# ID: svediakorp-per3583
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1932
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,163
# sentences: 733
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


I förvirringens tecken.
D:r * Frän riksdagsläktaren.
Av E l s a Svartengren.
* Tre kyrkogårdar.
Av P i e r Gudro.
* Elsa Björkman-Goldschmidt skriver om Grafologi till husbehov.
Böcker frän det nya Ryssland.
Av Herbert Lindberg.
Vad har hänt?
G AR TYSKLAND MOT EN NY MONARKI?
Sydtyskarnes minis- terpresidenter blevo oroliga vart den nya regeringen styrde hän, och reste till Ber- lin för att få klarhet, men efter samtal med Hindenburg ha de lugnat sig och rest hem.
Emellertid har förbudet mot Hitlers stormavdelningar upphävts.
I NFÖRANDET AV REPUBLIK har icke varit en vidare framträdande programpunkt i Sverige, troligen på grund av kungahusets personiga uppträ- dande och verkligt demokratiska inställ- ning.
Men skulle den sista förlovningen medföra ett nationalsocialistiskt inslag, aktualiseras frågan.
F REDSKONFERENSEN TYCKS FOR NARVARANDE vara ganska med- tagen, praktiskt taget ajournerad.
Det eviga mötet i Lausanne skall nu verkligen gå av stapeln och avrustningssamtalen skola då fortsättas där.
Tyskarne vägra fortfarande att betala skadestånd, men fransmännen ha svårt att ordna en an- Ada Nilsson: Devinez: En bok om kvinnor Riket ur dina M skriven för män Hans ohälsa och förtidiga död kommo hindrande emellan.
Detta kan icke nog beklagas.
Hade Hjalmar Forssner skri- vit denna bok, så skulle man icke mött så skor, vi vilja nu tala vackert och allvar- ligt om en allvarlig och helig sak.
det vill säga om det sexuella livet, om könet, om kvinnan.
Och så kan hon också få mycken manlig arrogans men i stället så läsa själv om hur hon är och framför H agar A n n a Lenah Elgström: - R e s e n ä r.
I ryska, franska, engelska, italienska och svenska.
Ett puzzle alltså, en samling lösryckta bilder och minnen.
Men ändå en helhet.
I mycket högre grad en helhet än mången roman med sammanhängan- de » intrig ».
En fängslande och mång- skiftande helhet, sådan endast diktaren - betraktaren av sammanhanget - för- mår se den.
I fråga om konstnärlig ren- het och balans stå de flesta av dessa skisser på höjden av modern skildrings- konst.
I vissa enskildheter är man vis- serligen benägen att göra invändningar - till exempel då författarinnan vill göra gällande att det bara är i Sovjetryssland man inte tolererar » fria författare,, eller da hon gör billiga och för reaktionen synnerligen tacknämliga vitsar om » den förrådda medelåldern » (vem skulle kunna förråda den maktutövande generationen om inte den själv?).
Men dessa subjek- tiva invändningar mot subjektiva åsikter eller tillfälliga polemiska utfall kunna inte på något sätt rubba den vördnad och be- I - dor.
Veckovalet gelbundna notiserna om ljusningen i New- deras intrång på arbetsmarknaden, att o lsson Anna Lenah Elgström har om någon gått in för tidens uppgifter: under med- vetet ansvar har hon sökt klarhet i de NATIONELL TIDNING finna vi föl- brännande sociala problemen.
Hennes jande förståndiga yttrande: ställning till det demokratiska genom- I Tidevarvet inhämta v i, att en av kvin- brottets två stora frihetsrörelser - ar- norösträttens pionjärer här i landet ny- betarrörelsen och kvinnosaken - åter- ligen firat ett jubileum.
Vi ha givetvis speglas med övertygande personlig be- ingenting att invända i Och för sig.
Men toning i hennes verk.
Men den tragiska episoden väckte ett m i n n e till liv.
på disharmonien i det sociala livet har i hen- cirkusmötet i Göteborg för någon tid se- nes diktning aldrig förmått överrösta de dan, då nationalsocialistiskt visade sig djupa, försonande.ackorden från kosmos.
i frihet, uppträdde bland våra egna dis- Hon är som människoskildrare vad hon på kussionstalare även en kvinna.
Hennes ett ställe i sin nya bok själv kallar sig: inlägg i debatten möttes emellertid från » Betraktaren av sammanhanget ».
Hon nationalsocialistitskt håll med erinran om, ser det enskilda livet kämpa sin spän- att » kvinnan tige j församlingen ».
Sådan ningsfyllda kamp, hon värnar med ömhet är inställningen till kvinnans deltagande dess helgd, men omärkligt, med diktarens i det Offentliga livet från det hållet.
Och hemliga medel, låter hon oss förnimma visst är det märkligt, att huvudparten av sfärernas harmoni som en dold ton i det Adolf Hitlers 14-15 miljoner tyska väl- tröstlösste, det mest förkrympta öde.
jare bestå av kvinnor, som alltså målmed- Ett sällsynt fint prov på sådan livs- vetet arbeta på avskaffandet av sina po- skildring erbjuder novellen » Den okända Om modern » i Anna Lenah EIgströms nya bok litiska rättigheter!
Modet ¨ tjugo ar kanske vi få läsa i ett fascistiskt Resenär.
Den ä r verkligen som författa- Tidevarv om den märkeskvinna, som rinnan säger ett puzzle, sammansatt av ägnade sina krafter åt att avskaffa kvin- lösryckta bilder men hur meningsfullt nans rösträtt.
foga sig inte dessa bilder till ett hem- vi hålla med om att en utveckling i lighetsfullt helt!
Mänskoödet framträder nationalsocialistisk riktning ä r full av vå- här liksom ur själva landskapet - för L att gade det och är riktigt kvinnorna att sammanföra i en likartad de mot- fär- av de milt sjunkande och snart åter sti- på primuskök, en av våra stora export- gande kurvor som tillhöra världsvälstån- artiklar på orienten.
Vad kvinnorna angår så uppger hr dets små egenheter.
Vi ha inte tröttnat heller På att trycka av i vår press de re- Wallenberg feminismen Som en orsak till mycken större och djupare mänsklighet.
allt vad hennes frid tillhörer.
t y det vet vi.
reda sig på inträde i en ny världsord- Kvinnor ha skrivit en hel del om sig ning.
Härmed ä r ingalunda sagt att icke bo- ken har sina obestridliga förtjänster.
Det själva.
De kvinnliga amerikanska läkar- Krisens karaktär av världsrevolution utomordentliga beröm som pressens her- ne ha t, ex. gjort en Stor insats i bortar- har länge lancerats av fribytarna i deras små frihytarblad i olika länder.
Där- rar hopat över författaren Och hans sak- betandet av den kvinnliga invaliditeten i ifrån har den teorien n u börjat nå även kunskap kan man till stor del skriva un- samband med menstruationsprocessen.
den officiella expertisen och de stora tid- der.
J a g vill särskilt framhålla kapitlen Det ligger djupt under professor Essen- ningarna.
Ett exempel därpa ä r envoyén Wallen- om äktenskap.
samvets- eller kamratäk- (Forts. å sid. 6).
bergs försök att förklara världskrisen och anvisa vägar att klara oss ur den, publicerat av Göteborgs Handelstidning.
Om Ur detta försök stiger den vite mannens klagan fulltonig mot himlen, där trevar hans intellekt efter en utväg ur kata- strofen, där uppvisar han alla sina fär- digheter utom den att ångra.
Skulden till världskatastrofen lägger envoyén Wallenberg på de färgade och kvinnorna.
Arbetslösheten orsakas av de 800 millionerna färgade som bojkotta de en tid då författandet av menings- Så kan endast den skildra som äger västerländska industriprodukterna, och de lösa historier brett ut sig såsom nu, förmågan att se i sammanhang.
Endast 30 millionerna kvinnor, som trängt in på är en författarpersonlighet sådan som den som plötsligt under en turistfärd kan arbetsmarknaden.
överraska jorden vi bo på, se den ensam IBERALA PARTIETS LANDSMÖ- TE med åtföljande val ägde rum i Stockholm häromdagen.
I verkställan- de utskottet och förtroenderadet invaldes 24 män och en kvinna, Snart kanske även de liberala kvinnorna känna behovet av en särskild organisation.
Och kanske har han rätt.
Alldeles säkert har han rätt i så måtto satsställning till den vite mannen och hans välde.
Det är inte svart att finna förmildran- de omständigheter för de anklagade.
I samma tidning där den Wallenbergska artikeln stod avtryckt visade varunote- ringarna från hela världens marknader att priset på majs, kaffe, kakao, kopra och gummi fallit sedan förra noteringen, Jag begriper mig inte på ekonomi mer än en sköldpadda, men även en sådan måste Förlaget hade från början givit detta med tillbörligt allvar.
Man märker re- v i I äro det nya.
det på längsta ha vi här envisats att så trögtänkt fråga om inte detta prisfall har uppdrag till professor Hjalmar Forssner.
dan där grundtonen.
v i män, vi männi- tyda tidens tecken som vore vi inne i en något samband med orderna till exempel Anna Lenah Elgströms av oskattbart vär- de.
Hon har de egenskaper som utmärka den betydande skriftställaren till åtskill- nad från yrkesförfattaren: den intellek- tuella lidelsen, den etiska övertygelse- kraften och den kosmiska synen.
ständig begravning.
händer, honung!
- av en man.
I har länge levat i en övergångs- EDICINSKT FOLKBIBLIOTEK, tenskap, fria och stadigvarande förbin- denna brett lagda populära delser utan äktenskap.
Även som tillfäl- manlands länsförbund, h ö r a n d e n i Söder- » handledning till en naturvetenskaplig syn liga könsförbindelser, preventivmedel nors vänsterförbund äns örbund v i av d dess Svenska årsmöte Kvin- i På och en biologisk förståelse av allt som m. m.
De läsas med mycken behållning.
varas.
Ja, det gick man med på utan till medicinen hör,, som under de sista Men det kommer fram vid upprepade till- motstånd, ty övergångstiden är man van tio åren utgivits på Bonnierska förlaget, fällen en grundinställning till problemen, vid.
» Men den är snart slut », fortsatte har nyligen utkommit med sin 27 del.
som man icke kan underlåta att reagera talaren.
Sen minns jag inte mer av talet.
ty där fastnade jag.
Sen dess har jag Den handlar om De kvinnliga underlivs- emot.
Ofta arbetat på att göra denna tanke på- organen och några sexuella frågor.
Den Författaren börjar sitt förord med or- taglig för mig, men det kan jag inte.
Men ä r författad av professorn i kvinnosjuk- den: » Denna bok är avsedd att läsas av ett har därunder blivit klart och det är, domar och förlossningskonst vid Lunds män lika väl som av kvinnors och han att det skulle vara skönt med ännu litet universitet, Elis Essen-Möller.
uppmanar Iäsarne att gå till läsningen mera övergångstid, så litet beredda som för sig själv, lekande » sin stora lek med havet och molnen och stjärnorna - de andra stjärnorna-.
» Resenär » är en samling skisser och sovjet- livsbilder från olika miljöer - undran ett verk av hög andlig kvalitet in- ger en.
ännu mindre kunna de förvilla ens sinne i fråga om konstnärlig äkthet och luttrad mänsklighet.
För dessa säll- synta egenskapers skull har Anna Lenah att till slut », också sjunka tillbaka i det Elgströms resebok.
som omspänner så och uppgå i dess eviga kretsgång av vila vida områden av världs- och människo- och rörelse, död och liv ...
kännedom, vår kärlek.
man » ej vågar förbjuda dem » arbeta.
Det är förresten inte riktigt sant.
fråga bara de affärsdrivande verken i Sverige!
Men antag att det i stort sett är sant att kvinnorna icke äro att driva ut från arbetet!
Hur vågar herr Wallenberg och alla andra både mer och mindre sakkun- niga än han hålla på och älta samma falska argument?
Bara det faktum att han har makt att undertrycka dementien, är Väl ända inte ett tillräckligt skäl för en fin karl att fortsätta att tala osanning?
Det faller ingen in att säga: det ä r dessa eländiga som fordom gjorde lan- dåer, tegel och spik för hand, vilka nu tränga i n i indiistrien och förorsaka ar- betslösheten.
Men om kvinnorna törs man säga det.
Och svara vi då: låt furst charkuteristen, ångbagaren, meje- risten.
tvål- och ljusfabrikanten, separa- tors- Och mjölkmaskinfabrikanten textil- fabrikanten och konfektionisten redogöra var de och deras arbetare fått sina jobb - l- a H.
S.
B:s program.
D Av (Forts. sid. 5).
LILLY ARRHENIUS.
et har på sista tiden varit en livlig Beträffande värdestegringsskatt har pressdiskussion med anledning av riksdagen redan 1920 antagit ett förslag en undersökning, som HSB företagit av Stockholms bostadsproblem.
Det ä r en utredning, som är av allra största bety- delse.
Inte minst därför att HSB härige- nom bidrar till att överflytta diskussionen om funktionalismen från det teoretiska till det praktiska planet.
Först behandlas äganderätten till mar- ken, dels med exempel på fastighetsvärde- stegringen, dels i en exposé över tomt- rättmotionernas öden i riksdag och stads- fullmäktige.
Därefter följer två stads- planeförslag, ett för yttre delarna av Kungsholmen, och ett för Smedslätten.
För att få reda pa den mest ändamåls- enliga husbredden och - höjden har HSB låtit utföra en särskild undersökning, vars resultat publicerats tidigare.
Det koope- rativa ägandets fördelar påpekas ener- giskt.
Och sist diskuteras möjligheten om sådan skatt och också verkställt en markvärdesuppskattning.
Därefter har denna viktiga fråga egendomligt nog glömts bort.
I år har dock finansminis- tern interpellerats i saken.
Han svarade, » att frågan ej är mogen för avgörande utan en ganska omfattande utredning (!)
och förnyade taxeringnatgärder, vilkas genomförande torde ställa sig synnerligen kostsamt,.
Frågan har utretts i cirka 25 år, ända från 1907, både officiellt och privat, så att det skulle kunna räcka.
Och den kostnad, taxeringarna kommer att dra, skulle snart täckas av den vär- destegringsskatt, man sedan skulle utkrä- va.
Det verkar i hög grad sabotage med detta förhalande!
Framför allt som man i Stockholm fatt otaliga exempel på hur gamla hus Stiger i värde utan ägarens åtgärder, T. ex. huset Drottninggatan att anställa byggnadsarbetarna mot års- 33 var 1880 taxerat till 115,000 kr., nu lön, i stäiiet för att som nu - de är det värderat till 1,200,000!
Drott- -.
.
Från riksdagsläktaren Den 18 j u n i 1 9 3 2.
V i d en interpellationsdebatt i Andra hr Reuterskiöld.
Om Reuterskiöld ä r en kammaren om yrkesinspektionens stor bondeförbundare så ä r han i alla effektivisering fann sig interpellanten, hr fall en än större lagkarl.
Han röstade Ström i Göteborg, föranledd utbrista: emot regeringsförslaget om mjölkavgif- När riksdagen skall besluta i mjölkfrågan, ten därför att det var grundlagsstridigt.
då går det med flygmaskinsfart, när det och man följaktligen aldrig på exekutiv gäller stödkrediter åt banker g i r det med väg skulle kunna uttaga uteblivna avgif- snälltågsfart - men när det gäller socia- ter.
H r Orne, som hör till de allra för- la välfärdsanordningar, så kan man jäm- ståndigaste i riksdagen, måste jag ju föra farten med den småländska järnväg, också höra och han visste t. ex. av ett där man fick åka hela dagen för 75 öre.
bruk någonstädes som hade ladugård för Ja, när det gäller utskottets utredning att kunna leverera mjölk till brukets ar- om mjölken så kan man gott säga att det hetare.
Där ha lönerna nyss sänkts, var- gick med flygmaskinsfart - men när frå- för man omöjligen kan höja mjölkpriset gan kom upp till debatt i kammaren blev till arbetarna - men mjölkavgiften till det att åka hela dagen för 75 öre.
Tal- den privata organisation som skulle ord- mannen hade vädjat till riksdagen att na det hela den måste braket betala.
Det man skulle fatta sig kort och man hade blir inte små summor som går bara till ropat bravo - men när eftertankens organisationskostnader.
kranka blekhet kom, stod där i alla fall Efter detta kunde man ju gissa att 22 namn på talarelistan.
Och när det fak- det inte skulle bli några extra mjölkav- tiskt har hänt att en talare avrundat sitt gifter.
Men det blev det i alla fall, trots fem kvarts anförande med en liten avslut- att alla socialdemokrater röstade för av- ning i den här stilen: - - - men j a g slag.
skall inskränka mig till det nu sagda ... » Och i lördags var det 1932-Ars riks- si kan man förstå hur lång debatten dags sista större arbetsplenum.
Ja, det blev.
vill säga.
arbetet bestod mest däri att Naturligtvis hörde jag inte på alla tju- man gick och klappade varann i ryggen gutvå, man kan riskera få höra samma och det var inte många i Andra kamma- skiva både tre och fyra gånger.
Farbror ren som undgick Bengtssons i Kullen sto- Wiklund i Brattfors, som varit med 44 riks- ra famn.
När han skulle till att krama dagar, han vet nog vad han talar om, Olsson i Kullenbergstorp vände jag mig Bengts- när han härom dagen sade att han inte bort - en riktigt hård kram fann något givande i att än den ene och son i Kullen och Bondeförbundet hade än den andre partimedlemmen begär or- inte haft någon ledare mer ...
det och framlägger precis samma syn- Ja, vet ni, det var riktigt rörande, så punkter som partiledaren.
Han rekom- där rörande som det bara blir i riksdagen menderade det lilla ordet » instämmer » så- i avskedets stund vart fjärde år.
Gud som varande både bättre - och billigare vet vilken karl som nästa å r sitter i ens i tryck.
stol?
Att det skulle kunna bli en kvinna Förlåt, jag kom visst från ämnet.
Säg - nej, det tror ingen på.
Så pass har mig med vem du umgås ...
Det var man väl ändå skött sig ... Elsa Svartengren.
mjölken.
I Första kammaren hörde jag I förvirrin- gens tecken.
I en föregående ledare h a vi om- nämnt regeringens proposition an- gående viss mjölkskatt.
Ändamålet skulle v a r a a t t s ö k a å s t a d k o m m a ut- j ä m n i n g av mjölkpriset ö v e r hela, l a n d e t, så att d e vilka s ä l j a mjölk av De privata plats- förmedlingarna.
ramför mig ligger sex tätskrivna fo- lioark.
Det är fru Olivia Nordgrens interpellation i riksdagen beträffande de privata platsförmedlingarna.
i inlednin- gen redogöres för frågans senaste öden och naturligtvis exempel på de missför- hållanden, som givit anledning till att de vakande riksdagsmännen - och kvinnor- na - hållit uppmärksamheten vid den.
När en barnsköterska, med 50 kronor i månaden, skall betala 22: 50 i arvode för att få denna plats, utan garanti för ar- betets varaktighet, och en privat platsför- medling först tar en inskrivningsavgift av 3 kronor och därefter fordrar R à 10 kro- nor i förmedlingsavgift av arbetsgivaren och sedan 20 procent av den första må- nadslönen av den arbetssökande - enligt fullt lagenliga bestämmelser, så ä r det redan oskäligt.
Det är dock endast exem- pel på de officiella taxorna, som godkänts av länsstyrelsen.
När man sedan gran- skar alla de knep som kommissionärerna använda för att kringgå dessa taxor blir det mångdubbelt värre.
I avslutningen framhåller fru Nordgren att då förhållandena på arbetsmarknaden ytterligare försämrats och arbetslösheten bland kvinnorna, som närmast anlita dessa platsförmedlingsbyråer, ökats, är det att befara att dessa kvinnliga arbets- sökande i ännu större utsträckning än förut bli föremål för ett oblygt ockrande på nöden från en del mindre nogräknade byråinnehavares sida, om inte snara At- gärder vidtagas för att skärpa kontrollen över den privata platsförmedlingsverk- samheten.
Fru Nordgren framställde med anled- ning därav följande frågor: 1) Vilka åtgärder äro att förvänta från Kungl.
Maj:ts sida för att söka råda hot på de missförhållanden, som äro konsta- terade inom den privata platsförmedlin- gens område?
2) Kan man räkna med att de åtgär- der, som eventuellt äro pitänkta, kunna komma till stånd under den närmaste tiden?
På detta var det hr Socialministern svarade vid en interpellationsdebatt för någon vecka sedan att frågan har ett visst samband med den offentliga arbetsför- medlingens organisation och att därest, som sannolikt torde vara, en internatio- nell konvention riktad mot de privata affärsmässiga platsförmedlingarna anta- ges vid 1933 års konferenssammanträde, kommer frågan om Sveriges biträdande F Landtbruksstyrelsens i f l e r a styc- ken avrådande yttrande.
Därmed ä r ett nytt beskattningssystem infört.
P r i v a t a sammanslutningar ä g a r ä t t a t t p å l ä g g a oorganiserade mjölkför- s ä l j a r e skatt.
M å v a r a a t t Kungl.
Maj:t sedan skall b e s t ä m m a ö v e r skatten, men v å r lagstiftande försam- ling h a r likväl avhänt s i g ensamrät- ten a t t p å l ä g g a skatt.
En viss lag- löshet ä r proklamerad, d e t k a n inte förnekas.
- Vidare h a r jordbrukar- n a, som aldrig kunnat organisera s i g, som kanske varit d e f ö r s t a a t t för- d ö m a fackföreningsorganisationerna, slagit in på tvångsorganiseringens väg.
O c h regering o c h riksdag h a s t a d f ä s t a t den.
D e t b å d a r inte gott.
Utredning i seminariefrågan.
Propositionen om seminariereformen föranledde - i den del den rörde folk- skoleseminarierna olika beslut i för- sta och andra kammaren.
Utskottet ha- de föreslagit ny utredning angående or- ganisationsfrågorna.
Vad inträdesford- ringarna beträffar hade utskottet av- styrkt kungl.
maj:ts förslag att de skulle höjas och fastställas till realskoleexamen.
Mot detta utskottets yttrande förelåg en reservation av hr Kvarnzelius m. fl.
som önskade en förutsättningslös utredning även på denna punkt.
Enligt reservan- terna.
; mening borde även Iärarkollegier- na vid seminarierna få tillfälle att uttala sig i frågan.
Efter synnerligen långvariga debatter i kamrarna stannade man i första kamma- ren för hr Kvarnzelius ’ reservation, me- dan andra kammaren biföll utskottets för- slag.
Det blir sålunda i varje fall en ut- redning.
- - Socialinstitutets studievecka.
Socialinstitutet i Stockholm anordnar en social och kommunal studievecka den 3-8 oktober i år, avsedd främst för dem som studerat vid institutet eller - före dess tillkomst - vid Centralförbun- dets för socialt arbete kurser, men också i mån av utrymme för utomstående, av sociala och kommunala frågor intresse- rade.
Kursen kommer i huvudsak att följa dels en kommunal, dels en socialpolitisk linje och bestå av föreläsningar i regel av densamma att underställas riksdagen, följda av diskussion.
Deltagarna behöva och detta inom relativt snar framtid.
emellertid icke känna sig bundna av äm- I enlighet med förslag av Internatio- nesfördelningen utan ha frihet att bevista nella arbetsbyråns styrelse upptogs f r å - föreläsningarna på bida linjerna.
gan om avskaffande av den avgiftskrä- vande arbetsförmedlingen pi internatio- n ä m n a s föreläsningar över nella arhetskonferensens sextonde sam- kommunal finanspolitik i kristider av pro- maiitriide, som hållits i april i år.
Något fessor Bagge, processförfarandet i fattig- slutligt avgörande i frågan träffades icke.
vårdsmål av kammarrättsrådet Norrman, Konferensen fastställde emellertid grund- aktuella skatteproblem av kammarrättnrå- linjerna för ett frågeformulär i ämnet, det Kuylenstierna samt kommunal bo- vilket kommer att i vanlig ordning m- stadspolitik.
Bland.
föreläsarna märkas derställas regeringen för yttrande.
Som f. ö. docent H. Sundberg, kamrer H. Gö- dessa yttranden skola föreligga i god tid ransson och kanslirådet von Koch.
Pro- före nästa konferens, vilken kommer att fessor Kinberg föreläser om psykologi hållas i Genève 1933, torde svenska re- och socialpolitik, professor Wigert om geringen redan innevarande år hava att nyare åtgärder för hjälp i t psykiskt sju- preliminärt taga ståndpunkt till frågan.
ka och doktor Alice Hellström om pro- Fru Nordgren tackade för svaret, som blembarn.
Vidare kommer verksamheten hon dock icke fann så tillfredsställande bland arbetslös ungdom att tas upp med som hon hade hoppats och väntat, då undervisningsrådet Thomson, samt foster- man därav kunde förstå att några åtgär- fördrivningsfrågan med advokat Ruth der för att rida bot på de rådande miss- Stjernstedt som inledare.
Det fullständi- förhållandena icke vore att vänta inom ga programmet tillkännages senare.
de närmaste två åren - trots att miss- Utöver dessa föreläsningar planeras förhållandena inom denna verksamhet diskussioner av mera speciell art i sam- fordra snabbt ingripande.
band med samkväm inom mindre delta- Från polisens sida har också upprepade garegrupper och inledda av deltagarna gånger vitsordats att förhållandena äro själva, t. ex. personalkonsulenternas ar- sådana inom vissa privata platsförmed- bete, barnavårdsombudens arbete, det so- lingar att ett ingripande från myndighe- ciala arbetet vid sjukhus.
Ordförande ternas sida vore påkallat, men att, i de vid överläggningarna och övriga funktio- flesta fall då ett dylikt ingripande äger närer komma också att utses bland kurs- rum, resultatet blir klent, på grund av deltagarna själva.
Kursen äger rum i samband med in- den nu gällande, intetsägande förordnin- vigningen av institutets nya lokaler, den gen.
Jag hoppas, sade fru Nordgren, att egna byggnad, som denna viktiga hög- denna fråga föres fram för riksdagen skola så länge Väntat på.
Det initiativ som sålunda utgått från efter behandling i Genève, med all den skyndsamhet som ä r möjlig och att ett institutet och föreningen D.
S.
I.
(Diplo- ' ytterligare förhalande icke kommer att merade vid Socialinstitutet) har väckt liv- ske.
lig genklang, ett hundratal anmälningar Det ligger i såväl samhällets som de ha redan ingått från olika orter, årskur- enskilda samhällsmedborgarnas intresse ser och arbetsområden.
att dessa förhållanden ordnas p i ett till- fredsställande sätt, så att inte enskilda lämnas tillfälle att ockra på sinn med- människors nöd och försvåra kampen för de internationella ordens språk.
Kurser, tillvaron för desamma.
litteratur, upplysningar från Sv.
Occ.- E.
S.
Förb., Box 171, Stockholm.
aktuellt, kan Occi den tal, Socialpolitiska och Kommunala Institutet Norrullsgat.
8 B, STOCKHOLM - Tel. V. 170 28.
Högre teoretisk undervisning i socialpolitiska och kommunala ämnen.
Stu- dierna kunna förenas med utbildning för praktiskt socialt arbete.
Studietid minst 1-1½ är.
Läsåret börjar i sept.
Avgift 300 kr.
pr läsår.
Prospekt och upp- lysningar genom exp.
vard.
kl. 9-3.
Skolbarn mottagas i b ö r j a n a v instundande läsår på G r i p e n b e r g s herrgård vid Tranås, Undervisning a v examinerad lärarinna.
S v a r till friherrinnan Jane Hermelin.
Gripenberg.
\ 6-stäningen Böcker från det beslutad.
nya Ryssland.
s D lutbehandlingen av frågan om vissa 6 på eftermiddagen alla vardagar utom inskränkningar i Stockholmsbutiker- lördagar då de skola stängas kl. 5.
To- nas, rakstugornas och frisfrsalongernas baksaffärer få ha öppet alla dagar till kl. arbetsdag, uppsköts vid stadsfullmäktiges 7.
Under julhandeln får tiden även för sammanträde för några veckor sedan för de övriga utsträckas till kl. 7, Söndags- att de oklara linjerna i någon mån skulle handel tillåtes mellan halv nio och tio hinna klarna.
Det ha de emellertid knap- för mjölkbutikernas räkning.
Här stå nu past gjort.
När frågan åter var före i mån- allmänhetens önskemål om obeskurna dags hade synpunkterna mångfaldigats möjligheter att kunna få frisk mjölk före till den grad, att icke mindre än 31 olika eller efter arbetet emot butikspersonalens yrkanden slutligen förelågo Att under krav på rimligt begränsad arbetstid.
sådana förhallanden en återremiss till Utan tvivel hade man genom en utred- stadskollegiet för förnyad utredning varit ning kunnat åstadkomma någon väg att den bästa lösningen är uppenbart.
Nu få båda parternas rättmätiga intressen segrade dock den föreslagna tidiga stäng- ningen med 44 röster mot 43 och därtill en viss förargelse över propositionsord- ningen.
För frukt- och blomsteraffärer- nas samt frisersalongernas vidkommande blev emellertid återremiss beslutad, Den nya Ordningen berör framförallt bröd- och mjölkbutikerna och det är ju också mjölken som framkallat de skar- paste meningsbrytningarna.
I stort sett innebär beslutet följande: Butikerna få vara öppna mellan kl. 8 på morgonen och tillgodosedda.
Ett par timmars stäng- ning mitt på dagen har t. ex. föreslagits i en skrivelse från Vissa kvinnoföreningar.
Detta förslag förekom också i debatten tillika med förslag om anordnandet av skiftarbete Det borde också finnas an- dra möjligheter att Ordna distributionen till alla parters tillfredsställelse.
Med anledning av det trassliga förfa- randet vid voteringarna i stadsfullmäktige är det icke otänkbart att beslutet kommer att överklagas.
I Ett ryskt barn brev.
Kära Pappa, nu skriver jag inte längre bara noveller utan också dikter.
o m jag skall vara fullt uppriktig mot dig, så har jag helt och hållet slutat upp med att skriva noveller.
I dagarna har jag gjort en dikt för vår skoltidning.
Jag vet inte, om den blir antagen.
Tidningen har ej kommit ut ännu.
Men jag tror säkert, att den publiceras.
Dessutom har jag skrivit vers, som handlar om mina kam- rater.
Jag har lärt mig att skriva på din ma- skin.
Det går flott.
och jag gör sällan fel.
Jag lär mig också att spela piano och att gymnastisera.
I går försökte jag att stå på huvudet, men jag föll och ska- dade mina tänder: slog av en bit.
Jag var tvungen an gå till doktorn.
Det gör ont.
Här är stark frost.
Jag åker emellertid inte skridsko; har ej tid därtill, är stän- Besökte Sovjetkongres- digt i skolan.
jag var delegerad för att hälsa sen deltagarna välkomna i pionjärernas namn.
- - oktor Arthur Rundt har i sin bok en ung mongol, klädd i sportmössa och » Människan göres om » lämnat ett armbandsur.
Denne unge man tror ej intressant bidrag till kännedomen om på Buddha, han har andra gudomlighe- Sovjetryssland.
Hela boken gör ett ve- ter - bilen, rotationspressen, fabriken.
Ryssland kan man inte fatta med för- derhäftigt intryck.
Doktor Rundt är ingen partigängare eller fanatiker.
Han ståndet, det har sitt särskilda öde, på söker se lugnt och sakligt på en av de Ryssland kan man blott tro, citerar för- märkligaste företeelserna i världshisto- fattaren Tjutsjev, men tillägger, att detta rien.
land, som ej kan fattas med förståndet Det är nog så sant.
Som författaren sä- utan blott genom tron - förbjuder tron.
I dessa ögonblick- och situationsbilder ger, att den som ej reservationslöst be- undrar vad han ser i Ryssland, lätt får från det stora och så radikalt omskapade stämpeln reaktionär, medan den som riket i Öster har läsaren en ovanligt in- ständigt går omkring och säger, att allt tressant lektyr.
Man får en klar blick på vilken dag som helst kan störta samman, förhållandena där borta och på de svå- liknar ett barn.
Som » pladdrar mot stor- righeter, som den sovjetryska staten har men: jag tål d i g icke dumma vind, sluta att genomkämpa.
upp att blåsa! » Det hör till allmänbildningen att känna I ett antal skisser ger författaren något om Sovjet utöver dagspressens pro- skarpt tecknade bilder från det moderna pagandalögner, vare sig de skildra SOV- Ryssland.
I » En omväg » drar han en jetrepubliken som paradiset eller helvetet.
parallell mellan envåldsmonarkens: .Sta- ten, d d är jag » Och den opersonliga sov- n annan bok, som också behandlar livet i Sovjetryssland, är p, Roma- jetstaten med samma motto.
Friheten står, så som vi fatta den, lågt i kurs, sov- novs till svenska överflyttade » Tre par jetstaten sysslar med värden av annan silkesstrumpr ».
valör.
Lenins bekanta ord » Frihet är en Det är en roman.
Med liv och fart borgelig fördom » förklarar kanske en skildrar Iörfattaren kampen mellan det hel del.
gamla och det nya.
Han ger en massa i » Människan i gjutformen, skildrar drastiska interiörer från Moskva av i dag, författaren den stora statskrossens möda ger säkert tecknade norträtt och en hand- dividuellt och ersätta det ling, som håller läsaren i stark spänning.
med likformiga kraftenheter, själen är I Centralmuseet, dit författaren tar lä- fiende till revolutionen och därför är den saren med sig, tjänstgör en del av den ett hinder, som måste bort.
s, k. intelligentian, som har det svårt på Ett de intressantaste avsnitten i alla sätt, ständigt hotad av uppsägning boken är det som behandlar religionen.
och trakasserier, Intelligentian duger ej Allt som stöter på magi, är bannlyst - något till, Det är prolerariatet, som skall ändamålsenligheten är den nya religio- skapa det nya samhället, om det än tar lång tid att arbeta s i g fram till kunskaper nen.
E av I » Sovjetbarnet » behandlas barnupp- fostrans problem, och här redogör förfat- taren för en skolform, som väsentligt av- viker från den västeuropeiska.
I sovjet- skolan känner man ej till straff och be- tyg.
Hemläxor existerar ej.
Man hyser ej någon fruktan för läraren, som j u an- nars är det vanliga, Endast gruppen så- som sådan får beröm för ett kollektivt utfört arbete.
Den enskilde lärjungen ej.
Ett av de sista kapitlen i boken betit- din gud bor i Detroit,.
För- las A s i a t fattaren korsar sovjetrepubliken i alla riktningar, ser allt, talar med alla.
Han sitter i en bil och har till förare och tolk - - - ' " och blir en hänsynslos ivrare för de mo- Arthur Rundt: Människan göres om.
Na- derna idéerna.
Handlingen utspelar sig tur och Kultur.
3: 90. dels på Centralmuseet, dels i det hus, där P. Romanov: Tre par silkesstrumpor.
Ti- den.
5: 75. f. d. ingenjören har sin hostad.
Man bor K v i n n o d r äh t e n s demokrati.
- Detta brev är skrivet den 8 febr.
1931 av den trettonåriga Natascha Pilnjak, och är riktat till hennes far, skriftställaren Boris Pilnjak från Volomna.
Under en resa i Frankrike lämnade Pilnjak dotterns brev till den franska pressen och betona- de, » min dotter är en absolut alldaglig typ ».
Meddelat av Daisy Müller-Hill.
trångt och smutsen och vägglössen är en väsentlig ingrediens i dessa bostäder, där folk av de mest skilda slag har sin va- relse.
Här får man Ryssland av i går lik- som av i dag.
Boken har en kärlekshistoria, som inte hör till det sympatiska slaget.
F. d. järn- vägsingenjören och museitjänstemannen får ett brev från sin bästa och enda ung- domsvän, att denne med sin hustru ämnar bosätta sig i Moskva.
Han fylls av en Stor glädje.
NU skall han få litet omväx ling i sitt tråkiga äktenskap.
Den där vännen är en ovanligt präktig människa, men godtrogen över all matta.
Snart u p p står det ett förhallande mellan ingenjören och vännens hustru.
Handlingen kulmine- rar med uppträdandet av en tredje per- son, en i sovjetrepubliken betydande ma- tador filmregissör.
Med honom rym- mer kvinnan.
Så kommer den tragiska Upplösningen.
Hon återvänder efter en tid, står kraftlös vid dörren och betrak- tar maken och f. d. älskaren, rusar in i sängkammaren Och tar sitt liv.
På gol- vet har hon kastat ett paket.
Maken tar UPP det och vecklar ut papperet.
Paketet innehåller tre par silkesstrumpor.
Han stirrar oförstående på dem.
Men f. d. älskaren erinrar sig några ord.
som film- regissören fällt vid ett tillfälle: » Den ryska kvinnan säljer sig för tre par silkes- strumpor. » Kring detta icke särskilt originella hän- delseförlopp har författaren lyckats bygga upp det tyska samhället av i dag, män- skor med andra ideal än vi, sökande stjär- nan som vi, fattiga syndare som vi.
och skaffa sig erfarenheter.
Överallt är vi mänskor lika, vi ger blott Det är ingen idealiserad bild av Ryss- land, som Romanov ger.
Han är en skarp olika uttryck åt samma väsende ' iakttagare som lugnt och sakligt återger.
» Tre par silkesstrumpor » är en mycket livet i dess olika brytningar och uppen- Intressant skildring, även Om den inte kan barelseformer, familjen och administra- rekommenderas som söndagskolelektyr.
Den lockar icke till sovjetexperimentet tionen.
Huvudpersonen är den f. d. järnvägs- hos OSS, men till beundran för det stora ingenjör, som fatt anställning vid Central- tålmodiga ryska folket.
Boken hör av- de se- museet.
Han är en fint bildad person gjort till det bästa, som vi av idealistisk Iäggning, som emellertid så naste Aren av modern sovjetlitteratur.
Herbert Lindberg.
småningom ryckts med av den nya tiden i århundraden har skyddat Pyrenéernas herdar mot vinterstormarna.
Det är den enkla smakfullheten, som karakteriserar heter och över allt vad vulgaritet sätter det i harmoni med den stränga måttfull- het i linjer, som är det väsentliga i nuti- dens fantastiska fortskaffningsmedel.
Det fordras djärvhet och en viss grad av hjältemod av en kvinna, som skall möta världen utan de förtrollningsmedel, som hjälpt hennes kön så länge.
Att lita på sin egen tjuskrafts makt utan prydnad av slöjor är en yttring av självtillit.
En svårighet har övervunnits, som för en mindre modig ande skulle ha förefal- lit oöverkomlig, slutar prinsessan, nämli- gen att finna oändliga variationer på detta tema, som heter det anspråkslösa intet.
Ja.
Men låt OSS nu bara inte fuska bort den dyrbara landvinningen!
rinsessan Marthe Bibesco har i en ar- än som sorgdräkt.
Vad jersey beträffar, tikel I.
Vogue berättat om hur hon var det de fattigas uniform.
Då förstod upptäckte den revolution som försigått jag plötsligt de framsteg i verklig elegans med den kvinnliga klädedräkten och till- som gjorts.
Kvinnorna hade till sist nått fogar några kommentarer till det faktum, samma självtillit som männen; de kunde att prinsessor numera kunna gå klädda i reda sig utan plymer och krimskrams och sportklänningar och ända se ut som da- ända hävda sin överlägsenhet.
mer.
Tidsandan har skapat en hittills oanad Fastän vi dessvärre för närvarande leva likhet i det yttre mellan kvinnor i olika i en tid av delvis allt annat än revolutio- ievnadsomständgheter.
Societetsdamen nära kvinnokläder må vi nu höra vad hon kommer i beröring med arbetarflickan, har att säga om deras förenkling.
vars sunda försetånd leder hennes smak, I I ungefär 40 år hade min kusin prin- vars knappa inkomster sätter en broms sessan Jeanne Bibesco varit nunna, abbe- för hennes fantasi och som ända lyckas dissa vid Cameliterklostret ' i Algiers, be- se snygg och prydlig ut.
I stället för att rättar prinsessan Marthe.
Hela tiden gick kvinnan av folket avundsjukt och på långt hon kladd i nunnedräkten av grov brun håll stirrar på den förnäma damen, som sars och svart slöja, i sandaler men utan ligger bekvämt tillbakalutad i sin landa, strumpor.
Hon hade tagit farväl av blandar sig den förnäma damen med an-, världen vid femton års ålder, då hennes dra, där hon kan lära sig något av de mor och mormor ännu gingo klädda i praktiska moder, som framskapats av spetsar och krinolin.
I sitt kloster på an- ungdom och fattigdom tillsammans.
Det surrogat för arbete, som kallas dra sidan Medelhavet hörde hon mycket litet om de förändringar, som ägde rum i sport, har också spelat en betydelsefull Europa efter det tredje franska kejsar- roll vid denna modernas revolution.
När dömets fall och alla dess följder.
en kvinna är ute på golfspel, jakt eller Damer, som ha det besvärligt med sina A v vissa politiska skäl måste hon läm- fiske trampar hon samma mark som Vall- värkande fötter och ben samt ha svårt na sitt kloster, och kom och bosatte sig flickan eller gåsvakterskan och hon ut- att få passande skor, tag närmare reda hos oss i Paris.
Så en dag kom en släk- sätter sig för samma regn och samma på vad det lätta Freika-Wizard fotstödet ting på besök, klädd med den moderna vind och hennes kjol slites av samma snar.
av läder förmår uträtta och likaså hur parisiskans vanliga elegans.
Sedan hon Hennes yllestrumpor och kjolar måste den gummifria, tvätt- och stoppbara hade gatt, frågande mig abbedissan: » T y c - därför ta efter hennes enklare Systrars.
åderbråckstrumpan med samma namn Hastigheten har varit en annan betydel- verkar.
Se och prova också våra be- ker du, att Héléne är klädd så som det passar en prinsessa?, sefull faktor när det gällt att införa uni- kväma och på samma gång eleganta, Héléne hade haft på sig en av Chanels formens stränga estetik i kvinnodräkten.
ortopediska skor med extra läderpacknin- förtjusande Jersey-kostymer av utsökta- För att kunna jaga genom rymden i en gar i hålfoten och förlängd bakkappa.
ste enkelhet.
Min kusin förklarade för öppen vagn miste hatten utbytas mot mig, att varken hennes mor elter mormor mossan, och aeroplanernas snabba flykt eller någon annan dam som hon kände, har gjort baskermössan modern båda för någonsin skulle ha gått klädd i ylle annat män och kvinnor, samma enkla huva, som Kungsgatan 4. andra huset fr. Sturepl.
P.
Fötter, ben och skor.
- Lagersons
En bok om kvinnor.
(Ports.
fr. sid. 1).
Möllers värdighet att taga reda på nå äro könsvarelser, men som icke anstår got sådant.
Däremot kan han tillåta sig, nutidens frigjorda kvinnor., att i denna standardserie av vad man ve- Jag vet icke var författaren har mött tenskapligt sett kommit fram till, citera denna åsikt.
För min del har jag aldrig och dra vittgående Slutsatser av en ve- sett någon som framställt problemet på tenskapligt sett så pass ovederhäftig sta- detta sätt, men vad jag vet är att målet tistisk undersökning som den av statsre- för en människas tillvaro är något ytterst visorerna för några år sedan gjorda un- vanskligt att bedöma.
Hur man ställer dersökningen över vissa kvinnliga stats- det beror pA hela ens livsuppfattning, he- tjänares större sjuklighet.
Saken har la ens inställning till kosmos eller vad förut påtalats här i Tidevarvet (se n:r 7 man i dagligt tal kallar för religion.
Var 1932) så nog därom.
den enskilda individen sedan finner » sin Låt mig i stället övergå till ett annat förnämsta och största uppgifts är också kapitel.
Först ett par citat.
» Moderskap mycket svart för andra än personen ifrå- är kvinnans förnämsta och största upp- ga själv att avgöra.
Det har funnits ti- gifts - » Man kan endast beklaga der, då en starkt religiös inställning ford- att förhållandena i världen äro sådana rade till och med ett absolut avstånds- att icke alla kvinnor kunna nå denna lyc- tagande från allt föräldraskap, för att ka och detta mål för sin tillvaro,.
Pro- icke genom » denna bittra, bittra glädje, fessor Essen-Möller är icke ensam om sa- som barnen skänka, (kyrkofadern Ter- dana yttranden.
Man återfinner dem i tullianus) åstadkomma » bördor farliga nästan alla de otaliga arbeten av man- för tron,, Vår tid ställer allt större och större liga läkare om könets psykologi, som översvämma bokmarknaden.
Kvinnorna krav på förutsättningarne för föräldra- själva äro mycket försiktigare i sina ut- skap.
Vi fordra av många det absoluta talanden.
Essen-Möller tänker sig sina avståendet därifrån.
Det blir då för mån- motståndares argumentering på följande ga kvinnor en grymhet och en skadlighet sätt: » Bland nutidens kvinnor finnes att av en s. k. auktoritet få lära att deras mången som med iver hävdar, att kvin- liv ej längre har någon mening och att nans uppgifter äro desamma som man- de sakna ett fullvärdigt mål för sin till- nens, och att moderskap är en sak, som varo.
Man möter ofta kvinnor, som kämpa kan överlämnas åt dem, som uteslutande med sina mindervärdeskomplex.
Hur ofta behövs det icke i stället en kraftig sugges- Red.
av Tidevarvet, Stockholm.
tion du duger Och det behöver ej va- - -, I väl där trevnaden uppväga den ekono- miska förlusten.
Med 6-, 7- och upp till IO-våningshus anser sig HSB bäst ut_ (Forts. fr. sid.
1.)
nyttja marken och få minsta gatu- och ninggatan 45 ägde 1880 ett värde av kan fördelas på ett större antal Iägenhe- ledningskostnad.
80,000 kr., nu står det i 1,100,OOO.
En ter än i ett lägre.
P å detta område får A tt HSB därefter i någon mån gör pro- nätt ökning på 1,300 procent!
Visserli- man nu ut c:a 5,108 eldstäder.
Efter ar- paganda för sin egen verksamhet är j u gen har penningvärdet sjunkit men inte kitekt Gahns förslag skulle man få c:a förklarligt.
Idealet är naturligtvis, att tillnärmelsevis på detta sätt.
Där borde 7,713 eldstäder.
Detta skulle innebära, alla på detta sätt skall kunna skaffa sig det ju vara rimligt, att staden får tillgo- att eldstadspriset med samma vinst för en bostad, där man är tryggad för spe- dogöra sig den värdestegring, som u p p staden som för närvarande skulle sjunka kulation och hyresocker.
kommer genom stadens utveckling.
från 1,OOO kr.
till ungefär 649 kr.
Detta Den sista frågan är, som förut nämnts, Framförallt har de två stadsplaneför- måste ju räknas som en vinst, då denna om anställningsförhållanden och rationa- slagen väckt diskussion och opposition.
nedsättning i tomtkostnaden naturligtvis iisering av arbetet.
Oftast vilande på okunnighet och miss- hör utnyttjas för att nedpressa hyrorna.
HSB har genom sin undersökning lyt- uppfattning!
M a n har talat om åsidosätt- Och trots detta får man in mera sol, kats få igång en stadsplanediskussion tande av sociala hänsyn, och att staden rymd, grönska.
Denna bebyggelse skulle även bland menig man.
Genom denna inte bara skall tillgodose penningsintres- säkert bli mera » hygienisk och social, än propaganda, som framför allt stödes av sena vid förverkligandet av sina bygg- de ganska klumpiga 4-våningshus som de yngre arkitekterna, håller det på att nadsplaner.
Man har uttryckt rädsla för byggts förut.
gå upp för folk, att detta är en fråga som H.
S.
B: S p T O g ra m. angår alla.
Men mottagandet av HSB:s plan visar också, att denna framförts väl hastigt.
D. v. s. den skulle i sina mest diskutabla delar ha varit ännu utförligare motiverad.
Det verkar som ödets ironi, att dessa arkitekter, som lyckats trumma i svenska folket, att man måste ha sol, ljus och luft, nu far förebråelsen slungad emot sig.
att de negligerat dessa värden.
D e skulle mera ha tryckt på de fördelar, som det nya stadsplaneförslaget i detta hänseende innebär.
Lilly Arrhenius.
— — — Intervju med U HSB har också vågat vara kätterska nder hänvisning till tidigare inlägg ra ett s &amp; märkvärdigt arbete, som kan ge att HSB:s planer innebär beträffande Ido och Esperanto ber ett mål för tillvaron.
Det är även tusen- » bredda staden och göra stenöken av mot trädgårdsstädernas stadsplan.
Deras om att Ido på sin undertecknad få erinra tid tillkom såsom resultat av en jämförel- falt grymt, att i vår översexualiserade alltsamman,, vilket skulle vara detsamma förträfflighet har ju för många varit ett se mellan dessförinnan framkomna världs- tid söka binda kvinnorna ändå hårdare som att gå bakåt.
Ida.
» Lyckan fann jag som rånförsäljerska. » B Ida firar stockholmare.
land Tidevarvets vänner, som besö- ker oss ibland är Ida.
Fru Ida JO- hansson, som säljer rån.
Hon är välkänd axiom.
Ingeniör Nils Giöbel har fatt i uppdrag att göra en ny stadsplan för en Samtidigt som del av Smedslätten.
Han har då i stäl- vecka berättar hon om hur det har varit let för den spridda bebyggelsen med 2,600 under de femtio år hon bott i Stockholm, eldstäder placerat samma antal i radhus sedan hon som femtonårig liten tös en på 31 % av ytan för den spridda bebyg- kall februaridag kom inflyttande från Borgarrådet Harry Sandberg har gatt till ett mycket kraftigt språksförslag.
Ido är därför att betrak- ta såsom en sammanfattning av det bästa angrepp: i dessa förslag och då Ido även senare » Beträffande HSB:s förslag om be- följt med i utvecklingen kan man med fog påstå att den, som lär Ido har minsta byggandet av Fredhäll och Stadshagen med höghus viii jag bara säga, att na- risk för att behöva lära om.
Utgår man turligtvis kan man få ut mera pengar ge- nämligen ifrån att statsmakterna icke gjord.
nom en dylik högbebyggelse.
men varför gelsen.
Man vinner då både minskade – Jag var klädd i träskor, stubb och Professor Essen-Möller tror sig kom- tillgripa en sådan, när man nu allmänt mark- och gatukostnader.
Hur Stor skill- rödrutig bomullshalsduk, berättar Ida, in- utan föregående ingående prövning skola befinnas villiga att bestämma sig för en ma med ett dräpande argument till sina gått in för en mera social och hygienisk naden exakt blir, är kanske svårt att sä- gen schal hade jag och ingen kappa men viss språktyp, då kan man taga för givet att de v ä l j a den, som tillämpar de mest uppkonstruerade motståndare.
Han frå- byggnadstyp.
Man har just velat kom- ga, men Giöbel beräknar, att radhusför- en lång fläta på ryggen med en kamel- gar dem skadeglatt: Det skulle vara av ma ifrån tättbebyggda hus av det slag slaget går till c:a 44 % av det gamla garnsknut.
Det var min rosett.
Ett kny- bärkraftiga principerna.
te Ölandskroppkakor var matsäcken.
Åtta fanns och finns på gamla Östermalm stadsplaneförslaget.
Mot detta förslag Medvetandet om denna Idos kvalitativa intresse att av dem som så tanker som och gamla Södermalm, » dagar hade vi göra till Stockholm, det Dessa kritiker har tydligen inte gjort invänder man att nationalkaraktären är var is och snö, men den långa resan gick överlägsenhet har haft till naturlig följd eller talar få svar på den frågan vartill att idorörelsen vågar påyrka en lösning, den månatliga ägglossningen och men- sig besvär att i tidskriften Vår Bostad sådan, att svenskarna inte vill bo i rad- bra i alla fall.
Jag kom hit för att söka baserad på saklig prövning av och jäm- min lycka och lyckan fann jag.
Jag f i c k förelse mellan alla språkgrupper, som äro struationen tjänar.
Skulle naturen utan ta del av Wolter Gahns förslag till änd- hus.
Men detta har dock gått förträff- plats med detsamma hos ett snällt herr- villiga gå med i en dylik tävlan.
någon avsikt ha belastat kvinnokönet med rad stadsplan för västra Kungsholmen.
ligt i Kooperativa bostäder på Hästhol- skap.
Men den bästa lyckan har varit Västerås den 31 maj den börda som dessa processer innebära?
Den innebär nämligen ett bättre utnytt- men.
Man medger, att radhusbebyggel- de trettio sista åren, då jag varit rånför- Högaktningsfullt Professorn har själv på ett fullt tillfreds jande av marken genom glesare och högre sen blir billigare, men anser att trevnaden säljerska hos fröken Åhlenius.
När jag J. Eriksson.
ställande sätt i kapitlet om könsdriften bebyggelse.
stället för 38 mindre, mot uppväger merkostnaden.
Men för dem, började hos henne för trettio år sedan skildrat könskörtlames stora betydelse, gatan snett ställda 4-, 5- och 6-vånings- som skulle ha råd att bo i radhus, men gav hon mig till att börja med tio buntar icke blott som alstrare av könscellerna hus med c:a 18 m, gatubredd, har arki- inte ha råd att bo i villor?
Ytligt este- rån.
Jag visste ingenting om affärer, men j a g gick genom hela staden till slottet, utan även som hormonavsöndrande or- tekt Gahn placerat 1 5 9- och 10-vånings fiska synpunkter har också fått spela in.
till vår käre gamle konung, som nu är gan.
Då brittiska Copeckonferensen (K. hus med cirka 53 m. gatubredd.
Såsom då man avvisat radhusbebyggelse borta.
Där skulle j a g inte få komma in, överhuvudtaget.
därför att man inte tyc- eftersom jag hade en korg på armen.
Men för kristen politik, ekonomi och medbor- Man vinner då: » 1) Ett avsevärt större avstånd mellan ker om arkitekt Uno Åhréns radhuslänga hur det var tog jag mig in i ett kök och garskap) hävdade, att det sexuella har där köpte de alltsammans av mig.
varit den mäktigaste faktorn på gott och byggnaderna, varigenom bl.
a. de norr i Stora Ängby.
- Liksom fröken Åhlenius själv alltid En egendomlig syn på stadsplanefrå- visat stor vänlighet har alla v a r i t vän- ont i historien, så tänkte man säkerligen om området liggande husen ej i samma som vid ett gan har också gjort sig gällande, då man liga och snälla mot mig när jag har icke i första hand på fortplantningen utan grad skymmas för södersolen tätare byggnadssätt;, på könsdriftens yttringar.
2) Antalet v i d marken liggande vånin- ansett, att efter höghusbebyggelse i själ- kommit med min rånkorg, slutar Ida sin Ack, » om könen kan man tvistas, sä- gar minskas ungefär till hälften, vilket är va staden det måste följa 3-våningshus berättelse om gångna idylliska tider.
Fru- arna känner nog igen mig, för vart j a g g e r Kung Salomo till sin ungdomsälska- av stor betydelse, då området sluttar » för att man på detta sätt skulle få en kommer har de inte blivit av med mig de av Saba, » till dess själ och hjärta mot norr; mjukare övergång mellan land och stad ».
förrän de har köpt.
Om ni satt mig på 3) Samtliga fönster i byggnaderna er- Så skulle då följa villor, småstugor och en klippa i havet hade jag tagit mig fram bristas, men kan man icke vara ense om, att den verkligt djupa skillnaden mellan hålla någon utblick mot sjön i söder. » kolonistugor i något slags tripp-trapp- ändå.
Nu har jag kommit till min mogna man och kvinna är den, att sedan den Dessutom blir sprängningskostnaderna trullsystem.
Några rimliga skäl för att ålder, men jag tänker ändå leva många kroppsliga fullvuxenheten skett kan för väsentligt minskade, då de i ett högre hus så måste vara, torde emellertid vara svart år till.
vid sexualiteten.
Det försvarar den ofta nödvändiga sublimeringen.
T y man skall icke tro, att frågan om den asketiska livs föringens faror eller fördelar eller dess kulturella nödvändighet är slutgiltigt av-, mannens vidkommande intet tillväxande ske utöver organismens egna gränser.
Kroppen kan bibehålla sig, nödtorfteligen förnya sig, men ej bilda något nytt or- ganiskt liv.
Den kvinnliga organismen däremot har under en tid av minst tret- tio år denna möjlighet att spränga sitt eget väsens gränser och producera nytt organiskt liv, sedan den sexuella spän- ningens urladdning låtit äggcell och sä- om hon förbehåller sig rätten att använ- da den eller icke, och är det verkligen så säkert att könet är som föreliggande skrifts författare tror ett handicap för kvinnan.
Det finns i våra dagar många som med goda skäl tvivla därpå.
Ada Nilsson.
att uppväga.
Beträffande hustypen har HSB kommit till det resultatet, att en husbredd av 14-16 m. är ekonomiskt mest tillfreds ställande.
Hur kan det då komma sig, att man vid kommunala byggen i utlan- det nästan uteslutande håller sig till hus- bredder mellan 7 och 10 m.?
Man anser
Grafologi till husbehov.
gaste i alla livets skiften, en viss allmän- bildning ä r nödvändig studentexamen eller minst 8-klassigt läroverk.
Även gon allmän kunskap i psykologi, måste vi förutsätta.
Den moderna grafologin ar- betar hand i hand med den moderna psy- kologin.
Men tro inte att ni därmed kan lära er att med bestämdhet utpeka den eftersökte man är mördaren!
Man kan säga: ge- nom sin råhet och känslolöshet eller brist pil motståndskraft, sin lögnaktighet och sin böjelse för slösaktighet eller girig- de flesta större affärshus ha, utom sin advokat, även sin speciella grafolog.
Lä- kare, särskilt barnläkare, låta undersöka sina patienters stilar, det kan förråda en hel del viktiga frågor och bespara såväl barnet som läkaren en besvärlig utfråg- ningspers.
Det föreslogs t. o. m. nyligen att man vid ett större val skulle publicera valkandidaternas underskrifter och bifoga den grafologiska analysen.
» Tyvärr kom det inte till utförande!, utropade en fana- tisk skriftexpert.
Ja, det diskuteras också ivrigt att man innan äktenskapets ingå- ende hör låta undersöka kontrahenternas handstilar, för att se om de passa för varandra.
Även om man inte precis kan sätta sig in i hur den fästmön eller fäst- mannen skulle vara beskaffad som i ett sådant fall skriver och slår upp - » jag har nämligen av grafologen fått veta att massmördaren, eller förutsäga ett järn- vägsattentat.
inte heller vad som hänt för 10 Ar sedan i en människas liv, om hon är ljus eller mörk och vad hon företog sig i får.
Inte ens om det är en han eller hon kan vi med bestämdhet avgöra ej heller ålder.
Men ni kan med bestämdhet tillfälligheter, ej varit fur handen Och det finns mördare som ej karaktären utan tillfället gjort till förbrytare.
Nervläkaren professor Lombroso har samlat en hel rad av berömda förbrytares stilar och det har varit omöjligt att fastslå något gemen- samt » förbrytardrag » hos dem.
- - så bör- iteln stämmer inte riktigt jar det hela!
Man får nämligen inte T säga » grafolog » eller grafologi, utan det bör heta skriftexpert - handstilens psy- kologi.
Som emellertid det första ä r för pretentiöst och det andra ä r för längt före- slås att vi för bekvämhetens skull far bi- behålla det förkättrade namnet.
Den första som använde ordet grafologi var abbé Michon i Frankrike mot slutet av 1800-talet Han så att säga gjorde ordet och har blivit kallad grafologins fa- der.
Han var emellertid inte den första grafologen; redan på 1600-talet skrev en läkare frän Bologna en avhandling över » Hur man ur ett brev kan upptäcka för- fattarens anlag och egenskaper ».
Först 200 år senare satte abbé Michon det hela i system.
Det var också han som, när han fick se Bismarcks stil.
yttrade de.
tankvärda orden: » Om den man, i vilkens händer det dåraktiga Frankrike lagt rät- ten att föra krig, hade rådfrågat mig om sin motståndares karaktär, så hade jag, som enkel grafolog, upprörd över denna oböjsamma maktmänniskans väldiga skrift - pertis, Handstilspsykologi, Experimental- grafologi, etc. etc. Wien har sedan länge varit medelpunkt så för intresset kring stilpsykologin som för psykologi i övrigt - och det har numera fått så långt att man i de mest skilda fall tar grafologin i anspråk, Varje firma rådfrågar en grafolog innan den anställer personer på förtroendeposter och nå- het etc. kan man tänka sig att han kan ha begått ett bron.
Men det får många sådana möjlighetsmördare genom världen som aldrig mördat därför att förutsätt- ningarna frestelse;.
nöd, anhopning av Men en sak kan vara ganska viktig.
Man kan lära sig att urskilja om en stil är förvrängd, avsiktligt forställd, eller inte.
Hade den Dreyfusska bordereau ' n inlämnats till en grafolog, hade denne ögonblickligen kunnat fastställa att det var fråga om en förfalskning.
Genom en förvrängd handstil avslöjades mångmör- daren Blume t. ex. Och genom att kon- struera upp förutsättningarna till ett brott, ger man ju också polisen en god handledning.
En sak till kom ihåg att man kan säga vilka egenskaper som finnas uttryck- ta i en handstil, men inte alla egenska- per måste komma till uttryck.
Det finns typiska stilar som vi kalla » Deckschriften » - maskerade stilar, där personen ifråga medvetet eller omedvetet undviker att ge - Världsspråk och emancipation.
k, » köpmannasnirkel » som tyder på Osmyckade, enkla, anspråkslösa under- sitt fulla jag.
Till sådana täckmantlar uppskattande av den egna personen skrifter av betydande män, som inte be- måste vi räkna vissa konventionella sti- höver någon extra släng för att püra sig lar - s. k. societetsdito.
Obs.!
En viss a., tidsperiod, en viss klass skriver likadant.
gällande.
du är härsklysten och ogin och anser där- Högst ointressant.
Lika fadd och intres- för att vi inte passa för varann, - så ä r selös är en s. k. skönskrift.
Bråka aldrig ärnedan införas ytterligare två in- angående de olika världssprå- det ju ändå möjligt att there is something lära er att se om en person är lat eller med barnen att de skola skriva » vackert ».
in it, att det i tveksamma fall kan bidra arbetsam, om han har andliga eller mate- Läsligt ä r viktigt - men annars äro de kens förhållande till varandra, var med vi till upplysande av vissa fakta.
riella intressen, tänker klart eller förvirrat egenheter som utbilda sig utan tvivel det anse diskussionen avslutad.
» Men vore det i så fall inte bittre att om han Ilar hämningar, skönhetssinne, värdefullaste man själv lärde sig litet handstilspsykolo- självmedvetande, mindervärdighetskom- Så till slut bara några sammanfattade 21 av Tidevarvet förekommer ett gi? » Det är den förståndiga frågan som plex.
om han ä r hänsynslös, tillförlitlig, ord, Det som man föreställer sig när n:r kuriöst inlägg av herr Erland Bengts- egennyttig, ordentlig, lögnaktig, reserve- man talar om en människas karaktär, just son om esperantos och idos instillning rad, fåfäng, öppen viljesvag.
nöjeslysten, det säger oss stilen.
Och det är varken till kvinnornas emancipationssträvanden, äregirig, välvillig.
kritisk.
Känslomän- någon hemlighet eller något hokus-pokus vari han förfäktar den onekligen origi- niska eller förstpndsmänniska.
Man kan med det.
Vi känner ju igen en person nella åsikten att bruket av en speciell ef- l i r a sig se om ett barn är överansträngt på gången och vet att var och en har sitt terstavelse för angivande av kvinnligt kön och i behov av vila, eller om det bara eget rörelseschema - på samma sätt ock- - som t. ex. - in- i esperanto - är en ä r fråga om slarv och lättja.
Man kan så skriften.
Varför är en underskrift så kvarleva från » gångna barbariska tids- urskilja intellektualism och handfärdig- betydande att den skrivande kan lämna åldrar, och » degraderar allt kvinnligt heter - även vissa psykiska anlag: me- den som borgen ' för sig själv, om inte kön till ett bihang till mankön,!
Vilka lankoli, pessimism, optimism.
Man kan därför att den är ett uttryck för personen perspektiv öppnar icke detta lilla tanke- fastställa olika temperament, häftighet, ifråga?
Lika oefterhärmlig och behäftad korn för språkvetenskapen!
Hr Bengtsson söker hävda, att ido där- upprördhet, retlighet.
med samma egenart som den skrivande Men för graden av intelligens gives det själv.
Varför känna vi igen en god väns emot gör rättvisa åt kvinnokönet genom t. ex. ingen måttstock, det blir mera ett stil, som om det vore han själv?
Om att använda ett särskilt suffix även för intuitivt omdöme.
Man kan inte utläsa inte därför att den ä r lika individuell, som mankön, nämlige - ul- Han glömmer bort att tillägga, att - ul- icke ä r ett aktivt ord- en människas prestation, inte förbrytelser.
den skrivande är en unik individ.
- Vad anser ni om grafologins bety- Vi skola bara inte förhäva oss.
Det bildande element i de levande språken är inte lätt att lära känna sin nästa, hur och därför ger de nybildade orden ett ut- delse i kriminalfall?
en grafolog I Wien, fru Ea von Allesch, - Ja, där ä r vi naturligtvis inne på ett nära man än skrubbas tillsammans - seende, som verkar obekant och försvarar framkastat.
Hon ger lektioner i » gra- mycket intressant område, men där vi ty- men att bidraga till den kunskapen är inlärandet, medan däremot - in- har helt internationell karaktär.
Ur såväl prak- fologi till husbehov, och hennes elevantal värr ä r mycket begränsade.
Man kan t. grafologins uppgift.
tisk som estetisk synpunkt torde sådana ex. aldrig med bestämdhet säga: Denne ä r i ständigt växande.
Elsa Bjorkman-Goldschmidt.
ord som exempelvis esperantos fila (son; » Kan man verkligen lära sig detta?
Är jfr franskans fils) och filino (dotter) va- det en exakt vetenskap?, frågar jag fru lelse, men frågat intet efter den kunskap, ra avgjort att föredraga framför idos von Allesch, och jag ä r rädd att det mest den erfarenhet, den längtan, den kraft monstruösa filiulo och filiino.
Mot hr pietetslösa tvivel är att läsa i mitt an- Bengtssons påstående, att de genusbil- sikte.
som funnos där » F ö r det första är ingen vetenskap full- och den vite mannen, komligt exakt,, får jag rappt till svar.
ett råvarulager och en exportmarknad.
fråga om », kan med skäl invändas, att Fråga naturvetarna får ni höra.
Alla som.
(Forts. fr. sid. I).
ha med levande ting att göra få vara be- ifrån, då låtsas inte höra utan tar Men världen utanför er.
mina herrar, är man långt oftare behöver ord av typen redda på att få sina finaste teorier ikull- upp visan på nytt om kvinnorna som trött på att hara existera som kulis, son och dotter än ord utan angivet kön.
Om man likväl önskar ett sammanfattan- vi ha naturligtvis också be- trängt ut männen från arbetsmarknaden.
houris och kunder.
kastade.
Att i denna diskussion fä rättvisa ut- Vad den vill, då den ställer till världs de ord, sker det på esperanto helt enkelt stämda, fastslagna satser som stöda sig Det ä r som kris är egentligen att bli löst från ett genom tillägg av en förstavelse ge-: ge- på noggranna mätningar etc,, men endast gångspunkter är ogörligt därmed kommer man inte Iängre s,, till det är.
Låt oss då lämna de förmildran- mindervärdeskomplex, att få en rättvi- filoj=söner och döttrar.
Mycket kunde vara att tillägga om hr ett mycket begränsat område, Anlag och de omständigheterna i sin tystnad och ge sare uppskattning, ett rikare utbyte och fallenhet spelar självfallet en stor roll, OSS in på själva det faktum att färgade jämbördigt samarbete.
Ja, att återfinna Benghsons underliga argumentering, men det finns också de som arbeta rent in- och kvinnor stuckit en käpp i den vite en förlorad broder, som nu några århund- utrymmet tillåter icke ett mera detaljerat Som t, ex. Rafael Schermann.
härskarens framrullande vagn och fram- raden varit lite för hög, men som borde bemötande liksom icke heller en ingåen- alla konstnärer på området är kallat den nuvarande stagnationen.
O m komma för att lira och bli hjälpt i stället de kritik av andra och långt allvarligare mycket ojämn.
Han har gjort de det ä r sant, varför ha de gjort det?
Äro för att bara kommendera, predika och brister i hjälpspråket ido.
Må det bara mest glänsande analyser, när han varit V I kvinnor och infödingar så elaka, otack- exportera.
Så viii världen ha det, ty den konstateras, att hr Bengtsson i den ge- upplagd, » inspirerad », men han har ock- samma, hämndlystna?
Ja, vad allt kan lider av olycklig kärlek till sin viktige nomskinliga avsikten &amp; komma esperan- to till livs använt en bevisföring, som vi- Förr tog man t n a ~ inte bli, d ' man har så tråkigt så broder trots allt.
så misslyckats kapitalt.
honom för en, Hellseher, och grafologin man kan dö!
Och det har vi.
Det är Det är mycket betecknande att envoyén Sar, att han - för att använda ett milt betydligt underskattat förmå- Vi passa inte Wallenberg ser en möjlighet för oss sven- uttryck för ett under eller åtminstone en konst därför vi äro ohanterliga.
som inte kunde Iäras, Nu vet man att i systemet, sådant det nu är.
Det har skar att klara oss genom världsrevolutio- gan av kritisk reflexion hos Tidevarvets icke minst läsarinnor!
Låt O m hoppas en hel del därav är tillgängligt för de lite rum för oss, inte behov av det bästa nens stormar genom att ta en annan ton flesta Som i musiken.
Man kan inte V I aga.
Vi vilja inte sitta stilla och låta mot de färgade.
Vi skulle säga till de med tanke på hr Bengtssons ansvarsfulla bli en stor musiker endast genom studier, oss proppas med industriprodukter, vi 800 millionerna: vi svenskar ha inga kolo- verksamhet som lärare - att han denna vilja inte få arbetslösa och inte bara nier, vi ha inga mandat, vi ha inte för- gång talat mot bättre vetande.
men man kan Iära sig att spela piano.
Till den redaktionella kommentaren i tryckt några av er, n i behöver inte göra Vilka förutsättningar som fordras?
Ni jobba som kulis heller.
Denna civilisation som ännu för 20 Ar oss mjuka genom bojkott, köp därför av n:r 22 må det endast tillåtas att i kort- menar för grafologin till husbehov?
Ja, het genmäla, a n konsekvens och regel- ett gott förstånd är naturligtvis det vikti- sedan bländade oss alla, gör det icke oss.
Men i fråga om kvinnorna föreslår han bundenhet äro så ofrånkomliga krav på mer.
Den har ett stort fel - därför att dess skapare icke har ödmjukhet nog - ingen motsvarande omläggning av upp- ett hjälpspråk att de icke få äventyras saknar den elasticitet och mjukhet nog förande.
På den kanten råder endast en genom införande av nya Och i stort sett för a n ta upp i sig nya element och dov tystnad.
Det finns ändå gränser, Onödiga rotord.
Uppsala den 28 maj 1932. krafttillskott.
Ur de stora rika världar menar han väl, för vad man kan under- Karl Söderberg, som finnas ha herrarna blott dragit ut kasta sig även under en världskris.
fil.
mag. Devinez.
elefantbetar, opium, sexuell tillfredsstäl- s, H lägg I.
sammanrarrar min åsikt sålunda: Akta Er, det ä r en fruktansvärd människa.
Bort med händerna därifrån!, Men sedan abbé Michons tid råkade grafologin på avvägar och i vanrykte och ända in i våra dagar finns en polisför- ordning i Wien enligt vilken » Utövandet av trolleri, kortspådom, grafologi och dy- lik övertro, ä r strängt förbjudet.
Polisen har visserligen numera fått ändra sin åsikt vad grafologin beträffar, så mycket mera som de själva i så gott som varje krimi- nalfall använder sig av den, men, som sagt, bara under finare namn: Skriftex- ö v e r ett annat grinar efter alla dessa århundraden ett gigantiskt an- lete med t u n g a, hårda drag och onda ben.
ögon.
Onda ögon det är vad man för- nimmer för övrigt överallt i denna underliga dödens dal.
Mitt i hetaste solsken fryser man plötsligt och has- Dessa tar ofrivilligt pa uppe sina i steg.
jättegravar högt klippåsarna äro som fästningar, trots allt fortfa- rande bebodda av dem de fordom Vilka vredgade, bistra, hån- hyst.
fulla se ned på de nutidens kryp som djärvas tränga in på deras mark.
Pier Gudro.
- Riket ur dina händer, konung!
sions- nöjesfält för man är ndvändigt att ange,vilket kön det är - Men om kan - - f
En bok om kvinnor.
I (Forts. fr. sid. 1).
Möllers värdighet att taga reda på nå- äro könsvarelser, men som icke anstår nutidens frigjorda kvinnor., Jag vet icke var författaren har mött denna åsikt.
För min del har jag aldrig sett någon som framställt problemet på detta sätt, men vad jag vet är att målet för en mönniskas tillvaro ä r något ytterst visorerna för några år sedan gjorda un- vanskligt att bedöma.
Hur man ställer dersökningen över vissa kvinnliga stats- det beror på hela ens livsuppfattning, he- tjänares större sjuklighet.
Saken har la ens inställning till kosmos eller vad förut påtalats här i Tidevarvet (se n:r 7 man i dagligt tal kallar för religion.
Var 1932) så nog därom.
, den enskilda individen sedan finner » sin Låt mig i stället överga till ett annat förnämsta och största uppgift » är också kapitel.
Först ett par citat.
» Moderskap mycket svårt för andra än personen ifrå- är kvinnans förnämsta och största upp- ga själv att avgöra.
Det har funnits ti- gift, — - » Man kan endast beklaga der, då en starkt religiös inställning ford- att förhållandena i världen äro sådana rade till och med ett absolut avstånds- att icke alla kvinnor kunna nå denna lyc- tagande från allt föräldraskap, för att ka och detta mål för sin tillvaro,.
Pro- icke genom » denna bittra, bittra glädje, fessor Essen-Möller är icke ensam om så- som barnen skänka » (kyrkofadern Ter- dana yttranden.
Man återfinner dem i tullianus) åstadkomma » bördor farliga nästan alla de otaliga arbeten av man- för tron ».
Vår tid ställer allt större och större liga läkare om könets psykologi, som översvämma bokmarknaden.
Kvinnorna krav på förutsättningarne för föräldra- själva äro mycket försiktigare i sina ut- skap.
Vi fordra av många det absoluta talanden.
Essen-Möller tänker sig sina avståendet därifrån.
Det blir då för mån- motståndares argumentering på följande ga kvinnor en grymhet och en skadlighet sätt: » Bland nutidens kvinnor finnes att av en s.k. auktoritet få lära att deras mången som med iver hävdar, att kvin- liv ej längre har någon mening och att rians uppgifter äro desamma som man- de sakna ett fullvärdigt mål för sin till- nens, och att moderskap är en sak, som varo.
kan överlämnas åt dem, som uteslutande Man möter ofta kvinnor, som kämpa med sina mindervärdeskomplex.
Hur ofta behövs det icke i stället en kraftig sugges- Red.
av Tidevarvet, Stockholm.
tion du duger.
Och det behöver ej va- U n d e r hänvisning till tidigare inlägg ra ett så märkvärdigt arbete, som kan ge beträffande Ido och Esperanto her undertecknad få erinra om att Ido på sin ett mål för tillvaron.
Det är även tusen- tid tillkom såsom resultat av en jämförel- falt grymt, att i vår översexualiserade se mellan dessförinnan framkomna världs- tid söka binda kvinnorna ändå hårdare språksförslag, Ido är därför att betrak- vid sexualiteten.
Det försvarar den ofta ta såsom en sammanfattning av det bästa nödvändiga sublimeringen.
T y man skall i dessa förslag och då Ido även senare icke tro, att frågan om den asketiska livs- följt med i utvecklingen kan man med fog påstå att den, som lär Ido har minsta föringens faror eller fördelar eller dess risk för att behöva lära om.
Utgår man kulturella nödvändighet ä r slutgiltigt av- nämligen ifrån att statsmakterna icke gjord.
utan föregående ingående prövning skola Professor Essen-Möller tror sig kom- befinnas villiga att bestämma sig för en ma med ett dräpande argument till sina viss språktyp, då kan man taga för givet att de välja den, som tillämpar de mest uppkonstruerade motståndare.
Han frå- gar dem skadeglatt: Det skulle vara av bärkraftiga principerna.
Medvetandet om denna Idos kvalitativa intresse att av dem som så tänker Överlägsenhet har haft till naturlig följd eller talar få svar på den frågan vartill att idorörelsen vågar påyrka en lösning, den månatliga ägglossningen och men- baserad på saklig prövning av och jäm- förelse mellan alla språkgrupper, som äro struationen tjänar.
Skulle naturen utan villiga gå med i en dylik tävlan.
någon avsikt ha belastat kvinnokönet med den hörda som dessa processer innebära?
Västerås den 31 maj Högaktningsfullt Professorn har själv på ett fullt tillfreds- Eriksson.
J. ställande sätt i kapitlet om könsdriften skildrat könskörtlarnes stora betydelse, icke blott som alstrare av könscellerna utan även som hormonavsöndrande or- gan.
Då brittiska Copeckonferensen (K. för kristen politik, ekonomi och medbor- garskap) hävdade, att det sexuella har varit den mäktigaste faktorn på gott och ont i historien, så tänkte man säkerligen icke i första hand på fortplantningen utan på könsdriftens yttringar.
Ack, » om könen kan man tvistas, sä- ger Kung Salomo till sin ungdomsälska- de av Saba, » till dess själ och hjärta brista », men kan man icke vara ense om, att den verkligt djupa skillnaden mellan man och kvinna ä r den.
att sedan den kroppsliga fullvuxenheten skett kan för mannens vidkommande intet tillväxande ske utöver Organismens egna gränser.
Kroppen kan bibehålla sig, nödtorfteligen förnya sig, men ej bilda något nytt or- ganiskt liv.
Den kvinnliga organismen däremot har under en tid av minst tret- tio år denna möjlighet att spränga sitt eget väsens gränser och producera nytt organiskt liv, sedan den sexuella spän- ningens urladdning låtit äggcell och sä- descell mötas i hennes kropps mest för- dolda djup, varigenom det nya livets fläm- got sådant.
Däremot kan han tillåta sig, att i denna standardserie av vad man ve- tenskapligt sett kommit fram till, citera och dra vittgående slutsatser av en ve- tenskapligt sett så pass ovederhäftig sta- tistisk undenökning som den av statsre- - väl där trevnaden uppväga den ekono- H.
S.
B:s program.
(Forts. fr. sid.
1.)
ninggatan 45 ägde 1880 ett värde av 80,000 kr., nu står det i 1,100,000.
En nätt ökning på 1,300 procent!
Visserli- gen har penningvärdet sjunkit men inte tillnärmelsevis på detta sätt.
Där borde det ju vara rimligt, att staden får tillgo- dogöra sig den värdestegring, som upp- kommer genom stadens utveckling.
Framförallt har de två stadsplaneför- slagen väckt diskussion och opposition.
Oftast vilande på okunnighet och miss- uppfattning!
Man har talat om åsidosät- tande av sociala hånsyn, och att staden inte bara skall tillgodose penningsintres- sena vid förverkligandet av sina bygg- nadsplaner.
Man har uttryckt rädsla för kan fördelas på ett större antal lägenhe- ter än i ett lägre.
På detta område får man nu Ut c:a 5,108 eldstäder.
Efter ar- kitekt Gahns förslag skulle man få c:a 7,713 eldstäder.
Detta skulle innebära, att eldstadspriset med samma vinst för staden som för närvarande skulle sjunka från 1,000 kr.
till ungefär 649 kr.
Detta måste ju räknas som en vinst, då denna nedsättning i tomtkostnaden naturligtvis hör utnyttjas för att nedpressa hyrorna.
Och trots detta får man in mera sol, rymd, grönska.
Denna bebyggelse skulle säkert bli mera » hygienisk och social » än de ganska klumpiga 4-våningshus, som byggts förut.
miska förlusten.
Med 6-, 7- och upp till 10-våningshus anser sig HSB bäst ut- nyttja marken och få minsta gatu- och ledningskostnad.
Att HSB därefter i någon mån gör pro- paganda för sin egen verksamhet ä r ju förklarligt.
Idealet ä r naturligtvis, att alla på detta sätt skall kunna skaffa sig en bostad, där man ä r tryggad för spe- kulation och hyresocker.
Den sista frågan är, som förut nämnts, om anställningsförhållanden och rationa- lisering av arbetet.
HSB har genom sin undersökning lyc- kats få igång en stadsplanediskussion även bland menig man.
Genom denna propaganda, som framför allt stödes av de yngre arkitekterna, håller det på att gå upp för folk, att detta är en fråga som angår alla.
Men mottagandet av HSB:s plan visar också, att denna framförts väl hastigt.
D.v.s. den skulle i sina mest diskutabla delar ha varit ännu utförligare motiverad.
Det verkar som ödets ironi, att dessa arkitekter, som lyckats trumma i svenska folket, att man måste ha sol, ljus och luft, nu far förebråelsen slungad emot sig, att de negligerat dessa värden.
De skulle mera ha tryckt på de fördelar, som det nya stadsplaneförslaget i detta hänseende innebär.
Lilly Arrhenius.
Fredhällsområdet från sjön.
att HSB:s planer innebär försök att » bredda staden och göra stenöken av alltsamman », vilket skulle vara detsamma som att gå bakåt.
Borgarrådet Harry Sandberg har gått till ett mycket kraftigt angrepp: » Beträffande HSB:s förslag om be- byggandet av Fredhäll och Stadshagen med höghus vill jag bara säga, att na- turligtvis kan man få ut mera pengar ge- nom en dylik högbebyggelse, men varför tillgripa en sådan, när man nu allmänt gatt in för en mera social och hygienisk byggnadstyp.
Man har just velat kom- ma ifrån tättbebyggda hus av det slag som fanns och finns på gamla Ostermalm och gamla Södermalm. » Dessa kritiker har tydligen inte gjort sig, besvär att i tidskriften Vår Bostad ta del av Wolter Gahns förslag till änd- HSB har också vågat vara kätterska mot trädgårdsstädernas stadsplan.
Deras förträfflighet har ju för många varit ett Ingeniör Nils Giöbel har fått i axiom.
uppdrag att göra en ny stadsplan för en del av Smedslätten.
Han har då i stäl- let för den spridda bebyggelsen med 2,600 eldstäder placerat samma antal i radhus på 31 % av ytan för den spridda bebyg- gelsen.
Man vinner då både minskade mark- och gatukostnader.
Hur stor skill- naden exakt blir, är kanske svårt att sä- ga, men Giöbel beräknar, att radhusför- slaget går till c:a 44 % av det gamla stadsplaneförslaget.
Mot detta fötdlag invänder man att nationalkaraktären är sådan, att svenskarna inte vill bo i rad- hus.
Men detta har dock gått förträff- ligt i Kooperativa bostäder på Hästhol- rad stadsplan för västra Kungsholmen.
Den innebär nämligen ett bättre utnytt- men.
jande av marken genom glesare och högre bebyggelse, I stället för 38 mindre, mot gatan snett ställda 4-, 5- och 6-vånings- hus med c:a 18 m. gatubredd, har arki- Intervju med Ida.
» Lyckan fann j a g som rånförsäljerska. » land Tidevarvets vänner, som besö- Fru Ida Jo- O är ~ välkänd av många stockholmare.
Samtidigt som Ida f i r a r sin sextiofemårsdag i denna B ker oss ibland ä r Ida.
hansson ' som säljer rån.
H vecka berättar hon om hur det har varit under de femtio å r hon bott i Stockholm, sedan hon som femtonårig liten tös en kall februaridag kom inflyttande från — J a g var klädd i träskor, stubb och rödrutig bomullshalsduk, berättar Ida, in- gen schal hade jag och ingen kappa men en lång fläta på ryggen med en kaggel- garnsknut.
Det var min rosett.
E t t kny- te Ölandskroppkakor var matsäcken.
Åtta dagar hade vi göra till Stockholm, det var is och snö, men den långa resan gick bra i alla fall.
Jag kom hit för att söka min lycka och lyckan fann jag.
Jag fick plats med detsamma hos ett snällt herr- Man medger, att radhusbebyggel- skap.
Men den bästa lyckan har varit de trettio sista åren, då j a g varit rånför- säljerska hos fröken Åhlenius, När jag började hos henne för trettio år sedan gav hon mig till att börja med tio buntar rån.
Jag visste ingenting om affärer, men jag gick genom hela staden till slottet, sen blir billigare.
men anser att trevnaden uppväger merkostnaden.
Men för dem, som skulle ha räd att bo i radhus, men inte ha räd att ho i villor?
Ytligt este- tiska synpunkter har också fått spela in.
borta.
käre gamle konung, som nu in, tekt Gahn placerat 15 9- och 10-vånings- hus med cirka 53 m. gatubredd.
Såsom då man avvisat radhusbebyggelse Man vinner då: överhuvudtaget.
därför att man inte tyc- eftersom jag hade en korg på armen.
Men » 1) Ett avsevärt större avstånd mellan ker om arkitekt Uno Åhréns radhuslänga hur det var tog jag mig in i ett kök och där köpte de alltsammans av mig.
byggnaderna, varigenom bl.
a. de norr i Stora Ängby.
- Liksom fröken Åhlenius själv alltid om området liggande husen ej i samma En egendomlig syn på stadsplanefrå- visat stor vänlighet har alla varit vän- grad skymmas för södersolen som vid ett gan har också gjort sig gällande, da man liga och snälla mot mig när jag har tätare byggnadssätt; 2) Antalet v i d marken liggande vånin- ansett, att efter höghusbebyggelse i själ- kommit med min rånkorg, slutar Ida sin gar minskas ungefär till hälften, vilket är va staden det måste följa 3-våningshus berättelse om gångna idylliska tider.
Fru- n., stor betydelse, då området sluttar » för att man på detta sätt skulle få en arna känner nog igen mig, för varit jag mjukare övergång mellan land och stads.
kommer har de inte blivit av med m i g mot norr; förrän de har köpt.
Om ni satt mig på 3) Samtliga fönster i byggnaderna er- Så skulle då följa villor, småstugor och en klippa i havet hade jag tagit mig fram hålla någon utblick mot sjön i söder. » kolonistugor i något slags tripp-trapp- ändå.
Nu har jag kommit till m i n mogna Dessutom blir sprängningskostnaderna trullsystem.
Några rimliga skäl för att ålder, men jag tänker ändå leva många väsentligt minskade.
då de i ett högre hus så måste vara, torde emellertid vara svårt år till.
att uppväga.
Beträffande hustypen har HSB kommit om hon förbehåller sig rätten att använ- da den eller icke, och ä r det verkligen så till det resultatet, att en husbredd av säkert att könet ä r som föreliggande 14 — 16 m. är ekonomiskt mest tillfreds- skrifts författare tror ett handicap för ställande.
Hur kan det då komma sig, kvinnan.
Det finns i våra dagar många att man vid kommunala byggen i utlan- som med goda skäl tvivla därpå.
det nästan uteslutande håller sig till hus- Ada Nilsson.
bredder mellan 7 och 10 m.?
Man anser
