# ID: svediakorp-per3590
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1932
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,790
# sentences: 366
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


" Ett bedövande * slag ".
Läkepedagogi k. Louise Woods-Beckman E t t hedervärt arbete.
Av Margit Cassel-Wohiln 80 år.
på särskilt vackra platser Så långt var allt gott och väl Men nar samtalet kom in på mathåll- ningen var det sämre ställt Det fick man jobba med själv bast man kunde.
Och möjlighet till trevnad under fritiden var också ganska ringa Det gick ju an under sommarens vackra dagar men de övriga årstiderna - läsa vad man hade och sova resten av dygnet Resenarerna började att fantisera om reformer Varfor kunde icke ett cen- tralkök upprhttas och med kokvagnar man själv berätta om de arbetsfyllda höll åren hon tillbragt i Sverige på att förvandlas till en fin landsväg.
- De första femton åren efter vår hit- Ett arbete som satts igång av A K for komst ägnade jag mig bara åt min fa- några år sedan och beräknas ta ytter- milj, berättar f r u Beckman, jag hade åtta ligare en tre år i anspråk Trehundra karlar, till största delen unga pojkar, små barn som jag skötte själv Det var voro kasernerade I Tiveden för detta först på nittiotalet, som jag kom in i det ändamål Med tämligen jämna mellan- sociala arbetet, egentligen först som ord- rum passerade man arbetslag på tolv- femton personer Man horde skåningar förande I Vita Bandet Nykterhet, kvin- nosak och fredssak står på Vita Bandets och dalkarlar förråda sin ursprungsort, goteborgare och östgötar likaså Brän- program och de tre frågorna ha alltid Fru Woods Beckman da av sol och luft, väldigt trevliga att ägt mitt varma intresse tala med Gladare uppsyn än landsvä- F ö r mer än 50 år sedan kom till Sve- Jag intresserade mig förfärligt mycket gens arbetslösa vandrare rige den unga amerikansk-födda för Josephine Butlers arbete mot den Bostadsförhållandena föreföll bra L Louise Woods-Beckman, som maka till reglementerade prostitutionen i England ordnade Små trevliga rödmålade stu- lagad ut Vägen mat till gick självkostnadspris ju ändå att befara sändas En bit från Karlsborgs fästning kom en kavalkad med mannar medförande sitt kok Mannarna såg förresten sura ut.
Resenärerna tyckte att vägarbetarne bättre behövde maten, beväringen kun- de ju hålla sig i sin fästning.
Vagstycket är inte så långt, men väg- arbetet tar tid En vidunderligt vacker trakt kommer att öppnas och vägbältet Vättern runt fullbordas Det borde va- ra ett stolt arbete att utföra, och de, som göra denna skönhetsvärld tillgäng- Iig for envar, all heder varda Varfor skulle icke till de trevliga bostadshusen också kunna fogas ett centralt klubb- hus med radio, föreläsnings-, musik- Tyska kyrkogården.
bland de outtröttligt intresserade vakna och delaktiga fru Woods-Beck- man trots hennes 80 år Alla som kommit I beröring med henne, och vore de än så gröna i de sociala frågorna, ännu Av Klara Johanson.
- * Vi gorillor, robbotar och människor.
A v f fabrikskonsiilenten Elsa Pehrsson.
veta vad hennes intresse och erfarenhet betyda av inspiration och hjälp lnför den nu stundande 80-Arsdagen - den 21 aug.
be vi fru Woods-Beck- - Trogstad en folkupp- lysningshärd i Norge.
A v Rut Adler.
V a d har hänt?
F D et skall icke vara många kyrkor I Mellan-Sverige, som nutilldags sakna full biltillgänglighet, men att med detta samfärdsmedel ta sig fram till Bocksjö kapell det var att satta både bromsar och fjädrar och vederbörandes körskicklighet på ett hårt prov Men vägen lönade sig.
Rakt in i Tiveden, kanske Urtive ’ n eller Trolltive ’ n gick en skogsväg från Igelbacken - en liten gränsort mellan Närke och Vastergöt- land över Bocksjö kapell och Gran- viks sågverk ner till odlad bygd norr - - om Karlsborgs fästning.
OR OCH E M O T EKMAN har varit den gångna veckans kansloreaktion Dessutom ett allas misstänkliggörande av alla Luften tung av hotande nya avslö- janden och de mest kategoriska demen- tier, vars varde ingen längre kan be- döma.
EN TIONDE OLYMPIADENS A V S L U T N I N G har ägt rum och Sverige visade s @ ha kommit upp till en framstående svensk politiker, skrift- En van i Schweiz gjorde mig bekant tredje plats Oväntade nya rekord ha ställare och socialreformator Ernst Beck- med hennes strävanden och det är ett Den som bestämt over förläggningen ster - ifall A K. vägarbete sorterar un- satts inom alla grenar, men det gör man Nar den ungdom, som nu träder ut intresse som jag aldrig släppt 1 9 0 2 kom hade e] försummat att lägga stugorna der honom - vid nästa ministerskifte frågan brännande om fortsättning är i samhällsarbete av olika slag, skall jag så med i det arbetet har I Sverige X-Ray.
blev möjlig för de olympiska spelen över hu- orientera sig bland dem, som under före- Det var då den s k 5-februorikommttén vud taget Ty hur skall amatörbestäm- gående tidsperioder hållit framåtskri- bildades, vars ordförande jag blev.
melserna vara möjliga att efterleva?
Det dandets fana högt och skrivit sina namn 1891 hade min man märkes en viss betänksamhet inom de i den sociala kampens historia, träffar den idrottsliga kretsarne, precis som efter den svensk-finska landskampen i höstas I.
L. utträder ur Labour Party.
ETT HOTANDE VARSEL.
Natten till tisdag hade ett dynamitattentat 1906 vanns slutligen en förbluffande planlagts mot Goteborgståget strax norr valseger på 30 representanter och med om Skövde Attentatet misslyckades vis- detta bildades det stora Labour Party.
serligen, tack vare banans hållfasthet Av ELIN WAGNER.
MacDonald blev ledare Detta var Gärningsmannen är ännu icke uppdagad satt och vis veta vi mera om hur erövringstanken lyser dar med sin från- och ar ingalunda socialistiskt, även Men saken är allvarsam och något full- forhållandet Sverige-Ryssland före varo, och det talas aldrig om nödvändig- om den skräck det engelska fackför- komligt nytt i svensk historia Det vars- eningsfolket hyst för socialismen mildrats kriget tog sig ut från ryska sidan, an heten av den isfria hamnen I norr, som lar om onda tider.
med åren I Labour Partys Verkställan- vi veta hur det tog sig ut från den sven- skulle tvinga Ryssland att angripa Sve- TT HISTORISKT NEJ gav Hin- de utskott pa 13 personer vällas 10 re- Däremot framgår att ryska gene- denburg at Hitler da denne begär- ska Den tsarryska generalstabens arkiv rige presentanter for fackforeningar och fack- ar öppet, och ur det samma har slavisten ralstaben ansåg sig böra rusta mot en de att få intaga samma maktbefogenhet i förbund och endast tre for socialistiska professor Anton Karlgren dragit fram ett gemensam tysk-svensk aktion mot tsar- Tyskland som Mussolini i Italien, efter sammanslutningar, därav två for I L.
P. märkligt stoff, som han publicerat I tre rikets huvudstad, som man raknade med sin berömda marcia sua Roma Tyskland Men I L P har oavlåtligt under sin håller andan i förväntan på vad som nu artiklar i Dagens Nyheter 9, 10 och I I som saker vid den blivande kraftmätnin- snart 40-åriga livstid fullföljt som sin augusti Det vore synd om de upplys- gen mellan Tyskland-österrike å ena skall handa uppgift att i fackföreningsvärldens tröga ningar och lärdomar han hämtat ur ar- sidan och Ryssland å den andra, där TT GÖRA UPP I GODO sina mel- massa ingjuta politisk aktivitet för ett kiven skulle gå obeaktade förbi i det tu- eventuella allierade skulle kunna avgöra lanhavanden utan att besvära dom- socialistiskt samhälle på internationell stol råder f d norske statsministern Ma- mult som uppstått omkring affären Ek- utgången Om Karl Staaff, hans regering och hans Ordf för parlamentsgruppen av I L P grund Sedan 1924 har det ställt som man-Kreuger Kanske det är viktigare vinckel Norge och Danmark Samma sitt mål och lösensord: Socialism i vår synpunkter har här framförts av Östen just nu att slå fast de ryska generalstabs- meningsfränder behöva ytterligare UPP- Sista lördagen i juli beslöt det s. k tid papperens vittnesbörd som lyder så rys- rättelse utöver den som genom historiens Undén Oberoende Arbetarpartiet (Indepen- I L P s första brytning med Labour EN INTERNATIONELLA ANTI- sarna förberedde icke attack på Sverige gång redan kommit dem till del, så få de den här i rikt mått De som voro med dent Labour Party eller I L P.)
på ett Party kom med kriget - vilket också av men de fruktade attack från Sverige KRIGSKONGRESSEN öppnas av Många av dem som voro delaktiga i den gången såsom t ex den nya For- möte i staden Bradford i norra England, dess ledare, Fenner Brockway, påpeka- H e n r i Barbusse lördagen den 27 aug i Sveriges uppförande under förkrigstiden eningen Frisinnade Kvinnor - att stödja med 241 röster mot 142 att utträda ur det des i hans tal denna sista lordagskvall I Amsterdam Ett stort antal delegater, en- som skrammare och skrämde, lurare och den frisinnade regeringen, och som hjälp- stora Labour Party juli, som val alltid av den generation som Iigt en uppgift 500, väntas närvara, där- lurade, önska nog glida over upplysningar te att sätta en damm mot den propagan- I.
L P. är Englands första och enda var med skall minnas som årsdagen for ibland 13 från Danmark Inom den sven- Det bildades 1893, krigsutbrottet Labour Party gick med som ställa svenskt omdöme i så dålig be- da som avsåg att driva Sverige som alli- socialistiska parti ska kommittén pågår energiskt insam- lysning Men det ar dumt, och borde erad i Tysklands armar, kunna med in- Iikaledes vid ett möte i Bradford, på ett Henderson in i krigskabinettet, I L.
P. Iingen av penningbidrag bland organisa- Forresten, de flesta bli lu- tresse se sitt eget handlande insatt I hi- mycket ringa antal medlemmar Ordet gick med MacDonald ut i öknen, 6,000 tioner och enskilda, för att möjliggöra icke tillåtas rade någon gång, riktigt fult ar först att storiskt sammanhang Men det ar inte » independent » skulle understryka att det av dem i fängelse för krigstjänstvägran.
också för Sverige att sända ombud den skull man skulle önska att san- verkligen ställde sig fullt oberoende av de När Labour Party 1924 första gången LERA KVINNOR I RIKSDAGEN?
av blygsel över sin dumhet underlåta att for ningen om Ryssland och Sverige 1914 gamla ärevördiga, eviga och ofrånkom- kom i regeringsstallning kom I.
L P. Stockholms arbetarekommun har ändra sig och erkänna fakta Professor Karlgren refererar ryska ge- bleve lika bra eller bättre inpräntad I liga partierna, I 13 det år Iiberala arbetade och detta det kon- lilla snart i så skarp opposition att dess med- förslagsvis uppsatt fruarna Agda Öst- neralstabens memoranda, vilka lågo till svenska skallar som historien om den servativa lemmar flera gånger rostade emot sin lund Ruth Gustafsson, Maria Wirén, Hul- grund för tsarrikets militära dispositioner ryska björnramen som sträckte sig efter parti med Keir Hardie och MacDonald i da Floodh och fröken Greta Agerby bland spetsen till synes hopplöst men med ur- egen regering Då antogs av partiet s. k under åren före världskriget Den ryska (Forts å sid.
4.)
sina kandidater I Kalmar län står f r u sinnig intensitet på att få den stora fack- ordningsregler, Standing Orders, som för- Elsa Gustafsson, Virserum, som tredje föreningsvärlden politiskt vaken och in- bjöd medlemmar att rösta emot partiets ledning Mot detta förbud har I.
L P. namn på de frisinnades s k A-lista och Läckert och hälsosamt tresserad av att fä egna representanter i Dess program var från brutit aven under den sista Labour Party- I Halland är Laura Petri första namn, är smörgåsbordet parlamentet likaledes på frisinnad Iista 8-timmarsdag, s a m t - p å s k a t - det Labour Labour Vi hoppas till nästa vecka kunna åter- George Lansbury, inte ens velat ta upp komma med vidare rapporter I hygienisk forpackning hos Eder handlande.
tevägen - av arbetslös inkomst, skapan- de av arbetsmöjligheter for arbetslösa underhandlingar om upphävande av dessa Undvik efterapningar!
(Forts å sid. 2) B e g ä r uttryckligen U p l a n ds k u b b e n!
och » nationernas avrustning » D sex och var och en avsedd för för til samman.
minstone bli om kommunikationsmini- Dess livs största beslut ".
P. Ryssland 1914 och nu.
På - - E A D S - F U p L A N D S K U B B E N början upp daren för hopsmultna Party,
TI D EVARVET Valprogram.
T v å döds- ' ' Dess E I i n W ä g n er, Elisabeth Tamm, A d a Nilsson, Honorine Hermelin.
.
.
bud.
livs största beslut ".
Det är valrörelsens tid!
Partier- (Forts. fr. sid. 1,) nas kamp om rösterna.
Valprogram- Standing Orders, har den slutliga bryt- men föreligga.
Ingenting vidare nytt.
Om inte att bondeförbundet vädjar Kvinnorna i Blekinge ha under de se- ningen skett, I.
L.
P. står nu både inom naste dagarna gjort två tunga för- och utom parlamentet utanför Labour C a r i n H e r m e l in.
också till kvinnorna.
Där saknas Iuster.
intet i vare sig högerns eller bonde- Augusta Tonning, rösträttskämpen, Party.
ANSVARIG UTGIVARE: förbundets utläggningar om tullar, pionjären, är icke mera.
Lugnt och stilla » Vi gjorde uppror mot Standing Or- A d a N i l s son.
försvar, modernäring och kristen- somnade hon in på sitt kära sommarhem ders », sade Fenner Brockway i ovan Utkommer varje helgfri Iördag.
Solvik den I I augusti.
nämnda tal, .därför att de begärde av dom.
Slussplan 1-3, 2 tr., Stockholm.
Augusta Tonning är borta, aldrig mera De frisinnades program är långt, skall hon för ett yngre släkte berätta si- I ' L.
P. att V i skulle avstå från att rösa välment och svävande som vanligt.
na minnen från rösträttsstriden, från ar- emot en lagstiftning Som gick stick i stäv mot den arbetande klassens intressen., Vad jordbruket angår vill man fort- betets och glädjens dagar.
sätta.
med de inkrånglade stödåtgär- Söndagen den 14 augusti, den under- Och han går sedan igenom punkt för der, som förut vidtagits, Hur många baraste av sommardagars inföll den bort- punkt vad man kunde ha väntat av en gångnas sjuttiofemårsdag och med ' den förstå vad det innebär?
På det SO- hennes avsked från Solvik.
Då stodo socialistisk regering - ty Labour Party cialdemokratiska programmet saknar hennes vänner samlade kring båren till hade från 1918 förklarat sig för socia- man alltjämt jordfrågan.
M~~ vill en minnets och tacksamhetens stund.
listisk och vad det hade i realiteten Om man kunde bli mer förvånad visserligen även här hjälpa röstande Stunden var hög och upplyftande, och män fört fram.
och kvinnor tolkade den saknad och gri- Det är ett gripande allvar över refera- över svensk politik, skulle man blivit småbrukare Och lantarbetarbetare, men penhet, som fyllde allas hjärtan.
Ble- ännu mer förvånad!
Sveriges stats- icke jordbruket som sådant.
Det var kinge vänsterförbunds ordförande, fröken tet av tal, diskussion Och beslut i I.
L. minister har talat.
Han har hållit det enda, man kunnat hoppas av E b b a Holgersson, framförde kvinnornas P:s tidning The New Leader.
Dessa årets valprogram att socialdemokra- tack till den trägna arbeterskan för de- män och kinnor gick ut från Jowett Hall ett politiskt föredrag.
Likaså justi- terna skulle vaknat för betydelsen av ras sak och erinrade om den inspireran- i Bradford med ett löfte att genomföra tieministern.
Vilka för landets ve jordens förhållande till samhället.
El- de personligheten, som med sin uppbyg- » Sociaiism i vår tida i England eller åt- gande sympati sökte och vann vänner och väl i denna allvarstid betydelse- ler Våga de e j dra ut följderna av si- oberoende av åldrar, klasser och parti: minstone ge alla krafter Och alla tillgån- fulla frågor ha de berört, och hur ha na egna grundsatser.
Det gäller gränser.
TY med sina vittgående intres- gar därför de framlagt de frisinnades ställning likväl att komma bort från en osund sen nådde hon till alla.
Stor smälek ha de redan lidit och man Sedan följde vi Augusta Tonnings stoft förutspår partiets snara död.
Ett par av till dessa?
De ha talat om hrr Ham- spekulation, Här gäller det bröd och ett kort stycke av den långa vägen ge- sina mest framstående medlemmar ha de arbete.
nom Blekingebygder till den skånska Men valrörelsen tänker På röster hembygden, där jordfästningen och eld- mistat.
Men ingen tycks tvivla på deras rins, Gärdes m. fl.
mellanhavanden med hr Ekman.
Särskilt hr Hamrin, och mandat.
begängelsen skall ske.
allvar.
En avståndstagare säger om Fen- Sin sista vila får Augusta Tonning på ner Brockway att han gått in för att bära Sveriges statsminister, berättar om St. Tuna kyrkogård i Dalarne, dir hen- tagelskjorta närmast kroppen.
Det är diverse detaljer, telefonsamtal m. m. nes man, åttiotalsradikalen Per Tonning, nog inte många partiledare som framma- och för övrigt om hela det drama- E n förberedande judisk världskongress.
är begraven.
omfattande alla siag av judiska menig- Så blev Augusta Tonnings sista färd nar ett sådant glåpord.
tiska förloppet av hr Ekmans av- heter, judiska och kristna judar, zionister symbolisk för hennes liv, ty i de tre land- Emellertid, med detta beslut - » dess sked.
Under skenet av ett matt för- och icke zionister, olika politiska åskåd- skapen, Skåne!
Dalarne och Blekinge har livs största beslut, - har ett parti av svar, passar regeringen På att ta aV- ningar 0.
S. V. har i dagarna haft sam- hon levat och arbetat och känt lyckan krigstjänstvägrare gått in för att genom- manträde i Geneve under ordförandeskap föra ett socialistiskt, man kan likaväl stånd från sin forne chef.
Vi f å ve- av rabbinen Stefan Wise, Amerika.
Än- och sorgen.
Magda Thulin.
säga kommunistiskt, samhälle i vår tid.
ta, att det var först sedan hr Ham- damålet var att få till stånd en samlad * De har en klar arbetsplan för sin agita- undersökning av alla siag av judiska för- rin fått konkursförvaltarnas försäk- hållanden och att få beslutat inkallandet tion.
De har tro på de klara principernas ran, att dessa ej hade funnit något - snart eller efter år av förberedelser - ad det kännes vemodigt och tomt att kraft och deras utgångspunkt är denna: att anmärka mot någon av regerin- en verklig världskongress, representeran- de judarna som e nation, Från Sverige nere i Ronneby inte längre finnes Först människorna och deras livsbehov, och bland Augusta Tonning, som i trofast hängiven- kroppsliga och andliga.
Efter detta gens övriga ledamöter, som han lät närvar rabbinen övertala sig att bli statsminister, närvarande märktes chefen för het med uppmuntrande sina tankar Och rader da följde och da fram- med måste samhället rätta sig.
Nationernas deltagare förbunds avdelning för mino- några " Ett bedöl vande slag ".
- - v ehrenpreis d. v. s. att regeringen skulle anhålla riteter.
hos konungen att få stanna kvar A.
T.
N, utbyta förhoppningar, minnen och håg- Det fanns med.
en tid då » Ronnebymötena, komster Hr Ekmans förfarande blev » ett - oftast anknutna till högtidsdage, den förvaltarna, ej till alla de kvarstå- bedövande slag » för hr Hamrin.
Om 14 augusti - var ett evenemang inte ende dlepartementscheferna och kon- någon, efter allt som skett, gjort sig bara för Orten, länet och landet, utan för hela norden, ty dit kommo oftast talare sultativa statsråden.
Det var en sä- några förväntningar, blev möjligen och talarinnor från alla de skandinaviska kerhetsåtgärd.
Regeringen fick stan- hr Hamrins föredrag ett bedövande länderna.
Augusta Tonning förstod att na kvar, åtminstone tills vidare, Hr slag.
Vad skulle man annars haft samla människor.
Och de som en gång kommit, som talare eller som åhörare, de Hamrin försvarar denna deras ön- rätt att vänta?
Först en förklaring kommo dit igen.
skan!
att regeringen ställt sina platser till Jag minns från en valsommar för snart tio år sedan.
Jag kom i samspråk med Den nye statsministern försvarar förfogande, men av konungen nöd- en allmogekvinna som stod med sin av också konkursförvaltarnas tillväga- gats att kvarstanna.
Vidare att kon- markens gröda rikt lastade vagn på tor- gångssätt, De hade rätt att offent- kursförvaltarnas kommuniké blivit get i ett litet samhälle i en annan del av Blekinge.
Frågade något mest för kunde iiggöra saken utan att fråga regerin- utsänd i en form, stridande mot en att höra hur pass intresserad gen och utan hänsyn till landets an- av regeringen uttalad begäran, Man vara av valsituationen och fick till svar: » Jag röstar inte med någon annan lista seende.
Regeringen visste i förväg hade också haft rätt att vänta att än den som har fru Tonnings namn - att offentliggörandet skulle ske.
Där- inga ord från regeringshåll fallit för hon kan arbetet och förstår oss. » med hr Hamrin som statsminister.
Hr Hamrin vände sig till konkurs- hon betat på de fronterna, för dagens med äro konkursförvaltarna måhän- att ytterligare lägga sten på börda, två da också i någon mån försvarade.
ej heller att förklara en sak, som är krav av egen bärgning ur jorden och för Man kanske inte kan begära politisk tydlig nog ändå.
Utan i stället ett morgondagens vidgade möjligheter för kvinnor på alla områden.
målmedvetet, framåtriktat handlings-; blick av konkursförvaltare.
Till Augusta Tonning gå många tan- Program till hjälp för folk och land i djupt bekymmersamma tider.
- H.
L.
H.
stegsarbetet och de av de gamla röst- rättkamraterna, som hon alltjämt kunde kar med tack för vad hon var och vad hon gav, den uthålliga arbetskraften i det goda glada väsendet.
Ellen Hagen.
Ä en tung förlust för vårt Iäns- förbund förra ordföranden i Nättrabyföreningen fru Ingeborg Lind- wall har avlidit.
På henne passade Björn- sons ord, politik er nastekjarliphet, och politiska glädje- och sorgeämnen blevo i djupaste mening personliga.
De poli- tiska sorgeämnena äro i vår tid många.
En ljusning, ännu knappast skönjbar, men den som vi likväl miste tro pi, är helt beroende av om vi enskilda mäkta se sammanhanget mellan vår personliga avgörelse och den S.
k. utvecklingen.
De båda som nu gått bort visste detta.
Deras minne inspirerar och förpliktar.
- E b b a Holgersson.
--
Tyska kyrkogården.
Vi gorillor, robbotar och männishor.
Av KLARA JOHANSON.
F ö r tjugofem år sedan publicerade j a g, journalist som jag den tiden gunås var, ett samtal med excellensen von Goethe, dock utan att väcka nämnvärt uppseende.
Vår nation var väl ännu inte nog förslöad att sätta tro till intervju- skribenter.
Meddelandet var emellertid relativt sannfärdigt.
Audiensen ägde rum i den höge avlidnes privatlägenhet en vacker förmiddag i februari.
Han hade nämligen på en stund lämnat sin tråkiga officiella bostad för att gå omkring bland sitt gam- la lösöre som en annan turist och njuta de vällärda vaktmästarnas undervisning bidat återföreningen.
Under marschen brusar i all välmening Internationalen över världsdiktarens befriade stoft.
Själv- klart avlöper ingendera akten utan kniv- hugg, bomber, skott och stenslungning.
Men chikaner som de nu supponerade vore bara att räknas för harmlösa pojk- streck på sidan om den framvältrande folkrörelse vars uppgift pregnant sam- manfattas i det tändande fältropet » Vädra ut Weimar! » Om än detta i första hand siktar på det mångfaldigt symboliska namnets färskaste betydelse, republikens författning, lämnas inget rum för tvivel att man förehar den radikalaste luft- Det synliga Weimar, det som om » der Gethe », hans vanor och vurmar.
rensning.
Många har kanske haft samma outsäg- liga tur att ertappa den ärkeskalken på sådan smygexpedition- men efter juli 1914 varsnades han aldrig mer.
Och med full tillförsikt kan det profeteras att så länge han löper risken att möta ett hakkors träder han inte ut i tyska dagsljuset.
Möj- ligt ä r också - ty nu har man börjat lära möj- sig att allt omöjligt kan inträffa nu i ett sekel har varit stärbhus, arkiv, relikgömma, kommer kanske att för utlän- ningar bevara sin melankoliskt lockande arom av heligt mögel och torkade rosen- blad ...
Hindenburgs Goethejubileumsmedalj på- minner om de karameller i utkrusat svart och vitt papper som fordom begravnings- gäster fick att t a med sig hem.
Jag för- ligt är att jubelceremonierna kring hans söker inte gissa med vilken min Ricarda kista förliden mars vart hans definitiva Huch och Thomas Mann tittar p å den begravning.
lugubra gåvan.
Hade han åtminstone en anständig plats Återser jag en gång Berlin, som då att ligga död på!
Ingen tycks finna det - skandalöst att Goethe och Schiller an- förmodligen vilar tryggt på den kristliga, tichambrerar som ett par tjänstgörande sedliga och nationella grund Versailles- kammarherrar i hallen över den förnäma krypta där weimaranska furstligheter av alla åldrar vilar i sluten familjekrets.
Men jag vet en som inte b l i r otröstligt ledsen ifall missförhållandet rättas på exempel- vis följande, numera möjliga sätt.
Någon av Weimars nazistynglingar får freden sprängde, skall j a g med innerli- gare andakt än någonsin göra min hävd- vunna rond på de många kyrkogårdarna, D e vimlar av kända namn som på ett eller annat vis hänger samman med Weimar.
Men på Dreifaltigheitskirchhof utanför händelsevis veta genom någon bildad per- son att Goethe i sin avlägsna livstid be- traktade världen med garanterat bruna ögon.
Varpå ynglingen fylld av ger- möta: Rahel, med det onödiga tillägget Varnhagen von Ense.
Sist jag såg det, för fyra år sedan, bredde sig förvildad vegetation över gravkullens grånade, vitt- sarkofag ut i det fria.
En kommunist be- vittnar bragden, får ett anfall av Goethe- kult, samlar kamraterna, och så forslas kistan mellan röda fanor bort från stor- hertigarnas förpestande grannskap, till den oansenliga kyrkogård där skaldens proletära maka i etthundra sexton å r har ende filosofiska tolkning av storkriget som på sin tid presterades av tyska tän- kare: Kulturen drog u t att slåss med Ci- vilisationen.
Den sistnämnda parten, ro- bust och själlös, ådrog sig bara skråmor, men Kulturen for så illa att den kort ef- ter hemkomsten avled av sina sår.
Hallesches T o r träffas det jag helst vill Av ELSA PEHRSSON.
U Under en veckas arbetsledarkurs vid Tärna folkhögskola, en kurs ordnad av föreningen S.
A.
I.
A.
(social- arbetare vid industrier och affärsföretag) h a olika talare Ventilerat problem, som N a m n e t Trogstad anmäler sig själv- fallet som rubrik för ett omnäm- nande av Föreningens för Nordisk Folk- högskola i Genève årsmöte här, den 6- 7 aug.
och efterföljande 3 dagars » stev- ne ».
Emedan dessa dagars arbete, be- tydelsefullt i och för sig, måste s e s som ett led i Trogstads begynnande utveckling som folkupplysningshärd.
Gården ligger, som förut i Tidevarvet nämnts, vid Mjösen, i den öppna, leende välbebyggda Totenviken, en rik och här- lig bygd med Skreia fjällen i bakgrun- den och blånande åsar runt om.
Trog- stad kom för några år sedan i en sökan- de människas ägo, skänktes till » sam- fundet » för att disponeras av uppbyggan- de krafter i fredssamhällets tjänst och förvaltas nu av en kommitté, som mot- tager och behandlar ansökningar om dis- position för sådana ändamål av organisa- tioner och enskilda.
Sålunda ha de stora och välinredda utrymmena på gården un- der sommarskollovet i flere år utnyttjats a v barnkolonier från Oslo.
Med augusti månad draga barnskarorna tillbaka till gränderna från sitt ljusa sommarhem och sina lekar och Trogstad väntar på de vuxnas allvar att ta upp barnens och framtidens problem.
Dithän all folkupp- lysning viii innerst syftar.
den (med undantag av Finland, som den- &amp; R e st a ii ra n g Port Arth u r B l e k i n g e g a t a n 40 Telefon S ö d e r 34784 man med ett gemensamt namn skulle Sverige kan skönja en tendens, som visat kunna kalla arbetsledning.
Rektor G.
Eklöf, som tack vare sina omfattande undersökningar och sin kän- nedom om svensk storindustri står mitt i nuet, har i flera fascinerande föredrag hållit fram för våra blickar arbetslednin- sig i andra länder, att öka nattarbetet, därför att maskinerna äro alltför dyr- bara, för att man skall ha råd att låta dem stå obrukade under natten.
Det Iö- pande bandet, maskinens varvantal diri- gerar människan, det gäller bara att föl- j a med.
I en serie föreläsningar av fröken Ker- stin Hesselgren orienteras vi i hur sam- hället griper i n i industrilivet.
Med la- gen om åtta timmars arbetsdag, med lag gens stora betydelse i alla dess moment.
Han har givit oss den svindlande siffran till begrundande, att varje arbetare vid en storindustri måste göra ett belopp av om arbetarskydd, försäkringslagar och safety-first rörelse söka vi hejda maski- nens herravälde, skydda oss emot det och hjälpa oss, då vi redan ligga där halvt ungefär 30,000 kronor pr å r räntebä- rande, för att företaget över huvud skall Han har visat oss aktie- kunna bära sig.
ägarens rättmätiga krav pil en chans till vinst utöver vanlig ränta, om denne alls skall bry sig om a t t satsa sitt kapital och arbetarens likaledes rättmätiga krav pil befordran eller andra stimulerande mo- ment i arbetet, om han i sin tur skall vara beredd att släppa till sin andliga kraft - arbetsvillighet.
Rektor Eklöf betonar, att stillestånd i en nutida fabrik ä r en katastrof, som har ofantligt mycket mera vittgående följder än förr, och dok- tor Alf Ahlberg visar hän på nutidens slagna under det.
En arbetare i storindustrien måste göra 30,000 kr.
pr år räntebärande!
Efter årsmötets slut på söndagsefter- middagen, möttes en skara av folk mansk furor trummar ihop ett gäng hak- rande marmorplatta, och guldskriften var från bygden med arbetarungdom från korsbärare, som bryter i n i Fürstengruft svartnad, nästan oläslig.
Ja, kära Rahel, Oslo, kommande i bussar och bilar med matsäckar och utrustning för att över- och, under avsjungande av nationalhymnen nu är du säkerligen död.
natta i lador och i det fria.
Det blev en Man bör dra sig till minnes den anslå- åhörarskara som nästan fyllde tunet, den » Juden ‘ raus », lämpar den felögdes tunga E stora gräsklädda gårdsplanen, när efter varandra rektor Rosenkjær talade o m d e n danska krisen och krishjälpen, d:r Sömne om Det Norske Arbeiderpartis ' krisepro- gram, red.
Backlund om nedrustningsfrå- gan och kapten Brunskog om avrustnings- ' tankens läge i Sverige.
Efterföljande dag minskades skaran på Trogstad successivt, men det var dock ett tjugotal kvarboende och dessutom av byg- dens folk så många » storstuen » på Trog- stad kunde rymma, som lyssnade till fru Maja Sandlers berättelse om hur Brunns- viks folkhögskola kom till; dess första år Av R UT ADLER.
och dess glänsande snabba utveckling.
En av de svenska deltagarna berättade na gång e j sänt någon representant, tro- om arbetarupplysningsföretag i Göteborg ligen emedan de långa avstånden göra re- och Viskadalen och om kursen för arbets- san till en ekonomiskt svårlöst fråga) lösa sjömän på Ekered.
Birgit Nissen ställde frågan konkret alla på något sätt representanter för folk- upplysningsarbetet.
Där var Askovs och och klart till de närvarande: Här står Fredriksborgs folkhögskolor i Danmark, Trogstad till samhällets tjänst, ypperliga där var frän Sverige Brunnsvik och Vis- lärarkrafter gå lediga och brinna av ön- kadalen och Informationsbyrån för freds- skan att arbeta, där gå skaror av arbets- frågor och framför allt A.
B. F. företrätt lös ungdom runt om i landet, v ä n t i Oslo; från olika håll i landet, där var från den lekamliga födan skall de ha, om än Norge » Arbeidernes oplysningsforbund » nödtorftigt.
Kroppsligen och själsligen gå och det fristående sociala upplysningsar- de under av sysslolösheten.
Om vi taga betet, där var slutligen Genèveskolans så hit en flock av dem på små stipendier att säga fasta lärarkrafter, rektor Rosen- frän deras organisationer.
för deras hi- kjær, Danmark, socialekonomen d:r Söm- drag från stat och kommun och vi börja ne, Norge och red.
Sven Backlund, Sve- en skola här - vill ni, bygdens folk, vara rige, samt några av eleverna från detta oss goda grannar, inte lägga stenar i års kurs.
För dem som i hemländerna vägen, ge OSS en handräckning ibland?
arbeta för skolan var lärares och elevers Skall ni förmå se längre än till den röda närvaro vid detta möte av stort intresse kluten på de arbetslösas bil, se folket i genom den inblick i skolans liv de kunde dess nöd och dess krav - då våga vi hörja denna höst.
ge.
Av svaret från bygdens folk, uttalat av Arsmötesförhandlingarna, i och för sig lika andra, speglade som alltid för den småbrukarskolans föreståndare i varma uppmärksamme lyssnaren reflexrörelserna och goda ord, kunde man sluta sin till från individens eviga kamp mellan per- att tilliten var där.
Trogstad kan börja sonhävdelsen och sakligheten inom sig - nej, fortsätta - sin gärning vid » Nor- själv.
Här vällde dock fram i alla inlägg ges hjärta, som denna trakt vid Mjösen som en dyning från de djupaste ström- blivit kallad.
Ännu ningar i nutidens liv, en nödvändighetens trin, ett måste gemensamt för oss alla flesta ansikte mot ansikte med generationen av helt å i dag och i morgon: Du som är vuxen, en my vart för du oss, var är din gärning, vart kens historia gavs oss av Birgit Nissen på ett helt medryckande, oförglömmeligt leder din tanke?
Tr o g s t a d ingenjörer, som med klockan i hand räk- na sekunder och bråkdelar av sekunder, som icke få överskridas, då det gäller till- fram- verkningstiden för en vara.
kastar också den frågan, om man här i När maskinen tänker åt män- B r a matställe dag in, samma lilla arbetsdetalj år ut, år in, vad den skall vara till gör detsamma, det angår dem inte.
De äro säljare av arbetskraft, och det gäller bara att för denna få högsta möjliga pris, något annat intresse för företaget ha de ej.
I denna deras inställning till arbetet svarar arbetsgivaren med samma mynt.
Har inte arbetaren något annat intresse av företaget än den materiella vinst han kan dra av det, så har icke heller arbets- köparen något intresse av a n vara annat än köpare av arbetskraft, allt annat bryr han sig inte om.
Vem arbetaren ä r in- niskan.
tresserar honom inte längre, hurudan ar- Man blir till slut förkräckt inför allt detta och börjar tro, att den belgiske forskaren Hendrik de Man målar fram- tiden, då han i sin bok Kampen för arbetsglädje talar om, att en del ar- hetare bli jämställda med dresserade go- rillor vid maskinerna, därför att de inte behöva vara något annat än detta eller robbotar.
Maskinen tänker åt dem, de betaren är inte heller, inte ett uns av välvilja eller omtanke, kort och kallt re- sonemang: han säl jer, jag köper, punkt och slut.
Som i en mardröm ser man framför sig - - ännu flera teknikens underverk, än mera formfulländade maskiner och som en följd därav ett än större antal arbetare, som måste förvandlas till gorillor och behöva inte göra det.
För dem gäller robbotar.
bara att göra samma handgrepp dag ut, Man skapar ett äventyr av arbetet.
Men plötsligt släpper maran sitt grepp.
sätt en norsk kulturhistoria, där person- ligheter, yrkesgrupper, religionsliv, kyrka, Rektor Eklöf berättar, hur Ford på sina konst, skolor, klasser, idéströmningar - fabriker vid det rullande bandet infört allt belystes klart och skarpt i förhållan- de till militärt försvar - levnadsstan- rullande stolar eller trallor, på vilka ar- dard - moralisk styrka andlig kraft betarna sitta för att en bit kunna följa - fred.
Slutligen en kort klar översikt bandet, medan arbetet pågar, och för att av det norska arbetarpartiets avrustnings- sedan vid återtagandet av de ursprung- förslag, avslaget av riksdagen i år.
Men det kommer igen och ä r av största be- liga platserna få tillfälle att röra benen, tydelse i nedrustningsagitationen, där ett då trallan skjutes tillbaka, och vad som enkelt och positivt förslag.
som dock har är ännu mycket viktigare bli i tillfälle ett stort folkparti bakom sig ä r ett ovär- till en liten stunds kappkörning med kam- derligt stöd, icke minst för den svenska raterna.
fredsfronten.
Psykologiens betydelse för all mänsk- - I samtalen om och framtidsplanerna kring Trogstad, kom man fram till be- hovet att lösa en praktisk ' detalj, nästan en förutsättning för att lyckas: Om man bara hade en bil!
För transporten elever, föreläsare, varor, böcker, för den färdsel de tolv milen mellan huvudstaden och Trogstad som då och då är ound- gänglig och som måste göras billigare än av med nuvarande medel: bil ett par mil till stationen och sedan t i g, eller båt och tåg, med medföljande omlastning och tidsspil- lan.
Bilen, skolbilen har nu blivit det åtråd- da man drömmer om.
Det händer så mycket nu för tiden.
Ganska uppskakan- de saker, men mest av ledsam art. Kan det - för jämviktens skull - hända nå- got så huvudlöst trevligt som att någon ger bort en bil?
Trogstad, 14 / 8 1932.
- l i g sammanlevnad icke minst ifråga om arbetsledning belyses av kyrkoherde Lyttkens, som i en mångfald exempel tar fram till beskådande människans sätt att reagera inför ordergivning, effekten av lust- och olustkänslor, känslolivets inver- kan på allt vårt handlande och tänkande, ibland alldeles påtagligt i arbetsresultat eller uteblivna sådana, även om man icke kan värdesätta det i siffror.
Samma synpunkter komma till synes i Rickard Lindströms medryckande berät- telse om livet vid ett sågverk i Bergsla- gen för en del år sedan.
Pojkarna bru- kade där anställa formliga tävlingar, där priset var en cigarrett eller något annat lika åtråvärt, om vem som kunde bära största antal bräder, och de sökte att av det enformiga arbetet skapa ett äventyr pr dag är allt vad N i behö- ver lägga av för att förvärva en ny CORONA skrivmaskin for hemmet, kontoret och resan.
Ni arbetar fortare och bättre med en Corona, som har alla standardanordningar.
Skriv till oss i dag för pris- uppgift och prospekt.
AL, Malmtorpsgatan 1 - S T O C K H O L M Tel. (10) 39 21.
Norr (2) 115 99.
Leverantör till statsverken.
I Ryssland 1914 .och nu- Läkepedagogik.
(Forts. fr. sid. I).
norra Skandinavien.
Det är för svenska hur fast den räknade med Sverige som folkets inställning till dagens politiska aktiv fiende, slutar han: på de villkoren gick Ryssland in i världskriget ».
Om han l a n d har nyligen gästats av en gängorna och fått skolleda på åtta da- problem och morgondagens.
menar något med dessa ord, kan det ju V internationell auktoritet i uppfost- gars fotvandring med ryggsäck.
De bru- Dagens Nyheter skriver en ledare om inte vara annat än att Rysslands snabba vilken ka komma hem i högsta grad förbätt- de karlgrenska avslöjandena och slutar mobilisering, som drog allt annat med ringskonst - prof. Hanselmann genom att bygga så skrangliga och med att Sven Hedin borde vallfärda till sig var framkallad av rädsla, som när en i Zürich innehar den första lärostolen i rade.
* Heilpedagogik i hela Europa och därtill Under en diskussionstimme talar pro- osäkra ställningar som möjligt, uppför Staaffs grvvård och be om förlåtelse, orm hugger.
Ryssarna trodde att landet är ledare för ett stort uppfostringshem i fessorn om att mänskorna behöva upp- v i l k a bräderna skulle bäras, i stället för För all del, men vad var Sven Hedin i var sämre ställt och hade fler fiender än Albisbrunn för svåruppfostrade pojkar fostras till äktenskapet likaväl som till att göra dem stabila och hållbara, som denna affär annat än den synliga dockan, skynda det verkligen och måste därför samt har utgivit en rad skrifter på flera samhällsarbetet.
Och härmed äro V i in- sig för hade att komma i ett fördel- en politisk amatör, en frivillig agent som aktigt läge även om det var risk därmed.
kulturspråk, bland dem ett stort veten- ne på de aktiiella kvinnoproblemen.
Som de blivit tillsagda.
troligen inte kände sina uppdragsgivares I så fall har Sveriges provokatoriska skapligt verk, Einfürung in die Heilpä- kvinnorörelsens huvudmål ser prof. H: i) att skaffa kvinnorna möjlighet a t t Den nya parollen i Amerika: djupaste avsikter, som lät sig användas handlande under förra hälften av 1914 dagogik.
Prof. H. har i dagarna avslutat en hjälpa till med samhällsbyggandet; till att popularisera och förbereda sven- också sin del bland många andra orsaker » Kurs i psykisk hälsovård för barn och 2) att visa att artskillnad mellan könen i världskrigets utbrott.
Anpassa industrien efter ska folket på kommande händelser så att ungdom » vilken hållits på Siljansskolan ej betyder mindervärdighet för det ena; människan.
folkviljan vid behov skulle vilja rätt.
De Förhållandet Sverige-Ryssland i Tällberg (i samråd med Föreningen för 3) att skapa möjligheter för de kvinnor Psykisk hälsovård) och omfattat icke män t. ex. som under åren före kriget av i dag har beröringspunkter mindre än 14 dagar.
Men den som be- som e j kroppsligen kunna få utlopp Lektor emilia Fogelklou talar om hur lade om svenska flottans signalsystem Så med förkrigstidens- för hela sin kvinnlighet i moderska- sökt kursen, kan vittna att intresset bland Amerika sökt komma till rätta med dessa att det passade in med det tyska, visste pet att åtminstone andligen få vara ä r inte förhållandet mellan Sverige de 35 deltagarna var på helspänn från problem, hur man där före depressionen säkert mera än Hedin och redan med den- kvinnor och ej förmanligas eller neu- och Ryssland av i dag psykologiskt och första till sista timmen, och att prof. H. offrade miljoner på experiment inom in- na handling gåvo de ju också ett stöd åt politiskt ett parallellfall till den historiska själv var outtröttlig.
Med sin glittrande traliseras i det av mannen skapade samhällsmaskineriet.
- dustrivärlden.
Taylorsystemet, Som räk- ryska generalstabens antaganden.
Hur från förkrigstiden vi nu beskrivit?
Jo, humor, sin lysande framställningskonst nade med människan som en maskin.
och oriktigt Ryssland, och till slut även Tysk- säkerligen.
och sitt varma gemyt höll han åhörarna * Visserligen är mycket förändrat sedan fångna.
mätte och vägde hennes färdigheter lands och Sveriges generalstaber än be- På tal om nervösa och feluppfostrade Under föreläsningar och diskussioner barn eller s. k. problembarn kastas frå- ungefär som man undersöker, hur många dömt Sveriges folk, så kände herrarna väl och grupperingarna mellan staterna äro nya.
Men på båda sidor sitta fort- ha också en rad högaktuella frågor kom- gan om arv och miljö fram, Man trä {- övergivet, ton en viss och maskin man har kan i bära, stället ä r sökt numera nya ändå igen varandras metoder, eftersom farande generalstaber och utarbeta pla- mit upp.
T. ex. hur skall skolan och fas aldrig på ett fall där man har arvet dessa i grunden tyckas vara lika.
Kan- ner för hur deras stridskrafter skola för- hemmet behandla ungdomen under puber- renodlat svarar H. varje handling är vägar På sociologisk-psykologisk grund.
ske ha ryssarna bättre än vi förstått vem hålla sig i krig och fortfarande ä r hets tetstiden?
- Det är en oerhört prövande mer än arv, den ä r också miljöverkan.
En undersökningskommission, som i två som satte de höga svallvågorna i det mot grannen en del i militäryrket.
Hos tid både för ungdomen själv och dess le- Till det olyckliga arvet kommer tyvärr år arbetat inom industrien, har kommit svenska folkhavet i rörelse vid bonde- Oss räknar man fortfarande med ryska dare.
Typiskt är det hastiga, språng- ofta en ogynnsam miljö.
En nervös far anfallsplaner, icke längre för att uppnå visa växandet både fysiskt och psykiskt; och mor ge Sitt barn ett dåligt arv, men till det ganska häpnadsväckande resulta- tågstider.
en isfri hamn, utan för att påskynda starka stämningsväxlingar, från över- förstärka detta arvs inverkan genom en När vederbörande i sin trängre krets, världsrevolutionen och den kommunistiska strömmande kraftkänsla och lust ' att er- felaktig fostran, Arv och miljö ä r som tet, att arbetsprestationerna äro i stort sett oberoende av tekniska förbättringar där allt kunde sägas som icke Hedin världsaeran.
Propagandan för svensk övra världen till fullkomlig misströstan, varp och inslag - ju finare tyg, ju svå- fabriken, i stället har man funnit, att den fick säga högt, placerade in de svenska avrustning och en ny positiv försvarspo- ja.
självmordsfantasier.
Man har kallat rare att skilja trådarna.
Man får icke Puberteten en » normal anomali ».
v i begå det misstaget att tro att goda eko- själsliga inställningen är den avgörande stridskrafterna i en mellaneuropeisk Iitik i förhållande till grannarna, utlöser ofelbart.
så snart det visar sig att den måste ge ungdomen tid att tänka och nomiska förhållanden är liktydligt med faktorn.
Därav följer att man i Amerika frontlinje mot Ryssland arbetade de sä- vinner folket med sina argument.
artiklar drömma under denna tid, och vi måste god miljö i psykologisk mening.
De ytt- allt mer börjat fundera över, icke hur kerligen ut från förutsättningen att de på även i Dagens Nyheter om den ryska vara överseende.
Den unge förändras re förhållandena få inte dupera.
människan skall kunna göras lämplig för så sätt sin plikt likmätigt förberedde för- stridsmaktens fruktansvärda offensivkraft plötsligt och känner sig främmande både Uppfostrare kunna som bekant göra sig industrien, utan hur industrien skall kun- Svaret mot arvfienden Ryssland.
Att det- och ständigt fortgående fulländning.
för sig själv och för sina närmaste, blir skyldiga till otaliga fel, prof, H. näm- ofta trotsig och kritisk och tycker att in- ner några som han betecknar som ty- na göras iämpiig för människan.
ta var ett uppriktigt patos, behöver inte Ryssland en enig gen i världen förstår honom.
- Men den piska » moders-, » och » fadersfel », En Det som alltså till sist visar sig vara stå i någon absolut motsats till ryssar- människa som inte upplever denna bryt- kvinna t. ex, som är olycklig i sitt äkten- bogarfront.
det viktigaste även för den som resone- nas föreställningar, om att vi förbered- ningstid på ett intensivt sätt, blir aldrig skap » flyr » gärna till barnet, särskitt om Samtidigt lever folket i Ryssland i rar ur enbart ekonomisk synpunkt, ä r de deltagandet i ett angrepp på peters- heller en mogen och kraftfull personlig- hon bara har ett och överöser detta med ständig fruktan för att få en enig front het.
Den som förflackar sina brytnings- alltför mycket kärlek, Hon försöker kan- hur man skall behålla människans arbets- burg.
Ty, ack!
ännu i denna dag lever av borgerliga stater emot sig, och räk- år med förtidig erotik blir en ytlig och ske vinna dess tillgivenhet genom att till- lust, hur hennes iniativkraft skall få ut- den föreställningen kvar i militära kret- nar liksom den tsarryska generalstaben slapp människa, låta sådant som fadern förbjudit etc. - rymme, hur man skall stimulera hennes sar att Sveriges försvar bäst skötes ge- med att det borgerliga Sverige skulle hö- Hur skola vi behandla de unga under Också fäderna begå sina typiska fel.
Om lustkänslor för och i arbetet.
T y det har nOm att svenska trupper på ett tidigt ra dit.
Erinrar man om detta faktum, får denna svåra tid?
vi få e j likna en träd- en far har ett falskt mannaideal och be- visat sig att det icke går att klyva en stadium landstiga i Finland och gå mot man till svar!
dels att ryska folket är gårdsmästare, som säger till äppleträdet: traktar sig som ägare till hustru och uppfanatiserat mot Västeuropa, dels att person i två delar, av vilka den ena är ryssen, (Se Antingen - eller,) » Jag bryr m i g ej Om blomman j a g vill barn blir han en despot och hustyrann.
- de maktägande diktat upp sagan om en ha frukt och det genast! » till finnandes på arbetsplatsen.
En män- Det gäller Den ' i äktenskapet olyckliga mannen flyr antirysk koalition för att lura folket med en naturprocess, det tjänar ingenting till sälIan till barnet utan från både hustru niska tar sina bekymmer och sina svå- Fantiserande generalstaber.
i förberedelserna till ett ryskt anfalls- att jämra och svära, det gäller endast och barn och lägger sig gärna till med righeter med sig även i arbetet Och en Det ligger något groteskt och ömkligt krig.
På så sätt går den gamla hetsen att vänta.
Vi skola förhålla oss stilla någon hobby, såsom frimärksamlande olycklig människa presterar ett sämre ar- på en gång i vissheten att under de far- vidare.
Kominterns alltför brådskande, och beredda att hjälpa och lyssna.
Man el, dyl, bete.
Det gäller således för all god ar- liga åren före kriget generalstaber på bå- klumpiga och provokanta agitationsmeto- kunna vi ej, Aldrig be om ett förtroen- Margit Wohiin.
betsledning att i eget intresse se till, att da sidor om gränsen fingo sitta och fan- der här i Sverige bleve Psykologiskt för- de men vara sådana, att den unge kän- maskinen icke blir alltför mäktig, så att tisera om ett svenskt-ryskt krigs olika klarligare, om man tänkte Sig dem fram- ner att han kan komma med sina frågor eventualiteter och att de å båda sidor drivna av rädsla.
önskan att befria den om han vill, den dödar glädjen och tillfredsställelsen kallade det försvar, även om ordet tänj- svenska arbetarklassen ur dess slaveri är Att ironisera är det farligaste som i arbetet.
des ut att mena preventivt angrepp i ur proletär solidaritetssynpunkt ett högt finns!
De tidiga känslorna och upplevel- (Forts. fr. sid.
I.)
Den kusliga drömmen var alltså inte bland.
Vad har man V mål.
Men mera närliggande vore det må- serna äro djupaste allvar för de unga Djursholm, och mitt stora intresse blev så farlig, den drar förbi igen, och våra och diplomati till, om inte för att klara let att göra det borgerliga Sverige mindre själva, och fast man i den åldern sällan där att söka få till stånd regelbundna upp till en början de rena missförstånden angreppslystet genom att göra det osä- förstår att ta hänsyn till andras känslor ifrån ett litet tag skamset böjda nackar rätas och vidare söka rensa bort misstro och kert på lojaliteten inom dess värnplikts- är man själv överkänslig, En gymnasist gudstjänster.
Statskyrkan sköt på nytt, ty vi ha åter upptäckt människan hindra krigsprovokatörernas verksamhet, armé.
Kanske att om vi förde ett annat hade i stället för iippsats skrivit en dikt sig helt och hållet och vi var därför bakom maskinen, som ett ögonhlick tyck- Generalstabsplaner, hur hemligstämplade sprak mot Ryssland, dess intresse för att om människans hand, Läraren var takt- tvungna att försöka få en predikant som tes oss så alltuppslukande.
Vi ha upp- som helst, äro inte ofarliga.
de resultera driva propaganda i Norrlalnd skulle slapp- lös nog att läsa upp vers för vers för inte var präst.
Natanael Beskow hade täckt att människan, som en talare ut- i militära åtgärder och motåtgärder och na!
klassen i hånfull ton.
Pojken lämnade just tagit sin examen i Uppsala, honom Ja, detta Var de reflektioner till vilka driva på händelserna.
I det demokrafiska tryckte det, visserligen är av jordens stoft liberalt styrda Sverige kunde dessutom professor Karlgrens artiklar givit anled- plötsligt klassrummet och begick själv- bad jag provpredika, och han blev se- SkoIan skulle helst vilja förbjuda pu- dermera Vår predikant.
Genom frivilliga men också fått i Sig inblåst en levande inga åtgärder ske i stillhet.
De måste ning.
Man rör sig här med antaganden mord, Ett tidens tecken.
- - - - bess i - fruktar - Louise Woods-Beekman.
oss ande, varför det trots allt icke går att ske över bondetåget, borggårdstalet, Om vad Som ä r psykologiskt sannolikt.
forma henne till varken gorilla eller rob- staaffska regeringens fall och 1914 års Men ett är säkert: vad vi nu fått veta Om det som varit, ger Oss allra stömta bot.
T y människan fördrar en hel del, valrörelse inför hela världens publik.
anledning till vaksamhet inför alla lik- blott icke att förlora sitt människovärde.
Sveriges fredsvilja var icke helt nande företeelser i nutiden och inför de Elsa Pehrsson.
stabil före och under kriget.
faror som hota i framtiden.
Låt oss konstatera att Sverige före 1914 och under kriget inte var ett land med jämn och orubblig fredsvilja, med oan- tastlig neutral dygd eller full immunitet mot krigspsykos.
Där fanns viljor som arbetade för att neiutralitetspolitiken skul- le överges och Sverige ställa sig på den ena av de europeiska maktgruppernas si- da.
Och folket lät upphetsa sig men dock inte till den grad att det följde med ut i ett krig med Tyskland utan provokn- tion från Rysslands sida.
Denna provo- kation uteblev, det var det underhara.
Me- dan vi sutto och väntade på skott från Östersjön i augusti för 18 år sedan, av- satte ryska ledningen sin östersjöamiral, därför att han ville förekomma sin sven- ske kollegas angrepp med ett eget.
Sedan profrssor Karlgren redangjort för hur ryska generalstalien såg läget och &amp; bertetstiden, säger prof, H, Den passar inte i systemet, bort med den!
- I själva verket borde man skona i stället för att pressa under dessa år.
Detta förstå de primitiva folken med sin finare instinkt, Ibland behövs det ej så mycket för att återskänka en pojke arbetslusten.
Prof, H. har i egenskap av rådgivande psyko- log vid en realskola brukat föreslå att man skulle släppa ut pojkar som råkat ur gåvor från vänner i Sverige och Eng- land lyckades man dels att anställa d:r Beskow dels att låta uppföra ett kapell, som blev färdigt 1899.
Jag gläder mig mycket åt att ha fått vara med Om att få doktor Beskow till Djursholm Förresten har jag alltid varit mycket lycklig i Sverige, som jag riktigt känner mig höra till, I flera frågor samarbetade j a g mrd min man.
1886 blev han riks- dagsman och redan då hade han kvinno- rösträtten på sitt program, Det var en av de frågor där vi helt och hållet följ- des åt.
Låt mig till sist säga att jag sätter ett stort värde på att få uttala mig i Tide- varvet, slutar fru Beckman.
Jag håller mycket på den tidningen.
Den gör vad ingen annan gör och är en modig tidning.
c.
H.
~~
