# ID: svediakorp-per3585
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1932
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,536
# sentences: 446
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Till Sigrid Leijonhufvud.
Sigrid Leijonhufvud forskar med för- kärlek i 1700-talets historia.
Kring Carl Gustaf Tessin och Gustaf den tredjes tid röra sig de flesta av de värdefulla och, intreseväckande arbeten, som här- stamma frdn hennes skriftställarskap, Men själv tillhör hon vår tids historia.
Ty få äro de, som likt Sigrid Leijon- hufvud verkat för kvinnors lika rätt till arbete och lika rätt inför lagen, inte i partipolitiska strider eller deltagande i kvinnorörelsen, men genom sin förnäm- liga personlighet, sin omutliga rättskäns- la, sitt stilfulla uppträdande och sin för- domsfria, vidsynta livssyn.
Därför säga vi henne ett tack på hen- nes högtidsdag!
Och alltid!
Elisabeth Tamm.
inom stuverifacket, vilka börja anta ho- tande karaktär.
Stuveriarbetarne neka på sina håll att stuva konfliktmassan, varav åter följt att » arbetsvilliga » an- skaffats med åtföljande fridlysning.
rek- virerandet av polis och attacker från de strejkande.
Detta har skett i Umeå-trakten och stället heter Clemensnäs.
Måtte det icke bli ett nytt Lunde.
På andra håll däremot ha stuveriarbetarne i överens- stämmelse med sina organisationers an- visning ställt sig utanför massakonflikten.
I LAUSANNE TYCKS E T T RELA- TIVT STILLESTÅND inträffat i D D et kan hända mig ibland att kän- na så starkt min hänsynsfulla om- givnings önskningar genom väggen, att jag självmant bryter av mitt arbete för att inbjuda den att komma in och höra väderleken.
På så sätt har jag fått höra så pass mycket själv, att jag kommit att fundera över hur ofantligt föreställ- ningarna om detta fenomen ha förvand- lats.
Ty på den förhistoriska tid, då jag läste geografi i skolan, hade alla länder sitt eget bestämda klimat.
England ha- de sitt öklimat, Ryssland sitt fastlands- klimat, men inom Sverige var klimatet mera differentierat, där hade Skåne och Norrland var sina provjnsiella klimat, det ena milt och det andra hårt.
Nu är det helt annorlunda.
Inte bara är det ofta varmare i Haparanda än i Malmö, men väderleken är internationell, supra- nationell.
Högtryck och lågtryck vandra fritt och utan pass över alla gränser och hejda sig ej ens där nya kontinenter ta vid eller stora oceaner.
Vi sitta ej mer med vårt eget väder, vi ta det i arv från söder och norr, frdn öster och väs- ter.
Stundom laga vi själva ihop en vä- derlek och sända ut den i världen att lysa upp eller förmörka.
S förhandlingarna.
Mac Donald, som ar- EN TYSKA REGERINGEN har IAM HAK GATT IGENOM en kort, uppsagt handelsavtalet med Sve- oblodig och lycklig revolution och betat intensivt, förmådde först segrare- makterna att ena sig om ett förslag till rige.
Egentligen skulle avtalet utlöpa därmed har fjärran Österns sista med envälde styrda stat övergått till ett kon- slutlikvidering med Tyskland, som efter vid årets slut, men dagen ä r nu fixerad tre års moratorium, skulle till Europas till den 15 februari så svenska riksda- stitutionellt styrelsesätt.
återuppbyggning som skadestånd mark.
sålunda ej längre gen skall hinna ta stillning.
Det anses Revolutionen utfördes av armén och sex miljarder att agrarintresset i Tyskland framtvungit, flottan, orsakerna lågo på det ekono- uppsägningen, som egentligen är en s t o r, miska området.
Landet är överbefolkat, nästas regn vara likgiltiga för Tyskarna fordrade fem års moratorium, fördel för Sverige, då tyska exporten är spiidbarnsdödligheten minskas och skat- avhetalningstermin tio år och erbjödo två betydligt övervägande vår export dit.
terna ökas och den stora kungliga famil- Aven om samma fenomen ger regn i miljarder, som sedan höjts till 2,6.
Men Tyskarna vill ha tull på vissa triivaror jens civillista blev landet för tunn.
An- Skåne och snö i Norrland eller tvärtom, detta sista anbud var förenat med de po- samt får och nötkreatur.
För Sverige är nars hade man visst intet emot den kung- är det dock ett och samma ändå.
litiska villkoren att Tvskland erhåller det otvivelaktigt bättre att köpa sina hit- liga familjen, som livligt deltagit i Ian- Just nu ha vi en underbar sommar med detta Ijuva d r a g a ' pålitlighet i rustningsfrihet och att förklaringen om tills från Tyskland importerade varor på dets styrande.
Kung Prajadhipok, vars sitt väsen som jag frdn barndomen II- Tysklands skuld till kriget frånträdes.
a n n a t håll.
ätt härskat i över hundrafemtio år, var skar att minnas hos mina somrar och Fransmännen ha nu ordet, men vill in- ej hemma i sin huvudstad, när revolu- morföräldrar.
Därför vägrar jag nu att tionen bröt ut.
Man skickade efter honom höra ett ord om väderlekstjänstens pro- te ens ta dessa politiska villkor under övervägande.
E BÅDA STORA PARTIERNA I med ett krigsfartyg, sedan man för sä- AMERIKA äro för närvarande sys- kerhetens skull låst in några prinsar.
selsatta med nominering av kandidater Så gav man kungen några timmars EN TYSKA VALSTRIDEN den till presidentvalet.
Demokraterna äro re- betänketid, om han ville underteckna fjärde för året, tog sin början dan färdiga.
konstitutionen eller icke.
Han icke bara Roosewelt är uppställd och har även I söndags.
Möten och blodiga samman- undertecknade, utan i sitt manifest kun- drabbningar höra till ordningen för da- han uttalat sig mot frirhudet.
Det re- gjorde han, att han länge siälv funderat gen.
Regeringen gynnar uppenbart ' Va- publikanska partiet, som i och för sig på en konstitutionell monarki.
Han er- zis.
Vorwärts den stora socialdemo- är betydligt mer » vått », har ännu ej kände Folkets parti och de arrangemang kratiska tidningen — har indragits på kommit fram till en kandidat.
Så för- det vidtagit för att bota de mest överhän- gande orättvisorna.
Han erkände den F ö r e detta soldater i Förenta Stater- budets öde tycks vara avgjort.
fem dagar.
Nervositeten är i stigande.
— - utbetala vår mera i D D fetior.
Jag har inga klövervallar att slå, varför skulle jag då förmörka denna sa- liga, soliga dag med kunskaper om att ett oväder kommer vandrande, som jag inte kan skrämma eller beveka bort ändå?
Men så träffar jag människor till vilka jag inte kan bedja att tiga, när de börja med ett ämne som inte passar mig.
Där- för måste jag ändå höra allt om väder- leken, ty de äro besynnerligt roade av att spå regn.
» Besynnerligt » säger jag.
inte därför att det är tvärtom mot mig, ty det kan j u vara jag som är besynner- lig lika bra.
Utan därför att när det gäller de lågtryck, stormar och jordbäv- ningar som uppstå och gå fram i män- niskornas värld, då hänge de sig åt lev- nadsregeln att ta en dag i sänder, vilket ju är fel.
Varför skall man leva som om man vore maktlös, då man inte är det?
Man skall inte systematiskt uppöva fa- talism på ett område, där den är en ovär- dighet och en fara.
Häng Kismet och Karma, vi äro ju människor med vilja och kraft.
Låt oss ta tåligt emot skyfall, sen vi tätat vårt tak, men m å vi vara otå- liga, oundergivna gent emot de processer och oväderskoncentrationer som pågå inom människornas värld.
som förstörde nöjet för dem som söka rädda några timmar i fred på sin förstu- gukvist, om jag bara dugde till det och nådde fram.
Den som kunde transformera det in- tresse som ägnas » utsikterna för de när- maste tjugofyra timmarna » och leda der i förnuftiga fåror att driva fram förnuf- tiga beslut, den lyckliga varelsen skulle vara oemotståndlig.
Veteranerna komma hem.
— nya konstitutionen och säger, icke utan stolthet, att det ä r första gången i histo- rien som en sådan här förändring sker utan blodsutgjutelse och strid.
Att en del av den kungliga familjen blivit in- stängd förstod han var en tillfällig ord- ningssak och utan större betydelse.
Folket jublade, när proklamationen kungjordes.
Heder åt en sådan kung!
Siam bör numera nämnas icke blott på grund av sina odödliga tvillingar och sina kattor utan även på grund av ett vidsynt kungahus.
Veckovakten ’ na, krigsveteranerna, kämpa för närvarande en förtvivlad kamp för ar- bete och livsuppehälle och ha i tusental slutit sig samman till demonstrationer för att avfordra myndigheterna de un- derstöd, som de anse sig vara berättiga- de till.
Denna rörelse, som på sina håll åstadkommit allvarliga oroligheter, skild- ras i The New Republic i en liten arti- kel av författaren John Dos Passos, som själv på sin tid deltog i världskriget.
Vi återge några delar av denna artikel som ger en så skarp bild av den samman- störtande värld som är de förutvarande frontsoldaternas enda säkra behållning.
• - Hem, pojkar, hem, det är hemma vi vill vara!
sjöng vi i alla demobilisering- läger.
O, det här landet var guds eget land.
Vi sprang till tågen med våra svajande flaggor och nya utrustningar och alla papper i ordning och den sista avlöningens nya sedlar prasslande i fic- korna.
Världen var räddad åt demokra- på andra platser var det arhetsgivarna som förtjänade på oss, men vi hade i varje fall till mat, vi kunde spara några slantar, gifta oss och börja gara avbe- talningar på ett litet hem.
De goda ti- derna låg framför oss.
Så blev det sämre och man började se sig om med demokratiska ögon.
Då stod de färdiga med understöd till vete- raner.
Nationen står bakom er, pojkar!
Vi fick litet med av det där och vi gjor- de av med det och beräknade inte att det skulle komma en depression n:r 8 B i konjunkturcykeln.
Men se på oss nu!
Några arbetslösa ex-soldater i Port- land, Oregon, inbillade sig att de ville ha sina pensioner nu.
1945, när de rät- teligen skulle utbetalas, vore för sent.
De skulle då bara kunna användas att köpa kransar till deras gravstenar.
De ansåg också att understiiden, om de ut- betalades nu, skulle bidraga till att hjäl- pa upp affärslivet, framförallt detaljhan- deln i småstäderna.
Kanske just ricka till att hålla dem uppe tills tiderna blev tien och Amerika var alla möjligheters lättare.
Hur som helst, alla andra får ju erkännande och pension.
Morato- land!
Vi tog arbete om vi kunde få något.
riet var ett handtag åt Europas stater, (Forts. å sid.
4.)
Somliga jobb tjänade vi stora pengar pil,
Ett upprop till Sveriges kvinnor.
Varje valberättigad kvinna, som icke redan har sin politiska partiståndpunkt avgjord, hör klarlägga för sig vilken me- ningsriktning, som bäst motsvarar hennes uppfattning i samhällsfrågor och som hon följaktligen vill stödja med sin röst.
Den som vill deltaga i bestämmandet av vilka personer - män och kvinnor - som skola upptagas på valsedlarna, måste Föreningarna äro: vara ansluten till en politisk organisation Affärs- och Yrkeskvinnors klubb, Fre- och deltaga i de valmöten, där listorna drika-Rremer-Förhundet, Föreningen G. uppsättas.
C. i., Föreningen Kvinnor i statens tjänst, Kvinnorna höra komma ihåg att Kvinnliga kontoristföreningen i Stock- den stora kvinnliga väljarkdren före- Som ett led i striden på arbets- holm, Kvinnliga postföreningen, Kvinnli- trädes i riksdagen av endast fyra repre- telefontjänstemannaföreningarnas sentanter.
Det är en angelägenhet av marknaden ingår, att Lantarbetsgi- ga med undantag för Centralförening, Kvinnliga telegrafperso- den största betydelse, att de framståen- varföreningen nalens förening, Statshanornas Kvinnliga de kvinnliga krafter, som redan finnas Västmanland, Bergslagen och Gävle- tjänstemannaförening, Stockholms kvinn- inom riksdagen.
vid höstens val förstär- Dala distrikt å sin sida och Lantar- liga expeditförening, Stockholms stads kas.
Kvinnorna måste sörja för att flera betarförbundet å sin sida uppsagt si- kvinnliga tjänstemäns förbund, Svenska goda kvinnonamn uppföras på respekti- na avtal, Lantarbetsgivarföreningen avdelningen av Internationella kvinnoför- ve partiorganisationers vallistor och där fordrar en sänkning På c:a 2o á 3o bundet för fred och frihet, Svenska Kvin- erhålla en sådan placering, a t t deras in- nornas Nationalfiirhund, Svenska Kvin- val tryggas.
Och de kvinnor, som äga procent, Lantarbetarförbundet en ök- nors Medborgarförbund, Svenska Open- förutsättnignar för att göra en insats i ning på c: a 50 kr.
pr lön.
Door-gruppen, Sveriges Folkskollärarin- riksdagsarbetet få e j draga sig undan.
Varför i år?
F ö r Lantarbetarför- neförbund, Sveriges Husmodersförenin- De måste betänka att till medborgarrätt bundet kan en höjning av lönerna gars Riksförhund, Telegrafverkets kvinn- ten hör ej blott skyldigheten att vid de under nuvarande förhållanden knap- liga kontorspersonals förening, Vita Ban- politiska valen skänka sin röst.
Den medför för kvinnorna samma förpliktelse past vara tänkbar!
snarare ha väl det utsända uppropet erinras om att som för männen - att, dir det fordras, taktiska skäl dikterat beslutet.
Lant- det i år är fjärde gången som landets taga emot val till riksdagen för att mera arbetsgivarföreningen återigen stö- kvinnor utöva sin rätt att deltaga i val aktivt i n hittills kunna deltaga i arbetet for samhällets bästa.
dess att samhället ändras så att det pas- der sig På jordbrukets ständigt åbe- till riksdagens andra kammare.
sar kvinnorna att föda barn.
ropade nödläge.
Ingen, som vill va- Utom fredsfrågan behandlades också r a rättvis, kan heller förneka, att frågan om, hur Fogelstadförbundet, trots jordbruket ä r nödställt, så nödställt skiftande åskådningar, skulle kunna ver- att man måste förvåna sig över, att ka politiskt i det kommunala livet.
det överhuvudtaget kan hållas gåen- Inledare var Jenny] ohansson, Borås: de.
Orsakerna till nödläget ha vi vi kvinnor måste bli dugliga.
Vad vi ' hört intill leda.
Huvudsakliga skä- kan göra är att sprida kännedom om let ä r skuldsättningen under kristi- rågan om huru Fogelstadförbundet, ra - jag är ingen föreningsmänniska, medborgarskolan, d i r kvinnorna få sätta den och köp till för höga värden.
Det andra skälet, som vanligen trots skiftande åskådningar, skulle det är mig motbjudande.
Vem och vad sig in i lagar och förordningar, vart man framhäves, ä r d e fallande priserna å kunna verka för freden inleddes på Iör- frågar om man passar i arbetet för livets kan komma med nuvarande förordningar jordbruksprodukter o c h svårigheten dagen av Elin Wägner med en oriente- nödtorft - till det tvingas man av själv- och vad som möjligen borde ändras.
för avsättning samt den allmänna rande översikt av läget i Lausanne och bevarelsedriften.
Den borde också ver- Men det räcker icke med duglighet, det depressionen.
Jordbrukets obestånd Geneve just nu.
ka här.
Pessimismen har gripit män- måste också finnas villighet.
Huru mån- Amerika säger: Så länge ni.
betalar niskorna.
Överallt mötes man av en ne- ga dugliga - hade män och kvinnor - h a r ej uppstått genom lantarbetar- nas löneförmåner.
mer för era rustningar än ni betalar till gativitet, som inte kan undgå att mer vägrar inte att ta.aktiv del i det allmän- Den skrivelse, där Lantarbets- oss har vi ingen anledning hjälpa er.
- eller mindre förlama handlingskraften.
nas tjänst - och huru många odugliga givareföreningen uppsäger avtalet, Kvinnorna måste lägga i n sitt intresse, » Vad tjänar det till, d e t är lönlösta », tycks måste vi inte därför nöja oss med!
Vi måste delta i stämmor och röstning.
Det bygger på, att jordbruket be- resa en så stark opinion mot rustningar- vara tidens lösen.
talat för h ö g a löner i förhållan- na att de, som ännu inte kommit fram Men nu, om någonsin, tjänar det något är mycket troligt att vi kommer att väcka de till sin avkastning, men a v so- till den synpunkten att det är en fördel till.
Vi lever i en brytningstid, något uppseende, kanske bli utsatta för löje till ciala, hänsyn hittills avhållit sig från att få avrusta, utan vill gå åt det andra nytt håller på att skapas detta nya är att börja med men i den mån vi befin- att uppsäga detsamma.
Nu anser hållet, icke vågar göra.
detta.
Vi måste vi medansvariga i.
Skall det bli något nas vara insiktsfulla, kloka och modiga man emellertid, att situationen krä- upplysa massorna om huru otillräckligt gott, något stort vi vill hygga upp, måste skall löjet försvinna.
Partierna är ju ver en ändring.
Att jordbruket - vårt försvar alltid måste bli och vilken vi också arbeta i den andan.
Vi Fo- samtidens mer eller mindre breda väg.
i varje fall i sitt nuvarande skick - bluff det hela är.
Så krigiska är vi gelstadförbundare vi som fått så mycket Bör vi få den?
För dem av oss som inte bär sig, ä r obestridligt.
Men nog inte som det system varunder vi av anda och kraft av andra, oss tillkom- ha en klar partipolitisk inställning är ju det ä r också obestridligt, att lantar- suckar, Det viktigaste just nu är att mer det ej att säga: jag passar ej.
Oss saken klar.
Man följer sitt parti och sö- betarnas löner alltid stått och förhål- vi anskaffa OSS en nådatid, en andhämt- tillkommer att vara de ropande röster, ker där verka för sina åsikter Men vad landevis s t å lägst.
Det ä r möjligt, ningspaus - under vilken man får fun- som ständigt, ständigt skall mana andra.
är att göra för den eller de av oss som att lönerna på en del chefsposter dera ut hur man skall kunna begränsa Det är inte första gången i historien av en eller annan anledning stå utanför och för en del industriarbetare i jäm- uppgiften och få klara linjer att följa en väldig omvandling av föreställning partierna?
, Det var livligt deltagande i diskussio- förelse med andra rättvisligen bor- Men för att få denna fredshildande nå- och vanetänkande ägt rum.
de sänkas under nitvarande depres- datid måste våra delegater i Geneve få Fogelstadskolan har lärt kvinnorna se nerna, och en och annan ville till och sion, men därom ä r här icke fråga.
andra direktiv - eller också måste vi få mera internationellt och detta är av med att man skulle sätta upp en resolu- största betydelse för att kunna utföra tion, vilket dock låg utanför årsmötets Det gäller lantarbetarnas löner.
Då andra delegater.
Viran Wallslröm, Sundsvall, vinde sig ett positivt arbete i fredens tjänst När uppgift.
måste man s ä g a: ä r deras arbete för högt betalat?
T y det ä r väl så, frå- mot den passivitet människorna ger ut- V i sett att den gamla vägen burit OSS Årsmötet avslöts av rektor Hermelin, gan bör ställas.
Lönen bör utgå för tryck för, när de säger: Jag passar inte till avgrundens brant, då ha vi sanner- som citerade en gammal pedagog: ju arbetet.
Givetvis måste lönerna till med i arbetet - man kan ingenting gid- ligen intet annat att välja på, än att ha- större aktivitet man kostar på sig - na oss en ny.
en viss grad vara beroende a v in- ju större ser man problemen, och tilla- Det blev mänga inlägg / i diskussionen, de: ju mer man ' sätter sig i n i en fråga, komsterna, men det ä r anmärknings- värt att först nu, när inkomsterna måste då fråga sig, om man verk- och när en radikal stimma förelog att desto radikalare och aktivare blir man.
ä r o dåliga eller inga, uppstår tan- Iigen har panna till att ytterligare kvinnorna skulle proklamera strejk och E. s. ken på att tillämpa ett sådant system.
Pressa ner lantarbetarnas redan förut vägra att föda barn, så länge krig finns Det var e j tal om något sådant i onekligen låga kontantlöner.
Inne- i världen, svarades: Alen det gör de ju!
de goda tiderna.
Man vill bjuda en Bär icke detta ett underkännande av Och de kommer allt mer att vägra (fast de inte klart vet sammanhanget), tills ' fast grundlön på 4- á 500 kronor deras arbete?
lik- Jordbrukarna h a det svårt 1 och sedan en tilläggslön beroende på prissättningen.
Men det förhål- som de flesta.
D e stå inför en om- ' landet att en lägre lön kan vara jäm- välvning, de som andra.
Det gäller ställd med en högre beroende på att finna ut formerna för ett bärkraft- möjligheten till större utbyte, då pri- tigt jordbruk åt framtiden.
Men det serna sjunka, finns redan genom na- kommer sannolikt icke att kunna ske turaförmånerna, staten.
Viss del a v På styltor, som man nu försöker, det avlöningen utgår j u i säd, mjölk må vara Statligt understöd e l l e r för- m. m. varigenom lönen automatiskt mynderskap.
Icke heller genom att sjunker och stiger med gällande pri- underbetala dem, som utföra arbetet ser.
Det nya avtalsförslaget ä r så- på jorden.
En ovärdig handling ledes ofrånkomligt en direkt löne- hämnar sig alltid.
sänkning, ingenting annat, och man Lan f ar bet arnas lönefråga E t t stort antal opolitiska kvinnosam- manslutningar har inför det stun- dande riksdagsmannavalet riktat en upp- maning till de kvinnliga väljarna att be- sinna sin medansvarighet i den aktuella politiken och genom deltagande i förbe- redande valmöten samt genom a t t man- rösta uppfylla sina medhorger- grant det Remissdebatten P å Fogelstad.
F - - - - -,
E Rätt i g h e t e n att ar b et a. n av Wiens framstående pedagoger, de får erbjudande om ännu ett gatuarbete.
fru Eugenin Schwarzwald som J a g drömmer: I nätheten av Wien Iig- älv grundat och Iänge arbetat I en » fri » ger ett samhalle, dar det då och då ut- skola har for Tidevarvets medarbetare bryter tyfysepidemier Det finns nämli- berättat om sina erfarenheter av arbets- gen ingen vattenledning dar.
Anda se- sj lösheten bland ungdomen och samtidigt dan Ar 1883 har kommunen försökt att kommit med några synpunkter på vad få en vattenledning till stånd, men det Arbetslosa från Wien, som kan göras for denna ungdom, och har icke lyckats.
vad som på sina håll redan gjorts metallsvarvare, konsthistoriker, skrädda- Kommer n i ihåg historien om kine- re, typografer skulle göra arbetet.
Då sen och europén?, säger fru Schwarz- skulle de inte bara ha levat, utan de ha- - wald.
En europé skröt inför en kines över Tank maskinproduktionens fordelar: e r hara, sade han, den befriar manniskan från arbete!
- Det är j u fruktansvart tragiskt, sade kinesen.
I hela vårt liv har vi hört klagan och ston over arbetet och det finns tusen - de sluppit att leva förgäves.
Kommunen, som aldrig får råd att betala vattenled- ningen, kunde gott och val låta männi- skorna som utfor det, äta med under ett års tid, dar den själv äter.
En drom som gått i uppfyllelse: Ar- betslosa i Frankfurt lagar mat åt ar- betslosa.
Sil omtanksamt och sparsamt skämt i stil med historien om mannen, de måste befe sig.
Och den arbetslose som älskade arhetet så högt, att han i tar säkert hellre emot hjälp ur en ar- glada över en arhetsfri inkomst.
Jag har aldrig träffat någon som tyckte så.
par veckor för att få ar- arbetar ett sedan betslöshetsunderstöd ett par månader.
P å d e t stora hela kan man säga att den ar- betslosa ungdomen uppträder på ett be- undransvärt satt Nar man betänker vad arbetslosheten betyder for sinnet, för ka- raktaren, j a, for den unga människans hålla sig med en så stor skara icke a r hela halsa, d i måste man erkänna, att betande.
Om det vore tillåtet for de ar- den låga brottslighetssiffran a r förvå- betslösa att arbeta också utan ersattning, nande skulle tusenden ha strömmat till och Ett himmelskt tålamod bor i mänsk- Osterrike vore nu en lustgård i stället ligheten, en oerhörd livskraft, en enastå- för att allting får förfalla.
ende förmåga av förnyelse Vi har inte Vad ungdomen längtar efter är näm- ratt att döma människor till en onyttig, ligen inte bara arbete, utan framforallt tröstlös tillvaro på andras bekostnad.
stora uppgifter, gemenskap och sam- Stora uppfinnare brukar fä Nobelpriset, hörighet.
Den arbetslose a r ensam, ut- Den som nu kunde hitta på en utväg ur stött, ungdomen kan inte leva utan kam- arbetslosheten, skulle framför andra för- ratlighet.
Det a r många som tror, att tjäna det.
de arbetslosa skulle vara så förfärligt I Osterrike a r det omöjligt att leva av arbetsloshetsunderstodet, åtminstone om man har familj att dra försorg om.
Mer under tiden g å r hela samhallet under Det finns Intet samhalle som har råd att - Furstepalats som timtal kunde se på hur andra arbetade.
Vi visste inte I vår ungdom vilken lycka i arbetet.
Nu förstår vi, att arhetet inte hara ger oss vår utkomst utan i själva verket är hela vår lycka, vart enda sanna nöje, kallan till själv- aktning och den djupaste kraften till att kunna leva vidare Jag har inte några förslag att komma med, det a r bara en drom j a g drömt.
En mycket framstående skidespelare i Berlin samlar ihop en trupp av tjugu unga kolleger, som har talang men inget arbete och med dem far han från stad till stad.
Han spelar de ypperligaste styc- ken och den i djupaste depression levan- de, från a l l kultur isolerade befolkningen g e r tacksamt pengar och livsmedel i ut- byte.
Och åter arbetar och lever en grupp av manniskor.
Eller en drom som redan har blivit förverkligad, j a g tror det a r i Würtem- berg: Sextio unga man, studenter, ar- betare och bönder, anmäler sig till myn- digheterna i en liten stad, som absolut inte har råd a t t låta laga sin huvudgata, som a r livsfarlig.
D e unga mannen har sitt arbetsloshetsunderstod, som de inte kan leva p å men de har inget arbete Om man upplåter ett tomt hus åt dem betslös manniskas hand än av den, som från sin bil kastar till honom ett stycke choklad på gatan.
En av mina alsklingstankar: En stor verkstad med arbetslosa skomakare, som gör skor utan ersattning - bara for ma- Av ALMA BRAATHEN.
ten.
De ha ju sitt arbetsloshetsunderstod.
Materialet kostar 5,40 De arbetslosa som inte kan betala mera får köpa skor- na, ingen annan.
Den öppna markna- den förlorar inte några kunder, ty de sämsta skorna I affärerna kostar 12 schilling.
Samma sak med underkläder, kostymer och alla slag av nödvändig- hetsartiklar, ty vårt oförnuftiga produk- tionssystem innebar, att de flesta män- niskor måste umbära mer eller mindre av nödvändiga ting Det finns otaliga möjligheter.
Och ändå a r de outforbara.
Skidespelaren kan inte resa omkring med sina kolleger, eftersom Teaterforbundet inte tillåter det D e unga gatuarbetarna kan inte slå sig tillsammans om ett gatuarbete, eme- Senator Pol - numera semester för industriarbetare dan kommunalarbetareforhundet förbju- der det.
Aldrig skall man kunna over- Solen gassar och en svag vind sveper med den högsta aristokratiens ute i Euro- vinna svårigheterna att låta oorganisera- sakta fram då vi hoppa av spårvag- pa - vad skulle väggarna saga om de de personer hygga en vattenledning nen och svänga in genom en lummig allé kunde tala?
- En sådan syn har ni aldrig sett förr, Mänskligheten vill gå under.
Den enskil- på Kamminy ostrow Har och var skym- de får bara vara en liten kugg, en mikrob ta de gamla förnämliga furstepalatsen tavaritsch?
Ni må tro att vi äro lyckliga att bo i, och håller dem med mat, vill i som ligger proletärhem.
i de små kanalerna speglar vattnet en R e s t au r a n g Port Arthur Blekingegatan 40 Telefon S ö d e r 34784 B r a m a tställe tunga lejonfötter.
Allt vad man behövt av de gamla slottsmöblerna har tagits i bruk - resten har skickats bort Väl- diga kristallkronor hänga ännu i taken och sirliga fåtöljer på svängda ben stå här och var grupperade i de stora sam- Iingsgemaken dar dyrbara tavlor, skulp- turer och mångahanda konstverk fortfa- nerat rande och stå orörda.
hemvant Man i salongerna, promenerar man oge- rö- ker och strör askan på de fina parkettgol- ven, man diskuterar dagens aktuella pro- blem bland palmerna i vinterträdgårdens gronskande blomsterprakt.
Vid flygeln i en av salongerna sitter en ung man och hamrar taktfast Internationalen.
Och si äro tjugufyra slott på Stenön utanför Lenins stad forvandlade till se- mesterhem for inalles fem tusen proletä- rer Vi fortsatta vandringen i den lum- miga gronskan, over slingrande.
roman- tiska broar och glittrande kanaler, genom långa alléer dar traden sedan århundra- den hojt sina väldiga kronor mot himlen och ströva omkring bland parkernas for- fallna mattor och rahatter.
I ett av de gamla palatsen, Elagen- slottet, bedrives vetenskapligt arbete man har inrett slottet till institut för plantskydd Har ligger Sovjets central för jordbruksvetenskap förlagd, med un- deravdelningar over hela landet Slottet byggdes på 1840-talet och har hyst män- gen celeber gast inom sina vaggar.
Det var bland annat Alexander II:s sommar- residens och senare premiärminister Sto- lypins vistelseort under den siste tsarens tid Efter revolutionen har slottet varit » konserverat » tills det togs i bruk for plantskydd.
Slottets kök som inhyses i en särskild byggnad a r ett arkitektoniskt masterverk byggt av Rossin.
Det a r upp- fort i halvcirkelform med statyer och pe- lare -.
det hela.
Talang betyder ingenting de gärna göra arbetet gratis.
Bland Foretagsamhet ingenting Skrankorna en svunnen glansperiod.
dessa sextio a r det hara en, som förstår får inte overstigas, lagar a r värre an Vi befinna oss på Stenön utanför Le- taggtrådsstängsel.
Det som skall skyd- ningrad dar de gamla furstefamiljerna en s i g på detta slags arbete.
Han under- visar de övriga.
Det g i r dåligt i bör- da alla, kommer den enskilde att gå un- gång levde sitt avskilda l i v i förnämlig prakt.
De bländvita slotten ligga dar an- jan, men till sist är de så skickliga, att der.
nu och drömma om gångna minnen och en svunnen glansperiod Eller ruva d e, kanske over sitt öde?
Vi närma oss ett av palatsen.
Den vita marmorn skimrar i solskenet och de lån- ga pelarraderna kasta blå skuggor.
I det- ta palats bodde förr den lysande ädlin- gen senator Polovzew Utanför palatset star ännu en staty av senatorns farmor haronessan Stiglitz, vars familj var en av det forna Rysslands rikaste släkter.
Det N o r d i s k a museets och Skansens års- ling och Sigurd Wallin, Runstavens be- berättas, att när tsaren ville ha kredit i bok, som kommit ut i vår, innehål- tydelse av Nils Lithberg och Ordets utlandet och inte själv kunde skaffa den ler bl.
a. en översikt över de båda i n - makt av Louise Hagberg - en historia fick han obetingat kredit genom en un- stitutionernas oden och utveckling under om gamla medicinska besvärjelser - svete skapliga I s e derskrift av någon av familjen Stiglitz.
förra året - författad av sty resmannen flera andra intressanta artiklar ger denna samling professor Andreas Lindblom - som på förtiga, s e n a t o r P o l o c z e w som få vila ut och hämta krafter på ett ett fängslande sätt inför den intressera- s e r en brokig bild av människornas slott förutom detta på Kamminy ostrow.
sådant har ställe.
Här a r sa vackert ...
de I det bedrivna arhetet Omkring den- beroende av och kärlek till sina » före- Det sägs att han under revolutionen grav- Jag vande mig hastigt om.
Tankarna na redogörelse grupperas sedan ett an- mål » under tiderna, och de döda tingens de ned en stor del av sina skatter som på vandalisering, forstorelse och bjärta tal artiklar av olika innehåll, ägnade att viktiga plats, nar det gäller åskådningar ännu ligga gömda i parken.
kontraster försvann på ett ogonblick in- var och en p i sitt område ge vägled- och livsformer.
Ett ständigt växelspel Vi öppna porten till det gamla palat- for denna strålande klara blick som så ning och fordjupat intresse for de histo- mellan former och innehåll, minnen och set.
öppet och frimodigt mötte min.
Vi sam- riska bilder som de bevarade gamla tolkningar.
Lakejer i guldsmidda livréer, som skulle talade en lång stund, Dmitri Petrovitsch föremålen äro ämnade att istadkomma Nar de svenska bönderna, enligt bi- ha skyndat den hesokande till mötes, ute- och jag, och medan han berättade flck Frän Gunnar Mascoll Silferstolpes ar- skopen, Olaus Magnus ’, herattelse på bli.
I stallet brusar ett sorl av hundra- den rörliga tavlan därnere ett annat in- tikel om Stockholms slotts silverkammare 1500-talet, använde de gamla runsta- tals röster emot en från ett av gemaken.
nehåll.
O m slottets forna prakt blivit p i 1700-talet - som bl.
a. berättar om varna till väderleksalamanackor, och när Vi gå igenom den rymliga hallen dar tun- vandaliserad, kunde det nu bjuda på en hur Karl XII ibland måste skicka efter våra svenska lövängar växa fram som ga speglar hänga och ett kinesiskt skåp skönhet av annat slag.
I stallet för ly- några dussin silvertallrikar, för att ha ett resultat av bebyggarnas strävan att står undanflyttat i ett horn.
Vi stå på sande toaletter såg jag ungdomar kladda något att äta p i rid sina fälttågshov - skaffa s i g foderlöv men samtidigt på sina tröskeln till en jättestor festsal.
De se- I ryska » robaschkor » med färgglada till skildringarna av Skogaholms herr- håll vårdades som heliga offerlundar, är mesterfirande proletärerna äta middag betejkor » p i nacken inbegripna gård av Andreas Lindblom, Gösta Sel- detta endast ett par exempel bland ota- Hela salen är fylld av bord vid bord dar samtal, förande en konversation av helt indiistriarbetare trängas kring sin ryska annat slag an sina fornamliga föregån- liga p i denna rika vaxelverkan De representerade den Skansens årsbok utgör en av de for- » kascha ».
Vi gå uppför de breda matt- gare på platsen miner vilka tillfalla medlemmarna av belagda trapporna till en altan från vars nya tiden, det nya Ryssland - ett mil- och f r i från reumatism Skansenforeningen, men kan av icke balustrad vi iakttaga det sällsamma ska- medvetet, illusionsfritt släkte.
Tavaritsch Dmitri visar mig omkring I Tag paraffinbad (konti- medlemmar köpas I bokhandeln for 5 despelet.
Det a r som en underlig drom De små gästrummen och mindre Denna sal som under år- slottet.
nentens mest använda kr.
För a l l a vänner till Skansen och an- alltsammans!
badform) hos dra intresserade bor årsboken I sin nu- hundraden varit skadeplats for lysande lyxsalongerna ha inretts till sovrum for ELEKTRO-MEDICO INSTITUTET varande utformning vara en vardefull fester arrangerade for furstar och ädlin- två a tre personer.
Somliga rum voro gar med hundraåriga anor och vars uni- utrustade med enkla turistsängar, andra och välkommen publikation.
Södra Kungstornet, 8 tr. Tel N.
35 92 former och toaletter i prakt kunde tävla med rikt utskiirna praktpjäser stående på C.
En bok om människor och föremål.
uppsat- Denne var själv myc- Arbetet for plantskydd bedrives med stor energi inom detta institut.
Man ut- experimenterar skyddsåtgarder mot in- sekter och skadliga djur.
40 miljoner hektar jord a r sjuk på grund av de för- därvbringande susliki (siselsläktet).
Spe- Fötter, ben och skor.
» ti- v Damer Bl iv s l a n k Endast kvinnl.
patienter.
som ha det besvärligt med sina ar ande fötter och hen samt ha svart att få passande skor, tag närmare reda på vad det lätta Freika-Wizard fotstödet av läder förmår uträtta och Iikaså hur med och stoppbara åderbråckstrumpan verkar - Se och prova också våra be- kväma och på samma gång eleganta, ortopediska skor med extra läderpacknin- gar i hålfoten och förlängd bakkappa.
Kungsgatan 4, andra huset fr. Sturepl.
dagar Barnbrev.
Veteranerna komma hem.
(Forts. fr. sid. rysk skriftställare har till en fransk E tidning insänt ett hrev, skrivet av järnvägar och banker får 1).
n Men I stället för tälten och de hor man nu i långa tjärpappsbarackerna små spillror hybblen a v packlårar a v gamla och tidningar, vad som lådor, helst som kan skydda mot det värsta regnet.
Pojkarna själva ä r också förändrade.
statshjälp, skall Visserligen finnes ännu samma blandning hans trettonåriga dotter, med den an- inte de som räddat världen å t demokra- av ansikten och dialekter, utlänningar, märkningen att hon ä r » en absolut all- Brevet handlar om flickans tien och vunnit kriget också få sin gra- som rådbråkar engelska, pojkar från in- pianoprestationer, hennes gymnastik, öv- tifikation?
Vi får gå till Washington och dustristäder och provinsstäder, från öster ningar på skrivmaskin, hennes noveller påminna om det.
Parkbänkarna i Wash- och väster, norr och söder.
Men vi var och dikter och slutar med att hon skall ington kan inte vara hårdare än de ä r ungdomar på den tiden.
Nu ä r vi medel- hålla tal i Sovjetkongressen som delege- här hemma, ålders människor med insjunkna ögon, daglig typ ».
rad.
Faderns mening med brevets publice- rande är antagligen att visa, det normala barn växa upp även i Rysslands svåra förhållanden, och det ä r visst och sant anmärkningsvärt.
vårt, andra t. v. svårigheter lyckligare lottade land, ha I vi med barnen, Så gav sig trehundra man iväg i gam- Men när de la bilar och med lasttåg.
kom fram märkte de.
a t t också andra grupper revolterade och följde samma ide.
Det var en hel arme.
De organi- serade den som en sådan och kallade den magra kinder, bleka knotiga händer, så- dana händer som män får som har ar- Pianoklinket har märkbart avtagit tack vare radio och grammofon.
Det kan ju vara både ont och gott, kanske mest ont, ty att spela ett instrument (varför icke Teckning, med ett öknamn B.
E. F. (Bonus expe- ditionary Force).
Nu har de slagit läger i sydöstra hör- net a v Washington vid Anacostia.
De ä r nära tjugutusen.
Överallt träffar man Från den plattformen talas det frän mor- gon till kväll.
Den dagen j a g såg den var det ett par medlemmar a v arméns verkställande utskott på plattformen, en neger i vegamössa och en högväxt in- samhet.
målning och musik betat hårt en gång men nu fått vara utan arbete länge.
I Anacostialägrets mitt är en stor platt- form med en gammal talarstol av trä, En bok för journalister ”.
“ grundlagt den moderna journalistiken.
- entré hade uteslutande inbjud- -.
- tycks ej kunna hjälpa vår stackars värld Öka Köp Edra Hälsovårdsartiklar pengarnas värde - - köp kooperativt “ Instrument-Kifa ” - STOCKHOLMS RADIOSERVICE Sö.
107 10.
Vi höll på att städa lådor och brän- brev och gamla tidningsurklipp innan vi skulle ge oss av bort för som- maren, då jag fick syn på en recension av den kunnige och begåvade danske journalisten Ole Cavling ’ s bok » Journa- listik », som utkom för ett par år sedan.
Som j a g inte kunde erinra m i g att jag läst boken skaffade jag mig den och tog den som » nattfoder » en kväll.
Och f ö r a t t ni inte skall tro att nedanstående ut- drag ä r något skoj från Grönköpings veckoblad, skall jag b e få ange några av kapitelrubrikerna: Korrespondens i utlandet, Damestoff (Artiklar för damer- na), Referat, Sport, Överskrifter, Om- brytning och Korrektur.
Rena rama facksaker alltså.
J a g hann fram till kapitlet om Dame- stoff.
Men som jag fick litet hjärtklapp- n i n g där, måste j a g stanna vid det.
Läs själv!
Cavling berättar först om » Daily Mails » skapare Alfred G. Harmsworth, som med Vars första nummer Ut- denna tidning kom den 4 maj 1896 - kan sägas ha - - skall utföras av fackmän.
Ring I tolereras sa snart inga verkliga konst- p~ nya luggslitna trupper.
som kommer dian i full utrustning.
Åhörarna, negrer närliga anlag visa sig.
Då bli med rät- in.
Anacostia ä r som en gengångare och vita, ä r packade emellan tält och ta föräldrarna oroliga.
ty att vara konst- av ett fältläger från den stora paradens bråte.
En storväxt man med insjunkna när betyder svält och arbetslöshet i kinder talar.
Han försöker tala om un- regeln!
- och utan arbetslöshetsunder- stöd.
Och det går fort, mycket fort, att gar gömde vi bak pianot.
Ingen Iyss- derstöden men han kan inte hålla s i g bli en överflödig person på det sättet.
nade till våra utmärkta musikimprovisa- till ämnet.
Innan han vet om det håller En, som måste hänga på andra, en som tioner.
han på att tala om den allmänna ekono- de högljutt skratt bland Londons jour- ofta förlorat praktiska färdigheter och Men det släkte som var barn för 30- miska situationen i landet.
nalister på den tiden var att Harmsworth går med en ständig otillfredsställdhet 15 Pir sedan - några mycket äldre, an- Här har vi jord, fabriker och maski- i Daily Mail för första gången hade ta- (kallas nu mindervärdighetskomplex) i dra yngre än den trettonåriga sovjetflic- hade annat för sig.
Jag förbigår ner, som producera allt, som varenda själen.
SA vida man inte dör, frivilligt kan förut varit förbehållna eller ofrivilligt.
Då blir det minnesut- deras långa landsvägsvandringar (utan man, kvinna eller barn i detta land be- männen - man vände sig endast till en ställning med sorgflor.
Tavlorna stiga i cyklar) för att utforska hembygden, det höver, från potatis till tvättmaskiner.
medlem av familjen.
Men när Daily Mail pris, Böcker och musik glömmes ännu var hemhygdsundervisning utanför sko- i dag tryckes i över 1 miljon ex. pr dygn, fortare.
Men bläck och papper är billigt lan.
Och dockorna, mer älskade ju mera Men allt ä r sönderhrutet, därför att det beror upplagans storlek till stor del där- material, så » noveller och dikter, tole- hemmagjorda.
Så var det förstås mat- inte kan ge människan som arbetar nog a ' Harmsworth den gången s ' ' rätt.
reras, och t. o. m. uppmuntras med mera lagning, Mamma, Pappa och B a r n, kort pengar att köpa vad hon behöver.
Ge på De flesta tidningar jorden runt h a r nu sagt livet sett med nyvakna ögon.
M e n oss pengar och vi skall köpa deras bröd artiklar för kvinnorna - och de få som frimodighet.
» Man haver det väl icke lätt. » Våra en dag - den äldsta var nio å r - och deras korn och bönor och deras ännu strida emot komma snart efter.
barns lekar ä r o rätt olika våra egna, för blev hela familjen tanter hemhitriden Som journalister ha kvinnorna också 50-60 år sen, Vi ritade gubbar på ta- och föräldrar mot förstås, elektriska isskåp och deras tvättmaski- vunnit terräng i senare år.
Det är en- Allt ner och radioapparater.
Vi hojkottar dast naturligt att dessa speciella artik- peterna och fick skam, v i lekte tåg med na till fest i » ungdomsföreningen ».
upp och nedvända pinnstolar i matsalen, omsorgsfullt ordnat efter högsta mönster: dem minsann inte för att vi inte behöver lar skrives av damer, då en man aldrig vi döpte, med dåligt samvete, en morot kateder med vattenglas och blombukett såna saker.
Men vi kan inte få ett ar- skulle kunna förstå vad det är som mest vackert klädd i en gardintrasa, vi slog för den ärade föreläsaren, stolar i rader bete, som ger OSS nog pengar att köpa fångar kvinnornas uppmärksamhet.
Som kana och åkte skridskor.
Våra målnin- för publiken.
Föredraget handlade om regel har också samtliga större redaktio- Det är saken.
en resa till Norrland.
Vi höllo oss an- för.
Och vart skall vi gå härifrån pojkar, ner åtminstone en kvinnlig medarbetare, ständigt allvarsamma.
» Mina ärade åhö- som redigerar en bestämd rubrik eller cialister från institutet ha rest ut över rare. » - Resten har jag glömt, utom en vart skall vi gå härifrån.
sida.
hela landet och man beräknar att i å r kun- passus: » Vid S. station spottade jag en- Den magre mannen, som nyss talat ha- Vilka nyheter läser då kvinnorna helst?
na rädda 12 miljoner hektar och nästa år ligt min moders råd tre gånger. » (Mam- de ett program, en annan karl, som hade Hur skaffar man sig detta material?
Och 2 5 miljoner genom sina effektiva skydds- man rodnade i, känslan av hristande an- hur skrives det?
svarskänsla och pedagogisk takt.)
I organiserat armen sade att han skulle medel.
Låt oss förutsätta att det rör sig om Men vi återvända till Polovzewpalatset, Stockholm hade den nioåriga resanden rösta med socialdemokraterna, om han Vi äro ungefär tre hundra männi- omhändertagits a v omtänksamma vänner.
inte trodde det var att kasta bort sin skor som samtidigt få njuta vila och ve- Hon visades omkring och hade reda på röst.
Vart skall vi gå härifrån??
Lik- derkvickelse i detta palats, berättar kam- sig, men kunde icke förmås att beträda Och så kommer 1932 års standard- rat Dmitri, och allt bekostas av våra för- slottets borggård.
» Det kan genera ä n som hundra miljoner andra amerikaner Den hjärtlösa och ope- vet dessa män i B.
E. F. inte vart de konversation om jordbrukarna, som inte bund, v i ha rättighet att stanna i två vec- kedrottningen. » kor.
En läkare har uppsikt över det hela dagogiska moderns vrede mot främlingar skall gå, men pressade a v hunger och vill sälja äpplen, kål, lök och potatis, eftersom de inte får något betalt för det, och anordnar föreläsningar i aktuella frå- som objudna beundrade hemmets mest bekymmer.
och förödmjukelse rör de sig om massor av färsk f i s k som kastas g o r och så vidare.
Vi föra ett härligt liv privata rabatter gjorde s i g påmint, ty framåt.
härute må ni tro!
Vi gymnastisera om några andra kungliga personer än sagor- Understödsarméns ankomst tycks va- överhord, vagnslaster med mjölk som morgnarna, bada, promenera, använda nas spelade just ingen roll i barnens liv.
hälls bort, medan småbarn gråter efter J a, sedan bjöds församlingen på mu- ra den första tilldragelse som kommit båtarna på kanalerna, sporta.
Bättre kan den.
man aldrig önska sig.
Och när vi tänker sik, utförd med eldgaffel på kakelugns- Washingtonborna att förstå att någon- En av spårvagnspassagerarna var från Men nu ha vi alla skärm, och knäck utdelades för dess väl- t i n g är på färde utanför deras soliga, på hur vi hade f ö r r.
.
lika rättigheter!
Människor från alla möj- förhållande.
Nog tyckte vi våra ungar ombonade hem.
I spårvagnen i Ana- T e x a s, han hade just kommit tillbaka liga yrken äro samlade här, själv ä r j a g var mycket begåvade!
Och vilka föräld- från en resa till hemorten.
Han hade tekniker från en högskola i Leningrad.
rar gömma ej i sina lådor noveller, dik- costia stannade konduktören för att tala sett dem plöja ner årets obärgade bom- De flesta ä r o dock industriarbetare, men ter, målningar och kompositioner utför- med mig.
ullsskörd.
Det finns mat, det finns klä- det finns även sjömän, lärare och många da av deras geniala barn, Men barnen - De säger att de tänker stanna här der, det finns mänsklig arbetskraft, andra.
Palatset har varit proletärhem i växa upp till vanligt folk, som till sist ej tills de får sitt understöd, om det också tolv ar.
förstå och ej förmå mer än » vi gam- skulle dröja till 1945.
Det är klart att mänskliga hjärnor, sade han.
Det måste Så fortsätter Dmitri Petrovitsch att be- la ».
- Men varför hålla de ej offentliga också finnas något botemedel!
rätta glatt och otvunget, han ä r absolut tal som sovjetflickan?
Somliga göra d e förtjänar det, men vad hjälper det övertygad om de nya idéernas ofelbarhet det, och bli refererade i pressen.
Andra alla andra, som ä r arbetslösa.
Ohygg- Om veteranernas understödsrörelse säger John Dos Passos till misslyckas, och framgång.
låta bli, och uppriktigt sagt, de ha min ligt att tänka på alla män, kvinnor och det därför att de inte har begärt sist, ä r sympati.
Det visar en nyttig självkritik.
barn som svälter och måste tigga av Ord, ord, ord, sade redan Hamlet, men välgörenheten, medan så mycket livs- nog, inte för a t t de har fordrat för myc- ket.
förnödenheter kastas bort här i landet ...
- en smula.
Förr än den människan kom- mer, som på ett eller annat sätt räddar vår värld, med sin själs krafter.
Kära Tidevarv!
Du ä r uppfriskande vare sig man blir a r g eller belåten.
Du lever i alla fall.
- Men medge att detta ryska barnbrev var lika puerilt som vå- ra svenska barns.
T ä n k om deras brev skulle fylla pressen, som ä r svår nog än- KVINNOHYGIEN HAVANDESKAP då att dra igenom.
Barnbrev lik- FÖRLOSSNING BARNAVÅRD som vuxna människors brev - ä r o säl- lan värda trycksvärtan.
Och det ä r inte nyttigt för barn att tro sig vara märk- värdigare än andra människor.
Deras skiftande lekar äro ständigt en spegel av de vuxnas värld.
Konstigare är det inte.
Malin Holmström-Ingers.
- Radioreparationer nyheter till en hel damsida.
Vi kan då dela materialet i två avdelningar: Socie- tetsnytt och Hemmet.
En god » kvinno- sida » skall bestå av så många små ar- tiklar som möjligt, och det skall Iäggas a n på lokala nyheter, t. ex. förlovningar, bröllop, födelser, skilsmässor, välgören- hetsbasarer, moder, skönhetsvård, hem- kultur, sömnad, läkareråd, frågor och svar, matlagning samt » smaavink i den daglige husholdning ».
När det gäller att skaffa sig förlov- nings- och bröllopsnyheter, lönar det s i g att stå i ständig kontakt med de större modemagasinen, där stadens förnämare damer låta sy sina dräkter.
Sömmerskor och frisörsalonger ä r o också goda ny- hetskällor, larna, hotellen likaså och de begravningshyråerna större blomsterhand- och rådhusets avdelning för borgerligt vigda.
Håller man dessa förbindelser vid liv och detta kan ske på många s ä t t kan man alltid vara a jour med vad - - som händer artiklar för damerna kan man göra a v välgörenhetsbasarerna, d ä r bourgoisiens förnämsta namn kommer de olyckligt ställda i samhället till hjälp.
i kommittén?
Vilken står för arrange- mangen och för försäljningen?
Foto grafier av de värdefullaste gåvorna, re- ferat av själva dagen och slutligen med- delande om hur mycket som kom in till de fattiga!
Redaktör Cavlings två sidor om mo- deartiklar hoppar jag över, och går vi- dare: Vad som intresserar de flesta kvinnor är skönhetsvård.
Hur blir min hy ren och frisk?
Så b ö r j a r hälften av alla de hrev en kvin- noredaktion får mottaga till » frågor och svar » - spalten.
Tag med i vart nummer så mycket ni kan få plats till om sådana spörsmål - det förfelar aldrig att göra sin verkan.
Kom ihåg a t t skönhetsvård är heroen- de av hälsovård.
E r hy blir aldrig frisk om ni inte har magen i ordning!
Det ä r en känd sak a t t alla människor, och särskilt kvinnorna, älskar att läsa om sjukdomar, varför damsidan icke bör sakna en riktig läkareartikel.
Hemkultur ä r endast något värd om en fackman skriver därom.
Frågor om - här måste jag citera redaktör Cav- l i n g på hans eget modersmål - hvor- ledes man bedst dræber Lus paa Kaktus, och hvilke Akvarier Slørhaler bedst yng- ler i, maa besvares av en, der er for- trolig med disse Spørgsmaal.
Vilket hemskt öde, tänkte jag, a t t va- och ra karl och tro kvinnan vara så ’ n ändå vara tvungen gifta sig med en a v - dem!
Elsa Svartengren.
- Norrköpingskretsen av Fogelstadförhiindet anordnar utfärd till Ålberga söndagen den 17 juli 1 ' 332.
Anmälningar om deltagande mottagas t. o. m. måndagen den 11 juli a v fru Lilian Löwenadler, huden.
Byebäck 2, Kneipp- I T I D E V A R V E T REDAKTION: Telefon N.
48 42.
10-12.
EXPEDITION: Mottagningstid Telefon 182 43.
Kontorstid kl. 10-12 f. m., 1-4 e. m.
Postgiro 15 44.
PRENUMERATIONSPRIS: F ö r helår kr.
6: -, halvår kr.
3: -, kvartal kr.
1:50.
Lösnummer 15 öre.
ANNONSPRIS: I text 2 5 öre per millimeter.
Stockholm 1932 Zetterlund &amp; Thelanders Boktryckeri-A.-B.
