# ID: svediakorp-per359
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,554
# sentences: 628
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING FOR X SVENSKA A KVINNORORELSEN.
UTGIFVEN GENOM FREDRIKA-BREMER-FoRBuNDET AF FORENINGEN DAGNY N: r 33.
Prenumorntion~pris: &amp; r ... kr.
2: 60 3: 60111, 8 1: 26 ' I1 Br ... kr.
4: 60 8 ' ... ... L6snummer I 0 6re.
.
Prellllmcration * ker saviil i lnndsorten som i Stockholm II nlirmaste postaustalt ellur bok- hnndel.
I ~ t o c k h o l m 27 A u.
g u.
s t i 1908 I Il~dnkt~ion: Rodaktiir o. ansvarig - utgitvarc: - Miistersamuelsg~rtnn 61, en tr. ELL E N.
L E M A N .. Telef oner: Allma 6353.
R i b 12285.
- Mottegniugstid K1.
1-2..
- Utgifr~ingstid hvarje torsdag.
stockho~m 1008, Aftonhlndets trgckcri.
I .l: a Arg.
Expedition och ~ n i o n ~ k o n t: or M#stcmnmuelsgatan 611 en t *.
- post- och telegramadrcss: D A 0 Y, Stockholm.
I Annonsprls: 15 6re per mm.
Enkel spaltbredd 60 mm.
&amp; hrginalannons under texten 16 mm: s hSjd per gBng 10: Ra.batt: .5 ggr 6 O / o, 10 ggr 10 Ole, 20 ggr 20 %I 50 S r 25 ' 10- Annons bor vara iulllnnad SellaSt mBndag f. m.
-.
Anna Wallenberg fodd von Sydow.
.
7-en .kvinna, hvars bild i dag framtrtider fcr Dagnys lilsare, torde for m6nga d dern vara val bekaut, dock kanske ej f6r flertalet af de yngre, de som ej varit i tillfalle a.tt f6lja de miiktiga fosterlandska kulturella id8striS.m- ningarna, soin pA ISSO och 90- talen brijto sig frail1 ocli i Artur Hazelius och Sophie Leijonhuf vud- Adlorsparre hade sina forniiinsta banbrytnre.
id deras sida stod @ I ett lyckligt hem vaxte Anna von Sydow upp tillika ined fyra broder.
~ o besclde n aldrig under uppraxtizen nhgon skola, modern var hennes larariiina och .ledde tifven hennes undervisning i teck- ning, for hvi1ke.t dottern hade ut- praglad fallenhet.
Vid tolf hrs Blder forloracle Anna von Sydow sin far; under de narmast darph fdljande Area fortgick hennes bokliga studier ofta Anna Wallenberg st6djaade och uppmuntrande, och betydande liro de insrttser 11011 gjort, ej ininst genom personligt arbete for Nor- diska inuseets, Skausens och Hand- arbetets vanners utveckling.
Med anledning sf henaes 70- Hrsdag, soin intraffade den 26 augu- sti, vilja vi liiinna ndgra enkla konturer af denna mlirkliga kvin- nas lif.
Anna vo11 Sydow foddes i Stockholin 1838..
Fijraldrarne voro varfschefen vid flottan ainiral J.
G. von Sydow och dennes maka i andra giftet, Eleonore Wiggman.
Amiral von Sydow var en af flot- tans skickligaste officerare, enkel och fiardfri, varmt intresserad af allmanna frhgor.
Modern var e n fint bildad kvinna med konstniirliga anlag och intressen.
under moderns leduing, samtidigt ined att hon fick taga lektioner i Htskilliga iimnen.
Efter ilBgon tids .vjstmcIe i pension i England, be- slot hon vid henlkoinsten att vidnre utveckla sina koi~stuiirliga anlag.
Mecl syfte att utbilda sig till 1nA- Jarinnn, Btnjot hon fijrst uncler- visning af professor Qvamstr6rn, sedermera af: P.
Y. Pagerlin och slutligen af professor Boklund.
Saintidigt var hon en af de kun-.
.
skapss6kaude unga kvinnor, som med stort intresse begaguade tillfallet att som elev deltaga i den 1858 af P.
A. SiljestrBm och Martin Schiick in.
fl.
anordnade rLgrokursen fqr fruutimmera (kursen ornbildades IS61 till statens hogre liirarinne- seininari ~1111).
Den lef nadshaua, konstuiirinnans, son1 I
426 DAGNY den unga Anna von Sydow utstakat for sig, och B hvil- ken hennes larare fBrutsagt henne framghng, skulle emellertid ej blif va hennes.
1861 ingick hon tiktenskap med den fcarnstbende bankmaunen och politikern A.
0.
Wallenberg, hvilket gaf hennes lif en anuan riktning.
Vid iutradet i det nya hemmet gick hon till motes stora uppgifter, forst som uppfostrarinna for mannens fyra barn frhn ett fore- gliende aktenskap och sedan sjtilf som egen mor till fjorton barn.
Dessutom var hon sin inam fortrogna, de- lade alla hans intressen, och de voro af miingalmuda slag, lifligt intresserad afflirs-; kommunal- och riksdagsman som h m var.
Ej u t m skill lmr man orsak att till- skrifva lmns hustrus inflytaude de motioner han som riksdagsman vackte 1884 angaende gift kvinuas egande- ra.tt och ogift kvinnas lnpdighet id tjuguett hrs Alder.
I makarne Wallenbergs hem utdlvades en storartad gastfrihet.
Som man ser, voro de kraf som stalldes pB 0.
A. Wallenbergs inaka ej ringa, och det behbfdes en mer an vanligt Beghf vad, hangif ven ocll spanstig lcvinna att fylla den, och en sidan hade lzan i sin 11ustru.
Deras lyckliga 25-Elriga aktenskap upplijstes med A.
0.
Wallenbergs clod 1886.
Sedau Anna Wallenberg ofvervunuit den fijrsta d jupa smartan eFter den Silskade makens bortghg, fann hon styrka och lycka i den pliktuppfyllelse och f asta fortrbstan pK en hiSgre makts lednjng, soin allticl.
varit de btiraude kraHerna i hen- nes lif.
- Samtidigt ~ n e d utn6fvandet af de narlnaste plikterm inom eget hem, agnc ?.de Anna Wallenb erg nu tid och nrbete Bt befrhmjande af allmannyttiga firretag och utofvande af en storartad enskild va1- gdrenhet.
hfiinga a.ro de fortroendeposter, son1 under h e n s lopp af henne innehafts inom hufvudstadens filantropjska och kulturella snmfund, dels som styrelse- ledamot, dels soin ordftiraude.
Hon har rarit med- lem d styrelsen for hsylen for sPauvres honteuxs, af Fijreuingen for Vtilgare~hetens orrlnande ', hon var den ends kvinnliga ledainoten i Gripsholmsforeningens niiinnd och i kungliga konmiitt6n for Sveriges delta- gande i utstallningen i .. Paris dr 1900, vidare ordfo- rande i styrelsen for)) Handarbetets vanner)), i)) Lot- ten Wennbergs och sBenedickska fondernst)).
Som ordf6rande fuugerar hon fortfzlrande i ~I&lt;vinnoforbun- det far Sveriges sjiiforsva~s och r Predri ka-Bremer-For- buudets stipendieinstitution,.
Den hyllning, s o n den sistnamnda institutionens funktioniirer agna Anna Wallenberg i den adress, som Fredrikn-Bremer-Forbumlets ordforande fru Agda Mon- telius till heme iifverlamnade ph 70-Brsdagen, &amp; r be- ' lysande fdr vardesattningen af Anna Wallenbergs in- satser i det gemensamma foreningsarbetet.
Adressen, som af froken Sofia Gisberg tir konstnarligt utford pA pergament, har foljande lydelse: ~ M e d kiinslor af vordnad och tillgifvenhet fral; ib&amp;res till Eder p&amp; 70- Arsdagen den 26 augusti 1908 fr8n forvaltningsstyrelse och stipendienamnd de hj~tligaste lyck8nskningar.
MK lifvets ljusa ocli goda makter gBra Eder lefnads- afton fridsiill, och ma det forunnas oss att Bnnu liinge fB se Eder som hittills nled obrutna krafter verka inoni den institution, dar vi alla under inHugBrigt samarbete hijgt] art skatta Eder vinuande personlighet, Eder frawsynthet, Edert ovald och Eder stora k a r a k t b.
Som slutord till den ofullstfindiga teckning vi har liimnat a£ Anna Wallenbergs syinpatiska person- lighet skulle vi vilja uttali, den onskau, att den nya tiden mK fostra Ot Sverige m h g a kvinnor, klarsynta, pligttrogna och haudlingskraftiga som hon.))
" Jag har alla rattighet.er jag behofver ".
en bok rned titeln ~ S u n d t fornuft om kvinnor~ af en ainerikansk forfattare, Thomas Wentworth Hig- ginson, f8rekommer e t t kapitel med 6f verskriften: B Jag har alla rattigheter jag behofver,.
Och dB det ar lika gladjande soin Gfifrerraskaude att traffa p6.
filrndjsamma mlinniskor har i vlirldk, &amp; r man naturligtvis nyfiken att fB veta anledningen till detta lyckliga sinnestill- sthud.
Forfattaren tar lasaren obarmhartigt ur illusionen redan i kapitlets forsta rader genom att beratta, hvad den larde doktor Johnson svarade en dam, som fr&amp;- gade, hur han kunnat gora sig skyldig till ett fel, son1 hon phpekade i hans engelska lexikon,: s Okunnighet, mill basta fru, ren okunnighets.
Samms svar anser Higgiiison vara det enda rik- tiga till en kvinna, som p %st&amp;r, att hon har alla rattig- heter hon behdfver, och han motiverar sin Asikt pB f6ljande satt: s.Hvsrje kvinua &amp; r eller kan bli eller kunde htt varit en rnor.
Och nar hon fHr veta, att 8nnu den dag i dag h.sr i m&amp;nga delar af Farenta Staterna en gift mor icke laglig ratt till sina barn, sii borde hen- nes tunga klibba fast vid gommen hallre an en gang till uttala shdana obetanksam.ma ord s.
I nAgra af de alnerikanska staterna forlorar en kvinna all ratt till sina barn, om hon ingar nytt ak- tenskap.
Barnens formyndare valjer bostad At dem hvar h m belzagar, och det beror helt och llhllet af hans godtycke att lhta modern fCI veta, hvar de fin- nas.
Att denna omanskliga lag langesedan blifvit upp- hafd i de stater, som gifvit ' kvinnorna politiska rtittig- heter, sager sig sjalf.
Forfattaren skildrar ett upprorande.
rlittsfall fr&amp;n Boston, hvilket ledde till la.gens upphafvande i Massa- chusetts, tack vare kvinnornas energiska arbete f6r
refornien.
Tv&amp; sm % flickor, hvi1ka.s far var dod, sokte mot formyndarens vilja tillflykt hos sin ' rnor.
For- myndaren stamde modern infdr domstol, dA hon icke frivilligt ville lamna ifrin sig barnen, och landets for- namstu juridiska myndiglzet domde modern att bfver- lamna sina barn till den frammande mannen, sonz en- Sam tillerkiindes besttimmanderatt ofver denz.
-, De smA Foro fortviflade,, sorn referatet i Boston ' Herald sade, woch mhste med vhld slitas ur moderns armar.
h e n modern syntes vara djupt skakad,.
Det fanns val niigot sarskildt skal, invander ubgon, det var kanske en dAlig mor det var frhga om?
Nej, allcleles icke, det Trar en mycket ansedd dam af ofor- vitlig karaktar.
Enda anmarkningen mot henne var, att hon gift om sig.
Men styffadern kunde ha behandlat barnen illa?
Det ar naturligtvis detta lagen velat forekomma.
Formyndarea kunde ocksA behandla barnen illa, och i sh fall f a m s ingen lnor tillhands for att upptrgda til.1 barnens fijrsvar.
Om det varit modern, sorn dodt, kunde fadern ha gift om sig tio ghnger och satt den ena styfmodern efter den andra att barska ofver barnen, utau att ah- gon ~nyndjghet haft den ringaste befogenhet att in- gripa.
Blotta ~n~jligheteii att shdant kan hiinda, anmar- ker forfattaren, visar pA e n stor f undamental oratt- ' visa i kviunans rattsliga st8lluing.
Och den omstan- dighet, att de flesta kvinnor inte veta om den, endast okar or&amp;ttvisau, sorn doktor Channing yttiade om for- nojsamheten 110s Sydamerikas forsloade slafvar.
Det fii~ns endast ett effektivt medel mot dylika missfirrh %llanden och det iir.
att ge kvinnan politisk makt att skgdda sig och sina barn.
~ D e t har annu nldrig,, - shlunda slutar kapitlet Jag ha?
* alla ruttig- lzeter jag behofver -- i hela varlden funnits en ras eller en klass nog adel eller ett k611 nog hijgsinnadt att opartiskt k u m a utofva politisk makt ijfver en annan ras, en annan .klass eller ett annat kon.
Det ar for sjalff6rsvar, sorn kvinnorna behofva rbstratt.
Och med hanvisniag till ett enda sadant fall, som jag har an- f8rt, s % anklagar jag den kvinna, sorn sager att hon har alla rattigbeter hon behofver, f 6r bristande moder- lighetskansla e1,ler ocksh for okunuigpet, ren okunnig- het.
w Samma aaklagelse kan med fog galla kvinnor i alla lauder rned en foraldrad och efterblifven lagstift- ning, sorn i ' sina konsekvenser visar sig Gdesdiger for kvinnors ocli barns rgttsliga st.allning.
Bristande in- tresse hos kvinnorna sjiilfva for at4 Astadkomma and- ring i densamma kan naturligtvis endast skrifvas ph okuunighetens rakning. '
Studentskorna och de preussiska universiteten.
hA,llan,. \ rid ineddelandena i f brel5lsniagsjournalen bif oga en stj iirna, llvilken betydde, att kvinnor icke hade tilltriide till deras forelasningar.
Att under shdana forhiillanden studierna for cle kvinnliga studenterna stallde sig allt aunat 8n gynnsalnma ar ju naturl.igt.
Att man ifrbn universitetshhll st8.llt sig s % fientlig mot k v i n n o r i ~ ~ studier, s torde nog till stor del hero p % den dhliga flickskolebildning, som hittills lamuats i a n g tillhtelsen till inmatri- alla omstiindigheter mdste iiga kultusministerns tillst %ild Tysklmd.
I s ~ ~ m r n t l i ~ l ~ med fiir.
ntt blif vw ininatrikulerade.
Diirnzed 11af va shledes lzulation vid universiteten liafva emellertid nu traffats fter en lhag strid, och 17 Br efter seda,n den ba- densiska regeringen for fiirsta gkngen i Tyskland tillat kviauor att inrnatrikulerns i den mateinatiskt- naturvetenskapliga fakulteten i Heidelberg, har frhgan om de tyska studentskornas tilltriide till de preussislm universitete~i losts s&amp;,.
att de best&amp;mmelser, soln galla stuclier vid universiteten, utstriickts till att ornfatta; in- fijdda kvinnor, hvaremot kvilmliga: Eriimlingar under cle tyskn kvinnligcz studeaterna fBtt rstt till akaderniskt ~ m f a t ~ t a ~ bestan~anelser ~de rorande de hogre laroverken medborgnrskap.
Visserligeu l~afva de redan forul haft tilltriicle till universiteten, men endast i egenskap af, Hospi tanten, eller GastzuhiSrer~ utan ra.tt att aflagga examen.
For hvarje sarskild forel&amp;mingsserie var det nbdvtindjgt att persodigen hos professoru eller docenten anhhlla om muutligt eller eventuellt skriftligt med- gifvande att bevista densamma.
En del iilclre uni- versitetslarare plagade, till undvikaude af dylik an- for flickor.
F~rbattringar i detta afseende hafva dock redan tidigare f ortagits.
Ar 1893 iippnade foreningen ~rat~e9zb~~c~z6 ?&amp;.c / sref0 ?~ ?1z i Karlsru he det f Brsta flickgymna- siet, och samma %r pliborjades gy~nnasial.kurser for kvinnor i Berlin.
Ett flertal tyska stader hafva sedan filljt exernplet.
oppnandet a£ universiteten for kvin- norm kan man anse delvis vara enfoljd af dessa gy~liuasiers verlcsamhet.))
Kvinn I FoIj valarbetet i Eder trakf och forsumma icke nrigot tiIIfaIle att fd ti11 strind ett uttalande i kvinnornas rostrittsfr8ga.
.
.
Allman rostratt.
.
at Norges statsrAd har beslutits en k. proposition om alliiian riistriitt for kvinnor.
Den paxtiella losning, soin iistadkommits af den kviilnliga rostriittsfrA.gan i Norge, tyckes shledes gladjalide nog endast skola blifva ett kortare ofverg&amp;ngsstadiuin.
Bland kvinnoriia sjalf va spnes det emellertid, so111 0 % inhuga icke k h t n8got starkare behof af att nu f ~ r a striden vidare, utan att en vjss trotthet intradt och med den en bojelse att tllls d a r e slh sig till ro p % den ~ u n n a segern.
.
Bland de resolutioner, soin antogs pH Lillehaa~memotet, f a m ~ s intet uttalande i ri5strattsfr8gan.
I sistcl htlftet af Ny- wr!
I -- rltt.
- - - - - - - - - --- - - - kvinnor.
lrende upptrader froken Agnes Lie i adedning haraf nzed ett ganska haftigt pApekande af att medlemniarna i Landskvindesteinmeret.sforenhgen icke mk glonima 1 i foreningens stadgar - rostratt for kvinnor p i s a ~ n ~ n villk.or a soin, for man.
Det vore icke nog nied att rostr&amp;ttsfrAgsms afgorande nu hvilm i stortingets hauder, kvinuorna sjalfva borde gjort ett krrtft-igt ut- talaude i frAgan, liksom att de, genonl att vid valen stodja de kandidater, soin iiro for saken, miiste verka f or genoiiiforandet af f breningens prograin.
- - - - - - - - - S l k genom att sprida upprop och broschyrer under den tid, som iterstiir innan valen, att p b e r k a bide m m ooh kvinnor till f l r m i n f i r kvinnans rlst- PA utglngim af valen kommer en llngre eller kortare rbstriittsstrid fbr kvinnorna itt bero.
.
I I Kvinnliga polisassistenter i Norge.
edan mhnga Br tillbaka har NOTSIC Kvindesagsfor- azkg ihardigt arbetat pk, att kvinnor m %tte skola anstallas i polisens tjiinst.
Nu senast har p % ett stbrre mote.
i Troilzso samtliga sedlighets- och ungdomsfor- eningar efter ett foredrag af froken.
~ o r o t h e a Schjol- dager antagit foljande resolution: s De vid sedlighetsforeniugarnas landsmdte i Tromso juli 1908 representerade foreningar uttnla sin fulla till- slutning till det i Norsk kvindesagsforeniug tidigare harnforda krafvet p&amp; anst&amp;llaiidet af kvinnliga polis- assistenter saint hemstiilla till niyndigheterna, sarskildt i landets stbrre stiider, att kvinnor matte anstiillas i polisens t: j&amp;nst t-ill bjiilp och v5irn for barn och ung- don1 ptP, gator, lekplatser, jaruvagsstationer, r ' es tauran- ger och hainnplatser.
D Efter foredraget foljde en diskussion, dar fr8ke1l Sclijoldager uttalade onskvardheten af att Norske Kcin- ders Nc~fio~zalrand mAtt.e insamla narnnunderskrifter af kvinnor Bfver hela landet och darefter insfinda resolu- tionen ined ansokan till departeinentet.
Det fir att hoppas ntt detta uttalande, babom hvilket kolnmer att st5 miiugden af tankande och socialt intresserade kiinnor i Norge, mii kunua leda till det onskade in&amp;- let.
~ v i n u o r n s hafva i detta fall en uppgift att fylla, och h8r i Sverige, i Stockholm, hafva vi ett godt vittnesbbrd om liimpligheten nf kviiinliga poliser, i det satt, pk hvilket de visat sig skijta sina Aligganden.
- Husmoderskolor.
n af vHrt lmcls stiirsta.
arbetsgif vare, disponen t agberg, som leder det stora Kopparbergs bergslags aktiebolais vjdtornfatta11.de verk, har ined stort in tresse omfattat L7usmoderslioleidBen samt upp- rMttat trenne storre l~.us~noderskolor, den eiza siir- skildt afsedd for landtbefolkningens do ttrar.
Diirjtiinte har han.
i dctgnrna f6r undervisning 115 laaclsbygden inom det stora omrAde, s o ~ n tillhor Kopparbergs berg- slags aktiebolag, austiillt en lararima, frolten Gerda Ygberg, att hklla husmoders- skolkirks- och trridgLds- kurser - dels fasta, dels flyttaude.
Froken Ygberg, soul allt f r h ~ borjau ~ af den flyttande skolkoksverk- samheten i vkrt land v h i t anstalld fern &amp; r vicl Bohus- lam skolkijk och sedan i tv8 &amp; r ledt skolkoks- och hus- moclerskurser for Svensba siillskapet for nykterlrot och folkuppfostran inom Dalarna, Smkland, 0sterg6tIland, Gestriklind 112. fl.
landskap, har sAledes en rjk erfa- renhet pb detta omrkcle, dlir hon Iangre 5in n %gon anaau varit &gt;): fl.yttaud ' e~ lararinna.
Genoln studieresor i Norge och Danniark liar hon ock utvidgat sin er- fareilllet samt fir nu genoni ett af disponent Ljung- berg tilldeladl stipendium i Finland for att vid Hog- valla och Sippola husmoders- och triidgkrdsskolor satta sig in i den lifliga verksamln.et, son1 p&amp; detta o~nrkde utiSfvas i vKrt forna broderlmd.
Finland ar i detta afseencle ett f6reghgsland, skskildt genom de s. k. Mar tliaforeaingarna, hvilka utf ora e tt stort viickelse- och up plysningsarbe te blaud de sin8 laudthemmens husnlijdrar.
Skandinaviski boksamlingen uti S: te Genevibve-biblioteket i Paris.
(.Le Fonds Scandinave B la Bibli - - otheque- S: te Genevieve ..) E _ P or alla bildade skandinaver torde det vara af stort intresse att uti nhgra annex-sa1a.r till S: te Gene- vibve-biblioteket, G Place du Panth6on, finnes en im- ' ponerande sainling skandinavisk litteratur, oinfattande 20,000 nuinner: biicker, broschyrer oc11 kartor.
Allt so^ kan haaforas till Skandinaviea, finnes dar repre- senteradt: skandina viska bocker eller shdana, som handla om Skandinavien, universitetens publikatiouer jamte dylika f r h larda sanlfund i Sverige, Norge och Danmark, statistiska, historiska och geografiska af hand- lingar, hiografika, gainma1 och modern litteratur in.
m. Forsta grunden till d e m a sanding hiirleder sig fr&amp;n en donation af arkebiskop Le Tellier i Rheiins.
Denne testamenterade vid sin dod 1710 hela sitt bibliotek till klostret Sainte Genevieve, daribland 1,000 band nor- disk litteratur.
Detta blef begy nnelsen till Le Fonds Scandinaveo.
Et-t och annat nytt band okade va1 under h e n s lopp samlingen, men denna var clock icke efter ett och ett halft sekel storre, an att den ryindes pB en enda vagg i ett mindre rum.
Men Br 1868 skedde an stor tillbkuing i sarnlingen.
Mr Dezon de la Roquette, f orutvarande f ransk konsul i Helsingor .och Kristiania, hade under sin diploinatiska bana samlat en he1 rnangd backer, hvars innehhll b e r ~ r d e de nordi- ska landernas historia eller litteratur, i synnerhet Dan- marks ocli Norges, och efter llans dod, till minne af den varma viinskap soin forenat honon1 med Ferdi- nand Denis, divarancle styraslnan vid S: te Genevibve- biblioteket, donerade hans arf vingar delma samling till institutionen.
Det r a r ungefiir 1,500 verk, utom flera portf oljer med manuskript, som darigenom till- fordes biblioteket.
Man fogade till denna samling - som uteslutande bestod af danska, norska och islandska bocker - de franska och latinska.
verk, hvilka redan forut funnos i biblioteket och hvars innehdll berorde de skandinaviska landernas historia, geografi eller sprhk.
1873 gjordes till uadervislzingsministeru bar- o m en rapport lned afsikt att f Q kiindt i Frankrike och utlaadet, a tt samlingen fauns till begagnnnde.
FrAn dentla tid iikades samlingen Bastigt genoln skanker eller byten frkn danska och norska regerin- garna, frPn bokhandlarna i Kopeuhamn och Kristi- ania samt en del privata personer.
Det var forst hr 1885, som den skulle erhdlla sitt storsta uppsving.
Detta ' Ar ef tertraddes Ferdi- nand Denis af Henri Lnvoix som biblioteksforestiin- dare.
Undervisningsministeriet gaf denne i uppdrag att besoka Sverige, Norge och anb bark i afsikt att 6ka den skandinaviska samlingen i S: te Genevieve- biblioteket.
Hans uppdrag lyckades utmarkt, ty i ut- byte mot en del bocker, som stdlts till hans forfo- gande genorn internationella byteibyriin, erholl Mr)) ' Lavoix fr&amp;u de stora biklioteken i Stockholm, Uppsala, Lund, Kristiauia och Kopenhamn ungefar 200 verk eller samlingar, bland hvilka en- he1 del svenska boc- ker, hvilka forut varit ganska fMaligt representerade.
.
inom samlingeq.
Sedan dess hafva ' bidrag regelhun- - det koinmit fr&amp;n de svenska universiteten och flera off entliga institutioner.
Svemka statens vid varlds- utstallningk i Paris 1900 utstiillda samling skolbocker skanktes till biblioteket.
Gratiss~indningar af bocker frkn sveaska, norska ocll danska bokhandlare hafva iifven stiincligt inghtt, och uppgtir samlingen f. n. till 20,000 n: r.
Denna st-ora utveckling .har haft tvb fblj- der for bibliotekets.
styrelse.
Fbrst och framst blef det nodvandigt skaffa en stor och tillganglig lokal (den var forut iilkltimd i ett litet rum i bottenv8ni11- gen), samt diirp8 att genom kataloger lQta allmanhe- ten veta hvad som hiir erbjods forskaren.
Fr&amp;n iir 1873 fanns en handskrifven katalog ofver La Roquette ' s donation och den hade fortsatts af J. Mougin, hvilken var hemma i d e skandinaviska spr&amp;- ken.
Efter honom fortsatte Henri Lavoix samt seder- mera en af hans uuga bibliotekarier, Eug.
Capet, hvars stora spr&amp;kkunnskap gjorde honoin siIrdeles lainplig hartill.
Harigenom har katalogen kunnnt hhllas h jour och har man vid boktitlarnas ofversattande samt biic- kernas klassificering haft oyarderlig hj8$ af Erik Lie, den i Paris.
bosatte.
uorske forfattaren, soin forut va- rit anstalld vid Kristianiabiblioteket och nu af under- visningsministeriet blifvit anstalld vid S: te Genevibve- biblioteket samt sedan helt nyligen afven aflouad af svenska regeriugen.
Tryckt katalog har n u utkommit.
Under fir 1903 ofverfiyttades o Le Fonds Scandinave B i fyra h fern rum i forsta vhingen af det hus, son1 styrelseu clisponerar bredvid S: te Genevieve-biblioteket.
Dar finnes afveu ett sarskildt arbetsrum far besokande, och ager allmanheten tilltrade alla tisdagar och fre- Den skandinaviska kolonien har da.gar kl. 12-4. dessutom ytterligare e n del f G r m h e r, som underlatta erkansia boklhn och sa~nlingens anvandande -.
shsom.
far de svenska, norska och danska regeringarnas och lard&amp; sa1lskapens tillm6tesgiiende.
Den nya lokalen invigdes hfigtidligen af styresman- nen Ch.
E. Ruelle, H. Lavoix ' eftertradare, i narvaro af Sveriges, Norges och Danmarks sandebud i Paris samt de fornamsta medlemmarna a£ den skaudinaviska kolonien i Paris jamte en del fransman, sorn i Paris agnat sig Bt studiet af nordeus litteratur och historia.
Sedan dess har antalet besokaude alltjamt okats, och man kan se blonde och morka darner, unga och g a d s, allvarliga och intresserad,e, gora anteckningar eller uppmarksamt genomogna sitt lands tidningar och .tid- skrifter, bland hvilka icke Dagny saknas.
...
.
Laura Fitinghoff.
B 17 augusti, jamt p i dagen en m b a d efter vaninnens, Mathilda ROOS, dad, afled Laura Fiting- hoff p&amp; sin villa Furuliden vid Stocks~nd.
En .varm vanskap hade sedan ungdomen ' forenat de tvanue, p&amp; de senare h e n hade de gemensamt bebott hemmet pA Furuliden, och det lidande, som SA kort efter hvart- annat andade bAdas lif, var - underligt nog - af samFa svhra art.
De litterara intressena hade alltid varit starkt f orhiirskancle hos fru Fitinghoff och kanske yttdr- ligare utvecklats just genom um- giinget med Mathilda Roos, och sh.
kom det sig att under tryck a£ yttre forh$~llanden Laura Piting- hoff fattade pennm och debuterade som fijrfattarinna.
, En liten varld bland fjiillen a var hennes flirsta.
bok, sorn vann erkannande sAsom verkligt god b W - och uogdoms- litteratur.
Det hvilar en friskhet och renhet 6fver den lilla berat- telseu, som bitvis verkar rent far-.
tjusande, och pB, ett vackert satt har forfattarinnan dgr med om och varsam haad rort vid det sviirlosta problemet att lned barn afhandla vissa ornthliga friigor, med hvilka deras fantasi redan tidigt sysslar och pi hvilka de ddre ofta icke vilja gifva ett svar.
Det ar den goda och rena viljan till att gifva ungdomen niigot hjalpande och varde- fullt, sorn karaliteriserar shval dema sorn de darefter fiiljande ungdornsb~ckerna.
Of tast &amp; handlingen i dessa bilcker f orlagd till fru Fitinghoff s hemtrakt, Angermanland, hvars storartade natur hon sB giirna Tsen &amp; ' Bland hennes arbeten rnh niimnas r I rosengkdr, ~VArluft r, .I fjalluft r, s Skisser och berattelserr s a k t hennes sista barnbok, som kom ut i julas, .Barnen friin Frostrnofjallet)), hvilken vann en stor och be- rattigad framghg genom sin varmt kanin8a skildring ' af de smh fattiga syskonen daruppe fr&amp;n de ode hyg- derna i Norrland, F6r nBgra &amp; r sedan utkom anonymt, under signa- turen Eli Heiki, romnnen)) Vid gransen 3, hvilken bertirde de sorg- liga f~rh %llanden, som samman- hanga med den hvita slafhandeln.
Man marker afveri i denna bok f 6rf attarinnms brinnrtnde .vilja till att utriitta nhgot i det godas tjanst.
.
Ett viirdesiittande af Laura Fitinghoff s litterara verksainhet leder alltjamt till ett framhiillande af den varma och redlige vilja hon hade att gora godt genom sina boc- ker.
Formellt och sprhkligt led hennes forfattareskap viil a£ en del brister.
I m&amp;nga tidslrrifter och tidnin- gar var fru Fitinghoff en flitig skribent.
For den, som kommit i personlig berilring med Laura Fitinghoff, skall alltid minnet kvarstS af den sthtliga, vackra kvinnan med det hvita hhret och de underbart strhlande morka ogonen ined en vemodig tra- gik i blicken.
Det hvita hhret och de sjiilfulla irgo- nen - de ang&amp;fvo hvad hon var - pii en gang kontrasten och foreningen a£ en manniska sorn Aldrats och lidit och ett sinne sorn alltjamt var ungt och varrnt och modigt.
- MEDARBETARE I .DAGNY.
Bland de frarnstetende kvinnliga pennor, sorn stilllt sig till tidningens fGrfogaade, markae bl.
a.: Gertmd Adelbo~g, Signe Bergman, Hitma Boretius, EmiZia Broomd, Frigga Cartberg, Lotten - Dahlgrm, Hagen, Kewtin Hesselgren, Ann-Margret Holmgren, ilersbin Hard af Segershd, Anna Hojer, Ty~a111e&amp;, l~fvud, Gurli Linder, Anna Lindhugm, E l k Lundberg, f. Nyblom, Agda Montelius, Anna M. Boos, Rylander, Hilda Sachs, HiZma Soderberg, E h a Tmow, Lydia Wahtstrom, Anna Whitlock.
DAGNY Tekla Carlson, f. Stramback.
holmsgymnasister lkngt horta vid dorren, dB de om- sider upptackte, att det var, den dar lillar, sorn ut- talade de fasta distinkta konmiandoorden.
De skulle bara ha vetat, att hon var mormor!
Det sthtligaste nuinret ar fjarde klassens egen ggm- nastikuppvisning, som fiiljer sist i ordningen.
Hur val man marker, att de egentligen iiro ett; detta 30- tal unga flickor och hon!
I hela salen finnes ingen aunan miinniskw fiir dem an fru Carlson, och i deras llufvud rymrnes jagen anaan tanke an denna: m&amp;tte hon bli nojd ined oss!
Det ar bara en och annan gkng under wpb stallet hvila *, sorn man hinner snegla litet Bt det htill, d5ir ett par hogresta herrar stb.
De 8ro wfarliga)), det vet man, det &amp; r professor Tijrngren och major Silow f r h centralinstitutet.
Men oftast se de s&amp; ljusn och belhtna ut, att man 11arnta.r iiytt mod.
Inte var det fruktan, sorn gjorde, att man sir e; &amp; rna ville gora heme till lags, fru Carlson.
Visst Imde hon respekt ined sig, och jnte fall det garna ilSgon in ur m h g a ljusa, glada taflor frBn ~tbildnin~stiden att opllonera mot henne, men.
se, man holl ju trollar ej det namnet fram hos de inhnga gene- s&amp; a£ henne - xhenne kunde man helt enkelt inte ration .er lararinnor, sorn utgiitt frAn Stockholms folk- liita bli ntt hA11a afa, sades det en g&amp;ng i en semina- ristlirets.
skoleseminarium!
Hvad var det dB, som gjorde, att hon tog, deras Det ar en strA.lande majdag, men ute i den lilla sen~jnarietradghrden, soln nu st&amp;r i sitt flor, s p a s inga hjartan?
Ja, inte var det den sllitstrukna humanitet, grupper af unga flickor, fastan ej nhgra lektioner pAagB, sorn tycks hora till vBra dagaxs larareideal, hon sjong ty alla hhlla pB att gora sig redo till gymnastikupp- namligen arligt ut, nar hon var missnojd ined niigon, visningen.
Det ar en af de gladaste daPrne p i Bret.
och hon sade ogeneradt du till sina larjungar, far att Vknner, slaktingar och bekanta st&amp; utmecl vaggariia inte tala om all&amp; roliga namn hon begAfvade dem i den festligt prydda gymnastiksalen, och det galler med och den oerhort skrattretande hannning hon be- att gora sig sB smal sorn mtljligt, nar den stora flick- stod.
Men hon 11011 af dem, personligen, hvar enda skaran tBgat in och ofningarna tagit sin borjan, ty en, och hon forstod dem och deras bekymmer - diiri utrymmet ar ej stort och hjaltinnorna for dagen ha 141g hemlighetei~.
Hur het och ifrig hon kunde bli, na det.
gallde att fii en krokig bokvurm att inta en intet ogonblick till ofvers att vara artiga.
Hvilket lif utmarker ej taflan!
Atsjtskilliga f j hrde- riktig kroppsstiillning, och hur hon kunde lAta sktim- klassister kommeadera hvar sin rote a£ de lagre klas- tet och kvickheterna hagla, s&amp; sade en alltid den sernas elever; en fem, sex friska, klara flickroster korsa vackra, goda glimten i ogonvrhn, att hon egentligen hvarandra, och f6r lekmmnen ar det ett under att bara, tyckte, att det var synd om en, soin inte forstod reda och precision kan bibehhllas p&amp; h v a j e punkt.
hur h&amp;rligt det var att aga en frisk, spanstig, rsk En bra stund driSjer det, innm man upptacker, hvem kropp.
Men det vnr inte bara i det afseendet hon kunde sorn regerar i salen, men s&amp; fhr man midt i virrvarret syn p&amp; en liten svartkladd gestalt, sorn foljer hvar- tycka det var synd om de unga.
Niir nhgon prof- enda grupl3, hvarenda rorelse med sina bruna, glada, lektioii ghtt illa eller en tentamen misslyckats, och det klnka ogon.
Sh ljuder hvisselpipan, scenen fiirandras, riida ansiktet och de sorgsna ijgonen skvallrade om nu a-r det andra och tredje klassens elever, som gym- utgjutna thefloder, ljod alltid ett friskt och vwligt: wHur ar det ined dig, d u?
~, o * ch.
i nilgot horn af mien nastisera ocll hon, sorn kommenderar.
~ H o n har en formiga att kommendera, sorn en f oljde darph, efter det bekymret blifvit vederbtlrligen lojtnant kan afundas hennew, 1ar en g&amp;ng en sf auk- undersokt, sd.
inycken hjilrtlig uppmytran ooh triist toriteterna p&amp; gymnastikens omrkde ha yttrat om heme.
- keiniskt.
re11 frAn all sentimentaljtet -- s&amp; rndnga d&amp;: d&amp;r Och aldrig gliimmer jag den m&amp;tltlsa f orvhning, sorn lustigs ord och vtindningar, att ~1nllnin~o.m tjocka i halsen fiirsvann, och man Eaim det nastm stod att lasa i ansiktena p&amp; ett par snobbiga Stock- '
lika roligt soin de mdra att klattra i rep, hoppa ofver thg eller da8nsa folkclnnser.
I lekarna fauns det e j ~nfinga af ungdomanla, so111 voro lika raska och rorliga soin lararinaan sjalf, fast- a11 deana var 1m.r a11 dubbelt sB gaminal som de.
Hvilken slug och listig katt var hon inte, och hur svdrt var det ej att f&amp; fatt helme, dB hon tjanstgjorde SO111 l ' %tt£l!
.
Soin ett litet esenlpel pii huru man holl af heme kan aiimnas foljaade.
Under en gyimastiklektion hade en af eleverna rikat fA ett h k d t slag af bom- men i hufvuclet.
Fru Cnrlson fruktade for att ~noj- ligea nAgon l~jiimsk-ada uppsthtt och gjorde allt i varl- den for att den uaga ej skulle solnna in.
Denmi anade, hur grundligt orolig 11011 var, och srn %aiilgoill blef det- en tanke, soin fick inakt ined heme: 1.an jag dh inte bli riktigt vaken, s&amp; slipper hon vara orolig for inig 3 So111 23-Bring borjade Tekla S t r o ~ n b ~ c sin k tjanst- goring vid Stockholins folkskolesei~~inariui~~.
Hon hade d4, efter att hr IS67 ined stor heder ha geno~nghtt en kurs for utbildau.de a£ kvilmliga gymnastiklamre, son1 holls vid Gylnnastiska centralinstitutet, tjanstgjort ett par A.r dels som gyinnastiklararinna vid flickskolor, dels soin simlararinna ' i .Stockholm och 1a.ndsorteu.
I iifver 30 t ii~nehade hon befattningeu vid Stock- holms fol kskoleserniuariuil1.
Hennes enskilda lif foretedde ej inhnga vaxlingar.
Ar 1876 gifte hon sig med tobakshandlaren Gabriel Carlson och %r 1898 blef hon anka.
Hon agde ett barn, en dotter.
Kort efter det Tekla Carlson begart tjanstledighet frdn selnii~.arieundervisningen - det var Br 1906 - drabbades hon af en s v k sjukdom.
Det var den, son1 den 12 aug.
1908 andade hennes lif.
Dageu darph skulle llon ha fyllt 60 %r, och elever och kam- rater, soin trodde, att de annu nOlgon tid skulle fh behiilla henne i lifvet, hade gladt sig Bt att pH den dagen f$ saga heme ett innerligt tack for allt hvad hon varit for d e n Med henue gick ' en varmhjartad, solig och ovan- ligt alskad personlighet ur tiden.
En interview.
u ha vi en skottska h k, sorn vill traffa nhgra af de svenska riistriittskvinnorna~, yar det bud- skap, sorn en af de ledande inom rostrattsr6relsen sande rnig l~liromdagen.
8 % lhngt llar i sjalfva verket SA starkt Br intresset fiir den kvilinliga saken avancerat 0~11 riistratten, att kvinnor af oliks nationaliteter, son1 under andra forhilllanden nldrig skulle tankt pH att soka hvarandra - Sifven d % inojlighet dartill fumes - nu son1 en sjalfklar sak skaffa sig tillfalle att traf- fas i den sakm fbrvissning, att ge~nensamma intressen skola skanka pnrterna utbyte af sarnvaron.
En ofverenskoi~~melse pr telefon.
r Har ni tid i dagr.
Hvar?
LHt oss traffas pB Dagngs redaktionslokal.
Och pb utsatt tid i Dagnys lilla redaktiomrum har jag den skottslra meuingsfranden miss Ray Fyfe och hennes svenska ~ ' iiilninna - ~ ?lacerade frain fijr nig.
En he1 rniingd sntB broschyrer visas mig.
A h, se diir en a£ inanligt ursprung!
Finns det mojlighet att leta upp n&amp;gm nya argument i amnet.
I&lt;auske icke, men de gamla kunua fran~st&amp;llas iner eller iniudre origi- nellt.
Mr Robert I ?.
Cholmely, M.
A. g %r mycket me- todiskt och ordentligt till viiga, och klassificerar mot- stindarnas teorier i: I, histollska, 11, teoretiski ocll 111, yraktiska argument.
Afdelning I1 stjnderfaller i .ill- kompete~lsarguineutet B och s ~ a u s rauargumentet f s (obs.
den tyska termen).
Jag behofver vZil icke saga, att sondersmulningsh af motskalen ar grundlig.
- Framfirr mig pH bordet ligger ett vackert sidenskarp i hvitt, violett och gront, den engelska rostrattsrorelsens farger, ined ordeu Votes for women.
Miss Fyfe hade burit skarpet i den allenasthende demonstrationen i London den 21 juni d..
A., dh kvinnor i tusenden och Ater tusenden frSn alla delar af England i sju processioner thgade gellorn gatorna till Hyde Park, dtir tal hollos frAn 20 olika platformer.
Effekteu var storartad, sager miss Fyfe, och 11on blir varm nSir hon talar om den uppoff riagsformiiga uta.n grans, som de mycket for- talade suffragetterna Adagalagga.
Huru m h g a af dem ha nu varit i fangelse?
Nara 300.
~ O c h ar det icke oerhijrdt, att vi icke ha kvinnliga flingelseinspektbrer~, sager miss Fyfe.
- Jag tanker pli ett land, dar det icke ens finpas kviunliga fabrilrsinspektorer.
-)) Den fordelen Kr det d &amp; ~ fortssitter, .miss Fyfe, ~ a t kvin- t norna under sin fiingelsesejour f B veta af en miingd missforh&amp;llai~den, som de annars ej skulle kanna: till., Och] lo11 berattar om en af suffragetterna., som blef sjuk under sin fangelsetid och ford pB sjukhusafdel- ningen, dar] lo11 sammantraffade med tvh barnarnor- derskor, den ena vantande p % sin dom, deli andra domd att hangas, lluru kvinnan, hvars brott var att begara rostratt, kande sig infor de kvinnor, hvars brott representerade lifvets storsta kval ocli en af samhalls- lifvets morkaste, punkter.
Det visar.
sig j,u, att fangel- selif vet Inera sallan uppfostrar brottslingeu f or sam- hallet.
I sanning, r6strattsbrottslillgen maste utg % ur fangelset inindre an nhgonsin lampad for det.
nuva-.
rande samhfillet.
Vidare fdr jag hiirrr talas om en ganska egendoglig sympatiyttring for den: radikala engelska,
riistrattsrirrelsen, att sondag efter sondag halls i en af Londons kyrkor forboner for en af de fiingslade suffra- getterna.
sM&amp;nga a£ kyrkans man aro for oss:, sager miss Fyfe.
Mellan den 16 och 31 juli ha moten hhllits hvar sjunde dag pB olika platser, ofta flera inoten om dagen.
Miss Fyfes vtinliga tanke att i en scottagen, soin lion hBller 1x3 wtt inreda Bt sig, bereda en till- flyktsort At uttrottnde suffragister ar onekligen lnycket liimplig och tilltdande.
Men det ar icke blott tid ocli krafter och personliga bekvamligheter, sorn off ras i striden!
Hvilka penningsummor forbrukas icke.
Nu hAller man ph att bilda en fond pb 20,000 6 (360,000 kr.
), 16,800 $ # ro redaii samlade.
Vore det icke tid for Englands fredsvanner att inskrida!
En institution for ~zatio~zell fred och skiljedom borde bildas och dess forsta uppgift bli att stifta fred mellau mr Asquith och ' de engelska rostrattskvinnorna!
Det iutressanta samtalet Br slut.
Jag foljer mina giister till ddr~en, inom mig ijnskaude, att de, soul i ord ocli .bild mAla ut de engelska suffragetterna som en sorts furier, finge trliffa miss Fyfe ocll hora, iifven de, lsuru en kviuna, 11vars hela v#seilcle Br prtigladt af det srefinement:,, som tilllior en lady af anglosacli- sisk ms son1 hennes speciella arfvedel, staller sig helt solidarisk rned suffragetterna och cleras stritfvanden.
AR NI EN VAN AF DAGNY och onskar framg6ng 6t densamma, gor d6 hvad Ni kan for en okad spridning genom att.
uppmana vanner och bekanta att prenumerera.
Betank atf en tidnings spridning utgor den ekonomiska grundvalen for dess existens.
Pa moderat valmote i Oathammar.
s e t ar pb.
Stockholms l&amp;nsforbunds viignar jag da, ar ute och forsoker gora litet nytta i de ph grund af dhliga komrnunikationer for upptagna man- niskor ratt svArtillg~ugliga staderna 0sthamlnar ocli Oregrund.
Efter n %ra 15 tinimars biltresa piL strackan ~tockholm- sth ham mar valkomnades jag af rostriitts- foreningens ordftirande i ~stliaminar, brtnkkamrerareu ocli bankkassoren fru Hildegard Deland samt central- stjrrelsernedleinmea fru Lotten Tonqvist.
Jag fick ' veta att det skulle bli modernt .iwlmote just den dagen, d&amp; jag skulle hhlla mitt foredrag.
Det var sldedes att forst infinna sig p&amp; valmobet firr att hiira liuruvida i: iksclagsman Sandqvist fiir norra Roslagens valkrets kunde ha nAgot uttalande om vhr rostratt.
I riksdagen har han ej l&amp;it hijrn sig i fr$- gall ph a&amp;got satt.
Emellertid berorde 1lan ghdjande nog, frBgau med, EIuf vudsuinmau i D min v&amp;d jan till riksdagsman:, var, att vi Iivinnor vBnta a£ andra, kaumareu att fit- ininstone dar fB inajoritet for vLSr r6strBtt och valbar- het redan under iaghende valperiod, och l~lilst i borjan af d ensaiss ma, $ m z ow, ~ege~ilzgen ej .rkzJle fq-anzlugga p~ * oposl: tion, +uru:, utredaingens kan sagas vara gjord i ocli lnecl den statistik, som foreligger fiirdig frBn sta- tistiska ceatralbyr&amp;n.
Kvinnonm kunna iindock ej nu f B g i till val forr iiu 1914, vi f i s5ledes iinclock rBstrBtt lhugt efter kvi~i- n.orna i Finland och i Norge.
af detta uttqlaisde framhdll.
riks- ~ e d auledniug " dagsmaa Sandqvist annu en gbag frhgans vjkt men talrtde ocksA om tb1: trnod.
Ordfornnden, kyrkoherde Wend blaclls, hacle ej hdrt talas om att norska kviilnorna IBtt rostriitt, Ilvnrfor 13.a~ undracle, 0111 cle verldigen fBtt det.
- Det var en glad je att fh inedclela, att redan nligra ord: satt c h a ua9.
af vikt OCJ&amp; f&amp;9- qj s7ghtu.s &amp; iunan norska kviimorna Bn.nu hu.n.nit gB till val efter.
siclo, sedan belaofliga dt,qlicder af ~egeringev8 blifvit vicl- den rOstr8tt med lio~u~siui~alstreck cle fingo frjr ett Ar sedan, sB framliigger nu norska regeringen i clessn Tyvarr ville ingen aaf rostrattskvilmorua i 6st81~asm dagar proposition on1 allinfin rostriitt for.
kvinaor.
mar begara ordet, sedan clet &amp; f ordforandea, lcyrko- Direkt f r h valluiitet var det att g&amp; till foredraget, herde Wendblad i Harg, fijrklarats fritt; s h r t lsade I-rvilket var ganska talrikt besokt och.
blai~d anuat af de kuniiat det mycket bra, men den kvinnliga allt for pastor 13.
Stramberg i ~st.l: ~ammar, eventuell riksdags- samvetsgranna lzritiken af den1 sjalf va berofvar nog inannakandidat odi llitintills ej s#lw for vbr sak - vczlmiinnen pB mhsga orter nyttan af att fb horn saarare i opposi tion.
71111101 '.
'.
uttalanden af ortens egna la I eftermiddag skall jag tala i Oregruncl, clar de ha Under tecknad, f riimling, ns Aste dtirfor upp.
Och en f6reuing mecl m&amp;i~.ga medlernmar under den ener- det # r allt erkannande v&amp;rdt At de svenska val.in&amp;n- giska folkskoll~rarii~~~an Alma Nilssons ledning.
Kanske nen, att de sA beredvilligt i dessa dagar, yb et.t par det ar s&amp; lyckligt, att dlir ock$i, iir valmdte.
.
undantlag nar, k t a kvinnorna fh ordet, fastan de ej aro ~sthamlnar d.
' 24 aug.
valrn&amp;n, ocli &amp; hen ehuru de ej tillhirra valkretsarna.
ANNA LINDIIAGEN.
tc6g9za.
B.
DAGNY.
.
.
Pengar till rostrattsarbetet, t t siidana behofaas, iir en erfarenhet, som hvarje a ~ % e t a ~ l d rostrattskaiuna e gjort, och 8 huru skaff a d e m?
~ ar en frhga, s o ~ h brytt mer an en kvinnohj&amp;rna.
Insarnliugar och f ~ r s a l i e l s e d a ~ aro k itrniirkta, mgn kunna ej upprepas for ofta.
V&amp;ra svenska medsystrar, de s o n mycket l~afva, hRllst sig annu i de flesta fall pP1 afsthnd frhu sjalfva arbetet, och de andrst - a.ro de a n sb upptauda af ifver for saken - ' hammas oft+ a£ gl~ffvaus obetydlighet fr&amp;u att 1Ma den komma vi- dare.
F. I&lt;.
P.
R. i Goteborg har n u enat sig om en utvag, so111 i nQgon mBn skulle kunna latta bekym- ren och tillforsakra foreaiagskassan hvarje skarf, son1 af medlein kan uuclvams.
Den h a r.
a5imlige1.1 liltit ' f 8rfiirdiga smA prydliga sparbiissor, f orsedda med a£- bildning a£ internationella rijstrattsm.ilrket samt in- skript-iouen: Foeeningm for kvinnans politiska rostratt.
Dessa bossor hafva tillverkats i ett storre anta.1 i clen fasta forhoppning, att hvarje F. I&lt;.
P.
R. mAtte kiinna sig manad att &amp; t sina medleinmar rekvirera shdana.
Rekvisitioner stallas till Giiteborgsforeningens sekre- terare froken Hildur ~ j j e r, Goteborg, och bossorna lam- aas till inktipspiset: 25 ore pr styck; erforderliga hallgl&amp;s anskaffas af fijreniugarnn sjglfva.
Aaledningar att woffra)) saknas sldrig, ty utoin rent personliga gladjeMmne1.1 h a vi gemensanzma sildana.
Vid livarje litet fj#t v&amp;r sak gAr fra~nht, en farening bildas, fbrstlielse ' vjpnes eller ' motsthnd forsvinner, gAr en slant i bossan.
Men den kan afven komma dit a£ mindre glad anle$ning: nar vi t. ex. erfara .att ordet rattvisa har lagre vardesattning, nar det galler k v i i n a an nar det galler man, dA bora v i ' k a n n a behof af att offra nBgot At v k rostrattsrorelse, for att genom dess slutliga loaning mi % bringns ljus i det morker, som sekelga.mla fardomar skapat.
H a r nhgpfi exempel pb d&amp; det, roffratso i redan utlarnnade sparbossor: Gladjen Ofver att en a£ vara motstandare afsagt sig si tt inand&amp; i riksdagen; arbetarekonfliktens fredliga lasning; ovantad &amp; terbetalning af en s k d d; sacskildt vackert e~amensbetyg; kvinnliga rostrattsfriigans van- liga omaamnande i pressen; lillans forsta tat~d '; far- trytelseu 6fver ett uttalande i ~tookholms stadsfull- makt-ige i anledning af kamrerarebefattningens i halso- v~rds&amp;mndens tillsat ta.nde; Iasningen af en f angelse- journ~l, dai brott mot barn forekom.
s b s t e n s riksdagsmannaval, dar de kandidater, som upptagit kvinnnns politiska riistratt pP1 sitt program, g&amp; jgenom, kunna ju bli en villkommen anledning for f~~eningsmedlemmar att fylla sina bossor. '
H I L D U OIJER .. ~ rRedan nu kao siigas, d t rostratten o.ch iifven valbar- heten bor utstriiclras till kvinnorna.
O h Sverige skall bli ett hem for d l t Sveriges folk, sA behofver det att 5fven kviiinorim lromma med.
Hogerns onskan 011-1 en EIL lii~wkllrs f6: r; ~1 * bctstsgcf~rcstr " 11~~111 ' ri1ia01: korn~ ?pr utredning i detta stycke ar aonz d l a dess utredningar en ntt gifvas i Aclolf Predriks arbetsstugn i Stockholm fiir broms pH utvecklingen.
D, de nya nrbetsstugors riiliaing, son1 dennn host anordnas P&amp; ott nf o l ~ t k r i l i 100 ~ pcrsorcr besskt mote A Grand i flera af lanclsortens stiicler, Kfvensom fijr 1K.rarinpor i Stocliholms arbetsstugor, hvillia fore .clcn 1 sept .. qf sinn Hotel i Luncl uppsnttes som ksndidai for Barn hiirad styrelser blifvit sltriftligen namiilcln 110s fijrestAncjar.ini1ni1 agronomcn Nils Hansson i Framuas, hvilken uttalade sin froken Mnthilda Lindstrom, nir 46 Norm Bnclstugatm.
sympati, for striifvnndena for kvinnans politiskn rostratt.
k politiskt nliitc i Lorum redogjorcle den f6reslagnc S~~lr " lskolcl %rnl~i~i~~csc~~ii~~r~ricr~ii~s acf ' o.ralneri~g.
De i somninrlrursernn i L~ind de1tag: mcle sim !~kolel~rari11i~ori1~ hogerknndiclaten, lnndstingsmnnnen Svante Andreasson i hafva sa1111nts for ofverl5ggning i fr3.gn om sinbskole- H5lln5s, for sin politiska st5llning.
lnterpellernd at kyrko- 15rarianesen-1 i nnriernas reforn~ering.
FrK.gan inlecldes nf- seniinarierektorn I&lt;.
13.uclv: ~ll, Elrsjo, som framlade och nlotivernde si tt frill Alln251111a SV.
f0llisl~0l1ar,zre11iotet i Gkfie kanda forslag, diiri hnn blnncl nnnat yrkar, att stnten iif ven lsbulle of vertaga si111Pslrolel~rsril1iiesem inarier1ia.
Ef ter tre timmars .clebatt beslot piotet att ansluta sig till All- nzHnna svenskn follrskolliirnreinijtets i Giifle u tt alande i frfigan.
herde Mngni i nykterhcts- och kvinnofr8gsn, forklaracle herr A., att han ej for niirvarande kundc vara med om fiirbudslagstif tiling samt att han vore motst. %ndare till politisk rostriitt At kvinnor.
% ett yolitiskt miitc i K ~ ~ ~ g s ~ l bcs6kt i i s, af omlrring 500 personer, 11011 froken Signe Wollter fr&amp;n Trollhiittan foredrag om ltvianans politialrn rostriitt.
Den 2 ~ f vnlmiin- nen i Norrvikeas clomsagn uppstiillda lrandidaten, kapten Crafoord, forklarade ejg vara)) icke niotstiinclare till kvin- nans rostrktt u)).
E ' rh~ vn111~Btciltt.
Ii~genior James Gibson yttrade i sitt progrsmt.al b det frisinnade valmiitet for Safvednl: ' Ett fiirbercrlnnrlc vallniite, anordnndt af Frisinnade landsloreningen, 11011s sondagen den 23 aug.
B Lidingon.
Rretsens forutvarnnde riksdag~man i Andra Itammaren, direktor E. Beckman, Djt~rsholin, holl clh ett klart anfo- rande on1 sin stallning till de olika punkterna B for.enin- gens program.
Vicl frhgan om politisk rostriitt och val- bnrhet iifven for kvianan, uttalade dir. Beckman som sin bestkmcln Hsilrt, att kvimn~z bor fd rostrbtt, och detta inte edast pli riittvisarzs grnud uta.rr oclcs6.
durfor, att staten inom nzdnga onzrdden verlcligen behiifoer Ihennes hjalp.
Efter det dir. Beckman besvarat niigra af valmiinnen framstallda friigor, uppsattes han enhalligt till motets kandiclat.
Vid motet voro mdnga kvinaor narvarande.
FRAGOR o m SVAR.
I I I I PRAKTISK TIDNING OR Hvar kan man prenumeiera pd Dagny?
KVINNAN.
I landets alla postanstalter och boklidor ksn man beetslla huru mQnga ex..
som helst.
Utgifven af Fredrika-sterner-F~rbundet.
Skall man alltid prenumerera 4 dessa sfallen?
Ja, ifall man (Snskar endnst 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man - Utkolniner hvarje veckn - under soinmnrmf~nn- derna hvarnnnnn vecka - meJ 40 nummer 0111 alltid gar8 det.
Hvad kosfar Dagny i posfansfalter och bokMdor?
: \ ret.
Tidningen vill fortfardhde till billigt pris fame de svenska hemmen med ed nyttig och rosncle 1 % ~ - ning och komn-~er att innehblla korta religitisn npp- sntser, berlttelser, lefnadstebkningnr, verser, prak- tiska r&amp;d och uppsatser s d b t ftiljetongsafdelning.
All prenunleration bker A posten: Pris per &amp; r 1: 36, inberklmadt postarvode.
Stod " HEMTREFNADu gdhom prenumeration!
Vejbystrands Sjukhem vid Skelderviken ' BarkBkra station, Vastkustbanan) for ben- och korteltuberkulos, rachitis och allm.
svaghet, mot- Lager barn och vuxna, dagafgift 1-6,50 kr.
Oppet Aret om, central uppvarmning, hiirligt llige i barr- 3kog vid hafvet.
Lakare: Dr Ernst Lindahl vid Kronpr.
Victorias Kustsanatorium, Barkhkra.
- Dagnys postprenurnerations- och boklAdspris l r kr.
4: 50 f8r ' !,, 2: 50 for ' 1, och 1: 25 f8r, 1 ' Ar Hvilka villkor erhtilla prenumeranfsamlare d Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erlihller en provision af kr.
1: - for hvarje helkrs-, 50 8re f8r hvarje hnlfArs- och 20 8re for hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man flirfara ftSr denna provisions er- hdl %tnde?
-- Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, g8r man tilivgga Extra fina pk ett af ftiljande sgtt: 1) Alztingeta: Genom inslndandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det beh6fliga antalet ex. (hur mlngn som helst, men alltid minst 5) direkt frAn Dagnye exp., Stockholm, sorn under eamlxens adress i ett och samma paket siinder alla bestallda ex. Samlaren har dP att ombestirja utdelningen till de samlade pre- numeranterna.
2) Ellev: Man prenumererar A nsrmaste postkontor (ej an- norstiides) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar postens kvitto ii samtliga er- lngda afgift&amp;, tillsti %ller oss detta kvitto, dB vi orngtende pr postanvisning sander samlaren den stadgade provisionen.
borrskyltar, Stamplar och Sigill 0rhKllas alltid billigast fr %n G ~ S T A V HAKANSSON Stockholm.
Box 173.
M P S ersamuelsgatan ~ 54.
~oZ7~s7coZnn s BarnticZn&amp;i g zctglir i &amp; r i sin sjztt- tonde hgllng.
IIam7ce ha ni likcvdl &amp; nu ej f&amp;voIct dm for era barlz!
GOY det dh under clettn &amp; r, oclz ni ska fd se, hzcru roligt era barn fh af sin tidning hela ilret, och wed hvilket intresse de skola lasa den.
Af innehhllet 1908 md siirskildt lza9nnas: folje- tolzgen.
HjaZteqa b l a n d 7a&amp; ?Ztcw eller ChnrZes G o r - .dons Zif och stord&amp;d, skildrade af MARIE-&amp;O UISZ GAGNER, nzed omkring fpt.20 i l ~ u s t r.
af Edu.
B e r g g r e n; V &amp; r a k o m t s k a t t e r i Nat4onaZmu- semcm af CARL G. LAURIN sum?
B2ografler- nj svenska f6rfm af MARIE-LO UISB GAGNEIZ.
Dessutom en mangd sagor och be~uttezsm af vdra pi3 onzrddet basta f o ~., f allt rikt illustrernclt.
Fol7cskolalzs Ba~ntidning erlchznes ensttinznzigt som Svewiy es obestridt fr&amp;rnsta, finaste 0~78 B&amp;si r e d i g e r a d e b a r l n t i d n i n g ~, FoZ7cs7co Znns B a r n.
t &amp; d n i n g utkonznzw en ghng i veckaz wed 36 nzcmnzer om liret.
ErJzlilles &amp; alla post.
anstalte~ * oclz kosta~ encZast 1: 65 for helt och 90 W e f &amp; ha1 ft dr.
Stor p r i s n e c Z s I I t f % t skoZor PoZkskoZans Barntid; ll / ing utgifves och re&amp;- gwas af S f i n a Quint.
Hvar, och till hvilkef pris kan man nummervis liisa Dagny - -?
I stldernas tidningskontor och cigarrafflrer samt hoe Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
Alla skrifvelser riirande expeditionen adresseras: DAGNYS EXFEDITION, STOCKHOLM.
m I m (vintlliga juridiska byr&amp;&lt; Vallingatan 1 2.
- A.
T.
183 36. outredningar, Inkasseringar, Fbrlikningar, RlttegHngar, EgendomsfBrsBljningi FflrsBfverlBtelser, Legaln handlingars uppslttande, Juridiskn uppdrag af alla sl; Kontorstid kt.
1 / 210-4.
Modernaste och rikhaltigaste lag [I Kontor: Vasagatan 38.
Begagna denna sparbank f6r in- ittning % sparbanksriikning.
Kan nvhdas.af venf8r hushbllsriikning.
ltill 500 kr.
kunna i regel utfhs tan nppsagning.
Oppen half 10 f. m.-7 e. m.
.Ilrn.
tel. 917.
Rikstel.
73.
Inl %ningsr&amp;nt,z f. n.
5l /, proc.
1.-B.
Hyn Bld Htmd, Utbildningskurser m. r Muntliga och skriftlig upplysningar genom Fredrika - Bremer-Fii~ bundets byrd, 541 Drottninggatan.
DAUNY " rskildt fruntimmer, har det lange varit ett 1 MINDRE FO1,RSKOLA Par kapita] istar V (fnst) i Bolrnsjtin a£ Ljusnars onskningsmil att kunna ofverlamna virden af berg, Orebro Ian, Br lfirarinneplats sina vardepapper och skotseln af sina affarer %t nigon person eller j ledig att getza8t sokas.
Skolnn be institution, som rned absolut sakerhet forenade pnnktlighet och nog- lagen cirka 12 kilometer frAn ICop grannhet i utforandet af det anfortrodda uppdraget afvensom pris- parbergs koping och Ljusnarsbergf billighet.
En sHdan institution iir U N G, A N S P R ~ I ~ I ~ C ~ S PLICKA kyrka.
Bnrnmtalet ringa.
Begyn Stockholms Enskilda Banks Notariatafdelnfng onskar plats i familj pb Ian- nelselbn 500 kr.
- (Liffu Nyga fan 2 7, - expeditionstid 10-41, det att llisa n~ed.rnindre barn eller SkolrBde t. SOP under garanti af Stockholms Enskilda Bank fitager sig v %rd och vara £run behjiilplig med i lie~nmet forvaltning af enskilda personers och kassors vardepapper.
f6ref.
goromB1.
Nhgon 1611 6nsk- A R A R I ~ N I ~ ~ B E F ~ ~ T T N I N G ~ Exempel EN 1.
Om en person h o s Notariatafdelningen deponerar ~ 3 r d Svar.
till Dn 190S&gt;, Eksunc1,p.
1 '.
vid fasin smlskolan i D m n e obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid forfallotiderna kuponger - mnrk i RingamAln fiSrs ' a,~nling al och tillhandahiller deponenten.
influtna medel.
Vidare efterser No- UNCT MUSIK.
SMASKOI,ET,A- Blekinge lBn kungores b %rirmed RAICIWNA f r h godt ' hem pd ledig.
l; Un enligt lag.
Flickslojd tariatafdelningen utlottningar af obligationer och underrattar deponenten lnndet s6ker plnts m0t fritt vivre anordnnd.
Tilltrade sker 1 jan i god tid, ifall en denne tillhorig obligation blifvit utlottad, samt lam- i battre fa~nilj i Stockholm e l l e ~ 1909, och anstikningnr inliimnae nar forslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
.
Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notariatafdelningen, clew niirhet i medio af sept.
eller till skolrAclets ordf.
aclr.
: Ringa.
underrattar Notariatafdelningen galdenaren dkom att .rantorna 5 in- 1 okt.
for att on1 (inskas u n d?
~ lildln fore den 15 ngstk.
okt.
tvckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, som visa barn i sm Bskolnns Bmnen.
Ar SkolrAdef.
inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdelningen, for 6frigt villig vnrn husmoderbe- att inteckningarna blifva i vederborlig tid fornyade.
Om en hos af- hjiilplig .med helnlnets skdtsel.
Vana vicl husliga sysslor.
ICunnig LARARIHBA, son1 med goda b e delningen deponerad inteckning genom underlHten f6rnyelse.
skulle tyg genomgktt folkskolesemi.
forfalla, ersatter Stockholms Enskilda Bank darig ' eno-m uppkommen, e t rum i stimnad.
Pretentioner: Fg och ett vanligt bemotande.
Svar narium, erhitller i bdrjan a£ sept, skada.
Flrvariagsafgift: 50 ore for Hr per 1,600 kronor.
af depositio- afvaktas intill den 1 sept.
till plats 110s direktor vid brnk i mel.
nens varde, dock ej under tv % kronor.
Lersta Sverige ftir att lasn rned tre D Varml&amp;ndSka~, Svenska Dagbla- g0ssa.r i Alder 7 och 8 fir.
An dets annonsbyrh., f. v. b. stikan, jiimte betygsafskrifter, u p p E S A M.
sjukgymnast onskar for gift om referenser, Alder, ftireg vistande i Stockholm plats i verksalnhet och ltinepretentioner: god faluilj mot fritt vivre.
Fler- snmt helst med bifogandet ai Sveriges storsta och mest mhngsidiga praktiska ltiroanstalt Brig praktil; sRviil enskild som vid fotografi, s o n retnrnerns, siiudas: btirjar i host sitt 31: a l&amp;s %r med ftiljancle l~uc7cuftZeZ~zingu~~:, adress badort.
Goda betyg och rekom.
mlrkt ~Direlrtor 3 ~ under Svar fore d.
19 aug.
till, Ex. sjuk- S. Guimelii Annonsbyrh, Stockholm: flllrnann,a afdelningen, afsedd for all- Juridisk atdelning: 1.
~uridiskt se- miinbild ning.
minarium (for utbildande till lans- g p m n ~ s v, t Allm.
Tidningskontoret F. v. b. man m.
m.).
2.
Allm&amp;njuhdisk Allmanna Handelsafdelningen, valfria f. v. b. smnen.
Hogre Handelsafdelningen afd.
(far jur. allm~nbildning).
S M ~ ROLLARARINN S A tin. (obligatoriska iimnen) med af- Landtbruksafdelning: 1.
Alllnan (mot- BRIG Er,xi \ m STA~~S.KO- skas i fanlilj till den 1 sept.
slutade kurser.
svarande statens landtmannasko- 4EILDdl) PLICKA af god for att Iasa rned 3 gossar, 7 Hr, i lor jiimte allmanbildande amnen).
fstrnilj nled hK.g och anlag for hus- tvR laslag.
Anslikan mecl betyg, Rit- och Byg$nadsafdclningen: 1.
Mn- skinnfdelning.
2.
Byggnadsaf- 2.
H6gre, for vidnre utbildning I~~~lsg6romi ' Ll, iiilskar plats i goclt rekoll~me~ldationel:, uppgift 0111 delning.
3.
Hogre byggnadsaf- (enda i sitt slag i Sverige).
hem pa lanclet far att cleltaga i Itineansprfik samt fotogrnfi insan.
clelning (obligatorisk k u r ~ med Kontrollassistentkurs.
forekommnnde I~usl~Bllssysslor.
Nfi- des till fru E. Dahlstrom, Fngersta.
slutpr6fninej.
HushAllsafdeloingen i ftirening med go11 l6n 6nskv3rd ... Svar inom 14 Porberedande afdelnlng: 1.
Till sta- husmoderskurs.
dagar till D. W., Odeborg.
HBRRGB~Z~) I V&amp;STERG~T tens landtbruksinstitut.
2.
Berg- 5lojdafdelning: 1.
Vefnader.
2.
Konst- LATS I HEM.
E n rneclelAlder~, LAND fhr ~~nclervisningsvan: skolans hogre aFd.
3.
Tekniska somnnd.
Stenografi.
haskinskrif- hushQllsvnn och f6r hemmet i musikalisk liirarinna god plats.
skolor.
4.
Realskoleeunmen.
ning.
bfrigt duglig kvinlla saker plats Elevernn tvh flickor, 12 och 8.
h.
Hufvudkurser btirja 1 aug., 1 okt., 1 nov.
och 9 jan.
for ena eller andra arbetsuppgiften Svar med bet., lonepret., uppgift Prospekt mot dubbelt porto.
Bref adresseras endnst till: Pmk- i storre eller mindre hem, helst om Alder samt foto.
siindes under tiska Skolan, Vristineharnn.
med sjiilfstandig verksamhet i ett marke D Lararinna~, Sv.
Telegram- Rikstelefon 115.
- OBS.
I Ny, tidsenlig lokal riled hsrligt lage.
mindre hem.
Warmare genom di- byrhn, Stockholm.
CAqL P E H q S ' O N.
rektSr P.
J. Riisil, Hagaberg, Jon- kUpin&amp; ARARIWNB a£ god familj.
Till- f d j e gifterrnu sakes till l: sta battre fiicka med goda re- sept.
eller n y t e t en muaik., 1111- kommenda.tioner 6nskar plats 3ervisningsvan liirarinna till herre- ~ r e d r i k a - ~ r e m e F r orbundef -: Dro f fningga tan 54. i familj e!
!er att ftirestA ett min- gfird i - sildra Halland.
att under- Rikstel; 27 62.
F6rbundets bgrB 6ppen 11-4.
Allm.
tel. 48 16.
3re hem.
Ar musikalisk samt kun- visa 3 flickor, 10 och 6 Ar, i van- nig i enklare rnatlagning, bakning, iga, skolamnen, sprbk, musik, ~redrik=- ~6rbundets Sjuksk6tesskeby~: Tunnelgatan 2 5. gtimnad och finare handarbeten.
hnndarb.
och gymnastik.
Lon.
400 - Rikstel.
6898.
Allm.
tel. 82 11. bar emotses tacksamt till ~ 2 Arn, 1 kr.
Svnr med upplyan.
och foto.
H6a+ p. r.
(.Ratssokande j6 sina annonser O~jordn i Dngny jiir h.aljvn priscl eller 7 ore pr ?ma.)
- - L - EN E3iX P A EN L -- - - ' rem me^; ill .A.
M.3, Skottorp st. - - LARARINXA, undervisningsvan, LBARINNA, van vid undervis som genomghtt 8-klassigt ltlro- verk och sedan studerat sprlk i utlmdet, 6nskar plats i familj.
Upplysningar och betyg l %mnas, om svar, miirkt DA.
L.D, insandes t-ill denna tidnings kontor, 9 Vasn- gatan.
ning i vnnliga skoliimnen me6 sprAk, onskas i hem 11 % landet ftil tvA flickor (9-11 kr).
Svar nied A1l11.a W ~ l l c n b e ~ g fijild, von Sydow.
betyg, friskbetyg och uppgift 3 B Af Friggn Ltinepretentioner till d: r D. Anders, B Jag ha? ..
olli riittigheter jag bc1~iifve: r. Studcntskor~la o c l ~ do yreussiskn uaiversiteten.
son, TOcl- ~s f ors.
u ALCAIZIMNA, elementnrbildad, L " i u s i k a l i s k och ansprflksl6a, C trnskas i sept.
fiv en flicka om 1 Kr och en gosse, npbbjare.
, Betye och lonepret.
insiindas till bruks- forvaltare Brissman, &amp; lullsjti.
Cm-lberg Alhll.&amp;n riistriitt ht Norges kvinaor.
Kvinrlign polisassistontcr i Norge.
.
.
Husmode~~skolor.
$ k ~ ~ d i n a v i s k boksmnlingen a uti 8: te Geneviivc-biblioteke .i Paris.
.
Af G. J-b-7c.
Lflum Fitinghoff. '
At Ellen li2enza) t. Tekln (Itwlson, f6dd Steiimbiick.
A€ H. C. LARAIZINNA.
Far in niu~ilitdisk,.
och unclervisningsvsn librnrin~l: ~ En interview.
A£ A.
K. LEDlGA PLATSER.
finnes plats den 1 sept.
att under.
Pb moderat valmtito i ~ s t l ~ m m a r At.
Anna ~ i n r ~ l &amp; n.
enkelt hem ph lmdet s6kes visa 4 barn i h t a.
, 3: dje och 4: de Pengar till rGstriittsa,rbetet.
Af HiZdur Oijer.
undervisningsvnn liirarinna.
Sv.
klass.
Svar med ldneansprlk och Notisor.
till DM.
L.D, Vmberg, p. r. rekom.
till DL,, Hjelmedal.
NG, biIc1acl v ~ r n ~ l ~ n c l Bnskar sks till hosten plat s shsom h j %lp och sallskap i blttre familj i Stock- holm eller dess iiiirhet.
8vnr till, ~ B o s 3 ~ Munkfors.
I Prenumeration ningstaxa sker % narmaste postanstalt (Tid- eller bokhandel.
