# ID: svediakorp-per3588
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1932
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,216
# sentences: 446
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Som om hänt.
ingenting.
Ludvig Nordströms omsegling.
världs- Av Emy Ek.
Från Borahs, Veteranernas och de stora valtalens land.
Ståndrätt Kineserna ha lagat I i Ungern.
sina dammar.
en Arbetslösheten, guldmynt- foten m. m. Genévebrev av Anna T. Nilsson.
Varför vilja icke kvinnorna Av Elsa föda Svartengren.
barn?
Fllmkrönika.
Av Nils Beyer.
- I nästa nummer s k r i v e r Elin Wägner från N o r d i s k a l ä r a r e s freds- f ö r b u n d s möte i Helsingör.
vad har hänt?
Av DEVINEZ.
13 sept.
1931 tilldrog sig i V som skedde, verkligen kunde ske, i Budapest ä r inte blott en D e t är järnnätter järntider för män- Ungern en a v de förfärligaste niskornas tro på människan just brotten i kriminalhistorien, järnvägsatten- outplånig skam för u n g e r, det är en nu.
Man tystnar, man kurar hop sig, man tatet vid B i a Torbagy, som kostade 23 skam för hela världen.
Till ä r a för den- blir så lätt ensam i sin grotta, liknande människor livet.
Gärningsmannen hade na värld må dock sägas, a t t under de få profeten Elias, åtminstone i dysterhet.
lämnat efter sig en papperslapp, varav dagar, då man verkligen hade reda på att Man förlorar lusten a t t meddela sig med framgick, a t t detta vanvettiga attentat politiska fångar hotades a v ståndrätt, s i n a vänner i världen.
ty vad kan man ha a t t tala om för dem som kunde vara till hade förberetts på kommunistiskt håll.
I oktober utfärdades ståndrätt i Unger höjdes en storm av protester.
nytta för dem i deras grottor?
för att skydda s t a t och befolkning gent emot dylika anslag.
Kort därefter häk- tades gärningsmannen i Wien.
Han he- ter Sylvester Matuska, och har som det konstaterats aldrig varit kommunist men däremot vitgardist i kontrarevolutionen och ä r en individ, över vilken psykiatrici förgäves brytt sina huvuden.
Om han verkligen ' simulerar religiöst vansinne el- Den som med sitt namn viii stödja en protest - i huvudsaklig överensstämmel- s e med Radikala Gruppens telegram - frän ett flertal enskilda människor torde insända namn, titel och adress jämte en krona till Tidevarvets exp.
Slussplan 1-3, förr söndagen den 7 augusti 1932, så åtager sig undertecknad att förmedla protesten.
Carin Hermelin.
F EM TIMMARS A R B E T S D A G?
Det anses icke uteslutet a t t Hoover kommer att föreslå den utvägen, att för- korta arbetstiden till fem timmar om da- gen överallt, varigenom arhete skulle kunna beredas ett stort antal arbetslösa.
N AZISTERNA I TYSKLAND, s o hade hoppats kunna samla i n så många röster, att de skulle ha majoritet i den tyska riksdagen lyckades efter en blodig valdag icke samla mer än 35 pro- cent a v rösterna, socialdemokraterna fin- go omkring 22 procent, Kommunisterna ha ökat betydligt och ä r o nu represen- terade med 15 procent.
Alla små partier h a kraftigt minskat.
Den nya regeringen skall samlas inom 30 dagar efter valet.
F LERA KVINNOR I RIKSDAGEN?
Malmöhus läns frisinnade valkrets förbund har p i sin lista uppsatt fru Frida Hagen, Ystad.
Vi mottaga tacksamt vidare rapporter.
veckovakten som visat sig vara svart Och rutten inuti, ett päron angripet av gallmyggan.
Och man ä r bitter mot dem som spelat gall- myggornas roll, man ä r rådvill och osä- ker.
Men här just här på denna plats Dessa protester kommo frdn en mängd som Från jag en inte vän kunnat i England.
rycka just upp en mig av dem nog och finns obeveklighet det mäniiskor nog som att ha gripa tro, in, klar börja syn olika organisationer och personer inte att skriva till, kom nyss ett brev.
Det var något nytt, en centralpunkt för uppbyg- blott frdn samtliga fredsorgonisationer i Västereropa, som ha sitt säte i Généve frdn den internationella antimilitaristiska kommissionen i Haarlem, som represente- rar 2 miljoner orbetare, ufon också frdn andra Internationalen, från Frankrikes andliga elit med Romain Rolland och menat som handslag.
tröst och uppmun- tran i dessa tider, » då hoppet vaknar i ens värkande hjärta, blott för a t t ned- slås igen », en anspelning förmodligen på resultaten av konferenserna i Genéve och Lausanne.
» Men jag försöker », skrev hon, » att fin- gande och samlande arbete bland dem som drabbats av kraschen och bitterhe- ten.
De känna a t t platsen för ett stort nederlag är den strategiska punkt där de tåligt upphyggande, livsbejakande kraf- terna skola sätta in.
Den yttre formen för deras arbete skul- na en ljus Punkt, där mitt hjärta kan vila.
le bli ett settlement eller en hemgård som Och så tänker j a g på a t t kineserna lyckats vi säga i Sverige.
D e som arbeta på ler b a r a söker g e sig sken a v dylikt van- Barbusse i spetsen och från konseljpre- laga sina dammar i tid och därmed att dessa planer, veta ännu inte hur de skola sinne, vet man inte.
sident Herriot, men allt förgäves.
Ungern Men Ungern lät inte detta faktum in- m i s t e hänga sina offer.
Regeringen i Budapest lät visserligen tillkännage, att verka på sina handlingar.
Herriot´s protesttelegram kom fram först Ungern höll fast vid ståndrätten, en VRÄTTNINGARNA I UNGERN.
denna undantagsbestämmelse, I likhet med de i Maria Lazars ar- som i civiliserade länder endast tillfälligt- t i k e l nämnda organisationerna samt åt- iv ' s tillämpas i krig eller uppror.
Det s k i l l i g a internationella kvinnoföreningar har Radikala Gruppen av Svenska Kvin- fasthöll vid denna undantagsrätt Och har nors Vänsterförbund protesterat genom så g j o r t ända till denna stund mer än 8 månader efter attentatet vid B i a Torbagy, följande telegram till ministerpresidenten skulle bli före- Detta järnvägsattentat Karolyi: vändningen för förbrytelser, som begåtts I humanitetens och rättfärdighetens namn protestera,,; utryckligen emot att i lagens och rättens namn i hägn av ett Ungern ställer sina politiska fångar inför i Europa liggande lands rättskipning: av- rättningen av de båda kommunisterna ståndrätt.
Och Fürst.
Elin Wägner, Elisabeth Tamm, Andrea Sallai Andreen-Svedberg Ebba Holgersson, Ho- norine Hermelin, Ada Nilsson.
A liska depressionen ä r lika svår som den ekonomiska man skäms över upptäckten a t t en gammal hedersam svensk industri som givit bröd och beröm åt vårt land kvarts timme efter avrättningen, men däremot påstår den franske deputeraden Jean Longiiet, som på uppdrag av den franska Ligan för mänskliga rättigheter hade farit till Budapest för att bistå de anklagade, att detta telegram redan tre timmar före avrättningen hade kommit det franska sändebudet ile Vienne till han- da och att han omedelbart vidarebeford- rade det till regeringen.
Av det som kommer till allmänhetens kännedom av själva händelseförloppet kan man dra den slutsatsen, att begrep- (Forts. å sid, 4.)
Från Borahs, Veteranernas och &amp; stora valmötenas land har d:r Andrea Andreen-Svedberg i da- garna återvänt.
- Jag har sett de höljande majsfälten efter vägarna växla med vetefälten, sett allting stå i mognad och blom - det såg j a g inte förra gången utbrister d:r Svedberg entusiastiskt, på Tidevarvets fråga om doktor Svedberg funnit något nytt.
- Bilvägarna voro underbara num- rerade på såväl kartan som vägvisarna, 33, 3.1, 33 kan det t. ex. stå p i kartlila- den efter en vägsträcka så lång som från kust till kust, och 33 I. på en vägvisare före en korsväg betyder 33 left, alltså m man kör till vänster - så man be- höver aldrig köra fel.
Jag har varit i fillfälle att göra några intressanta bilfär- der j a g var bättre i tillfälle denna gån- gen att uppskatta vägarnas och landska- pets skönhet - men byggnaderna voro alltjämt fula.
på landet.
- Jag trodde byggnaderna voro fula även i sta´n infaller intervjuaren.
O, visst inte.
Ja, det vill säga.
ett hus i och för sej ä r kanske inte vackert, men den kompakta stenskönheten i New York ä r underbar!
Jag vet ju att New York kanske ä r den dåraktigaste stad i världen för det ur dåraktigt a t t bygga på en plats för så mycket människor - - men den är vacker på ett speciellt, enormt s ä t t.
.
.
Och d:r Svedberg målar med dagrar och skuggor, så man faktiskt ser New Yorks stenskönhet i morgonsol från västra stranden av Hudsonfloden eller i kvällsol från Brooklyn.
Och arbetslösheten måste vi f r å g a - Procentuellt lika stor som Tysk- lands.
F a s t Amerika kan ju bära den bättre.
När j a g för två å r sedan var där talade man ännu om den amerikanska op- timismen, som skulle hålla Amerika uppe, men nu hörde man inte så mycket talas om den.
Pessimismen håller nog även på att gripa Amerika.
Skadeståndet, vad sade amerikanarna om det?
Senator Borah hade väl icke talat ännu, då doktor Svedberg reste?
- Nej.
det hade han inte, men det tyc- ker jag ändå ä r en ljuspunkt.
Det finns ju nämligen en stor grupp amerikaner i det inre landet, som aldrig ville kriget, som alltid ansett att Amerika borde vara en enhet för sig själv och icke beblanda sig med Europa.
De ha hållit på att ska- deståndet skulle utbetalas - isynnerhet som Amerika har dåliga tider.
Men jag tror att Borah ä r en man som man lyss- nar till.
Kriget.
fortsätter d:r Svedberg, det var ännu för två å r sedan en ärofull punkt i förebygga nya översvämningar.
Och jag tänker på de försök Som göras på olika håll i all stillhet här i England för att hjälpa de arbetslösa a t t bevara sin själv- respekt.
Det faktum att jag känner till dessa två goda ting, visar hän p i att det finns många andra i många länder, som jag, det är blott att jag inte vet om dem.
Säkerligen också i Sverige. » Säkerligen också i Sverige?
Sverige som står i Kreugerkraschens tecken, ne- derlagets och genansens tecken just nu!
F ö r min egen del hade j a g brukat tänka på vänskapen mellan Grekland och Tur- kiet.
dessa länder, som gjorde varandra ilet värsta onda som kan tänkas för fem- ton ä r sedan, j a, senare ända.
Men, tänk- te jag, där j a g satt med pennan i hand för att besvara brevet, naturligtvis finns här goda ting i Sverige också a t t » vila sitt hjärta vid ».
Om här inte funnes män- niskor runt om i landet som gjorde sin plikt och lite mer än sin plikt, som ginge sina raka vägar, oberörda av kor- ruption och falska suggestioner, hur skulle vi då ha det nu?
Frågan ä r bara avd för exempel jag ska ge, ett påtag- ligt bra exempel på de goda krafternas tysta arbete mitt under krascher och av- slöjanden och dånet av ramlande kan- cerner?
Och medan jag tänkte på det, så var exemplet på väg hit till mig åkan- de i buss och s, vid min grind, Och så kunde j a g d v a mitt svar och he- rätta a good thing frdn just en av de platser som drabbats som hårdast av kraschen.
» Det är en stad », skrev jag.
» där många människor lever i arbetslös- het och många andra i oro för att bli alldeles utan även det lilla arhete och den knappa förtjänst de ha.
Den mora- skaffa den nödiga grundplåten för detta sitt arbete.
De behöva hjälp för att kun- na ordna praktiska kurser vilka kunna utbilda de arbetslösa för övergång till an- dra yrken, bildningskurser » to help the unemployed to selfrespect », sångövningar, samkväm språkkurser och vad det kan bli.
Alen alldeles säkert skola de lyckas.
Detta företag kommer att bli en planta, som snart sticker upp sitt gröna huvud ovanför ruinerna till ett tecken, att där ett mänskligt företag som började bra urartat och fördärvats, där växer ett nytt upp.
Och som ett bevis även för de mest modfällda och bittra, att det finns andra drivkrafter för mänsklig handling än pro- fitbegäret. » Det kan tyckas som ett ringa ting, det- ta startande a v en hemgård, men det ä r tidpunkten och hakgrunden för detta före- tag som ger det nånting av glans.
Och när mitt brev når fram till sin bestämmel- seort, det gamla fridfulla kväkarhemmet i England, skall det i sin ringa mån tjä- na som e t t bejakande av den fråga som min vän, liksom trevande, med flera per- haps än som brukar förekomma i hennes brev, kastar ut på sista sidan: ».
.
.men det ä r alltid de ting som sy- nas vilka ä r o eviga, och vi ha att ut- härda och kanske vänta tåligt.
Vi förstå icke de verkliga värdena - kanhända att vårt tåliga framhärdande, vårt tåliga upp- lyftande av våra ögon mot det vi icke kunna s e - hjälper att skapa en kraft i världen som är starkare ä n militarism, kommersialism och själviskhet, Kanske våra misslyckanden ha ett värde som övergår framgång så som korsets hade det. » Devinez.
Amerikas historia, de hade kommit hem med seger - men man talar inte så myc- ket om det nu.
De ha visserligen Vetera- nerna, men de ha mest varit en sorge- källa denna vår när de översvämmat Washington och bott under flera måna- der i provisoriska träskjul och packlårra, medan de fordrat sina bonus.
den del av krigspensionen som skulle utbetalas till dem 1945.
Berättelsen om den amerikanska solda- tens pension ä r en lång historia, den fanns i viss utsträckning redan efter fri- hetskriget och sammanhänger väl med att U. s.
A. e j har allmän värnplikt.
Den nuvarande hederspensionen, 1,000 dollars, skall utbetalas till alla soldater som haft med kriget a t t skaffa - även ' till dem som bara legat i ett träningsläger nå- gon månad och aldrig sett ett krig.
N ä r nian i Amerika riktigt skall illustrera hur galet det är.
drar man en historia om en krigsänka från 1812 till vilken d e t ännu utbetalas pension.
» Mannen var mycket ung när han gick ut, han gifte sig myc- ket gammal med en mycket ung kvinna », o. s. v. De soldater, som nu » legat utanför Washingtons murars - man tänker sig dem som medeltidens horder, som efter krig översvämmade landet - fordra a t t få ut de 500 dollars som ännu innestå a v Hederspensionen och som skulle uthetalas 1945 De anse att om de kunde fä ut dessa pengar nu, skulle det betyda ökad köpkraft och därmed bättre tider för han- del och industri.
(Under samma motive- (Forts. å sid.
4.)
I TIDEVARVET Den privata krigs- industrien.
I diskussionen om nedrustningens svå- righeter tränger sig frågan om den privata krigsindustrin allt mer i förgrun- ANSVARIG U T G I V A R E: den.
ä v e n om det i innevarande stund Ada N i l s s o n.
inte finns så mycket material tillgång- Slussplan Utkommer 1-3 varje 2 helgfri tr., Stockholm.
lördag.
ligt till belysande av denna industris affärsmetoder, så har dock det, som re- Tel. N.
4842, 182 43. dan ä r känt och bevisat.
i allmänhet.
övertygat den politiska opinionen om att denna form a v affärsverksamhet innebär D e tala!
P a r t i l e d a r n a f o r t s ä t t a ett avsevärt hinder för nedrustningsarbe- a t t t a l a i d e n s. k. v a l r ö r e l s e n, som tet.
Att man även i Genéve haft upp- C a r i n H e r r n elin Som Om ingen # ting hänt.
fillfällighet kommit till allmänhetens kän- nedom.
Framför allt har man härvidlag sökt påverka den allmänna opinionen via pressen, exempelvis genom falska upp- gifter om rustningarnas storlek i ett land.
när man velat preparera stämnin- gen för rustningsökningar i ett annat land.
Dessa strävanden att underblåsa kapprustningarna Bro, som ofta framhål- lits, särskilt märkbara vid tillfällen när rustningsbudgeterna i ett eller annat sammanhang diskuteras, Man har ofta Varför vilja icke kvinnorna föda barn?
N aturligivis finns det folk som läser tidningar även under semestern, Alen till dem hör inte signaturen.
J a g kan undvara tidningar både en och två veckor - naturligtvis i det säkra med- vetandet att det ligger en skön packe av dem i datumföljd och väntar på mig hemma, Det var därför endast så där i förbi- gående j a g under en bilfärd i Skåne hann ögna i en Idun, medan jag släckte törsten på ett kondis.
» Ett älskat väsen » hette en artikel av Vera v. Kræmer i nummer 29.
Ämnet kunde ha diskuterats, Men Högern v a r n a r märksamheten riktad på denna fråga och kunnat lägga märke till hur sådana dis- det var ju, som sagt, semester.
Och så förbund tillmätt den stor betydelse framgår bl.
a. kussioner gärna stött hop med oroväc- kom det a t t åka in bland de 1,000 andra om i n g e n t i n g h ä n t.
för s o c i a l d e m o k r a t e r n a s med kommunisterna, socialdemokra- av att den speciella nedrustningstidskrif- kande rykten och plötsliga internationella artiklarna som blivit oskrivna, därför a t t ten Disarmament ägnat ett av sina se- svårigheter, oftast med resultat att en terna för den borgerliga samlingen ' naste nummer uteslutande A t frågan om för rustningsökningar lämlig panik- B o n d e f ö r b u n d e t försöker föra mo- den privata krigsindustrin.
Den franske stämning skapats.
d e r n ä r i n g e n s t a l a n o c h d e folkfrisin- arbetarledaren och delegaten vid nedrust- Det kan inte vara något tvivel om att nade a n g r i p a s ä r s k i l t b o n d e f ö r b u n - ningskonferensen Léon Jouhaux har dör- affarsmetoder a v antytt slag innebära en eftersom det är från det hållet, vid framlagt några synpunkter, som kun- p å t a l i g fara för världens fred genom de ha mest att frukta.
Och så talas na påräkna intresse även inför en större att bidra till vidmakthållandet och ska- det, läsekrets.
Det existerar (och detta förhållande de Icke blivit skapande under ögonblickets ingivelse.
Men när Ivan Oljelund i en understrec- kare i Sv.
D. i lördags också tar upp frå- gan om de » ofödda barnen », plockar j a g åter fram min Idun Det har alltså märkts, pandet av oro och misstänksamhet på det I vårt hus, internationella området.
bodde en ung Var frisk, kan har länge varit föremål för intresse bland Man kan helt instämma i folkförbunds- H a r d e t v e r k l i g e n i n g e n t i n g h ä n t?
dem, som intressera sig för problemet) aktens formulering (art. 8, mom. 5), att exemplar av H a r d e t gått r e s p e k t i v e p a r t i e r f ö r b i, en motsättning mellan å ena sidan all- den enskilda tillverkningen av ammuni- det litet Om program, samhälle m. m. sådant.
att sveriges i varje land på tion och krigsmateriel g e r anledning till En omständig- på folket, å andra sidan krigs- het, som därvidlag också bör tas med i Eller snarare uppenbarad!
Offent- intressen, För den senare räkningen, är att krigsindustrin söker i l i g g j o r d i n f ö r all v ä r l d e n!
V i s ä g a, parten innebär helt naturligt ökade rust- högsta möjliga grad införa tekniska för- s t ä l l n i n g och d ä r m e d mänhetens intressen dess politiska s t ä l l n i n g, är förändrad, grund a v de bördor rustningarna läg- allvarliga betänkligheter.
industrins a t t K r e u g e r v a r e t t g e n i, Som k u n d e ningar en garanti för ö k a d, profit, och bättringar, varigenom redan existerande föra a l l a e l l e r de f l e s t a - b a k o m den söker därför främja en politik, som vapen bliva förbldrade.
Detta leder ofta Det ä r sant!
Men låtom¨ syftar till rustningsökningar.
En av de till a t t ny materiel måste inköpas, trots ljuset, - icke skylla allt på Kreuger, vanligaste metoderna härvidlag ä r att att den gamla inte ä r oanvändhar.
Det kan i detta sammanhang tilläggas För att utveckla sitt g e n i, behövde engagera f. d. politiker och högre tjänste- oss män.
En granskning av styrelsernas han inte bara en mängd direk- sammansättning i dessa stora industri- t ö r e r, som nu s ö k a r ä d d a s i g genom företag visar, att dessa personer.
ofta u n d e r m å l i g h e t s i n t y g.
Han behövde spela en mycket framträdande roll.
så- o c k s å e n h e l värld med m ä n n i s k o r dan var situationen före kriget, och den lätta a t t b e d r a g a o c h f ä r d i g a att b e - har inte ändrats!
Krigsindustrins metoder för att åstad- draga och en politik skapad av bäg- komma rustningsökningar ha då och då ge.
H a n behövde stöd f r å n tidnin- s t ä l l s i blixtbelysning av en del upp- g a r a v o l i k a f ä r g e r o c h p o l i t i s k a p a r - märksammade skandaler, som Ofta av en tier o c h politik f r å n s k i l d a l ä g e r.
T i l l sist behövde h a n t. o. m. h j ä l p f r å n regering, riksdag och riksbank.
M e n len o s y n l i g a r ä t t v i s a n b l e v honom övermäktig.
O c h tänkmanteln föll S k e n e t k a n i c k e l ä n g r e b e d r a g a.
Må det då bli e n u p p r e n s n i n g.
Ett e r - k ä n n a n d e a v all y n k e d o m, all falhet för p e n g a r, a l l h u m b u g, a l l o h e d e r - i g h e t!
I n t e s l ä t a ö v e r med h a r t a s - sen o c h l å t s a s o s k u l d o c h gå på som vanligt m e d o r d, ord, ord.
- Svenske h e r r a r, tonen d ä m p e n!
Då s v e n s k a f o l k e t i höst går till v a l, nå d e t v e r k l i g a l ä g e t b e t ä n k a s.
E - I att de stora rustningsfirmorna ofta äro internationellt sammankopplade, vilket borde vederlägga den uppfattningen att krigsindustrin tjänar patriotiska intres- sen.
Det vill synas, som om situationen nu vore ändå sämre än före kriget.
D e t finns därför anledning nog för Nationernas förbund att med allvar och energi gripa sig an med frågan om den privata krigs- industrin och dess affärsmanipulationer, Att det finns in för (why not?)
för att föda barn.
gå berättar Vera v. Kræmer, flicka med motorhoj.
Flic- vacker och glad, ett prakt- flicka, Som de äro nu för torhojen » bar sig illa åt » i förstugan och att flickan skrattande torkade upp olje- pölen efter sin älskade maskin, som i hastigheten en liten mops blivit skylld för.
» Flickan blev gift.
Hon v a r en käck ung fru som skaffade sig 250:- i mån.
men inga barn.
Hon trivdes inte ' med a t t tvätta blöjor ', sade hon.
Tvätta blö- j o r var obehagligt, förnedrande, dumt, tidsödande, tråkigt.
Hon ville det inte och hon gjorde det inte.
Och hon har oänd- ligt många likar även i den vägen bland sin art - unga, starka, praktiska flic- kor, som kunna ligga på rygg under en bil och leende och belåtna med livet kom- ma fram svarta, oljiga, klibbiga och Iyck- liga.
De kunna fara på motorcykel m i l - tal och bli inte t r ö t t a de kunna använda sina händer till en hel del maskingöra, Men de avsky att syssla med blöjor.
Och för dem äro barn, små barn, syno- nyma med blöjor.
Det tycker jag ä r en materiell och trång syn, fortsätter förf., som vår tids starka, effektiva unga kvinnor skulle vara de för- sta att frigöra sig ifrån.
D e moderna arkitekterna berömma sig av att genom sina konstruktioner av praktiska hushålls- ordningar ha frigjort kvinnan.
Varken mer eller mindre - ha frigjort henne.
Alen till vad?
Till att åka motorhoj och göra rent efter den älsklingen?
Till att köra sin bil och göra den ren - om hon är som hon ska och inte låter leja för det.
Till allt möjligt roligt och skojigt och friskt och sunt och friluftsaktigt ha- ra inte ta hand om ett iitet barn, som inte rår för att det under en så kort tid, en sorgligt kort tid - ty det hör också till kvinnornas klagan att de små barnen så fort växa ur den söta Aådern o c h bli halv- stora och inte alls “ söta ” mer - behöva tvättas och få tvättat åt sig tämligen ofta. » är det verkligen så enkelt att det är på blöjtvätten det hela beror?
Ludvig Nordströms (Arbetslöshet, guldi Studiekurser myntfot o. s. v. och " stevner ".
världsomsegling.
A vad man b ä r inom sig av upp- den bankrutt och svälter,.
Han hoppas, täckarIust och frihetslängtan, vak- a t t Amerika a v den nuvarande världs- Intervju med socialrådet Sjöstrand.
NORDISKA LÄRARES FREDS.
FÖRBUNDS FEMTE STUDIE.
KURS OCH MÖTE nar till liv, när man läser Ludvig Nord- ströms stora resebok » Jag reste ut som svensk ... ».
Han framhåller i företa- let med en rolig vändninf, att hela skild- ringen ä r » enkel och konstlös som en krisen skall lära, att det viktigaste icke ä r t ifrån B.
I T., som ju Internatio- penningen utan att människan väckes till nella Arbetsbyrån oftast kallas, medvetande om sin uppgift att göra en kommer just nu d:r Sjöstrand, och vi insats i den ständigt pågående skapande fråga om vi så här på gående fot kunna utvecklingen.
Det ä r ett ledmotiv, som få veta något om det nuvarande läget på roman av en Nobelpristagare, men i själva verket ä r boken till stor del s &amp; synt frisk, ursprunglig och levande konst.
Man förnimmer som en underbar stimu- ständigt återkommer.
Världen ä r icke färdig, skapelseverket fortgår, Varje män- niska måste känna sig som medskapare.
samma tanke, som Bergson framställde i U lans de stora havens friskhet, frihet och L ' evolution chréatrice.
väldiga utblickar: » en frihet i luften.
så Från Amerika går färden till Austra- a t t bröstet vidgas till att andas in i ett lien.
och dessa kapitel få sin tjusning enda djupt andetag allt liv.
S o m Varit, ä r därav, att diktaren här återfinner sin och skall b l i » M a n upplever i fantasin barndoms drömland.
» Här i Australien är dessa härliga resedagar, » blåa och klara jag hemma i m i n egen innersta själ, åter- som evighetens, friska och glittrande Som ungdomen,.
Den resa, som skildras, företogs med en svensk lastbåt Yngaren, tillhörig A.-B.
Transatlantic i Göteborg.
Efter färden över Nordsjön och genom Engelska ka- nalen kommer man ut på Atlanten och passerar därefter genom Panamakanalen.
Vid inloppet till kanalen får författaren arbetslöshetsomradet.
Det ser mörkt ut säger d:r s.
Den finansiella krisen är, teoretiskt talat, över, men arbetslösheten fortfar och den stegras, I Amerika ökas den mest och i många Iänder har steg- ringen under sista kvartalet, jämfört med ett å r tidigare, varit starkare än den var under näst föregående kvartal, Så ut- sikterna för den kommande vintern äro således mörka nog, Här fogar socialrå- vegetation, som betäcker de höga bergen på båda sidor.
Det blir en stralande upplevelse.
ett ögonblick förstår han, hur ung Och ny Och frisk Världen är.
Män- niskan står ännu blott vid början av det ' m. det in en ljusare bild, beskriver det idoga fl.
för Europas förenta stater », De fyra föregånde mötena har hållits Dalarne, som han nyss besökt, hur där snickras, hur där väves, hur de stå i och i Roskilde, Danmark.
Sagavoll, Norge, arbeta, Därpå kommer en mörkare bild Åsa, Sverige och Lathi, Finland.
Kursen från nödläget i det industrialiserade övre avslutas den 7 augusti.
Norrland.
Och han påpekar den psy- mer han om en stor framtid, när dess in- kologiska faran av att hopplösheten gri- SOCIALT “ SOMMERSTEVNE ” byggare känna sig som ett folk och en per ungdomen.
PÅ SKREIA 7-10 AUG.
stor skald eller statsman framträder för Vilka riktlinjer finnas f, n. i övrigt?
På den vackra gården Trogstad i To- att ge uttryck åt vad som rör sig i folk- fråga vi.
Vissa händelser på senare tid, tenviken vid sjön Mjösen hålles lördag själen.
svarar d:r s., synes visa hän på ett sti- den 6 och söndag den 7 augusti årsmöte Det stimulerande i denna bok är icke gande krav på 40 timmars arbetsvecka i med organisationen Den Nordiska folk- Den 7 blir det blott de skiftande scenerierna och den in- stället för 48, även om detta måste med- högskolan i Généve.
offentlig föreläsning kl. 5 av redaktör tellektuella rörlighet och konstnärliga föra en minskning i arbetarens veckoin- Sven Backlund, Sverige, generalsekr.
d:r friskhet, varmed de tecknas, utan fram- komst.
Chr.
L. Lange.
Norge och föreståndaren för allt själva grundåskådningen.
vs+ Hur får det med socialrådets bok om rosenkjær, Danmark kommen till min barndoms hemligaste, djupaste, sprödaste känslor och förnim- melser. » I Australien f i n n e r han allt vad han älskat sedan barnaåren - vida vat- ten, låga, sandiga stränder, ändlösa slät- ter med fri utblick.
F ö r Australien dröm- e t t övervädigande intryck av den oer- hört rika, av människohand ännu orörda hålles i dessa dagar på Internationella Högskolan i Helsningör.
Mötet har till syfte att sprida förstå- else och kunskap om de efter världskri- get Uppkomna internationella förhållan- dena och att inom de nordiska ländernas skolor söka utveckla en känsla av sam- hörighet.
Bland anmälda talare och äm- ncn markas: fil.
d:r P. Munch: » Europa just nu », Baron A. von Bodeman: » Na- Förbunds-föreningarnas verk- tionernas samhet för internationell uppfostrar », Birgit Nissen: » Fredsfrågan och Norge », Kerstin Hesselgren: » Nationernas För- hund som fredsfaktor », Landsdommer jesper Simonsen: » Avrustningskonferen- sen », vilh.
Rasmussen: » Geografiska för- skapelseverk, som heter jordens kultive- den är icke ålderdomssvag och under- en ny guldmyntfot^)?
blir nästa fråga ring.
» Vår tids värld är en vildmarks- gångsdömd utan ung och frisk med otali- Idén kan nog sägas att ha vunnit en viss värld Och alls icke någon överciviliserad, ga outnyttjade möjligheter.
Varje indi- terräng.
svarar han.
Här stannade vi överkultiverad, slapp ruinvärld. » » Värl- vid är visserligen blott en ringa del av det på trottoaren och stodo stiila, ty nu - den reser sig ur historiens dimhav lika hela, men i sin ringhet är han nödvöndig kommo vi till nå I got som kan bli betydel- ny, lika strilande, lika leende, lika loc- såsom.
en bärare av den andliga kraft, sefullt och är ett hopp för framtiden, » Är kande och lika full av löften, som då den som skall behärska och forma materien det inte underligt », Utbrister d:r först reste sig ur urtidshavet '.
s,, » att Andra och övervinna rummets och tidens hinder vi vet hur lång en meter är och vi vet mörker, för kulturens utbredning.
hur mycket, som går på en liter, men vi Ludvig Nordström talar om morgonrod- Mången som Iäser denna bok, skall vet inte vad som är en kronas eller en nad och ljus för ett fortsatt kulturarhete.
kanske ha svårt att i dessa dystra tider dollars värde.
Om inte civilisationen nu Från Panamakanalen g å r färden vidare sentera dess ljusa grundsyn.
» Den mo- fordrar att vi skaffa oss en stabil värde- ut på Stilla oceanen.
Här kommer den derna världen » säger Ludvig Nordström mätare, så ä r det rent av en fråga huru- s t o r a upplevelsen av havet, som inspire- själv, » är som en kvällsvy över San Fran- vida inte civilisationen själv står på spel rat flera sidor av stor poesi.
Atlanten cisco: millioner små ljus i ett stort mör- genom arhetslöshet och vad därmed sam- ä r » ett kommersiellt bindestreck » mellan ker ».
Det blir ju ytterst individuellt, om manhänger. » De båda författarnas för- tv8 kontinenter, men Stilla havet ä r man riktar blicken på det stora mörkret slag är, att I) guldprocenten skall ned- odysseisk poesi, frihet.
oändlighet.
D ä r eller de många små ljusen.
sättas i det myntade guldet, s i att detta känner resenären den planetariska hel- E n och annan läsare av boken blir sä- kan bli tillräckligt för världens behov av hetskänslan, » smaken och doften av hela kert halvt sjuk av Iängtan efter hav, fri- g u l d, men också 2) att något slag av jordkloteta.
Havets ljus- och Ijudspel tol- internationellt bankcentrum skall få i kas med en konst, som förråder.
att Lud- het, rymd, nya länder.
v a människor - vig Nordström på en gång är målare och all den friskhet, resor kunna giva en stel- uppdrag att reglera guldpriset i världen, nad och vanebunden själ.
Ludvig Nord- så att detta blir stabilt jämfört med ett poet.
Från landstigningar i Californien ger ström säger vackert: » Att j a g nu här ute av olika index sammansatt varuprisin- tala om världsskymning och författaren några snapshots, bl.
a. en ro- på Stilla havet l i g karakteristik av Hollywood och film- konsten och några allvarliga dialoger över den amerikanska lyxkvinnan och » Vår tids över penningens vanmakt.
den rikaste, som någonsin fun- värld är I ' Världsmed- borgarinnan.
tat ägna Arets semesterresa åt Sverige.
Den unga damen, vars namn var Sigrid Hammershaimb förkroppsligade i sig en god del av världsmedborgarskapets idé.
Fadern var från Färöarna, modern schweiziska, själv hade fröken Hammers- haimb, trots sitt danska medborgarskap, till största delen fått sin uppfostran i Schweiz, men för övrigt under olika ti- der av sitt liv slagit sig ner i olika län- der.
Hennes sprakkunskaper omfattade franska, engelska, tyska, italienska, dan- ska med t?
åtföljande förstlende av svenska - samt något ryska.
Och med samma smidighet, som präglade hennes användning av de olika språken, hade hon förstått att anpassa sig efter de olika na- stevne » och a u g.
tionaiiteternas egenheter.
- Med ett leende kommer man långt.
Inkvartering och vivre kan.
ordnas till vilket I a n d det än gäller säger fröken ett pris av 4:- kr.
pr dygn, om filtar Hammershaimb.
Människor äro i grun- och linne medtages.
den varandra så lika.
Jag gör mig ald- Reseförbindelser Tåg till Skreia sta- rig några överdrivna förväntningar om tion, eller tåg till Eidsvoll station och dem men så slipper j a g också få så mån- ga illusioner krossade, och j a g har bli- därifrån med ångf » Skibladner » till To- tenviken.
vit väl mottagen överallt, antingen det Till » stevnet » inbjudes lärare, folkhög- varit fråga om Frankrike eller England skolefolk, socialarbetare och föreningar.
eller Sverige.
E r t land är jag mycket folkbildningsfrågor komma särkilt att förtjust i.
Det är så vackert och det är diskuteras i samband med redogörelsen så fritt från en massa av civilisationens fär organisationen Den nordiska » Folk- störande biföreteelser, men ändn Rikt på högskolan i Généve.
kultur.
Jag är ledsen att hehöva lämna anmälningar till B. Nissen.
Jar pr Lille- det, men arbetet väntar.
Fröken Hammershaimbs yrke ä r jord- aker, tel. Stabeck 756, eller till Trogstad- brukarens.
Efter att ha fått sin utbild- kommitteen: S. Duck, tel. 90562, Oslo.
ning vid ett lantbruksinstitut i Schweiz, fick hon plats hos en kvinnlig godsägare ABF:s TEATERLEDAREKURS pågår som häst i Stockholm.
Ett 30-tal ledare av arbetarrescener runt om i Ian- Ledare för det äro samlade för studier.
kursen är Gösta M. Bergman.
regissör Helge Wahlgren leder inscencrinpsarhc- tet, skådespelerskan Maria Schildknecht undervisar i talteknik och sk.ådenspelerskan starkt förnimmer fläk- dex, kort sagt, att en ny men nu kon- Lotten Olsson i plastik De båda teaterveckorna komma även ten av Guds Ande, det beror naturligtvis trollerad guldmyntfot Skulle antagas.
En att omfatta en rad föreställningar, dels på att j a g ständigt bevittnar nya och krona vore sedan en krona och en dol- på Lilla teatern och dels på Borgarsko- ovana ting och därmed tvingas till en lar en dollar, utan alltför stora föränd- lan (stora salen).
Programmet upptager ständig själens rörlighet.
Därmed om- ringar i bådas värde, mätt i varor.
Med hi.
a.
Inbrottstjuven a r Upton Sinclair, skakas denna gamla själ, minnena dansa 73 röster mot 7 uttalade sig i april Inter- Solen av John Galsworthy och När må- så omkring som sandkorn i den ljusstråle - drama - E.S senaste tre åren », fortsatte han, » kan inte få annan påföljd än en lika katastrofal arbetslöshet, Det tyckes därför vara fullt logiskt, att om man reglerar pri- serna, så motverkas därigenom arbets- lösheten., Geneve i juli 1932.
Anna T.
Nilsson.
*) T h e New Goldstandard A way Out of war debts and world crisis.
Plan sub- mitted hy O. I Stafsing.
with comments by Dr. Erik Sjöstrand.
38 sidor.
Pris I kr.
- den 7, 8, 9 10 nationella arbetskonferensen för en sta- nen stiger UPP kommer av Lady även Gregory.
Oslo arhetareteater a t t ge gäst- från livets egen sol, som glider in genom biliserad guldmyntfot och antagligen spel, då en aktuell skämtkomedi av Ha- alla mina sinnen, och så förnimmer j a g kommer frågan upp på den ekonomiska rald Bergstedt, Trone och alter kommer på den framtid.
som bäres under bröstet att uppföras samt Hagar Olssons freds- och verkligen födes till världen, - - hela mitt liv i rörelse inom mig., F ö r världskonferansen i höst.
oss, som äro bundna av vårt arbete som En sådan stabilisering borde, menade S. O. s.
Genom den leva vi vidare. » gräset vid marken, är det en tröst för d: r S., kunna få bukt med arbetslöshe- Visserligen men ack, huru?
Osöökt kommer tanken på Iantbrukaren tigerhjärtan, när författaren hoppfullt ta- ten.
Vilket åter vore en ganska kompli- i Strix.
som på den nye drängens undran: lar om en vidareutveckling av de tekniska cerad fråga att redogöra för.
Alltnog.
» Varför lägger I på RA mö´e kalvar, far? » svarade: » De ä i n t e mö´e för hälften uppfinningarna, som skall m ö j l i g ö r a Internationella Arbetsbyrån hade på ett, » för alla och envar att kunna få se hela enligt hans mening, fullt bindande sätt svälter ihjäl! » I ladugården räknas inte det för god jorden och dess skiftande skådespel ».
Den påvisat, att arbetslösheten står i heroen- kultur.
Alen där räknar man inte heller tiden skulle man vilja uppleva.
de av prisväxlingarna.
» Ett så katastro- så mycket med Vår herre.
Emv Ek falt prisfall som vi bevittnat under de nits, och sprutande över av rikedom.
gör I det på ordinarie innevånare tämligen tomma sonimar-Stockholm fann ja:: en dag en ung schweizisk flicka, som beslu- och n å g o n tids praktik om versamhet fick sedan anställning på olika gårdar, bl.
a. en lantegendom i Frankrike och en fruktodling i Danmark.
Med sin magra, spänstiga, hredaxlade gestalt och sitt sol- brända ansikte med klara, långtblickande blå ögon ä r fröken Hammershaimb en mycket god och statlig typ för de i jor- den och naturen arhetande.
- Mitt närmaste mål är nu ett litet jordbruk i Danmark, berättar fröken Hammershaimb innan vi skiljas.
man måste ända till slut bestämma sig för en plats på jorden, även o m det lockar att resa.
Några hindrande gränser länderna emellan kommer hon dock säkerligen ald- rig att erkänna - och att just där be- hövs en stark och målmedveten opinion blir ju för varje dag allt mera tydligt.
Casan.
.
Ståndrätt Från Borahs, Veteranernas i Ungern.
och de stora valmötenas land.
a t t all hälsosam feminism var död och glömd.
Även från den synpunkten var årets stora » musical comedy » Of thee I sing:, en dräpande satir.
Alla kvinnor i pjäsen var unga och sköna och man sjöng med övertygelse i en av de bästa kupletterna: » What our readers want to see is the dimple on your knee ».
Pjäsen, som är skriven av Kaufman och Ryskynd med musik av Gerschwin, ä r ett charmant och elakt skämt med ameri- kansk dagspolitik.
Den har fatt Pulitzer- priset för övrigt.
Temat är först ett presidentval, kan- didaten spelad ungefär som Jimmy Wal- ker, och valprogrammet rör sig om kär- lek.
Man har en skönhetstävlan och me- ningen ä r att presidentkandidaten ska fria till pristagarinnan på valmöten i alla stater - -.
Ja, mer hinner jag inte berätta skada att pjäsen ä r så otänk- har a t t översätta.
E.
S.
Ra d io repa rat io n er skall utföras av fackmän.
Ring STOCKHOLMS RADIOSERVICE (Forts. fr. sid. 1).
pet (Forts. rätt överhuvudtaget fr. sid.
1.)
inte Iängre existe- ring har förut utbetalats ett mindre be- tetssiffran i världen.
Om födelsekontroll Sö.
107 10. lopp åtföljt av en tillfällig förbättring i talar man icke öppet i Amerika.
I våras rar i Ungern.
Försvarsadvokaterna fingo läget.)
Men om man räknar med en 5 à behandlades frågan vid en läkarekongress tala med de anklagade i dödscellen bara 6 miljoner människor och en utbetalning - inför lykta dörrar, och se ’ n skulle i n - en halv timme före avrättningen.
Dess- av 500 dollars till var och en blir sum- genting göras.
Den även här i Sverige kända mrs Sanger har dock arbetat för förinnan hade det överhuvudtaget inte va- man 2 500 miljoner dollars.
Det inte gott att reda upp situatio- spridande av kunskaper i frågan och har rit möjligt att komma i kontakt med dem, nen när man har tre sådana faktorer att även lyckats i viss mån, därför att hon D e vackra kvällarna i denna välsigna- fastän den ungerska strafflagen tillerkän- räkna med: Veteraner plus arbetslöshet känner lagarna S A väl och vet huru långt de sommar till trots ha några av ner försvarsadvokaten obehindrat tillträ- plus valår!
Veteranerna äro ju också väl- hon kan gå.
de stora biograferna börjat med premiä- Jag har verkligen träffat så få kvin- rer.
De nya filmerna äro också väl av- de till den anklagade.
Det var också jare.
Vad tror doktor Svedberg om presi- nor av den typ jag träffar här hemma, passade för årstiden.
På vintern, då vä- omöjligt för försvarsadvokaterna att få säger doktor Svedberg - jag har ju haft dentvalet?
derleken ä r kulen, vill publiken naturligt- ta kännedom om det faktiska materialet.
- Jag tror ingenting, det ä r inte lätt mitt arbete förlagt till Harvard Medical vis ha något lätt för att jaga tungsinnet Detta står visserligen i överensstämmelse på flykten.
Och så länge sommaren än- för någon att veta något för vid ett ame- School i Boston - så j a g vågar icke ut- med ståndrättens förfoganden, men rikanskt valmöte, med musik, tal och un- tala mig om deras sociala intressen.
nu står i sitt flor, orkar publiken natur- derhållning timme efter timme, kan ingen Jag kände mig ibland färdig att tro ligtvis inte se något tungt.
Jag förestäl- i gäller regeln att en- människa hinna tänka en egen tanke.
Det ler mig, att biograjägarna resonera unge- jag är alls inte meningen!
Själv skulle fär på det sättet.
dast sådana pesoner in- nog rösta på Norman Thomas, Social- Av de tre lätta komedier, som hittills för ståndrätt, demokraternas kandidat, för jag tror han visats, ä r den kvickaste utan tvekan En men han har inga utsikter.
som antingen gripas på bar gärning eller ä r hederlig Roosewelt kan ju ha sin chans, då han vilkas brottslighet anses kunna konsta- med demokraterna ämnar gå mot förbu- men som med sin fyndighet, sin all glimtvis teras utan vidare.
det.
äkta humor och sitt smittande glada hu- Enligt den officiella polisherättelsen Är det sant, det som skrivits om ung- mor hor till det bästa i genren.
Magda hade emellertid de anklagade Sallai och domsfylleriet?
Schneider, en ny stjärna frän Wien, ä r - Amerika är så stort.
Allt kan vara Fürst häktats redan den 1 5 juli häkt- söt, som stjärnor bruka vara, och tyckes dessutom inte sakna intelligens.
Hennes sant.
Bredvid smugglingen har man nu ningen hade att börja med välvisligen att räkna med privat öl- och vintillverk- tjocke styvfar - i filmen naturligtvis hemlighållits så att ett faktiskt mate- ning.
Amerika har fått en ny hemindu- kan jag i brist på program inte namnge, rial från 14 dagars förhör förelåg, alltså stri, som måhända kan leda till någon hans komik var i alla fall överdådig.
tillräckligt skäl för att förklara en stånd- minskning i starkspritkonsumtionen.
Förf.
Arnold Zweig skriver från Berlin hävda sunda tyska traditioner som mot- På Skandia går en UFA-film med den Signaturen känner att det borde finnas till The Manchester Guardian Weekly: rätt för inkompetent.
Efter de 14 dagar- vikt mot en överdriven internationalism.
rekordmässigt intetsägande titeln Sådan gränser för frågor, men doktor Svedberg Vad betyder det som händer i Tysk- Nationalsocialisterna äro icke konserva- ä r jag.
Den manliga huvudrollen spelas nas förhör med vederbörlig tortyr kunde berättar så älskvärt ännu, att man kan- land just nu?
Vad är innebörden?
Jo, tiva: deras mål är att upprätta den mi- av Willy Fritsch, som i reklamen beteck- man ändå inte i motiveringen till domen ske vågar sig på några till.
Det är bäst ingenting mindre I n detta: Skall den litära kommandostaten i Europa.
nas som » charmant galant, raljant, ele- förebrå de anklagade något annat än att att ta f l e r i taget.
västerländska civilisationens utveckling Det som nu kämpar om herraväldet gant, pikant och mycket annat på - ant ».
de deltagit i organiserandet och sprid- Och kvinnorna?
Vad ha de för intres- fortsätta, eller skall denna utveckling över det tyska folket och så när vunnit Kanske också fjant?
A ja.
den vanliga ningen av kommunistiska rörelser och sen i dag?
Gifta de sig och föda barn?
hämmas under årtionden?
segern, är den feodalistiska åskådningen rollen av en ung man utan arbete och - De gifter väl sig och skiljs ungefär Europa genomgår nu en svår moralisk bland de nordtyska junkrarna, som in- med pengar som gräs och en okuvlig be- åskådningar, med ett ord, att de hade som vanligt.
Men nativiteten i t. ex. kris som en följd av kriget, ett krig som gått stridsförbund med industri- och gärelse att gifta sig med en vacker kvin- deltagit i arbetet för ett parti, som i an- Massachusetts just nu är lika låg, som den var i Sverige för ett par år se ’ n, förlorats av - hela Europa.
Denna kris hankmagnaterna.
Det är de som stå na, som han tack vare försynens lyckliga dra europeiska Iänder är lagligen tillåtet a r värre än den ekonomiska eller åtmin- bakom den nationalsocialistiska rörelsen.
skickelse råkar på en dansguldkrog.
den- och har säte och stämma i folkrepresen- när vi beklagades för den lägsta nativi- stone lika svår, men inga experter ägna Då de av välförstådda taktiska skäl na typ spelar den pikante etc. mannen tationen.
Ungern är alltså ett land, där sig med uppmärksamhet åt den och in- miste hålla sig i bakgrunden, är det med en oförneklig bravur.
Man bara Men det genting göres internationellt för att mot- omöjligt för de nationalsocialistiska val- undrar, om societeten i Tyskland lever på et är vad som har hänt.
verka den.
meningsmotståndare behandlas talarna att yppa sina innersta tankar.
det sättet i dessa dagar.
lär inte vara nog med det.
Den västerländska civilisationen är så Därför kan ingen utlänning förstå vad Trots allt förmå dock tyskarna ge en som storförbrytare.
organiserad, att malet för dess utveckling detta parti och dess så kallade ledare viss geist liven åt sina meningslösaste fil- Det är betecknande, att den ungerske Galgen väntar sitt tredje offer.
är ett samhälle bestående av and ligt och verkligen vilja.
Först när de säga, vad mer.
Tyvärr kan detsamma inte sägas justitieministern på ståndrättsdagen var Den politiske fången Fredrik Karikas, ekonomiskt frigjorda grupper klas- de klimpa emot, yttrycka de sig tydligt.
om de svenska förströelsefilmerna.
De När de tala om » Marxism », mena de äro fortfarande märkvärdigt klumpklossi- ser, som ha lika del i det gemensamma ute på jakt och att de två dömda inte ens som skulle ha ställts inför stå d n rätt till- arbetets produkter och i det politiska och arhetarklassens frigörelse och kulturella ga trots alla moderna teknikfinesser.
fingo tillbringa den sista halvtimmen till- samman med Sallai, skall i början på ekonomiska avgörandet av landets ange- utveckling.
Och när de tala om » judar- Palladium hade i måndags inför full sammans; var och en av dem fördes till nästa vecka ställas inför en s. k. snabb- lägenheter i full vetskap om att de äro na », betyder det intellektuell självstän- och salig salong premiär på säsongens en isolerad cell.
Den dömde Fürst be- doms stol i Miskolez för att enligt vad som beroende av varandra, så att förtryck och dighet.
första inhemska filmfars, Kärlek och kas- gärde där av sin försvarsadvokat d:r föregives ställas till ansvar för förseelser terror från en klass gent emot en annan Om ett parti med terror och våld får sabrist.
Kombinationen förefaller ju i för- tillintetgöra vad som återstår av frihet sta ögonblicket en smula ovanlig, jag me- Szöke en cigarrett, Szöke lade fram tre begångna för tretton år sedan.
Ännu är måste vara till men för alla.
Det måste också vara klart för alla och individualism i Tyskland, komma en- nar inte i verkligheten utan i filmen, men cigarretter framför honom, men de båda det inte för sent.
Måtte det blott finnas med något anspråk p i upplysning, att dast atlantstaterna Frankrike, England, till all lycka lider inte förste älskaren av fångvaktarna tilläto inte, att h a n rökte i det Europa, som ännu ä r europeiskt, varje stats välfärd beror på fritt och Belgien, Holland och de skandinaviska någon kassabrist, tvärtom blir han hank- dem.
Hans andre försvarare d:r Lengyel tongivande, mäktiga röster, som förmå in- ohämmat samarbete med de krafter, som länderna att vara europeiska.
Men hela direktör, och den snälla flickan blir hank- kom tillstädes och ville också ge honom verka på Ungern!
nu stå i fara, nämligen den organiserade Iiterstoden kommer att återfalla i milita- direktörska (medan den lättsinniga flic- arbetarklassen och de borgerligt frisinna- rism och det feodala system, som härska- kan får nöja sig med en pils, som hon en cigarrett, men inte heller detta tilläts.
Fürst var 29 Ar gammal och hade i åt- de och däribland också judarna.
de i mellan- och öst-Europa före 1914. egendomligt nog får på Valborgsmässo- De bilda försvarsadvokaterna kunde en- skilliga år deltagit i den kommunistiska Den rörelse i det nutida Tyskland, som Om tyskarna underkuvas under » brun- afton).
dast med svårighet förmå fängelsedirek- rörelsen.
Sallai hade redan som yngling kallar Sig national-socialistisk, är ur des- skjortornas » milis, då kommer fascismen Emellertid, filmen har en del goda upp- tören att tillåta, att en sista cigarrett till- under världskriget 1 9 1 7 visat sitt mod sa synpunkter sedd varken nationell eller att överallt få ny styrka, och överallt blir slag såsom FFFF (Föreningen för fat- handahölls den dömde.
Under galgen ro- genom antimilitaristisk tiga förskingrare).
vars kassör.
den sto- propaganda.
Un- socialistisk.
Den är icke socialistisk, ty luften kvav och mörk.
efter känt italienskt mönster gör den en Om de tyska republikanerna, som ännu re bankdirektören, rymmer med kassan, pade Sallai och Fürst: » Leve den andra der rådsregeringen i Ungern intog han en samhällsklass till herre över en annan.
stå vakt vid den framtida fredens och och likaså den store bankdirektörens ungerska rådsrepubliken! » Därpå sva- ledande ställning.
Sedan arbetade han i rade röster från de närvarande, som ute- Moskva på Marx Engels institut.
För n i - slutande utgjordes a ' polis- och arméof- tid sedan anmälde han sig frivilligt ficerare och journalister: » Det skulle just för att under falskt namn i Budapest re- vara skönt för er!, organisera det kommunistiska partiet.
Även Karikas, vars öde ännu inte är be- seglat, har också frivilligt ställt sig i det dera de enkla roligheterna och den bana- ungerska partiets tjänst.
Karikas var ur- la kärlekshistorien.
Det bästa på program sprungligen metallsvarvare, stod sedan Recensioner i förra numret av Tide- let, en serie vackra bilder varvet av Norman Angells bok, De osyn- under rådsregeringen i den röda armén, liga lönnmördarna, var skriven av jur. men kom efter rådsregeringens störtande kand. Herbert Lindberg.
till Ryssland, där han ledde en fabrik.
Karikas ä r en man med stralande begiv- ning, som trots sitt proletära ursprung under revolutionen fick tillfälle att utveck- la sin förmåga och även framträdde som skriftställare.
De äro alla hjältar för sin övertygelse.
Som sådana förtjäna de både från me- ningsfränder och motståndare den akt- ning, som hjälten är värd.
T y det ä r sä- kert lättare och ofarligare att flyga över Atlanten än att som övertygad kommu- nist göra propaganda för sina idéer i är - Filmkrönika.
- - allmänhet ställas - Vad de tyska national- operett, vars handling är utan socialisternas seger skulle hör betyda för Europa.
- - reson, - D och gon --- - gör pengarna dryga - köp kooperativt Ungern.
M a r i a Lazar.
Stockholm 1932 Zetterlund k Thelanders Boktyckeri-A.B.-
