# ID: svediakorp-per3595
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1932
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,027
# sentences: 389
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Vad har hänt?
Efter riksdagsvalet.
universella! ' '
Jag ännu tydligt minnas, hur glad jag kan blev, då jag för fyra å r sedan fick tag i Artur Lundkvists debutsamling Glöd; bland alla de i mer än en bemär- kelse tunna dikthäftena med nya namn på pärmen, som Bonniers förlag så, outtrött- ligt utsänt år efter år, framträdde plöts- ligt en diktsamling, som har friskhetens och ungdomlighetens omisskännliga prä- gel.
Ett ursprungligt konstnärntempera- ment hade uppenharat si:, därom rådde intet tvivel, och en ung vilja stod redo att!
bryta upp från den litteriira dekadensens Åter en glad re geringsbil P E R ALBIN HANSSON har fått konun- slocknade lägerplatser och kalla till sam- gens uppdrag att bilda den nya re- ling under nya fanor: Kom geringen.
Vi ha åter - se bilden - an- ni alla vildfåglar ledning konstatera en kommande rege- som har havets svall och flo- ringschefs glada gäng till sitt värv.
De dernas eviga oro större horgerliga partiernas underhand- i ert blod - lingar om en ev. borgerlig samlingsmi- nistär ledde inte till något resultat, sedan Den insats Artur Lundkvist vid detta hr Olsson i Kullenbergstorp, det nu så laget gjort på den radikala modernismens mäktigvordna bondeförbundets ledare, av- front i Sverige har fullt motsvarat de för- böjt initiativet till en sådan.
väntningar m a n efter hans första framträ- KASTLOSAS RÖSTRÄTT i In- dande ansåg sig kunna ställa på honom.
dien ä r den stora principfrågan, Hans intellektuella utrustning har visat som förmått Gandhi till hans beslut att sig så mångsidig, att han kunnat göra sig fasta till döds.
Den engelska regerin- gällande även som aktiv gruppledare och gens förslag till valregler för provins- och förpostfäktare i tidskrifter (hur nödvän- centralparlamenten i Indien och därmed dig är inte en sådan verksamhet i genom- lösningen av de nationella minoriteternas brottstider!
); hans diktböcker visar att rösträttsfråga har lagts fram i juni och han trots dessa världsliga bestyr - augusti i år och framkallat starkt mot- inte tagit skada till sin poetiska själ.
stånd från olika riktningar av olika motiv.
Om i de mellanliggande samlingarna en Gandhi kräver för de kastlösa rösträtt viss benägenhet för » stafflikonst » och ar- på samma villkor som övriga medborga- tistisk konstruktion ingett en del farhå- re.
Han avböjer särlagstiftning för pa- gor, måste dessa helt förflyktigas vid be- rias, som för alltid skall hålla dem kvar kantskapen med den i dagarna utkomna i en klass för sig.
Detta motstånd har samlingen Vit man.
Underbart ren, djup på sina håII tolkats som om Gandhi ville och fyllig klingar här den poetiska tonen!
motsätta sig de kastlösas representation De alltför direkta litterära påverkningar- över huvud.
Nej, men Gandhi vill inte na har smultit i den egna upplevelsens ha någon Iösdrivarlag.
På den punkten glöd, och endast efterlämnat en skärpt ä r han beredd att offra livet.
syn och ett klarare universellt medve- JAPAN HAR ÄNNU EN GÅNG förbi- tande.
Ur det omgivande nutidslivet sti- gått N. F. genom sitt erkännande av ger visionerna fram, skarpa och säkra i den oberoende mandschuriska staten konturen, men hemlighetsfullt omgjutna Manchukuo, innan den av N. F. utsända av » aningslivets » ljus.
Och själva dik- Lyttonkommissionen ens hunnit fram- tarpersonligheten träder en nära som en lägga sin rapport över de japansk-kine- broder; man har en omedelbar känning siska konflikterna.
Kina protesterar mo!
av den värme och friskhet som utstrålar Japans metod att tränga vidare in i från den, och man delar med skalden den Mandschuriet via den nya staten.
Den tragiska fröjd som uppfyller honom och starka ökning i banditdåd och orolighe- stålsätter honom vid jagets brottning med ter som inträffat bevisar också tillfullo, livet: skriver Manchester Guardian, att Man- Länge har jag strävat chukuos statliga auktoritet är skenbar.
mot ett slags stålliv, rosfritt, spänstigt!
Länge har jag försökt dika ut tårarnas källa och dyrka skrattets blanka klenod.
DE - Jag skall inte förlora mig i enskildhe- ter; finheten och ömheten i skaldens sätt D ET AVBÖJANDE FRANSKA SVA- RET på Tysklands rustningsförslag har fatt instämmanden frän Amerika.
England vill inte heller vara med om saken.
Tyskland svarar på dessa nej med ett meddelande om att det icke kom- mer att deltaga i nedrustningskonferen- sen.
Veckovakten att handskas med motiven, den konstnär- liga mognaden i vissa fulländat avvägda små dikter (» Syskoneros », » Relief »), den andliga frigjordheten och den hemlighets- fulla jag-tonen - allt detta skall den goda läsaren finna utan påträngande fingervis- ning.
Däremot torde det vara på sin plats att framhäva dikternas ideologiska betydelse, vilken så gärna förbises, då det gäller » poesi ».
Gammal bygd — och en n y tid.
Nytt och gammalt som möts och samman- gjutes.
En öppnare, blåsigare värld, full av begär, hets och förbränning, Nya livsplan - ej samma sorger som förr och ej samma glädje!
Så slutar Artur Lundkvist sin skildring av den nya tidens intåg i de gamla byg- derna.
Därmed har han också angivit sin egen och den unga diktargeneratio- nens situation.
Ställd mellan nytt och gammalt, mellan tes och antites i dagens spänningsfyllda verklighet.
känner den som sin uppgift att söka » den stora syn- tesen », sammangjutningen.
Man ser hur Artur Lundkvist i dikt efter dikt brottas med detta problem.
Han bär i sitt inre suset av de gamla bygder- nas » vemodsgranar », men längtar till » stålliv », han ser industrialismens för- ödelse, men anar » ett folk med en ny ge- mensamhet&gt;, han ser hur främmande och vilsekommen den gamla romantiska må- nen är i skogen av fabriksskorstenar, men ögerns vinst vid 1928 års andra- k a m m a r v a l har i å r lämnats till- haka med ränta.
Socialdemokraterna ha åter fatt 104 mandat i andra kamma- ren, rekordsiffran från 1924.
Med hö- gerns förlust på 15 mandat har den nu 58 medan hondeförhundet gått fram med en ökning på 9, från 27 till 36.
Bondeförhundet har i och med detta bli- vit det tredje partiet i storlek medan de frisinnade gått tillhaka från 28 till 20.
Liberalerna behålla sina 4 mandat, men med betydligt minskat röstantal.
Kilhommarna som förlorat 2, ha nu U och sillénarna ha fått sina första 2.
Det nya i denna valrörelse bestods av nationalsocialister och center, som för första gången blandade sig i kampanjen, men utan större framgång.
D. v. s. utan att f å något mandat.
I Stockholm hade de båda partierna nästan exakt lika många röster, nämligen 1,930 resp. 1,907, men uppträdde f. ö. endast i vissa valkretsar.
I flera mellansvenska län, Västerhotten och Norrbotten funnos t. ex. inga nazis.
Däremot voro de talrikt företrädda i Göteborg: med icke mindre än 6,040 röster eller nära hälften av röstetalet för hela landet, 15,162 De frisinnades tillbakagång har bl.
a. medfört att deras enda Stockholmsman- dat gatt förlorat.
Hr Gärde kom alltså inte att efterträda hr Ekman på Stock- holmsbänken.
Men ommöbleringarna på denna och andra hankar bli i varje fall så stora att den nya riksdagens sam- manträdande säkerligen ter sig helt in- tressant.
Från socialdemokraterna t. ex. äro hrr Frans Severin, Sigvard Cruse, fru Ruth Gustafsson och hr Carl Lind- berg nya Stockholmsnamn, för högern hrr Ossbahr och Arnemark.
.
Valdeltagandet var något mera talrikt än 1928.
Omkring 30 % har suttit hemma.
Valpropagandan pågick också in i det sista.
Högerns stora speldosa till bil, som alldeles opolitiskt spelade valser och annan ljuv musik, uppträdde i Stockholm varvtals med socialdemo- kraternas och kommunisternas högta- larbilar och cykelpatruller, som sleto siindagsfriden i stycken med sina mega- fonhiidskap.
Vid vallokalerna var det köer och en sådan omväxling av list- utdelare, att bara den var värd att be- skada.
Nationalsocialisternas små poj- kar sågo helt stillsamma och bleka ut i sina uniformer, men bland de övriga kunde man knappast dra upp några be- stämda typgränser.
Nu återstår frågan hur den nya situa- tionen skall utnyttjas för regeringsbild- ning.
Statsminister Hamrin inlämnade redan på¨ måndag sin och de sinas av- skedsansökan och efter ihållande konfe- renser med partiledarna och kamrarnas talmän gav konungen regeringsuppdra- get åt hr P.
A. Hansson.
— — Den värld vi lever i. en gång när vi natt den stora syntesen och industrialismens sorgflorsår är förbi skall vi kalla på dig, o måne!
Fabriksvisslorna skall kalla dig tillbaka med höga rop till ett land i vargröna kläder!
Sådana vägar går man inte ostraffat.
Man är radikal och står följaktligen i opposition mot den härskande klassens bildningsideal.
Ens temperament, livssyn och framtidstro drar en till det bildnings- liv som flammat upp kring arbetarklas- sens barrikader.
Men även på det hållet hetraktas man mer eller mindre som en » utböling »; man är icke aktiv kampdik- tare, ty man ä r konstnär, syntetiker.
Sådan är lite varstans den friskaste och mest levande radikala intelligensens situa- tion nutilldags.
Sådan är den också i Sverige.
Det klarnade för mig en dag.
då jag i Klara Folkets hus åhörde en tve- kamp mellan Artur Lundkvist jämte skaldebröder och den kommunistiska in- telligensen med Ture Nerman i spetsen.
De modernistiska poeterna fick sig skäp- pan full, må ni tro!
Men med vilken ar- gumentering?
De mest utslitna medel- horgerliga frasernas!
Ture Nerman för- dömde » modernismen » med Bertel Gri- penbergs tunga!
När Artur Lundkvist steg fram, tänkte jag: Stå på dig, pojke!
Vet, var du hör hemma, men gå din sökareväg!
Och hans nya dikter svarade mig i dag: Ingen äger gräset och mullen ingen äger mig — vi har givits åt oss själva, vi ä r oavhängiga, universella!
--- A, andas djupt in jordens, gräsets friskhet, andas in mänsklighet, broderlighet!
Krig är meningslöst, så länge miljoner Valabmay Patrl, förre presidenten i AIl- lever under detta fruktansvärda förtryck.
indiska Nationalkongressen.
Mr Patels närmaste förslag var att ge- nom organiserad upplysning åtadkomma Indien upphovet ett åtminstone så mycket, att Europa fick nytt krig.
en gamle sköne Valabmay Patel, AII- reda på vad som händer i Indien, det indiska Nationalkongressens presi- land dör ett krig faktiskt redan är i gång.
Men efter honom stod den ene efter den dent under många år, gjorde på Amster- damkongressen med all kraft gällande, att andre av kongressdeltagarna upp och vittnade om hur förtrycket fungerar det är Indien, som är den imperialistiska i hela världen, inom och utom Europa krigsfarans medelpunkt.
— Jag inser visst, sade han, att de lika fullt.
Ty vad är skillnaden om väldiga förändringar, som utgått från engelsmännen skjuter ned de ohörsamma Sovjetryssland, otvivelaktigt utgör en or- i Indien eller om myndigheterna i Förenta sak till ett nytt världskrig, Kommunismen staterna med vapenmakt avfärdar vetera- som den mäktigaste protesten emot im- nernas tåg eller den engelska polisen mö- perialismen är redan n " anledning till en ter de arbetslösas hungertåg med Pisk- mängd beväpnade konflikttillstånd i slag?
* till D Tyskland, i Sydamerika, Kina och - In- (Forts. å sid.
4.)
TI D EVARVET Vegetarisk eller Från Boston animalisk diet.
till Scottsboro * I E l i s a b e t h Tamm, A d a Nilsson, H o n o r i n e H e r m elin.
I höst ä r det fem är sedan Zacco och Vanzetti avrättades.
Trots protester i rättvisans namn från hela världen full- följdes domen över de båda anarkisterna - p i högst tvivelaktig bevisning, vilken också senare visade sig vara falsk.
Se- dan dess har det inte varit Någon brist på liknande övergrepp från den amerikan- ska rättvisans sida.
Mooney och Billings sitter sedan 16 Ar i fängelse.
falskeligen RIG UTGIVARE: blev beskyllda för att på tåget ha för- brutit sig mot två vita prostituerade flic- kor.
Flickorna förnekade detta trots övertalningsförsök.
Pojkarna avpressa- des så småningom en bekännelse genom tortyr och dömdes, alla utom den yngste, till döden.
den amerikanska opi- Som man nionen fruk t känslig när det gäl- ’ ler svarta uppträdande mot vita folkets ord f ill sam hället.
har guvenören nekat att trots frikännan- för attt öve de resultat av förnyade undersökningar Högern h a r förlorat femton man- ta upp saken på nytt.
dat och d e frisinnade åtta.
Social- Den dom som för närvarande samlat demokraterna h a vunnit fjorton världens uppmärksamhet på sig är döds- mandat och bondeförbundet nio.
domen över de sju negerpojkarna från Sillénkommunisterna ha tagit två Alabama, den s. k. Scottsborosaken.
Åtta negerpojkar i åldern mellan 20 och 14 år, platser från kilbomskommunisterna.
vilka färdats som fripassagerare pil ett D e t är d e torra siffrorna från andra- godståg till Memphis för att söka arbete, kammarvalet 1932.
Men v a d är in- nebörden och.
följderna.
i vilken mån e t t val är uttrycket f ö r folkvil- jan, kan vara svårt att s ä g a, men klart är, att en så stor f r a m g å n g, som socialdemokraterna nu vunnit och ett så stort nederlag, som högern o c h d e frisinnade lidit, visa en tyd- lig Opinionsyttring till förmån för arbetarpartiet.
M a n kan inte se detta Som en seger f ö r sociaiismen - den är delvis avskriven av socialdemo- kraterna, delvis omedvetet antagen - och tillämpad a v d e borgerliga utan det ä r en s e g e r f ö r arbetarpar- tiet.
O c h d e borgerliga h a hjälpt dem.
Om valet ä g t rum i januari, hade utgången sannolikt blivit en annan.
Då h a d e depressionens s k u g g a kommit många av d e vill- rådiga o c h f ö r s i n a ä g o d e l a r bekym- rade att som en säkerhetsåtgärd rösta med de borgerliga.
Från ja- nuari till september har sedan det bestående samhället avslöjat sig Affären Kreuger kan inte enbart av- f ä r d a s med en h r I v a r K r e u g e r s och bedrägeri.
snille, galenskap ' A f f ä r e n E k m a n v a r inte endast en enskild m a n s otur att vid ett avgö- rande tillfälle bekläda statsminister- posten.
O r s a k e r n a ligga djupare.
D e t knakar i fogarna på det gamla sam- hällssystemet.
D e t kan synas, som om det förverkat sin rätt.
Konservatism ä r konservatism och kommer alltid a t t finnas i m å n g a former.
Men att liberalismens arv- t a g a r e skulle bringa en sådan för- nedring ö v e r liberalismen ä r bittert och förödmjukande.
Troheten mot målet h a r sviktat.
D e n rena klass- egoismen i bondeförbundets skep- nad v a r det enda, som kunde samla ökat röstetal på borgerligt häll.
D o c k har frihandeln segrat.
Förgäves v a r den frisinnade regeringens o m s o r g neger åt en grymma straff.
Enligt uppgifter av Nationaliör- eningen för tillvaratagande av de färga- des intressen ha under de 30 åren mellan 1894 och 1924 830 negrer lynchats av sidan anledning.
Endast under år 1927 lynchades sammanlagt 19 negrer i Fören- ta Staterna.
D:r A. Goldschmidt uppger samtidigt i sin lilla skrift Åtta människor i döds- cellen, som givits ut av tyska kommittén för Scottsborooffrens räddning, att stati- stiken från Detroit t, ex, visar fyra gån- ger så många sexuella förbrytelser från vita mäns sida som från negrer.
Alla Viktoriasalen föreläste förra veckan professor Israel Holmgren om » Vege- tarisk eller animalisk diet ».
Han betonade i början av sin föreläs- ning att med arbetarrörelsens väldiga frammarsch under de sista decennierna följt en på de flesta områden höjd lev- nadsstandard för stora massor av vårt folk.
Resultatet härav har också visat sig i att medellivslängden okats med 20 år.
Men med den höjda levnadsstandarden följde de stora massorna de högre sam- varit av ökade godo.
D e n köttkonsum- tionen beror till stor del pil att köttför- brukningen just inom arhetareklassen sti- git oerhört sedan de fått råd att kipa kött.
Arhetareklassen torde vara den samhällsklass som för närvarande för- brukar den största köttmängden i sin föda.
En ensidig köttdiet är alltid skadlig, den vegetabiliska nyttig, med undantag när det gäller någon enstaka speciell för m Det finns icke ringaste stöd ör att man behöver något kött alls, även om man arbetar aldrig så hårt.
I många fall där man förut ordinerade köttdiet, som vid t. ex. vissa körtelsjukdomar kan den negerbefolkning mil- man n u i stället ge patienten hormon- H o n är borta, Hanna Paulsson.
Hon hörde till de för samhällsfrågor joner Som lever i U. s.
A.
Den har fram- extrakt, och dessa kunna inom kort fram- vakna och politiskt intresserade kvin- bragt statsmän, univenitetslärare, läkare, Ställas på syntetisk väg, helt och hållet utan anlitande av animaliska ämnen.
norna.
Hon hörde till dem som vågade sätter Goldschmidt,är t r o t s detta,fort- ha en åsikt och stä och kämpa för den.
medborgarna i Staterna hela negerrörel- Det är Hon var en av de säkra, som man kunde sen liktydig med en enda anarki.
att behålla hälsan.
Med den faller det räkna med, när hon givit sitt ord och sitt tolv miljoner Saccos att de döm- sig också svart att förbinda » ett överdå- intresse för en sak.
Vi tacka henne för da negerpojkarna reser nu Europa runt digt levnadssätt »,, missbruk av sprit och Den omväxling, som efterlyses hennes kvinnogärning.
Den var en sam- för att tala på möten och församlingar tobak.
a v dem som bli O r d i n e r a d e vegetabilisk hällsgärning.
Det är gott för dem som om sina söners och deras rashröders kost, är mycket Lätt att åstadkomma bara få gå.
Det ä r gott för dem som då lämna olycksöde och uppfordra till kamp för de- ras befrielse, Efter sitt besök i Sverige i man kan komma från den gamla uppfatt- ett tomrum efter sig.
augusti fortsatte fru W r i g h t till Belgien, ningen att kött, kalvbullar.
kotletter och stek är omväxling.
Elisabeth Tamm.
Holland, Berlin, Tjeckoslovakien, Av en En omsvängning av tänkesätt och va- händelse fick jag sällskap med henne och Hanna Paulsson, som gick bort den 14 hennes impressario, svensk-amerikanen nor håller dock på att inträda, intellek- tuellt Och ideellt betonade människor sept, 1932 var född 1883.
Hon var se- Louis Engdahl, i en järnvägskupe ..
Hon samt de som varit i tillfälle resa utrikes, dan anställd v i d Halmstads folk- är den mest rörande kvinna vars barna- liksom de nya strömningarna inom medi- skolor, sedan några år, var hon ordfö- leende tacksamt strålar mot var och en cinen ha medfört att man mer och mer rande i Halmstadkretsen av dåvarande som bryr sig om henne och talar till avstår från den skadliga köttdieten Och Frisinnade Kvinnors Riksförbund, nu- henne.
De hade brev från de fängs- övergår till vegetabilisk kost.
mera svenska Kvinnors Vänsterförbund.
lade pojkarna med sig, välskrivna, ar- När vi mer och mer komma från det tiga brev, där man tackar för all hjälp överdådiga levnadssittet, frångå bruket och alla vänliga brev, talar om att det av sprit och tobak, komma de människor M å det lyckas dem att bära ansva- står ganska bra till, men att man längtar som styra världen att ha mindre obalan- ut, hälsar till fru Wright och den euro- ret under d e svåra förhållanden, som peiska ungdomen, serade nervsystcm till nytta för de inter- nu råda, och m å de kunna och v å g a Aktionen för Scottsboropojkarnas fri- nationella fredssträvandena och männi- fylla sin g ä r n i n g efter den erfaren- givning har också satts igång med kraft skosläktets humanisering Och förfining, Hr Saxon, som framförde Vegetariska het d e vunnit under gångna år.
Må genom Internationella arbetarhjälpen, Rö- föreningens tack till professor Holmgren där skapas ett arbetarparti, som s k a l l da hjälpen, Ligan för negrernas rätt, ge- överlämnade därpå ordet till fru Regner- kunna samla OSS alla, som a r b e t a, er, namnunderskrifter kommittéer i flera från europeiska län- Andersen från Köpenhamn, » den främsta kända kultur- samla OSS kring en ärlig politik och personligheter, stora protestmöten och de- skandinaviska experten », som talade om en ärlig strävan f ö r vad rätt och rätt- monstratioiier.
Att en sådan kampanj in- skolbarnens diet och demonstrerade de vist ä r och skapa en utveckling som, galunda är maktlös bevisas bl.
a. av att aptitretande ritter varav det dukade hor- när den en gång e n l i g t livets lag Skall verkställandet av dödsdomen hittills upp- det dignade.
Vad som i synnerhet till- gå över i en annan, gör detta med skjutits från april till juni och därefter drog si!
: husmödrarnas gillande och in- ytterligare uppskjutits.
Ännu en gång tresse var en nykonstruerad kastrull med heder.
har hela världen gjort de oskyldigt döm- asbestbotten vari man kokar potatis och das sak till sin.
Alan hoppas att den grönsaker utan vatten, endast med tillsats spontana reaktionen mot orättvisan den- av litet Kronolja i botten.
Kastrullen kunde även avdelas för fyra olika grön- na gång måtte få påtaglig framgång.
saker, att kokas på en gång.
A.-B.
C.
H. Kockum hiller på med tillverkningen och den funktionalistiska kastrullen torde inom någon vecka finnas i den allmönna Hanna Paulsson.
bland bara att på tolv två är den diet, som den friska skulle äta för 1909 nom handeln.
En gammal konstkrönika Moderligheten måste förvärvas.
Av KLARA JOHANSON, L åt oss tala om något annat och av- lägset!
Varför inte The Farington Diary?
Joseph Farington, landskapsmålare, ledamot av kungliga engelska Konst- akademin, var i livstiden ingen storhet och har e j heller av eftervärlden blivit avslöjad som geni.
Han tycktes äga alla förutsättningar att efter sin jämnstru- ket respektabla arbetsdag få njuta skyritetens eviga vila.
Men det fogade nerligen den sistnämnde gjorde intryck, ty krokandekoration var då som nu den populäraste skulpturen.
Boydell ansåg sig annorlunda: Farington stod plötsligt upp igen.
Precis hundra å r efter hans frånfälle, emellertid att rösterna för Smith huvud- sakligen gav uttryck åt en bland herrar fullmäktige radande benägenhet att mot- sätta sig stadskollegiet.
Någon skuld föll även på juryn, som i sitt utlåtande hade påpekat att Rossis förtjänstfulla verk talde vid ändringar samt erbjudit sig att, om stadsfullmäkti- g e så önskade, proponera sådana och 1921, hittades p i en vind hans värde- fullaste kvarlåtenskap, de journaler han hade fört alltifrån 1790-talet.
Manu- skriptet inköptes på auktion av Morning Post och offentliggjordes efter hand i en övervaka utförandet.
F ö r oppositionen blev denna skrupulositet en välkommen förevändning: man lämnades j u i oviss- het om hur monumentet slutligen skulle s e ut och vad det skulle kosta.
Boydell, lång rad statliga volymer.
Faringtons odödllighet ä r tryggad.
Man träffar inte ofta en så vederhäf- tig registrator och rapportör som denne dagboksskrivare.
Hans torra, solida all- var bildar ett färglöst medium för de mer och mindre kuriösa företeelser ur dagskrönikan hans konstlösa penna har fixerat; behöriga känslor och reflexioner den erfarne konsthandlaren, sökte för- gäves parera med påståendet att alla konstnärer gärna förbättrar sina skisser enligt kännares anvisningar.
Efter vote- ringen sjöng han ut och underrättade fullmäktige att de hade gjort obotlig skada, ty hädanefter skulle ingen bety- dande konstnär vilja underkasta sig risken att bero av deras avgöranden.
Halvannan vecka senare fick Faring- ton besök av den celebre skulptören Flaxman, som hade att meddela en ny vändning i ärendet.
Han hade blivit uppvaktad av en delegation p i tretton personer från stadsfullmäktige, som skulle höra efter om den utvalde Smith verkligen kunde anses kompetent att Ut- föra Nelsonmonumentet.
För konst- främmande mänskor står det självklart att om man vill veta vad en skulptör går för så bör man fråga en annan skulptör.
Men Flaxman var inte den som gick i fällan.
Han uppförde sig vid detta prö- vande tillfälle med prisvärd klokhet och får den obehörige läsaren tillsätta själv.
Genom anteckningarna slingrar som den röda traden i Faringtons tillvaro en fortlöpande redogörelse för stämningar, förhållanden och evenemang i Londons konstliv.
Detta hade, som man här upp- täcker, vid förra seklets början hunnit en si rik utveckling, gestaltat sig så be- hagligt och spännande att knappast ens vårt nutida Stockholm ligger över där- vidlag.
Tillståndet illustreras ganska vackert av en episod från våren 1806. vilken Farington på sitt vanliga maner har återgett som referat av förtroliga meddelanden.
Staden London skulle resa monument över två nyss förlorade stormän, lord Nelson och Pitt.
En majdag infann sig hos Farington skulptören Rossi med budskapet att stadsfullmäktiges majori- tet hade förkastat hans Nelsonmodell och antagit en medtävlares förslag.
Lik- väl hade Rossi e n h ä l l i g t rekommenderats av den utsedda tremannajuryn (till vil- ken hörde sir George Beaumont, ordfö- rande i Londons skönhetsråd, » Com- mittee of taste ») och vunnit flertalet rös- ter i stadskollegiet (ungefärlig översätt- ning » the Court of Aldermen »), Nu ansåg han det så hoppliist att erbjuda något i t sådana mänskor att han tänkte ta tillbaka sin modell till Pittmonument, Farington avstyrkte denna desperata åtgärd och til rådde honom dessutom att tävla även för ministiirens Pittstaty.
A nej, menade rossi, där fanns ingen chans, ty den saken var redan ordnad av Konstakademins preses, arkitekten wy- att, varpå Farington genmälde att i så fall var det på tiden att lyfta ner denne Wyatt från hans höga plats.
Ett för- underligt Vittnesbörd om Rossis ädla ka- raktär avslutar referatet av detta sorgs- na samtal: han trodde faktiskt inte att James Smith, den lycklige rivalen, hade vunnit sin framgång medelst intriger.
Ett par dar efteråt kom borgarrådet av och konsthandlaren Boydell med närma- re underrättelser om det ödesdigra sam- manträdet.
S m i t h hade Bara fem röster mer än Rossi, och d e n n e skulle ha segrat om inte Atskilliga ledamöter av stadskol- legiet hade uttråkats av den långa de- batten och gått s i n väg, BIand oppo- nenterna mot Rossis modell märktes en förgyllare och en konditor, på grund aV Christianes handlingssätt har uppväckt åtskilligt ogillande och förvåning från kritikens sida.
Man har funnit henne vara en onaturlig kvinna med denna brist på moderskänslor: Där g i r hon omkring och ä r ursinnig över att hon skall få ett barn, etc. - då hon som sann kvinna i stället borde vara glad åt det!
Fru renée Björling själv, som utför Christianes roll har en annan uppfattning om saken.
- Det ä r sant att den unga flickan inte ä r särskilt sympatisk, säger fru Björ- ling, men det ä r ingenting -- " .. sina respektive yrken verkligt fruktans- värda auktoriteter i bildande konst.
Syn- diskretion.
Han vägrade bestämt att göra ett förhandsuttalande om Smiths möjligheter och avböjde likaledes att bese modellen.
Han skulle nämligen själv jämte Rossi och två andra inbjudna Iämna förslag till Nelsonstaty i Liver- pool och ville inte ha det sagt att han påverkades av en främmande idé, vilket sannolikt skulle sägas om han hade kastat en blick på andras arbeten i äm- net.
Men då slutligen deputationen begynte rådfråga om uppsättandet av kontrakt med Smith var mästaren genast tjänst- villig.
Det riktiga var, förklarade han, att handla liberalt och i fullt förtroende till konstnären, ty om denne Var heder- lig skulle han motsvara förtroendet, och i annat fall kunde inga kontraktsbestäm- melser förslå att binda honom.
Förhandlingarna slutade gemytligt med att Flaxman inbjöds till den middag på stadens bekostnad som ritualenligt skulle vederkvicka de tretton stadsfull- mäktige efter denna ansträngande äm- betsutövning och som (anmärker Fa- rington) förklarar varför de uppträdde sa onödigt manstarkt.
Vad Rossi beträffar så upplevde han på hösten ännu ett olycksfall i stads- fullmäktige, Pittstatyn anförtroddes åt den minstbjudande, en fiffig herre vid namn Bubb, som hade genom prelimi- nära meddelanden på rätta h¨åll och ett särskilt märke på modellen sörjt för att inte bli borttappad i den anonyma täv- larskaran.
En Farington som i våra dagar med samrna trofasta krönikörnit följde Stock- holms konstblomstring kunde vara sä- ker om att roa ännu efter hundra år.
, posykoligiskt eller onaturligt i rollen.
Hon t ung, ganska bortskämd och illa uppfost- rad.
Det ä r inte att undra p i att hon blir förskräckt över vad som skall hända hen- ne.
Men också bortsett från detta tror jag att modersglädjen hos de flesta kvin- nor inte kommer förrän barnet ä r fött och sig ",; tycker om det.
Det är nog inte så många kvinnor ramaten har åter spelat Fröken, sin stora framgång från i våras, med Tora Teje.
Hilda Borgström, Olof Win- nerstrand och Rener Björling i huvudrol- lerna.
Av allt att döma väcker de problem som pjäsen ställer under debatt samma intresse nu som i våras.
Christiane, den unga dottern i en rik, modern familj, väntar ett barn Utom äk- tenskapet och ä r utom sig för detta.
Se- dan barnet ä r fött överlämnar hon det åt den gamla guvernanten i huset, som in- tensivt längtar efter ett barn att ta hand om, och återgår därefter till sitt liv som en ung.
glad och firad flicka i det rika D hemmet.
- - Casan.
En kärntrupp i den stora striden.
Talet översattes till franska och nu stora antikrigskongressen var av- slutad.
De stora löften vi där gi- vit fyllde våra hjärtan och drev oss att genast börja med Praktiskt arbete.
Där- för samlades vi delegerade kvinnor från de o b - länderna för att utbyta tankar och erfarenheter.
Diskussionens vågor gingo höga.
Hur bekämpa vi kriget?
Med vilka medel?
- Krigstjänstvägran?
- Hellre skulle jag vilja se min son i tukthuset än att han fattigdom och förtryck medför.
Jag frå- g a r de pacifistiska kvinnorna: Vilket ä r svårare for en mor att se sonen falla i öppet krig eller att dag för dag se bar- nen bli magrare, blekare och förkrympas som redan under havan- till kropp och själ, se den unge sonen deskapet ä r fyllda av känsla för sitt barn.
Där ä r också den stora skillnaden om de har ett hem att ta emot barnet i och en man som de tycker om.
Men den här flickan har varken man eller hem Och s ä g a vad man vill om de; mo- derna uppfattningen och den moderna friheten det anses i alla fall ännu i dag som en skam att få ett barn utom äkten- skapet.
Och s i länge samhället stämp- lar det som en skam, kan man knappast vänta att kvinnor i allmänhet av någon sorts instinkt eller allmän moderlighet skall kunna glädja sig it ett barn som de aldrig sett, men som kommer att för- Andra hela deras tillvaro.
Det blir nog i stället samhällets uppfattning om att det ä r skamligt, som blir avgörande.
- just därför att jag verkligen tycker rollen är psykologiskt riktig, slutar fru Björling, har den varit mycket rolig att spela.
Den årslånga lidanden förorsakade av de kroppsliga och andliga sjukdomar som stod en gammal dam på talarstolen.
Jag har själv som läkare tjänstgjort i kriget, jag känner det.
Jag hade fem söner med i kriget mot Tyskland, två för- lorade jag.
Numera arbetar j a g bland proletariatet.
Jag känner dess lidanden -- men - jag har själv lärt att inte hata och jag säger proletariatet: » Ned med - och den unga dottern förkomma genom arbetslöshet tills de sedligt förfalla och kanhända i sin förtvivlan drivas in på brottets väg, att s e mannen bli själslidan- de, bli en drinkare?
Tänk på de siffror den delegerade - kvinnan från U.
S.
A. här g a v oss från sitt land.
15,000,000 arbetslösa, utan un- derstöd.
Av dem dör mer än 1,000 dag- Iigen av svält på gatorna.
på gårdarna, på fäiten, ty de ha inte ens en säng att ligga i.
Hon upplyste oss om krigsfabri- kationen.
75 % av alla U. s.
A:s fabri- ker arbetar dels redan för dels kunna - de med lätthet bli omställda för krigs- produktion.
Den franska kamraten un- derrättade oss om att 35-50 % av alla franska fabriker redan n u arbetar i ett stundande världskrigs tjänst.
Vi måste se klart.
Vi måste motarbeta det krig som nu pågår.
Vårt antikrigsarbete måste vi förlägga till fabrikerna och ar- betsplatserna.
Kamp emot kriget det ä r att försöka stävja inte bara krigsproduk- tionen, inte blott gaskrigsövningarna utan ocksa varje lönesänkning, varje avdrag på arbetslöshetsunderstödet.
Först när vi övervunnit kapitalismen Och nått fram till en socialistiskt uppbyggd stat, först då Ar freden tryggad.
- Dessa allvarliga ord gav Oss att tänka på, men de förde också vårt arbete in på en konkret väg, vars riktlinje åerfinnes den resolution vi enhälligt fattade.
Innan vi skildes bildades också den första stom- I allt hat!
Ned med varje krig! » - Hen- men till de arbetskommittéer som, själva nes tal hade varit som stillheten Före stor- under initiativkommittens i Paris direkta ledning och i ständig kontakt med var- drar ut i krig.
Hellre skulle jag vilja men.
Ned Nu med bröt varje den krig!
Iös.
Ned med varje andra, skola fortsätta fredsarbetet.
låta hugga av m i n högra hand än att v i hade påtagit Oss plikten att vara en själv lyfta gevär i ett massmördande, krig!
D e pacifistiska kvinnorna förena De kommunistiska modig kärntrupp i den stora strid vi nu sade en pacifistisk kvinna.
de sig i denna kör.
aktivt börjat.
Nej!
genmälde kamraten, arbetarhust- sjöngo Internationalen.
Var partilös- run från Wedding.
Jag vill inte se min heten upphävd?
Skulle konferensen falla » Kriget mot Imperialismen!
* » Kriget mot Fascismen! » i tukthuset för att långsamt dö.
Och sönder?
En mäktig kvinna stod upp och jag vill bruka min högra hand.
Stode gick lugnt fram till talarstolen.
Det var » Kriget mot Kriget! » Amsterdarm i sept.
32.
Du, borgarkvinna, i daglig praktisk kamp Maria Reese, f. d. socialdemokrat, nume- - - son mot fascismen vid din mans och dina sö- ners sida såsom vi.
då skulle också Du draga i stormklockan liksom kvinnan i Felseneck.
Då skulle Du som jag hjälpt till a t t hygga barrikaden i Wedding när brunskjortorna ville tränga in i vår gata för att skjuta ned oss obeväpnade folk, och Du skulle hjälpt till att driva bort dem.
Nej, och tusen gånger nej, ingen krigstjänstvägran, det skulle blott splittra vara krafter.
v i proletärer i alla land, visst hatar vi kriget!
Det ä r j u alltid vi, som betalar det med vårt arbete, med v i r a pengar med våra lidanden.
Och vi motarbetar kriget genom upplysningsar- bete, genom våra strejker, genom att kontrollera vad som försiggår i våra fa- briker, genom att kontrollera våra järn- vägar Men - skulle storbourgeoisien våga att lin en gång ställe till ett världs- krig - då gAr proletariatet med, och det går med för att bekämpa kriget med dess egna.
vapen och slutet på sorgespelet kommer a t t bli proletariatets seger.
I ra kommunist.
och när hon höjde sin stämma märkte man, att den ä r van att fylla Berlins riksdagshus.
- Kvinnor från alla land!
Ni begår ett fel.
Karin Michaelis kastade här upp fra- gan: Hur komm arbete är så res betraktar kriget utan sammanha Ni förstår inte a säftning av det den nuvarande imperialismens politik, blott med andra, med krigets medel.
Massmördandet pågår också i s i kallad fredstid.
I Tyskland förolyckas, enligt statistiken, vid arbetet inte mindre än 40.000 människor dagligen.
Som följd av arbetet dör där dagligen 3,000 männi- skor en förtidig död.
Vid arbetsproces- sen förolyckas i Tyskland varje Ar 5,000 barn under 14 år.
- Man dör inte blott av en kula utan också genom årslång halvsvält.
Man blir invalid inte blott ge- nom sår och olycksfall utan också genom Elisabeth Adler-Gottowt.
Film krönika.
Den värld vi lever i.
(Forts. fr. sid.
I.)
Tusentals politiska fångar i Japan.
D Huvudrepresentanten för Jugoslavien ä r är är också en annan gammal revo- en juris doktor och för detta parlaments- l u t i o n ä r professor Sen Katayama ledamot från Kroatien, som numera lever rämst bland de filmer, som de sista Kärlekspensionatet på Skandia och veckorna visats i Stockholm, ä r att äventyret på Röda Kvarn äro två tyska Rasputins kärleksäventyr, tysk filmer av lättare slag.
En fars och ett F nämna Han var på sin tid social- i Berlin utan att kunna återvända till sitt ljudfilm.
Den har också gått tre hela veckor på Sture.
demokrat och deltog i den stora interna- land.
Han ä r nämligen den nationalrevo- Inflytandet från den ryska filmen är påtagligt, framför allt i regi och foto- tionella kongressen i Amsterdam för 28 lutionära rörelsens ledare.
Sedan militärdiktaturen infördes i ju- grafi men även i den ironiska skildrin- år sedan, sammankallad mitt under hrin- nande krig mellan Japan och Ryssland, goslavien är alla politiska partier upp- gen av tsar Nikolaus.
Den stora skill- från Japan.
- Det var den mest gripande upple- lösta, säger han, men det har trots detta naden inte lyckats regeringen att få till stånd ett regeringsvänligt majoritetsparti, ty inte ens en fascistisk rörelse kan vila bara på bajonetter, Förtrycket är emellertid velse av internationell proletär solidari- tet, säger Katayama.
Rosa Luxemburg tolkade till franska och Clara Zetkin till tyska och hela kongressen reste sig i hän- ..........................
.
,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, ............................ förelse för denna världsomfattande de- nionstration mot kriget.
Men sedan dess har mycket hänt, den japanska social- demokratien har alltmera försvagats och alltmera övergått till monarkistiska och imperialistiska handlingar.
Japan har överfallit Kina och det var bara en tids- fråga när detta krig skulle utvidgas också till Ryssland.
Alla förberedelser var kla- ra i Ösetern men i Västern var man ännu inte färdig och faran avvärjdes för denna gång.
Tusentals revolutionärer sitter emeller- tid för närvarande i fängelse i Japan, b e - rättar Katayama, flera hundra konstnä- rer, skidespelare och författare, som pro- testerat mot det rådande systemet.
Men å andra sidan är, att folket här inte ställes i någon som helst motsats- ställning till hovkamarillan.
Skildringen ä r psykologisk, inte sociologisk.
Raspu- tin blir rätt och slätt en rustik don Juan.
och de sociala verkningarna av hans ödes- digra makt över envåldshärskaren gå spårlöst förbi.
Detta ä r karakteristiskt för all Västerländsk filmkonst.
Med den begränsade uppgift, som fil- men på detta sätt fått, når den emeller- tid högt nog.
Den utmärkte skådespela- ren Conrad Veidt har åt sin Rasputin för- länat den fascinerande manlighet, som charlatanen trots allt måste ha haft i verkligheten.
Man glömmer inte snart bilden av den svarte mannen i stora stöv- lar klampande fram över slottets skinande parkettgolv.
Filmen verkar i någon mån rehabilitering av Rasputin, ett intryck, som förstärkes av hans tragiska slut, som dock i filmen framställes mindre tragiskt än vad det var i verkligheten.
., ....
.. I.
fruktansvärt i alla avseenden, socialt, po- litiskt och ekonomiskt.
Fullständigt be- lägringntillstånd råder, man visiteras var- annan kilometer på tåg och landsvägar, och avfordras legitimation.
Fängelserna ä r överfulla av politiska fångar och polis.
övergrepp av grövsta slag mycket van.
liga.
Tryckfriheten ä r avskaffad.
Indu striarbetarna har i genomsnitt en kron: om dagen.
lantarbetarna ungefär trettio öre.
Läget har också blivit så katastro falt, att inte ens Frankrike, som skall vara var bundsförvant längre vill ge oss kre- dit.
Den Svarta soldaten i u. s.
A de revolutionära tidningarna letar sig M a n kan ju inte hålla på att räkna fram i stora upplagor inte minst till ung- upp I oandlighet dessa oförrätter kamraters protest mot fascism och för- Flera av veteranerna hade sina familjer tryck, innan han hastigt försvinner igen.
med sig.
När lägret brann hände det Alla fotografier som tagits av honom också att några små barn, som låg i ba- miste förstöras.
Det gäller hans liv!
Lika- rackerna blev innebrända.
Myndigheter- för den jugoslaviske officer, som med na hade så tydligen Det finns 4 typer.
A.
Denna ortopediska sko är försedd med en hålfotsförstärkning av rostfritt lustspel för att använda den traditionella estetikens indelning av dramats former.
Men trots deras karaktär av hagateller märks lejonklon redan i första scenen.
De tyska filmerna ha en elegans.
som Nordens fransmän i Råsunda inte kunna åstadkomma.
Roligast och bäst av de två.
ä r Aven- tyret.
Denna film kan ur en synpunkt sammanställas med den amerikanska Hans älskarinna som hade premiär på Röda Kvarn I b i d a kommer till synes en friare uppfattning a v kärleken än den vanliga.
Den amerikanska puritanismens grepp över filmen hiller tydligen pi att lossna.
Äktenskapet upphör att okritiskt vördas som gudomlig institution.
Utan tvekan ä r denna ansats till m o d e r n sak- lighet » ett glädjande tecken.
För övrigt är Hans ilskarinna inte så märklig.
Joan Crawford är ingen dålig skådespelerska men är här en alltför tro- gen Greta Garbo-kopia.
Och inte ser en presidentkandidat ut som den sym- patiskt rödkindade pappas-gosse-aktige Clark Gable, inte.
ett konststycke.
Oerhört skicklig ä r fo- tograferingen av stridsaeroplanens djärva bravader bland molnen.
Men det ä r ren, oförfalskad, omaskerad rustningspropa- ganda Det amerikanska stridsflyget ä r up to date.
D e t finns ingen gräns för dess flygares skicklighet och dödsförakt.
Det ä r filmens oförblommerade tendens.
Och förberedelserna till den västerländska kulturens ödeläggelse Populariseras ge- nom att man lägger in ett moment av erotik i reklamen för desamma.
Ho kan motstå denna symfoni av motorsurr, man- iig oförvägenhet och kvinnlig ljuvhet med nyssnämnda Clark Gable i huvudrollen?
* Sture har i anledning av den is- ländska veckan tagit upp en gammal svensk islar.dsfilm, Berg-Ejvind och hans hustru.
Man önskar, att den svenska fil- men fortfarande hade samma hedervärda konstnärliga ambition.
T y denna ä r omisskännlig.
trots att den romantiska historien nu förefaller i någon mån ante- diluviansk.
Filmer åldras fort.
Till och med de bästa föra efter blott ett femton- gam- tal år samma komiska intryck la lokomotiv från förra drhiindradet.
All den ansträngda mimiken.
som var ut- tryckssättet före montagets genombrott, kommer oss att le, där vi i all anstän- dighets namn borde gråta.
som Tekniskt sett i högsta grad modern ä r däremot den sista svenska filmen Sten Stéen på nya äventyr, premiär Hemsk att skåda är däremot Luftens på Skandia.
Kameran snurrar med en virtuositet, som står i den skarpaste kon- titaner, en annan amerikansk Ijudfilm på Röda Kvarn, Den är inget konstverk men trast mot den beryktade juris studeran- dens skånska sävlighet Filmen ä r ett harmlöst s k ä m t med vansinnigt innehåll, delvis något roligare än Svensk Filmin- dustrins genomsnittliga farsproduktion.
Elis Ellis, Karin Swanström, Edvard Pers- son, Charlie Almlöf och Maritta Marke äro utmärkta var och en i sin roll, huru- dana rollerna n u äro.
Men den musice- rande snobbstudenten av typen Adolf Jahr ä r en trist produkt av falsk flunt- romantik, som inte blir bättre därför att vederhörande kör bil.
Och mot lunda- skildringen inlägger undertecknad som f. d. Iiiiidensare sin protest.
A andra si- dan må tacksamt annoteras, att det i svensk Ijudiilm tydligen populärt vordna skånska idiomet här inte enbart ä r till för att ge uppsvenskarna tillfälle att do- kumentera sin överlägsenhet i hånskratt.
Nils Beyer.
* Gemensamt för dessa skor I röntgenapparaten kan NI sedan Stensson E t t av den amerikanska filmens mest slående drag ä r en förkärlek för det exotiska parad med en strålande naivitet.
Man sveper fram med kameror och mikro- foner över afrikanska savanner, indiska djungler.
arktiska isar, europeiska furste- hus - ty även dessa te sig ju exotiska i amerikanska ögon - och svenska mid- sommardanser, man fångar miljöer med
