# ID: svediakorp-per3586
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1932
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,869
# sentences: 479
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Tyskland darrar.
Mussolinis tankar om Malthus, S, Av HELGE HEERBERGER.
edan de bruna uniformerna återupp- sig något av Hindenburg.
Ännu för någ- stått i förnyad glans och härlighet, råder tämligen öppet inbördeskrig i Tysk- land.
Visserligen pågick kriget redan förut, men under de sista veckorna har det tilltagit katastrofalt.
Att detta star i direkt orsakssammanhang med uniform- ra månader sedan vor0 allas blickar rik- tade mot Hindenburg:.
var han Tysklands - medelpunkt nu talar knappast någon längre om honom.
Han sitter på sitt gods i Neudeck och skriver under nödförord- ningar.
Han Visar Sig inte, han talar inte, F Kvinnan och Napoleon.
fån den 23 mars till den 4 april 1932 till hjälp, så hade Frankrike gått kaputt.
sutto var eftermiddag under en Förresten!
Hade Frankrike år 1914 haft timme två män på var sin sida om ett 55 millioner inbyggare i stället för 35, fyra meter långt romerskt skrivbord.
så hade Tyskland aldrig börjat kriget.
Bordet står i Sala del Mappamondo.
Och ryssarna de kunna gott bestå sig Denna är Mussolinis arbets- och mottag- med andra lagar än vi.
För dem kan - förbudets upphävande, är klart för var han försöker inte lugna.
Han sitter i ningsplats och Palazzo Venezias största och en, som med den allra ringaste ob- Neudeck och skriver under.
sal.
Männen voro Benito Mussolini och jektivitet betraktar händelsernas utveck- Emil Ludwig.
Och resultatet föreligger ling.
Då Hindenburg upphävde förbudet, I Berlin har man känslan av att befinna i boken: Mussolinis Gespräche mit Emil ÄLLAN HAR NÅGON VARM JULI- förklarade han, att det omedelbart skulle sig i en stad med främmande.
fientlig Ludwig, varifrån följande utdrag häm- införas igen, om den politiska kampen hesättning.
Överallt vimlar det av brun- tak: MÅNAD de politiska händelserna inte antog värdigare former.
Sedan dess skjortor och hakkorsförsedda mänskor.
Mussolini: Malthus ekonomiskt en jagat varandra så skarpt som under våra har man väntat förgäves både på de vär- på gatan, i hussar och spårvagnar blir villfarelse, moraliskt en förbrytelse.
Min- tvenne semesterveckor.
digare formerna och Aterinförandet.
Att man föremål för hätska blickar och an- ska folkmängden för endast elände med Vad har icke allt hänt och händer för ögonblicket?
Låt oss börja med den väntan på de förra var förgäves, visste märkningar, Om man läser ett Vänster- Sig.
Italien var med 16 millioner invå- man ju redan förut, nu vet man, att ock- blad eller har en näsa, som inte är rik- nare fattigare än det är nu med 42. engelska imperiekongressen i Ottawa.
vi leta fram tidningslorden Beaverbrooks så det senare aldrig kommer att inträffa.
tigt rak.
Och om man råkar bära det Dessa 42 millioner ha det oändligt myc- s - det vara likgiltigt ifall de ha en folkök- ning av tre millioner per är eller fem eller bara en enda.
Men minskning be- tyder minskning av nationens kraft.
om jag gåve efter på denna punkt bleve snart allt annat också överlämnat åt pri- vat initiativ och vilja.
Härvidlag äro ryssarna och fascisterna antipoder.
Ludwig: Då håller jag med ryssarna.
De jämställa man och kvinna i det offent- liga livet.
Mussolini: Kvinnan måste hålla sig Hon är analytiker ej syntetiker.
Har hon någonsin under alla dessa sekel förmått skapa arkitektur?
Bygg mig en hydda, ej ett tempel, säger Ni till henne.
Men hon förmår det ej.
Hon förstår ej arkitektur, alla konsters syntes: det lir symboliskt för hennes öde.
Min uppfatt- staten står tvärt ning om kvinnans roll i Ludwig: Så har skett i alla länder.
Och emot alla feministiska ideér Naturligt- vad folkstyrka angår, så har Frankrike vis, kvinnan skall ej vara slavinna, men porträtt.
Han är född Maxwell Aitkin, ut- Nu vet man, att det är hopplöst att vänta socialdemokratiska partimärket, de tre ket bättre än den hälft av detta antal passiv.
givare av London Daily Express och Ca- nadensare.
Han står i hög grad bakom denna konferens med tvenne mål för öga- nen.
Att visa koloniernas » Dominions » betydelse och predika » Empire Unity », framför allt ekonomiskt, Köp britttiskt är slagordet.
Men det har sina sidor.
Folken som stängs ute från den brittiska mark- naden kan hämnas och prinsen av Wales anmärkte också i sina avskedsord till den engelska delegationen: Låt vara att » the ’ Empire, på lång sikt kan svetsas ihop och bli mindre beroende av den övriga världen, så måste dock detta komma helt naturligt och icke genom tvingsåtgärder.
Dominions tycks få mot England.
Ca- nada vill framför allt ha skydd mot den ryska vetedumpningen.
De engelska re- presentanterna äro dessutom splittrade.
Men man kan väl alltid göra resolutioner.
-.
N - EDRUSTNINGSKONFERENSEN I GENEVE avslutade förra Iörda- gen sin förrsta period med att förlänga rustningsstilleståndet fyra månader och ajournera sig till nästa år.
Efter många och långa tal antogs med 31 röster mot 2 nej och 8 blanka stomakternas av Benés utarbetade resolution, som alltså utgör de fem månadernas resultat.
ännu ej färdig med den första ockupatio- nen.
Borde icke de grönländska urinvå- narne, som äro eskimåer få ha ett ord med i laget.
Kanske de vill ha landet för egen räkning.
Deras antal lär uppgå till 15 tuse ' n ASSAKONFLIKTEN är ännu ei ur världen, Fackföreningslednin- M frihetspilarna, på sitt rockuppslag, är man knappast längre säker för sitt liv.
Häromkvällen blev en man nedstucken av femton nationasocialister bara för att han bar det märket.
Atmosfären är laddad.
Ingen kan längre undandraga sig den allmänna upphetsningen också sådana, som hitin- tills varit helt opolitiska och bara fred- som levde under påvens, Venedigs och Neapels styre: fattiga och okunniga som de då alla voro.
Hur Italien då hade det, upplevde jag själv för trettio år sedan ' i mitt hem.
Industrien har ökat folkets bildning och tusenfalt stegrat dess dug- lighet.
gen begärde fullmakt att få på egen hand ligt skött sin dagliga gärning.
gripas av med sitt tvåbarnssystem visat vad det gåve jag henne rösträtt bleve jag ut- skrattad.
I vår stat far hon ej ha nå- göra upp striden.
Det vägrades men nej- hat.
- Tyskland är delat i två fientliga förmår när nöden tvingar.
Mussolini; Frankrike bevisar ingen- got att säga.
I England finns det tre rösterna minskas för varje omröstning.
läger.
.
(Forts. å sid.
4.)
ting.
Hade inte halva världen skyndat (Forts. å sid 2).
De strejkande massaarbetarne och de sympatiserande transportarbetarna ha nu en kompakt opinion mot sig.
Sid egen fackföreningsledning, sina arbetsgivare och arbetsledare, myndigheterna och strejkbrytarne.
Den under juni månad minskade exporten kommer över deras huvuden.
Vad kan väl ligga bakom den- na halsstarrighet?
» Det ordnade och förnuftigt organise- rade inhessekriget på arbetsmarknaden håller på att urarta till ett meninglöst och förödande gerillakrig », konstaterade D.
N. strax efter omröstningen.
Här ha vi nog pudelns kärna.
Kan ett krig vare sig på arbetsmarknaden eller på andra områden i längden hålla s i g ordnat och förnuftigt?
Begär man icke det orim- liga?
K PRESIDENTVALSTRIDEN AR i full den ULLENBERGSTORPAREN, gång i U.
S.
A.
Förutom de båda gamle politikern, som vet huru stora partiernas kandidater Hoover och psalmerna skall gå, har framhållit för Roosewelt finns det ytterligare några sina bondeförbundare i Skåne.
att det är aspiranter till Vita Huset, fast med betyd- vedertaget bruk, att det verkliga valtalan- ligt mindre utsikter.
det börjar efter det Statsministern inlett Socialdemokraternas utkorade bär nam- net Norman Thomas.
Denne får även med sitt första stora tal.
Herr Ekman har talat - så knivkast- stöd av Leage for Independent Political ningen kan börja.
.
Action, bakom vilken stå de s. k. pro- LERA KVINNOR I RIKSDAGEN?
gressisterna, som nyligen sammanträtt i På Tidevarvets förfrågan hos de Cleveland under professor Deweys led- ning, och vars program Tidevarvet flera olika Partierna, huru många kvinnonamn kunna väntas bli uppsatta på höstens gånger haft anledning att hänvisa till.
Senator Borah har förvånat världen listor, har svarats att listorna icke kunna med ett radiotal där han, den förut obe- vara färdiga förrän om 14 dagar.
De Frisinnade i Stockholms län komma veklige fordringsägaren, hissar nya signa- ler.
Kanske även Amerika borde fundera att uppsätta fru Vira Eklund, Ösmo, och socialdemokraterna i Ostergötland fru på att slopa krigsskulderna!
Sigrid Gillner-Ringenson.
NY NORSK OCKUPATION har Vi mottaga tacksamt vidare rapporter.
också ägt rum under dessa veckor på Grönland, även den godkänd av nor- ska regeringen .. Domstolen i Haag är F EN Veckovakten T YRESÖ S L O T T med omgivande 120 tunnland jord, där aldrig bebyggelse får ske, har upplåtits till allmänhe- tens beskådande.
Den påvlige greven och kammarherren Claes Lagergren donerade som bekant hela egendomen, van3 ägare han varit sen 1892 att efter hans död tilifalla Nordiska Museet.
Och nu är slottet och parken iordningställt av skickliga och pietetsfulla händer för att svenska folket skall kunna ta sin egendom i besittning.
Det blir framför allt stockholmarne och Stockholms turister, som få ännu ett mål för vackra sommardagars utfärder, vilket gott kan tävla med Drottninholm, Gripsholm eller Skokloster.
Det lig- ger ej heller så långt bort.
Knappt två mil från Stockholm.
Bekväma och bra bussförbindelser genom omväxlande Sö- dertörns-natur.
Slottet har historiska minnen, samlingarna ha mycket att bjuda för alla härav intresserade men det blir kanske framför allt den vackra Tyresönaturen, som kommer att locka de stora skarorna att här drömma bort några korta sommartimmar.
,
Glädj eropet från Lausanne.
är Att » g ö r a sig vänner med den orättfärdige mammons har varit ett ord, som blivit föremål för olika t o l k n i n g a r Och är en sak, som bru- k a t s och missbrukats på olika s ä t t och i alla tider.
Upptakten till å r e t s valrörelse h a r nu ä g t rum Och påminner i övrigt alla andra valrörelser med par- tiernas framhävande av motparter- nas försyndelser Och egna förtjän- ster.
Men så dyker det gamla ordet åter upp.
Det är rätt n a t u r l i g t t y tiden bygger På pengar som mål Och medel^ Och valsommaren har före- gåtts av en vinter, då penningen vi- s a t sin makts vanmakt.
Det är en räkenskapens tid.
Och det gäller att söka se förhållandena sådana de äro utan försök att för- klara eller försvara.
(Det kan man göra sedan, om man hinner.)
Dags- pressen kornmenterar, hur kapitalis- men givit politiken kontantunderstöd ' Det är de borgerliga partierna - dit man då även får räkna kommunister- na - som erhållit bidrag.
Storka- pitalet h a r intet intresse av socialde- mokratin.
Att g i v a eller mottaga ett belopp, större eller mindre, kan i Och för s i g ej utsättas för klander, tvärt- om, det kan ge något större rörlig- Om av Det måste fast- slås.
G r ä n s e n mellan den rättfär- diga Och den orättfärdiga Mammon kan vara hårfin.
Men den finns!
Och där ligger avgörandet.
Att pen- gärna s t y r a världen, inte statsmän- nen, ha vi vetat förut.
Och pengar- na placeras så, att de ska förränta s i g På ett eller annat sätt.
Men rän- tan kan vara skälig eller oskälig.
Den kan å vara av olika natur.
Fast alltid vinstgivande för tillfället Vi g l ö m m a, att pengarna varken h a moral eller icke h a moral.
Det är människorna, som s k a h a den.
B å d e i politik o c h annat.
het åt den o j ä m n a fördelningen livets s. k. goda.
Lausannekonferensen efter rätt så spännande förhandlingar slut- ligen resulterade i att tysklands skuld till Frankrike nedskrevs till 3 miljarder att betalas efter hand, så föreföll detta som en av de mest vittgående och för- hoppningsingivande beslut som fattats sedan kriget avslutades, Inte bara där- för att situationen skulle ljusna ekono- miskt och finansiellt, utan därför att det efterlysta förtroendet, som är betingelsen för ett tillfrisknande från den ekonomiska världskrisen skulle återkomma, Men förtroendet synes fördröja sig och glädjeropet att utebli, Mussolinis tankar om Malthus, Kvin nan och Napoleon.
runt omkring mig och själv nästan kvä- fr. sid.
i.)
kvinnor fler än män.
Hos oss ves därav då uppgår jag som del i hel- är antalet detsamma.
Har Ni heten.
Fastän jag - ändock innerst inne hur engelsmännen komma att bevarar en viss motvilja, densamma som konstnären erfar gentemot det material I matriarkat.
han hearbetar.
Slår e j bildhuggaren ofta sönder sitt verk då han känner att (Forts. millioner däremot tänkt på sluta?
- Ludwig: Jag har av tidigare samtal han ej förmår forma det i enlighet med egentligen aldrig förstått om Ni tar Na- sin första lyckliga vision?
- Fånga mas- poleon som förebild eller som varning:.
san kan endast den som förmår be- Mussolini: Som varning!
Jag har aldrig härska den som en konstnär.
- Ludwig: Men kan en diktator vara tagit Napoleon till förebild, ty jag kan ej sammanliknas med honom.
Hans ak- älskad?
Mussolini: Det kan han.
Då massan tivitet låg på helt a n n a t område ä n min, Han avslöt en revolution, jag har börjat samtidigt fylles av rädsla för honom.
en revolution, Hans l i v har Iärt m i g vilka Massan älskar starka män.
Massan ä r Då Herriot återkom till Frankrike och misstag man har svårast att undgå, d.
Y. en kvinna.
- - beviljades 2 miljarder i nya anslag, bl.
a. s. nepotism, kamp med påven, hristande för täckandet av sådana utgifter som sinne för finanser och handel.
Napoleon medlen från Tyskland förut använts till, lade endast märke till att räntorna stego Ludwig: Har Ni last mycket av kom även en annan nyhet.
Herriot och efter hans s e g r a r det var alltihop.
Och Goethe?
Mac Donald hade samtidigt med konfe- så har jag av Napoleon lärt en annan Mussolini: E j mycket, men det j a g läst rensen gjort en överenskommelse, en och mycket stor sak!
Napoleon har på har j a g läst mycket grundligt.
Framför- » gentlemens agreement » att Lausanneför- förhand dödat mina illusioner om mänsk- allt Faust, bägge delarne förresten.
Och draget skulle inte ratificeras förrän en lig trofasthet.
På den punkten är jag sil Heine som jag älskar och Platen, överenskommelse med Amerika hade upp- bombsäker!
- - - varom jag skrivit.
Av moderna drama- Mussolini: Jag kan ej hava vänner.
Jag tici beundrar jag D´Annunzio i La figlia nåtts om nedskrivning av dess fordringar.
Men, Amerika vill inte få sig tilldelat rol- har e j en enda.
För det första på grund di Jorio och La fiaccola.
Shaw beundrar len av att få betala fiolerna för Lausanne- av mitt temperament, för det andra pil jag, men störs ibland av hans oavlåtliga fördraget.
Där stä vi.
Skadeståndsmol- grund av den människouppfattning j a g strävan att rara originell.
Pirandello net skymmer ännu horisonten.
lärt.
J a g tåI därför varken intimitet eller skriver, utan att han egentligen vill det Dock ä r att hoppas att den allmänna diskussioner.
Kommer en gammal be- själv, fascistisk teater: världen är det vi opinionen, som redan är färdig att vilja kant efter lång tid på besök till mig så göra den till, världen är vår egen ska- stryka ett streck över skadeständsfrilgan, ä r pinan ömsesidig.
På avstånd följer pelse.
- Med Dante känner j a g mig besläk- pressar på så att ratification kan komma jag mina tidigare kamraters öden.
- tad på grund av hans partilidelse och till stånd snart nog.
I varje fall blir - antagligen - inte detta förrän president- hans oförsonlighet.
Dante förlät e j sina valet i Amerika är färdigt Mussolini: Och förresten hela tiden fiender ens, då han återfann dem nere i Envisa rykten återuppstå emellanåt, sä- (d, v, s, under åren som arbetare) hade helvetet.
gande att Amerika e j vill ge efter i ska- Ludwig: Det är i Bismarcks stil.
Bis- jag en dunkel känsla: allt detta tjänar deståndsfrågan utan att få kompensation som skola för något annat och högre.
marck sade en gång: Jag har inte sovit genom en större nedrustning.
De demen- i natt.
Hela natten har j a g brännt av Ludwig: Också i fängelset?
teras visserligen, Och den kommentar Mussolini: I synnerhet där.
fängel- hat.
- Men där ute (d. v. s. i Rom) - - - - göres att man ska hålla politiska frågor fria från finansiell påtryckning och att nedrustning skall vara ett världens fria beslut.
vi finna att i teorin är teorin om en, set lär man sig tålamod.
Det är det- levde en gång en man av helt annat sin- samma på havet, ombord på en båt och nelag, en latinare som nådde till att t. o. i fängelset måste man tvinga sig vara m. glömma sina fienders namn.
tålmodig.
- Den störste av Mussolini: I, fängelse har jag suttit elva Mussolini: Cæsar.
sådan åtskillnad bra.
Men här?
Om 60 gånger Och i fyra olika stater Jag har alla människor näst efter Kristus.
Man stater bli överens att nedrusta och en så- varit i fängelse i Bern, Lausanne, Ge- ville en gång bringa honom hans fiendes dan nedrustning är så värdefull för Arne- néve Trent, Forli och på ett par av dessa Pompeius huvud, men i stället lät Cæsar rika att det kan bli i stånd att ge efter i orter flera gånger om.
Var gång inne- begrava Pompeius under stora ärebety- sin skadeståndsfordran, varför inte?
I bar straffet en hälsosam vilopaus, som gelser.
Jag beundrar Cæsars karaktär.
varje fall sårar det inte vår etiska känsla.
jag annars ej kunde ha skaffat mig, Och Men själv hör j a g till Bismarcks Genéve i juli 1932. därför känner j a g ingen bitterhet.
En släkte.
Anna T, Nilsson, gång läste j a g i fängelset Don Quixote - - - - - - och roade mig furstligt.
Ludwig: Då ä r det kanske därför Ni nu skicka Edra politiska motståndare i fängelse?
Mussolini: Nej, ingalunda.
Jag tycker det är fullständigt logiskt.
Först stoppa- de de mig i fängelse.
Nu är det jag som stoppar in dem i stället.
- - Ludwig: Varför fortsätta ni med att fira fester som såra fienden av i går?
Mussolini: Vi fira den 24 maj den dag då kriget begynte, men vi fira den ej i betydelsen av triumf över de besegrade.
Denna festdag borde få E r förstå min politiska inställning.
Vi betrakta beslutet om Italiens inträde i kriget som en revo- lutionär handling av största innebörd: ty Mussolini: Endast tro försätter berg.
detta beslut innebar folkviljans seger - Förnuftet gör det ej.
Förnuftet kan vara ett ypperligt medel men förmår aldrig vara motor för en större massa.
Nu för tiden mindre än nigonsin.
T y massan har i våra dagar mycket mindre tid att ägna i t att tänka.
Den moderna män- niskans villighet att tro ä r däremot otro- lig.
När jag känner att j a g har massan i mina händer, att jag helt bemästrar dess tro, eller när j a g känner massan över parlamentarikerna.
Och med det begynte den fascistiska revolutionen.
- Ludwig: Ni har som ung skrivit de vackraste ting i Nietsches anda.
T. ex.: Då Rom anammade Jesu makt gick dess härskarsläkte det enda verkligt stora i all världens historia helt under.
Och - - (Forts. å sid. 3).
*
vägskälet.
Det politiska I Först när vi hade nått fram på sidan om honom upptäckte vi att han hade ett annat auditorium, till största delen ynglingar i de lättaste arhetskostymer, liggande halvskymda under häckar och busksnår Iängs dikesrenarna.
Denna blyga horisontala publik gjorde scenen än mer förbryllande fantastisk.
Ett halvtjog mognare personer med halv eller tre kvarts herrskapsprägel stod spridda på landsvägen i talarens bakgrund, sannolikt för att markera ett visst avståndstagande från vad han be- hagade kalla » detta möte », Till och med en äldre gentleman i vita byxor stoppade sin bil, klev ur och sällade sig till tjiivlyssnarna.
.
Aldrig hade j a g sett så mycken skygghet församlad under solen!
D e enda oförskräckta utom den ensamme på gräsplattformen var vi, som av purt psykologiskt intresse ställde upp oss några steg från hans profil.
Efter för- sta häpnadschocken insåg vi att vad här sällsamt försiggick var ingenting ringare än det valmöte som hade affi- scherats på brukets anslagstavla.
Lik- väl dröjde hela tiden intrycket a v im- proviserad aftonsång.
Det var naturligtvis inga fromma och övervärldsliga ord som tonade ut i den andaktsfulla stillheten.
Men e j heller kränktes landskapets helgd av det het- siga och äreröriga valspråk jag med ledning av pressen hade trott att slika tillfällen krävde.
Den partiagent vi hade framför Oss var uppenbart försvuren åt sober saklighet och diskretion.
Hans röst och accentuering klang agitatoriskt, men han tycktes knappast lägga an på att uppjaga fanatism för sin åsikts- bransch, och bara ett par små gaddlöst skämtsamma poänger, som lyckades framkalla ett svagt fnitter frän busklig- garna, stack hal på det pedagogiska allvaret i hans utredning av dagssitua- tionen.
.
kamrathustru av Dagmar Edqvist (Bonniers 4: 75) är något av det bästa i serien Moderna unga männiksor, Boken besitter i hetydlig övervikt goda sidor, de sämre - exempelvis den vid ett par tillfällen återkommande samtalsjargon- gen, som ej verkar äkta - höra i allmän- het till nybörjarens privilegier och torde försvinna med vidare övning, Bokens behäsrkade stil och lugna idealitet ä r i sitt slag fängslande, och behandlingen av det moderna ämnet röjer en finess Och smak, Som länder författarinnan till he- der.
Framsprungen ur en djup och sund känsla får I~~~~~~ belysning av proble- met en starkt intellektuell och moralisk sida.
som dessutom i sin friskhet och omedelbarhet har e j blott det aktuella Av KLARA JOHANSON.
vilken gudsförgäten villa släpps högtalaren lös vid sjutiden en be- nådad julikväll, undrade vi två som efter att ha avsuttit pensionatets långa mid- dag travade utför den varmt förgyllda bygatan.
Men vid nästa krök blev lju- dens källa synlig.
En man stod på en liten gräsplätt i vägskälet och predika- de med övad kraftstämma för ängar och dungar och en safirblå bit av Brå- viken.
Envar individ som kan Orera fritt halvannan timme i oavbruten ström och välskapade satser ådrar sig under alla omständigheter min beundran.
Då stämman äntligen teg, abrupt och full- komligt oväntat, skulle jag inte ha un- om derlåtit att bidra till applåderna det hade blivit några.
Men den lantliga vesperförsamlingen låg där orubblig i sin stumhet och ro, som om ingen hade vare s i g talat eller tystnat.
.Suckande - avstod vi från gissningar om detta folk- slags mentalitet och vandrade ner till Bokkrönika.
stranden för att få se något som kunde röra sig och skifta min.
Inför dyningsskvalp och glimmande krusvågor begrundade Vi de punkter som hade frapperat oss i talarens prestation.
Alldeles riktig fann vi hans i varnings- ton utsagda mening att ingenting vore vunnet ifall Wallenberg delade ut sin siffran uppgavs - bland årsinkomst - de arbetslösa.
Och lika villigt under- skrevs följande effektfulla sats: » Det är inte rätt att framställa Ryssland som ett paradis och Sverige som ett hälsike. » T a g e Aurell har i Tybergs gård (Bon- niers 2: 50) gjort skissartade studier i realism och typgalleri, vilket dock som enhetlig bok betraktat e j kan sägas ut- fallit Odelat lyckligt, Intrycket blir ofta virrigt, och även om Aurell ä r en god iakttagare, kar han ej ännu berättareför- måga och blick för det väsentliga.
Hur pass god lin realismen kan bli med upp- räknande av småsaker, måste man dock alltid skönja ett kraftigt grepp om det hiivudsakliga, något som Aurells en smu- l a schablonmässiga arbetarromantik sak- nar.
W. Somerset Maugham har av Gau- alareen avhöll sig dock till vår glädje från det gängse skrävlet om vårt tänd- sticksproducerande Och upplysta land, men han inskärpte välsignelsen av den demokratiska anda som » Ännu så länge » råder häruppe och möjliggör valmöten för svenska: 25 år Europas sedan och synvilla), då kom som så mycket utgavs buller och oväsende åstad, ty vem kunde väl ana, att en hemsk verklighet, accen- tuerad i världskriget, skulle bekräfta Norman Angells » fantasterier ».
Det ä r krigets och nationalismens pro- blem, som avhandlas även i denna nya till svenska överflyttade bok.
Författaren exemplifierar och under- stryker, att medan vi lärt oss förstå och behärska materien i dess skilda uppen- barelseformer, ligger vi o h j ä l p l i g t efter, när det gäller att förstå och behärska det av oss själva och våra medminniskor skapade samhället.
Och detta beror en- l i g t Norman Angell en förvänd fostran.
I vara skolor och vid våra U n i - versitet proppar man oss fulla med en massa faktisk kunskap: historia, geo- grafi, fysik m: m. men vi får inte lära oss att syntetisera att se sammanhanget i den massa problem, som vi dagligen har för ögonen, på grund av denna missriktade uppfostran är det ofta svårt för den enskilde att bilda sig en riktig uppfattning i en hel del viktiga frå- gor, av vilka samhällets hälsa och be- stånd ä r beroende,, ',,,,,, - sociala Men inom det profylaktiska Området kan lekmannen uträtta en hel del.
T y iaktta- de profylaktiska Atgärderna gande av vissa sociala och politiska häl- Den vanlige, enkle medborgaren har soregler ligger helt inom hans kun- väl tämligen klart f ö r sig.
att kriget är skapssfär.
Särskilt när det gäller inter- ett samhälleligt ont, en sjukdom, och att nationella förhållanden spelar en sidan krig därför borde förhindras.
Men så Profylax en stor roll.
Men detta sakför- finns det experter som säger motsatsen hållande h a r ej på samma sätt som inom - att krigets avskaffande skulle vara medicinen blivit klart för samhällets med- ödesdigert för mänskligheten.
Hur skall lemmar i gemen.
inom den nationella staten har vi kom- guins märkliga målaröde blivit inspirerad han då ställla sig till detta problem?
Det till en roman, Månen och silverslanten är nog bra med experter p ' olika Områ- mit så långt i utveckling, att ingen själv får taga sig rätt - självhämnden ä r (Bonniers, 6: 50) där han beskriver den s i g regeras avskaffad.
Ett samhälle kan.
vidare icke m a n av ordinär typ att Icke blint tro på vad de säger, utan skall existera utan regering och sociala insti- i fråga Om deras » visdom » nyttja tutioner.
vid 47 års ålder slunga allt vad han förut ansett som sina livsvillkor, för att sitt eget Sunda bondförstånd.
När det gäller förhållandena mellan Norman Angell vill, att vi skall se på de olika nationerna står vi i allmänhet måla, söka och finna.
Maughams styrka synes ligga i skildringen av allt som rör det samhällsonda på samma sätt Som lä- på en helt annan ståndpunkt.
Här häv- sig kring huvudpersonen, målaren Strick- karen ser på sjukdomarna Och använda dar vi den ' rakt motsatta uppfattningen land men dennes egen personlighet och oss av ett rent medicinskt hetraktelse- - en uppfattning som leder till rena egenartade konst har han e j undgått att sätt.
Den medicinska forskningen har anarkin; ty i det internationella samhäl- har varit haft s i n största betydelse på det rent let råder alltjämt nävrättens princip.
förläna ensidighet.
Mannen för stor för honom, och endast Maug- profylaktiska området.
Detsamma gäller Denna dualism i tro och uppfattning hams stora beundran har svårt att ge sociologien.
har sin orsak i vår uppfostran.
Särskilt läsaren mer än det fascinerande ödet.
I den enskildes medvetande har ingått, historieundervisningen i skolorna har, Boken ä r emellertid mycket läsvärd ge- att smitta kan överföras genom mikro- gjort sitt bästa för att snedvrida och för- nom sin originalitet.
och Maughams organismer, och att man kan, förebygga vanska vår syn på de, internationella för- säkra stil har en lugnflytande berättelses denna smitta genom att iakttaga vissa hållandena.
Här få vi till livs rent anar- hälsoregler.
Har däremot sjukdomen kistiska ideér genom läroböckernas för- gedigna njutning.
1.
F. fått fast fot i Organismen kan den en- härligande a v de nationalistiska idealen.
skilde ej göra mycket.
Då måste en Norman Angells argumentering är syn- expert anlitas.
nerligen övertygande.
Hans bok utmär- Likadant som inom medicinen förhål- ker sig för en utomordentlig klarhet och ler det sig med de sociala och politiska Hans fram- Osynliga lönnmördare ä r titeln på Nor.
sjukdomar, som grasserar i samhälls- ’ logisk reda i tankegången.
ställning ä r buren av en oförvillad tro man Angells sista bok, en värdig fort- kroppen, Har samhällsorganismen en sättning på » The great illusion » (på gång blivit angripen av en sjukdorn, då på det sunda förnuftets kraft och vägle- dande förmåga.
Det är en glädje att följa honom i hans spirituella och klare dokumentering.
Qsynliga lönnmördare ä r en märklig och ovanlig bok.
Den borde läsas av var och en.
Historieundervisningen har förvänt mångens begrepp och hängt ögonblick judarne ej längre ville erkänna (Forts. fr. sid. 2).
skygglappar för det sunda förnuftet.
en annan gång skrev Ni om kristendo- juden Kristus.
J a g har en gång sport Osynliga lönnmördare ä r det motgift, men att den gjort Europa oförmöget till en rabbin, han svarade mig ej.
Besyn- som på det livilgaste måste rekommende- och en tredje att nu nerligt: först ä r en handling legend, se- ras.
verkligt viljande kommer att födas fria, ensamma krigare, dan blir den kätteri.
Så ä r det jämt.
Norman Angell: Osynliga Iönnmördare, besatta av den ädla perversiteten att Hade kristendomen e j nått det kejserliga id^,,.
Pris 5:75 kr.
rycka sig fria från altruism.
Rom så hade den förblivit en judisk sekt.
Mussolini: Det sista är tran Nietsche.
Det är min djupa övertygelse.
Man kan Ludwig: Nej det är från Edra skrif- tillfoga, att allt förberetts av försynen, vid vägskäl.
Den finess varmed han lämpade sig efter trakten och säsongen var ej heller Borgare och kapita- lister uppträdde på oss.
i hans terminologi un- förspilld der den Opportuna formen » sommargäs- ter » - ett synnerligen lyckligt grepp, vars effektivitet vårt bistånd som åskåd- ningsmaterial förstärkte, På oss ku- pongklippare föll dock J i k a lite hårda helt ko^^^: " ^, ord som på den enda politiska fiende talaren tog upp till behandling.
T y det ligger väl ingenting förnärmande i den retoriska frågan: » Vem var det som hade rätt 1929, Kalle Kilbom eller vi? » Partiet som vår kloke och försynte agitator företrädde har demokratin skäl att hälsa med öppen famn då det nu ordningsmässigt söker inträde i det po- litiska broderskapet, Om det än, som valtalaren påstod, fäster föga vikt vid riksdagsmandat och betraktar d e m en- dast som » en tribun för våra ideér », så vet man j u hur borgerligt uppfostran- de Helgeandsholmens atmosfär automa- tiskt verkar.
Den som bor i glashus kastar inte sten.
* Nästa morgon mötte mig en äkta, en respektabel sommargäst med Svenska Dagbladet landsortsupplaga och den onödiga frågan: - Spelade ni schack i går kväll som vanligt?
Oförstående Och mållös fasa stirrade emot m i g, men jag fortsatte meddel- samt: icke låta av dessa - han får även.
.
- - Här var en a g i a t o r från komin- tern som höll valtal i vägskälet.
Att sånt får .förekomma?
Detta i bister indignation, men sa kom det överraskande med ett uttryck av vilsen undran: Först kejsardömet, sedan Jesu födelse, ter.
- Då då talade han väl kom ... Mussolini: Det ä r svårt förklara min Paulus som efter den s v i r a stormen kommunistiskt?
uppfattning, ty den historiska synpunk- strandar på Malta och därefter kommer - - - - - - ten sammanfaller e j med den religiösa.
hit.
Ja, det var allt förutbestämt, genom Romarne voro beati fortes.
senare blevo den försyn som leder allt.
- Mussolini: J a g skall förklara E r min de debiles e t ignorantes.
D e lägsta ville varda de första!
Slavrevolt!
Naturligt- utveckling.
Som ung trodde jag e j på Ja utan tvivel.
Kilbom fick på päl- överdrev j a g av ren mänskokär- lek.
Då blev den verkliga Sommargästen - - sen - Men ser j a g på något, jag hade förgäves bett Gud rädda ha kanske i alla fall min Moder.
Men hon dog i alla fall.
Och dessutom - j a g avskyr allt som stöter så soligt nöjd och vecklade välbehagligt vis har Nietsche rätt!
upp - - Mussolinis tankar - J a visst, när vi kom hem från kom- munistmötet.
- har lekmannen ei förmåga att råda bot pä det onda, Här måste experten an- litas.
sin livtidning.
det som en helhet fördelarne varit större än ‘ På ett sätt var kristendomens inflytande nyttigt.
Och innebar en period av ut- veckling i mänsklighetens historia.
.
, Ludwig: Genom ett missförstående av dess lära.
Mussolini: J a, antagligen!
Petrus var [blott propagandist.
Men då Paulus kom, den verklige grundläggaren a v kristen- ~, domens kyrka, den verklige organisatorn, då blev det annat.
- Vilka ypperliga brev!
Vilken underbar omvandling av det judiska inslaget!
ä n d a till 69 eller 70 var ju alltihop bara judendom, i Jeru- i salem, i Alexandria, i Saloniki.
Sedan kommer plötsligt skilsmässan.
Judarne draga sig tillbaka.
Och den nya religio- nen omhändertages av romarne, av hed- ningarne.
Ingen vet varför i ett visst ¶: på mystik, alla färger och toner j a g UPP- levde i klostret, vari j a g blev uppfostrad.
Men därför förnekar j a g e j lika litet som Renan - att det en gång under sek- lernas millioner år förekommit en över- naturlig och alltså till sin natur gudom- lig uppenbarelse.
Men j a g har e j upp- levt den.
Och måhända kan efter ytter- - ligare millioner år en ny sidan Överna- turlig uppenbarelse upprepas.
Under senare tid har hos mig stärkts tron på att universum hyser en gudomlig kraft.
Ludwig: En kristen?
Mussolini: En gudomlig.
Människorna kunna bedja till Gud på många vis.
Man f å r lämna åt var och en det som passar honom bäst.
- -.
-
I Tyskland darrar.
(Forts. fr. sid.
1.)
Förresten också i geografiskt hänseen- de.
Bayern, en gång Hitlers högkvarter, har numera nästan helt och hållet vänt s i g ifrån honom.
De katolska partierna, som d ä r ha majoriteten, stå i skarpaste opposition mot nationalsocialismen.
Man viskar redan om möjligheten av att södra Tyskland skiljer sig från det övriga ri- ket, att den gamla Maingränsen återupp- står.
Så länge von Papen befann sig i Lau- sanne, underlät hans regering alla inri- kespolitiska attacker.
Man avvaktade konferens-resultatet.
En tid sedan det blivit bekant — ett resultat- som vida un- dersteg vad Brüning kunde ha uppnått - kände sig Hitler manad att träda i opposition.
Han förklarade sig aldrig ha tolererat regeringen von Papen och att det vore en infam vallögn av marxis- terna att påstå något dylikt.
I själva verket visste han naturligtvis, att en stor del av hans anhängare inte trodde detta - därtill kom protesten alltför sent.
Och Hitler började frukta, att resultatet den 31 juli kanske inte skulle bli så gynnsamt för honom som han hitintills trott.
Nu är jag fyrtio år nu blir det p &amp; tiden, att jag kommer till makten, yttrade han häromdagen.
— Under inga omständig- heter ville han utsätta sig för ett neder- lag.
Därför beslöt han att redan nu för- säkra sig om makten i Preussen.
Hans press fordrade i alltmera pockande orda- lag belägringstillstånd och preussiska re- geringens avsättande.
Gång på gång de- menterades det, att von Papen hade någ- ra som helst avsikter att ge efter för dessa krav.
Man började nästan tro det.
- - Och så ‘ den 20 juli — undantags- tillstånd utfärdades för Berlin och Bran- denburg, preussiska regeringen avlägs- nades med våld.
Som skäl för denna oerhörda åtgärd kommunismen.
anförde von Papen Preussiska regeringen skulle inte tillräck- ligt energiskt ha bekämpat den kommu- nistiska faran en hög preussisk äm- betsman skulle ha givit kommunisterna anvisningar, hur de kunde beslöja sin terroristiska verksamhet — preussiske polispresidenten skulle ha yttrat, att man inte finge störa kommunisterna (bevis härför anfördes inte).
- som valpropaganda var j u klart.
Men när det sedan kom till strid, var det na- turligtvis endast kommunisternas skald.
Märkvärdigt nog befunno sig bland de aderton offren blott två nationalsocia- lister.
Förresten behövde man bara läsa den kommunistiska pressens hätska angrepp Om konstnärer.
Framgång eller I Malin Holmström-Ingers försvarar misslyckande.
barns rätt till privatliv, förekommer en passus förvånar.
Den gäller konst- Vi se alla ofta, h u r vissa personer närer: » Ty att vara konstnär betyder mest fabulösa tur alla sina tyga sig om att denna ingalunda gått partiskt tillväga.
Nej, ’ slaget gällde inte kommunismen Om man förut utan socialdemokratin.
varit i tvivel om den saken, så förstår man det i varje fall av de åtgärder som vidtagits efter den 20.
Inte bara rege- ringen och polischeferna ha avlägsnats, utan även en hel rad vänsterstående hög- re ämbetsmän, vars arbetsområde inte dig person på det sättet.
En som måste hänga på andra, en som förlorat sina praktiska färdigheter och går med en ständig otillfredsställelse i själen. » Är det så vi ta oss ut för världen, vi konstnärer?
Mörkmålningar må väl betingas av medkänsla och skräck inför nuvarande Själv målare, läget inom konstvärlden.
har jag bland kamrater från skilda län- der sällan påträffat denna handfallna va- relse.
Ryssar, spanjorer, fransmän, f i n - alls tangerade » upprätthållandet av den offentliga ordningen och säkerheten ».
Man ville » rensa » Preussen, det var det det gällde och man ville göra det före nar, svenskar, österrikare — i landsflykt, antalet misslyckande beror på oss själva, i fattigdom, mitt i brinnande krig ha ar- d.
v.
s.
vår uppfostran, inställning, oför- beten uppstått.
MA^^^^ tåta sig inte lätt måga att anpassa vår individualitet efter bliva arbetslösa.
omgivningen.
Därför hör vi taga den Och så länge de arbeta, så länge blir lera, som vi (åtminstone själva) anse det nog svårt få dem att se sig som vara vårt jag (med vad vi kalla våra tankebanor, vårt humör) i skärskådande överflödiga personer, Tvärtom inbilla de sig att de medar- och söka forma om det i överensstäm- beta på någonting särdeles viktigt.
Nå- melse med vad vårt förstånd säger oss got som det tar cirka tusen å r att rätt är riktigast.
Det vi för ögonblicket kän- ner bor V I noga akta oss för att ge nor- sätta sk in på i. andra » » Hänga ja, det är sant merande privilegier, om ock våra känslor och fruktansvärt och har så varit i alla tycks OSS aldrig så sunda och lyckligt tider.
Se otaliga brev i konstnärsmono- valda.
Från dessa måste dock intuitio- grafier, ofta i onödan framdragna.
nen som sådan särskiljas såsom en gi- Det tycks ligga i yrkets säregna na- vande känsla.
För ett par år sedan samlades en del tur.
— på Rembrandt till exempel hängde har inte sin or- av Amerikas främsta psykiatriker i Cin- tidvis andra — och sak i bristen på praktiska färdigheter.
cinnati för att framlägga sina erfaren- Vad jag ofta beundrat hos kamrater är heter beträffande de problem, som stå i samband med framgång eller misslyc- just deras praktiska mångsidighet.
Otillfredsställelse gäller verket, inte yr- kande, och ge uppslag till Iösningar av ket.
Och kan visserligen ibland iaktta- de fall.
som bruka förekomma.
Konfe- gas hos målare fram mot mörkrets in- rensen var anordnad på initiativ av Ame brott liksom ä v e n hos rikets övriga in- rican Psychiatric Association och Ame- byggare.
Men Guds &amp;, n är varje mor- rican Medical Association, och de frågor, som behandlades, nedskrevos sedan i ar- gon ny.
Tro ingen målare om han gnäller över tiklar och föreligga n u i bokform samla- sitt yrke.
Han menar, likom jordbru- de av doktorerna Morris Fishbein och kare, väderleken.
Och sina dåliga affä- William A.
White.
På svenska har bo- rer, sitt arbetsrums beskaffenhet, model- ken utkommit under titeln Varför man len.
misslyckas (Gebers, 3: 50.)
uppåtgående kurva för AV; ^ important till Byggnadsstyrelser: Boken innehåller 12 uppsatser av olika Upplåt vindsutrymmen så att billiga verk- Pennor.
Kapitelrubrikerna kan måhända Det ä r en framgång för förbundet att städer uppstå där konstnären också har ge en aning om innehållet: Föräldrar rätt att bo.
Och bo som folk.
Nuvaran- som orsak till misslyckande, Den första förra september få Mexico och i år Tur- Och vi platsen, Erotiken har slungat in en bomb kiet som nya medlemmar.
Det betyder de bestämmelser äro förlegade.
i affärslivet, Hustrur som hjälpa sina har ju en bra hrandkår.
T. V. H.
män att misslyckas, Originella naturer säkerligen också, så nära som förbindel- som misslyckas, Dagdrömmare och bluf- serna äro mellan Turkiet och Sovjet, att fare, Depression, Fruktan, och så bokens detta senare ingenting har emot Turkiets kanske intressantaste artikel, Varför inträde, ja, kanske att man kan tänka sig Heidelberg komma inte att vila, innan kvinnor misslyckas (av Med.
d:r Anita att i en ej alltför avlägsen framtid även M. Mühl, f.d. underläkare vid S:t Eliza- Gumbel, det tyska universitetets skam- beths sjukhus samt Psykiatriska sjukhu- Sovjet ansluter sig?!
Det nya, duktiga uppåtsträvande Tur- fläck, blivit avlägsnad och hans huvud set och Psykiatriska kliniken).
Helt na- rullat.
Den 1 eller 2 augusti kommer turligt passa de flesta uppsatsförfattarna, kiet, där man begagnar latinska bokstä- hans begravning att äga rum. » på att oförtäckt rekommendera psy- ver och där kvinnorna lagt slöjan och Detta äro endast några f å exempel, kiatrikern och snart sagt varje männi- erhållit politisk rösträtt, ’ välan, vi hälsa skas behov av en psykologisk undersök- men de äro typiska.
ning.
Deras exempel förefalla dock till det och vår gemensamma morgondag Och sedan uniformförbudets upphä- stor del synnerligen okomplicerade, och med glädje välkomna.
vande i juni till den 14 juli ha national- de röra sig med vissa standardtyper av Genéve i juli 1932. socialisterna sextiofyra mord på sitt sam- människor, som gör att deras arbete ver- Anna T. Nilsson.
vete, från hösten 30 till juni 32 86, sam- kar enkelt och mekaniskt.
Detta hindrar dock ej, att man med stort intresse tager — — manräknat 150. del av alla uppsatserna, och då det för Denna rörelse, inom vilken en sådan många säkert finns mycket att lära och anda råder, kallar von Papen statsvänlig av värde, kan man ej annat än anbefalla och fosterländsk.
Kanske tror han och den.
Deras självsäkerhet verkar lugnan- viss grad imponerad och intresserad och de herrar, som stå bakom honom, ännu de och sund och kommer oss a n d r a lyn- benägen att instämma i andemeningen i att det skall lyckas dem att avslipa na- niga människor att känna oss träffade deras bok: Misslyckade i alla länder, för- på alla möjliga sårbara punkter.
Det enen eder och skaffa eder en egen hus- ytterligheter tionalsocialisternas och värsta ä r kanske, att man vid skildrin- psykiatriker!
spänna dem framför sin vagn.
Han kom- gen av varje litet psykologiskt fel i män- I. F. mer snart att märka att han hängett sig niskonaturen med hemlig förtjust rysning — — åt en illusion.
återfinner den hos sig själv, och kom- mer en att känna sig så intressant de- — — fekt!
Men man känner sig som sagt till ha den i i regeln — och förehavanden, under det att andra, ut- Och det rustade med det vi i dagligt tal kalla mot den preussiska polisen för att över- går utan fort, arbetslöshetsunderstöd.
mycket fort, att bli en överflö- intelligens - d.v.s. den vissa norm av valen.
Preussiska regeringen tillika med den bayerska ha vädjat till statsdomstolen i Leipzig.
Att dennas utslag komrner att bli negativt, är tämligen otvivelaktigt.
Och vad kommer sedan att ske?
Fack- föreningarna och socialdemokratiska par- tiet mana till lugn och koncentrera kraf- terna på valen.
Fast nog har man orsak att betvivla, att de, som nu tillskansat sig makten, komma att frivilligt ge ifrån sig den igen, ifall valen utfalla till deras nackdel.
Ett gott resultat ha i alla fall de sista veckornas händelser haft: den tyska vän- stern är sammansvetsad och stridsbe- redd som den inte varit på åratal.
Det är inte troligt, att den kommer att kapi- tulera inför diktaturen.
• I sitt radioanförande den 20 talade von Papen om det oerhörda i att jämnställa kommunister och nationalsocialister.
Ja, det ä r verkligen oerhört att jämnställa dem.
En sådan ton, som är radande hos nationalsocialisterna ha inte ens de vil- daste elementen bland kommunisterna någonsin använt.
Vid en sammanstötning i lantdagen mellan en kvinnlig socialdemokratisk de- puterad och en nationalsocialist.
yttrade den senare: — Vad förstår ni kvinnor - Han fick till svar: - Men våra söner fick vi offra under kriget.
- Då ropade en röst från nationalsocialis- Ihr Ziegen, dafür haben wir Hur förhåller det sig nu med den kom- terna: munistiska terrorn?
Sedan uniformför- sie Euch ja gemacht!
om politik!
— budets upphävande ha offren på den kommunistiska sidan varit betydligt tal- rikare än hos nationalsocialisterna, I flera fall ha visserligen kommunisterna varit angriparna - men det finns någon- ting, som heter provokation.
Om uni- formerade nationalsocialister i skränan- de skaror dra in i kommunistiska arbe- tarkvarter vem kan undra p å att de då bli anfallna?
Så var fallet i Altona.
Genom de trånga gränderna i Altonas eländskvarter lät man en arm6 nazister tåga fram.
Att detta tåg inte var ämnat - - En mor, vars son han tillhörde Reichsbanner — blivit mördad av natio- erhöll följande brev: nalsocialister, » Hjärtliga lyckönskningar, att landsför- rädaren ä r död.
Först då samtliga skurk-kamrater gått samma väg, blir det äntligen bättre i Tyskland.
Tre gånger hurra för att ett sådant avskum försvun- nit! » Professor Gumbe!
i Heidelberg, som vågat ge uttryck åt sina pacifistiska åsikter, fick följande svar av en natio- nalsocialistisk student: » Studenterna i som svält Och arbetslöshet — kunnande och kvicktänkthet Som är nöd- vändig i arbeten av alla slag stå på samma fläck och stampa eller rutscha bakåt antingen med liknöjdhet eller un- der fåfänga försök att hålla sig kvar på sin nivå.
Misslyckandet är ett vidlyftigt problem, som beror på mer än » tur » eller » otur » - två uttryck bakom vilka vi med förkärlek i ena fallet under hemlig stolt- het söka hindra önskad avund och i a ' - dra fallet gardera oss mot fiaskots uppen- bara sanning.
Det ojämförligt största - Turkiet har blivit N.
F:s 56:te medlem, A v de länder, som deltogo på Tysk- lands sida i världskriget, var Tur- kiet det enda som vägrade att under- teckna det fredsfördrag som förelades det.
Och då ententen med Grekland som medel sökte tvinga Turkiet på knä - man talade om det europeiska Turkiets dagar som räknade då segrade Kemal pascha.
Han flyttade visserligen sin hu- vudstad till Asien, men började med euro- peiska reformer, orienterande sig å t Sov- jet till och började en ny æra för Tur- kiet som en modern stat.
Turkiet liksom andra stater utom förbundet blev inbju- det till nedrustningskonferensen och det väckte uppmärksamhet då, vid ett tillfäl- ligt yttrande av den spanska delegaten Maderiaga, Turkiets representant lät för- stå att det kunde vara villigt att bli med- lem av N. F. Att N. F. ä r förankrat i Versailles-traktaten blev man nu påmind om: stater i allmänhet äro inbjudna, men » de besegrade:, skola begära inträde.
Emellertid har man lyckats undgå a t t diskutera sådana otidsenliga formulerin- gar och på förslag av Spanien och med direkt anhållan av 29 stater upptog den extra assembléen frågan på sin föredrag- ningslista.
Turkiet ä r utan vidare in- bjudet och hälsat välkommet.
- - — En N. F.
