# ID: svediakorp-per3591
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1932
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,464
# sentences: 427
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Kvinnor, se upp!
18 r e g e r i n g s s v a r till N.F.
i f r å g a n om gift k v i n n a s nationalitet.
Av A n n a T. Nilsson.
Nytt om Lawrence.
Av Emy Ek.
Radikal samling.
* Folke Rösiö skriver om Bevingade barnarövare.
Universitetskvinnornas international.
.
Av Astrid S t u r z e n - B e c k e r.
Bokkrönika.
Av J o h a n Falck.
Vad har hänt?
U T T A L A N D E N INFÖR ANDRA- KAMMARVALEN 1932 framläg- gas av Radikala Gruppen av Svenska Kvinnors Vänsterförbund.
Erinras om att sedan sista andrakam- marvalet en omorganisation ä g t rum av Frisinnade Kvinnors Riksförbund, som tillåter de olika grupperna - liberala, frisinnade och radikala - a t t uppträda oberoende av varandra inför val.
Den radikala gruppens ledning utövas a v ett verkställande utskott, vars medlemmar äro: Ada Nilsson, ordf., Elisabeth T a m m, Honorine A n d r e a Andreen-Svedberg, Hermelin, Elin Wägner och E b b a Hol- gersson, sekreterare.
För att utröna hur de olika vänster- partiernas riksdagskandidater i landets olika delar ställa sig till dessa radikala programpunkter, kommer Tidevarvet att under veckorna före valet göra en rund- fråga till blivande folkrepresentanter, som ledning för radikala röstare.
D E T Y S K A SÄRDOMSTOLARNA ha avkunnat tvenne domar som i Domstolen i Beuthen har dömt fem nationalsocialister till döden på grund av den överlagda nattliga mordgärning de företagit mot en kommunist i Potemka den 9 augusti.
Sär- domstolen i Brieg har dömt tre » Reichs- bannermän » till sammanlagt nio Ars tukt- hus samt 27 anklagade män och kvinnor till 4-18 månaders fängelse.
alla på grund av de blodiga sammanstötningar, som ägde rum i Ohlau den tionde juli, alltså innan antiterrorlagen utgavs.
Nazisterna rasa, storma domstolsbygg- naden i Beuthen och angripa hetsigt Pa- pens regering för dessa orättvisa domar.
Att tänka sig: » Dödsstraff på fem nazis, som endast i sitt berättigade motvärn mot den marxistiska terrorn endast dödat en kommunist och däremot blott några Ars tukthus för Ohlaus ’ mordgossar ’ » Hitler betygar sina dödsdiimda kamrater sin fulla solidaritet och fordrar domarnas upphävande.
Från andra sidan framhålles att Reichs- hannermännen blivit för hårt dömda, d5 det e j var till fullo bevisat vem eller vilka som voro angripare i d e n allmänna sam- m a n s t ö t n i n g i Ohlau, men däremot att kommunisten mördats av nazisterna med berått mod och på ett djuriskt sätt.
Tillståndet i det arma Tyskland börjar hög grad uppröra landet.
Radikalt program Ottawa.
mycket omtalade Ottawakonfe- rensen har avslutats i kompromis- sens tecken mellan sina båda uppgifter.
Konferensen skulle ju å ena sidan för- verkliga Joseph Chamberlains gamla dröm om ett fastare sammansmidande av Det ekonomiska livet och jordfrågan.
Uppfostran.
Dominions och moderlandet medels en Den ekonomiska krisen sammanhiinger med bristen på SKOLUNDERVISNINGEN B Y G G D PÅ D E N VÄXANDE tullunion och samtidigt ville den vara det respekt för andliga och moraliska världen.
MÄNNISKANS B E H O V UNDER OLIKA UTVECKLINGS- första stora steget till upphjälpande av En ekonomisk samhällsordning måste grundas på en sam- SKEDEN.
världshandeln.
» hörighets- och ansvarskänsla som sätter gemensamt väl Möjlighet för alla till examensfri åtta- eller tio-årig skol- Dominions äro starkt tullskyddsvänliga Detta innehär fördelning av ar- framför egen fördel.
gång med avgångsbetyg.
och de ville att England skulle ytterliga- Skolplikt under åtta år.
betsmöjligheter och arhetsprodukter så att samtliga med- Fria skolor jämställda i fri tävlan med statens.
Den fria re begränsa sitt inköp av trä- och lant- borgares och framför allt de ungas krafter tagas i anspråk tävlan och den fria skolgången möjliggjord genom en bruksvaror från andra länder för att i och sanitliga medborgare beredas en människovärdig till- skolpenning.
d.v.s. i stället for avgiftsfria skolor en stat- stället ta frän dem.
I gengäld skulle varo.
lig insats för varje barn användbar endast för uppfostrings- tullen icke höjas för engelska industri- och utbildningsändamål, vare sig i statsskola eller privat- varor men väl för andra länders.
Men För det ekonomiska livets nydaning erfordras: skula.
Möjlighet alt uttaga de två sista årens skolpenning Baldwin, den engelska delegationens ord- EN JORDPOLITIK byggd på ny äganderättslag - att under en senare åldersperiod, om den blivit obrukad under förande påpekade, att rikslanden åtnjuta gälla vid sidan av den gamla - med ärftlig och förytterlig en föregående.
stora fördelar, d3 praktiskt taget inga va- besittningsrätt på obegränsad tid mot årlig avgäld varige- Den statliga inspektionen måste visa respekt för olika ror från England kommer tullfritt in i nom jordvärdet regleras, spekulation i stigande jordvärde dem, men deras varor icke tullbeläggas skolors arbetsmetoder.
förhindras och jorden göres åtkomlig utan kapital.
av England.
Till och med efter Englands Ett ändamålsenligt organiserat varuutbyte inom landet införande av tullar gäller detta ända upp Mäns och kvinnors lika rätt till arbete och mellan folken.
till 90 %.
Baldwin påpekade vidare att E n statlig affärsbank med kapitalplacering i jord med och lika rätt inför lagen.
England 1930 köpte av riksländerna för låg men säker ränta som den enda hank för vilken stats- 1,800 milj. kronor mer än det sålde till Rätt för varje kvinna, gift eller ogift, att antaga det arbete makterna ikläda sig ansvar.
för vilket hon har förutsättningar och kompetens och vilket dem, och att det köpte från den övriga världen för 6,400 milj. kr.
Storbritan- står henne till huds samt rätt att för sitt arhete erhålla lika lön, som tillkommer manlig innehavare i samma tjänste- nien som industristat ä r beroende av sin Folkhälsa.
utländska marknad.
Allt som försvarar ställning.
MÄNNISKOVÄRDIGA OCH TILLRÄCKLIGA HEM FÖR Borttagande av särbestämmelser för kvinnor inom skol- Englands utförsel kommer därför att min- ALLA.
väsendet, i lösdrivarlagen, pensionslagen och arbetarskydds- ska Englands köpkraft, vilket sålunda går ut över Dominions, eftersom England kö- Tomtpolitik från det allmännas sida, som även befordrar lagen.
per mer från dem än vad de köpa från egna hem och kooperativa hyggen.
England.
England med sina 2,75 milj.
Obligatorisk hostadsinspektion även å landsbygden.
Fred.
arhetslösa behöver i stället ökad mark- MALMEDVETEN BEFOLKNINGSPOLITIK, SOM T A R nad.
Tullvapnets farlighet kan e j tydli- Sveriges nationella och internationella politik hör ännu S I K T E PÅ EN KVALITATIV FÖRBÄTTRING AV FOLK- mer än hittills anknyta vid, befrämja och utnyttja de i N. gare demonstreras.
MATERIALET: Avtal ha nu ingåtts mellan England och F. givna möjligheterna för en fredlig utveckling.
Moderskapsvårdens snara ikraftträdande och utbyggande Sverige bör for sin del förverkliga de principer om av- de olika Dominions.
England kommer icke med ökat kontantunderstöd och ökade vårdmöjligheter för att höja trävarutullarne men har förbun- rustningens absoluta nödvändighet, som erkänts av avrust- havande kvinnor, nyblivna mödrar och deras späda barn.
ningskonferensen i Genève.
Detta förverkligande bur inle- dit sig att inskrida mot statsorganiserad Samhällets accepterande av födelsekontroll som förutsätt- das med avveckling av vår rustningsindustri och vapen- dumping både ifråga om trävaror och ning för en effektiv mödra- och barnavård, vilket innebär export samt förbud mot privat krigsbeväpning och privat andra varor, vilket anses omöjliggöra ett preventivlagens revidering.
förnyande av det engelsk-ryska avtalet.
tillverkning av krigsmateriel.
Tillgång till vederhäftig upplysning om släktlivet och för- Sverige bör i stället för det militära försvaret hygga upp Ägg, ost och smör tullbeläggas ytterliga- äldraskapets förpliktelser genom kompetenta läkare.
re av England, vilket kan få sin betydelse ett försvar grundat på fredliga medel.
Motarhrfande av den överhandtagande förekomsten av D E N INRE T R Y G G H E T E N hör sökas genom undanrö- för svensk export.
F ö r kött och fläsk fosterfördrivning i första hand genom ovan angivna posi- kommer en kontingentering att genomfö- jande av de sociala missförhållandena.
tiva åtgärder och vidare genom straffets borttagande för DEN Y T T R E T R Y G G H E T E N genom att föra en utrikes- ras, vilket möjligen också kommer a t t få avbrytande av havandeskap, förutsatt att ingreppet utföres betydelse för oss.
Dominions ha förbun- politik, som utgår från folkens förbundenhet och intresse- av specialutbildad läkare å godkänd sjukvårdsinrättning dit sig att endast g e tullskydd At inhem- gemenskap, ekonomiskt, politiskt och kulturellt.
med anmälningsskyldighet i överensstämmelse med av Me- Den hjälp Sverige som medlem av N. F. ä r pliktig att ska industrier, som äro livskraftiga och dicinalstyrelsen utfärdad stadga.
sunda och skyddstullarne skola hållas på ge angripen nation, hör inte - och kan inte vid ett avrustat Ordnandet av möjlighet till sterilisering i överensstäm- Sverige - uttryckas genom utlåning av förstörelseme- den nivå a t t Englands producenter få melse med Medicinalstyrelsens förslag i dess uttalande över del och militär trupp.
Vår försvarsheredning hör ägna sig skäliga konkurrensmöjligheter.
steriliseringssakkunniges betänkande.
Följderna äro ännu e j överskådliga men å t att genomarheta och framlägga fredliga medel och me- A R B E T E FOR F O L K N Y K T E R H E T såväl med hänsyn toder att uttrycka den mellanfolkliga solidariteten i detta fördragen ha mottagits med blandade känslor i England från liberalt och arbe- till spritkonsumtion som genom effektiv upplysning i alko- hänseende.
tarhåll.
Särskilt vänder man sig mot livs- holfrågan och genom uppfostran av folksed och folkupp- medelstullarne.
Den liberale inrikesmi- fattning.
R A D I K A L A GRUPPENS V E R K S T A L L A N D E U T S K O T T.
nistern sir Herbert Samuel uppges vilja avgå.
Amerika har anmält missnöje och däri mer och mer att påminna om 1918.
En angripes för.
Aktiemajoriteten i Svenska Järte i alla fall återuppsatt på högerns komma väl en del andra länder att in- ny revolution står inför dörren, säger Dagbladet äges som förut omnämnts av riksdagslista, så valmännen ha nu ordet.
stämma, och det ä r svart att inse hur världshandeln på detta sätt befrämjas.
bolaget Permanens, där Kreuger enligt Ludendorff.
de nu offentliggjorda urkunderna hade HELLER INOM D E T SOCIAL- Med DEMOKRATISKA P A R T I E T tycks ligt avseende förargelseväckande.
ensambestämmanderätten i ekonomiska A L L E T JÄRTE har dryftats offent- bad menas även luftbad och vad som ligt under den gångna veckan.
Nya ting och där byråchefen Järte var kon- friden råda.
Herrar Z. Höglund, Fredrik skall anses för anstötlig baddräkt över- Dagligt Allehanda i synnerhet har ford- trakterad en hög avlöning som medarbe- Ström och Sigward Cruse lämna stads- lämnas åt polisen a t t avgöra, men dok- rat hr Järtes huvud på ett fat.
Det ä r tare och blivande redaktör, vilket av som- fullmäktigegruppens styrelse.
Vad ligger tor Bracht skall så småningom lämna naturligtvis Svenska Dagbladets intrass- liga e j anses förenligt med en högre nu bakom detta?
Det blir väl i sinom vidare anvisningar.
Vid en badort på Emellertid blev tid uppenbarat även det.
lande i Kreugerhärvan, som herr Järte statstjänstanställning.
Rügen har polisen redan inskridit.
Trettio ADPOLIS HAR NU OCKSÅ IN- anmälningar och en dam haffad därför, att vinden blåste undan den badkappa R A T T A T S I P R E U S S E N.
Det ä r hon hade på sig och ett hen syntes.
Man ställföreträdande Rikskommissarien där- skulle kunna tro att polisen hade full sys- städes, d:r Bracht, som utfärdat en selsättning ändå i Tyskland, men intet » Badpolisförordning », där offentlig na- land älskar så » polizeilich verboten ».
kenbadning eller badande i anstötliga baddräkter förbjudes.
E j heller må man i eller vid vattnet företaga något i sed- inför valen 1932.
F D EJ B Veckovakten
TIDEVARVET Kvinnor, se upp!
REDAKTIONSKOMMITTE: Elin Wägner, Elisabeth Tamm, A du Nilsson, Honorine Hermelin.
18 regeringssvar till N.F.
angående ny- behandling av frågan om gift REDAKTÖR: C a r in Hermelin.
kvinnas nationalitet.
Den 2 7 A u g.
1 9 3 2.
Ett Radikal samling.
Det politiska läget ä r tryckt.
Den depressionen ä r kännbar.
Men ännu mer det politiska livets d å l i g a samvete.
Inte p å grund a v rättfär- dighetskänsla.
M e n man v å g a r inte angripa s i n a motståndare så som man skulle ö n s k a och kunna, av fruk- tan a t t s j ä l v bliva angiven.
Vem vet v a d som s t å r i herr K r e u g e r s d a g b o k!
Där s t å r i v a r j e fall d a g e n s politiska s.k. historia.
O c h d e s s förfall.
D e t t a g ö r a t t valrörelsen trots allt blir något lågmäld.
nog.
Men det ä r icke Vi h a rätt a t t fordra m e r politiskt ansvariga, av d e ledare o c h a l l a än försöket att r ä d d a s i g s j ä l v a och vinna genom a n d r a s mot- gångar.
V i h a genomgått en förtid- mjukelsernas tid det sista halvåret, d å v å r moraliska bankrutt, f ö l j a n d e hela skalan med den hårfina grän- sen från brottslighet och ohederlig- het, undan f ö r undan blivit lagd i dagen.
S k a l l det ej kunna v ä c k a oss till besinning?
Särskilt nu d å vi stå inför valen, ett a v g ö r a n d e om den riktning utvecklingen skall taga.
Kan man d å tillmäta utgången a v valen s å d a n betydelse, penningen h a r ju makten b a k o m o c h oberoende partierna.
beror Visserligen!
av Men detta på bristen på respekt för and- liga och moraliska värden.
Där är tidens s j u k a punkt.
O c h d ä r ligger värld a v o a n a d e möjligheter.
en Det ä r v a d vi borde lärt, d å vi nu g å till val.
Radikal samling!
f ö r 10 å r sedan.
annorlunda.
det s k e nu.
klart j a (Norge), tre j a med villkor, elva nej och tre obestämda.
E h u r u 18 svar jämfört med N.F:s medlemsantal, 56, inte är av så stor betydelse, s i äro svaren, publicerade ge- nom N.F., dock av stort intresse och en återblick på frågans utveckling kan kanske därför vara på sin plats.
I 1924 års församling föreslogs av Sverige att man borde befrämja inter- nationell lagstiftnings utveckling genom att bringa de frågor, som befunnos lämp- liga därtill, till sådan mognad att de kun- de bli föremål för konventioner mellan länderna, och en kommitté blev tillsatt.
Dess arbete resulterade 1930 i förslag till kodifiering av bland annat en lag om gift kvinnas nationalitet, en gammal och segsliten fråga.
De vid kodifieringskon- ferensen i Haag 1930 närvarande stater- nas ombud undertecknade detta förslag, med eller utan reservationer, men För- enta staterna vägrade, bl.
a. därför att män och kvinnor icke ställts likaberätti- gade i detta förslag.
Förslaget i och för sig var ett framatskridande, men onekli- gen ä r det ett dåligt varsel i att den nya tidens första och med glädje hälsade för- sök att åstadkomma en internationell lag genom kodifiering, kom att starta med en kvinnosaksfråga, där kvinnoförenin- garnas önskningar om lika rätt för par- terna i ett äktenskap att bestämma över sin nationalitet ej kunde tillgodoses.
En kvinnas giftermål skall icke ha an- nat inflytande på hennes nationalitet än en mans giftermål har på hons nationa- litet, det blev den formulering, under vilken Inter American Women ’ s committee bör- jade sin kampanj för att fä frågan åter upptagen till behandling, ehuru N.F:s församling 1930 beslutat utsända till re- geringarna ovannämnda kodifieringsför- slag i och för ratificering och två stater, Norge och Monaco, allaredan hade rati- ficerat det.
Lagen träder i kraft d i 10 länder ratificerat.
Det skulle skett D å h a d e allt varit kommer att hända, allra minst i nå- M e n n ä r så ej blev, må d e n s å r 1932.
D e t skulle b r y t a sön- O c h s k e r d e t inte, må d e r partierna och låta oss gå till val vi ä n d å a l l a g ö r a klart f ö r oss, att som enskilda människor, var o c h en med sin ansvarskänsla och sin d ä r ligger e n d a t ä n k b a r a möjligheten för en o r g a n i s k lösning a v tidens övertygelse.
I stället blir det d e S k e r det inte, h a r Sveriges splittrade partiernas val.
folk valt stridens, nödens och d e D o c k - vi s ä g a det än en g å n g våldsanima omstörtningarnas väg.
en ärlig samling av svensk vän- olycka.
- menas d å med radikal samling?
s t e r kring bärande mål är tidens oav- Att g å till roten a v d e t o n d a i tiden, visliga, allvarsdjupa krav.
a t t ge viljan o c h a r b e t e t f ö r en n y tid genom att b y g g a p å andliga och m o - Vad raliska värden, o m s a t t a o c h fullfölj- d a i det praktiska livet, d e t politiska livet.
Så enkelt är det.
Ändå kräver det allt a v oss alla, i vilken ställning vi än stå.
Nu veta vi att n å g o t s å d a n t ej Som ett förtydligande av referatet i förra veckans nummer från S.A.I.A:s sommarkurs på Tärna må nämnas, att lektor Emilia Fogelklou Norlind i sitt föredrag om rationaliseringen i Amerika framhöll, icke att rationaliseringen enligt amerikansk mening borde avskaffas, men att tyngdpunkten inte längre ligger där.
I jan.
1931 tillsatte N.F:s rid en kvin- nokommitté, hestående av två represen- tanter från vardera av åtta namngivna kvinnoföreningar och därmed hade en nybehandling av frågan egentligen tagit sin början.
Denna kommitté avgav ett betänkande till 1931 års församling, begärde förslag till en ny konvention med män och kvin- nor likaberättigade i fråga om nationa- litet och i och med detta det förra beslu- tets upprivande.
Församlingens första utskott diskuterade hetänkandet m. m., och beslöt remittera samtliga handlingar i frågan till regeringarnas studium och som ovan nämnts ha 18 svarat till den 1 juli.
- Norge.
med en frisk fläkt från Ibsens och Björnssons forna Norge, säger oför- behållsamt » ja » till att åter behandla frå- gan och att få en ny konvention till stånd.
Sverige säger » ja », men har ett tråkigt » om ».
» Om majoriteten av stater uttala så skall Sverige inte sig för känna sig hunden att motsätta sig en ny behandling av frågan. » Danmark har inte svarat.
Columbia svarar ett något otydligt j a och Belgien föreslår en N.F:S studiekommitté (som kanske blir räddnin- gen av det hela) och svarar sedan » ja ».
England, Australien, Tyskland, Japan, Egypten, Holland m.fl. avböja, och som- liga säga att de vilja påskynda ratifice- ringen.
» Jag kan omöjligt arbeta upp mig till något intresse för gift kvinnas nationali- tet,, sade nyligen en eljes allmänt intres- serad dam, » frågan är teoretisk, främ- mande och konstgjord jämförd med så- dana livsfrågor som fred och arbetslös- het., Detta ä r förståeligt nog.
Det är bara ett relativt fåtal i varje land, som ha direkt och personlig känning av denna lagstiftning.
Men i princip berör den två av mänsklighetens livsfrägor, likställighe- ten mellan könen och självbestämmande- rätten över sig själv, så här är säkerligen nödvändigt att en större allmänhet, med intresse för framåtskridande, ä r vaksam och drar sitt strå till stacken genom en allmän opinion.
Det går väl an med Sverige, men hur i all världen skola engelskorna få bukt med den engelska regeringen!
Kvinnokommittén har beslutat att vid- hålla sin begäran till instundande assem- blée om en ny konvention i nationalitets- frågan, baserad på likaberättigande.
Anna T.
Nilsson.
— — — ” Vi har Övervunnit fördomen ’ ’ säger Pennsylvaniaprofessorn d:r Catharine H ur ofta man än skulle råka på de spridda representanter för den väl- diga amerikanska kvinnovärlden, som då och då komma över till oss, tror jag man för varje gång skulle med samma intresse be dem lägga upp de aktuella problem, som för narvarande sysselsätta denna mångskiftande och aldrig tillfyllest kart- lagda värld.
T y från ett så stort om- råde är det alltid något nytt att erfara.
I förra veckan var det nu en av Ame- rikas mest framstdende kvinnliga läkare, som gjorde Stockholm den äran, profes- sorn i gynekologi vid Women ’ s Medical College of Pennsylvania, doktor Catharine Macfarlane.
Som höres av namnet är detta pennsyl- vaniska college avsett uteslutande för kvinnliga medicinare.
- Ungefär 5 % av samtliga läkare i Amerika äro kvinnor, berättar doktor Macfarlane.
Ehuru universiteten teore- tiskt äro öppna för män och kvinnor lika, har man dock i praktiken i allmän- het gått in för att begränsa också de kvinnliga studerandenas antal till just denna procent av de manligas.
Det stora kvinnliga college ’ t i Pennsylvania har där- för stor betydelse för kvinnlig forskning och kvinnligt arbete p i medicinens om- råde.
Det består sedan 1850, fick för två år sedan en imponerande ny bygg- nad och besökes för närvarande av 130 kvinnliga studenter.
Rektor för detta college är en kvinna, ungefär t v i tredje- delar av lärarkollegiet äro kvinnor och en tredjedel män.
- De unga studentskorna ha ofta sagt mig, att när de komma in här och se kvinnor utföra operationer och alla slags betydande uppgifter, ha de först riktigt gjort klart för sig att de inte nödvän- digt behöva stanna på assistentens, med- hjälperskans stadium hela sitt liv.
De likaväl som pojkarna kunna ha en själv- ständig uppgift väntande på sig, en själv- ständig insats.
De flesta av de kvinn- liga medicinarna övergå efter examen till allmän praktik, men bland de talrika kvinnliga läkare som praktisera i Phila- delphia t. ex., ä r också ett stort antal spe- cialister, bl.
a.
12 kirurger-gynekologer.
Det ligger ju nära till hands att kvinno- sjukdomar och förlossningskonst ta dessa unga läkares krafter i anspråk.
Doktor Macfarlane, som alltså är gyne- kologiprofessor vid den betydande under- visningsanstalten innehar, till följd av sin Macfarlane.
ställning där, befattningen som kirurg vid Philadelphia General Hospital, ett sjuk- hus med 150 bäddar, som hon betecknar som en centralpunkt för undervisningen och den kvinnliga verksamheten.
Hon opererar dessutom vid ytterligare två andra sjukhus och nekar inte till att det är ett pressande liv.
Vi räknar helt och hållet med me- riter, säger doktor Macfarlane och de allra mesta av de forna fördomarna mot kvinnans arhete ä r nu bortblåsta.
Som ett exempel på detta förhållande talar doktorn om att 25 kvinnor numera tillhöra den berömda sammanslutningen American College of Surgeons, dit man inte kommer utan framstående insatser och mera bemärkta specialarbeten på läkekonstens område.
Hon berättar ock- så att den efter amerikanska förhållanden synnerligen förnämt historiska förening av manliga läkare, som bildades någon gång omkring 1780 -- Ni förstår, att det är mycket tidigt för att vara i Amerika!
utvalt henne själv till sin första kvinnliga medlem.
- Detta talar jag om, inte för att det gäller mig själv, men för att ni skall för- stå att den amerikanska kvinnan verkli- gen har uppnått likställighet p i de allra flesta områden.
Doktor Macfarlane ser ganska trött ut, antingen det är den intensiva arbetsvin- tern eller det genomgående studium av europeisk sjukvård, som hon bedrivit un- der sin resa.
Men hennes trevliga, lugna och kloka ansikte lyser hastigt upp av ett leende och hon säger: Ett sådant mot- tagande som j a g fått i Sverige av svenska kolleger har inte mött mig någon annan- stans, varken i Berlin eller Wien eller i någon stad.
Den vänlighet och det tåla- mod och tillmötesgående man visat här, både privat och på olika institutioner ä r enastående.
Jag vore glad om ni särskilt ville understryka det!
Casan.
- -
Bokkrönika.
Nytt om Lawrence.
Av EM K n a p p a s t någon författare är just nu så omskriven och omstridd som D.
H. Lawrence.
För ej länge sedan utgav Middleton Murry den kände kritikern J. ett arbete om Lawrence, kallat Son of Woman.
Han framställer där Lawrence som en sjukligt splittrad neurotiker, från början genom ett starkt beroende av mo- dern hindrad att gripas av en hel och stark känsla för en kvinna och sedan genom kroppslig svaghet urståndsatt att finna den lycka, hans glödande känsla och fantasi förespeglade honom.
Lawren- ce ’ s intensiva skildringar av kärlekslivet skulle alltså vara hans sätt att taga re- vansch för vad verkligheten nekade ho- nom.
Murrys skildring har blivit före- mål för skarpa bemötanden, bl.
a. i Ca- therine Carswells bok The savage pil- grimage och i Richard Aldingtons före- tal till Lawrence ' s bok Apocalypse.
yvind Johnson är en av de ytterligt få Y EK.
författare, som har en genuint per- sonlig stil.
I hans senaste arbete, novell- följa Lawrence och delade utan tvekan samlingen Natten är här (Bonniers, hans fattigdom och oroliga vandringsliv.
5:50), har man ett Iämpligt tillfälle att Hon var, säger Mrs Carswell, på sitt sätt studera den.
Hans subjektiva berättar- en lika märklig personlighet som Lawren- konst blir aldrig egocentrisk utan har en ce.
Hon var absolut okonventionell och förträfflig förmåga att intressera och roa respektlös, oberoende av yttre bekväm- (ty Eyvind Johnson besitter humor till lighet, sorglös, skrupelfri och livslustig.
skillnad från de flesta yngre författare).
Deras samliv var intet mjäkigt enahanda, En hart när enastående naturlighet och tvärtom var det storm och solsken och ledighet präglar även hans författarskap blixtrande urladdningar.
Det urfriska, strålande.
vilda och originella hos henne var för honom en kraftkälla.
Aldous Hux- ley, som i romanen Point counter Point tecknat Lawrence och hans hustru som Mark Rampion och Mary, säger om dem: » De voro bra var för sig - men tillsam- mans, som ett par, voro de ännu bättre ».
Richard Aldington, den kände engelske författaren, gör i företalet till » Apoca- lypse » ett utfall mot de kritiker, som icke förstodo Lawrence.
Han beskyller dem Catherine Carswell var god vän till helt enkelt för simpel avund.
De äro Lawence från 1914 till diktarens död » människor, som skulle vilja skapa men 1930.
Den bild, hon ger av hans person- icke kunna » och därför med omedveten lighet och liv, ä r ytterst detaljerad och intressant, men den polemik, hon för mot Murry, är så hätsk och ensidig, att den delvis förfelar sin verkan.
Hennes skild- ring av Murry har hatets typiska för- ening av skarpsyn och felsyn och är följ- aktligen otillförlitlig, Teckningen av Lawrence är däremot gjord med sympa- tiens förståelse.
Han är för henne den fascinerande, originella personligheten, som sprider glans och förtrollning över allt, han rör vid.
Han ä r lik en låga, lätt, rörlig, fladdrande, brinnande.
Han arbe- tar som en fågel, livligt, ihärdigt.
Han skapar med samma lätthet, som fågeln sjunger — liv och doft och färg och eld strömma av sig själv in i hans verk.
Stän- digt är han på resor.
Hans liv är en pilgrimsfärd, där den oförståelse, han rö- ner, och den sjukdom och fattigdom, han har att kämpa med, äro de skarpa ste- på ett sympatiskt sätt, och det originella skrivsättet tjusar genom sina överraskan- de moment och förmåga av suggestiva stämningar.
Natten är här innehåller en del psyko- logiska studier, intressant knutna till för- fattarens egen person.
Hans mångsidighet och variationsför- måga är frappant, och de i slutet upp- tagna novellerna från Grekland äro strå- lande i sin friskhet och inlevelse.
Men även de övriga äro skrivna med en över- lägsenhet, som vid läsningen ger en in- tensiv njutning, och det är få novellsam- lingar, som man i likhet med denna ville avund vända sig mot de verkligt skapande önska en verkligt stor framgång, då den och originella konstnärerna.
Påståendet pekar hän på en originell begåvning och kommer säkerligen icke att få stå oemot- intresseväckande personlighet, som under en frisk och naturlig yta besitter så myc- sagt.
Med beundran och sympati skildrar ket sunt allvar.
Aldington Lawrence ' s tappra kamp under De nya bokförlagen och bokserierna de svåraste yttre förhållanden.
Först år 1928 ljusnade det ekonomiskt för honom växa som svampar ur jorden.
Tidskriften Aldington Spektrum har utvidgat sitt fält genom och då var det för sent.
opponerar mot dem, som anfalla Law- att erbjuda allmänheten » litterärt värde- rence av moraliska grunder.
Han för- fulla moderna romaner till synnerligen klarar, att Lawrence hade den renaste lågt pris », och dessa romaner gå under fantasi och känsla för sexuella ting (I benämningen » Spektrumromaner ».
Vad think Lawrence had the sweetest imagi- det synnerligen liga priset (2: 50) angår, nation and feeling about sex of any man s i kan man vara benägen att instämma, I have known).
Med rätta framhåller men det litterärt värdefullo torde nog Aldington, att Lawrence såg som sin bero på ens personliga uppfattning.
Bör- mission att i en tid av intellektualism för- jan har gjorts med Hermann Kestens ber- kunna känslans livsvärde.
Han ville ett rikare, varmare, intensivare känsloliv.
För honom var det tydligt, att de flesta är » ett mästerverk a v den unge tyske hu- moristen ».
Den realistiska humorn är dock ofta cynisk utan finess, och även om boken i viss mån kan vara berättigad att anses innehålla allmänna synpunk- ter på två älskandes liv i storstaden, måste man säga, att det bisarra öde, för- fattaren här konstruerar upp, långt ifrån kan räkna på allmängiltighet, Det verkar nog mera tysk klumpighet från sin minst tilltalande sida.
Man måste emellertid frapperas av det rappa skrivsättet, den målande (om än grova) karaktärsteck- ningen och förmågan att ge upphetsade och förtvivlade stämningar.
.
Sten Selander påpekar med all rätt i företalet till Richard Aldingtons Över- stens dofter (Bonniers, 6: 50) att förfat- taren nu först har visat sin verkliga be- Hans krigsbok var hätsk och givning.
stormande och därigenom mäktig men dock ganska ojämn.
Denna senare bok uppvisar däremot en behärskad, kultive- rad stil full av finess och humor.
Med vemod ser man på Georgie Smithers ’ öde, kvinnan som aldrig blir kvinna utan stan- nar kvar i ett ungdomsstadium av naivi- tet och längtan.
Förbisedd och nedtryckt i hemmet blir hon även sedan, delvis ge- nom sin hämmade erotiska natur, skrämd och lekt med av starkare och mindre all- - narna på en vägen.
jakt efter Men nya pilgrimsfärden intryck av liv, är människor med nedskruvad » knappast låga, leva », med d. undertryckt v.s.
leva också nya former av skönhet, betare och hem- livskänsla.
I Apocalypse, som är ett lighetsfullare nyanser av kärlek och hat.
slags sammanfattning av hans livsåskåd- Ständigt söker han en intensivare livs- ning, skrivet under den sista sjukdoms- känsla, en friskare livspuls, När han be- tiden, betonar Lawrence, att människorna.
.
J.F.
företagsamhet.
I den lilla danska tidningen Grundskyld, som har ekonomisk frihet och rättfär- dighet på sitt program, har den beprö- vade jordreformmannen och frihandels- vännen Abel Brink gjort en liten sammanställning gar i olika länder samt de växande ar- hetslöshetssiffrorna.
Sedan den ekonomiska världskonferen- sens frihandelsdeklarationer 1927 har Tyskland t. ex. nästan helt och hållet ute- stängt de danska jordbruksprodukterna genom sina ständigt stigande tullsatser.
Fastän Tyskland på över ett år icke har betalat några krigsskadeersättningar, har antalet understödda arbetslösa vuxit med med i icke understödda komma inte De I England lämnade man frihandelsvä- gen i november — december 1931.
Sedan tullarna verkat ett halvår, har man UPP- nått en stegring av de arbetslösas antal städerna klarat sig ganska bra genom krisen, tills de nya skatte- och tullagarna genomför- des i oktober 1931.
I juni 1932 ökades tullar och skatter ytterligare genom an- tagandet av krisförordningarna och ar- hetslösheten stiger nu vecka för vecka mitt i sommarens högsäsong.
med Danmark hade åtminstone Sedan krisen börjat 1929-30 bel Dodge Luhan i hennes bok om Law- som kommer oss att skälva ».
Gammal olikartade arhetsproblem inom varieran- romantisk mystik och naturfilosofi klingar de områden, såsom vi gjorde det för en rence, » Lorenzo in Taos ».
Senare delen av Catherine Carswells hos Lawrence samman med den moderna kort tid sedan vid den sjätte kongressen bok ger en gripande skildring av Law- mekaniserade tillvarons längtan till det av International Federation of University Women i Edinburgh (27 j u l i 4 aug.).
rence ’ s tappra kamp mot sjukdomen.
Ar spontana livets källor.
I höst väntas utkomma en samling 1926 kom den första lungblödningen, och En nyhet i kongresstekniskt avseende för I. F. U. W. var gruppdiskussionerna, sedan arbetade han ständigt i kapplopp Lawrencebrev, inledda av Aldous Hux- med döden, » a splendid fight », som hans ley, och Frieda Lawrence påstås vara sys- varvid hundratalen voro uppdelade i av- hustru säger.
Mrs Carswell ger en gan- selsatt med en bok om sin man.
Den delningar på ett tjugutal i varje, en dylik ska sympatisk bild av diktarens hustru, rika Lawrence-litteraturen får därmed ett f.ö. ledd av den ena svenska delegaten Ämnet var: Är lektor Eva Ramstedt.
Frieda Lawrence.
Hon var tyska, född par värdefulla tillskott.
Emy Ek I varliga individer.
som ej se så konventio- nellt på saker och ting som hon.
Dessa förbiskymtande personer äro också teck- nade med verklig säkerhet och känsla, och hela den intressanta och träffande studien uppnår stundom konstverkets och mäs- terskapets sällsynta form.
Tullförlamad Universitetskvin- Förenta staterna kan man knappast hitta.
nornas international.
de Hawley-Smoot-tul arna, som medförde Det till 33.9 procent ger sig till Mexiko för att studera land- ha förlorat känslan av samband med kos- är en stimulerande och uppfost- skapet och folket, hoppas han, » att mol- mos, med livets källor.
» Kosmos ä r en rande erfarenhet att under en nen där inte är så gamla och att luften väldig levande kropp, av vilken vi äro veckas tid på främmande ort tillsam- är nyare och jorden inte så trött », Vistel- delar.
Solen ä r ett stort hjärta, vars mans med några hundratal andra delta- serna i Mexiko ha inspirerat flera av rytm återljuder i varje fiber av vår kropp.
gare - närmare bestämt 575 - av olika hans verk och ha även skildrats av Ma- Månen ä r ett stort lysande nervcentrum, nationer diskutera gemensamma och dock baronessa von Richthofen, och hennes far hade varit guvernör över Elsass-Lothrin- gen.
När Lawrence träffade henne, var hon gift med en engelsk professor Week- ley.
Hon lämnade man och barn för att linerroman Lyckliga´ människor.
I ett par företal underrättas man noga om, vad man skall tycka i fortsättningen, sa att man verkligen uppmärksammar att det E iiniversifeisstudier en ändamålsenlig ut- bildningsform för kvinnor i nuvarande tid?, och resultatet blev huvudsakligen att ge sakliga upplysningar angående ut- bildning i olika land, samt att tillfälle gavs åt alla, även de blyga, att deltaga och framträda.
Det kom med all tydlig- het fram, att den brännande frågan över- allt ä r arbetslösheten.
I samband här- med hade en hel del uppgifter samlats och utredningar gjorts i flera land an- gående kvinnans ställning och hennes möjligheter att få arbete inom olika yrken.
Vidare hade uppdelning i fackgrupper betydligt utvidgats från föregående kon- av sitt yrke (skolföreståndarinna i genomförde för lantbruksprodukter Kairo).
Det arbetas också på att åstad- samt dessutom innebar befogenhet för komma nära samarbete med andra för- presidenten att administrativt höja tullar- eningar och yrkesgrupper, bl.
a. hoppas na intill 5 0 procent.
man på dylik med den kvinnliga inter- Resultatet är nu att arbetstillgången är ungefär hälften av vad den var under åren nationella läkarorganisationen.
1925 — 27.
Man har visserligen intet be- F. Ö. var det gott om föredrag, delvis v i s för att frihandel länderna emellan av- följda av diskussion, t. ex. av Mrs Prince hjälper krisen.
Men de faktiska förhål- om arbetsmöjligheter i varuhus (hon an- landena visa tydligare än någonsin förr, förtrodde oss privat, att hon så gärna att tullar äro odugliga som hjälpmedel.
ville ha svenskar till sitt utbildningsinsti- tut i Boston), av Frau Schönhorn, som talade om barnens överansträngning i skolorna och berättade, att förhållandena i Tyskland bättrats de senaste åren ge- nom närmare samarbete mellan skola, hem och läkare, eller mera vetenskapligt betonade, som föreläsningen om växters sjukdomar av professor Westerdyk, fe- derationens nya president efter den nu avgående, professor Cullis.
Vare sig man satt i delegerademöten, hörde föredrag eller gladdes åt skotska sånger, danser och säckpipor vid festliga sammankomster eller p i utfärd till hög- länderna, var det emellertid en god och glad stämning av gemenskap och vän- skap, och man for hem med en uppmunt- rande känsla av att alla, trots tidens tyngd och svårigheter, voro fast beslutna att arbeta sig igenom dessa till en lju- sare framtid.
gress.
Man lunchade först med lika- intresserade, besåg sedan något gemen-, samt (läkare: sjukhus, litteraturgruppen, en teaterpjäs), eller diskuterade, bl.
ä. inleddes en historiediskussion av den.
A s t r i d S t u r z e n B e c k e r
Bevingade barnarövare.
rop från sin egen eller ungarnas magar.
Hade nu hans mäktiga vingpar burit den lilla fram till hoet - j a, då vilja vi helst slippa tänka oss, vad som hänt.
Kungsörnen och gamörnen eller lamm- gamen, skäggamen.
hade båda förr i tiden befäst anseende som harnariivare, mer man har under senare tid varit mest böjd att skriva detta på folkfantasins konto Gamörnen är n u utrotad i hela Europa, sorgligt nog.
och kungsörnen har inte på länge föst uppmärksamheten vid sig som » kidnapper ».
Så långt vårt vetande når tillbaka, finna vi, att stridsyxan av stammarna Homo och Accipitres grävdes fram första gången på salig Aeschylus tid.
Denne vittre man blev själv det första offret, och själva hans dödssätt hade också ka- raktären av den kastade yxan.
Mörda- ren var den gången Gypaetus, en gamörn, som behagade förväxla den lärde mannens Ett örnporträtt.
Då för kort tid sedan i telegram frän Norge meddelades om ett sensatio- nellt barnarov av örn, sökte tankarna sig naturligt nog genast (iver Atlanten till den amerikanska förbrytarvärlden och dess senaste stora reklamnummer.
Maii ville nästan fråga sig: Har verkligen den- na välsmorda organisation agenter även hos oss, i ett fredligt nordens Norge?
Men nej, det här får örnen ifråga s t å för alldeles ensam.
I varje fall liar barna- rövaren i det här fallet handlat med en originalitet och finess, som står i kon- trast till vad hans förfader och släktingar presterat ifråga om » kidnapping ».
S å här lyder herättelsen om den lilla norskans äventyrliga flygfärd över hemlandets fjordar och fjäll: På en gräsmatta vid en gård i Yttre Namdal i Nordtröndelag lekte en fyra- årig flicka, d å plötsligt - enligt hennes egen heröttelse - en stor fågel kom fa- rande ned över henne från himmelens höjd, grep tag i henne genom kjolen och lyfte henne från marken.
Det gjorde en smula ont, då fågeln slog ned på men sedan hade den lilla intet minne av sin luftiga färd - kanske förlorade hon medvetandet i rymden.
I varje fall åter- fanns hon klockan I I på kvällen högt upp i fjällen på en svårtillgänglig av- sats, fullkomligt oskadad, sånär som på några skråmor i huvudet, och lugnt so- vande.
Man hade iakttagit en örn i trak- ten under dagen, kände till ett näste bland fjällen och satte detta genast i sam- band med barnets spårlösa försvinnande, men döm om spejarnas häpnad då den försvunna återfanns vid liv, helbrägda, redan på vägen till den mäktiges rövar- boning!
Det ä r detta, som ä r originellt.
Om en örn inte orkar bära sitt byte ända fram till boet, brukar han stycka det och transportera det bitvis till ungarna.
Kungsörnen - ty förmodligen har det varit en sådan - brukar e j draga undan och gömma något byte för framtida be- hov och slår aldrig vilt utan trängande Havsörnar.
F ö r den.
som vill tränga något in i örnarnas, dessa rymdens rovriddares vä- sen och vanor, äro kronprins Rudolf av Österrike, Brehm och Bengt B e r g de misterligaste ciceronerna.
Helt nyligen har till deras rad sällat sig ett namn, som v i i icke kan m#ta sig i glans med deras, men som dock åt eftervärlden skänkt en utomordentligt fängslande skildring i ord Den, och bild av vår stolta kungsörn.
som av forstmösiare Stig wessléns nya bok, » Kungsörnarnas dal », väntar sig en noggrann och ingående skildring a v ett kungsörnpars liv vid och i hoet eller i rymden och på jaktstigen bland fjällen, blir inte besviken.
Han får veta allt, som kan vara värt a t t veta härom.
Genom att inledningsvis skildra lapparnas liv och öden ur historisk och aktuell synpunkt (ett synnerligen intressant avsnitt av boken) och genom att jämsides med skildringen av örnarna ge en bild av hela fjällvärldens natur och djurliv liar Wess- lén förstått att ge sin bok mera vittom- Kryssaren Emden.
anninkorna glömma fort.
Till och M med världskrig.
Få orka längre uppröras över minnet av 1914 — 18.
Även Remarque håller på att glömmas.
Kanske ha alla hans efterföljare, alla i form av krigsme- » skräckmålningarnar moarer, krigsskådespel och krigsfilmer tagit död på mästaren.
Den minskliga förmågan av medlidande har sina grän- ser.
Nu synas vi ha genomlidit de re- konstruerade krigsfasorna till slut och blivit okänsliga på den punkten.
Tiden ä r ånyo mogen för krigets glorifiering.
Den politiska reaktionen ä r naturligt- vis inte heller blind för omsvängningen.
Korparna, som kraxa efter rov, bli allt fräckare.
Läget Aterspeglar sig även i filmerna, Kryssaren Emden hade söker- ligen inte kunnat spelas för ett par år se- Med flytande, målande, bildrik, klar stil rullar författaren upp fjällvärldens stor- ä r en rent krigsförhärligande tysk- slagna naturscenarier.
Situationsbilderna från örnboet visa, att han kan skildra.
chauvinistisk film.
Med oförskämd rätt- skildra på ett korthugget, nästan kargt framhet blottas avsikten.
Emdens friby- tarbragder på världshaven äro till den lin- dan ett tacksamt motiv, som ju även ti- digare inspirerat både pennans och kame- rans konstnärer.
Den alltid lika populära sjörövarromantiken kan här förenas med modern teknik, historisk sanning eller åt- minstone halvsanning och högst påtagliga politiska intressen.
Något konstverk ä r inte filmen.
Där- till ä r den för mycket refererande, för li- tet dramatisk.
Med sina kartor och data g ö r den ett nästan skolmässigt intryck.
Upp till den ryska (i Sverige censurför- bjudna) Pansarkryssaren Potemkin når den inte på långa vägar.
Men den har sina fascinerande moment, och den för sin ridderlighet vida berömde kaptenen framställes med imponerande manlighei av Werner Fuetterer.
En farlig film men inte dålig.
E f t e r e n tavla av Bruno Liljefors.
blanka hjässa med en stenhäll och med men samtidigt vårdat, medryckande och kraft slungade sin middags- framförallt roande sätt.
Humorns krydda sköldpadda med precision mot hans hu- sätter en frisk smak på varje sida.
Ibland vud.
Det var således denna gång icke kommer det verklig poetisk flykt över överlagt mord, men detta rättfärdigar språket - likgiltigt vad det än avhand- icke » El Quebrantahuesos », eller hen- lar, och i saklig klarhet brister aldrig krossaren, som spanjoren kallar fågeln, framställningen.
I minnet fästa sig s i r - avsikter i allmänhet, e j heller a t t sköld- skilt sidorna om midnattssolen och om paddan vid det här tillfället höll.
och få- örnhonan, som så ursinnigt sliter i en geln fick göra sig besvär med att kasta tallkvist till att pynta hoet med, a t t ungar- den en gång till.
na smittas a v hennes humör och råka i Det skulle sedan dröja 1200 å r, innan slagsmål.
Kapitlen om uvarna och örnar- skapelsens herre åter kom i vägen för en na läser man två gånger - om berguv- farlig motståndare ur de flygande stor- parets unge.
som svälter ihjäl, sedan for- furstarnas alltmera glesnande led.
äldrarna övergivit honom, därför a t t tu- 1876 dödades i Sörtröndelag i Norge rister trängt fram till deras ho och om en liten flicka a v en kungsörn, och från kungaörnarnas två ungar.
som ständigt Silveralperna i Schweiz herättas om en strida och kivas i boet, tills den ene läm- herdegosse, som stöttes i djupet av en nar det pil egna vingar.
T v å starka, stri- gamörn.
Den bästa och fullständigaste diga, härdiga naturer, kläckta och upp- berättelsen a v föremålet själv om ett an- födda i ett s n ö h ö j t ho i toppen av en fall a v gamörn ha vi från fjortonårige vindpiskad tall på den tusenmeterdjupa Johan Betschen, som blott hundra meter fjällhranten.
f r å n en alpby i Schweiz blev överfallen Bildmaterialet ä r genomgående hög- bakifrån och kullslagen av rovfågelns klassigt.
Utomordentligt klara och skar- väldiga vingar, varefter följde ett andra pa äro några magnifika fjällpanoramer häftigt angrepp, då rovfågeln högg sina och hela raden örnbilder ä r verkliga klor i gossens sidor och bröst och gick prickskott både ur ornithologisk och fo- löst på hans huvud med sin starka hug- tografisk synpunkt.
gare.
Pojken var för sin ålder stor och kraftig och värjde sig med verkligt hjälte- mod och dock ä r det väl högst ovisst, Som så m h g a andra statliga repre- hur äventyret slutat för honom, om e j sentanter för svensk vildmark ha kungs- hjälp tillkommit på hans förtvivlade rop.
örn och havsörn under senare årtionden I Miire i Norge råkade en pojke, som genom urskillningslös förföljelse gått sin ville röva ett örnbo, ut för ett rasande totala förintelse med stora steg till mii- angrepp från en a v fåglarna.
Som han tes.
Otvivelaktigt ha vi svåra jaktkon- mdste hålla sig fast i trädet med en hand, kurrenter i båda arterna, men så ynkligt hade han endast en att hugga ifrån sig liten som deras stam nu ä r, horde vi kun- med, men han begagnade sin kniv så na våga en långvarigare fridlysning än skickligt, a t t han till slut lyckades ge ör- nu gillande, och det skulle vara en out- nen banehugget.
Slutligen berättas från plånlig skamfläck på vår härskarsköld a t t Finnmarken om en fiskare, som blev låta Jupiters fågel, stormakters stolta em- formligen skalperad av en kungsörn.
Alla blem dö ut fur att fortleva endast i min- dessa uppgifter ä r o fullkomligt tillför- nets dammiga kamrar.
e j i skogarnas litliga, bevittnade eller prövade av tro- vidder.
över fjällens branter, bränningar- värdiga mön eller vetenskapare.
nas dån, under himlavalvets väldiga vin- gar.
Folke Rösiö.
henne, våldsam Filmkrönika.
Antikrigs- kongressen.
Sedan det efter en del svårigheter a t t bestämma platsen fur den internatio- nella kampkongressen mot kriget blivit fastställt att den skall ä g a rum i Amster- i Automobilindustriens utställ- dam ningshall den 27-29 augusti - har in- tresset för denna opinionsyttring mot kri- get ytterligare stimulerats.
Bland den miingd sammanslutningar som komma att skicka ombud äro — utom ett stort antal politiska organisationer från Europas och Amerikas stater - liven kulturella sammanslutningar av olika slag samt rent pacifistiska organi- sationer.
Internationella Kvinnoförbun- dets för Fred och Frihet sektioner i Tyskland, Frankrike, Amerika, samt en del lokalföreningar av detta förbund, Krigstjänstvägrarinternationalens engel- s k a och franska avdelningar, små lokal- grupper av fredsarhetande skollirare.
f. d. frontsoldater, tekniker och ingenjörer, re- volutionära pacifister.
föreningar av Gandhivänner i en mängd städer i Frank- rike, Holland.
Belgien, Bulgarien, stå Bakom alla upptagna på förteckningen.
dessa stå sedan de stora fackorganisatio- nerna i olika länder talrikt represente- rade.
D å kongressen måst organiseras på en mycket kort tid ä r o underrättelserna om de utsedda delegaterna ännu ofullstän- diga.
Man har emellertid g o t t hopp om Kollwitz, att bl.
a.
K l a r a Zetkin, Käthe Frans Masereel, ev. professor Freud, Kronans rallare.
samt en ganska fyllig delegation från En film, som däremot förhärligar fred- U.S.A.
komma att närvara.
Bland dem liga, kulturskapande bragder, ä r den som undertecknat uppropet i Amerika ä r svenska Kronans rallare.
Med hänsyn till red.
Cowley i T h e New Repuhlic, i Eng- den låga nivå, varpå så mycken film och land Delisle Burns och New Statesmans inte minst den svenska fortfarande befin- utgivare, Martin Kingsley, Fenner Brock- ner sig, ä r även filmen själv något av way och Ellen Wilkinson i Oberoende e n kulturbragd.
Äntligen får man i en Arhetarpartiet m. fl.
svensk film se arbetets möda.
Skulle ryktet tala sant som förmäler a t t Liksom i krigsfilmen ä r skildringen Holland vägrat Radek och Maxim Gorkij vore detta ett sorgligt byggd på historisk verklighet, det stora inresetillstånd, Inlandshanebygget.
Och liksom mot den- frångående a v landets gamla traditioner na kunna mot rallarfilmen vissa konstnär- som en fri tillflyktsort för olika åskåd- liga invändningar göras, inte minst i jäm- ningar.
På en konferens i Stockholm med re- förelse med rysk filmkonst.
J a g tänker denna gång på Turksib, skildringen av presentanter för fackliga, politiska och järnvägsbygget mellan Turkestan och Si- kulturella organisationer utsågos till om- birien.
D ä r fanns dramatisk utveckling hud från Sverige redaktör Carin Herme- Axel Holmström, re- i reportaget.
- Man fick se bygget växa lin, bokförläggare Wiksten och doktor Ar- fram under arbetarnas händer.
I den daktör Jalmar nold Ljungdal.
Tidevarvet kommer allt- svenska filmen finns det ingen genomförd plan, endast en lång serie - i och för så att kunna lämna utförliga underrättel- s i g ytterst sevärda - episoder utan s e r från platsen om kampkongressens förlopp och deltagare.
strängt sammanhang.
Till alla intresserade riktas en påmin- Dessutom lider filmen av en konstnär- lig obeslutsamhet.
Man har in i det sista nelse om att den svenska antikrigskom- tvekat i valet mellan saklighet och ro- mittens publikation Krig mot kriget fort- mantik.
Verkan blir ungefär densamma, farande kan rekvireras på Tidevarvets exp.
(pris 25 öre) samt a t t alla bidrag rom om man i en ingenjörsinstruktion kryddat framställningen med lite erotik till bestridande a v kostnaderna för Sve- och supskämt.
Eller i en humoristisk riges deltagande i kongressen och f ö r folklivsskildring passat p å a t t lägga in en det fortsatta arbetets bedrivande efter kurs i teknologi.
Det borde h a varit an- kongressens slut tacksamt mottagas på tingen-eller, inte både-och, som lätt blir postgirokonto 54724, Tidevarvet, Sluss- plan 1 — 3, Stockholm.
.
varken-eller.
dan.
Framför allt uppskattar j a g filmen som ansats, som löfte om mera och bättre i samma stil.
Inte minst värdefulla ä r o också alla rallarvisorna, om vilkas auten- ticitet j a g inte vågar yttra mig, men som åtminstone till stor del synas hämtade från en levande tradition.
Och det ä r inga teaterrallare, som posera i dyrbara lumpor, utan proletärer präglade av kam- pen för tillvaron.
Svensk Filmindustri förtjänar, att fil- men blir en framgång.
Om den inte blir det, visar biografpubliken, a t t den inte förtjänar bättre än S.F:s övriga produk- tion.
N i l s Beyer.
—
