# ID: svediakorp-per3584
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1932
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,655
# sentences: 428
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Vad D har hänt?
E T HAR H Ä N T att avtalet mel- lan arbetare och arbetsgivare på lantbrukets område uppsagts av de se- nare med krav på sänkta löner ända till ' A k t iv i t e t e n s Tvenne valprogram.
skede.
Fogelstadflrbundets årsmöte 1932 kornas ambition och lärt dem osjälvisk- har avhållits i strålande sol på Med- Riksdagen har vidtagit olika åtgärder borgarskolan vid Fogelstad.
Sedan bi- för att ge lantbrukarne bäittre inkomst lar och bussar gång på gång under hela för spannmål och smör, men det har ej midsommaraftonen stannat vid den ny- Avtalet utgår i oktober.
25 %.
hindrat att lönereduceringskravet fram- krattade gårdsplanen och avlevererat kommit.
Skulle detta kunna genomdri- nya mötesdeltagare, från hela landet, vas blir väl resultatet här som i Finland hölls det högtidliga öppnandet klockan och Tyskland att konsumtionsförmågan sex på festsalen.
Förbundets ordförande, rektor Hono- ytterligare sjunker och så är det lika illa rine Hermelin, erinrade om att Fogelstads- för producenterna.
förbundet nu uppnått de sju åren, som i en människas utveckling anses så be- I röstning det ägt rum om oförändrade tydelsefulla.
De gångna Aren ha må- hända haft sin största betydelse i vår förslaget av den 17 mars, som innehar, inre utveckling.
Den period som nu var lönernas sänkande med 7 % till 1 okto- på väg att träda in skulle, kunde man,.
het i en oroväckande hög grad, har hon gjort dem beroende av sig och skapat osäkerhet och.
osjälvständighet hos dem.
Sönerna har hon däremot lämnat större frihet, varför de fått mera utlopp för sitt verksamhetsbegär på egen hand och utan strängare kontroll, vilket hos dem ska- pat självsäkerhet och självständighet, men hon har inte varit i tillfälle att hos dem väcka någon större grad av ambi- tion.
I båda fallen har hon gått till överdrift.
För mycken bundenhet å den äktenskapliga nerna neråt, ty det skedde nu automa- sitt kön den tid hon härskat över barnen hemmet?
Hon har, tiskt.
Professor Sitverstolpe tyckte för- i det stås det varit mer renhårigt att ta Iöne- strider Och behålla guldmyntfoten.
Men nu hör man ej ett Ord längre Om det där.
K RIO MELLAN J A P A N OCH RYSSLAND diskuteras mer och mer som en nära förestående eventuali- tet innevarande sommar.
Japan jäser och fruktar ett kommande starkt Ryss- land och hoppas på hjälp icke endast av 150,000 vitryssar samlade någonstans i Europa utan även av Polen och Rumä- nien med Frankrikes välvilliga neutrali- tet.
Kommer så Hitler till makten kunde kanske även Tyskland genom fransk- tysk överenskommelse bli neutralt.
Det stora korståget mot kommunismen bryter då loss och Japan får sin chans.
Detta allt enligt The New Republic, som s e r av fruktan för att hennes döttrar skulle föda för tidigt och därtill utanför äk- tenskapet, beskurit deras rörelsefrihet.
Hon har hållit dem närmare sig, än sina söner.
Därigenom har hon haft tillfälle inrikta döttrarna på flitigt arbete, sam- vetsgrannhet, hjälpsamhet, d. v. s. hon har varit i tillfälle att tidigt väcka de- ras ambition.
Samtidigt har hon in- präntat hos dem bilden av äktenskapet såsom den enda säkra hamnen, där de skulle göra sin kunnighet nyttig och fruktbärande.
Att denna inställning för- tagit intresset för förvärvsarbetet, vilket hon betraktat, som ett övergångsstadium, har många gånger påpekats, på samma gång mödrarna väckt flic- T V A EXPERIMENT.
Aven i våra tidningar har man fått läsa om den svartkonst som utövades häromnat- ten ' på Brockens spets i Hartzbergen.
En renhjärtad ungmö, en jungfrulig gumse.
överhöljd av ett svart dok, ut- sattes av en lärd professor för magiska besvärjelser, som enligt konstens regler borde förvandla gumsen till en skön yng-.
ling.
Men det misslyckades.
Och det var meningen för att bota folks vidskep- liga tro.
the NEW Leader » är nog infam att vilja tillägga den halvspruckna Lausanne- konferensens experiment samma mening.
Den är tillkommen för att bota folks - - - ändras moderskapsförsäkring snart träda i kraft, utbyggas och barnavården förbättras.
Folkhälsan beaktas.
- Allt idel berömvärda saker.
I arbetslöshetsfrågan förekommer för första gången ett uttalande om att en ordnad arbetslöshetsförsäkring bör in- föras, och sen är där många, många ord, som vilja förklara varför man principiellt hyllar fred och frihandel men i Riks- dagen måste handla p i annat sätt.
- En aktuell kvinnorörelse.
Utvecklingen skulle långsamt men säkert svänga över åt andra hållet, åt matriar- katet.
Är det dit vi vill komma?
Nej.
AV MÄRTA TAMM-GÖTLIND.
Vi vill jämbördighet, samma utvecklings- möjligheter för alla, vars och ens andliga och kroppsliga utrustning.
Det- ta kan icke ske, med mindre än att bar- nens uppfostran inriktas på likställighet.
Genom att på sitt arbetsprogram sätta upp: Likställighet i uppfostran alltifrån födseln, det är: samma utvecklingsmöj- legheter för alla barn efter vars och ens andliga och kroppsliga utrustning, kan Fogelstadsförbundet verka för kvinnosak.
Fru Elsa johansson ville framhålla den orättvisa industriens kvinnor finner sig i, när de för mindre, betalning utför samma arbete som en man.
Detta har kunnat ske utan knot, därför att män- nen ständigt framhållit, att kvinnan trängt in på mannens arbetsområde, när hon gett sig ut i föivärvsarbete.
För- hållandet är j u i själva verket det mot- satta, då genom industriens uppblomst- ring, kvinnornas hemsysslor blivit för- (Forts. å sid.
4.)
vidskepliga tro att man kan få liv i det med arbetsomkostnaderna.
gamla kapitalistiska systemet.
Man må guldmyntfoten » enda räddningen ur denna hotande Rag- läsa aldrig så magiska formler: » Ner narök i att U.
S.
A. dels erkänner Sov- jet-Ryssland, dels hjälper Tyskland att undgå Hitler.
som vi ha.
Det kallas atrygghet åt medelklassen,.
Kvin- nornas deltagande i förvärvsarbetet har skapat en massa problem som måste Iö- sas även med hänsyn till det helas väl.
Det moraliska tillståndet hos vårt folk är förargligt oroväckande.
Hem och familjeband skola därför stärkas men hur det skall tillgå lämnas öppet.
Och så ska Vi framför allt akta oss för isolerad avrustning1 De folkfrisinnade äro betydligt vänl- gare stämda mot kvinnorna.
Behörig- hetslagen skall efterlevas, pensionsför- säkringens orättvisor mot kvinnan böra oss, så vi kan ha det som mannen byggt upp omkring.
honom fru Elsa Johansson, Norrköping.
Fröken honom åt Med sin ambition skulle hon tränga Bergqvist klargjorde först i ett spiri- värde Och varför skall då lönen sänkas?
tuellt anförande huru, med naturnödvän- Det är för övrigt underligt med de dighet, begreppet kvinnosak uppkommit ständiga Iönereduceringskraven.
När.
I den av mannen styrda staten.
från guldmyntfoten övergavs och kronans vär- urmodern, eldvakterskan blev hon hem- de föll, talte alla nationalekonomer vitt mets vå r d arinna,.
betydelsefullt därför att och brett om att detta var ett bra sätt hon kom att härska över barnen.
att undgå nödvändiga justeringar av Iö- Vilka fördelar har kvinnan förskaffat ögern har öppnat valkampanjen med att redan före midsommar utge sitt valmanifest, och i början På denna vecka f ö r l å g de folkfrisinnades bekännelseskrift.
Båda dokumenten äro långa och mångsidiga.
Högern går runt den eko- nomiska krisen som katten kring het gröt.
Om inte precis framkallad så är den i alla fall starkt förvärrad av de politiska motståndarne - regeringen, har ej infört tullar nog - och arbetar- na ha starka Organisationer och hän- synslösa kampmetoder!
- Arbetsgi- varnes motsvarande krigsberedskap om- nämnes försiktigtvis ej.
- ena sidan och för mycket frihet å den Det är tråkigt som det är med det andra, har skapat hos vår generation, en nästan drivhusartad ambition hos ekonomiska tillståndet men till varje flickorna, varigenom gossen blir handi- pris måste vi hindra att man försöker på något annat sätt ordna den ekono- capad i den tävlan om meriter, som föregår kampen om arbetet, och hos miska Produktionsordningen, ty då blir gossarna en säkerhet, som där den inte det bara sämre.
Alltså front mot om- ä r parad med intelligens är direkt skad- störtningsförsök, stöd åt modernäringen och aktiv handelspolitik.
Därmed me- lig ur samhällssynpunkt.
nas tullar O. dyl.
Så ska vi spara och Skulle under nuvarande förhållanden arbeta isynnerhet låta andra arbeta åt lika utbildnings- och anställningsförhål- ber i år.
Arbetarne ha med stor majori- hoppas, även få betydelse genom aktivi- tet, dock något mindre än förra gången, tet utåt.
Vad denna aktivitet skulle in- sagt nej.
Arbetsgivarna hävda att de riktas på, kunde kanske de kommande måste sänka lönerna 12 I.
dagarnas föredrag och diskussioner i nå- Arbetarnas avslag har fått en genom- gon mån klargöra.
gående dålig press.
På midsommardagens förmiddag in- Men arbetarne kunna j u tycka som så, leddes frågan om huru Fogelstadför- att när ändå driften ligger till den grad bundet skulle, trots skiftande åskåd- landen stå flickor o c h gossar till huds, nere att inkomsten per vecka blir mini- ningar, kunna arbeta för kvinnosak, av skulle flickan komma att överflygla gos- mal, tål den ej ytterligare beskärning.
Rationaliseringen gör ju också till att varje arbetare representerar ett större H Bilderna må tala ... » Bort med Husmodersförbundets K,.
tolfte landsmöte.
rinnoföreningar finns det gott om.
rådde vid det sista landsmötet, där mån- Somliga ha en viss stor fråga i pa oCh Stora frågor - ja, små med för medelpunkten för sin verksamhet såsom den delen togos upp till behandling Kvinnornas Fredsförbund medan andra på ett sätt, som icke kunde undgå att arbeta under viss politisk flagg såsom.
imponera på deltagaren.
Kvinnornas Vänsterförbund Och de an- dra förbunden med politiska namn.
De Den kvinnliga yrkesutbildningen., äro nödvändiga och nyttiga ur många Och hembiträdesfrågan.
synpunkter.
Men ända är det icke de.
föreningarna som nå kvinnornas djupa Där var exempelvis frågan om den lager så som den moderna husmoders- kvinnliga yrkesutbildningen och hembi- rörelsen, som i sina led tar upp kvin- trädesfrågan.
I ett föredrag av under- nor av alla åskadningar och samhälls- visningsrådet Fredriksson lades upp de klasser till gemensamt arbete för hem många möjligheter, som redan finnas till och samhälle.
Den som vant med en huslig undervisning med en myckenhet del år, måste ge rätt åt Husmodersför- stipendier för obemedlade till dessa olika bundets ordförande, fru Eleonor Lillie- kurser.
Men på det starkaste, betonades nöök, när hon vid öppnandet av lands- det i den livliga diskussionen, att en ut- mötet i linköping den 14 juni yttrade bildning för hembiträden måste samman- falla med en utbildning för husmödrar följande ord om rörelsen: » Vår husmodenrörelse är en aktuell här vore alltså ingen klasskillnad och kvinnorörelse, som går i den stora ban- borde icke få bli någon I stället borde brytande kvinnorörelsens fotspår.
Vi ha husmödrarna med kraft hävda, att hem- tagit till vår uppgift att i vidare kretsar söka sprida det allmänintresse, den vid- biträdena vore deras kamrater i ett yr- synthet och den sociala ansvarskänsla, ke, vars sociala standard och skicklig- som de stora banbrytande kvinnogestal- hetsnivå måste höjas.
Det var i känslan terna levat och kämpat sig till, vi önska härför och icke som någon slags arbets- minska klyftan mellan de intellelttuellt givareorganisation som förbundet beslöt utbildade och arbetande kvinnorna och de endast inom hemmet arbetande hus- gå in för en undersökning av hembiträ- mödrarna, Men vi ha även gjort till vår denas arbetsförhållanden i olika delar av uppgift att på det ursprungliga kvinno- landet, varvid Socialstyrelsens stöd skul- yrkets urgamla grund söka bygga upp le sökas.
De tyska husmodersförenin- en tidsenlig utbildning och åskådning, att garnas försök med » mästarehusmödrar » inom husmödrarnas egna led sprida .en fördjupad insikt i de stora ekonomiska, och lärlingssystem behandlades i ett före- rashygieniska och etiska problem, som drag av föreståndarinnan för Landskrona höra samman med hemmet och dess in- stora husmodersskola fröken Annie Wei- sats i nationens liv. » hull och skulle givetvis innebära ett för- Det är en glädje att kunna fastställa billigande av utbildningen för de unga att detta icke blott är tomma, stora ord.
flickorna.
(Forts. å sid.
4.)
De ge faktiskt uttryck åt den anda, som - -.
.
En ny anti-krigsrörelse.
P Henri D e n 2 juli 1932.
Lausanne och Genéve.
ausanne och Genéve, det ä r d e punkter dit man sökt koncen- trera den.
internationella politikens stora avgöranden nu.
Mellan dessa båda städer g å m å n g a trådar och många bilar, vilket ä r naturligt, ty det ä r i stort sett samma f r å g a man behandlar på b å d a ställena.
Den nämligen: » vilken ordning skall ef- terträda Versaillesfördragens be- stämmelser ?.
Det ä r j u en oerhörd uppgift för de nu ledande statsmännen, a v vil- ka ingen ä r så märkvärdig att i go- do, utan våld, utan ny kraftmätning göra om Versaillesfreden.
Vore in- te läget så ohållbart som det är, så hade man nog helst velat låta allting vara vid det gamla tillsvida- re.
Men nu vet hela världen, att Tyskland icke längre kan uppfylla skadeståndsförpliktelserna och icke längre vill nöja sig med en särställ- ning ifråga om rätt till rustningar.
Och när därför ä n d å något nytt måste efterträda det fredsdiktat, som visade sig orimligt, vill man helst s e till, a t t inte detta nya skulle kunna komma fram u r en gemensam över- enskommelse.
Om detta skall lyckas, vet man ännu ej.
Man vet inte ens, hur länge man har en regering i Tysk- land som h a r intresse a v att på un- derhandlingsvägen bli a v med sin underskrift på Versaillestraktaten.
Man vet inte hur länge m a n h a r ett L å initiativ av Romain Rolland och Barbusse har en internatio- nell kommitté bildats med uppgift att till en internationell kongress i Genéve den 28 juli 1932 samla alla kvinnor och män, grupper och organisationer, som är beredda att bekämpa den överhängande krigsfaran .. Till internationella kommittén hör bl.
a.
Maxim Gorkij, Upton Sinclair, fru Sunyatsen, Theodore Einstein, F.
Masereel.
Dreiser, Albert Kommittén påminner i sitt offentliga de offensiva vapen vi förbjudit de upprop till hela världens män och kvin- besegrade?
Detta var avrustnings- nor, om det blodiga krig som rasar i konferensens problem.
Ur de för- sta debatterna framkom som resultat att Europa är villigt att minska sina en allmän principdeklaration mot d e rustningsutgifter.
Alltså kan inte vänta På offensiva vapnen.
Sedan upplöstes avrustningskonferensen tvärtom konferensen i utskott, och huvudut- skadeståndskonferensen, skottet gav specialutskotten i upp- måste den g e ett resultat, om ska- d r a g att närmare definiera vilka va- deståndsfrågan skall lösas.
pen som voro offensiva och hur en avrustning a v dem skulle ske i prak- tiken.
N ä r utskottens rapporter kommo in, befanns det att det icke uppnåtts enighet mellan de olika in- tressena inom utskotten, och att över huvud dessa rapporter icke kun- de tjäna som h a s för överläggnin- g a r och beslut inom huvudutskottet.
Ordföranden ajournerade d å konfe- rensen, och den öppna överläggnin- gen a v världens alla stater avlöstes a v privata underhandlingar mellan stormakternas delegationer om hur man skulle lösa situationen.
Tysk- lands Hot att upprusta om konferen- sen bleve resultatlös och om löftet i Versaillestraktaten om allas ned- rustning ej uppfylldes, tvang de på bekymrade delegationsledarna segrarsidan att bry sina huvuden för en utväg.
Men som det var svårt att finna en sådan, beslöt man vänta och s e vad skadeståndskonferensen i Lausanne kunde uträtta, innan man gick vidare.
Det kunde j u tyckas som en god idé och en rimlig sådan, men mot Reich.
den stod Förenta Staternas hållning.
Skola vi a n d r a frivilligt lägga bort Det ligger j u nämligen så till, att skadestånds- och krigsskuldfrågan e j g ä r n a kan lösas radikalt utan Amerika, s o m ä r den store fordrings- ägaren.
Men Amerika g å r inte med på att g ö r a rent h u s med alla inter- nationella skulder, förr än det sett Presidenten Hoover gjorde detta klart med ett enda överraskande drag, då han telefonledes i n g r e p i avrustningskonferensen, tvang hu- vudiitskottet att samlas och behand- la hans förslag om en strykning med en tredjedel av nuvarande rust- ningar som särskilt skulle gå ut över luftvapnet.
Det sades inte direkt ut, att om hans förslag bleve reali- fjärran östern, samtidigt som Nationer- nas Förbunds avrustningskonferens på- går sedan månader tillbaka.
Det ja- panska rovkriget mot Kina fortfar.
Flyg- bomber och granater har slitit sönder många tusen kinesiska arbetare och bön- der, värnlösa åldringar, kvinnor och barn.
Japan har störtat sig över det asiatiska fastlandet, bemäktigat sig Mansjuriet, som under en oberoende re- publiks täckmantel skall göras till den strategiska hasen för ett krig mot Sov- jet-Unionen.
I Europa, i synnerhet i Rumänien, Po- len och randstaterna arbetas det under Frankrikes, ledning febrilt på krigsför- beredelserna.
Rustningsbudgeterna sti- ger till fantastisk höjd.
Alla staters rustningar försiggår i obegränsad ut- sträckning och produktionen i kemi- och krigsindustriföretagen i Frankrike, Ruhr- området, Tjeckoslovakien, i Rumänien och Polen ökar.
Det är ett nytt världskrig som hotar.
Mot dessa vansinniga och brottsliga förehavanden gäller det att med all möj- lig tydlighet och skärpa protestera.
Uppropets undertecknare äro fast be- slutna att göra allt för att stoppa de brottsliga krigsplanerna.
Alla kvinnor och män, oberoende av politisk eller fack- lig anslutning och alla proletära, kul- turella och socialpolitiska organisationer uppfordras att sammansluta sig till en stor internationell kampkongress mot kri- serat, skulle Amerika låta tala med get.
I anslutning till det internationella ini- sig som fordringsägare, men det ä r tiativet har en svensk kommitté bildats.
underförstått.
Tyskland, Italien och Ryssland som satt som sin uppgift att arbeta en- ligt de riktlinjer som här skisserats.
Ett förklarade sig för det Hooverska provisoriskt arbetsutskott har tillsatts förslaget, England och Frankrike bestående av skriftsställaren Per Freu- ä r o mera tveksamma.
Men Hoovers denthal, fil.
lic. Olov Gustavsson, bok- bomb a v 1932 h a r gjort vad små- förläggare Axel Holmström, fil.
lic. Ar- staternas gemensamma hemställan nold Ljungdal och redaktör Carin Her- hos ordföranden nyligen e j förmåd- melin.
Arbetsutskottet riktar en varm vädjan de, nämligen satt ny f a r t i arbetet till samtliga för världsfredens fortbe- igen.
stånd intresserade att ansluta sig till det Just nu ä r Iäget f ö r utomstående internationella uppropet och med sitt ytterligt oklart.
Så vida man inte namn stödja detta.
Namnen insändas till med ett galghumoristiskt lantbrukar- arbetsutskottets sekreterare, redaktör uttryck skulle kunna säga att det Carin Hermelin, Tidevarvet, Stockholm 2.
Arbetsutskottet kommer senare att åter- klarnar till mera regn.
De stora her- komma med konkreta förslag om Anti- rarna fara fram och åter mellan krigspropagandans organisering och L a u s a n e, Genéve och sina huvud- sändande av eventuella delegater till städer för a t t rådgöra med sina re- kongressen.
geringar och parlament och så med varandra igen.
N o g för att det ar-
Agitationscykeln.
Kan Av KLARA JOHANSON.
det är som sagt valår.
Då råkar lätt det politiska livet i Yrsel och härjas av tokiga feberfan- tasier. » M e n lägges av en skånsk tidning och cite- ras utan gensaga i ett huvudstadsblad.
Såvitt j a g vet har avslöjandet ingen- stans hälsats av de spontana smärte- tjut och harmsna dementier som bru- kar följa på konstaterandet av ett ge- nant faktum.
Sannolika förklaringen ä r att ingen finner sig generad.
Och rätt betänkt, vem kränker Väl detta utsägande av en offentlig hem- - lighet!
I den skenbart chikanösa satsen mullrar ingen beskyllning: den påpekar bara milt och vist - - att institutionen » valår » fres- tar alltför våldsamt på den politiska mänskonaturen.
En så klar insikt om de regelmässigt periodiska vådor som hotar dennas balans borde, tycker man, ha dragit med sig något förslag till ut- rotande av smittohärden.
Men dia- gnosen håller sig på akademiskt plan och tjänar alltså inget annat ändamål än det pura vetandet.
Man har sannerligen också g i l t i g a skäl att bäva tillbaka för en hästkur som skulle gå ut på att förinta de- mokratin.
Om demokratin ä r ideal eller bara ett har gjort lycka vet nu då den har blivit en verklighet, ett lystringsord som j u inte jag, men gammalmodig och rar i Europa börjar jag hålla den för en klenod värd att frälsas till de even- tuella bättre dagar som kommer att er- Sätta den med någon ännu ogjord UPP- finning.
Intresset för politik är inte det man- liga släktet.
medfött.
Det finns massor sig j a g en vacker söndag sju unga av män som inte alls bry sig om politik svartskjortor cykla i gåsrad med korta och precist utmätta avstånd.
Bakpå och detsamma gäller massor av kvinnor.
varje maskin satt en fet svart bokstav Det politiska intresset måste först Väc- i vitt fält, och tillsamman bildade de kas, och sedan odlas.
Detta gäller både män och kvinnor.
maningen R ö s t a e j, Det var en fi- Begreppet politik har så dåligt ryk- nurlig liten demonstration, uppenbart statsomstörtande och likväl oåtkomlig te därför att partipolitiken förstört det.
Politik har näranog blivit liktydigt med för polisen, Men furugårdarna och intrigerande, kompromissande, oärligt sillenarna står framför vallokalerna och viftar med sina kandidatlistor just tal, förtal och smutskastning av varann och därtill ' för många stått som en som demokraterna Lindman och K i l - språngbräda till makt och ekonomisk bom, Det förefaller inte logiskt revo- lutionärt.
Emellertid röjer denna he- vinst.
Och så vänder sig en massa präk- tiga, renhåriga och begåvade människor gynnelsekompromiss en politisk mog- med vämjelse bort från allt som kallas nad som rent rörande fattades m i n a politik, Man glömmer att politik i själ- cyklister med deras tysta vältalighet.
Säkert fordrar demokratins bestånd Va verket inte är något annat än kun- skap om hur man bör inrätta samhället att strafftiteln valskolkare myndigt för o / / V i som människor och medborga- brukas till uppskrämmande a v de ljum- ma.
Sådant folk förtjänar ingen par- re skall kunna leva trivas och utveckla strängt genomförd skulle av de helt visst undergå någon form näpst, exem- pelvis ådömas böter som kunde avtjä- nas med adresskrivning och kuvertering på valbyråerna.
Denna suggestion tor- de vittna om en sällsynt grad av de- mokratisk offervilja då den kommer från en medlem av de samvetsiimma röstvägrarnas hemliga förbund.
(Agi- tationscykel åker jag dock aldrig.)
uppskatning av demokratin quand meme vidmakthålles genom betraktan- de av de kvacksalvare som åtar sig att bota dess intermittenta feberanfall offentlig bankett skulle räknas betjä- ningen och åskådare på läktaren och som om ett par lågt placerade fyllnads- gäster skulle nämnas efter frasen medelst ett lycksalighetstillstånd av kronisk yrsel, ömsevis rubricerat bol- sjevism, fascism och nationalsocialism.
Hos OSS häruppe tycks en gren av » Bland de närvarande märktes,.
.
För kvinnornas kast utgör politisk rösträtt med sin vidhängande lilla val- barhet ingenting annat än en symbol denna trefaldiga pingströrelse ha ut- för det medborgarskap de får lov att erövra på andra vägar Som påmin- » det Nedrusta till noll!
.
nelse och uppfordran har den sitt omistliga värde, men längre sträcker sig inte dess trollkraft.
Också obser- verar man att de kvinnor som utan or- der från överheten visar aktivt intresse för det mänskliga samfundslivet arbetar utom- och antipolitiskt.
Nog förstår de det gängse tjuvspråket, men de talar yligen, då en deputation uppvak- det inte, vilket j u visserligen gör att de tade mr Henderson i Geneve, å sin sida blir föga förstådda De massor som stolt och glatt ilar och m r Henderson sade allt gott som kunde sägas om avrustningskonferen- att förstärka de olika partiernas nu- N sen, ibland annat även att den allmänna merär och sålunda hjälper till att hålla A.
T.
N. dana frågor är t. ex. moderskapsförsäk- ringen, ty den frågan är, trots riksdags- beslutet därom, inte tillfredsställande löst än.
Inte heller frågan om fosterfördriv- ning och preventivmedel, barn- ock ung- domsvård eller steriliseringsfrågan.
Den frågan, vågar jag nästan påstå, får aldrig någon som helst lösning förrän en kraf- tig kvinnoopinion för fram den.
En annan fråga som kvinnorna i sin egenskap av hemmens vårdare borde kunna gemensamt göra något för är bo- stadsfrågan.
Det finns familjer på 10- 12 personer som bo endast i ett rum och kök.
Ha sådana familjer inte ekono- misk bärkraft nog (vilket väl oftast är fallet) att skaffa större lägenhet, borde samhället ovillkorligen träda emellan.
Det är f. ö. redan för mycket med en familj på 5-6 personer i ett litet rum, Ett manifest mot militarismen.
Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet antog vid sin kongress i Grenoble ett manifest med en fordran att regeringarna Nedrustningskonferensen genom sina oförtydbart delegerade för- vid klara, att slutmålet är universell och full- ständig avrustning och att etapperna mot detta mål måste fixeras.
och kök.
intet blir där fördolt för det övertygande Om att en börjande nedrust- uppväxande släktet, ingen av familjen kan ternationella ning i hög grad konflikter, kan minska anse vi, faran heter a ' det in- n å n s i n f å en vrå för sig, knappt en vidare, att denna första konferens kan måste möta folkens fordringar genom egen byrålåda för sina ochtilhörigheter Hur människor under sådana förhållan- att besluta en kraftig reduktion av alla den kan växa upp med verkliga begrepp vapenkategorier för här, flotta Och luft- om t, ex. ordning och hygien är nästan vapen, baserad på likställighet mellan staterna, vilken icke får medföra upprust- en gåta.
Och hur de kan växa upp till ning av tvångsavrustade länder.
kan Fogelstadförbundet självständiga individer och goda karak- Förvissade om att individers ock grup- verka politiskt trots skiftande pers vinster genom tillverkning och han- tärer är en ännu större gåta.
' åskådningar?
Tänk om arbetslösheten kunde utnytt del med vapen Och a m m u n i t i o utgöra n ett väsentligt hinder för avrustning hemställa Fogelstdförbundet - det är liktydigt jas till skapande av hem, vi, att omedelbara åtgärder vidtagas för med ett kvinnoförbund och därtill inte Frågan om lika lön för lika arbete förbud mot privat fabrikation av och don.
Men här lever en helt annan sorts våra möjligheter här.
Jag tror att kvinnorna alldeles sär- mänskor som livligt och energiskt un- skilt behöva få den synen på politiken derlåter att utöva sin högsta medbor- för att vilja göra en insats däri.
garrätt och sådana har valbestyrarna ingen hand med.
vore demokratin inför den politikens rötsommar som nu forestår föll det mig in att undra hur här skulle se ut om kvinnorna del- toge i vad min ingångstext kallar politiska livet ».
Men det gör de ju, vill kanske någon underrätta mig.
A ja, ungefär som om till deltagarna i en rustningarna till den lägsta grad som är förenlig med den nationella säkerheten », då avslutade en amerikansk journalist he- skrivningen av denna händelse med föl- jande anmärkning: » Välan, nedrusta till noll ock vi har säkerheten! » A v MAJA ÅKESSON.
brytning med demokratin.
I en förflu- ten valsommar, på den tiden då Spö- knippet utbjöds v i d överklassens stråk, Naturligtvis måste jag akta mig för att stirra på den grekiska glosan, som antingen saknar mening eller har en fruktansvärt kuslig sådan, och ävenså avstå från att undersöka dess betydelse i vår nutida politiska j a r o n g.
Min Opinionen måste ha tålamod Och komma ihåg att konferensen ej var sammankallad för avrustning utan för - enligt aktens ord - » förminskandet a v de nationella verka politiskt - trots skiftande åskådningar?
slocknat, eller lever ännu våra hemma- fascister?
De visste åtminstone vad de inte ville och affischerade klart sin Denna psykologiska iakttagelse.
hän- delsevis tillämpad på vår nyss hemför- lovade riksdan Själsyttringar, fram- ett kvinnoförbund allt vid det gamla har utvalt en enklare men angenämare lott En särskilt solig alskvärdhet .. från högre ort Mir belö- ningen.
för de trogna som ägnar sin kvinnliga charm och övertalningskonst åt canvassing, Ja, en och annan av dem kan gå till historien, Från sekel till sekel minns m a n den sköna her- t i g i n n a n av Devonshire som kysste en slaktare p i en krog för att vinna hans röst åt Fox.
Hur ett av de största vad numerären beträf- far.
Är det då inte förmätet att tänka att det skulle kunna göra en så enastå- ende insats som att verka politiskt trots olika åskådning!
Det är en djärv, men därför också eldande tanke.
Låt oss ta upp den som vår, tro på den och göra den levande på a l l a de orter där det finns någon eller några Fogelstadför- bundare.
vi som känna ansvar för samhällslivet äro vågar jag säga politiskt väck- ta och vi måste hjälpa till att väcka an- dra kvinnor och försöka ena dem kring vissa gemensamma frågor Det finns så många sådana frågor som vi kvinnor kunde samlas kring utan att ha partipo- litisk uppfattning som en black om fo- ten när vi talas vid om dem.
Några så- - - borde också kunna ena kvinnor ur olika okontrollerad handel med vapen och am- läger, åtminstone samla dem till ett ge- munition.
mensamt dryftande därav.
Vi inlägga en skarp protest mot orga- niserandet av en ny form av militarism genom en internationell armé av vad slag Kvinnorna och ekonomien.
det Vi vara fordra må.
slutligen upprättandet av en Skulle inte kvinnorna också på ganska ständig avrustningskommission med upp- enig front kunna föra fram ett starkt drag att övervaka utförandet av uppnåd- krav på bättre handhavande av ekono- da överenskommelser mien i landet; statens, kommunernas och företagens.
uppfattningen om kvinnor- na som bättre ekonomer än männen skymta alltemellånat fram t.
0. m. från vetenskapligt håll Men inte märker man mycket av att denna kvinnornas egen- skap tas i bruk annat än ifråga om hem- mens ofta begränsade ekonomi.
En sak kan vi nog vara säkra om skulle ske om kvinnor Satt i bolagsstyrelser, bankled- ningar och kommitteer mera än hittills: det skulle inte betalas ut så flotta arvo- den.
mänmänskliga fragorna.
Och detta ä r till mycket stor del kvinnornas eget fel.
En liten procent av kvinnorna ha tillräck- ligt politiskt intresse och politisk an- svarskänsla för att vilja stå mitt i kam- pen kring fragorna.
De försöka att få den stora tungfotade, ointresserade eller skygga massan av kvinnor fram och in i kampen tillsammans med männen.
Men det går långsamt.
Det finns ännu så många » qvinnliga » kvinnor som äro käns- liga för etiketten » feminist » och som Det ä r många och livsviktiga frågor hellre vilja ta emot sina rättigheter som kvinnorna borde kunna enas om även en mer eller mindre chevalereskt given gåva än arbeta sig till dem vid sina om de stå i olikfärgade partier.
medsystrars sida, och som av bekäm- Gemensamma frågor för kvinnor och män.
Man skulle kunna göra den invändnin- pen mot kravet på kvinnornas enande om- kring vissa frågor, att dessa beröra även männen och att de alltså böra föras fram och lösas av männen och kvinnorna ge- mensamt.
Detta ä r naturligtvis alldeles ' riktigt.
Det är ytterst få om ens någon politisk fråga som är speciellt kvinnofråga eller mansfråga.
Politik, så som jag definie- rade det i början av denna artikel in- nebär lösandet av allmänmänskliga frå- gor.
Det förstahandsmål vi vill sträva till ä r att kvinnor och män gemensamt lösa gemensamma frågor Men vi måste se den sanningen i ögonen att kvinnor- lighet låta männen ordna upp samhället så gott de förmå.
En tid ännu kommer nog kvinnors rättmätiga strävan till att jämsides med männen få ta del av och bära ansvaret för samhälleliga frågors lösning att kallas för feminism och kvin- nosak.
Men vi böra ända i ärlig, öppen och modig kamp arbeta oss fram till ge- mensamt arbete och i ömsesidig riktig värdesättning av varandra, ej som män och kvinnor enbart utan som människor.
Då .kommer oändligt mycket bättre re- sultat att visa sig inom det politiska arbetet.
De båda förut mer eller mindre fientligt inställda grupperna, män kvinnor, komma då att berika varandras arbete och den myckna kraft som spillts på strid mellan ' könen, strid för lika rät- na, trots rösträtt och trots likställighet tigheter - och skyldigheter kommer då i teorin, icke star jämsides med männen att i stället kunna användas till gemen- ännu, när det gäller att besluta i de all- samt lösande av gemensamma problem.
.
En aktuell kvinnorörelse.
(Forts. fr. sid. 1).
Fram för enhetliga måltidstimmar!
fysiska och psykiska hälsa framlade Gäv- leföreningen resultatet a v en där verk- I ett visst organist samband med ställd undersökning, som visade sorgliga hembiträdesfrågans vanskligheter ställdes prov på ganska allmän iiveransträngning det sorgliga tillståndet vi för närvarande a~ skolungdom.
Husmödrarna beslöto leva i med avseende på måltidstimmarna.
att göra sin röst hörd i den allmänna Självfallet är det irriterande för både hus- skoldiskussionen och söka samarhete med En värld utan bakgrund.
För att undvika missförstånd: det är inte fråga om en bok i den här ar- tikeln utan om en stad, inte om Erich Kä Kästners, låt oss, säga, roman Fabian utan om Berlin.
Och när man trots detta ständigt måste hänvisa till boken, är det bara därför att den innehåller Berlin.
mödrar och deras hjälpredor att i ett hem Hem och Skola, Tendensen i motionen Den är som en essens av Berlin - för med olika arhetslag matlagningen och de fick det allra kraftigaste stöd i det före- att vara riktigt noga av Berlin W., andra sysslor, som därmed höra samman, drag, som hölls samma dag av profes- stadens hjärna och nerver, hela Berlins aldrig släpper, utan måste pågå så gott sor Wigert om de stora försummelser förtvivlan, trots och vanvett.
Den till- som hela dagen.
som göras i psykisk hälsovård och vad drar sig på några få gator.
Men de ga- Från två håll, Motala och Uppsala, ha- dessa kosta vårt samhälle mot en för- torna utgör en värld för sig.
En mycket de motioner inkommit till landsmötet om nuftig vård av såväl ' unga som äldre, sällsam värld förresten.
vikten av en husmödrarnas aktion i den- medan tid är, en sund reglering av deras Beröm?
Förebråelser?
Kritik?
Har na segslitna fräga, som aldrig kan lösas, arbetsförhållanden.
man rättighet att kritisera verkligheten?
utan att arbetstiderna bli mera enhetliga.
Man kan på sin höjd hälla för näsan för Eftersom statistik ofta är det enda, som den, men det är en rent privat ange- Barnens roliga böcker.
imponerar utåt, hade den som väckt frå- lägenhet.
Men om en bok kan man ab- gan i Motala, fru Signe Thörnqvist, Barnens nöjesläsning var föremål för solut inte säga något mera väsentligt, gjort en beräkning som trots ytterst låg en kort men ganska givande diskussion än att den uttrycker sin tid och sin om- värdering av förlorad arhetstid, närings- efter ett mycket instruktivt inlednings- givning på denna tids och denna omgiv- värde och bränsle, uppvisar en national- föredrag av fru Elsie Gauffin, Stock- nings eget språk.
förlust på minst 15 miljoner kronor.
Hus- holm.
Hon hade gjort samma erfaren- Kanske det hade varit trevligare och modersförbundets centralstyrelse kommer het som litet var, att nutidens barn äro mera tilltalande om en begåvning som nu att söka föra frågan vidare.
mycket intresserade av högläsning och Kästner blivit född ibland palmer eller inte så blaserade som man kunde tro.
under midnattssolen.
Det tjänar ingen- Undervisning i sexualhygien.
Inledarinnan gav ett gott uppslag, som ting till att grubbla över det.
Låt oss ta - P I initiativ från Linköping, motion av fru Märta Nilsson, hade landsmötet upp- tagit problemet undervisning i sexualhy- gien och närliggande spörsmål.
Frågan inleddes av doktor Rut Grubb från Växjö och blev en av mötets största, som gav den kanske mest givande diskussionen.
Den vittnade om en sällspord enighet och fördomsfrihet hos dessa husmödrar från s &amp; vitt skilda kretsar och områden.
Man enades om att små barn böra så vitt möjligt få den första undervisningen av föräldrarna men även att de tidiga bio- logiska läroböckerna böra innehålla vad barnen behöva veta på ett naturligt Sätt.
Dessutom önskades mer litteratur i det- ta ämne att direkt sticka i barnens hän- der.
Landsmötet hade upptagit flera fra- gor, som rörde barnen och deras under- visning.
Efter en motion från Uppsala, som påtalade de stora klassernas dåliga inverkan på undervisningsresultaten och den dryga skoldagens läxläsningen in- räknad dåliga inverkan på barnens - - man gärna vill föra vidare, att någon kväll i veckan samla sina barns kamra- ter hemma till högläsning och diskussion av trevliga böcker.
Varje ombud från de många husmodersföreningarna fick också med sig långa listor på god barn- och ungdomslitteratur, inte uppsatt bara efter dygdesamt vuxet folks tycke utan a v biblioteksmänniskor på grundval av deras erfarenheter, när det gäller vilka böcker som » gå » i visa åldrar.
Det blir alltså en god ledning för dem, som vilja intressera sig för sin bygds barn- bibliotek.
N o g har Husmodersförbundets Central- styrelse fatt arbetsuppgifter, så det för- slår.
Men det är bättre än stillastående.
I själva verket har man det intrycket, att detta just är den kvinnorörelse vår tid framför andra behöver, den har förutsättningar att bäst nå dem, som be- höva ett handtag fram till vidgade vyer och känsla av allmänanda och solidari- tet mitt uppe i det dagliga arbetet för det lilla hemmet, samhällets grundval trots allt Märta Tamm-Götlind.
som honom sådan han är - så är han bra.
Låt oss ta honom som Berlinare, ingen behöver låta sig störas av att han egent- ligen är från Leipzig.
T y just de allra mest fanatiska Berlinarna är för det mesta inte infödda.
Men det gör ingen- ting.
Man kan lära sig Berlin.
Kan en diktare vara nykter?
Ja.
Kan en diktare sakna alla sinnen?
Ja.
Kan en diktare vara ovetande om kärleken?
Vårtor och gen.
hår borttages med Elektrolys.
Ansiktsbehandlingar, psykosen över denna stad.
Den känner ögonbrynsfärgning mani- cure, pedicure m. m. sig själv, alltför väl.
den uppskattar sig själv till och med när den kritiserar, den T e l.
Ö 95 95.
Fru GERDA FLACH är berusad av sin egen storlek och sitt eget tempo.
Men storlek och fart är re- Iativa begrepp.
Och den som bara kän- ner sig själv, vet mycket litet om sig själv.
sägelse när j a g säger, att det är så Den saknar möjlighet till jämförelse.
Var mycket känsla i denna bok, att den form- är jordklotet, på vilket denna stad vilar, l i g a flödar från dess sidor.
Man kän- Sturegatan 8, 2 tr. bokhandel.
Dé Beauté.
Academie Scientifique var är solen, som skiner på den, månen ner s i g nästan generad av så mycken som hänger över den?
Staden svävar känsla.
Men det är abstrakt känsla, för sig själv, ensam i lufttom rymd.
Det känsla utan föremål.
Lidelse utan bak- som händer inom den är det viktiga.
grund.
Oändligt medlidande.
Men med Länder, hav, folk, frukter, urskog och vem?
Vansinnig längtan.
Efter vad?
planeter alltsammans bara en enda, Smärta, grämelse, återhållen vrede.
Var- - urmodig provins.
Nu skall emellertid ingen påstå, att andra diktare beskriver universum i ett andedrag.
Inte alls.
De är också fast förankrade i sin ege,, värld.
Det ar ba- för?, Och kärlek?
Vännen älskar han inte, han är bara anledning till många snillrika betraktelser.
Väninnan äIskar h a n inte, hon orsakar honom bara för- argelse och svartsjuka.
Hon skall vara ra den skillnaden, att deras värld har en vacker.
Men man vet inte hur hon s e r bakgrund.
När Hamsun skildrar en li- ut.
Stackars Fabian.
Men det finns en, ten norsk håla.
vidgar sig en oändlig som han älskar.
Det är modern.
När han horisont bakom hans hy.
Och om det skriver om henne, kommer det luft mel- står en liten bodfröken i byns diverse- lan raderna.
Luft som man kan andas.
handel, så kunde hon mycket väl ha en Här hänger känslan vid den navelsträng, syster i Paris eller New York.
De flic- som förbinder författaren och hans hjäl- kor som Kästner beskriver är inte pa något vis genom mänsklig samhörighet förbundna med något annat.
kvinnligt vä- sen i hela världen.
De är någonting för sig, alldeles lika varandra, en stan- dardiserad typ.
tar med den organiska världen.
Fabian skall egentligen vara en ro- man, men den &amp; inte någon roman, den är en lyrikers prosabok.
Och i under- rubriken står det » historien om en mora- list ».
På ett ställe står det: Moral U r Vätesuper- Man skall inte tro att han har uppfun- den bästa kroppskulturen.
nit deras typ.
Och om han griper efter oxid att gurgla sig med är inte tillräck- en av dem, så griper han inte efter hen- nes bröst utan efter hennes brösthållare.
Detta är inte bara ett exempel.
Det står Vara ofantligt klok?
Uppfatta allt ah- att läsa i hans bok.
strakt och uppleva så gott som ingenting Och varför sträcker han sig överhuvud konkret?
Vara oerhört f i n och samti- taget efter dem.
Aldrig i mitt liv har jag digt grovt ordinär.
Inte känna driften, läst en man, som brytt sig så litet om bara handling, trafik.
Sitta i en värld, kvinnor som Kästners Fabian.
Han ta- som består av några standardiserade ga- lar om dem, som om de vore gymnastik- tor utan luft mellan husen, med kvalmi- redskap, men han har i alla fall oupphör- ga dyschor, avloppsvatten och hopbitna ligt med dem att göra.
Han är till och skämt?
Ja, ja, ja, han kan det.
Han med stolt över att de uppkattar honom, kan till och med hänge sig åt den vill- glömmer aldrig att tala om det.
För öv- farelsen, att det just är i den världen rigt slåss han gärna och segerrikt med och i denna värld ensam, som jordens män, som underkastar sig vad som helst axel vrider sig.
Den går tvärsigenom från hans sida.
Han är obeskrivligt snäll Bahnhof Wittenbergplatz.
Vem kan tviv- och fin mot alla barn och alla gamla om ligt.
Det stämmer.
Men det finns också andra ting på jorden än moral och vä- tesuperoxid.
Känn igen d i g själv Berlin, i den ut- omordentliga begåvningen hos en av di- na bästa och trognaste innevånare.
Han känner dig.
M a r i a Lazar.
Senare på dagen talade Ebba Holgers- son om Gånget och kommande: v i måste handla som om förnuftet måste segra till sist, som om sanning och rätt skulle om de andliga värdena sutte i högsätet.
Det är otroligt så mycket som hinns segra, som la på det?
tiggare.
Det är hans förnämsta livsytt- med under tre, fyra dar på Fogelstad.
Där kom också en invasion ifrån Asa I Berlin i varje fall ingen.
Det är den ringar.
underliga och fullkomligt oförklarliga Nu kunde det låta som en elak mot- folkhögskola, hjärtligt välkomnade a v Fogelstadsförbundarna, och naturligtvis blev det diskussion mellan » Åsarna » och att fråga sig: Hur vill de ha det våra kursare - men mera därom sena- än fråga sig: är det rätt, eller är det re.
Där hanns med en föreläsning om gott.
Fogelstadsförbundet kan, genom Dan Andersson av en kursare, åtföljd ett utbrett upplysningsarbete, bli en kraf- av Dan Anderssons-visor, och fru Manda tig opinionsbildare ute bland väljarna för Björling Iäste Tagore.
de frågor som partierna visserligen ha (Forts. fr. sid.
1.)
Men till sist måste j u uppbrottet kom- lagda utanför hemmet till fabriken - Fröken Lundh, som rubricerat sitt an- på sitt program, men som männen icke ma.
På söndagkväll reste de första där mannen tagit upp dem.
Om detta förande: Vad jag tänkt och kännt inför ta upp med tillräckligt allvar utan på- medan ännu diskussionen pågick men faktum oftare påpekades för kvinnorna, det politiska livet.
konstaterade att » vil- stötning från kvinnornas sida.
på måndagsmorgonen kommo bilar och Referat över övriga föredrag och för- skulle de själva ganska snart inse och dens » enda politiska handling i allmän- bussar igen och stannade på gårdspla- protestera mot den orättvisa, den kvinn- h e t endast kunde bestå i att avlämna handlingar måste av utrymmesskäl upp- nen och så voro vi åter spridda f ö r liga industriarbetaren och familjeförsör- sin röst, och att redan detta var svart, skjutas till nästan nummer.
himlens alla vindar.
För övrigt gingo dagarna fort, som jaren nu pressas av, då hon utför sam- emedan vilden ej fatt nominera kandidat, Men Fogelstadandan föijde med .. ma arbete mannen, utan att erhålla lämplig att rösta på.
Fröken Lundh alltid på Fogelstad.
Soligt och varmt, - Akt ivi t e te n s sk e d e.
- - - organiserade hushållsköp gåvo 16 miljoner Husmodern har varje dag er- farenhet av att pengarna bli hon får mera för slantarna.
Varje år får hon dessutom ett tillskott av sparade pengar genom delaktighet i över- skottet på rörelsen 1931 sammanlagt 16 miljoner.
Hu- vudparten går tillbaka till medlemmarna: återbäringen.
Hushållens samverkan gör hushållens pengar mera värda.
- gör pengarna dryga k ö p k O o p e r a t i v t som samma lön.
Talet om att kvinnan inte påvisade sedan vilket kotteriväsen par- så middagsborden dukades alla dagar un- skulle kunna tåla en jämförelse i kon- tierna äro, och huru de belöna de sina der björkarnas hägn - på lördagen VO- kurrensen om arbete, för den händelse med ett riksdagsmandat där partitrohe- ro alla kursare inbjudna till fröken Tamm, där Gulli Gemzell stod för mu- siken och Barbro Hermelin och Viran Wallström f ö r sången.
När fröken Tamm talade till Fogelstadsförbundarna var det så tyst som i en helgedom lönerna bleve lika, tror jag inte på läng- re.
Likavisst som det finnes mer eller mindre yrkesskicklighet bland kvinnorna, så finnes det även mer eller mindre yr- kesskicklighet bland männen.
Huvudsa- ten är viktigare än sakkunskapen.
Fo- gelstadsförbundets och skolans uppgift måste vara att få fram självständiga, an- svarsfyllda medborgare, som äga mora- liskt mod och våga stå för sin åsikt, ken just nu, är att lära kvinnorna inse att de duger.
Efter middagen fortsattes program- met med diskussion om huru Fogel- även om den endast kan hävdas genom medan de sju brinnande ljusen flamma- en klart och skarpt formulerad reserva- de till i den höga staken.
På kvällen stadsförbundet, trots skiftande åskåd- ningar, skulle kunna verka politiskt.
In- ledare voro fröken Hulda Lundh, Ystad, fru Elsa Svartengren, Stockholm, och fröken Maja Åkesson, Jönköping.
- tion - ett salt, som icke mister sin sjöngs det i parken: O, du lummiga sälta.
lund .. Fru Svartengren, som såg på det po- Och på söndag förmiddag talade rek- litiska livet från riksdagsläktaren, hade tor Hermelin om Goethe-året, om Goe- fått den uppfattningen att riksdagsman- ' the, vandraren och skidaren, den anings- nens samvete ligger utanför parlamentet, fyllde, som lät tingen stilla verka, un- hos väljarna, och att han har lättare för der betraktande.
E.
S.
TI I D E V A RVE T REDAKTION: Telefon N.
48 42.
10-12.
Mottagningstid EXPEDITION: Telefon 182 43.
Kontorstid kl. 10-12 f. m., 1-4 e. m.
Postgiro 15 44.
PRENUMERATIONSPRIS: kvartal kr.
1:50.
Lösnummer 15 öre.
ANNONSPRIS: I text 25 öre per millimeter.
Stockholm 1 9 3 2 Zetterlund k Thelanders Boktryckeri-A.-B.
