud mot använ- efter grädde.
Femininum är naturligtvis motsatsen stånd.
Därvid bör hänsyn även ta- dande av militär för polistjänst nöd- g a s till frågan om åtgärder mot or- vändigtvis måste följas av en för- till maskulinum.
När nu feminism är allt dåligt i kris- ganisationer, som fullfölja mot Sve- stärkning av polismakten.
De an- tenheten så är maskulinism (eller vad riges stats- och samhällsordning se dessa frågor kunna behandlas man ska säqa) allt som är storartat och riktade syften.
oberoende av varandra och uttala att Motionärerna framhålla hur vik- frågan om förstärkning av polis- bra.
tigt det är, just ifråga om organisa- makten under inga förhållanden får Naturligtvis.
Det är gott att slippa en så löjlig po- tioner med mer eller mindre revolu- fördröja en lösning av den enligt de- sition i dessa tider.
Att st &amp; i spetsen för tionära syftemål, att ett ingripande ras mening långt viktigare fråga som makten i Europa just n u och kallas stor- kan ske.
Här gäller det nämligen motionen gäller.
oftast ett förberedande av jordmå- artad och fullkomlig.
nen för landsförrädiska handlingar, Vara maskulinum.
Det är ej att eftersträva detta; se här utan att högförräderi föreligger och Bland övriga motioner som väckts är vi, allt har vi styrt till det bästa, un- mot sådana förberedelser äro vi i vid riksdagens första sammanträden dan feminister och stackare, sätt inte upp Sverige dåligt rustade vad lagbe- är hr Frändéns (h) om sådan änd- stämmelser beträffar!
huvudet.
här går allt som de ska, gå hem ring i näringsfrihetsförordningen att käringar till köket och garderoben och * handlande icke skola kunna förbju- sprätta upp, och stek upp, och spara ha- das att sälja varor till » prickade » Socialdemokraterna å sin sida på- personer.
Vidare hr Ornes (s) an- ra, sa ska vi nog nu som alltid annars.
minna om att 1925 års riksdag be- klara det här.
gående utredning om på vilket sätt Det är gott i dessa tider att ej ha en slöt en sådan ändring i värnpliktsla- betryggande smörkontroll skall an- så löjlig position som: självtillräcklighet.
gen att beväringen icke skulle kun- ordnas, bondeförbundsrnoiionen.
na användas i sociala konflikter.
Med Moa.
båda kamrarna om särskilda säsong- tullar för ätbara rötter, meloner, gurkor, blomkål, tomater samt en motion av hr Kilbom (k) om bemyn- digande för regeringen att teckna garanti intill 100 milj. kr.
för export- kredit till Ryssland.
Vi återkomma till motionernas nummer etc. sedan de blivit tryckta.
edan många år tillbaka är Fa- bian Månsson en av riksdagens mest kända ledamöter.
Hans an- föranden äro bekanta för sitt kärn- fulla innehåll.
Men det är särskilt en sak, som utmärker honom i egen- skap av parlamentariker: han kan säga sanningar och är inte rädd för att säga dem.
Bleve detta mera all- mänt i stället för ett särdrag skulle det förvandla politiken.
Men det framställer den i varje fall i blixt- belysning.
Ett i avseende på jord- frågan mindre stendövt släkte än vårt, skulle även ha uppfattat någon lärdom av Fabian Månssons artiklar angående detta spörsmål.
Vi vilja tacka Fabian Månsson för hans insats och hoppas att han måtte säga vår lagstiftande försam- ling ännu många, många beska san- ningar!
S Feminism.
Den Riksdags- motioner 1932.
denna vitala punkt.
Det var oss omöjligt att fatta innebörden av Per Albin Hanssons yttrande om ' ned- rustningen.
Vad menade han med att » Sverige bör ta alla risker för vårt lands del som fordras för ett samförstånd vid konferensen,?
Sa- de han det för att sluta upp om tan- ken på internationell ordningsmakt även om det betyder att g e plats å t en internationell krigsflygstation inom vår nationella gräns?
Eller var det graden av vår avrustning han tänkte på?
Så mycket har man än- då rätt att hoppas som att han icke står på den ståndpunkt amiral Lind- man angav som sin under remissde- batten, nämligen att vi genom 1925 års nedrustning redan gjort vår del av den tänkta nedrustningen.
och nu kunna sitta och vänta på vad andra göra.
Avrustningen delar upp sig i na- tionella och internationella beslut.
Av de internationella beslut som kun- na komma fram, är skapandet av en permanent avrustningskommission det viktigaste.
Detta räddar upp- giften över åt framtiden, det skapar den brännpunkt mot vilken alla an- strängningar inom länderna för na- tionella avrustningar kan rikta sig och där de löpa samman.
Där är en punkt där en internatio- nell opinion med största möjliga styrka borde sätta i n för att tvinga fram ett internationellt beslut.
Det- ta är så mycket viktigare som vi på alla sätt måste inrätta oss för tiden på andra sidan konferensen.
Allt vad vi upplevat under mellanåret se- dan konventionsförslaget kom fram och till nu visar ju att vi icke äro vakna, icke förberedda nog, vi me- nige man u t e i länderna.
När det gäller de nationella be- sluten efter etapperna: » begränsning, nedrustning, avrustning:,, då måste den nationella fredsopinionen, i den mån den har något att säga, begära att varje land gör upp den saken inom sig självt, beslutar sig för om den söker säkerhet på rustningslin- jen eller genom internationell solida- ritet.
Avrustning är tekniskt en mycket invecklad sak och blir det ännu mer, så länge varje stat skall hitta på tekniska förevändningar för sitt var- ma intresse för grannens avrustning.
Men det är däremot inte så svårt att principiellt fatta en ståndpunkt.
Låt oss ännu hoppas på en klar och enkel frågeställning till nästa års val: vilja vi eller vilja vi icke an- mäla svensk avrustning inom ramen av det internationella fördraget?
Den frågan kommer kanske att bli aktu- ell inför valen och avrustningskon- ferensen på samma gång.
Det har tragglats så mycket om avrustning, nationell och internatio- nell, att man nästan mist känslan för vilken märklig och högtidlig sak det är att nationerna komma tillsamman till det första stora försöket att knäc- ka den statliga suveräniteten på den punkt, där den har sitt högsta ut- tryck och sin egentliga förutsättning: krigsberedskapen.
Alla regeringar äro ovilliga, räd- da, vacklande, inkonsekventa, sken- heliga och ändå, ändå drivas de som av ett öde fram till denna konferens.
Därmed i all sin svaghet erkännande riktigheten av en princip som de icke äro mogna att tillämpa.
E.
W.
Tre Temperament.
ret inledes med tre konstut- ställningar, som ger intressan- ta prov på ungt svenskt måleri.
MA- larna är till antalet fyra, och åtmin- stone tre av dem visa intensitet och begåvning.
Dessa, som är Olle Nordberg, Ro Beskow och Folke Persson, likna varandra i tempera- ment, men åtskiljas av sin person- liga färg och sitt motivval.
Olle Nordberg hos Gummesons Konsthall målar svenska landsbyg- dens tristess.
Det är ensamma och gråa små stugor.
Det är fattiga och tidigt utslitna människor, som får tjäna sitt bröd i sitt anletes svett.
Konstnären bor själv på en liten gård mitt ibland alla sina modeller.
Han känner dem och deras mödor och bekymmer inifrån.
Det är i huvudsak torpare och småbiinder han skildrar, men utan någon bonileromantik.
Det är i stäl- let en ytterligt ärlig och chosefri konst.
Nordbergs landskap är nästan alltid mulna, mörka eller stormande.
Hans människor är alltid proletärer.
» Torpinteriör » är en fattig mor, som sätter fram mat åt sina barn.
» Stormby », två män, som ro mot stormen på ett upprört, brusande hav.
Männen är intensivt kända, däremot tycker j a g där inte så myc- ket om bakgrunden.
» Lördagsaf- ton » är en tafatt flirt i en skogs- dunge.
I Olle Nordbergs konst anar man den svenska fattigdomens be- tydelse som inspirationskraft.
Från Olle Nordberg till Bo Beskow på Galleri Modern kan steget synas ganska Iångt.
Skenbart.
Men det finns hos bägge ett behov av själv- rannsakan, ett försök att nå under Å Tvivla icke utan tro.
A tt just nu hålla allmänt oriente- rande möte om Nationernas Förbunds verksamhet är som att börja läsa en handbok om första hjälpen vid drunkning med en halv- kvävd människa liggande medvets- ös på stranden i behov av ögonblick- lig undsättning.
D å vi konstatera detta är det icke för att klandra anordnarna av det offentliga möte för upplysning om » fred och mellanfolkligt samarbete », som gick av stapeln på Musikaliska Akademien i Stockholm den 20 ja- nuari.
Det är ju icke anordnarnas fel att man icke kan få fram kvin- norna gemensamt längre, än till att erkänna vikten av att ta del av vilka instrument som finnas för mellan- folklig samverkan.
De fem talarna höllo sina anfö- randen lojalt neutrala, men i dem alla ställdes på åhörarna den rim- liga fordran att inte i okunnighet och otålighet avfärda Nationernas För- bund.
I Kerstin Hesselgrens formulering I tingens yta.
Motiven är ju dock mycket olika.
Hos den ene prole- tärer, hos den andre snarast borger- ligt intellektuella typer.
Av Beskows målningar fascineras man framför allt av hans porträtt.
Det porträtt, man som själsanalys kan sätta högst, är porträttet av Sten Selander.
Han sitter med en cigarrett i mungipan, hopsjunken, i en bekväm stol.
Han har just läst något, som han ännu måste fundera över, han är skeptisk.
Han kommer inte att skriva någon entusiastisk re- cension.
Porträttet av Sven Stolpe är också mycket bra.
Det vill säga det är nog i någon mån idealiserat.
Det är sådan han ville vara, samlad, energisk, utåtriktad.
Utan rädsla att det finns någon närvarande, som skulle kunna kritisera honom.
E t t psykologiskt mycket intressant por- trätt är, Självporträtt,.
Ett upp- åtvänd huvud mot en flammande röd bakgrund.
E n man, som vill g å icke udenom utan tvärs igenom.
Som har nedtryckande krafter inom sig att övervinna, och som lyckats slå sig fri.
Porträttet av Zoia Kilbom är flott och dekorativt.
Porträtt av fru P. visar en ung, käck, självstän- dig kvinna.
» Begravning på västkusten, har en stämning, som påminner om Gösta Sandels fattiggummor.
E n hopplös tristess präglar dessa människotra- sor.
Minst förmår j a g sentera Beskows landskap, Med undantag av » Stockholm », ett motiv, iakttaget från Djurgården.
i gråheten klin- gar vattenglittret igenom som sil- vertoner.
Det torde emellertid vara på porträttkonstens område, han kommer att göra en insats.
I jäm- förelse med mera konventionella porträttörer verkar han redbar, mån om att tolka det inre genom det yttre.
Folke Persson, som utställer på Konstnärshuset, är av intresse på fick denna uppmaning en djupare ton och så kom mötet att sluta med en vädjan till kvinnorna att våga tro på fred.
Detta möte hade två betydelse- fulla karaktäristika: den ena var un- derskrifterna på inbjudan, där prak- tiskt taget alla våra stora kvinnosam- manslutningar voro representerade och där man med glädje såg All- männa Valmansförbundets Centrala Kvinnoråd och Husmodersförenin- garnas Riksförbund.
Denna sam- verkan kan möjliggöra vidare ge- mensamt upplysningsarbete ute i lan- det.
Den andra var sockerbiten framför talarna.
Den förmedlade åtminstone en möjlighet för svenska folket att tillgodogöra sig en elementär kun- skap om Nationernas Förbund, de internationella ekonomiska proble- men och nedrustningskonferensen.
Det var icke betydelseliist att alla ta- lare varit Sveriges officiella repre- sentanter i det internationella sam- arbetet och därav fått den internatio- nella inställning som vi svenskar i gemen sakna.
E.
W.
grund av sitt romantiska tempera- ment och sin stora experimenterings- lust.
Hos honom saknas dock d e t sociala intresse, som återfinnes hos både Nordberg och Beskow.
Lilly Arrhenius.
- E m y Ek föreläser.
Under vårterminen kommer att hälla en serie föreläs- Emy E k fil.
lic. Emy E k n i n g a r över » Bilder ur nyare svensk lit- teratur, i Stockholms Arbetarförening.
Serien inleddes i måndags med Bo Bergman som lyriker.
Föreläsaren påvisade den källåder av pessimism som på 80- och 90-talet ge- Bo Bergman naturligtvis ej kunde::: vika att taga intryck utav.
1903 utkom hans första diktsamling Marionetterna.
I denna samling besjun- ger han smärtan som det enda verkliga, ett m a r i o n e t t s p e l.
är en illusion, livet I en Människa, hans nästa diktsam- kämpar han att komma underfund med människans väsen, hon är en makt- lös kugg, men på samma gång en Gud.
Där skymtar svagt en ande som reser sig.
I Livets ögon känner han sitt jag som en mörk blomma.
Lyckan är bara illu- sion, men de som lidit mycket besvikel- ser bli de trogna.
Men i Trots allt.
hans senaste dikt- samling, är grundstämningen förändrad.
Trots allt.
prisar jag dig till döden, trots allt, är allt skönt.
Han finner hur män- niskan har en uppgift; kampen för andens seger.
Här har han undergått en utveck- ling frän skepsis till hänforelse och fin- ner i medlidandet en väg till befrielse från det egna lidandet.
Kärlek är den slagruta som visar var livet går fram.
Bo Bergman söker det stilla och sor- dinerade, som särskilt gör honom till de ensammas diktare.
För att fullt kunna sentera honom fordras nog en viss fränd- skap i livsuppfattning.
Läser man dessa stilla dikter uppmärksamt, skall man fin- na en skimrande dur-klang, en kultur vars väsen är ande, andens seger över ma- terien.
Sång är ande, eld och Gud.
Den varma applåd varmed d:r Ek av- tackades av den fulltaliga publiken, in- nehar säkert, v i återses nästa måndag ling, igen.
L.
T.
