# ID: svediakorp-per3594
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1932
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,837
# sentences: 444
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Hur skall jag rösta?
Två samhällsfrågor som kräva radikal behandling.
Tidevarvet tar stickprov på r i k s d a g s k a n d i d a t e r n a s s t ä l l n i n g till vårt p r o g r a m.
Statlig affärsbank.
Elisabeth Tamm: Ett svar till d:r Karin Kock Jordpolitik.
Tamm.
av Elisabeth Kvinnornas upplysnings- möte.
F ö r det ekonomiska livets nydaning erfordras: EN J O R D P O L I T I K byggd på ny äganderättslag - att gälla vid sidan av den gamla - med ärftlig och förytterlig besittningsrätt på obegränsad tid mot årlig avgäld varige- nom jordvärdet regleras.
spekulation i stigande jordvärde förhindras och jorden göres åtkomlig utan kapital.
Ett ändamålsenligt organiserat varuutbyte inom landet och mellan folken.
En statlig affärsbank med kapitalplacering i jord med låg men säker ränta som den enda affärsbank för vilken statsmakterna ikläda sig ansvar.
Radikala Gruppens program.
Av C.H.
Minnesord vid Augusta Lithners bar.
Av H o n o r i n e H e r m e l i n.
Sven Stål: Teaterkrönika.
Med d e t t a n u m m e r a v T i d e v a r v e t f ö l j e r s o m bilaga e t t b r e v k o r t, på vilket v i b e d j a v a r a läsare u p p g i v a n a m n o c h adress på personer s o m k u n n a v a r a i n t r e s s e r a d e a v att l ä r a k ä n n a Tidevarvet.
V i emotse tack- s a m t k o r t e n åter - i f y l l d a - o c h s k o l a s e d a n u n d e r några v e c k o r s ä n d a p r o v n u m m e r till d e u p p g i v - na a d r e s s e r n a.
Honorine Hermein: Jordpolitik ä r en sak!
Jordbrukare en annan!
I valtider gäller det att vinna jordbrukarnas röster genom ett program, som förespeglar dem största möjliga alldeles särskilt när modernärin- vinst gen bara g e r förlust, och de flesta jord- brukare äro på fallrepet.
Därför ä r det ganska lönlöst att då tala om jordpolitik, en jordpolitik, som skulle kunna lösa de problem, jordfrågan just nu förelägger - oss.
Vad har hänt?
FULLSTÄNDIG POLISRAPPORT om Kreuger-falsarierna föreligger nu.
D ä r skildras icke endast hur Kreuger själv drar en värld vid näsan, utan även meddirektörernas syndaregister uppräk- nas och nagelfares.
Rapporten kommer för ovanlighetens skull att tryckas.
Den blir säkerligen en svar konkurrent till d:r Bjerres snart utkommande studie över storförbrytaren.
Allmänhetens intresse för personen ifråga visar sig även i de priser, som At- skilligt a v hans lösöre betingar, särskilt d e mera pikanta sakerna.
V E C K A N S T I L L D R A G E L S E fram- för alla andra ä r dock frispektaklet i Tyskland.
Riksdagen sammanträdde som bekant den 30 augusti.
Öppnad av Clara Zetkin, som ålderspresident, en na- tionalsocialist Goering väljes till talman, presidiet uppvaktar rikspresidenten och första sammanträdet ä g e r rum den 12 september.
Alla vet, a t t rikskanslern v. Papen går med Hindenburgs upplösningsdekret på fickan.
D e t märkliga inträffar nu, att innan Papen hinner meddela riksdagen detta, har riksdagen passat på att på grund a v den sista niidförordningen g e riksregeringen ett misstroendevotum med den lika enastående som förkrossande majoriteten a v 513 mot 32.
Rikskanslern som förgäves anhållit om ordet - men först under omröstningen - kastar upp- lösningsdekretet på talmannens bord och lämnar i vredesmod salen Atföljd av sina baroner.
Han rasar i radio över a t t riks- dagen som hörde på C l a r a Zetkin, en kommunist som varit i Moskva, ej ville höra på honom.
Frågan ä r nu: Ä r riks- dagen upplöst eller icke?
Är regeringen störtad eller icke?
Statsdomstolen fbi avgöra.
Och livet går sin gång.
Veckovakten Dock - ett radikalt program kommer Må de bärande syn- punkterna därför i korthet anföras än en ej förbi jordfrågan.
gång.
Jordbruket liar fått sin beskärda del av den allmänna depressionen.
Men jord- brukets synnerligen svåra ställning beror inte bara på de dåliga priserna.
Den liar uppstått - det må upprepas tills nå- gon lyssnar - genom kristidens speku- lation i stigande jordvärde och d ä r a v föl- jande skuldsättning av jorden.
skulder som inte kan betalas när jordvärdet sjun- kit.
Därför kan jorden inte bära pris- fallet på dess produkter.
Läget kräver förhindrande av spekulation i jord under goda tider, vilket ovillkorligen förr eller senare undergräver jordbrukets ställning.
Lika oegentlig är spekulation i jord till- hörig städer och samhällen.
Tiden är inne för en ny äganderättslag - att gälla vid sidan av den gamla - med ärftlig och förytterlig besittningsrätt på obegrän- sad tid mot årlig avgäld.
Häripenom regleras jordvärdet av samhället.
Vi ha en sådan l a g i åborätten a v 1926, men den ä r föga känd och ännu mindre till- lämpad och borde med fördel uppgå i en ny, förenklad äganderättslag.
Samhället skulle i så fall erbjuda två former för att besitta jord, dels den gamla vari även jorden ingår, dels den nya, som omfattar byggnader, brukningsrätt och markför- hiittringar.
Den senare, d.v.s. den nya iiganderättslagen, har också en annan stor fördel, den tillgodoser på ett bättre sätt ä n den hittills gällande arrenderät- ten, att jord finns tillgänglig att bruka, utan erläggande av köpeskilling för ägan- derätten.
Att detta ä r nödvändigt därom tala både det faktum.
att c:a en fjördedel av Sveriges jord brukas av arrendatorer, ävensom all den skuldsatta jord, vars brukare i själva verket ej ha r i d att vara ägare.
Till en sund jordpolitik hör givetvis ock- så ett ändamålsenligt organiserat varu- utbyte.
Aven om något sådant förefal- ler självklart för alla, går det ända till så, att överflöd a v produkter förstöras eller slumpas bort till underpris på vissa håll samtidigt som massor av mänskor svälta och lida nöd.
Och producenter och politici ta alltjämt i stor utsträckning sin tillflykt till tullar och all slags protektio- nism i stället för fri handel och fritt ut- byte.
Slutligen må det framhållas, att en lös- ning av jordfrågan - e j en tillfällig ök- ning av jordbrukarnas inkomststat - väsentligt skulle inverka på den ekono- miska krisen.
Jorden ä r dock det fasta kapitalet, lågt understundom och låg rän- ta g e r den, men den later sig e j flyttas eller förintas av människohänder och, trots allt ä r det den, som ger folket bröd.
Och nu väntar vi på nästa operett.
Av SVEN STAL.
V a r fågel drillar efter sin näbb på- står ordspråket och av de fåglar som i höst hävt upp sina stämmor till sång, ä r det inte alla som närmare stu- derat sångkonstens inte alltför lätta sko- la, och än färre ä r det som rättat låten efter näbben.
Vasateatern har klokt nog kallat » Vita Hästen » för lustspel med » musik » och dymedelst hållit vad titeln lovat.
Sången bestod den del a v publiken som nynnade med i d e vackra melodierna, men uppe ifrån scenen förirrade sig inte många svenska toner och de tyroliska joddel- fragment som fyrverkade ut över oss för- dunklade på intet vis min uppfattning om koloratur.
Gösta Ekmans mening med att framföra detta tämligen värdelösa stycke - d.v.s. i hans hand värdelösa - förklarar ingalunda resultatet.
In- trycket ä r svagt över hela linjen, talar- tisternas förtvivlade kamp om operett- herravälde övertygade uteslutande om den goda viljan.
Lyckligtvis v a r spel- glädjen s.?
omedelbar att man översåg (Forts. å sid.
4.)
Den mäktiga skolan.
SKOLUNDERVISNINGEN B Y G G D PÅ D E N VAXANDE MÄNNISKANS BILDNINGSBEHOV UNDER OLIKA UT- VECKLINGSSKEDEN.
Möjlighet för alla till examensfri åtta- eller tio-årig skol- gång med avgångsbetyg.
Skolplikt under åtta ar.
F r i a skolor jämställda i fri tävlan med statens.
Den fria tävlan och den fria skolgången möjliggjord genom en skolpenning, d.v.s. i stället för avgiftsfria skolor en stat- lig insats för varje barn användbar endast för uppfostrings- och utbildningsändamål, vare sig i statsskola eller privat- skola.
Möjlighet att uttaga de två sista årens skolpenning under en senare åldersperiod, om den blivit obrukad under en föregående.
Radikala Gruppens program.
T i d e n får e j längre försittas och onö- digt många unga generationer off- ras innan den nödvändiga grundändrin- gen a v skolundervisningens plan blir verkställd.
I tal och skrift, i reformpe- dagogiska kretsar och enstaka reform- skolor samt icke minst i allmänna utta- landen i våra skollagar ges uppslag och yrkanden, ansatser eller tydliga tecknin- g a r till sådan grundändring.
Men trots att på dessa teckningar och försök ned- lägges så mycken klarsyn och energi, tycks det som om de ägde förvånande ringa kraft att tränga sig fram till livs- kraftig och genomgripande verksamhet.
Detta måste hero på att vägen till för- verkligandet ä r spärrad, och spärren he- ter enligt vår mening examenstrycket.
Examenstrycket utstrålar från student- examen, som fått sin karaktär och sin glans i egenskap av inträdesprövning till universitet och högskolor.
Det kan vara värt att citera ett ord från en nybakad student, då dagens festlighet var till ända: J a, så har man förstört ett helt dyrbart år för en enda dag.
Vi har haft så bra lärare och kunde fatt lära oss mycket roligt, men hela året har j u bara varit repetition av det som man ändå glömnier.
Men värst ä r a l t trycket från student- examen fortplantar sig till alla underlig- gande examina och » prövningar » och är dagligen närvarande i det.
slaveri under kursplanerna som trycker barn och lärare ända från småskola och folkskola och kramar musten ur deras arbetsglädje och arbets- resultat.
Examensgiftet, inte minst som slaveri under årskurserna, verkar alltid på samma sätt: års arbete offras för en dag.
Kan bara till en viss tidpunkt ett visst kunskapsmått framläggas och upp- visas, så må det vara hänt om » kunska- perna » är av sådan halt att d e snart för- flyktigas och om under vägen aldrig så mycken arbetsglädje och arbetsförmåga blivit förstörd och den slutliga behållnin- gen ä r ängslan och leda inför böcker- nas och studiernas värld.
Alla läxför- hör, alla prov och skrivningar måste ju syfta till att peta fram det svåraste, det lättast förbisedda, med ett ord det man inte kan - ty det kunde ju hända i slut- prövningen att just detta efterfrågades!
Det ä r morgondagens långsamt mör- dande skugga som examenstrycket kastar in över varje dag i den växande ungdo- mens liv.
Skuggan ä r så utbredd att det går lätt, ifall man inte vill se, att icke märka den.
Men den ä r därför inte mind- re ödesdiger.
Vi vet att all inre tillväxt sker genom att dricka djupt och lugnt u r det som ögonblicket bjuder och sedan med full arbetsintensitet, med ro och kraft föra ett resultat fram ur ett in- tresse, som föddes i ögonblicket.
Det kan aldrig nog framhållas, beaktas och beivras att som fortsättning på bot- teiiskolan, som för det överväldigande flertalet barn slutar i 13-årsåldern, bjuds är alla gossar och den stora mas- san av flickor såsom icke yrkesbeto- nad skobildning endast examensskolan.
För de flesta och särskilt för dem som ä r hårdast pressade av besvärliga yttre förhållanden, exempelvis långa tåg- eller bussresor, ä r det examensskolan i dess mest förödande form - den 4-åriga real- skolan - som ä r den enda möjliga.
- På fyra år skall två eller tre nya språk läras grammatikvägen, med allt vad detta innebär av förödmjukelser och förtvivlan, och dessutom allt övrigt som folkskolan rimligt nog mast lämna, bland annat allt som kallas världshistoria, litteraturhisto- ria och litteratur med därtill hörande ord- förråd.
Allt skall pressas in under dessa mellan lust och olust högspända över- gångsår.
Det som skulle kunna befrukta dem och ge näring och riktning för ar- betslust, initiativ och idealbildning vräks in mellan pluggläsningens valsar för att malas fram till det slutliga enda målet: examen.
natur- Det ä r främst denna skola ligtvis tillsamman med folkskolan och dess påbyggnader - som måste ersättas med en 8 — 10-årig examensfri skola för alla.
E t t gott avgångsbetyg från en tio- - (Forts. å sid.
4.)
Minnesord Statlig affärsbank.
vid Augusta Lithners bår D e n 17 S e p t.
1932. den 8 september 1932.
Svar till d:r Karin Kock.
I sitt uttalande i föregående veckas n:r a v Tidevarvet, utgår d:r Karin K o c k D et Iämnades ett stort tomrum då Augusta Lithner gick bort.
troligen ifrån, att den statliga affärsban- ken, som i programmet förordas, hade Snart har trettio å r gått sedan den till ändamål a t t ge kredit åt jordbrukare.
junidag då det var min tur att skiljas Vare det långt ifrån oss att vilja öka från Brummerska skolan med en avgåen- den redan alltför vidsträckta kreditrörel- de klass, där hon haft mångårigt före- Hur skall jag rösta?
jag - ge flykt och riktning åt ett barns eller en ung människas moraliska fantasi ge- nom den klang av vördnad - eller förakt ett ord från hennes mun.
Hur hon kunde förberedda en s a k som syntes henne betydelsefull!
Ännu efter trettio å r kan j a g höra tonfallet, då hon förberedde en timme som hon ämnade ägna åt Iäsande och utantillärande av några strofer ur Emersons A psalm of life, och slutade denna inledning så: Och det får j a g säga, att den dikten tycker - som omsvepte sen, som bringat så mycken olycka!
Och ståndarinneskap.
Men som i går minns har därför velat framhålla, att den jag hur hon då gav oss ett Iösensord till statliga affärsbankens syfte i stället är a ked, och åt det har åtminstone hon att förekomma det numera lika vanliga s Iv för sin del givit ett alltmera strålan- Hur skall j a g rösta, det är den som beklagliga händelseförloppet, att när d förverkligande.
» Kom ihåg att vad fråga v i snart alla ställas inför.
Fler- huvudet, träder som än händer », sade hon och anknöt så talet gå medvetet eller omedvetet, vil- en privathank står på riksdagen genast emellan; d. v. s. låter till ett citat ur Heidenstams Fångarna i jag om.
ligt eller ovilligt med p a r t i e r n a, svå- Hur hon kunde förbereda och med stän- alla betala.
En statens hank skulle Tobolsk, » så måste vi mitt i eländet kun- rare är spörsmålet för dem som e j oss ge låg men säker ränta, for den allenast na ta Sibirien och hela världen i famn digt nya impulser upprätthålla andan t. kunnat ansluta sig till något parti.
vore staten ansvarig.
Den, som sedan och vara så hurtiga att det blänker! » ex. under de vanskliga vaktfria skriv- Detta kraschernas valår är sanno- l i k t också betydelsefullt för framti- den.
Nu komma även den borgerli- ga samlingens frukter att skördas.
Mer än någonsin förefaller d e t, som om samhället skulle dela upp sig i två väsentliga klyftor.
De ha kan- ske inte enbart olika intressen utan delvis samma när det gäller detta livets s. k. goda.
Men den ena tar mera sikte på det kommandes nöd- vändighet och rätt, den andra på det beståendes värden.
Och så skiljas de åt.
Där är det första valet, Var hör man rätteligen hemma?
Sedan!
Finns där kandidater, som m a n vill ge sin röst.
V i l k e n ståndpunkt ha de till tidens a k t u e l l a frågor, o c h m e d vilken p e r s o n l i g h e - tens m a k t kunna d e g ö r a sin mening g ä l l a n d e eller stå f ö r en åsikt.
D e t är ändå de e n s k i l d a m ä n n i s k o r n a d e t h e l a b e r o r av, det har tiden visat.
Var o c h e n m å rösta e f t e r sitt s a m - vete.
Man k a n i n t e göra mer, m e n det är s v å r t nog ändå.
T i d e v a r v e t h a r lagt f r a m ett radi- kalt p r o g r a m.
D e t ö v e r e n s s t ä m m e r i flera punkter med det socialdemo- kratiska, m e n d e t är icke s o c i a l i s t i s k t utan radikalt.
D e t t a p r o g r a m för inte anspråk på att vara fullkomligt eller i alla detaljer utformat.
Det är bara ett ärligt försök att på den grund, som f i n n s, vilja följa de nya krav, s o m tiden o f r å n k o m l i g t ställer på v å r generation.
Och det är upp- g j o r t m e d tanke på att programmet skall skapas efter hur frågorna böra Iösas, icke för att locka röster.
Där- för är det icke ett p o p u l ä r t p r o g r a m, och även om många skulle samtycka i sak, hade det e j rönt någon fram- gång, om det utslungats i valrörel- sen.
Icke nu!
Men det kommer k a n s k e en dag n ä r det finns rum för e t t radikalt p r o g r a m även i Sverige.
D e t k a n s k e t. o. m. k o m m e r e n dag, då politiken anser det politiskt att gå rättfärdighetens väg.
Därförutan k o m m e r i v a r j e fall aldrig ett b ä t t r e samhälle.
ville spekulera, för att få högre ränta, och rätteligen göra finge hädanefter det på egen risk och räkning.
Bankens fonder borde placeras i jord, som skulle utlämnas enligt den i programmet omta- lade nya äganderättslagen, d ä r samhället förblir ägare till jorden, vilken således Hypoteksbanken och icke kan belånas.
hypoteksföreningarna, som d:r Kock tyd.
ligen s e r så ljust på, får bli en tillflykts- o r t för d e » rika » jordbrukarna, vilka h råd att äga jord och inteckna den.
Jordprogrammet för övrigt ä r icke häm- t a t från England, utan avpassat efter det svenska jordbrukets skulder och dess förhållanden.
— Fogelstad — den 12 sept.
Elisabeth Tamm.
— — De trettio kvinnoorganisa- tionernas politiska upplysninpsmöte I måndags hade samlat stora Konserthussalen full av en synbarligen högt intresserad kvinnopu- blik.
T y v ä r r räddade inte detta från det intryck av politisk osjälvständighetsför- klaring som mötet gav - snarare tvärt- om.
För det första uppmanas kvinnorna att sätta in kvinnor i riksdagen, men av d e sex talarna på mötet ä r cirka hälf- ten säker om att aldrig komma in.
Det ä r under sådana förhållanden ingen upp- muntran att få påpekat för sig att kvin- nornas antal i Stockholm överstiger män- utgör m e r ä n hälften av u n d e r dessa många år, icke minst efter skoltiden - och här vet jag att j a g talar å mångas vägnar - h a r genom olika ske- den och svårigheter alltid hos henne funnits en springande punkt, en värme- punkt av friskt och starkt intresse, vars uttryck kunde vara kritik eller uppmunt- ran eller ord som dessa: Vet du, j a g ä r för närvarande så intresserad a v.
.
.
eller: Vet du, jag har så roligt ...
Allt större, allt djupare och vidare och därför allt mildare blev under Arens lopp den gåva som alltid var hennes starka- ste, fast den naturligt nog bodde vägg om vägg med sin egen motsats - förmå- gan att positivt kunna uppskatta, kunna tycka att saker var bra och hoppgivande, att hon själv hade det bra och hade ett roligt arhete, att det bästa skedde henne, att det goda ä r att lita på såsom tillva- rons grund.
Den tanken f ö r sig n u för tiden ofta gällande, att den bästa läraren ä r den, som själv kan träda å t sidan f ö r barnens egen verksamhet och självstyrelse.
Men det är min övertygelse, a t t på vilka vä- g a r pedagogiken än g å r fram, men i syn- den sam- Och hur hon förberedde gar, som n u slocknat bort, för flick- och samskolornas högsta klass, som t o g sin början omkring sekelskiftet under hen- nes livliga medverkan.
Tidens ande fann säkert ett uttryck i initiativet till dessa föreläsningar, hon hade fattat den, men hon förstod att det behövdes en person- lig stöt f ö r att helt u n g a människor skulle kunna bli mottagliga därför.
Kära Augusta Lithner!
Strid h a r d u väckt, hårda stötar har du givit, din egen väg h a r d u följt - och du h a r mycket a t t lära oss: Oss dina många klassbarn, som från dig fått mottaga så starka och be- lade impulser; oss pedagoger, som så rna vill krypa bakom ett system, det nib vara det ena eller andra, för att slippa den ständigt förnyade samlingen i inten- tensivt arhete, som låter skapande kraf- ter rinna till och ger dem slagkraft; oss människor, som fast vi drömmer om för- ändring och utveckling i vårt liv och ar- bete gärna tror att s å d a n t känns behag- ligt och sker av s i g själv.
Må vi kunna nerhet där självverksamhet och självsty- uppskatta vad du lärt oss.
relse f å r komma till sin rätt, ernås ingen- Låt mig till sist få läsa en strof ur ting - eller sker i stället skada - om Emersons Livets psalm som du lärde oss: icke främst i arbetet s t å r lärarpersonlig- Life is real, I i f e is earnest, heten, som vet att hennes ofrånkomliga a n d the grave is not its goal.
ämbete ä r att ge d e färgrika, klangfyllda, Dust Thou art, to dust returnest, förlösande orden.
Detta visste Augusta was not spoken of the soul.
Lithner och hon kunde frammana själv- verksamhet och siälvstyrelse långt innan orden låg på allas läppar.
Hon visste att man måste avvakta den rätta ålders- perioden och det mogna ögonblicket, men att då ä r lärarens uppgift av konstnärligt lade väljarkåren.
Att i största allmänhet söka stimulera kvinnornas politiska in- skapande art: tid och rum måste hänsyns- löst tagas i anspråk för att åt en sak ge tresse och önskan att välja in kvinnor, oberoende av färg, medan deras kandi- dess fulla och enda förblivande utgestalt- dater fortfarande nöjer s i g med ovalbara ning.
Augusta Lithner kunde — för livet platser verkar inte övertygande.
För det andra hade man önskat av denna väldiga kvinnoförsamling a t t den den om moderskapsskydd, med ändring a v strax före ett val i en så sällsynt spän- fosterfördrivningslagen som önskemål, nande tid skulle ha brytt sig om något ändring a v preventivlagen fram till en annat än sina egna löner och tjänsteställ- grundlig upplysning i sexuella frågor, ningar.
Det intrycket fick man, att det samt tillräcklig ekonomisk hjälp åt fat- här framförallt gällde sådana renodlade tiga barnaföderskor.
kvinnointressen, en diskussion om behö- Fru Agda Östlund.
socialdemokraternas righetslagen, som bättre hade hört hem- kandidat, påpekade d e Socialdemokratiska ma vid något annat tillfälle.
O m det ä r riksdagskvinnornas konsekventa hållning svårt att med mötets » överpolitiska » ka- i n f ö r frågorna lika lön, lika rätt till ar- raktär komma några andra frågor avgö- bete etc. och insatte detta i ett större rande in på livet, bevisar just detta det sammanhang, nämligen socialdemokrati- maktlösa i en sådan allmän upplysning ska partiets stora arhete på att söka ut- nu, när det framförallt gäller åsikter.
nyttja alla möjligheter a t t skapa arbets- Naturligtvis hindrar inte detta att en tillfällen för dem som drabbats a v krisens hel del värdefulla synpunkter framfördes, verkningar.
t. ex. av fru Ellen Hagen, de frisinnades talare, som i sitt schvungfulla anförande påpekade den principiella hrtydelsen av att kvinnorna med målmedvetenhet deltar väljarna ningstimmarna!
OSS - jag skulle vilja säga invigde oss - till deltagande i d e sociala föreläsnin- Honorine Hermelin.
* Augusta Lithner, som vid sin bortgång var 73 å r gammal var från 1894 och tills hon pensionerades lärarinna i Brummer- ska skolan i Stockholm.
Hon var under många å r vice ordf. i Pedagogiska Sätt- skapet, ordförande i Ro, förening för svenska lärarinnors ålderdoms- och vilo- hem.
Fröken Berta Wellin, högern, höll på att trassla in sig genom ett yttrande om behörighetslagens vådor och var för öv- rigt obenägen att göra några löften och centerns kandidat, fröken Edith Lindblom.
kunde som representant f ö r e n nytt parti endast säga vad detta parti tänkte göra, därvid citerande dess ledare, ombudsman Hellichius.
Låt oss hoppas att kvinnorna till nästa val uppnått e n sådan politisk självstän- dighet, at!
de inte längre behöver s t å och i tur och ordning räkna upp ’ vad deras manliga ledare har sagt.
utan kan göra en målmedveten, djärv och oberoende in- s a t s i det politiska arbetet.
C.
/ {,
Tidevarvet tar stickprov.
Lady Augusta Gregory och den.
irländska teatern.
T i d e v a r v e t har fortsatt sina ofta få- fänga ansträngningar att mellan t i g O c h föredrag avpressa vänstersinnade riksdagskandidater deras åsikt om Radi- kala Gruppens program.
Högern, hon- deförbundarna och fascisterna ha vi inte ansett mödan värt att hesetira.
Många av dem vi tillfrågat ha sagt sig gärna vilja svara, men ha omöjligt kunnat upp- för att förhindra jobberi med jorden, och betona att lagstiftning och folkupplysning att arhetet med densamma skall leda till bör g å jämsides.
(Forts. fr. föreg.
n:r.)
fri besittningsrätt mot avgäld för den Den ekonomiska frågans förstå punkt ' t är Abbey-teaterns och Lady Gre- jord, som brukas av en människa för sitt synes ju vara självklar, den senare vå- förtjänst, att de genom att och de sinas uppehälle.
Ett fritt varuut- har j a g, på grund av för liten sakkänne- gå till folket mötte folkets behov och väckte det konstnärliga intresset och ska- byte landen emellan ä r också en självklar dom, icke på rak arm uttala mig om.
pardriften.
Därigenom blev Abbey-tea-, sak.
» Skolplanen » har mycket som är värt tern och den irländska teatern över huvud Beträffande folkhälsan är j a g fullt enig erkännande och sympati.
Skulle skolpen- nationell och självtillräcklig i en utsträck- med Eder i de uppställda punkterna likaså ningen kunna förverkliga fattiga studie- ning som ä r okänd i de flesta kulturlän- Bland dem som vi lyckats i frågan om mäns och kvinnors lika rätt intresserade landsbarns vistelse vid läro- der.
Visserligen övergav man - lyck- partiledaren för Sveriges ligtvis -- den satsen.
att den nationella parti, redaktör Karl Kilbom inför lagen.
verk så vore detta en god förbättring av teatern skulle vara av, för och om irlän- skarpt avstånd från det borgerliga lapp- Skolfrågan behärskar jag ej, så j a g kan skolreformen.
dare och gick i viss m i n tillhaka till lid- verk, som lagts för hans ögon men klämd göra något uttalande beträffande den fria I vår in- och utrikespolitik bör sam- ward Martyns ståndpunkt, vilket redan på varje punkt för sig.
gör följande ut- skolan och de praktiska anordningarna hörighetstanken folken emellan mer och framgår av Lady Gregory ’ s översättnin- talande: för dess genomförande genom skolpen- mer komma till uttryck.
Vapenindustrien gar, så att snart också både Ibsen och J a g hälsar med tillfredsställelse försla- Strindberg spelades, men det finns nog get att gå emot spekulation i stigande ning, men min erfarenhet från arhetet har är världens största fara.
Sverige borde inte många teaterföretag i världen, som jordvärde liksom också a t t jorden skall lärt mig, att de flesta människor skulle icke där vara engagerad.
N. F. m i s t e ' i så ringa grad varit beroende av över- göras åtkomlig utan kapital.
Likaså tyc- vara mera betjänade med en kortare skol- stödjas och bevaras såsom världens b e - sättningar som Abbey-teatern.
ker j a g det ä r utmärkt med en tomtpoli- tid först, där de elementära grunderna gynnande rättsinstitution, hur detta skall Detta ä r så mycket mer förbluffande, tik från det allmännas sida som befordrar inhämtades, därefter arbete ute i det kunna ske utan att samtidigt uppfylla de som den irländska dramatiken varit och egna hem och kooperativa hyggen - men är handikappad på ett sätt som ingen varför bara tomtpolitik?
Minst lika be- praktiska livet, för att sedan vid mognare a v varje medlem åtagna förpliktelserna dramatik i världen, i det att två väsent- tydelsefullt ä r ju att organisera kreditpo- å r ha fritt tillfälle a t t studera vidare, d.v. det är för mig ännu oklart.
Att vår liga livsområden varit slutna för den.
litiken.
Jag instämmer också i kravet på s. ffi taga ut en del av skoltiden vid en försvarsberedning bör ägna sig å t a t t ge- Religiösa och moraliska problem kan och obligatorisk hostadsinspektion.
senare åldersperiod.
nomarbeta och framlägga fredliga medel får ju inte diskuteras och existerar ju Det bästa i ert program och som sam- Fredsfrågan.
Jag ä r varm fredsvän och och metoder för att i detta hänseende ut- över huvud inte, då religion och moralsy- manfaller med de strävanden som varit stem en gång för alla ä r fastslagna ge- jag av en tillfällighet häromdagen när trycka den mellanfolkliga solidariteten våra, ä r punkten om folkhälsan.
Utta- nom den katolska kyrkan.
Allt som kun- landet om arhetet för folknykterhet stäm- fick se filmen » Luftens titaner » blev j a g har min varmaste anslutning.
de falla under dessa rubriker måste man mer också fullkomligt med min uppfatt- full a v fasa inför vissheten, att ännu Stockholm den 13 sept.
alltså gå » udenom ».
ning.
Denna begränsning har skaffat Abbey- offras så mycken intelligens, så mycket Ellen Hagen.
Programmet tyder på radikala ström- teatern betydande svårigheter, där Lady mod och skicklighet i syfte att endast ningar bland de intellektuella kvinnorna, Tvenne socialdemokratiska röster nå Gregory ’ s vidsyn och engelska samman- som delvis ä r typiska for intellektuella i döda och förgöra andra människor.
Man oss i sista ögonblicket: jämkningsförmåga varit a v stort värde.
.
alla länder men delvis också ligger helt i är frestad att utropa: » Så vakna då och Det framträdde redan vid starten.
Till edaktör Elof Lindberg i Umeå.
social- linje med vårt partis strävanden, Fram- tag bort all krigsberedskap.
det ä r ej följd av intriger från förutvarande demokratisk kandidat.
framhåller, då förallt med hänsyn till de senare är det värdigt vår tid! » teatrars sida visade sig myndigheterna vi lyckas anträffa honom under en kort ovilliga att bevilja tillstånd.
anledning att med största glädje hälsa Bröderna Men samtidigt säger mig erfarenhrten, paus mellan två tågresor, att han ju ifråga Fay ’ s sällskap hade ju spelat s i » omo- att man vänder e j mänsklighetens sinne raliska » författare som Ibsen och Maeter- om kvinnors rätt till arhete intar en sär- som en hand, utan det tager lång tid linck!
Alen Lady Gregory lyckades ändå ställning genom sina motioner i riksda- innan en annan uppfattning får göra nig utverka tillstånd.
men det gavs endast på gällande; det förekommer inga språng i gen angående gift kvinna i statstjiinst det villkoret, att inga engelska stycken men att han för övrigt ä r anhängare av skulle spelas.
De skulle alltså vara de utvecklingen.
Vi få nog gå sakta fram strävanden, om de är ett uttryck för att principen om lika lön.
I fredsfrågan där- förutvarande - engelska - teatrarna den klasshögfärd och sociala dumhet hål- mot målet, men j a g är fullt enig med emot.
säger redaktör Lindberg, överens- förbehållna.
Den begränsningen undan-.
ler på att vika, som hittills i stor utsträck- Eder, att Sverige bör tillvarataga alla röjdes emellertid senare.
Så fick hon stämmer min ståndpunkt helt med Radi- ning hindrat halvintellektuellas och intel- möjligheter som givas genom vår anslut- vara med och gripa in vid mer än ett till- lektuellas krets att söka kontakt med den ning till Nationernas Förbund, för att kala Gruppens program.
J a g kommer fälle, t. ex. när teatern en gång skulle revolutionära marxismen och dess politik.
främja en fredlig utveckling av den in- på den punkten fortfarande att arbeta för spela ett Shaw-stycke, som blivit förbju- Stockholm den 13 sept.
nationell avrustning.
ternationella politiken.
Den nationella Karl Kilbom.
sta sätt vilja underskatta betydelsen av uppfattningen bör påverkas så a t t den Fru Olivia Nordgren, Trälleborg, skri- H a n s meningsfrände fru Elvira Dahl- de insatser på området som gjorts från blir en självklar sak för Sveriges folk, att ver: gren, som står n:r 6 på listan ut- fullt och helt de syn- de enskilda skolornas sida.
talar som sin åsikt, ' att den ekonomiska vapen icke kunna skaffa oss varken rätt Trälleborg den 12 sept.
1932. eller makt, detta ernå vi endast genom krisen sammanhänger med det kapita- punkter Radikala Gruppen framfört listiska systemet och endast kan lösas samförstånd mellan folken och en ärlig beträffande Olivia Nordgren.
åtgärder för folkhälsans genom detta systems avskaffande; att arhetsvilja.
skyddande.
Särskilt bostadsfrågan an- har sålunda inhiistat svar ett rum pr in- ifråga om bostadsfrågan Stockholm den 12 sept.
1932. från 3 folkfrisinnade, 3 liberaler, 1 s e r j a g vara en fråga kring vilken alla divid borde vara minimum.
Edith Lindblom.
kvinnor enigt horde sluta upp, oberoende center.
2 kommunister och 4 socialdemo- Punkten om folkhälsan kan jag i hu- krater.
vudsak instämma med, fortsätter fru a v partiståndpunkt.
Första villkoret för Vid jämförelse av dessa svar, finner Liberalernas första namn i Göteborg, Dahlgren, och understryker kravet om att ett hem skall kunna bli ett gott sådant, man att vår programpunkt om män och Ekman, J. yttrar: tillräckligt ekonomiskt understöd å t har- herr C. ä r j u en människovärdig hostad, och sär- kvinnor gillats av alla kvinnliga kandida- naföderskor.
Jag kan av bristande tid icke ingå när- skilt hemmen böra j u ligga oss kvinnor ter.
Ingen man har heller tagit avstånd, Uttalandet om folknykterhet anser hon mare på de olika frågorna, utan måste utom hr Lindberg.
vilken ju som bekant riktigt.
och framhåller a t t arbertarnas inskränka mig till a t t förklara, att j a g till varmt om hjärtat.
har sin åsikt för sig om gift kvinnas för- fackliga och politiska organisationer här- fullo ansluter mig till kravet på rättslig Behovet av ett ändamålsenligt organi- värvsarbete.
De olika partiernas repre- vid har en stor uppgift att fylla.
likställighet emellan man och kvinna, seraf varuutbyte mellan folken framträ- sentanter stå sålunda lika på denna punkt.
Hon instämmer vidare i punkten om lika ävensom i fråga om lika lön för lika ar- der starkare än någonsin i dessa tider, Programpunkten om folkhälsan .har rätt till arhete.
Behovet av ökade skydds- hete samt i pensionshänseende.
då tullgalenskapen epidemiskt gripit också fått ett gynnsamt mottagande.
Aven åtgärder också för männen bör särskilt Jag ä r en varm vän av socialhygieni- ikring sig i alla länder, och konsekven- här ä r det uppenbart att instämmandet understrykas.
ska förbättringar och har följaktligen sker mera reservationslöst från kvinnor- Till slut framhåller fru Dahlgren den medverkat därtill under de 16 å r j a g till- serna härav dagligen komma till synes i nas sida.
Vi annotera med glädje hr kommunistiska uppfattningen att Natio- hört Göteborgs stadsfullmäktige.
form av ökad arbetslöshet och därmed Gärdes intresse, även om vi finner det nernas förbund är de kapitalistiska stor- Göteborg den 13 sept.
följande nöd och elände i miljoner hem.
något sviivande uttryckt, vilket ännu mer makternas verktyg för tillvaratagande av C.
J. Ekman.
I fredsfrågan delar j a g den synpunk- gäller om hr Ekmans.
deras intressen och aldrig kan främja De flesta avstå från att närmare ut- ten att den yttre tryggheten bör grundas fredssträvandena.
D e folkfrisinnade ha på sin ena lista tala sig om vår programpunkt i uppfost- på ekonomiskt och politiskt samförstånd Det nya Centerpartiets kvinnliga repre- på andra plats det för Tidevarvets lä- ringsfrågan, på grund a v att de anse sig sentant i Stockholm, uppsatt på andra sare kända namnet Ellen Hagen, som ut- mellan länder och folk, och vill särskilt in- otillräckligt införsatta i ämnet.
talar följande: stamma i det gjorda uttalandet att den plats, fröken Edith Lindblom, svarar: Vad fredspunkten beträffar föreligger tt trettioårigt och j a g vågar s ä g a inre tryggheten hör säkras genom undan- ett reservationslöst instämmande från de å Eder förfrågan om min personliga socialdemokratiska representanterna Ag- nitiskt arhete kan tydligt nog vittna röjandet a v de sociala missförhållandena, inställning till Radikala Gruppens da Östlund och Elof Lindberg, de folk- den enda säkra väg som leder till målet.
program vill j a g först s ä g a, att j a g, om om min uppfattning om likställighetsprin- frisinnade uttala sig gillande men med Ifråga om mäns och kvinnors lika rätt någon reservation.
Starkast avståndsta- endast min intuition fick gälla, skulle helt cipen i fråga om lagar, lön, utbildnings- Med glädje kan till arbete och likställighet inför lagen her gande på denna punkt a r den liberala ansluta mig till detsamma.
men efter den- och förvärvsmöjligheter.
na får man ej döma då det gäller riks- erinras om att Frisinnade Folkpartiet på jag få hänvisa till den ståndpunkt j a g in- kandidaten d:r Kock och den kommu- nistiska fru Dahlgren.
sitt Landsmöte i å r enhälligt antog punk- tagit härvidlag.
när dessa frågor varit Då skola sakskäl fram.
dagsfrågor, Punkten om det ekonomiska livet och följdriktiga föremål för behandling i riksdagen vid jordfrågan kritiseras av d:r Kock i vad För dem som haft hela sin ungdom ten om behörighetslagens Att folknykterheten, och som angår en statlig affärshank och och sedan fram till den dag som ä r, tillämpande och likhet även vad beträffar olika tillfällen strängt upptagen av förvärvsarbete, blir familjetillägg och pension, samt uttalade arhetet för densamma, ligger mig varmt jordpolitiken.
De övriga kvinnliga kan- snara ikraft- om hjärtat ä r en självklar sak, d.?
jag didaterna föredra att icke yttra sig där- det e j tid att så noggrant sätta sig in i sig för moderskapshjälpens sedan ett kvarts sekel tillbaka ä r orga- om.
E j heller hrr Gärde och Ekman.
de stora frågorna om jordpolitik och den triidande och vidare uthyggande.
Däremot gillas denna punkt av red.
Kil- I frågan om folkhälsan ansluter jag mig niserad nykterist.
ekonomiska krisen, att man kan göra ett bom och får reservationsfritt instämman- Jordfrågan anser j a g mig icke behärska de av socialdemokraten.
partisekretera- slutgiltigt uttalande.
Mitt sunda förnuft sedan många å r till uttalade önskemål.
om tillräckligt för att avge något omdöme ren Gustav Möller.
Aven i nykterhetsfrågan.
men vill starkare säger mig emellertid a t t allt bör göras Tidevarvet uppmanar till slut sina lä- efter vilka riktlinjer denna bör lösas, och beträffande skolundervisningens ordnande sare att icke a v någonting låta sig hind- ras att rösta den I X sept.
samt att g e sina är j a g personligen av den uppfattningen röster till dem, som vilja i sitt kommande a t t denna lämpligast bör ske genom sta- arhete söka bidraga till förverkligandet tens försorg, detta dock utan att på min- av våra programpunkter.
D gory ’ s R Understryker Tidevarvet P E det i England.
D å blev det svårigheter och hot.
och hon fick vara diplomat och underhandlare.
När sedan Miss Horni- man, 1910, upphörde att understödja tea- tern och man av ekonomiska skäl måste lägga om verksamheten och fann det nöd- vändigt att skicka sällskapet u t pil tur- néer först till England och sedan på en mycket händelserik färd till Amerika, följde Lady Gregory med, och hon fick minsann sysselsättning.
Till sällskapets repertoar hörde ett av Synge ' s mästerverk.
Det iiverensstämmer emellertid inte med den idealiserade spegelbild, som den ka- tolske irländaren gör sig av sig själv, och när detta stycke nu skulle spelas, ställde irländarna på många håll till ett fasligt rabalder - en inte alltid så behaglig gra- tisreklam - alldeles som det hade skett i Dublin några å r förut - då hade Lady Gregory telegraferat till Synge: » publi- ken i uppståndelse vid ordet ' särk ',.
-, Nu fick hon också vara uttolkare och diplomat.
Dessa turneer hade ett glänsande finan- siellt och konstnärligt resultat.
De gjor- de Synge ' s och Lady Gregory ’ s namn, den irländska dramatiken och skådespelar- konsten kända och högt uppskattade i den engelsktalande världen och stärkte nder världskriget och frihetsstrider- na kämpade teatern med stora svå- righeter, men varken Yeats eller Lady Gregory fällde modet och lyckades hålla det hela samman, trots att bomberna un- der gatudrabbningarna regnade kring teaterbyggnaden och mer än en a v säll- skapets medlemmar stupade.
Men när den irländska fristaten skapa- des, förändrades förhållandena fullstän- digt.
Då fick Abbey-teatern statsunder- stöd, enligt uppgift den enda statsunder- stödda teatern inom det brittiska väldet.
Det ä r inte utan.
att folk har sagt, a t t det haft verkningar på både gott och ont.
Unga kritiker har velat påstå, att med den officiella ställningen följt en viss kon- troll, som dämpat lusten att pröva nya ting och dragit med sig en viss högtidlig- het, som inte stämmer bra överens med traditionen från den kampglada ungdoms- tiden.
Alen med den ekonomiskt säkrare ställ- ningen står en av Lady Gregory ’ s dröm- mar närmare förverkligandet: att få en skådespelarskola, så att man har krafter nog att sända u t turneer.
Därigenom skulle konsten kunna nä inte bara Dublin utan, som Yeats uttryckte det, » vägarnas och åkrarnas arbetande folk ».
Det var Lady Gregory ’ s förhoppning, att hennes historiska skådespel skulle uppföras se- rievis i olika delar av landet och att de skulle kunna ges vid skolor och läroverk som en del av historieundervisningen.
Hon var verksam för sin teater ända in i sena Alderdomen.
Det sista stycke hon fick uppfört, så vitt nedskrivaren härav känner, b ä r året 1927.
Men hon har gjort än mer än allt detta.
Hon skrev Abbey-teaterns historia, 1913, hon gav ut ett par volymer översättningar eller om- tolkningar av de gamla gaeliska sago- cyklarna, vad » barderna sjöngo om Ir- land,, denna underhart rika forntidsdikt- ning, som så eldat Standish James O ’ Gra- dy och genom honom samtidens oavhän- gighetskämpar.
Liksom O ’ Grady visar hon på denna stolta sagovärld som en rik källa för dramatisk diktning.
Hennes livsprogram var: » Vi ville ska- pa för Irland en teater med en grundval av realism och en överbyggnad av skön- het ».
Nog har väl mången tyckt, att den irländska dramatiken på senare å r stängt in sig väl mycket i en ensidig föga skön- Iietshuren naturalism.
Men vilken skatt av skönhet har hon ändå inte skänkt sitt folk, hon och de andra penningfriraktande okunniga drömmarena, och med Irland också världen utanför.
Man vill fullt och helt instämma i litteraturhistorikerns ord: » Hon ä r i sanning en häpnadsväckande kvinna, en kvinna som Irland och den irländska teatern med all rätt kan vara stolta över.
T. Hilding Svartengren.
U
Den mäktiga skolan.
Och nu väntar vi på nästa operett.
(Forts. fr. sid. i).
med brister och gjorde allvarliga an- och anspråkslöst charmerande fru Otto- (F o r t s.
f r.
s i d.
1.)
Men allt detta kan endast på allvar ske strängningar att intala sig själv att vad son, kan teaterbåtsidén utveckla sig till årig skolgång, under hela tiden byggd på ett konstant nöje.
Varför inte börja man såg var acceptabelt.
de olika utvecklingsskedenas bildningsbe- i den examensfria skolan.
Ekman deklamerade sin text med ett först sedan de andra teatrarna slutat och hov och arbetsförmåga, skulle säkerligen Vad menas till sist med maniererat vridande på kroppen och en ve- försöka att inrangera de olika scenernas snart nog hävda sin överlägsenhet över » den fria skolans?
modig.
nästan tragisk blick som illa pas- artister bland teaterns hesättning?
realskolans examenshetyg.
Men låt oss Därmed menas den, vars ärskurser Oscarsteaterns nya direktion har redan sade ihop med överkyparens mentalitet.
klart se i ögonen att också studentexa- men måste bort, att examen borde helt ej är fastslagna av statsmakterna, d.v.s. Herr Ekman har kommit in i ett hjulspår, i starten fastslagit att operettkonst är av den till sådana frågors avgörande som inte passar till hans tespiskärra.
Vind starkt förbundet med sång - samtliga förläggas till de vuxna människorna: grymt inkompetenta riksdagen.
Vidare om till den riktiga konsten, sätt inte allt artister, såväl solister som kör, äro av värld, alltså inom högskolorna.
det egna jagets hjärter- prima kvalitet.
Själva öppningsprogram- Det kommer emellertid att bli svårt att den skola som icke ä r tvingad att följa på ett kort orubbliga former och normer vid lärartill- knekt - odla den fina och krävande met » Ökensången » ä r ett fynd för vilken verkligen sättning, utan exempelvis kan Sätta en komedien, men odla den tillsammans med scen som helst, dramatiskt och med säng- driva ut det gamla examensgiftet.
ingenjör till lärare i matematik och fysik jämlikar och svenskar, detta senare ute- bar musik.
Regien överväldigade inte, Det kommer säkert att envist hålla sig och en » vanlig människa, till lärare slutande med tanke på vården om vårt rådde inte på de banala dekorationerna kvar som övertro på somliga kunskapers språk, en småskollärarinna till lärare för och vad teatern ska med en vridscen att värt ett besök och när Stenhammar sjun- sprak.
niidvändighet och andras oväsentlighet.
stora barn och en filosofie doktor för små Orkestern var ytterligt svag, de göra förstår j a g inte.
Göteborgsteaterns ger låter han bra och när han spelar Ett närliggande exempel ä r den grova förutsatt att de ä r framstående lärarper- insmickrande refrängmelodierna fingo modernt inriktade och dekorativt särde- operadramatik ifrån sextiotalet tror man gränsen mellan » riktiga skolämnen, och sonligheter med duglighet just för sina aldrig tillfälle att klinga ut i hela sin ty- les klokt utrustade regissör-dekorations- att man skall skratta och gör det till ar- s.k. övningsämnen, de som dock ä r bil- respektive poster.
rolerkulör.
Dekorationen flyttade inte artist Kannenvorf skulle anlitats och tistens stora förvåning.
Måste opera- dande och skapande på ett kännbart och Att sådana skolor i ekonomiskt avseen- upp föreställningen på ett högre plan och framförandet hade då fått en prägel, mera artister spela som imbeciller för att tole- påtagligt sätt under arbete med form och de skulle kunna bli » jämnställda » med Sta- halettmästarens omplantering av hur ha- värdig ensemblen, än vad som nu skedde.
reras av sina kolleger?
färg.
tal och ton.
En liknande grov och tens eller kommunens ä r väl knappast letterna utförts utomlands, talar inte gott Trots alla dessa drawbacks, billigt ut- Cirkusteatern har utlöst en tävlan om fördomsfull gräns går nu mellan de äm- möjligt eller ens önskvärt.
Statens och för hans kapacitet.
Såväl regissör som förda kostymer, hastigt utexaminerade ett nytt namn för lokalen och medan nen som särskilt passar gossar och de kommunens skolor har ett väldigt för- balettartister (inövade av samma danska vinstsumman, hela femtio kronor, räntar koreograf rittfärdigade inte importen.
som passar flickor och det gäller också språng med sina skolbyggnader och sin Naima Wifstrand har avseglat i vattu- tilltagsna herre, som förfuskat Vitahäst- till sig spelas det Strauss, f a r och son, att med friska krafter angripa den.
väl inarbetade och avlönade lärarkar.
gatsfarvattnen med en ganska unik tea- danskompositionerna från Berlin), svag för fulla klutar.
Handlingen är anekdo- Det ä r säkert endast ett resolut och Den fria skolan måste säkert alltid bygga terbåt.
Lokalens dekorering och tribu- regi och ett något för jazzigt tolkat par- tisk, så spindelvävstunn att de skissartat energiskt sökande efter på starka impulser hos sin upphovsman nens konstanta dekoration inbjuder till titur, blev framgången överväldigande utförda dekorationerna inte räcka till för den växande människans bild- liksom hos sin lärarkår och på solidaritet god kabaretkonst, men direktrisen har och välförtjänt.
att ge kött och blod åt händelsernas gång.
mellan dessa, som kan bära upp både eko- gjort ett fel, hon som alla andra, hon har så till- Fru Rosengren har aldrig varit ningsbehov under olika utveck- Regien och koreografien har inte i gemen- nomiska svårigheter och vanskligheterna laserat allt på sin egen berömmelse och talande, sångligt och dramatiskt, som skap förmått att levandegiira scenutrym- lingsskeden vid nya försök.
Men låtit text, kupletter och utföranden kom- denna gång.
Hon för sig och ä r skön met, förtäta, dialogerna mellan ariorna.
som kan utdriva examensgiftet ur skolan som en världsdiva - d.v.s. utomlands na i andra hand.
Kvällen blev inte vad skolpenningsystemet och i stället få fram inifrån kommande ar- Skådespelaruppbådet herrar Wahlbom, betsintensitet och arbetsresultat av kvar- innebär j u att terminsavgifter av ungefär den kunnat bli, dess hållbaraste intryck och i detta fallet betyder diva inte något Deurell, Sandborg och några till, visa inte enahanda storlek skulle och kunde beta- rar fru Wifstrands recitation av prins nyckfullt, bortskämt stycke kvinnfolk, yrket från dess hästa sidor.
Deurell, som levande värde.
Låt oss taga ett exempel ur högen: de las till alla skolor, såväl enskilda som Wilhelms tidsbetonade dikt och för övrigt utan en individ som konstnärligt förstår ä r kunnig och har scenkultor, förföll åt främmande språken: Den nuvarande allmänna.
Den stora skillnaden skulle ett alltför fritt framförande av herrar att utnyttja hela sitt kunnande och sin bondkomiken.
Wahlbom spelade sin pa- skolordningen låter dem på ett onödigt, alltså bli att barnen - eller föräldrarna Lövås och Fagstad.
Den senares humor charme.
Egge sjunger, talar och spelar tenterade fulla gubbe och herr Sandborg stannar innanför hans, som det ifrån sa- medryckande och konstnärligt.
Han ä r gjorde en exakt replik av sin framgångs- opraktiskt och förödmjukande sätt bli - i ekenomiskt avseende bleve skiljande mellan dem som » bara har folk- jämnställda vid sitt val av skola.
longen förefaller, fullkomligt tandlösa den hästa operetthjälte vi haft på trettio rikaste scengestaltning.
mun, och herr Lövås äger e j den subtila år.
Fru Söderberg har en insmickrande skolebildning » och andra lyckligare lotta- Herr Hislop spelade urusel teater, så Detta vore till båtnad för de fria sko- de.
Den allra enklaste hänsyn till upp- lorna, som annars huvudsakligen får ar komik som trives inom kabaretens intima spelmetod, man kan inte låta bli att tycka vedervärdigt idiotiskt, att om j a g får s e rum.
Han agerade för ett galleri som om henne och över hela linjen presterades samma tolkning ytterligare en gång i en växtårens utvecklingsperioder skulle säga beta med barn ur en trångt begränsad oss, att så nära 2 — 3-årsåldern som möj- välsituerad krets.
Men det vore säkerli- inte fanns.
Med kloka förnyelser, ett det ett nervfullt och intresserat spel.
opera, kommer jag att tro honom vara bättre användande av den röstbegåvade Folke Anderssons tenorsolo ä r bara det sådan.
Finns det då i herrans namn inga ligt, då ju utan vidare ett aldrig så gen till stor båtnad också för de allmänn svårt språk inläres helt på imitationens skolorna om, som sannolikt är, systeme pretentioner utomlands på tenorer?
Nu väg - alltså i skolans första klass, borde komme att verka i riktning mot utjämnan- har j a g sett den celebre sångaren agera ett eller två främmande språk komma in de av skillnaden mellan allmän och en- till punkt och pricka lika dårhusmässigt i och läras på talets, på sagans och dik- skild skola, med andra ord mot ett upp- RBETAREN för den 10 september uppgift om att en anarkist, som delade ut » Lakmè », » Butterfly », » Manon » och hela tens, på utantilläsningens och avskriv- anför den kritik, som Finn Moe i anarkistiska flygblad mot kriget skulle ha hans repertoar för övrigt.
Det skulle mjukande av de allmänna skolornas stra- ningens väg.
Där kunde uttalet, okvalt ma villkor.
norska Arhriderhlodet riktat mot Anti- blivit slagen halvt fördärvad samt hind- vara skottpengar på slikt spel i vår krä- rats att utdela uppropet.
Då ryktet om vande tid krigskongressen i Amsterdam.
av senare års skygghet och otymplighet, strupar av guld behålla inte Kongressens sammansättning hade en- en sådan händelse hade spritt sig på kon- bli naturligt och riktigt, och det vore bra alltid klangen och när välljudet tryter och ligt Moe varit alltför löslig med repre- gressen tog Axel Holmström, svensk de- Ett medborgardr.
att ända från den tiden börja samla på sångaren inte har annat än spelet att sentanter för » snart sagt allting mellan legat och anarkist, reda på den unge man- Behovet av ett studieår i 20 — 30-års- språkens glosor med alla därför så väl himmel och jord ».
Den skulle härigenom nen ifråga och vi fick en direkt förklaring trygga sig till, då blir han obarmhärtigt i den åldern - eller efter individuellt val ännu f 3 betydelse praktiskt taget endast för av honom själv.
Han hade av vakterna utvisslad.
Ä n n u så länge klingar han kul- tillrättalagda krafter.
Sedan ihärdiga, exakta och vetgiriga 10 — 13-års- senare - kan ingalunda anses upphävt dem som varit närvarande - genom im- nekats tilltriide till kongressen.
dit en- tiverat och bra och hänför massorna, men åldern - skulle säkert med tacksamhet genom vare sig åtta- eller tio-årig grund- pulser till ny och fortsatt kamp mot kri- dast delegater mot uppvisande av kort samma smältande tenorfärg som Folke mottagas en utredande, jämförande läggande skolgång.
Det kommer sanno- get - men icke utgöra någon konkret släpptes iii.
En av vakterna hade knuf- aktion mot krigsfaran.
fat till honom - det var också en ganska Andersson besitter han inte.
» grammatikforskning », varvid modersmå- likt att visa sig, att ju mera genomgri- Självfallet hade det varit önskvärt att nervös trängsel vid ingången, där de 2,000 Häst i spel, sång och stil var Sigrid lets grammatik anförtroddes åt språk- pande och impulsgivande skolgången arbetarrörelsens samtliga huvudorganisa- skulle ut och in - men något pryglande Brandel, en förnäm konstnärinna i varje läraren, som säkert hade bäst hand där- varit, dess starkare blir behovet av en se- tioner varit representativt företrädda vid hade det inte varit t a l om.
Han erkände tum.
Det var ett verkligt nöje att lyssna nare studietid - till samling och undfå- kongressen.
Att det brast på en del själv att saken delvis var anarkisternas med.
till hennes dialogföring och sin enda aria Slutligen, i åldern mellan 14-16 år, de ende av bättre insikter och nya impulser.
punkter i det förheredande arbetet ä r j u eget fel, som inte hade deltagit organi- sjöng hon med nobless.
Isa Quensel har välkänt.
Representationen blev trots detta sationsvis i förarbetet till kongressen.
» dramatiska åren », men också de lyriska ä r ett sådant behov medvetet och starkt, - som framgår av mandatprövningskom- Trotskistens utvissling trots presidiets en sällsynt ren sångröst, varje liten fra- och filosofiska, vore tiden inne att drick: kommer också medel att uppdrivas till missionens uppgifter i varje fall fullt energiska ansträngningar att tysta för- sering når ut till åhörarna.
Ibland får så djupt man kunde - ur de främ- dess förverkligande.
Men det vore säkert allsidig.
I fråga om kongressens fram- samlingen ä r obestridlig.
Däremot tala- hennes sang något av piglyrik över sig, mande språkens litteratur liksom ur det praktiskt att en - kanske framtvingad - tida betydelse skulle j a g vilja framhålla de » representanter för andra riktningar i duetter- en elviramadigancharme, men egna språkets.
Hur skulle e j en sådan avslutning efter åtta år av den grundläg- att o c k s i i de största och starkaste orga- än de kommunistiska, - pacifister, t. ex. nisationers kampkraft ingår som en vä- general von Schoenaich, Lida Gustava na med Hislop tog hon upp sig och litteraturläsning också kunna verka be- gande skolgången, berättigade till att ut- sentlig del de enskildas initiativ och im- Heyman, Romain Rolland genom madame nästan dominerade.
Den rösten ä r värd fruktande på ämnet historia.
som just un- taga de två sista Arens skolpenning un- pulser och att man av kongresser i all- Duchêne - anarkister, socialdemokrater att skolas inåt, värd att förses med ett der dessa år borde ha sin högkonjunktur.
der en senare studietid.
Valet av platsen mänhet knappast kan begära någon be- etc. utan att » saboteras » men med kon- och sättet för dessa studier bör naturligt- tydelse utöver deras förmåga att väcka gressens bifall.
Att trängseln kring ta- djup motsvarande de rena konturerna vis vara fullt fritt.
och stärka dylika impulser.
En uppgift larstolen var utomordentlig ä r en annan och sett som sceniskt arbete kan man inte annat än säga att fru Quensel har gjort historia!
Over huvud taget måste sä kraftigt som som kan vara viktig nog.
Arhetaren har också anfört Finn Moes C.H.
framsteg och måste, mänskligt att döma möjligt påyrkas att den allmänna opinio- vara på rätt väg.
Har teatern råd att nen och även statsmakterna gör klart för att inte ställa till oreda och skada.
Väl värt att undersöka om det inte just är misshushålla med en talang som Carl sig » fyllda kunskapsmått, heter lösen till studentexamen som lurar alltför många Hellgren?
Förvånande nog lät orkestern huruvida studielust är ett ont varje högre skolform, som sedan gör sitt och alltför många olämpliga in på de tunn och indolent och den med rätta en eller ett gott och hur den bör bästa att taga håg och lust och förstånd akademiska studiernas bana.
gång så älskade dirigenten Schneevoigt ur den, som sluppit igenom.
Studentexa- Men huvudsaken är: Skall den för alla gjorde inga underverk.
Han gjorde som behandlas.
För närvarande ordas mycket om att men heter slutligen lösen till högskolor- barn och varje växande människa grund- skåningarna, han satt.
Nu väntar vi p i nästa operett, blir det .tillvarataga begåvningarna », men sam- na, men ingalunda duger en lärareexa- läggande om också olikstarka och olik- tidigt behandlas barn, ungdom och vuxna men eller en lärares eller annan män- riktade bildningskraften och uibildnings- Dramaten eller Komedien?
Sven Stål.
människor med frisk och levande studie- niskas lust att utan annat vederlag I n hågen mötas av förtorkande eller befruk- håg som farliga djur, vilka genom trånga rätt att avlägga akademisk examen till- tande villkor.
Det ä r frågan.
hål försiktigt släppas från bur till bur för föra sitt arbete ökad duglighet.
Det vore Honorine Hermelin.
- Anarkisten fick inte prygel i Amsterdam.
A - -.
* - - -
