# ID: svediakorp-per3596
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1932
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,397
# sentences: 392
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Elin Wägner: D e n nya pil regeringen.
Själsstyrka mot polisstyrka.
lördag i förra veckan fick man änt- ligen veta, vilka namn hr P.
A. Hans- son samlat omkring s i g i den nya rege- ringen.
Det befanns vara en starkt riks- dagsförankrad och i regeringsvärv förfa- ren samling män.
Inte mindre än sju av de nya statsråden ha tillhört föregående socialdemokratiska regeringar.
Först då herr statsministern själv, förutvarande försvarsminister i tre ministärer, vidare utrikesministern Richard Sandler, konsul- tativt statsråd i Brantings ministär 1920, sedan finansminister och handelsminister och slutligen Brantings efterträdare som vid dennes sjukdom och bortgång Herr Sandler, statsminister 1925-26. numera överdirektör i Statistiska Central- byrån började sin bana som folkhögsko- leman och var i åtta år knuten till Brunnsviks folkhögskola.
Socialministern, partisekreterare Gustav Möller och finans- ministern, lektor Ernst Wigforss ha häda - - förut innehaft samma poster i den Sand- lerska regeringen och justitieministern, hovrättspresidenten Karl J. Schlyter var konsult i två av de tre socialdemokratiska ministärerna.
De båda konsulterna, hrr Torsten Nothin och Östen Undén inne- hade detta ämbete i den första Branting- Nya NYA REGERINGEN namn äro däremot ecklesiastikmi- nistern, Social-Demokratens huvudredak- tör hr Arthur Engberg, jordbruksminis- tern, riksbanksfullmäktigen herr Per Ed- vin Sköld, kommunikationsministern hr fick första Henning Leo, socialiseringsnämndens sek- munistiska dagen riksdagsgruppen av sin tillvaro från t a den emot kom- en, begäran om amnesti för de dömda delta- garne från Ådaös- och Clementsnäs-kra- vallerna.
Nekas kan ju för det första ej, att de utdömda straffen äro ganska hår- da, och regeringen som själv dragit för- del av nådevägen, hör ha förståelse för att det går lätt att handla i hastigt mod, palatset, öppnad av Englands och Dan- marks kronprinsar, tre engelska slag- skepp med 2,000 matroser pil redden, åt- skilliga flygplan och hela provinsen in- rest till Kongens by.
Och nu kommer turen till Sverige att ta emot engelske tronföljaren med sin broder och även en del av brittiska utställningen lär komma SKUGGA vilar som en hit., I varje fall blir det galaspektakel.
mara över landet, förtätad av d:r ATIONERNAS FÖRBUNDS TRET- Bjerres mycket omreklamerade och TONDE FÖRSAMLING öppnades ket omdebatterade bok samt förre stats- minister Ekmans i veckan offentliggjorda på mångaden av dess president, den ir- försvarsskrift, där det säges att han läg- ländska fristatens regeringschef De Va- ger papperen på bordet.
Men något vä- lera, som i sitt öppningstal framhöll att folkförbundet kommit till det kritiska sentligt nytt kan man ej upptäcka.
D:r Bjerre säger visserligen i sin ögonblick, då dess styrka eller svaghet bok.
att om den stora tragedi, som är måste uppenbaras.
Bekännelsen till pak- förbunden med Ivar Kreugers namn, ej ten får icke bo endast a deras 1äppar Kreugers myc- N blir upptakten till en skoningslös själv- utan även i deras hjärtan.
Nedrustningskonferensen som e j lycka- och tidsrannsakan, har den skett förgä- få med tyska representanter har laget ålagt sig en sådan rannsakan och ajournerat sig till fram i oktober, HAR ÄNNU icke kommit låtit rättegångsförhandlingarna tala sitt dramatiska språk till slut.
Ännu saknas till klarhet om riksdagen ä r upplöst det nödvändiga perspektivet för psyko- eller icke.
I varje fall ha förberedelserna logisk behandling av hela denna tidsepok tiii nyvalen den 6 november tagit sin bör- i vårt land.
jan.
ves.
Borde ei både författaren och för- des TYSKLAND M ÄNNENS Kvin- E FÖRENING ä r NGLAND HAR MINISTERKRIS, ithy verklighet även i Sverige.
att de frihandelsvänliga medlemmar- nan skall tillhållas att stanna i hemmet ne Snowden, Herbert samuel och Archi- och föda mannen välskapta barn.
Arbets- bald sinclair ingivit sin avskedsansökan givare som envisas bibehålla kvinnlig ar- på grund av Ottawa-besluten.
hetskraft höra bojkottas.
Föreningens MacDonalds gamle medarbetare, Philip KÖPENHAMN Reflexioner kring Gandhis fasta.
tt krig ä r faktiskt redan igång i Men att Gandhi nu ä r passionerat an- samtliga statsråd utom hr Ekman och Indien, yttrade en representant för gelägen om att ena de olika grupperna professor Unden ha i de flesta fall indiska frihetspartiet vid Amsterdamkon- det är 1ätt att förstå, ty strävan att ena - - under många år tillhört endera av gressen, citatet ä r ur förra veckans Ti- riksdagens båda kamrar, och det ä r bara devarv.
Vill man ha belägg för denna hr Nothin, f, ö, generaldirektör i lantmä- teristyrelsen samt Ordförande i bespa- från högsta engelska ort, kan man asa lord Willingdons tal om &gt;brittisk ringskommitten Och Kreuger-kommissio- politik i Indien,, hållet i början av sep- nen, som vid sidan av dessa båda, icke tember.
för närvarande ä r i besittning av ett Han talar där om nödvändigheten att riksdagsmandat, krossa den indiska ohörsamhetskampan- Utom dessa kortfattade anteckningar ur jen och betaga den möjligheten att nå- de nya männens historia kunde en hel gonsin mera blossa upp.
De provinsiella del vara att tillägga om ytterligare offent- regeringarna behöva därför ännu större liga uppdrag och uppmärksammade in- befogenhet än de redan ha att vidtaga satser på det offentliga talandets, tid- nödiga undertryckningsatgärder.
Att vi- mings- och samhällsarhetets områden.
om cekonungen inte väntar att han och hans vi nu av utrymmesskäl måste förbigå de- medhjälpare alltför snart skola vara fär- taljerna skall det i alla fall fastslås, vil- diga med sin uppgift förstår man därav ken nästan enhälligt erkännsam press att en del av de undantagslagar vilka Som kommit 1932 års socialdemokratiska sätta den nuvarande konstitutionella med- regering till del, De personliga kvalifika- borgerliga friheten ur funktion, sedan tionerna hos de nya statsräden stallas så de utlupit skola upphöjas till v a n l i g lag, gott som undantagslöst över varje an- Vicekonungen beklagar sig bittert över märkning.
Nu återstår endast den för- frihetspartiets metoder, ty det vill tvinga hoppningen att det beröm, som också från sig till friheten.
Och här kommer en högerhåll!
beståtts vår nya ministär inte mycket märklig passus i talet.
» Det fak- måtte motsvaras av någon konservativ tum att våldet som användes i allmän- politik från dess egen sida.
Man kan het icke är fysiskt våld ändrar icke ka- läsa Indiens folk känneteckna hela hans poli- tiska bana, och han har varit farlig för det engelska väldet precis i den mån han lyckats därmed.
Inte heller ä r det något nytt att han ålagt sig fasta för denna enhets skull.
Men för första gangen har det nu hänt, att han sagt ifrån att han fastar till evighet eller döden uppnås.
Men situationen blev ju allvarligare dag för dag och även Gandhi.
Internerad som han ä r på obestämd tid, kan han inte ut- föra en ledares plikter pil annat sätt än genom att dö för folket.
Det viktiga här ä r inte den kompro- miss i fråga om representationen för de olika grupperna som kan komma fram un- der trycket av det faktum, att ingen törs ta ansvaret på sig att Gandhi dör för deras tredskas skull.
Den stora frågan här är om lndien skall framhärda på den vapenlösa kampens och det frivilliga li- dandets väg - den väg av vilken Gandhis fasta är en symbol - till dess friheten är vunnen.
Gandhi fordrar av sin armé att ställa själsstyrka mot polisstyrka.
Han ställer oerhörda krav på varje medlem i frukta det värsta vid Svenska Dagbladets raktäristiken av kongresspartiets meto- den, Kunna de motsvara hans fordrin- tillitsfulla framtidssyner.
Låt oss dock der. » gar, behålla kampen på den höga nivå hoppas pil en säker vänsterkurs.
Tiden Kampen är vapen1ös men farlig.
där den hittills förts och så tvinga Eng- behöver den., land till att ge vika, då har något myc- Härmed har vicekonungen själv fast- ket märkvärdigt skett i en värld som slagit två ting.
Dels att befrielsekampen överflödar av våld som skryter av sina MacDonald har icke hållit den linje som i Indien är vapenlös, det vill säga den våldsgärningar, en värld, där medborgare han pil sin tid drog upp för de kolleger består i bojkott, i demonstrationer, i skat- väpna sig mot medborgare och nation ur arbetarpartiet som förblevo honom tevägran och framför allt i villighet att mot nation i ett slags pervers förstöreise- trogna, skriver Snowden.
Han förklara- iida hugg och slag och fängelse.
Dels att yrsel.
de då att han aldrig skulle bli den kon- den är lika besvärlig och farlig ändå I slutet av Sitt tal rekommenderar vi- upplysning om Indien servativa majoritetens verktyg.
Men hela Sveriges skull.
utvecklingen under de senaste månaderna cekonungen att en mindre formell och Den som skriver detta har stundom re- har tydligt visat att han i sin » nationella » mera snabb metod än den tidigare an- regering tjänat de rena konservativa par- vända, kommer i bruk vid utarbetandet sonerat med indier och vänner av Indien tiintressena.
Den nuvarande engelska av den nya konstitutionen för Indien.
om svenskarnas underliga föreställningar - för regeringens ekonomiska politik och fram- Därmed menas att den icke skall göras av indierna själva icke heller av indier och engelsmän tillsamman, utan av en parlamentskommitté med några rådgivan- de indier som sakkunniga.
Detta ä r nu också nödvändigt, redan därför att alla Partier i Indien.
även de moderata.
Väg- ett brev till MacDonald, i vilket de för- rat samarbete med engelsmännen om den klars, att den uppgift, som nu återstår att med all kraft söka lösa, skulle vara nya konstitution om vilken den stora stri- för allt dess tullpolitik anser Snowden vara en katastrof för landet, och han kan icke med gott samvete och bibehållen självaktning täcka den med sitt namn.
De nio frihandlarliberalerna ha riktat om den indiska frihetskampen och pres- sens besynnerliga vana att repetera ten- densiösa dumkvickheter om Gandhi från den engelska hånkampanjen, som ju i England har ett Politiskt syfte men i SVe- rige saknar varje mening.
Då man talat om vikten av att hjälpa Indiens sak ge- nom upplysning av svenskarna, har jag för min del alltid sagt att det som indier och eventuellt svenskar kunna göra i den vägen mot en Press, som i regel gör gra- tis hantlangartjänst åt engelska imperia- lister, det höra de söka göta men inte för Indiens skull utan för Sveriges.
Här göres pil en enda punkt i det Asien, som annars militariserar sig efter väster- ländska mönster, ett väldigt, ett gran- diost försök att ta upp befrielsekampen mot det främmande väldet med andliga vapen.
I spetsen för denna rörelse står olika den rör sig.
Då man sitter på långt avstånd och ännu inte har tillgång till information från Indien om de senaste händelserna, är det svårt att förstå varför striden mellan de olika indiska grupperna om formerna för representation i det centrela parlamen- tet och provinspariamenten just nu ä r så stånd för lång t i d framåt, vi anse, heter det, att imperiets bestående enhet är av aktuell, att Gandhis fasta och hans liv den yttersta vikt för dess egna medlem- och död sammankopplats med lösningen mar och av det allra största värde för hela av denna f r å g a T y de parlament om världen, men detta mål främjas icke ge- vilka striden s t å r skulle ju ändå mest en man av den lysande andliga kraft som nom konferenser sådana som den i Otta- bli skenparlament med vicekonungens Gandhi äger.
Underbara ting ske och (Forts. il sid.
4.)
wa.
Vi anse snarare att målet härigenom veto svävande över sig.
äventyras.
att befria världen från tullarna Och handelsrestriktioner, vilka utgöra det för- nämsta hindret för välståndets återvän- dande, I stället härför har emellertid re- geringen själv upprättat ett komplicerat och omfattande system av liknande re- striktioner, tydligen avsett att äga be- ursprungsbeteckning Göteborg.
Man er- Snowden, som jämte Thomas lämnade med M A H A T M A GANDHI har avbrutit sin inre sig valets 6,000 nationaisociaiister i Labour party för att tillsammans fasta Och förtärt apelsinsaft Och MacDonald bilda nationalregeringen och Engelska regeringen har HAR DEN GÅNGNA lät sig utnämnas till lord för att taga nämligen accepterat VECKAN levat i Storbritanniens plats i överhuset, har publicerat ett skarpt tecken.
En jätteutställning av engelsk brev till MacDonald i vilket han motive- industri i Tivoli och Forum och Industri- rar sitt beslut att utträda ur regeringen.
denna stad.
E m ska regeringen 1920, h r Unden har sedan varit hade justitieminister och utriksmi- nister.
Vad har hänt?
D EN reterare sedan sex år samt försvarsminis- tern, redaktör Ivar Wennrström och han- delsministern, Svenska Metallindustriarhe- tareförbundets mäktige ordförande, hr Frifhiof Ekman.
grapefruit hans villkor ' Veckovakten,
I Det går Jordvärdet och konjunkturerna.
för långt.
Program förklaringen.
Den socialdemokratiska regerin- gen har tillträtt.
Det är ett namn man saknar i ministerlistan, hr An- ders Ornes, och särskilt nu hade hans insats varit av betydelse, både för att han är säker frihandlare och på grund av hans ställning till jordfrå- gan.
Kanske är han alltför utpräg- lad för att vara med i en regering, som saknar full majoritet.
Den nya regeringens programför- klaring ä r mycket försiktig.
Man Vet, å ena sidan vad man lovat väljarna, å andra sidan att man måste ha stöd från övriga partier för att driva sin vilja igenom.
Det är inte lätt att förena dessa förhållanden, Men det är väl skrivet.
Att frågan om arbetslöshetsför- säkring måste föras fram var ju gi- vet, så starkt som socialdemokrater- na förut gått in för densamma.
Mera svävande verkar den därpå följande meningen att slant- och skogsarbe- tarnas särskilda sociala frågor kräva större uppmärksamhet än hittills ».
Tillfredsställande är, att regeringen vill verka för igångsättandet av pro- duktiva arbeten Och söka skapa verkliga arbetstillfällen i stället för nödhjälpsarbeten.
Vidare heter det att » med hänsyn till den alltjämt pågående jordbruks- krisen bör i mån av behov den av F r i s i n n a d e Landsföreningens förtroen- deråd har varit samlat för att dryfta regeringsfrågan Och frågan Om partichef.
Hr Ekman var närvarande såsom medlem av rådet.
Han ställde, som bekant, sina förtroendeposter inom rådet Och landsför- eningen till förfogande, av samma anled- n i n g Som han måste avgå som statsmi- nister, Men nu ville påtagligen en grupp inom rådet anmoda honom att återtaga Ett danskt förslag.
I Danmark är för närvarande en kom- dem att falla i dåliga, i hopp om att så.
.
s. k. Landbokommissio- småningom återigen få kompensation i mission - den - nen sysselsatt med att utarbeta vissa en högkonjunktur.
förbättringar i den berömda jordlagstift- Vid en tidpunkt som den närvarande ningen av 1919.
Denna lag ligger till t. ex., när jordens förräntning uppgår till grund för de stora länsgodsens utstyck- allra högst någon procent - om någon ning till självständiga smilbruk efter äbo- alls - har småbrukarnas räntebördor fal- rättens principer, med en viss ärlig jord- lit endast med några få kronor pr hektar, sina poster.
Det föranledde en längre avgift tiii det allmänna, grundad på pe- Detta missförhållande har givit impulsen debatt.
En del av dettagarna, som voro riodiskt återkommande taxeringar.
Man till att den tanke tagits upp på nytt, som emot hr Ekmans val, trodde, att de fått skall inte tro, att den danska reformen var aktuell pil 1890-talet att alla grund- sin viija igenom och reste hem!
Hur undgått det motstånd, som överallt tycks räntor skola göras beroende av konjunk- likt dessa frisinnade att.
när taget går, stå färdigt att möta försöken till en änd- turerna, genom att sättas i ett bestämt lämna rikets ve Och väl åt sitt öde.
Så ring av formerna för jordbesittningen.
förhållande till produktpriserna.
går det till på alla valkretsmöten.
- Och Detta motstånd har varit så kraftigt och Politiskt aktuell har denna tanke blivit.
- hur gick det?
De kvarvarande lycka- fått ett si säkert stöd i danska lands- sedan Landbokommissionen tagit upp den des driva fram en votering, ej som ämnat tinget, att utstyckningen till nya småbruk till diskussion.
Den tycks d i r ha blivit var mellan nyval O c h bibehållande av det för närvarande praktiskt taget ligger nere.
utformad på ett sätt,.
som vunnit kom- nuvarande provisoriet med de två vice Emellertid företer Landbokmmissionens missionens flertal för sig, d, v. s. rege- ordf. som fungerande, utan en votering arbete flera viktiga ljuspunkter.
ringspartiets medlemmar och de sakkun- mellan bibehållande av detta provisorium en i n ressant artikel i Politiken och niga en uppmaning till hr Ekman att åter- det lilla frihetsbladet Grundskyld, har SA vitt man kan se är tanken den, att Inträda.
Det förra blev beslutat.
Men i den gamle kände förkämpen för jordre- avgiften skall röra sig omkring ett me- alla fall!
form och frihandel i Danmark, förestån- deltal, allt efter som årets pris på spann- Tidevarvet har ei av något skäl velat daren för Fyns lantmannaskola Jakob E. mål, fläsk och smör har varit över eller säga mer än nödvändigt Om den för hela Lange lagt upp några synpunkter på under det normala.
vårt land så förödmjukande anledningen dessa prohlem, som just nu, i anslutning Att förslaget kommer att tilltvinga sig till hr Ekmans avgång som statsminister.
till jordbrukskrisen också i Sverige och uppmärksamhet förefaller tämligen säkert.
Men skall han nu redan komma igen Som till Radikala Gruppens uttalande i jord- Det har ju framförallt den stora förde- om ingenting hänt, då måste vi säga ifrån, len framför den eftergift eller nedsätt- frågan, ha en särskild aktualitet.
att det verkligen går för Iångt.
Jordlagstiftningen av 1919 har försökt ning, som framtvingas i dåliga tider, att att åstadkomma en nödvändig anpassning medan sådana lättnader ögonblickligen av jordvärdet till avkastningen av jorden uppslukas genom att kapitaliseras, så att hugsvalande ord, men ändå ett även- genom en regelbundet återkommande egendomspriserna stiga och nästa ägare tyrligt och hopplöst företag.
o c h värdering av jorden.
Om t. ex. jordvärdet är lika illa däran igen, kommer de kon- varför just » skuldsatta jordbruka- under en högkonjunktur stiger från 1,400 junkturbetingade ' svängningarna i avgif- re »?
T y många äro de, som nu äro till 1,500 pr hektar, stiger jordbrukarens tens storlek icke att kunna verka på detta skuldsatta, och alla näringar be- avgift med 4: 50 kr.
Om jordvärdet se- sitt.
Lättnaden vid ett visst tillfälle mot- tryckta.
Dock står det sedan, och dan under en lågkonjunktur sjunker till svaras av större avgifter under goda år, exempelvis 1,200 kr.
pr hektar, minskas så att det inte ä r fråga om att helt slippa det vilja vi fastslå, att den viktigaste brukarens jordavgift till det allmänna med undan bördan, men att lätta dess tryck uppgiften för jordbruket bör vara 9 kr.
Emellertid verkar denna i och för genom en fördelning över en längre tid- att förbereda åtgärder, som kunna sig riktiga anordning för långsamt och rymd.
vara ägnade att förbättra jordbruks- inte tillräckligt effektivt, allrahelst när Ju mera fullständig och fullkomnad lag- näringens bärighet, och att särskild konjunkturomslagen kommer som nu, stiftningen för de statliga småbrukarna uppmärksamhet skall ägnas även med en hittills oanad våldsamhet.
Dels kommer alt bli, dess svårare blir det för företages taxeringen med flera års mel- de reaktionära krafterna att hindra dess frågan om jordbrukets skuldsättning, lanrum och verkar därför för långt efter, förverkligande.
Landbokommissionens in- Det är första gången en regering dels gör den nuvarande äganderättsfor- sats i denna riktning måste därför hälsas - och årets riksdag inledda politiken för bistånd åt skuldsatta jordbrukare berör jordfrågan.
fullföljas.
Det är ett » klokt » och av handling.
Må orden följas I - men att jordpriserna nog stiga i goda med glädje, slutar Lange sin artikel.
tider, men att man gör allt för att hindra
T I D E V A R V E T En diktare Världen Hagar Olsson: på Vasateatern Lawrence styres post festum av gubbar.
D.
H. Lawrence som det gått Ett fullödigt konstverk värdigt dagen.
D e så t gick mången annan särling: döden Vasateaterns framförande a v Ragnar Jo- sephsons » Kanske en diktaren blev, tror j a g man vågar säga, en av de största succéser Stockholm upplevat.
För fatta- rens originella ämen, uppbyggt och ut- vecklat rent mästerligt, bar spår av en kultur och e n finess i känsla och intuition, som för oss torde vara helt sällsynt.
En stark åtstramning i kompositionen men rörlighet i scenernas inbördes förhållan- d e tydde på den verkligt dramatiska be- gåvningen, och det djupa allvaret dämpat a v ett skimmer av vemod och innerlighe- tens humor visade en människa, som förstår att sätta sitt genomkultiverade adelsmärke på sitt verk.
Den författare s o m med den friska » Nyckelromanen » Iämnade i n sitt visitkort t i l l vår drama- tiska parnass, steg oväntat i n genom dör- ren och visade sig vara något ganska enastående i vår tid, en personlighet.
Stycket visar oss först in i en restau- ranttambur, d ä r den gamle vaktmästaren F i l i p läser sin t i d n i n g, filosoferar litet och hänger upp och tar ned rockar.
Den gamle vivören Kurtz har en liten intim fest för ett ungt gift par, herr Viding med sin fru Jane, som försiggår inne i och betydenhet i tamburen.
Filip storhet ljuger nästan alltid.
Han kan inte låta bli att duka upp historier för att trösta folk, att hjälpa dem över det svåra och tunga.
Men verkligheten drunknar e j i hans fantasi, tvärtom.
Den växer och välver sig, den tar form och gestalt som om den verkIigen vore någonting av oänd- lighet och makters tummel.
Herr Viding vill sälja sin fru till den senile Kurtz för att han lir på fallrepet och behöver hjälp.
Viding lämnar henne ensam, men hon kommer efter honom ut i hallen, det blir ordväxling, h a n vill tvinga henne och går henne i n på livet, hon rusar uppför trap- pan till övre hallen, man hör en häftig dispyt som avbryts a v ett skott och ett dovt fall av en kropp.
Fru Viding h a r skjutit sin man.
Filip, som under kväl- len har b l i v i t vänligt bemött av f r u Vi- ding och som i hennes skrämda ögon läst en bön om hjälp, rusar ipp f ö r trappan och tar revolvern.
Folk kommer till.
Filip kommer ned och förklarar, att det är han som skjutit Viding.
Inför poliskommissarien tar Filip på sig hela skulden, dukar upp en historia o m att han känt Jane Viding, att han älskade henne och m i s t e rädda henne.
Hon vill först inte gå med på hans offer, men hans fasta, orubbliga beslut tvingar henne att verifiera hans uppgifter och hon går fri medan Filip tar straffet.
Han skänker henne livet, e t t ungt vackert liv p i nytt.
Hon känner sig stå i den största tacksamhetsskuld till honom och väntar på honom.
Och äntligen möter hon ho- nom igen och Jane bekänner att hon vill leva s i t t l i v med honom.
Men Kurtz upp- träder och slår sönder idyllen.
Han sä- ger, att Jane under denna tid levat till- samman med honom, hon tillhör livet och ungdomen.
ej åldern och fattigdomen, och a v en sådan slusk och trashank som Filip kan man fordra så mycket stolthet, att han vet vad han gör och e j trampar en s k ö r blomma i smutsen.
Och Filip för- s t å r honom, och i sitt livs största ögon- blick, sin levnads fullkomning.
s ä g e r han sin sista och största lögn, a t t han inte älskar henne, att h a n a l d r i g älskat hen- ne, att han blott ljugit sig till att f å spela hjälte.
Och han går ifrån henne.
Man hör ett skott ute i parken.
Jane rusar efter och f å r t a g i hans revolver.
Hon s ä g e r sig ha skjutit och tar skulden p i sig.
Det blev henne för mycket a v offer 3 här blir presenterad inför offentligheten Mabel Dodge Luhan ä r av allt att döma utlöste hans innehoende kraft och höjde en äventyrlig dam.
och som sådan kan honom med ett slag till en dominerande gestalt i det aktuella bildningslivet.
För närvarande g å r det knappast en vecka utan a t t en biografi över honom ser da- hon säkert påräkna den sensationslystna publikens intresse.
Mångfalden a v hennes amourösa förbindelser imponerar onekli- gen - till och med då man endast skym- gen, och han h a r även för den breda in- ternationella publiken blivit något annat än blott författaren till » Lady Chatter- ley ’ s Lover ».
De sensationella dimmor- na a v » pornography and obscenity » kring hans namn h a r skingrats, och den livgi- vande kraften uppenbarar sig.
Det betydande inflytande Lawrence nu utövar är ett led i den allmänna ström- kantring som ägt rum, sedan den rent intellektualistiska modernitetens kaskader tar, och egentligen blott a n a r dem, såsom i ifrågavarande bok.
Men hon är också mer än det; hon är säkerligen vad man kan kalla en » världsdam » av betydande mått.
Om hon levat under den enväldiga konun- gamaktens tid, hade hon kanske uppträtt i en Madame d e Pompadours eller Ma- dame Dubarrys inkarnation; i vår tid har hon, den högtstående kvinnliga europén, efter j a g vet inte vilka intellektuella och erotiska upplevelser gift sig med en in- upplöst sig i fåfänglighet: nu g å r ström- dian och slagit sig ner i det sällsamma men genom djupare vatten.
Det djup som uppbär vårt intellektuella medve- tande - vitalitetens och den andliga po- tensens hemlighetsfulla ' källor - d r a r andarna till sig.
Mot denna bakgrund må man s e Lawrence av i d a g; hans PO- pularitet framstår då, icke såsom en mo- denyck eller ett tecken på att det i all- mänhet råder brist på betydande förfat- tare, utan såsom ett utslag av tidens vi- tala hunger.
De mer eller mindre officiella Lawren- ce-biografierna - även John Middleton- Murrys grundläggande arbete - ha blivit omnämnda i denna tidning.
Jag skall här hänvisa till den mest inofficiella, pri- vata och anti-konventionella Lawrence- studie som existerar.
Den som känner Laurence-litteraturen vet naturligtvis vil- ken bok j a g avser: Lorenzo in T a o s av Mabel Dodge Luhan.
Redan användandet av den intima benämningen » Lorenzo » i titeln säger en, inom vilken s f ä r Lawrence En intervju med Martin Andersen=Nexö.
mande världskatastrofen och ungdomens uppgifter för a t t avvärja den.
Det ä r inte en vanlig kris vi g å r igenom, sade han.
De svårigheter som vi alla känner av, ä r tecknet på att hela det gamla systemet är genomruttet och håller på att ramla.
Men det förgång- nas representanter sätter sig med alla krafter emot den nödvändiga förnyelsen och - så gör de krig.
T y det enda d e gamla kan, ä r att göra krig och » lave » handgranater.
Det fanns ännu en viss ideologi i den gamla tron på att alla möj- ligheter stod öppna för den duktige.
Men den ideologien ar död.
Det enda vi har att göra ä r att så fort vi kan, befria oss frän det siinderfallna systemets spillror.
- Just därför ä r den här kongressen av stor hrtydelse, fortsatte Andersen- Nexö.
Den kommer att medföra en ra- dikalisering av proletariatet och det ä r nödvändigt, ty det innebär en radikali- sering av de uppbyggande krafterna.
av de mest uppskattade gestal- - Den socialdemokratiska ungdomen terna på Antikripskongressen var av idag håller emellertid på att förbor- - landet Taos - e t t ännu ursprungligare och mera magiskt indianland än det av Lawrence så suggestivt beskrivna New Mexiko.
D ä r har hon läst Lawrence ocl funnit honom vara mannen att förbinda Martin Andersen-Nexö, Ditte Människo- barns och Pelle Erövrarens författare, » öst och väst » - t h e two ends of huma- Hans tal mottogs med våldsamt bifall.
nity, our own thin end, and the last dark Hans sällskap var a l l t i d eftersökt.
I sitt strand from the previous, prewhite era - uppträdande visade han en säregen bland- och ge essensen av det hemlighetsfulla ning av okuvlig rebell och fängslande, fluidum som förenar intellektualitet och v a m h j ä r t a d, dansk sagoberättare, vars helgad magi, andlighet och besjälad sinn- humor och målande uttryckssätt gav en festlig glans å t a l l t vad han rörde vid.
lighet.
Hon har tagit sina egna kosmiska — Heute ist Feiertag, ropade h a n med krafter och sin indian-Tonys (en prakt- dånande stämma som inledningsord till full typ, att döma av fotografiet!)
ma- sitt väldiga anförande på kongressen, en giska insikter till hjälp och » kalIat » inledning, som lika mycket skilde sig från mängden av anföranden som hans silver- Lawrence till Taos.
kryckade käpp, romantiskt grålockiga hår Han kom naturligtvis; hur skulle en och litet gammaldags borgerliga kläd a s e I irrande fågel som Lawrence - vilken säl- skilde sil: från flesta deltagarnas revolu- lan befann sig längre tid än några måna- tionärt sportmässiga utstyrsel.
der på en plats kunna motstå ett hem- Andersen-Nexö uppehöll sig i sitt tal bl.
a. vid den rådande respekten för det lighetsfullt lockrop.
Boken skildrar den urgamla.
Det är ett gubb-döme, som styr egendomliga förbindelse som uppstod Europa, sade h a n.
I en intervju som vi mellan dessa två - Lorenzo med sin fick med honom senare, ett par unga oundgängliga Frieda å ena sidan och skandinaviska journalister och tecknare, Mabel Dodge Luhan med sin Tony och underströk h a n ytterligare denna mening.
sitt i n d i a n l a n d å andra sidan — och som Men då var han också mycket sträng mot varade i inemot tio år, Ända till Lorenzos ungdomen, i sin uppfattning om den kom- En — och diktning, a v overklighet och sinne- nas villor, hon kunde e j m e r a i Detta utomordentliga » teaterstycke tre aktern fick ett framförande, som var fullkomligt storartat.
Först och främst död.
då naturligtvis Gösta Ekmans Filip.
Or- Författarinnan h a r sannerligen inte be- rörelse, och dess tillhakafallande i ro och den tryta och synas så futtiga, när man s v i r a t s av någon önskan att dölja något.
harmoni: vill skildra den underbart subtila skapelse, Maktbegäret hos dessa två kvinnor, Frie- Mitt liv var en het villa.
som krum och ful men med gudagnistans d a och Mabel, vilka kretsade kring den Alen ett h a r j a g funnit och e t t har ja, fliidande fantasi i blick och tanke gick över scenen.
Genialt tolkades gestalten skapande mannen som två urgudinnor — verkligen vunnit och inlevelsen var sådan, som blott en den ena på det rent sinnliga, den andra Man får ännu en gång bekräftat att det fullkomlig konstnär, e t t andens medium på det nervöst-själsliga planet - drivna och instrument, kan ge.
Att säga det av begär a t t vara » mödrar » f ö r hans and- ä r de djupast disharmoniska naturerna outsägbara och nä det ogripbara, det ä r liga barn, framträder i nästan outhärdlig som till slut klarast framför harmoniens inte blott konst, det ä r skönheten, stor- tydlighet; och den på en gång hjälplöst budskap » I think w e might all b e a great heten, personlighetens uppliisande i form, intellekt och känsla, Inför en sådan upp beroende och frenetiskt sig själv hävdan- soothing and support to one another » levelse vill man helst tiga beundran och d e mannens lynnessjuka, misstänksamhet lindring och stöd blir det sista ord Law- rence, denna asociala och » svåra » män- tyst tacksamhet.
och psyko-fysiska disharmoni upprör en De övriga gåvo ett värdigt stöd åt hu- liksom en förnedring.
niska.
oförmögen till gemenskap, har att vudgestalten.
Karin Carlson var Jane Man har mången gång lust att slänga säga angående mänskliga relationers in- Viding, och hade fått fram mycket av äkta och varm känsla, och man ä r skådespe- boken ifran sig och lämna d e evinnerliga nebörd.
När hans kropp har brunnit ut, lerskan särskilt tacksam för att hon und- trätorna och d e överspända konflikterna är hans ande redo att bygga upp en ny - — gerligas, att bli indolent och estetisk.
Den har kommit hit till Holland och har t. ex. ngeen aning om att här hor en man som heter Deterding, en man som har försökt att köpa hela Nationernas förbund och att stjälpa Sovjetryssland med hjälp av falskmyntare.
Den ungdomen tror att det hjälper mot världskrisen att vara vege- tarianer och rena sitt blod med grönsaks- diet.
eller att vara esperantister och paci- fister.
Det är också en borgerlig fördom.
borgarna vill inte vara pacifister själva.
De vill att arbetarna skall vara det.
— Men kan en ungdom leva efter en så obev eller i d — Ja, den måste, ty under en kris som denna måste allting förenklas till det yttersta.
Det finns ingen plats för senti- Men mentalitet, absolut ingen plats.
vi frågar Andersen-Nexö vad han tror O m Tyskland, där han tillbragt långa tider av sitt l i v och där också, liksom i Skandinavien, många småpojkar uppkal- lats efter hans Pelle.
Tyskland är exemplet på ett land som blivit skakat a v kriget, tills hela dess mentalitet blivit förändrad, svarar — ni Ett helt folk i grund och folkets or hjärna h a r förstörts.
På annat sätt kan man inte förklara att det tyska folket ler.
Ty Hitler är enligt min mening en typisk paralytiker, förryckt, fullständigt storhetsvansinnig, precis som man sett att det under medeltiden fanns storhetsvan- sinniga paralytiker ibland härskarna.
Hitler kommer t. ex. upp till Hinden- burg och ropar: Jag vill vara en Musso- Han varnas för det stora påtaga sig: Ni kan ju i Tyskland.
- Blod, är född i blod, der geboren, ropar han till svar.
- - Men han får sta kvar som le- Iini — — — ansvar han tänker framkalla blodbad blod, människan Mensch ist in Blut dare för stora grupper av det tyska " I- ket.
Marken ä r så förberedd att det i sina vikit allt av överdrift i sorg och patos.
Den sanna och enkla naturen framstod så mycket klarare och riktigare.
Uno Hen- nings Kurtz var utomordentlig med sin litet spattiga och fastvuxna figur.
Snävhe- åt sitt värde; men när man läst boken till » livsgemenskap ».
I det sista brevet talar m å s t e domedagsutsagor h a r An- slut, och upplyftats a,, de sista okommen- han om hur det skall bli, n ä r han blir dersen-Nexö ändå något kvar a v den fa- terade brevens underligt m i l d a och mäk- tillräckligt frisk för a t t resa tillbaka till derliga danska värmen.
Han unnar den ten i repliken gav även relief åt karaktä- ren, och Kurtz ’ sista och avgörande stöt ' mot Filip kunde helt enkelt inte göras mer pregnant och skickligt än här var fallet.
Det är nog inte sista gången, vi hör talas om detta stycke, vars segertåg över scenerna ä r given.
Jag vet inte om ordet begeistrad räcker för en publik, som framkallar ovationer och skriker bravo men i brist på bättre må den ffi det epi- tetet.
M a n hyllade en diktare, framför vilken det lilla ordet kanske ej längre blygsamt behöver stå, och en konstnär, som är inkarnationen av fantasiens gyl- lene låga.
allt - även författarinnans alltför minu- with Men real döden tenderness tog honom, in it ».
innan han hann tiösa och utdragna skildring av rena futi- liteter, Man ser för sig ett disharmoniskt begynna det nya livet i sann gemenskap och smärtsamt upprivet Iivs mäktiga våg- - utan självförhävelse.
(» Every form of bullying is bad ».)
Ur synpunkten av en Johan Falck.
tiga stämning, ä r man villig a t t förlåta Taos: » then w e can begin a new life unge norske tecknaren så gärna att få rita porträttet färdigt.
innan han måste skynda till nästa konferens och han frå- g a r helt muntert om någon har hittat hans bredskyggiga hatt, som kommit bort.
Men allvaret i hans ord ä r omiss- känligt, det genomkända och genomlevda.
konstruerad intrig vore detta ett dåligt Därför får han också alltid kontakt med slut, men det oförgänpliga livet räknar eller sin publik, det framför ä r två sig människor tvåtusen antingen han har och inte med » slut », utan med e t t evigt var- antingen han talar eller skriver.
döden kom Lorenzo tillbaka til dande.
I sitt drömda » Taos », och efter döden sän- Enligt just nu erhållet meddelande får der han sina budskap till oss som lever i Stockholm tillfälle att inom kort stifta be- - förvillelsernas dal.
Det är antagligen över- kantskap med på Andersen-Nexö.
ta- Iar nämligen Auditorium den Han 10 okt.
drivet att säga, som några engelska och Casan.
amerikanska kritiker sagt, att Lorenzo in T a o s ä r det bästa porträttet a v Lawrence i all » himself »; men säkert ä r att boken sin aparthet och medvetet-omedvetna fe- minism g e r ett spontant uttryck för ett avsnitt a v den skapande » livsförändring » - -
I Sverige på Island.
Själsstyrka mot p olisstyrka (Forts. fr. sid.
I.)
här ska de svenskar som leva samtidigt inte få veta därom annat än i karikatyr- mässig form, Gandhis politiska h a n d l i n - gar äro faktiskt de enda som lysa upp världsteatern med sin sanning s~~ skön- het, sin originalitet.
Att engelsmännen inte får veta sanningen ä r ju mycket för- klarligt, men varför ska Svenskarna utspi- sas med tendensiösa nyheter?
Det tjä- n a r inte något som helst syfte, inte ens ett dåligt.
Den svenska pressen och Gandhis “ gåta ”.
0 Hugo, så ramlar du ner, å då ro- par j a på mamma, å så får du stryk! » stannar framför ett stort funkis- hus i ett funkiskvarter i Reykjavik och förstår att jag kommit rätt, ty om något låter äkta svenskt.
är det detta.
Rösten.
a r så ljus, helt olika rösterna häruppe.
,, J a g kikar in i en trädlös trädgård och ser Hugo beskedligt kliva ned - han liknar på¨ pricken en Elsa Beskowpys och hans röst ä r som en lirkas .. - I en solid se- gelbåt på gröngräset sitter store-hror i dalmasdräkt, barbent och brunbränd och länsar undan vinden, medan en liten loc- kig fyr släpar på en leksakslastbil och ihärdigt tutar, eldröd a v ansträngning ...
En brokig dalhäst betar på gräset.
inhäg- nad av tre solida svenska pallar.
Det ser sil svenskt ut alltsamman, men vid hori- sonten står en krets väldiga fjäll och minna om, att j a g ännu ä r på Island.
.
.
.
d e t ä r husets fru, som själv öpp- nar, ingen behöver s ä g a mig det.
Hon ä r klädd i en rutig homullsklänning-detär länge sedan jag sett annat än silkesklän- ningar nu - hon ä r frisk, osminkad och opudrad, både till kropp och själ skulle jag viija säga, och jag känner en allde- les särskild glädje över, att hon ä r min landsman - och likväl ger j a g mig ut för att inte vara nationalist!
J a g blir mottagen som en barndoms- vän, och efter fem minuter känner jag mig så, fastän j a g aldrig sett dessa män- niskor förr.
Fru Estrid Falberg-Brekkan, som inte ä r denna tidnings läsare alldeles obekant.
och hennes make, den islindske författa- ren Fredrik Asmundsson-Brekkan, äro ett - Jag Resultatet av denna pressens hållning Aterspeglar sig tydligt i fyra Uttalanden om Gandhis fasta, återgivna av Dagens Nyheter under rubriken: » vad säger en kristen om Gandhi? » Det är i sanning mycket torftiga ting de säga, vilket de ju medge Själva, men det hindrar dem icke att säga det.
sven Lidman som vill begå improvise- rade och anonyma offerhandlingar, ond- gör sig över publiciteten omkring Gan- dhis fasta, ehuru han troligen inte läst ett ord om den som kommit från Gandhi själv eller hans anhängare.
utan endast dem som kommit från hans motståndare, Gandhis offerhandling avfärdas också av Lidman därför att den ingår som ett led, måhända ä r en sista krönande handling par riktiga människor, kloka, goda, kul- i ett långt liv av exempellös trohet, akti- tjugoårs- atmosfären i deras gästfria hem vitet och offervilja i tjänst hos en idé.
sådan.
a t t man ovillkorligen tänker: Här skulle jag vilja stanna länge!
De två statskyrkoprästerna vilja varken På en fisktorkningsplats uppe pil Nord- klandra eller försvara Gandhi - vi fri- Island hade jag råkat på en flicka, som taga pastor Krook för direkt delaktig- inte bara förstod utan även talade först- het i den hjärtslitande komiska underru- klassig svenska.
Hon berättade mig om briken » pastor Krook vill ej klandra, - fru Brekkan och hennes ögon tårades.
A, svenskar, det måtte vara ett under- de säga sig tro på renheten i hans motiv hart folk!
J a g var hos en svensk fru, och förlåta honom, men stämpla honom känner Ni henne?
Fru Brekkan, hon var som en gåta.
Det samma gör professor så god, Ni vet inte vad hon var duktig, Wigert som säger att man vet intet eller jag tror, att hon kunde allting.
A, j a g föga om de motiv som driva hi.
I var så dum som flyttade, men j a g läng- tade hem intet av dessa uttalanden en glimt av för- Fru Brekkan, vem talar om henne?
sä- ståelse inför det sublima Och ödesavgö- ger en gammal snusig gubbe, han ä r rande I denna stora kamp mellan två värl- lindrigt nykter.
- Ar NI svensk och kän- ner inte henne?
J a, res då direkt till dar, två metoder, två livsåskådningar.
om en av dessa herrar, nämligen pro- Reykjavik.
Äro svenskorna sådana, då ville j a g gärna vara ung igen!
- Alla fessor Wigert, har man dock på grund flickorna omkring honom skratta, och han av hans livsverk anledning att tro att en hytter At dem.
- F ö r resten var hon stor kärlekshandling till tröst och befriel- kanske inte svensk bara, nej, hon var s e för de olyckliga icke borde vara främ- mande för hans väsen, här måste alltså samman med hans ras hans indiska tra- rena okunnigheten vara ett hinder.
Och dition, hans hinduisk!
gudsföreställning att tre män som speciaiserat sig på att och hans egenartade ungdomserfarenheter förkunna en.
religion, där kärlekens Och genomlysas och fötklaras av hans djupa det ställföreträdande lidandets kraft står mänsklighet, i centrum, kunna kalla Gandhi gåtfull kan Att Gandhi fastar nu är ingen gåta.
inte bero på något annat än samma okun- Det är pil en gång en mystisk offerhand- nighet.
ling och en handling av en politisk leda- Ju mer man studetar Gandhi, hans liv, re, Om han inte g j o r t det nu, det hade hans tro, hans politik, hans Iånga kamp varit en g å t a mot den inre svaghet och oenighet och Room 22, Lancaster Friends o f India det Yttre förtryck som gemensamt ä r or- Gate 46, London w 2 - organisera en saken till Indiens nöd, ju mer allmän- universell fastedag den 2 oktober som m ä n s l i g blir han.
D e särdrag som hänga sympati för Gandhi.
De ha öppnat en - fond, dit de fastande kunna sända in de pengar de annars skulle givit ut på mat och dryck.
De önska också a l t den fastan- de skall under fastedygnet skriva ett brev till ministern I för Indien engelska rege- ringen, sir Samuel Hoare.
Låt oss hoppas, a t t professor Wigert, som skrev att det skulle vara sjukligt om amiral Lindman fastade för ett politiskt ändamål, inte finner det sjukligt om Gan- dhis få vänner i Sverige förena s i g med hans vänner över hela världen med att högtidlighålla den 2 oktober på s ä t t som nämste sätta sig Tror ni På pianot sjunga för andliga värden?
de vid mig en hel Ikväll: tyska, engelska, franska, danska, norska, svenska, isländska ...
för mig, gamle klumpkloss, j a, jag vet nog, att det är Gustaf Fröding, som funnit på det o r d e t.
.
.
k satt ofta inne och lyss- nade, då hon läste för ungdomen ur sven- ska böcker, och hon lånade mig ofta böc- ker.
Man begrep E.?
bra vad hon läste, Och inom ville gå i g e n.
.
En regnig natt kom jag till en bond- gård i Borgarfjorden och man var litet Sur emot mig till en början ... det var inte underligt, det ä r inte roligt a t t stiga Upp mitt i natten för a t t andra människor ä r ute och roar s i g.
.
J a g framstamma- de, att jag var svensk, det har ofta hjälpt mig.
Svensk?
Kände j a g kanske?
- och den halvklädds hustrun försvann och kom ögonblicket efteråt tillbaka med e t t foto- grafi: en ganska söt flicka i tjugoårs- åldern i svensk nationaldräkt.
Hon höll Ijuset nära intill kortet och uppmanade mig att s e bättre e f t e r.
.
Hon v a r här en hel sommar ...
det ä r länge sedan nu och den lilla svenska hon lärde mig, ha; j a g glömt.
Hon visste så mycket, å det var så roligt att komma in till henne med kaffe på morgonen och höra henne berät- ta.
God var hon också, hon har inte glömt oss här uppe än ...
Nu hor hon i Reykjavik, hennes man ä r Broder Ylfing, nej, vad pratar j a g, Fredrik Brekkan, me- nar jag, som har skrivit » Broder Ylfing ».
Den måste Ni läsa, om Ni inte gjort det ...
Jag stannade som gäst i tvenne dagar, läste Broder Y l f i n g och n u skäms jag.
.
.
.
över, att ett sådant mästerverk passerat förbi Nordens folk relativt obemärkt.
.
.
Författaren småler litet och byter om Hans svenska ä r vårdad samtalsämne.
som en skådespelares, och det ä r en gläd- j e att höra en man av främmande folk röja en så grundlig och fullkomligt oro- mantiserad kännedom om mitt folk.
Det ä r inte bara litteraturen, nej, han kän- ner folklivet och folklynnet och han an- förtror mig.
att han ä r vad han själv kal- Iar lekmannaspecialist på svenska dialek- ter.
.
.
.
Han älskar Heidenstam.
» Om ni har läst något av mig », säger han an- språkslöst, » så har Ni nog märkt d e t.
.
, Men när jag talar om svensk litteratur här, så ä r det nästan alltid om Selma Lagerlöf, för henne känner folk bäst.
och de flesta vill ju helst bara höra det.
som de redan v e t,.
. » - Är inte vintern lång och sträng här- uppe?
- Inte sträng här på Sydlandet, säger fru Brekkan, och kanske inte längre än i mellersta Sverige .. j a g vet inte riktigt, men mörktiden, som ju inte någonsin ä r riktig mörktid, pressar oss - det gäller inte bara utlä änningar.
utan i n v å n a r e själ- va.
Här är dött och livlöst om vintern, även om det ä r den tid då man » roar sig » allra mest.
Men det kommer ju ofta folk.
slå i h j ä l tiden.
V i h a som hjälper en att en ör en t i d sedan utkom i Eng ' and en F ö r en skrift, som innehöll resultatet av en enqitcte bland 200 av nutidens le- dande naturforskare om deras ställning t i l l en del religiösa problem.
Boken he- ter The Religion of Scientists (Veten- skapsmännens religion) och sammanställ- ningen ä r gjord a v C.
L. Drawbridge, Benn, London 1932.
Man utgår ifrån att det kan vara av ett visst intresse att höra just naturfor- skarnes åsikt i dessa frågor, icke för att deras mening ä r på något sätt väsentligt avgörande för den religiösa uppfattnin- gen, utan på den grund, att det Ofta häv- dats att just den moderna naturvetenska- pen underminerat den religiösa tron.
Den första frågan lyder så: T r o r Ni vetenskapsman uttrycker sig, då icke an- att det finns en andlig värld?
(Do you teori » som gör den mänskliga credit the existens of a spiritual domain?)
själen mer mekanistisk än det fysiska Uni- taga ' ' Nekade Svar avgåvos av l3 men icke mindre än 121 bejakar frågan, 66 avhåll- ler sig från a t t svara.
Alltså skulle sva- ren tyda på att en rent materialistisk världsåskådning endast hyllas av ett m i n - versum », En annan fråga gäller livet efter döden.
Tror N i att människans personlighet exi- sterar efter kroppens död?
Här är t ~ samheten större.
47 uttala en bestämd tro på ett liv efter döden, under det 41 dertal naturforskare av i dag.
Den andra frågan berör problemet de- säga l i k a bestämt nej Och ~ ~ de flesta av- terminism eller indeterminism.
Anser Ni hålla sig från att svara.
Till Sist få de frågan: Anser N i att den att människan ä r i viss man ansvarig för valet av sina handlingar?
(Do you con- anmärkningsvärda utvecklingen p i senare sider that man is in some measure respon- t i d inom det vetenskapliga tänkandet är sible for his acts Of choice?)
Svaren äro gynnsam för den religiösa tron?
Här Endast s j u ne- kommer 74 j a mot 27 nej.
även här överraskande.
Naturforskarnes personliga meningar kande men 173 jakande.
Detta samman- hänger kanhända med, att den moderna b ö r j u e j tillmätas ett alltför stort värde, fysiken icke längre anser, att alla fysiska men tyder ändå på, att den vetenskapliga fenomen kan förutses äga rum enligt viss grunden t i l l den naturalistiska nihilism, Man kan, som ' en som gått stora lager av Västerlandets be- lagbunden ordning.
folkning i blodet, kanske icke längre ä r så bombsäker.
svensk studiecirkel - tio till tjugo ung- domar, som komma två gånger i veckan.
Vi läsa och sjunga och s e på Elsa Bes- kow-böcker.
De fängsla ungdomar mel- lan femton och tjugo år lika mycket som barn, - Så har Ni förstås en hel del ut- ländska tidningar?
- J a g håller endast Tidevarvet.
J a g läser omsorgsfullt fyra isländska tidnin- gar, men det ä r först när Tidevarvet kommer.
som jag får en liten hum om vad som passerat ute i världen ...
Där- emot ä r j a g väl inne i isländsk politik säger fru Brekkan småleende, ni vet väl därhemma, a t t politiken ä r isländarens A och O.
.
.
det hörde j a g s ä g a s för tjugo år sedan, nu vet j a g, a t t det ä r sant.
- Nu får ni ju snart besök av en hel skara isländare.
Tag väl emot dem och var för resten SA hygglig ni kan därhemma mot alla utlänningar.
T ä n k på alla de svenskar, som leva i främmande land!
C.
S.
H. E-r.
