# ID: svediakorp-per3587
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1932
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,450
# sentences: 569
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Arbetskonflikten.
Längs horisonten.
Tidens ansikten.
kall en storkonflikt inom järn- framförallt sådana där arbetet är i och metallindustrien i sista mi- full gång.
Järnverken äro Sandviken hellre på Södrans revy än Vasans, med 4,000 arbetare och Surahammar rådde oss välvilligt en välbevand- med 1,000.
Bland de sju verkstä- rad underhuggare inom teatervärlden.
derna märkas Sv.
Kullager i Göte- borg, Stenmans i Eskilstuna och de Vi följde inte rådet, och nu sen vi be- Lavals Ångturbin i Stockholm.
Till- gått Karl-Gerhards revy, önska vi ej sammans sysselsätta de i strejk för- heller att vi gjort det.
Men vi förstå det.
klarade verkstäderna 5,500 man.
Men Ty denna revy är inte för den breda pu- som vill ha något Iite lustigt, Iite » självfallet kan inte Arbetsgivareför- vågat för pengarna på ny- eningen låta Metallindustriarbetare- sött och Iite året.
Den är n~~~ sin treklang a ' färger, förbundet bestämma vid vilka verk- musik och litterärt innehåll komponerad städer och järnbruk det skall arbetas för en publik som tänkes kunna njuta av och vid vilka arbetet skall ligga ne- och sig på det som är fränt moder- rep, som dess direktör Söderlund för- nistiskt och intellektuellt betonat - ehuru klarar, utan några motåtgärder måste bli följden.
Man väntar alltså revyn » i vissa ögonblick inte ens är det ».
» Tidens ansikten » blir inte den stort lockoutförklaring, ehuru ännu intet bestämt meddelande föreligger.
anlagda samhällssatir som dess skapare Samtliga av avtalskonflikten berör- har mod och ambition att göra den till.
da arbetare uppgå till omkring Den når längre än någon revy har gjort förut i den riktningen, men dess format söka betala jordbrukarnas skulder återstod då endast att förklara för- 90,000. i stället för att lösa jordfrågan, så handlingarna avbrutna, varpå ar- Det är alltså en synnerligen all- blir för litet, därför att Karl-Gerhard undergräver man hastigt det sven- betsgivarnas delegater tillkännagivit, varlig situation som hotar, inte bara lägger för stor vikt vid de händelser, ska jordbruket.
Det tycks vara me- att de lönesänkningar som de verk- för de direkt berörda parterna, men rykten, recensioner och små skandaler ningen.
ligen anse erforderliga komma att för hela det svenska samhället.
Sedd som högeligen intressera folket i nöjes- Skattebördan ökas med 13,5 %.
genomföras från och med den 17 mot bakgrunden av krisläget och de branschen men i mindre grad de utanför Det vore av intresse att veta, hur stor resp. 18 januari.
Det vill säga för från de mest skilda håll gjorda för- utanför den cirkeln har Karl- del därav, som jordbrukarna ska be- Verkstadsföreningens räkning om- klaringarna, att det nu framförallt tala och hur stor del därav de sedan kring 8 och 12 procent på resp. tim- och ackordslöner.
ska f å tillbaka i understöd.
bolisk säkerhet: veckopressens furste- och Arbetarnas svar på detta är med- Det är dock en av våra förnämsta En generation måste kanske alltid gå i graven, utan att förstå, att det delandet om arbetsnedläggelse vid exportindustrier det gäller och osä- (Forts. å sid. 6).
var den, som skulle föda en ny tid!
ett antal verkstäder och järnverk, diskbaljan, enkelt folks fjäsk för fina Gå Av Klara Johanson.
Elin Falk bliken förstå Kvinnor flyga.
Vad har hänt?
R I K S D A G E N S HÖGTIDLIGA ÖPPNANDE har ägt rum med predikan av den nye ärkebiskopen, och statsverkspropositionen är fram- Den går i besparingarnas lagd.
tecken.
Och - för att tala med fi- nansministern - då besparade me- del icke i år stå till buds måste nya och höjda skatter tillgripas för att möta depressionens krav.
Gränsen nedåt för den extra skatten är 6,000 kronors beskattningsbar inkomst.
170, etc. är skatten 10 kr., kr.
20,000 för liga belopp.
Hr Hamrin berättar f. ö. i sin fi- nansplan att den svenska kronans fall medfört någon förbättring för vår export.
Att den emellertid hind- rats av talrika importreglerande åt- gärder från utlandets sida.
Och att importen inte undergått den minsk- ning man väntat, vilket dels kan be- ro på att vissa överenskommelser nu fullgjorts som träffats redan innan valutakrisen inträdde.
Dels på spe- kulation.
Finansministern uppmanar parter- na på arbetsmarknaden att hålla fred.
Hoppas att » den samhörig- hetsanda som präglat de senaste årens uppgörelser mellan företagare och arbetare skall i förstärkt grad göra sig gällande ».
TIDEVARVET OCH KVINNOR- stående.
gäller att hålla produktionen i gång, Gerhard sina älsklingsområden där där dia- betyda de en omistlig kulturgärning.
Aven denna lilla detalj i jordfrå- gan får vänta på sin lösning.
INDIEN HAR FRU GANDHI häktats jämte kongresspresiden- ten Patels dotter och andra bemärk- ta kvinnor.
Man vill inte längre ge kvinnorna undantagsställning.
De fylla alltmera männens plats.
Häkt- venska Kvinnors Vänsterför- ningarna ha varit så omfattande, att bunds centralstyrelse- och frihetsrörelsen är berövad så gott landsmöte hölls, som tidigare med- som alla manliga ledare.
sprider sig under tiden till delats i Tidevarvet, den 9-10 ja- nuari i Stockholm.
Utom de för- områden.
Svenska kvinnors Vänster förbund.
I S Bojkotten mera komma att framläggas för ve- derbörande myndighet.
bundsangelägenheter, som främst tillkomma centralstyrelsen att taga Nedrustningen miska världskrisen.
och den ekono- befattning med, förekommo på pro- grammet ett antal aktuella frågor av stor och allmän räckvidd, vilka Mötets andra dag ägnades de eko- blevo föremål för tämligen ingående nomiska frågorna samt nedrustnings- diskussioner från det talrikt försam- frågan och olika vägar för väckan- det av medborgarkänsla och intres- lade landsmötets sida.
se bland kvinnorna.
R E G E R I N G S S K I F T E T I FRANK- R I K E har ordnats.
Laval har fått uppdraget att bilda den nya mi- nistären.
Sedan han fått nej från Herriot på sitt förslag att radikal- socialisterna skulle vara med, har han fått avstå från Laval tanken själv p å blir en enastående bevis för hur rätt de haft konseljpresident och utrikesminister, i sin om förlossningsvårdens Tardieu krigsminister, Flandin fi- Önskan Diskussionerna efter de två ovan- nämnda föredragen resulterade i an- tagandet av uttalanden, som seder- världen, den allmänna skandalhungern och industrien med skandalhungern.
Men vågar han sig vidare ut, blir han lätt desorienterad, alltför allmän eller hugger fel.
Det är antagligen anlednin- gen till att han inte kunde hitta på något annat sätt att skämta med Frankrikes guldpolitik än att framställa Marianne som bordellmamma, vilket var dumt.
Revyns särskilda avsikt är att avslöja korruptionen inom pressen och förlöj- liga traditionalism, slentrian, antikvur- meri (förutom de lyten och laster vi nyss nämnde).
Den vill vara fränt och öppet tanke befriat och smyger djärv sig och på åhöraren: ny.
Men att en miss- Karl- Gerhard inte har riktigt korn på det allra nyaste och mest aktuella ändå.
Medan man sitter på teatern hinner inte dessa misstankar komma, ty då ögonfröjdas man och har roligt åt de skickligt och insinuant färedragna ku- Den gamle Briand Lagstiftningsfrågor om kvinnor Professor Gunnar Myrdal redo- pletterna, de många fräna lustigheterna, nansminister.
En kvinna i Skåne fattas i den nya regeringen.
Efter och barn.
gjorde i korta drag för den ekono- de karakteristiska skådespelarmaskerna.
decentralisation.
födde på väg till Barnbördshuset i Men på hemvägen tänker man: vad Lund trillingar i bilen.
Alla tre föd- tusen öden som en den franska po- Bland aktuella lagstiftningsfrågor miska krisens uppkomst och förlopp.
des de i olika socknar.
Det för osökt av inhemsk och internationell inne- Han framhöll särskilt, att man icke Karl-Gerhard med sin kvickhet och äre- lystnad, sin tränade stab och sin Zarah de ålder och ohälsa.
Briands avgång börd Hade man tagit upp den om kan anföra några speciella ekono- ningshem bättre motsvarade behovet.
försvagar regeringen väsentligt, he- Gift kvinnas nationalitet, som inled- miska svårigheter som orsaker till Leander skulle vara för en farlig karl, Barnaföderskorna bereddes härige- ter det ännu en sista gång, om den des av advokat Elisabeth Nilsson, den rådande krisen, utan att den om han bröte sig ut ur sitt kotteri och Malmö, och Omyndigas ställning till framförallt är en politisk angelägen- så finge reda på Iite mera.
nom möjlighet att stanna närmare märklige mannen.
hemmet.
Och undgå de långa, plåg- lösdrivarlagen med inledningsföre- het med djupa psykologiska orsaker Ty om de farligaste ämnena eller de samma, ofta riskfyllda transporterna.
drag av fröken Kerstin Hesselgren.
och sammanhang.
Vi ha nu råkat in i som djupast an @ oss, förekommo inga För övrigt - vilken förvirring måste Advokat Nilssons föredrag återfin- ett skede av den underkonsumtionens kupletter.
inte uppstå på den pastorsexpedition Devinez.
nes på annat ställe i detta n:r av mentalitet, då kurvan neråt fortsät- där anmälan om tre födelser av sam- Tidevarvet.
Fröken Hesselgren gav ter hela tiden.
Enda Ijuspunkten i ma moder gick in från tre olika för- en översikt över lösdrivarfrågans lä- detta tycks vara det faktum som samlingar!
Glöm ej att prenumerera ge med utgångspunkt från riksdags- Keynes uttryck med sin teori om ORGMÄSTARE LINDHAGEN på Tidevarvet f ö r 1932!
har i ett stort betänkande till beslutet i våras då Kungl.
Maj:t (Forts, å sid. 6).
Stockholms fastighetsnämnd dragit förslag till vanartslag föll, men enig- en lans för de hotade koloniträd- het uppnåddes på en positiv punkt, gårdarna.
Av 5,285 färdiga lotter Läckert och hälsosamt nämligen att ungdom upp till 21 år på stadens mark skola 4,071 offras är smörgåsbrödet skulle helt falla utanför lagen och för annan bebyggelse.
Återstå 1,214 behandlas enligt en barna- och ung- lotter, som få komma med i stads- planen.
De nya koloniområden, som domsvårdslag.
Utskottet förordade ' I hygienisk förpackning hos Eder handlande.
anvisas i utkanterna äro i stort sett Aristide som bekant ett förnyat övervägande, olämpliga.
Man utgår, säger hr Undvik efterapningar!
som tar sikte just på åldersgrupper- Lindhagen, från att koloniträdgår- Begär uttryckligen U p l a n d s k u bb e n!
na mellan 1 8 - 2 1 år.
darna äro mindervärdiga.
Och dock kvinnornas sörmländska vänster- i litikens förgrundsfigur och ledare B i UPLANDSKUBBEN
Längs horisonten.
n tidning kommenterade med- och hur mycket Tyskland redan bi- delandet om Briands väntade dragit därtill?
avgång från utrikesministerposten med att politiken ' började bli den En improviserad konferens gamle politikern för svår att be- i Lausanne.
D e n 16 j a n.
19 3 2. mästra.
Detta därför att det är de ekonomiska frågorna som numera Den 25 januari, samma tid d å e dominera i förhandlingarna mellan Folkförbundsrådet skall sammanträ- staterna, och där hjälpte honom inte da och ta itu med den mansju- riska frågan igen, skola de intres- hans rutin och erfarenhet.
De senaste underrättelserna gå ut serade makternas representanter mö- på att Briand, i den m&amp;, det beror på tas för en avgörande skadestånds- honom själv, dock kommer att stan- konferens i Lausanne.
Denna täm- n a på sin post, och det har kanske ligen hastigt improviserade konfe- något samband med det faktum att rens är så viktig att stormakternas Det har förut skrivits om i dessa bakom frågorna om skadestånd, statsministrar, utom Mussolini som spalter, att Frisinnade Kvinnors krigsskulder, Tysklands insolvens, ställt det för sig så att han inte törs Riksförbund utvidgat sig till Sven- moratoriets förlängning, youngpla- möta sina landsmän utanför grän- ska Kvinnors Vänsterförbund.
Den- nens oantastlighet eller orimlighet serna, slita sig loss från sina inrikes na omorganisation betydde en friare och de kortfristiga lånens öde fort- bekymmer och fara dit.
ram för förbundets verksamhet.
Att sätter den gamla kampen mellan den även betydde en utvidgning i olika intressen och olika uppfattnin- Man vill inte betala straffskatt egentlig mening, visade sig också gar av läget, mellan seger- och ne- för kriget i Tyskland.
vid förbundets första ordinarie möte derlagsmentalitet, stabilitets- och Kontentan av vad pressen medde- den 9-10 jan.
detta år.
Det var förändringsvilja.
Och i detta spel en tillslutning av oväntade mått och är Briand hemmastadd, även om det lat om de olika ländernas ståndpunk- av medlemmar från fordom ävensom numera uttrycker sig med ekono- ter kan uttryckas ungefär så här: Tyskland anser sig: a) ha betalat nya.
Vi vilja endast konstatera miska termer, ekonomiska hotelser, nog redan, b) detta oavsett icke fakta.
Svenska vänsterkvinnor kun- drag och motdrag.
Om ett par veckor kommer man i kunna betala mera.
Detta land me- na samlas.
Och vilja samlas.
Dess större blir ansvaret om det sker Genève på nedrustningskonferensen nar, och är så gott som enigt i den att stå inför frågan om en maximal- uppfattningen, att den sista skade- eller icke sker.
Det är sannolikt i denna omvälv- gräns för ländernas personalstyrkor, ståndsöverenskommelsen i Haag ningarnas tid, att partibildningarna krigsmaterial och rustningsansiag, 1929 där Youngplanen antogs av så som de nu äro beskaffade kom- men där kommer att spelas precis Tyskland som pris för Rhenlandets ma att förändras.
Och det ligger samma drama.
Insikten att en över- utrymning, icke saboterats i Tysk- närmast till hands att tänka, att för- enskommelse måste träffas kommer land utan trampats av världshändel- eningsbandet för politiskt handlande även här att kämpa en hård kamp, sernas obönhörliga hälar.
Det är Nu är en insats möjlig.
kommer att bli gemensam stånd- fruktan, övermod, trots, maktlystnad, punkt i viss eller vissa aktuella frå- vinningslystnad.
gor, inte direkt utformade partier Även om » politik » alltid kommer Hur mycket har Tyskland betalat?
förbli » politik », måste den undan för Lekmannen fick nyligen en lustig undan byta sina former alltefter bekräftelse på hur känslorna bemäk- nuvarande par- tigat sig siffrorna och kasta boll med tilivet med sina sprickor, både prak- dem., Det var då man läste om tvis- tiskt taget och andligen, sina pro- ten mellan Frankrike och Tyskland gram i Valtider liknande skyltfönster rörande frågan vad det senare lan- veckorna närmast före jul och sina det egentligen hittills har betalat.
mandat som slutändamål Iär knap- Man tycker att de stabiliserade riks- past kunna räkna på att ha så lång markerna skulle vara obevekligt lika livstid kvar.
Så mycket större skäl många, ifall de räknas av betalaren är det, att Vänsterföbundet utveck- eller mottagaren.
Men det skiljer fak- lar sin framtidstanke och gör den tiskt på miljarder, inte på 25-örin- gar, i den officiella tyska och lika fruktbärande.
Som sagt - vi kunna inte nu officiella franska uppfattningen av veta, hur Svenska Kvinnors Vänster- vad som inbetalts.
Och ett ameri- förbunds framtid komrner att gestal- kanskt ekonomiskt institut, som gjort ta sig.
Men så mycket ha vi sett, sin egen beräkning, stannar vid en att missgärningar.
Det att möjligheten till samling för sven- summa mitt emellan.
Uppfattningarna om hur mycket ska vänsterkvinnor, den finns.
gäller det kraften och återuppbyggandet av de förstörda Den ger makten.
Och möjligheten provinserna i Frankrike borde kos- tat, kunna naturligtvis aldrig gå att tjäna framtiden.
samman, det är klart.
Men vilka summor som det faktiskt har kostat, borde väl kunna åtminstone någotså- när beräknas, så sant stater och kom- muner föra räkenskaper.
Vore det inte för bedömande av skadeståndsfrågans läge en ganska väsentlig sak att få klarhet i vad det kostat att, reparera krigsskadorna uthållighen.
inte bara vår mening utan även Ba- selexperternas.
Straffskatt för kriget vill man inte längre betala, nöden och arbetslösheten vill man inte läng- re bära, inte heller ställningen som ett folk av lägre kvalitet.
Men Frankrike säger: Ska nu un- derskrifterna i Haag på Youngplanen eller i Versailles på fredsfördraget vara lika lite värda som Tysklands underskrift på det fördrag, vilket före världskriget garanterade Bel- giens neutralitet i händelse av krig mellan dess grannstater?
Vi förstå att Tyskland under den ekonomiska krisen icke kan betala och vi äro vil- liga att sätta Youngplanen ur funk- tion tills bättre tider komma, blott vi ha garanti för att betalningarna då återupptagas.
Den ovillkorliga delen av skadeståndsbetalningarna måste fortfarande utgå, men vi äro villiga att fortsätta en tid framåt med det under Hoovermoratoriet bestå- ende arrangemanget att returnera dem genast som Iån mot säkerhet i tyska värden.
Men ska vi som upp- nått vår nuvarande goda ekono- miska ställning genom sparsamhet, sota för att Tyskland slösat och an- vänt sina Iån och inkomster på att utbygga sin industri till en fruktans- värd oemotståndlig konkurrent när produktionen kommer igång igen?
England vill ha en lösning av ska- deståndsfrågan på Iång sikt, icke ba- ra ett provisorium som Frankrike önskar, men är härvid beroende av sin stora fordringsägare Amerika.
Det för dessutom själv en tullpolitik på kort sikt.
Hittills har Frankrike i kraft av sin finansiella och militära makt och sin på sitt sätt beundransvärda kon- sekvens och järnvilja fått sin vilja fram vid varje tillfälle, då olika me- ningar rått mellan makterna.
Det är på sätt och vis en bra position att alltid vara den som ställer ulti- mata, men den har sina faror också.
Frankrike spelar högt.
Frankrikes maktställning är icke uttryck för en motsvarande inre styrka och överlägsenhet över de andra.
Den stöder sig i alltför hög grad på ting som kunna förlora i värde: en rad dikterade fördrag med besegrade stater, guld och stora ar- méer, allianser me (' öst- och balkan- stater.
Om fördragen ej kunna uppehållas, om guldet förlorar sin ställning som värdemätare stora ar- méer sin betydelse i krig, och Om nya intressen föranleda de allierade till andra orienteringar, då vacklar Frankrikes maktställning.
Därav den underton av bitterhet och rädsla som tränger igenom den officiella säkra hållningen av en makt som dikterar sina villkor.
Därav alla be- mödanden att sälja finansiell hjälp och ekonomiska eftergifter mot po- litiska villkor medan ännu hjälpen är begärlig, och medan ännu någon är villig att betala för dessa eftergif- ter.
Franska folket som viii fred, vet kanske e j vilket högt spel som politikerna spela på gränsen av krig.
Börjar England besinna sig?
I England framkomma tecken på att den nationella psykosen börjar ge med sig.
Enskilda väljare, Iibe- raler och socialdemokrater, stiga upp, bekänna sin dårskap att hjälpa till med att få fram den väldiga hö- germajoriteten och erkänna att de gått i en fälla.
De betyda ännu in- genting i antal, men i Amerika, där tull- och avstängningspolitiken bör- jar, har reaktionen nått längre, om man får döma av det förslag som det demokratiska partiet - Wilsons och guvernör Roosevelts parti i mot- sats till Coolidges och Hoovers - inlämnat till kongressen.
Där fram- kommer en ny syn på världshandels- problemet.
Ett lands tullpolitik är inte dess lagstiftande församlings egen sak.
Det måste skapas en per- manent internationell tullkommission, från vilken nationernas handelsför- bindelser regleras, så att skadliga och orättvisa tullar må förhindras.
Och dessutom måste konsumentin- tresset bevakas av ett särskilt råd inom denna institution.
I detta förslag, det må vara val- fångeri eller ej, framkommer nöd- vändigheten av att staterna på ett nytt viktigt område avstå från sin suveränitet.
En stat skulle lika lite ha rätt att på eget bevåg förklara tullkrig - som t. ex. Amerika gjorde och nu England - som att förklara vanligt skjutkrig.
Dess protektionistiska beslut få lika litet i framtiden bli dess ensak som beslut om nytt slagskepps- bygge.
Men då är det inte mycket kvar för nationalismen att leva på.
Ingen kan förvåna sig, att den är så hetsig just nu som den är.
Men om man kan tänka sig ett konsumenternas råd i en permanent handelskommission, så kan man också tänka sig ett civilbefolkningens råd i den blivande nedrustningskom- missionen.
E. W.
vilka uttalas önskvärdheten av, att giftermål ej bör inverka på en kvin- nas nationalitet på annat sätt än på en mans, att kvinnans rätt att bibe- hålla eller ändra nationalitet icke Av ELISABETH NILSSON.
Titta till exempel på bilden från bör påverkas av eller röna inflytande 1836 ur P.H.
Lings reglemente för Här nedan återges a d v o k a t nan nation än sin barndoms foster- av om hon är gift eller ogift, att be- gymnastik.
Man ser en ledigt stå- Elisabeth Nilssons före- land.
stämmelser, som underlätta möjlig- ende gentleman utan spända vador drag vid Svenska Kvinnors Vän- Det gamla systemet var enkelt, heterna för äkta makar att antaga sterförbunds landsmöte, då det och låsta leder, ja, till och med före- tyckes oss utgöra en mycket klar- därom råder ej mera än en mening, varandras nationalitet, böra införas teende behagligt krökta fingrar.
görande sammanfattning uv den men långt ifrån tillfredsställande.
och att barn av föräldrar av olika Jämför nu med denna bild de två viktiga frågans utveckling.
Rätt snart efter världskrigets slut nationalitet böra erhålla rätt att välja andra herrarna från 1881 och 1902 började, efter en internationell kom- endera av föräldrarnas statsborgar- också hämtade ur reglementen, vil- edan så tidigt som år 1905 bör- mitteutredning, i vilken vår Hjalmar skap.
ken skillnad!
Svankrygg, spända jade de internationellt arbetan- Hammarskjöld var ordförande, en Vid N.F:s sammanträde inkom muskler, låsta leder, starkt ut- de kvinnoorganisationerna sysselsät- viss reform att genomföras, enligt en rapport från den katolska kvinno- sträckta fingrar.
Man har fått in ta sig med lösningen av frågan om vilken möjlighet bereddes för ett världen.
med anhållan att vid be- den strama, preussiska militärandan.
den gifta kvinnans nationalitet.
An- lands kvinnor, som gift sig med ut- handlingen av denna fråga den stör- Och just under denna tid var det ledningen var ej de groteska exem- länningar, att - så länge de bo sta hänsyn måtte tagas till önsk- som kvinnogymnastiken arbetade sig pel å konsekvenserna av den då all- kvar i sitt land - få behålla sin värdheten av bibehållandet av fa- fram, men även den formades efter mänt gällande enkla regeln att kvin- gamla nationalitet.
Denna princip, miljens enhet.
Vid Nationernas För- samma schema.
När man i skolorna nan i och med äktenskapet erhåller genomförd på olika sätt och med bunds sammanträde hade kvinnornas ville utsträcka kroppsövningarna till mannens nationalitet ävensom att skiftande detaljbestämmelser, har nu mening mycket framstående tales- de yngre årsklasserna gick man på barnen i äktenskapet även hava man- genomförts i så många länder, att män.
I diskussionen påpekades sär- i samma anda.
Men det kom på nens nationalitet, utan det var såda- man kan säga att mera än hälften av skilt önskvärdheten av, att, om en in- många håll en reaktion från de na exempel som att då en kvinna världens kvinnor nu hava ungefär ternationell lag om gift kvinnas na- kvinnliga gymnasterna själva.
Fin- gifter sig med en utlänning, kan denna rätt.
De länder som byggt tionalitet skall genomföras, bör den skan Elly Björkstén höjde i Dan- hon förlora sin anställning i det all- upp sitt rättssystem på Code Na- innehålla en forbättring och ej en mark och Finland upprorsfanan, männas tjänst, sin möjlighet till för- poleon hava varit minst benägna att försämring av redan gällande lag, fordrande större plats för känsla och värvsarbete, sin rätt att besitta fast taga emot denna förbättring.
(Vår och att en internationell lag, som på rytm, för det veka och mjuka, för egendom, sin rösträtt och sin rätt till nya nationalitetslag är av år 1924.)
samma gång innehåller att dubbelt glädje och skönhet.
Och den rörel- sociala försäkringar som hennes land Då emellertid denna princip, ge- statsborgarskap och avsaknad av sen gick segrande fram utan större till äventyrs ordnat för sina under- nomförd på skiftande sätt, ofta in- statsborgarskap förhindras ävensom motstånd.
Varför möttes då Elin såtar.
Jag förbigår då barnens nebär en kollision de olika länderna att internationella komplikationer Falks reformsträvande, när hon i sämre ställning till skolgång o. d. emellan, och då detta system icke på undvikas, måste - om kvinnornas Sverige sökte påvisa de felaktigheter så länge familjen var bosatt i hust- ett tillfredsställande sätt giver lös- medbestämmanderätt och jämställd- gymnastiken kommit in på, av ett så runs hemland.
ning åt de mest obestridliga prin- het i någon mån tillgodoses - gå utomordentligt stort motstånd?
Hon Så kom kriget med dess kompli- ciperna för den internationella ord- efter sådana klara linjer, att de kun- höll sig ju ändå inom det Lingska kationer, då de krigförande länder- ningen, nämligen, att ingen bör ha- na utgöra mönster för hela världens systemet.
Hennes » overordentlige nas kvinnor blevo behandlade såsom va två statsmedborgarskap och in- lagstiftande myndigheter.
Fortjenster af Gymnastiken ligger,, fiender om de gift sig med utlän- gen heller vara utan statsmedborgar- Det påpekades även, att de län- säger.
dansken professor Lindhard, ningar, även om de aldrig satt sin skap, och då denna lösning bäst er- der, som infört jämställdhet mellan » i en Fornyelse af Indholdet i de fot utanför sitt lands gränser och hålles genom en internationell lag- äkta makar i detta hänseende, kun- gamle Rammer ».
aldrig känt sig tillhöra någon an- stiftning, togs denna fråga upp på de avgiva det vittnesbördet, att syste- den konferens, som hölls I Haag på met visat sig tillfredsställande, och våren 1930.
För att söka framläg- att ett återvändande till den gamla ga kvinnornas syn på detta spörs- ordningen under inga förhållanden.
.
mål sände många internationellt ar- vore önskvärd.
betande kvinnoorganisationer sin re- Resultatet av debatten blev, att presentation till Haag, men man N.F.
beslöt att tillställa samtliga re- återvände därifrån med besvikelse, geringar den av kvinnoföreningarna enär den konvention som blev resul- utarbetade rapporten, generalsekre- tatet av Haagkonferensen innehåller terarens rapport och övriga till ären- - till den del den berör hithörande det hörande handlingar med fram- spörsmål - principer som icke till- ställning att resp. regering måtte fredsställande taga sikte på kvinnans återupptaga frågan till studium och niedbestämmanderätt och skulle, om före nästa sammanträde framlägga den bleve internationell lag, innefatta sina synpunkter å densamma.
Detta en försämring för alla de länder, resultat måste anses såsom en seger som fått de förbättringar i lagstift- för kvinnornas synpunkter.
Frågan vilar således till hösten, ningen, som vunnit insteg i lagstift- 1836.
1881.
1902, ningen runt om i världen.
och det gäller att söka bibringa vårt lands regering en uppfattning om, Som Haagkonventionen ej blir lag Kanske- var motståndet här så turligt, ledigt, med lagom kraft ut- stort, därför att just i Sverige fanns fört, uthålligt och helst också vac- om den ej ratificeras av 10 länder vad som är kvinnornas önskningar, ett arv att förvalta, fäders grifter kert ställnings- och rörelsesätt i god och som hittills ej flera än 2 länder och uppfattning om denna fråga och att vårda och ansvar för traditionen.
hållning samt lära dem konsten att hava ratificerat densamma, har den dess lösning.
ej ännu fått natur av internationell Då fröken Falk framhåller, när det vila., gäller de minsta skolbarnens kropps- Elin Falk har aldrig löpt faran att bestämmelse, och torde ej heller lö- övningar - f. ö. i överensstämmel- stelna i ett system.
Som den le- pa risken att bliva det i denna del.
se med Ling själv - att barn måste vande ande hon är kan hon lämna Av de 64 länder, som inbjudits till ledas med barnsligt fantasispråk och livligt försvarade positioner och gå och representerats i Haag, hava 26 ej med skrämmande kommandoord, vidare ständigt offrande liv och blod länder ej alls underskrivit konven- så blev hon beskylld för att » hon för sina idéer.
Hennes betydelse tionen.
Av de 37 länder, som un- offrar för mycket av allvaret,.
i mätes icke blott av arbetet inom den dertecknat densamma, hava 7 reser- stället för » grenstående sidböjning skolvärlds område, där hon verkat verat sig emot här omnämnda be- med huvudsidböjning » eller något och där hennes plats blir svår att fyl- stämmelser, bland dem Sverige.
liknande säger Elin Falk » nyp i la, utan för ökad fysisk kultur i alla Amerikas Förenta Stater har moti- högra klacken!, former och kommande alla samhäl- verat sin vägran att underteckna konventionen med att man ej önska- lets medlemmar till del har hon stän- de inskriva i lagen någon som helst digt varit redo till, initiativrikt sam- olikhet mellan man och kvinna i av- arbete.
Därom vittnar icke minst hennes stora insats i Svenska Kvin- seende å nationalitetsfrågan.
På grund av den otillfredsställd- nors Centralförbund för Fysisk Kul- het med Haagkonventionen, som tur - vars initiativtagare och ledan- kommit till uttryck, erhöll en del in- de kraft hon var under dess första ternationella kvinnoföreningar inbju- skede.
Föroundets program » att dan av Nationernas Förbunds råd höja kvinnornas fysiska kultur och att sända representanter till Genève därmed deras kroppsliga och and- för att inför Nationernas Förbund liga hälsa, arbets- och samhällsdug- framlägga kvinnornas synpunkter lighet » kan även anses som ett gott » Nyp i klacken ».
och krav i en rapport, som skulle be- uttryck för Elin Falks egen samhäl- Det är utmärkande för henne att handlas vid N.F:s sammanträde i leliga gärning.
september 1931.
Denna rapport ut- hon i sitt arbete mer och mer tar sikte gör en mycket fullständig utredning, på det dagliga livets krav.
» Månne angivet varje lands lagar om dessa icke,, yttrar hon i ett föredrag förra förhållanden och utmynnar i ett yr- året, » kroppsövningarnas viktigaste kande sammanfattat i 5 punkter, i uppgift är att träna eleverna till na-.
Gift kvinnas nationalitet.
' D å gymnastikinspektrisen vid Stockholms folkskolor fröken Elin Falk i dessa dagar med ålders- gränsens ofrånkomlighet nalkas slu- tet av sitt betydande livsverk inom dessa skolor i den fysiska fostrans tjänst, dyker ovillkorligt upp ur det förgliimda minnet av den strid, som för omkring tjugo år sedan rasade kring hennes reformatoriska arbete på skolgymnastikens område.
Elin Falk, Det var en strid närmast om de gymnastiska dagövningar, som frö- ken Falk, redan då gymnastikin- spektris vid Stockholms folkskolor på folkskoleöverstyrelsens uppdrag, sålunda å dragande kall och ämbe- tets vägnar, utarbetat.
För den, som i likhet med undertecknad var fysiskt och andligt otränad i gymnastiskt avseende, var stridens innebörd svår att fullt förstå.
Man förstod varken den passionerade vreden eller andra sidans hänförelse.
Men de tjugo år som gått sedan dess har, utan att på minsta sätt gö- ra mig mera sakkunnig i gymnasti- kens irrgångar, givit mig ett perspek- tiv över tumultet, som ger det me- ning och innehåll.
Jag tror även, att man ej kan rätt värdesätta Elin Falks utomordentliga insats framför allt på barngymnastikens område, utan att man ställer den mot bak- grunden av den Lingska gymnasti- kens tillämpningssätt under tidernas lopp.
Framför allt när det gäller kroppsövningar för kvinnor och barn.
Man får komma ihåg att P.H.
Ling skapade sin gymnastik närmast för män.
Han ville, som det heter, pånyttföda den nordiska mannakraf- ten.
Detta hindrade visserligen ej att han framkastade den tanken att kvinnan också behövde hälsan lika- väl som mannen och därför även kroppsövningar, men det dröjde över femtio år innan hans gymnastiska centralinstitut fick en avdelning för kvinnliga elever, vilket skedde 1864.
Det var Lings son Hjalmar Ling, som närmast fick ta hand om den.
Han blev överhopad med goda råd, men hade förstånd att framhålla att » kvin- nan själv är mest kompetent att Be- döma vad som lämpar sig för henne eller ej » och fortsätter » frågan om kvinnans gymnastik tycks ha gjort männen huvudyra,.
Men det blev ej så, kvinnogymnastiken följde besked- ligt i den manliga linjens spår och blev som den hade blivit.
Och den tycktes ha stelnat i förkonstlade, opraktiska övningar, som väl alstra- de » lystring » och » disciplin », men knappast kunde förbereda till livets enklaste krav, ja, rent av kunde skada.
i fröken Falks bok Gymnastik ser man just några belysande bilder över friskgymnastikens utveckling.
R Ada Nilsson
, - Siv tyckte det lät väldigt fånigt hövdingasinne.
Anne Maries mamma ut- tryckte sig alltid så där jolmigt och dumt.
— Och skulle det kallas att ha ledare- Av ANNA BJÖRKMAN.
sinne, att stalla till så mycket otrevligt, sa ville Siv inte ha det.
JOHANSON.
eras bekantskap ägde rum under matsalsdörrarna slogos upp och värdinnan — Din Siv har då ingen smak precis, dramatiska omständigheter.
Det bjöd dem träda in.
Alla nego belåtna.
vet Anne Maries mamma en smula gif- men samtidigt hyser vi en djup1 iii- var en smällkall dag i-julferierna.
Den Ett dukat bord har förenat svårare an- tigt till Sivs, det var dock hennes dotter, rotad avsky för den religiösa or- ena hade en förståndig mor, som satte på tagonister än dem, som möttes på jul- som var den förfördelade.
Kan någon begripa vad hon ser på den pjåkiga sin dotter en tjockare ylleklänning, när bjudning en smällkall eftermiddag.
ganisation han representerade.
hon skulle på kalas hos en av klasskam- Lena?
Först från Gustav Vasa daterar vi raterna.
De andra icke så kloka möd- Det kunde kanske ingen, som ej för- vår nationella religion, vår stats- Alla böjde sig dock fortfarande för stod, att valfrihet är en nödvändig förut- dem sina tunnaste dräkter.
frälsning så att säga.
sättning fur att relationen till medmän- Genom gatorna huttrade sålunda nio små Anne Marie, blott icke Siv.
De två flic- Hur sammanvävd med vårt bararmade flickor för sin fina pinas korna betraktade varandra från ett kallt niskan skall skänka vällust.
Det är väl det, som ger en sympatiförbindelse dess monarkiska Statsskick denna reli- avstånd.
Den sakliga Siv erkände alltid charme: dess skenbara irrationalism.
Vår skull.
gion alltifrån ilen kungliga refor- Redan i tamburen togo de emellertid även andras duglighet, och Anne Marie tids förträffliga mödrar, overgödda med igen sig och seglade triumferande i n i sin var en överdängare i alla skolans styc- matorns dagar har varit bevisar ken.
Och den självhärskande Anne Ma- teori, överlägsna föregående generatio- bland annat en sådan kuriös detalj ståt.
Vad är det för en gammal klänning rie greps av ett nyfiket intresse för en, ners i psykologisk utrustning men kan- ske icke i praktisk livsföring, ha själva som namnen på en mängd kyrkor du har på dig?
ropade Anne Marie, det som icke fruktade henne.
De respekte- totalt glömt hur de voro som barn, negli- och församlingar.
Intresserade ut- rade varandra, men det var inte vad de- lilla umgängets ledare.
gera det i varje fall för att icke f å sin Och a l l a barnen, ännu så Iänge pla- ras mammor, som verkligen voro bästes- länningar har undrat vad Ulrika fåfänga och sitt rättshaveri sårade.
Eleonora, Hedvig Eleonora, Adolf cerade langs väggen, började bliga.
vänner, avsågo.
- O, att inte Siv vill vara tillsam- Dessa två hade förgätit, att den unga Lena hade det mot sig, att hon aldrig Fredrik, Karl Johan och Oskar var känslan vill ut på egna upptäcktsfärder kunde ge igen, en farlig begränsning i man med den förtjusande Anne Marie, för helgon, varpå kan genmälas en arg värld.
Om hon blev offer för en kunde dennas mamma klaga.
Det är bra och en av mamma utpekad vän förlorar bara på den grund mycket i smak.
De a t t vi grundligare än a n d r a prote- obehaglig uppmärksamhet, började hon tråkigt, ändå ville jag det så gärna.
ansågo sig inte skyldiga erinra sig, att stanter har avsvurit all vidskepel- Och Anne Maries mamma ville det ock- de själva ett liv igenom förundrat sin gråta.
Ingen hörde hennes svaga in- så så gärna.
Hon hade den takten säga se.
Mitt i en så förnäm gammal pass: omvärld, icke minst då de valde sig livs- Visst inte, den är alldeles ny, fast det till Lenas mor en gång de råkades ledsagare.
religion inbryter en engelsk under- utanför skolan i väntan p i sina barn.
-- Vad i alla dar ser hon p i honom?
klassrörelse med gälla härskrin den bara är min näst bästa.
Händelsen med örfilen hade relaterats Då hände något.
En främmande flicka, hade deras egna sagt, studsande av häp- och låtsar inte ens om att den finns stor och käck, som ställt sig mitt i rum- och kommenterats även i Sivs hem.
Mo- nad, då de kommo dragandes till fäder- till.
met, fast ingen av de små gästerna kän- dern hade klagat över flickans uppföran- netjället med sin Per eller Adolf.
Visserligen skall det inte förne- de henne, ingrep till Lenas fördel en de för hennes far, men han vägrade att ömsinthet, som ingen kunnat tilltro blanda sig i saken.
Uppfostran är mors- k a s att en statsreligion, om än seg, sen att värna om för sin kraftfulla be- ä r ömtålig genom sitt beroende av ne, efter en flyktig besiktning.
Lena för- sak i varje fall, när det gäller en flicka.
skyddande natur.
Han var en gentleman, och han undra- Luften rensades, de om det inte givs tillfällen, då en gent- - Vad har du mot Anne Marie?
kun- d e politiska konjunkturerna.
Un- stod den senare.
En örfil blixtrade.
der 1500-talet löpte vår nationella Det var Anne Marie, som träffades och leman och även en gentlewoman mycket de mamma käxa.
Ja, vad hade hon mot?
Det var inte val kan utdela örfilar t. o. m. på en bjud- lutherdom risk att kvävas i sin lin- då var det naturligtvis det gott att säga.
da, och Iåt oss aldrig förgäta Wir- barnet, som slog.
Hon visste inte ännu, ning.
Men inte väljer man en flicka till vän, Om Anne Marie var så förtjusande séns epigrammatiska resumé av att alla böjde sig för Anne Marie.
bara för att man inte skulle ha något Tig med dig, bracka, skrek den hade ingen mening.
Siv fann hen- direkt mot henne?
dess kallsvettigaste ödestimme: främmande i högsta upphetsning, ne i varje fall icke fortjusande.
Men Siv tänkte efter.
Vi skulle sövts i vantrons ro, mödrar ha nu en gång sina åsikter, ej Sedan drog hon Lena in i en vrå Du och jag, vi eka bli skolvänner, alltid överensstämmande med deras dött- - Hon är mallig, kunde hon ha sva- om slag ej stått vid Stångebro .. rat.
Utan Stångebro ingen Breiten- sade hon.
jag heter Siv.
Jag ska börja rars ' Det var i alla fall Anne Marie, me- Men hon brukade inte anmärka p i feldsgata!
Den gången var det här efter jul.
— Jag heter Lena, svarade den andra nade Siv, då hon efteråt¨ redde UPP histo- folk.
Och inte var det skälet.
Inte tän- herr Karl av Södermanland som och den lilla rösten lät redan mindre rien för sig - den klara flickan brukade ker man på en varelses fel, då man tar räddade vår tro, och sedan dess sagd.
Hon torkade sina tårar, tittade upp i minnet genomgå livssituationerna och henne till sin.
Tvi energiska mödrar menade: har den f å t t växa och förkovra sig på sin oväntade befriare, och hennes skapa sig en mening om dem.
Det var Anne Marie, som häcklat Lenas klänning.
- Om vi skiljer dem från varandra, ostörd av militära anlopp.
trygghet växte.
Ingen vå- det var inte enda gången Anne Ma- under sommarferierna, Lena och Siv De andra bligade vidare.
Den ' har dock haft sina ljumma, gade skratta åt Lena mera.
Hennes, &amp; &amp; r " häcklade.
Där var alltid så mycket glömmer de nog varandra, tills terminen sina glanslösa, sina tynande pe- ningsnöje blev säkrat, hela hennes skol- intriger i den klassen hon gick i.
Så börjar, så små som de är.
rioder, Därom vet nutidens ung- trivsel räddad.
Siv gick med långa steg mycket tissel och tassel.
Och Anne Ma- - Siv är välkommen till Anne Marie dom ingenting, den som har vuxit vid hennes sida.
Alla mindes örfilen, rie var ledare i allt.
ute på Ljungen.
- Hon var född med hövdingasinne, - Tack ska du ha, svarade dennas den blev nära nog legendarisk.
u p p i ett lysande renässansskede, Tänk, att hon vågade ge Anne Ma- brukade hennes mor tyda hennes hand- men j a g minns hur ineffektiv sven- rie en örfil, sade många med en fasa, lingssätt dymedels sättande ett skönt mamma.
Då får hon säkert annat att tänka pi2 och vill till vintern vara med om s k a religionen föreföll i årtiondena som blandades med beundran, d i de insegel på s i n dotters panna.
dina barncirklar kring runda bordet, som f ö r e kriget.
Reklamens konst var tjusta inför det sensationella, rekapitule- är så roande och nyttiga.
ännu inte importerad, och den ti- rade den skakande händelsen.
Somliga, Siv hade hårdnackat nekat att gå till dens fina, stillsamma kyrka skulle vilka fallit offer för Anne Maries skarpa dessa varannandagsunderhållningar.
Hon hyste ett sunt barns håg att själv eller i f ö r resten aldrig ha d r ö m t om att tunga, närde en uppriktig skadegladje, sällskap med jämnåriga ordna sin lek.
kasta sig u t i konkurrenstävlan.
De men de vågade dock inte le offentligt.
Endast Anne Maries mest hängivna be- Hon ville icke sysselsättas.
Hon ville som hördes och syntes var fritän- undrarinnor slöto i varje fall upp kring handla.
kare, hädare, anglosaxiska student- henne, där hon stod med sin röda kind Att Siv skulle f å hälsa på Lena på missionärer och sekter samt välta- för en gångs skull handfallen.
Heden var sålunda uteslutet eller Lena - Bry dig inte om den där mopsiga, pi2 Siv vid Klippkusten.
liga förkunnare a v framtidens re- ligion, allesamman irriterande för sade de.
Men de vågade inte slunga - jag ska till den där dumma Anne tillropet rakt I ansiktet på Siv.
Man kun- Marie, relaterade Siv det ledsamma statsmonopolet .. På den tiden ha- de aldrig veta.
De tisslade försiktiga .. faktum för Lena på sitt sakliga vis.
d e Frälsningsarmen verkligen en Men så löstes en spänd situation av att Och Lena såg än mindre och blekare chans.
ut än vanligt.
Nu däremot!
Mäktig och strå- Siv leddes inte, därtill var hon för frisk.
Hon utnyttjade en ofrånkomlig lande som aldrig tillförne höjer sig nat.
Justitiestatsministerns äm- situation.
Hon skalade i berg och bac- kyrkan över hela vårt kulturliv, be- betsberättelse för I833 innehöll kar, med sin okuvliga livsaptit sugande skyddande, välsignande, huld i sin den odödliggjorda satsen: » Hädel- varje intryck.
Hon snokade i hus och segerglädje.
Allas blickar följer s e mot Gud förekommer endast i lador, hon köpte på ängar och fält.
Men med vördnadsfullt intresse dess Vimmerby,.
N u träffas den inte gentemot Anne Marie intog hon samma förehavanden, ett ärkebiskopsval d ä r heller.
Och » fritänkare » ä r en avvaktande hållning fast naturligtvis i hövligare form, som det anstår ett barn, väcker samma masslidelser som en antikverad titel som b a r a något ål- kommet ur en kulturmiljö.
match på Stadion.
Kyrkan inter- derstigna personer påminner sig Men Anne Maries mor miste vid sejou- vjuas och fotograferas lika tätt h a hört.
rens slut med en suck säga sig: som boxare och teaterfolk, den har Inte sedan Karl XII:s fromma - De har inte blivit vänner ända.
en fabelaktigt god press, från le- d a g a r har Sverige visat en så en- Dagen före uppropet gick Siv i god daren till slaskspalterna.
De sek- hetligt kristen uppsyn.
Vår vandel tid, just hemkommen, upp till Lena för att hämta henne.
Lenas mor åsåg mö- teriska cenaklen förorsakar inte och våra gärningar bör härvidlag tet.
längre något obehag: de behand- lämnas ur räkningen, ty som äkta Siv kramade Lenas hand länge och las milt som fattiga släktingar dem lutheraner skyr vi verkheligiiet mer hart, och den lilla såg och såg på hen- man gärna understöder med en och ä n synden.
Det är allenast genom ne.
Troheten hade bestått provet.
Se- annan rekommendation.
Om nå- tron vi rättfärdiggöres.
Om tros- dan hoppade de ner för trapporna.
De- ras ansikten skeno.
Deras hjärtan njöto gon religion för franitiden siar nu- föremålen yttrar vi oss dock aldrig en fullständig fröjd.
mera ingen.
De fula orden som (såframt vi inte har betalt för d e t), Denna historia slutar både lyckligt ekade mot kyrkmurarna har tyst- och vi gömmer dem till och med och olyckligt.
Alltid är det så i detta för oss själva i » den skjulte Inder- livet.
Ständigt finns det någon, som inte vill, att två skola hälla av varann.
Den lighed » som ärkehädaren Kierke- slutar olyckligt för de energiska, målmed- g a a r d hade så roligt åt.
vetna mödrarna, vilka ansågo som en av Men vår stilfullt restaurerade sina huvuduppgifter att välja barnen um- kyrka dryftar vi lika gärna som gänge.
Den slutar lyckligt för två små, alla a n d r a pittoreska bidrag till vår som aldrig tidigare funnit ett föremål för sin hängivenhet utom familjen.
I veckojournalskul tur .. deras hjärtan blommade för första gin- — — gen vänskapen trofast, het och ren.
Ecclesia Triumphans.
Två små.
A v KLARA D et s ä g s att franska statens representant i Stockholm har patriotiskt beivrat ett nummer i någon varietetöreställning.
Sa vaken ä r den galliska tuppen i nyårsottan, under det Göta lejon Detta » m e d öppna ögon sover,.
heraldiska högdjur borde snarare h a blundat men hållit öronen på spänn då Frälsningsarmen firade sitt jubelårs första ertermiddag med en dundrande triumfstund inför allt Sveriges lyssnare.
Ty vid det tillfället förekom ett för svenska staten djupt ärerörigt moment.
Vare det långt ifrån mig a t t ställa till tråkigheter för halleluja- hären, den goda och glada!
J a g vill trohjärtat bekänna a t t j a g ägnar den en sympati vars värme- grad förvånar mig.
Detta irratio- nella tycke tändes blixtaktigt en söndag i min barndom, borta på åttitalet, inför två hjältedjärva kvinnor med bonnet och gitarr på den improviserade estraden i en naken magasinslokal, armens pion- järer i min hemstad.
Ack ja, den tiden var general Booths underly- dande här i landet modiga, be- skrattade, och allt annat än comme il faut.
Numera, d å Frälsnings- armen inte bara har blivit lika po- pulär och värderad som brandkå- ren utan därtill så sagolikt socie- tetsmässig att den kan bjuda kun- gen på kafferep och samla de högsta andliga och världsliga ho- noratiores på sin tribun kring diva Evangeline nu f å r den inte vi- dare påräkna öppen kurtis från min sida.
J a g återgår till den fatala nyårs- dagen och högkvarterets otroliga - blamage.
Var jag ensam om att observera den?
Kanske det, och då nödgas jag ange vad det var för en.
På allra offentligaste och offi- Ciellaste vis tutades det i Sveriges öron att Frälsningsarmen bakom sina räddningshem och vedgårdar och natthärbärgen, bakom allt vad den har kommit sig upp på, odlar en landsförrädisk pretention: att erövra Sverige för Kristus!
Revolutionära stämplingar, in- spirerade och ledda från utrikes ort, brukar med skäl vålla oro och åtgärder.
Om man i detta fall skulle finna polisförhör och utvis- ningar onödiga, så beror det på den avslöjade planens iögonenfal- lande absurditet.
Farlig ä r den alltså inte i ringaste mån, bara prat och vanmakt; men som föro- lämpning mot svenska staten kan man svårligen hitta på något gifti- gare.
Dignitärerna vid östermalmsga- tan vet naturligtvis genom tidnin- garna att kristendomen begynte sprida sig häruppe redan innan general Booth var ' påtänkt, när- mare bestämt för elva hundra år sedan.
Pura nybörjare var vi så- ledes inte när Hanna Ouchterlony satte i g å n g med vår frälsning.
Dock medger, jag a t t man helst bör glida lätt över den d ä r gamla dunkla historien, ty visserligen hyllar vi Ansgar en g å n g i seklet, D låtit bära —.
hen- främmande han — — - för- Och —
Internationell upplysning.
Offentligt upplysningsmöte I frågor rörande fred och mellanfolklig samver- kan anordnas av kvinnoföreningar i Mu- Tre i E filmer.
n rolig och vackert illustrerad fort en Afrikaflygning, som förskaf- men inte kan undvara sensationen bok om sexton tyska flickor, fade henne nationalhjältes rang i av att färdas i luften och som skaf- O m tillkomsten av Rhudinfilmen Skepp fat sig ett internationellt höjdrekord ohoj!
har scenarioförfattaren Sölve fur lätta maskiner, till den käcka Cederstrand lämnat några pikanta upp- pojkflickan och den outtröttliga lysningar åt en intervjuare.
Vid en lunch på restaurang Cecil till- kvinnliga ingenjören.
Ett gemensamt drag i dessa unga sammans med regissören Gustaf Edgren som blivit flygare med mer eller Tyskland.
Hon anstalldes som pilot mindre världsrykte, kom ut i höstas vid en vetenskaplig expedition, men sikaliska Akademien, onsdagen den 20 på Deutsche Verlagsgesellschaft I hemlighöll noga att hon var flicka, januari kl 8 e m. med början på klock- slaget.
Dörrarna till möteslokalen opp- Berlin.
Dess fotografier av vackra ända tills hennes chef, en professor nas kl. 7,15 e m.
20-25 åringar i läderoveralls och i Wien, hade bekräftat uppgörelsen.
från en tidningsar- Motet ar avsett att genom de sakliga flyghjälm, med egna maskiner och Hon var rädd att annars inte bli an- efterkrigstyskors historia är hur for- anforanden, som dar komma att hållas tagen.
äldrarna eller modern från början tikel om kvinnoexport I vissa europeiska av representativa, i ovan nämnda frågor Bland äventyren på denna färd, förbjudit sina flickor att flyga.
En hamnar.
Detta togo herrarna som » ett erfarna talare, starka opinionen for inter- som var full av stormar och svårig- ung flickas plats är hemmet, hennes gott omen », ty förut hade de sagt: - nationellt samarbete.
heter, var en nödlandning några mil livsuppgift att sy, städa och passa Äsch, vit slavhandel, den finns inte!
Anforanden ha utlovats av professor Denna historia torde få anses belysan- bortom Timbuktu vid återfärden, sitt kok.
Mer än en av de flygbitna Östen Undén, statssekreterare Bo Ham- som skulle ske tvärs over Sahara.
unga damerna måste först rymma marskjöld, bankdirektor Oscar Rydbeck, envoyé Erik C:son Boheman och yrkes- Elly Beinhorn befann sig plötsligt från hemmet och hota att aldrig me- inte, att Nationernas Förbund har en so- inspektris Kerstin Hesselgren angående cial sektion, som undersoker bl.
a. den folkrattsfrågor, den internationella arbets- vita slavhandeln i världen.
Man har gi- organisationen, internationella ekonomiska vetvis inte last t ex. Albert Londres ' upp- problem, förarbetena till nedrustningskon- rörande skildringar i » Vägen till Buenos ferensen och N.
F:s sociala arbete.
Aires,.
Nar man äntligen upptäckt pro- Inbjudare till motet ara Fredrika-Bre- blemets existens, fick man ett efter- mer-Forbundet, Allmänna Valmansförbun- sökt farsmotiv!
dets Centrala kvinnoråd, Frisinnade Folk- Och så kokade man ihop en akta svensk Partiets Kvinnogrupp, Svenska Kvinnors filmsoppa, ett tokigt lustspel om ett gäng Vänsterförbund, Sveriges Moderata Kvin- flickor, som med nod undgå Brasilien, noförbund, Sveriges Socialdemokratiska med Fridolf Rhudin I huvudrollen.
Kvinnoförbund, De kvinnliga kårsamman- Jag ar inte sentimental, hoppas det åt- slutningarnas Centralråd, Fackliga cen- minstone.
Jag kan uppskatta både hu- tralorganisationens Kvinnosektion, Sven- morns vemodsloje och satirens hånskratt.
Elly Beinhorn med Klemm maskin.
ska Kvinnors Nationalförbund, Affärs- Men jag avskyr tanklöst flin åt allvar- och Yrkeskvinnors klubb, Akademiskt Bil- liga saker.
Fridolf Rhudin ar numera, så- dade Kvinnors Förening, Förbundet av oftast en rad av äventyr och lyck- vitt jag förstår, en av våra främsta folk- Sveriges K. F. U.
K., Stockholms Högsko- ligt avklarade olyckstillbud bakom fordummare och smakforskammare.
lors Kvinnliga Studentförening, Svenska sig, ger en ganska intressant bild av En vacker film ar däremot Wien dan- Kvinnors Medborgarförbund, Svenska det kretslopp, som i och med den sur och / er från UFA, den tysknationelle sektionen av Internationella kvinnoförbun- ledaren Hugenbergs filmbolag.
Emeller- det för fred och frihet, Sveriges Husmo- fulländade tekniken fullbordats ifrå- tid finner jag denna saga från den anti- dersföreningars Riksförbund och Vita g a om s. k. kvinnliga och manliga napoleonska kongressen i Wien 1814-15 Bandet.
yrken.
politiskt sett ganska oskyldig.
Trots mi- Biljetter à 50 öre äro tillgängliga i Med flygkonstens befästande har Iitärparaderna med flygande fanor och Svenska Dagbladets depeschbyråer, Bir- klingande spel verkar den inte särdeles gerjarlsgatan 10, Odengatan 73 och Sö- j u den företrädesvis av manliga hjär- militaristisk, snarare ensidigt societets- dermalmstorg 7, Dagens Nyheters filial- nor och muskler skapade maskintek- mässig och ytligt revyartad, om man vill kontor, Stureplan 13, Hornsgatan 1 och niken nått en av sina toppar.
En finna reaktionära forsyndelser i den.
Men S:t Eriksplan 6 A, Stockholms-Tidningen mänsklighetens dröm från århundra- den ger ä andra sidan charmen och skön- - Stockholms Dagblads filialkontor, den, för att icke säga årtusenden till- heten i den begransade värld, den skild- Odengatan 91, Kungsbroplan 2, Stureplan rar.
6, Hamngatan 5 A, Kungsgatan 39, Göt- baka har tagit gestalt i det moderna Lilian Harvey som den lilla handskför- gatan 55 och Gustaf Adolfs torg 18-20, och beundrade yrke som är flyga- säljerskan, som blir tsarens älskarinna, Folkets hus ' kiosk, Barnhusgatan 14, Ci- rens.
Vem hade kunnat ana att den- symboliserar i sin graciösa uppenbarelse garräffaren, Upplandsgatan 2, samt vid na maskinväsendets höjdpunkt, än- den traditionella wienska livsglädjen.
Och ingången.
Biljetter säljas även genom de nu bestrålad av det sagolikas hjälte- ståtliga härskartyper, om an alltför inbjudande föreningarna.
skimmer, så snart skulle övergå ock- onyanserade, äro Willy Fritsch som den älskvärde tsaren och Conrad Veidt som så i kvinnors ägo!
den kloke Metternich, båda som bekant J a, i den mån det kommer an på Klar for fallskärmshopp.
tillhörande Tysklands skådespelararisto- FOGELSTADSFÖRBUNDETS snabb uppfattning; beslutsamhet, krati.
NORRKÖPINGSKRETS praktiskt handlag och oräddhet ha G.
L. ju kvinnorna på sina områden även med söndertrasad maskin och som ra återvända, innan föräldrarna gå- sammanträder hos fröken W u l f f, och fru Lilian Löwenadler, förr förstått att hävda sig!
Nu av- ensam vit i en negerby, där hon ha- vo med sig.
Men därmed vunno de feeri.
Byebäck 2, Kneippbaden, Iördagen kopplas också beroendet av den rena de ganska svårt att göra sig förstådd också sitt mål.
Frän andra sidan Atlanten kommer en muskelstyrkaii och de stå plötsligt och där hon till sist med piska i Många av dem måste skaffa sig tredje » storfilm », paramountfilmen 24 den 23 januari 1932 kl. 7 e. m. förbluffande nära männen i anlag handen det enda argument som medel till sin utbildning genom att timmar.
Den är byggd på Louis Brom- och intressen.
de svarta förstodo, tyvärr, ehuru hon forst uppträda som fallskärmshop- fields berömda roman, om vilken den emel- den vita slavhandeln, svenska Hollywood.
Man vet tydligen - " ' - ord åstadkommit ett oförargligt tjusande - Bland de porträtt man fäster sig vid i den ovannämnda samlingen är den förtjusande Elly Beinhorns, om vilken det för ett par veckor sedan också genom svensk press gick ett meddelande, att hon måst nödlanda på någon övergiven plats i Afrika.
Elly Beinhorn, den första kvinna som ensam flög Över Alperna vid 23 års ålder har redan förut u t - - - gjorde minsta möjliga bruk av den pare, vilket tills för några år sedan - avtvingade hövdingen oxar för gav ganska goda inkomster i Tysk- att komma därifrån.
Malaria hade land.
Nu är varken fallskärms- hon och fem dagar tog återfärden till hopp eller konstflygning någon in- Timbuktu, där hon åter kunde kom- komstbringande prestation i Tysk- ma i forbindelse med Europa och land.
En manlig konstflygare kan fick låna en ny maskin av guvernö- få nöja sig med en 30-40 mark för ren.
Hennes återresa över Wien och en uppvisning i ren tacksamhet över genom Tyskland blev en sannskyldig att alls f å en chans.
Förr kunde den triumffärd.
inbringa från 150-500 mark.
Fall- Bland andra populära flygerskor skärmshoppen, som kostat åtminsto- är Thea Rasche, banbryterskan för ne en av de mest framstående unga den kvinnliga flygsporten i Tysk- kvinnliga flygarna hennes hälsa och land, Liesel Bach, tysk mästarinna i kanske hennes framtid som flygare, konstflygning och M a r g a von Etz- betalas med hårt nedpressade sum- dorf, som bl.
a. flugit till Kanarie- mor.
öarna.
Och det finns flera andra.
Nå, som bekant ha vi kvinnliga Det är många underliga öden dessa utbildade flygare också i Sverige, flickor gått igenom, innan de nått fastän ännu ingen av dem, liksom sitt mål att f å flyga.
Deras karak- deras tyska kolleger, gjort sig känd tärer skildras på ett mycket lustigt genom några internationellt upp- sätt, från den ljuva, » kvinnliga » märksammade bragder.
Men av allt kvinnan, som inte är så förtjust i att döma står dem framtiden öppen.
Casan.
maskiner eller så duktig i studier - - - Man man betraktar fil- förstår inte, om men isolerad, meningen i att bara referera denna enkla kriminalhistoria.
Framför allt brister det i den psyko- logiska skildringen, och detta är härvid- lag en fundamental svaghet.
däremot filmen vällyckad.
Clive Brook som miljonären och Miriam Hopkins som miljonarskan och Kay Francis som natt- kafésångerskan äro välskapade och spela inte illa.
Nils Beyer.
Svenska kvinnors Arbetskonflikten.
Vänsterförbund, (Forts. fr. sid. 1).
kerheten inför framtiden lär redan, nu håller p å efter vad det uppgivits, ha kommit statsmännen beställare att placera sina order på måste gå in för en lösning, f ö r a t t annat håll.
förhindra ett ohjälpligt neddykande i Vilka nu än skälen kunna ha va- elände.
Detta gäller även avrust- rit till arbetarnas till synes desperata ningskonferensens öde, som ju hän- handlingssätt, tvingas man a v denna En (Forts. fr. sid. 1).
krigspsykologin, att det att bli så dåligt att ger intimt ihop med de ekonomiska konflikt att åter allvarligt begrunda hållbarheten i de nuvarande former- händelserna.
Fröken Elisabeth Tamm talade na för arbetsmarknadens reglering, i därefter om jordfrågan med anled- all synnerhet om den i vissa tidnin- ning av d e t nuvarande läget o c h de g a r pubIicerade uppgiften håller b å d a föredragen följdes a v en kort streck att endast 40 à 50 % av arbe- tarna deltagit i omröstningen.
Leder diskussion.
F r u Ellen Hagen skildrade den icke det rådande systemet till orim- nyligen hållna avrustningskonferen- sen i Paris, som t a c k vare en del nationalisters ingripande fick ett så stormigt förlopp och som visats på film över hela världen som ett stort f i a s k o - delvis helt orättvist, då förhandlingarna med detta tusental a v representanter från alla världens röst o m Midvinterblotet med anledning av Nationalmusei önskan!
att flytta det från museet.
som et berättas om en skånsk baron for upp till Stockholm för att rösta mot ståndsriksdagens upphävande att han gjorde det med orden: » Jag ger inga skäl och jag tar inga skäl och jag har inga skäl, men jag röstar nej ändå! » Att han inte tog några och inte gav några kunde ju eventuellt förklaras, men ligheter, när frågor av för hela landet att han inte hade några, det ansågs onek- ingripande betydelse utlämnas till av- ligen fatalt.
görande enbart av parter, som - Den här historien har alltid stått för utan att därmed något nedsättande är mig som uttrycket för det verkligt känslo- sagt - icke kunna tänkas behärska betonade och jag måste bekänna att jag hela deras komplicerade samman- otaliga gånger har känt med den skån- hang a v förutsättningar och följder.
ske baronen.
Jag kan inte göra reda för Man kommer ovillkorligen att t ä n k a eller förklara varför, men jag känner ab- solut så här!
Inte ett dugg mera, men desto bergfastare i dess oåtkomlighet på professor Myrdals bok Sveriges länder i stort sett präglats av djupt allvar och en kärv saklighet, som in- te f å r underskattas.
väg genom penningkrisen, där han för alla argument.
Fru Elin Wägner talade om den påvisar hur nödvändigt det är, att Och så ä r det också nu med Carl Lars- nedrustningskonferen- inte näringslivets representanter Iäm- förestående sons Midvinterblot.
sen i Genève, till vilken redogörelse n a s för s i g s j ä l v a och riksbank och Vad lekmannen tycker får förstås inte vi hoppas få återkomma i samband regering isoleras på sitt håll, utan vara utslagsgivande, man vet ju att det att ett direkt samarbete mellan alla är de stora förståsigpåarna som skall med konferensens öppnande.
dessa institutioner åstadkommes.
leda oss den vägen vi bör tycka.
Men » Det beror naturligtvis i första det händer att lekmannen plötsligt blir Nya lystringsord för kvinnorna.
hand på i vad mån regeringen och obstinat och vill tycka något och säga Som avslutning kom den diskus- riksbanken genom målmedvetet ut- ifrån om det själv.
sion om medborgurkänsla och in- nyttjande a v de redan antydda ka- Den som skriver dessa rader ä r bo- tresse, vilken inleddes av fru Helga nalerna för deras inflytande för- satt i utlandet men kommer då och då Sjöstrand, Eksjö vars föredrag likningsmannainstitutionen etc. hem på besök.
Bland de orter jag vall- kommer att återges i nästa nummer förmå förverkliga planmässighet och färdar till för att begå hemlandet ä r all- av Tidevarvet -, och fröken Greta sammanhang utan mera extraordinä- tid Nationalmuseum - för att titta på Cardell, Göteborg.
Fröken Cardell ra anstalter », skriver prof. Myrdal.
Carl Larssons fresker som är bland det framställde frågan hur skall » Blott ett skäl bör man av försik- vackraste jag vet.
Och underligt nog förmå skarorna att lyssna, och tog tighet icke använda emot organisa- har alltid skissen Midvinterblot varit den som exempel upp arbetarrörelsen, toriska åtgärder i detta syfte: att med dess målmedvetna strävan att dessa blott skulle a v s l ö j a intresse- småningom l ä r a s i g behärska den motsatser och s k a p a nya tummelplat- politiska apparaten.
Kvinnorna ser för enskilda viljor, vilka i inbör- måste finna de lystringsord, omkring des allianser skulle vedervåga vilka de kunna samlas, huvud vid syftet.
Då underkänner man säkert huvud, för a t t så kunna jämte män- de olika intressegruppernas både vil- aromdagen hände mig något upp- Jag förflyttades i nen g j u t a in a v sin egenart i l a g a r j a till organiserad samverkan o c h H ä r o m d a g e n med en kamrat ur min ganska ~ - och institutioner och göra sin ofrån- deras förståelse för situationens a ~ sällskap regelbundet kanaliserade vardagstillvaro var. » komliga insats i nationens liv.
in i Söderkaféernas för mig dittills okän- da miljö.
Anledningen var en s. k. av- den sång och musik som utfördes av rustningslista.
Ett försök att samla namn hyllning för förbunds- till stöd för avrustningsopinionen, av- musikdirektör Gulli Gemzell, Ystad, sedda att insändas till Nedrustningskon- ordföranden.
och fröken Maj Sondén, Stockholm.
ferensen i Genève.
Lördagskvällen hade såväl cen- Vi sade oss själva, när vi gick ut, att tralstyrelse- som landsmötesdeltaga- Val av ordförande och samarbets- vi antagligen betedde oss tämligen r e till ett antal av omkring 120 per- vår dådhungriga världsfrämmande.
soner samlats till samkväm på Årsta, kommitté inom Vänsterförbundet.
kristid nedlägger man inte krafter på nå- där förbundet frambar sin hyllning Centralstyrelsen omvalde till Vän- got så ytterligt abstrakt som insamling av för ordföranden, fröken Kerstin Hes- sterförbundets ordförande fröken obekanta namn på en papperslapp.
Namn utan komplement av penningbidrag.
I selgren, med anledning a ' hennes Kerstin Hesselgren och till sekrete- synnerhet som regeringarnas konferens, Festen rare fröken Elisabeth Tamm.
På vars medlemmar kanske inte ens avlyss- nyss inträffade 60-årsdag.
fick särskild glans genom fru Gerda enskilda sammanträden inom de nat folkmeningen i sina respektive län- Lundequists uppläsning samt genom olika grupperna utsågos till med- der, väl knappast skulle visa vår lilla lista tillbörlig uppmärksamhet.
Men vi lemmar i samarbetskommittén för tröstade oss vid tanken på våra lediga se- radikala gruppen d:r Ada Nilsson, mesterkrafter och tänkte att vi kunde Stockholm, med fröken E b b a Hol- väl i alla fall interpellera kafébesökarna gersson, Johannishus, som supple- om deras åsikt i fredsfrågan.
ant, f ö r liberala gruppen fröken k o m n a d e s.
höviskt och sakligt och väl- Bara en gång på fyra tim- o c h fru mar kallades vi Lilla Gullet.
Annars G r e t a Cardell, Göteborg, Märta Tamm-Götlind, Uppsala, för drunknade förviningen över att finna två frisinnade gruppen fru Ellen Hagen, listförsedda, ivrigt propagerande unga fullständigt intresset Stockholm, och fru Ingeborg Rosén, damer på ölkafé, Så gott som i alla - - - - man själva som givit mest.
I sin starka nordiskhet tycktes den vara liksom ett uttryck för allt som var värt.
När j a g denna gång kom hem möttes jag av underrättelsen att Nationalmu- seum tänkte ta ned den.
J a g träffade en av museets intendenter.
» Är det Gauf- fin som vill detta? » frågade jag bestört.
» Vi är nog eniga om det alla » - svara- de min sagesman.
Sakkunskapen tycks alltså vara enig.
Det är något förfärligt för den stackars lekmannen, som annars i bästa fall brukar kunna förskansa sig bakom sakkunska- pens delade meningar.
Man anser den vara konstnärligt sva- gare än de andra.
Men gör det inte en produktion fullare och helare om även de eventuellt mindre goda sakerna tas med?
I synnerhet som detta inte på nå- got vis kan betraktas som slarv- eller hastverk.
Vår tid vill inte bara skönhet och fullkomlighet utan vi tycker att miss- lyckande och disharmoni - det synliga tecknet för slagsmål med ett problem lir ännu mycket förmera.
När j a g bara tänker på¨ att den där bistra, kärva, granna, storslagna, väldiga skissen skall bort - i stället för att om- sättas i freskens ännu vackrare färgver- kan - s å blir jag rent rabiat och jag måste fä utropa med den skånske ba- ronen: jag ger inga skäl, j a g tar inga skäl och jag har inga skäl - men j a g röstar nej ändå!
Elsa Björkman-Goldschmidt.
Fredsvännerna finnas på Söder.
hände En ' kooperativa kassak v vitton torde räknade inlämnas snarast undantag utan N ä s s j ö, o c h för fria gruppen advo- begrep fort vad det gällde och kat Elisabeth Nilsson, Malmö, och 99 % var ivriga att bidraga med sina fröken Hedvig F a l c k, Karlskrona.
namn.
- Avrustning ja, det är klart att vi vill det.
Tänk vad världskriget har ställt till för elände överallt.
Se på seg- rarna.
Har de det bra kanske.
Ånej, lika uselt, lika arbetslöst som vi andra.
De talade för listan mycket bättre än pi vi.
I sin arbetslöshet, i sin bostadsbrist hade de oändligt mycket djupare inan- Prenumerera Tidevarvet åt Edra vänner!
- - ligt yrke och bostadsadress grep en i hjärtat.
Likaså den längtans blick vil- ken de skänkte bättre lottade kamraters rågade kålsoppstallrikar.
Själva lurade de sin tomma mage med svagt kaffe eller dåligt öl.
Men de tyckte ändå i allmän- het att det lönade sig att krita sitt namn på vår lista.
För den gnista av möjlig- het att det skulle beaktas som våg i opi- nionshavet.
Bland kaféinnehavarinnorna mötte vi tre typer.
Kvinnan sorn vägrar att ta någon befattning med oss och vår lista i trygg förvissning att sådant sköter hen- nes man om.
Den unga lockhåriga, som med förvånat ovetande ögon blickar ut i världen och låter sig bringas till hand- ling av en fredsvänlig fästman.
Samt slutligen Den nya kvinnan.
Hon som i känslan av sitt speciella fredsansvar i egenskap av kvinna lär fästmannen hur han skall reagera inför vår lista.
Du Elli, du slipper ju ändå gå ut i krig, var- för är du s~ ivrig på freden?
Detta fram- kastas av en ung man, som måste ge ut- tryck At sin grämelse över att på grund av ännu ej uppnådd adertonårighet ej få skriva på listan.
- Man har väl rösträtt, vet jag.
Och man är väl fullvuxen.
- Ivrigt mummel till Ellis förmån bland de männen.
Pojken får individen veta att det vuxna inte bara gäller att skydda från att slita ont i ett krig, men att det är fråga om att rädda världen med möd- rakärlek.
Vi gick bara fyra timmar på Söderka- féerna och vi fick fyra listor fullskrivna.
Två månader hade vi behövt för att ge- mensamt fylla en lista bland människor i vår vardagstillvaro.
Den erfarenheten ger stöd åt ett yttrande av en kafégäst: Söker ni fredsvänner så har ni nu kom- dats krigets förbannelse.
Mångas bittert mit till rätta stadsdelen.
De finns p i ironiska uppsyn vid frågan om det var Söder och i Gamla sta ’ n.
E-a R. nödvändigt att uppge - tydligen obefint-
